FPA FÖR ALLA I FINLAND. Nära kunderna. Verksamhetsidé och grundläggande värderingar. Under riksdagens tillsyn

Transkript

1 Fpa 2003 Årsredovisning

2

3 Fpa 2003 För alla i Finland FPA FÖR ALLA I FINLAND Folkpensionsanstalten (FPA) finns till för att bereda alla som bor i Finland grundtrygghet i livets olika skiften. FPA ansvarar för grundpensionsskydd, handikappförmåner, sjukförsäkring, rehabilitering, grundtrygghet för arbetslösa, stöd för vård av små barn, barnbidrag, moderskapsunderstöd, studiestöd, allmänt bostadsbidrag, militärunderstöd och särskilt stöd till invandrare. Under riksdagens tillsyn FPA verkar under riksdagens tillsyn. Verksamheten leds och utvecklas av styrelsen, som har tio medlemmar. Förvaltningen och verksamheten övervakas av tolv fullmäktige som riksdagen utser, och åtta revisorer som fullmäktige utser. Nära kunderna Besluten om olika förmåner fattas decentraliserat vid försäkringsdistriktens byråer, som avgör praktiskt taget alla slag av förmånsärenden. Det är i huvudsak bara invaliditetspensionerna, EU-sjukvårdsersättningarna samt en del av studiestöden och företagshälsovårdens ersättningar som sköts vid huvudkontoret. Högskolestuderandenas ansökningar om studiestöd avgörs i högskolornas studiestödsnämnder. Verksamhetsidé och grundläggande värderingar FPAs verksamhetsidé: FPA tryggar befolkningens basutkomst, främjar hälsa och bidrar till att ge alla en möjlighet att klara sig själva i olika livssituationer. FPAs verksamhet bygger på följande grundläggande värderingar: Kompetens Respekt för individen Samverkan Nytänkande

4 2 Fpa 2003 Generaldirektörens översikt Generaldirektörens översikt FPA betalade ifjol ut trygghetsförmåner för närmare 10 miljarder euro. År 2004 kommer tiomiljardersgränsen att överskridas. Antalet servicetransaktioner är enormt. FPAs byråer kontaktades 18 miljoner gånger. Av dessa uppgick de personliga besöken till cirka 6 miljoner. Detta innebär att våra byråer besöktes av cirka kunder varje öppethållningsdag. Antalet betalningsprestationer från FPA uppgick till 57 miljoner, av vilka 18 miljoner skedde via apoteken. Enligt de kundenkäter som gjorts är medborgarna i allmänhet rätt nöjda med FPAs verksamhet. Betjäningen är vänlig och sakkunnig. En faktor som också bidragit till medborgarnas uppfattning om FPA är det system med direktersättningar för läkar- och tandläkararvoden som underlättar skötseln av ärenden. Systemet utvidgas kontinuerligt. Rum för förbättringar finns emellertid, särskilt vad gäller den tid det tar att handlägga ansökningar. Handläggningstiderna kommer med sannolikhet att bli kortare efter ett eller ett par år när överföringen av arbetsuppgifter från överbelastade byråer till byråer med mindre arbetsmängd är helt genomförd. Vår telefonservice är inte alltid tillräckligt välfungerande, och som bäst söker vi en riksomfattande lösning på problemet. Vidare måste arbetet med att åstadkomma läsarvänliga beslutstexter fortsätta. Finansieringen av FPAs förmåner debatterades i offentligheten i början av året. Den allmänna åsikten var att finansieringen, speciellt när det gäller sjukförsäkringen, behöver tryggas. FPAs styrelse tillställde i mars statsrådet en skrivelse där styrelsen uttryckte sin oro för den rådande finansieringssituationen och konstaterade att finansieringen av FPAs förmåner måste fås ordnad på en stabil grund. Ändringarna i försäkringsavgifterna har minskat FPAs inkomster med 1,9 miljarder euro på årsnivå. Värst är situationen inom sjukförsäkringen. Utan statliga garantibetalningar och momsmedel skulle kring en tredjedel av sjukförsäkringsförmånerna sakna täckning. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i februari en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till hur finansierings- strukturen beträffande folkpensions- och sjukförsäkringen skall göras entydigare, hur balans skall åstadkommas i finansieringen och hur den skall kunna tryggas på lång sikt. Efter ett intensivt utredningsarbete konstaterade gruppen att det särskilt för finansieringen av sjukförsäkringen borde fastställas hållbara principer. Arbetsgruppen föreslog en uppdelning av sjukförsäkringen i arbetsinkomstförsäkring och sjukvårdsförsäkring som vardera skulle finansieras på olika grunder. Gruppens förslag är nu i april 2004 alltjämt under beredning vid statsrådet. Senare under året fick FPA rätt hård kritik när medlen för psykoterapi för barn och ungdomar visade sig otillräckliga till följd av ökad efterfrågan. Den arbetsgrupp vid socialoch hälsovårdsministeriet som utredde frågan konstaterade att ansvaret för den psykiatriska rehabiliteringen vilar på den offentliga hälso- och sjukvården och att den prövningsbaserade psykiatriska rehabilitering som anordnas av FPA kompletterar den rehabilitering som anordnas av kommunerna, närmast för dem som fyllt 16 år. Arbetsgruppens förslag godkändes, och sjukvårdsdistrikten fick sju miljoner i ytterligare medel för anordnandet av mentalvårdstjänster för barn och ungdomar. FPAs ståndpunkt har hela tiden varit den att vi nu och i framtiden sörjer för den psykiatriska rehabiliteringen av barn och ungdomar i enlighet med den gemensamt överenskomna arbetsfördelningen. Det grundläggande ansvaret vilar emellertid på den offentliga hälsovården, på samma sätt som i fråga om andra hälso- och sjukvårdstjänster. FPA anslår även för år 2004 tillräckliga medel för möjliggörandet av fortsatt psykoterapi för cirka barn och ungdomar. Ett varmt tack till personalen för ett väl utfört arbete! Ett varmt tack även till våra kunder och våra samarbetsparter!

5 3 Fpa 2003 Förmåner FPA ÅR 2003 FPA betalade ut 9,9 miljarder euro i förmåner. Omkostnaderna var 330 miljoner euro, dvs. 3,2 % av de totala utgifterna. Intäkterna uppgick till 10,3 miljarder euro, varav statens andel var 54 %. Av kostnaderna finansierades 32 % med försäkringspremier. Av staten behövdes ett garantibelopp på 677 miljoner euro. De flesta finländare fick förmåner från FPA. Sjukförsäkringsförmåner betalades till 3,9 miljoner invånare. Vid årets slut fanns det över en miljon barn som fick barnbidrag. Antalet pensionstagare var cirka Arbetslöshetsförmåner utbetalades under året till personer. Särskilda utvecklingsobjekt var ledningspraxis, strategierna och belöningssystemet samt processerna och utvecklandet av dem. Till de stora projekten hörde också de elektroniska kundkontakterna, utvecklandet av kundservicen, bl.a. telefonbetjäningen, utjämningen av arbetsbördan och kundsegmenteringen. Inom FPAs 82 försäkringsdistrikt fanns vid årets slut 263 byråer med full service som är öppna varje dag och 60 filialmottagningar. Därtill var FPA med i 131 olika samserviceprojekt. I enlighet med kvalitetsprogrammet gjordes redan för sjätte året i följd en självutvärdering inom hela FPA. Utvärderingar gjordes också vid avdelningarna, kretscentralerna och försäkringsdistrikten. En intern kvalitetstävling arrangerades för tredje gången. Segern gick till Tammerfors försäkringsdistrikt. En förfrågan om FPAs kundbetjäning gjordes på samma sätt som tidigare år, och den gav FPAs servicenivå skolvitsordet 8,2. FPA lät TNT Gallup utföra en imageenkät och en enkät hos olika intressentgrupper. FPA hade vid årets slut 6 171anställda, av vilka på heltid. Det fulla pensionsansvaret för de anställda uppgick vid årets slut till 1,2 miljarder euro och detta var täckt till 32 % milj milj. Förändr. % Pensioner och handikappförmåner 2 875, ,1-0,9 Sjukförsäkringsförmåner 2 680, ,3 8,5 Rehabiliteringsförmåner 286,5 266,3 7,6 Arbetslöshetsförmåner 1 176, ,9 3,6 Förmåner till barnfamiljer * 1 733, ,8-0,8 Studieförmåner 726,8 726,6 0,0 Allmänt bostadsbidrag 430,1 412,7 4,2 Övriga förmåner 20,9 17,3 20,6 Förmåner totalt 9 929, ,0 2,6 * Föräldradagpenningen ingår i sjukförsäkringsförmånerna. FPA-FÖRMÅNERNA SAMTLIGA FÖRMÅNER FPA-förmånerna ökade nominellt med 2,6 % och realt med 1,7 % från året innan. Totalt uppgick förmånssumman till 9,9 miljarder euro. Sjukförsäkrings-, rehabiliterings-, bostadsbidrags- och arbetslöshetsförmånerna ökade från föregående år medan pensionsoch handikappförmånerna samt förmånerna för barnfamiljer minskade. Studiestödsförmånerna var nominellt i det närmaste oförändrade. PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER Totalt utbetalades i pensioner och handikappförmåner miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro (0,9 %) mindre än år 2002, trots en indexförhöjning på 1,2 %. Vid årets slut fanns det pensionstagare, en minskning på 1,1 % från år Antalet personer med ålderdoms-, arbetslöshets- och familjepension minskade. Antalet personer med invaliditetspension och personer som i folkpension fick enbart bostadsbidrag, vårdbidrag, barntillägg eller fronttillägg ökade. Folkpensionens struktur förändrades så att allt fler hade bostadsbidrag (21,5 %), vårdbidrag för pensionstagare (22,7 %) eller barntillägg (1,7 %) och allt färre hade (pensionsavhängig) folkpension (87,3 %) eller fronttillägg (14,8 %). Full folkpension utbetalades till personer (-3,5 %). KORT OM FPA Totalkostnader, mrd. euro 9,3 9,3 9,6 10,0 10,3 Förmånskostnader, mrd. euro 9,0 9,0 9,3 9,7 9,9 Omkostnader/totalkostnader, % 3,0 3,0 3,1 3,1 3,2 Förmånskostnader/BNP, % 7,5 6,9 6,8 6,9 * 6,9 * Förmånskostnader/socialutgifter, % 28,0 27,2 26,6 26,2 * 25,8 * Förmånskostnader/invånare, /år * Antal anställda * Uppskattning

6 4 Fpa 2003 Förmåner Antalet personer som fick vårdbidrag för barn minskade med 5,5 % till vid årets slut. Antalet personer med handikappbidrag ökade däremot med 23,1 % till , beroende på att dietersättning betalades ut i fler fall. Totalt betalades dietersättning vid årets slut till personer, antingen som vårdbidrag för pensionstagare eller som handikappbidrag. FPA tog emot (-3,9 %) ansökningar om pensioner, pensionsdelar och handikappförmåner eller om justering av dem. Av dessa var (6,2 %) internationella ansökningar på basis av EG-förordningar eller konventioner om social trygghet. Av samtliga ansökningar gällde 37 % nya pensioner eller handikappförmåner och 37 % bostadsbidrag. Den genomsnittliga folkpensionen inklusive fronttillägg uppgick i slutet av året till 289 euro i månaden. Folkpensionen till ensamstående personer utan annan pension än folkpension i första kommungruppen var 493 euro i månaden. Det genomsnittliga bostadsbidraget för pensionstagare var vid årets slut 128 euro i månaden. Folkpensionens sammansättning Förändr. % Folkpensionstagare med pensionsavhängig folkpension ,2 med full folkpension ,5 med beskuren folkpension ,8 annan folkpension * ,6 Folkpensionstagare med bostadsbidrag ,3 vårdbidrag ,4 fronttillägg ,7 extra fronttillägg ,1 barntillägg ,2 * Får av FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barntillägg. Handikappförmåner Förändr. Betalda bidrag milj. milj. % PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER Pensioner 2003 milj milj. Förändr. % Betalda pensioner 2 765, ,0-0,9 Folkpensioner 2 620, ,7-0,6 Ålderdomspensioner 1 782, ,3-2,1 Förtida uttag 7,5 8,1-7,7 Invaliditetspensioner 709,3 690,6 2,7 Individuella förtidspensioner 10,0 13,0-22,8 Arbetslöshetspensioner 49,1 50,4-2,5 Övriga * 79,6 73,5 8,4 Familjepensioner 39,6 40,6-2,4 Fronttillägg 105,8 115,7-8,6 Övriga förmåner 2,8 2,8-0,7 * FPA betalar enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare och barntillägg. Vårdbidrag för barn 73,7 76,2-3,3 Handikappbidrag 35,4 31,9 10,9 Antal mottagare av handikappförmåner Förändr. % Vårdbidrag för barn ,5 Handikappbidrag ,1 FPAs förmåner och omkostnader (2003 års penningvärde) Mrd. euro 10 FPAs andel av socialutgifterna år ,5 25% Antal pensionstagare Förändr. % Pensionstagare totalt ,1 Folkpension ,0 Ålderdomspension ,6 Förtida uttag ,9 Invaliditetspension ,3 Individuell förtidspension ,4 Arbetslöshetspension ,4 Övriga * ,6 Familjepension ,1 * Får av FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barntillägg Omkostnader Barnavårdsstöd Studiestöd Allmänt bostadsbidrag Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Rehabilitering Sjukförsäkring Pensionsförsäkring ,6 75% Socialutgifterna 38,1 mrd. euro* Övriga socialutgifter FPA *Dessutom utbetalade FPA 0,7 mrd. euro i studiestöd år 2003

7 5 Fpa 2003 Förmåner SJUKFÖRSÄKRING Utgifterna för sjukförsäkringsförmånerna ökade med 209 miljoner euro (8,5 %) från året innan. Förmånssumman uppgick till miljoner euro. Antalet förmånstagare var 3,9 miljoner (förändring 0,3 %). Sjukdagpenningarna ökade med 5,0 % och föräldradagpenningarna med 11,8 %, föräldradagpenningen till mödrar med 9,1 % och till fäder med 16,3 %. Uppgången i föräldradagpenningarna berodde på den ökade nativiteten och ändringarna i föräldradagpenningarna, närmast i förmånerna för fäderna, samt de växande semesterkostnadsersättningarna. Semesterkostnadsersättningarna fördubblades när ansökningsförfarandet förenklades, och utbetalades till ett belopp av 26 miljoner euro till personers arbetsgivare. Från början av 2003 fick fadern rätt till en 12 dagars kontinuerlig faderskapspenning om han håller ledigt föräldrapenningperiodens 12 sista dagar (den s.k. pappamånaden). I sådan förlängd faderskapspenning betalades 1,5 miljoner euro till pappor. Den genomsnittliga sjukdagpenningen var 42 euro och föräldradagpenningen 37 euro. Minimisjukdagpenning eller mindre sjukdagpenning betalades till personer. Minimiföräldradagpenning på basis av arbetsinkomsten betalades till personer. Antalet avgöranden i sjukdagpenningsärenden var (+0,5 %). Den genomsnittliga handläggningstiden var 15 dagar, dvs. samma som året innan. Sjukvårdsersättningarna ökade totalt 8,3 %. Antalet sjukvårdsersättningar var 26,0 miljoner (+1,9 %). Bland sjukvårdsersättningarna ökade läkemedelsersättningsbeloppet 6,8 % (58 miljoner euro). Motsvarande siffror för år 2002 var 11,9 % respektive 91 miljoner euro. Bidragande orsaker till att ersättningarna växte långsammare var bestämmelserna om utbyte av läkemedel som trädde i kraft samt de förhöjda självriskandelarna. Läkemedelsutbytet innebär att apoteket måste byta ut det av läkaren ordinerade läkemedlet mot billigaste alternativa läkemedelspreparat och ersättningen betalas enligt priset på det levererade preparatet. Antalet personer som fick ersättning för läkemedel minskade 1,8 %. Däremot ökade antalet personer som fick tillläggsersättning för läkemedel 16,9 % var det första året då hela befolkningen fick ersättning för tandvård. I ersättning för tandläkararvoden betalades 93,1 miljoner euro (+43,4 %) till mer än en miljon mottagare (+43,7 %). Ersättningarna för läkararvoden samt kostnader för undersökningar och behandling ökade drygt en procent och reseersättningarna 6,9 %. REHABILITERING Kostnaderna för rehabilitering steg med 7,6 % till totalt 287 miljoner euro. För individuell rehabilitering användes 227 miljoner euro (+7,1 %). I rehabiliteringspenningar, som utgör utkomstskydd under rehabiliteringstiden, betalades 55 miljoner euro (+11,2 %). Rehabiliteringstjänster fick personer. Av dem fick yrkesinriktad rehabilitering för gravt handikappade, medicinsk rehabilitering för gravt handikappade och annan yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering enligt prövning. Antalet rehabiliterade ökade med en knapp procent från året innan. Mest ökade den mentala rehabiliteringen. Antalet personer i rehabilitering på grund av mentala störningar ökade med 7,8 %. I början av år 2003 fick pappor rätt till faderskapspenning för 12 vardagar i en följd...

8 6 Fpa 2003 Förmåner Psykoterapi beviljades personer, av vilka deltog i psykiatrisk rehabilitering för barn och ungdomar. Rehabiliteringspenning betalades till personer (+1,4 %), av vilka 72 % hade fått rehabiliteringsbeslut från FPA. Av dem som fick rehabiliteringspenning enligt andra lagar var den största gruppen de som fick ett rehabiliteringsbeslut enligt lagen om företagshälsovård. Till dem betalades huvudsakligen rehabiliteringspenning under tiden för konditionskursen. Till dem som deltog i rehabilitering ordnad av FPA betalades rehabiliteringspenning för i medeltal 27 dagar. Rehabiliteringspenningen var i medeltal 32 euro per dag. UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA De av FPA utbetalda arbetslöshetsförmånerna ökade med 3,6 % till miljoner euro. Härav utbetalades i arbetsmarknadsstöd miljoner euro (+1,8 %). Av arbetslöshetsförmånerna var det förmånerna under tiden för aktiveringsåtgärder som ökade mest, som utbildningsdagpenningen (34,5 %) och de arbetskraftspolitiska utbildningsförmånerna (27,3 %). Till arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa betalades i arbetsmarknadsstöd som ingår i sammansatt stöd 98 miljoner euro (+20,0 %). Arbetslöshetsförmåner betalades under året till personer för i medeltal 157 dagar. Grunddagpenning betalades till personer (+10,3 %) och arbetsmarknadsstöd till personer (-2,9 %). Dessutom betalades arbetsmarknadsstöd som ingår i sammansatt stöd till arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa (+12,4 %) och arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd till invandrare (+9,9 %). Av alla som fick arbetsmarknadsstöd deltog i arbetskraftspolitisk utbildning, arbetspraktik eller annan arbetskraftspolitisk verksamhet under året, fick inkomstrelaterad dagpenning och fick grunddagpenning för den maximala tiden. Grunddagpenningen var i medeltal 22,50 euro och arbetsmarknadsstödet 23,80 euro. Jämkad dagpenning betalades åtminstone under någon del av året till 26 % av dem som fick grunddagpenning och till 15 % av dem som fick arbetsmarknadsstöd. Under året gjordes avgöranden om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd (+2,4 %). Handläggningstiden för nya ansökningar var i medeltal 15 dagar, vilket var en ökning med två dagar. I arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner utbetalades 40,0 miljoner euro (+27,3 %). Förmåner betalades till personer. Från början av 2003 ingår i utbildningsförmånerna också de ersättningar för uppehälle (3,2 miljoner euro) som betalas till mottagare av integrationsstöd under tiden i arbetskraftspolitisk utbildning. FÖRMÅNER TILL BARNFAMILJER Utgifterna för stöd för vård av små barn minskade med 2,0 %. Sammanlagt utbetalades 364 miljoner euro, varav 321 miljoner euro i hemvårdsstöd, 41 miljoner euro i stöd för privat vård och 2 miljoner euro i partiell vårdpenning. Här ingår 52 miljoner euro i kommunvisa tillägg. Stöd för vård av små barn betalades ut för sammanlagt barn till totalt personer (+1,0 %), av vilka fick stöd för privat vård. I början av mars 2003 trädde förordningen om förhöjt moderskapsunderstöd i kraft. Till familjer där flera barn föds eller adopteras samtidigt betalas för det andra barnet dubbelt understöd, för det tredje tredubbelt osv. Dessutom har sedan början av SJUKFÖRSÄKRING 2003 milj milj. Förändr. % Samtliga förmåner 2 680, ,3 8,5 Arbetsinkomstersättning 1 232, ,1 8,2 Sjukdagpenningar *1 633,9 603,6 5,0 Föräldradagpenningar *2 598,9 535,5 11,8 Sjukvårdsersättningar 1 262, ,4 8,3 Övriga förmåner 184,9 165,8 11,5 Samtliga sjukvårdsersättningar 1 262, ,4 8,3 Läkemedel 917,6 859,4 6,8 Grundersättning (50 %) 329,2 319,6 3,0 Specialersättning (75 %) 237,1 236,9 0,1 Specialersättning (100 %) 281,6 248,6 13,3 Tilläggsersättningar *3 69,4 54,2 28,2 Läkararvoden 65,5 64,6 1,5 Tandläkararvoden 93,1 64,9 43,4 Undersökning och behandling 56,0 55,2 1,4 Resekostnader 130,7 122,3 6,9 Tilläggsersättningar *3 24,8 23,4 5,9 *1 Inkluderar dagpenningar och ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt dagpenningar till donatorer av organ eller vävnad. *2 Inkluderar specialvårdspenningar samt semesterkostnadsersättningar till arbetsgivare. *3 År 2003 var årssjälvrisken för läkemedel 601,15 euro och för resor 157,26 euro. ANTALET MOTTAGARE AV SJUKFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER Förändr. % Samtliga förmåner ,3 Sjukdagpenningar ,5 Föräldradagpenningar ,7 Sjukvårdsersättningar ,2 Läkemedel ,8 Grundersättning (50 %) ,2 Specialersättning (75 %) ,4 Specialersättning (100 %) ,6 Tilläggsersättningar ,9 Läkararvoden ,4 Tandläkararvoden ,7 Undersökning och behandling ,0 Resekostnader ,1 Tilläggsersättningar ,9

9 7 Fpa 2003 Förmåner december 2002 för kostnaderna för internationella adoptioner betalats adoptionsstöd på samma grunder som moderskapsunderstöd. I moderskapsunderstöd betalades 11 miljoner euro (+15,5 %), varav 1,0 miljoner euro i adoptionsstöd. Moderskapsunderstöd betalades till personer, av vilka 280 också fick adoptionsstöd. I barnbidrag utbetalades miljoner euro (-0,5 %). I december betalades barnbidrag till familjer (-0,6 %) av vilka ensamförsörjarfamiljer fick höjt barnbidrag. Barnbidrag betalades för barn, och av dem fick höjt barnbidrag. STUDIEFÖRMÅNER Det belopp som användes för stöd av studier var ungefär lika stort som föregående år, 727 miljoner euro. Härav utgjorde studiestöden 701 miljoner euro och stöden för skolresor 26 miljoner euro. Av utgifterna för studiestödet utgjorde studiepenningen 438 miljoner euro och bostadstillägget 225 miljoner euro. I räntestöd för studielån och räntebidrag betalades sammanlagt 3 miljoner euro, i borgensansvar 19 miljoner euro och i måltidsstöd för högskolestuderande 17 miljoner euro. Vid årets slut fick studerande (-0,5 %) studiestöd av FPA. Av dem studerade vid universitet, vid yrkeshögskolor, vid yrkesläroanstalter, vid gymnasier och vid utländska läroanstalter samt vid andra läroanstalter. Studielånebeståndet var vid årets slut 1,3 miljarder euro (-2,9 %). Sammanlagt fanns det personer med studieskulder, av vilka hade räntestödslån (-21,0 %) och lån på marknadsvillkor (-5,3 %). Det genomsnittliga skuldbeloppet var euro. Av borgensansvarskapitalet var 180 miljoner euro föremål för indrivning (+1,5 %). På grund av lagändringar och FPAs egna åtgärder minskade däremot det realiserade borgensansvaret med 29,5 % till 19,1 miljoner euro (27,1 miljoner euro år 2002). Antalet fall där borgen betalades minskade med 26,7 % till (6 695 år 2002). Fordringsbeståndet växte inte heller mer och låg på 176,6 miljoner euro (177,1 miljoner euro år 2002). Beslut om studiestöd fattades i fall, av vilka av FPAs studiestödscentral, av universitetens studiestödsnämnder och av FPAs byråer. Handläggningstiden för studiestödsansökningarna ökade från 14 dagar till 17 dagar. Studiestödsnämnderna behandlade ansökningarna på i medeltal 10 dagar, byråerna på 15 dagar och studiestödscentralen på 25 dagar. Den längre handläggningstiden berodde närmast på förseningar i övergångsskedet när den elektroniska dokumenthanteringen togs i bruk för studiestödets del. I stöd för skolresor betalades totalt 25,6 miljoner euro (+3,6 %) till studerande. Av kostnaderna utgjordes 69 % av Matkahuoltos fakturering. ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG Utgifterna för allmänt bostadsbidrag steg med 4,2 %. I bidrag utbetalades 430 miljoner euro. Antalet hushåll med bostadsbidrag var vid årets slut , dvs. nästan detsamma som föregående år. Andelen barnfamiljer var 42 %, ensamboende 51 % och studerande 9 %. Antalet arbetslösa hushåll var drygt dvs. 64 % av alla hushåll (+0,5 procentenheter). Vid årets slut var bostadsbidraget i genomsnitt 210 euro (206 euro) per månad. Under året gavs beslut om allmänt bostadsbidrag (+1,1 %). Handläggningstiden för de på ansökningar grundade avgörandena ökade med två dagar till 27 dagar. ÖVRIGA FÖRMÅNER Utgifterna för militärunderstöd ökade med 2,7 %. I stöd utbetalades totalt 13 miljoner euro. Ökningen berodde på bostadsunderstödet, som utbetalades till ett belopp av 11 miljoner euro hushåll fick militärunderstöd (-0,8 %). Av de personer inklusive familjemedlemmar som fick militärunderstöd var beväringar, civiltjänstgörare och anhöriga. De som fick militärunderstöd hade 900 barn. Till frontveteraner betalades 0,9 miljoner euro i ersättning för rehabiliteringsresor. I ersättningar för utredningar av lantbruksföretagares arbetsförhållanden betalades 0,7 miljoner euro och av utgifterna för Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård, som verkar i samband med Institutet för arbetshygien, ersattes 0,3 miljoner euro. Sedan oktober 2003 betalas särskilt stöd till invandrare. I sådant stöd betalades under tre månader 3,1 miljoner euro. Antalet stödtagare var vid årets slut Mottagare av sjukförsäkringsersättningar 2003 Antal avgöranden i vissa förmånsärenden 2003 Handläggningstider i vissa förmånsärenden 2003 Grundersatta läkemedel (50%) Läkartjänster Specialersatta läkemedel (75 %) Undersökning och behandling Tandläkartjänster Resor och sjuktransport Specialersatta läkemedel (100 %) Sjukdagpenningar personal Arbetslöshetsförmåner Sjukdagpenningar Studiestödsförmåner Allmänt bostadsbidrag Pensions- och handikappförmåner Rehabiliteringsförmåner Barnavårdsstöd Barnbidrag st. Pensions- och handikappförmåner Rehabilitering Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Sjukdagpenningar Arbetslöshetsförmåner Militärunderstöd Barnavårdsstöd dagar

10 8 Fpa 2003 Förmåner ÖVRIGA FÖRMÅNER 2003 milj milj. Förändr. % Rehabilitering 286,5 266,3 7,6 Rehabiliteringstjänster 227,0 212,0 7,1 Rehabiliteringspenning 54,9 49,4 11,2 Övriga kostnader 4,5 4,8-6,0 Arbetslöshetsförmåner , ,9 3,6 Grunddagpenning 2 112,0 98,7 13,5 Arbetsmarknadsstöd , ,0 1,8 Som sammansatt stöd 98,4 82,0 20,0 Arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner 40,0 31,4 27,3 Utbildningsdagpenning 3,4 2,5 34,5 Moderskapsunderstöd 11,1 9,6 15,5 Barnbidrag 1 358, ,0-0,5 Barnavårdsstöd 363,8 371,2-2,0 Lagstadgat stöd 312,4 321,1-2,7 Kommuntillägg 51,5 50,0 2,8 Studieförmåner 726,8 726,6 0,0 Allmänt bostadsbidrag 430,1 412,7 4,2 Övrigt 18,1 14,5 24,7 1 Inkluderar alterneringsersättningar (0,3 milj. euro 2002 och 0,4 milj. euro 2003). 2 Inkluderar via FPA utbetalade inkomstrelaterade dagpenningar till finländare som sökt arbete utomlands. 3 Inkluderar ersättning för uppehälle under tiden för arbetspraktik/arbetslivsträning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (6,9 milj. euro 2002 och 10,9 milj. euro 2003) samt arbetsmarknadsstöd som utbetalats i form av reseunderstöd (0,8 milj. euro 2002 och 0,6 milj. euro 2003). Sjukförsäkringsförmåner (2003 års penningvärde) Milj. euro FPAs intäkter (2003 års penningvärde) Mrd. euro 10 Förmånstagare År 2003 År 2002 Förändr. % Rehabilitering ,4 Rehabiliteringstjänster ,8 Rehabiliteringspenning ,4 Arbetslöshetsförmåner Grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd ,3 Grunddagpenning ,3 Arbetsmarknadsstöd ,9 Arbetskraftspolitisk utbildning ,8 Arbetspraktik/arbetslivsträning ,3 Arbetsverks. i rehabiliterande syfte ,0 Reseunderstöd ,6 Arbetsmarkn.stöd som sammansatt stöd ,4 Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd ,9 Utbildningsdagpenning ,1 Arbetsmarkn.stöd som integrationsstöd ,9 Moderskapsunderstöd ,1 Barnbidrag Familjer (31.12) ,6 Barn (31.12) ,5 Barnavårdsstöd Familjer ,0 Barn ,0 Allmänt bostadsbidrag (hushåll) (31.12) ,4 Studieförmåner Studiestöd ,2 Stöd för skolresor ,1 Militärunderstöd (hushåll) ,7 Särskilt stöd till invandrare (31.12) Läsåret 2002/ Läsåret 2001/ Folkpensionsanstaltens kostnader år 2003 Omkostnadernas fördelning år ,8 28% 2 680,6 26% 286,5 3% 153,3 47% 68,6 21% Företagshälsovård och hälsov. för studerande Läkemedel Sjukvårdsersättningar (exkl. läkemedel) Föräldradagpenningar Sjukdagpenningar Staten, garantibelopp MOMS och övriga intäkter Kommunerna Staten, förmåner Arbetsgivarna De försäkrade ,4 3% 29,3 0% 726,8 7% 430,1 4% 363,8 4% 1 358,5 13% 1 176,5 12% Kostnader totalt ,3 milj. euro Folkpensionsförsäkring Sjukförsäkring Rehabilitering Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Barnavårdsstöd Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Övriga förmåner Omkostnader 0,5 0% 46,2 14% -15,7 29,5-5% 9% 13,8 4% Omkostnader totalt 330,4 milj. euro 34,1 10% Löner och arvoden Lönebikostnader Datadriftskostnader Kostnader för kontorsutrymmen Övriga kostnader för kontorsutrymmen Intäkter Köptjänster Avskrivningar av anläggningstillgångar

11 9 Fpa 2003 Övrig verksamhet ÖVRIG VERKSAMHET FORSKNING OCH INFORMATIONSTJÄNST I FPAs publikationsserier om social trygghet och hälsa publicerades olika forskningsrapporter, bl.a. om socialskyddssystemets framtida utmaningar, depressionens skugga och uppgångens extas och psykoterapi som rehabiliteringsform. I samarbete med Pensionsskyddscentralen publicerades en rapport om pensionärernas utkomst på 1990-talet. För inhemska och utländska publikationer utanför FPAs egna serier producerade FPAs forskare drygt 200 artiklar och undersökningsrapporter. Dessutom höll forskarna närmare 200 föredrag vid olika samarbetsorganisationers och intressentgruppers seminarier och symposier. Den elektroniska publikationsverksamheten utökades, bl.a. publicerades på FPAs Internetsidor information på engelska om systemen för läkemedelsersättningar och en utredning om förebyggande av problem på grund av avslag på ansökningar om invaliditetspension. I slutet av året färdigställdes ett forskningsprogram som anger riktlinjerna för forskningsverksamheten fram till år Forskningen inriktas på den sociala trygghetens och hälsotrygghetens behov och inverkan ur medborgarnas synvinkel, systemen för hantering av social- och hälsotryggheten samt FPA som arbetsgemenskap, serviceproducent och aktör. Informationstjänsten följde både det elektroniska och det tryckta informationsutbudet. Den inhämtade och förmedlade ur olika källor information för FPAs olika enheter och betjänade också utomstående kunder. Samarbetet med informationstjänsterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt specialbiblioteken fortsatte. INTERNATIONELLT SAMARBETE Uppgifterna i samband med verkställigheten av EU-lagstiftningen och avtalen om social trygghet utgör en viktig del av den internationella verksamheten. Förhandlingar om verkställighetsfrågor fördes med kontaktinstitutionerna i de nordiska länderna och bilateralt med Sverige, Lettland och Estland. FPA deltog under året i arbetet inom Nordiska ministerrådets socialförsäkringsarbetsgrupp, där man försökte finna lösningar för att undanröja gränshindren för personer som rör sig mellan de nordiska länderna. FPA fortsatte samarbetet med socialförsäkringsinstitutionerna i olika länder och med olika organisationer i branschen. Bland annat fortsatte FPA att delta i arbetet inom ISSA (International Social Security Association), Världshälsoorganisationen WHO och FISS (Foundation for International Studies on Social Security). Samarbete förekom också med anstalter på socialförsäkringens område både inom EU och i andra länder. FPA deltog i det Stakes-ledda Twinningprojektet mellan Finland och Tjeckiska republiken, där man gav de tjeckiska myndigheter som verkställer den sociala tryggheten handledning i verkställigheten av EG-förordning 1408/71 och testade dem. Tillämpningsområdet för EG-förordningen 1408/71 utvidgades i juni till medborgare från s.k. tredje land. Under året slutfördes också förhandlingarna och undertecknades ett nytt nordiskt avtal om social trygghet, som skall träda i kraft år INFORMATION På de förnyade Internetsidorna gjordes besök (år 2002: ). FPAs intranät användes allt mer för intern kommunikation och informationsförmedling. Kundtidningarna Kelan sanomat och FPA-bladet utkom vardera fyra gånger under året. Kelan sanomat delades ut till alla finska hushåll (genomsnittsupplaga 2,3 miljoner) och FPA-bladet till de svenska hushållen (upplaga ca ). Yhteispeli utkom 10 gånger (upplaga ) och Sosiaalivakuutus 6 gånger (upplaga ). För massmedierna producerades pressmeddelanden och för lokalradion gjordes färdiga radioprogram. Ett flertal presskonferenser, redaktörsträffar och möten för intressentgrupper ordnades. Nya broschyrer producerades om det särskilda stödet till invandrare och om direktersättning. De finska och svenska broschyrerna i serien Din grundtrygghet (10 st) förnyades, likaså den engelska A Guide to Benefits. Broschyren FPA för alla gavs ut på finska, svenska, tyska, engelska, franska och ryska. Broschyren Du och arbetet i skick gavs ut i samarbete med TELA. FPA deltog i januari i arbetsplats- och utbildningsmässan Nextstep i Jyväskylä, i barnmässan i Helsingfors i april, i den finska lantbruksutställningen Farmari i juli-augusti, i registerdagen samt i studiemässan Studia i Helsingfors i november. Också på Kommunmarknaden var FPA med. DATABEHANDLING Arbetet på förmåns-, informationsutbytes- och statistikarkitekturen har fortgått i enlighet med principerna i databehandlingens utvecklingsplan från föregående år. Tekniska förutsättningar för en utjämning av arbetet mellan byråerna har skapats och arbetet på att få med alla förmåner i den samordnade behandlingen fortsatte. Arbetet med att förnya det redan 25 år gamla persondatasystemet slutfördes. En förundersökning med sikte på totalt förnyande av den ekonomiska förvaltningens tillämpningar färdigställdes. Ett datasystem för behandlingen av det särskilda stödet till invandrare utarbetades. I förmånsdatasystemen gjordes de ändringar som förvaltningslagen förutsatte. Ett elektroniskt lånegarantisystem för studiestöd utvecklades i samarbete med bankerna. En pilotmiljö för elektroniska recept skapades. Den elektroniska dokumenthanteringstillämpningen är i användning vid totalt 214 byråer och täcker 85 % av befolkningsbasen i hela landet. Utbytet av mikrodatorernas operativsystem har framskridit så att ett nytt operativsystem som lämpar sig för produktion nu är färdigt. De behövliga ändringarna i tillämpningarna för det nya operativsystemet framskred planenligt, men i stor skala kan operativsystemet bytas ut först år Den första till medborgarna riktade servicen som utnyttjar Katve-identifiering blev färdig i slutet av året. Centraldatorns effekt utökades för att motsvara det växande behovet och servrarna med öppen arkitektur togs i produktivt bruk. Antalet terminaltransaktioner var 1,3 miljarder och centraliserat postades 18,4 miljoner kundbrev. STATISTIK OCH PROGNOSER Arbetet på att utveckla statistikarkitekturen fortsatte. Rapporteringen förnyades genom att nya arbetsredskap togs i bruk och genom att statistiska rapporter överfördes till det nya bläddrarbaserade systemet Kelasto. Internet används allt mer i statistikdistributionen. De tidsserier som uppdateras kvartalsvis publiceras nu endast på Internet och den statistiska översikten publiceras inte längre i tryckt form.

12 10 Fpa 2003 Övrig verksamhet Utöver FPAs statistiska årsbok och fickstatistiken på fem språk utkom åtta statistiska årsöversikter. Totalt utkom 17 tryckta statistiska publikationer och 59 meddelanden. I samarbete med Pensionsskyddscentralen utgavs dessutom två häften om det totala pensionsskyddet i Finland och tillsammans med Läkemedelsverket utgavs Finlands läkemedelsstatistik. För statens och FPAs ekonomiska planering producerades olika prognoser och finansiella kalkyler. För reformen av sjukförsäkringsfinansieringen och utvecklandet av den sociala tryggheten utarbetades kalkyler över reformernas ekonomiska verkningar. Projektet med att förnya den långsiktiga prognosmodellen fortsatte. KUNDBETJÄNING OCH SERVICENÄT FPAs fem försäkringskretsar var vid årets slut indelade i 82 försäkringsdistrikt. I varje distrikt fanns det en eller flera byråer med full service som dagligen håller öppet. Vid årsskiftet hade FPA sammanlagt 323 egna kundbetjäningsställen, av vilka 263 höll öppet dagligen och 60 var filialmottagningar med begränsad öppettid. Därtill deltog FPA i 131 olika samserviceprojekt. FPAs kundbetjäningsställen Försäkringskrets Dagligen Filialmot - Samöppna tagningar servicebyråer projekt Norra Finland Västra Finland Östra Finland Sydvästra Finland Södra Finland Totalt FPA-byråerna hade omkring 18 miljoner kundkontakter, postoch telefonkontakterna inräknade. Besökens andel var cirka en tredjedel. Allt fler ärenden sköttes dessutom via Internet. FPA deltog i olika projekt för att utveckla möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Byråerna tog emot ansökningar om arbetspension, vilket är 4,9 % fler än året innan. PERSONAL FPA hade vid årets slut totalt anställda (+47). Byråernas personal ökade med 25, kretscentralernas med 5 och centralförvaltningens med 17 personer. Antalet heltidsanställda var vid årsskiftet (+58). Av dem var ordinarie (+65) och 469 visstidsförordnade (-7). Dessutom fanns det 921 ordinarie deltidsanställda (-9) och 90 visstidsförordnade på deltid (-2). FPAs heltidsanställda (ordinarie och visstidsförordnade) personal Centralförvaltningen Den egentliga centralförvaltningen IT-centralen Studiestödscentralen Enheten för invaliditetspensioner Enheten för företagshälsovård FPAs rehabiliteringscenter Petrea Forskningsavdelningen Kretscentralerna Byråerna Totalt Nyckeltal för personalen De ordinarie tjänstemännens medelålder 45,4 Utbildningsnivåindex 4,9 Utbildningsdagar/heltidsanställda 4,1 Sjukfrånvaro, % 3,6 Tjänstemän som lämnat FPA 276 Nya tjänstemän vid FPA 293 Pensioneringsålder 60,6 Den treåriga övergångsperioden för införandet av det nya lönesystemet löpte ut, och löneklassificeringarna kan från början av 2004 göras utan undantagsbestämmelser. Lönen för försäkringsdistriktens chefer har sedan år 2002 fastställts enligt ett system som bygger på uppgifternas svårighetsgrad och personlig kompetens. Därmed fastställs lönen för samtliga FPA-tjänstemän utom läkarna enligt de nya lönesystemen. Personalavdelningens Tyky-grupp har definierat vad som avses med arbetshälsa vid FPA och vilka förfaranden som skall iakttas. Folkpensionsanstaltens intäkter år ,7 7% 363,1 3% 1 051,6 10% 1 000,0 10% 2 253,2 22% Arbetstidsfördelning år ,5% 12,3% Personalens utbildning % ,7% 3,2% 2,3% ,0 47% Intäkter och garantibelopp totalt ,8 milj. euro 17,7 0% 65,5 1% De försäkrade Arbetsgivarna Intäkter av tillgångar och regressbetalningar Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter Staten, förmåner Staten, garantibelopp Kommunerna Andel av momsintäkterna, avgifter från försäkringsanstalterna 77% Arbete Utbildning Semester Sjukledighet Föräldraledighet Övrig frånvaro Ej klassificerad Lägre grundskolenivå Högre grundskolenivå Lägre mellanstadieutbildning Lägsta högskolenivå Lägre kand.examen Högre kand.examen Forskarutbildning

13 11 Fpa 2003 Övrig verksamhet Arbetsgruppen för tidig rehabilitering ordnade för olika grupper i arbetsgemenskapen gruppmotion, specialkurser, konditionskurser och yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK ) med sammanlagt 266 deltagare. Arbetsgruppen för tidig rehabilitering gav 61 individuella beslut om olika rehabiliteringsåtgärder. Sammanlagt 327 personer fick tidig rehabilitering. Sammanlagt 68 anställda avgick med ålderspension och 80 med individuell förtidspension eller invalidpension, 51 gick i deltidspension och 43 i delinvalidpension. UTBILDNING Under året ordnade FPA 763 olika kurser (2002: 733) med sammanlagt deltagare (15 244). Antalet kursdagar var (19 480). Därtill ordnade enheterna utbildning på de olika arbetsplatserna och i utbildning utanför FPA deltog anställda (1 304) gånger. Tyngdpunkten i personalutbildningen låg på förmånsfrågor. För att garantera den fortsatta kompetensen ordnades en mängd grundutbildning och kompletterande utbildning om olika förmåner. Utbildningsmaterial producerades fortsättningsvis som stöd för de olika typerna av utbildning. Utbildning ordnades också om ändringarna i FPAs och arbetspensionssystemets rehabiliteringsverksamhet, och här deltog läkare från kretsarna, distriktschefer och tjänstemän som sköter rehabiliteringsfrågor. En omfattande utbildningshelhet om förvaltningslagen genomfördes på hösten i hela FPA. I kurserna deltog personer, och dessutom ordnades utbildning på arbetsplatserna. Annan viktig utbildning var stödutbildningen i samband med övergången till den nya elektroniska dokumenthanteringen och introduktionerna i samband med det nya kundresponssystemet. Tyngdpunkten i utvecklingsutbildningen låg på strategiutbildningen, avsedd att ge färdigheter för strategisk planering och genomförande av strategierna. Kvalitetsutbildningen var särskilt inriktad på EFQM-poäng samt benchmarking. För utvecklande av en modell för kompetensledarskap startades ett pilotprojekt som stöddes genom utbildning. FPAs rehabiliteringscenter Petrea Rehab Service ombildades från början av år 2003 till ett internt bolag. Verksamheten fortgår som förut, vilket innebär att bolaget producerar rehabiliteringstjänster för både FPA och andra kunder. I slutet av året fick bolaget ett nytt namn, FPAs rehabiliteringscenter Petrea. Antalet klientdygn blev , vilket var 9,3 % fler än året innan. Petreas omsättning var 8,3 miljoner euro (+10,8 %). Personalens åldersstruktur år 2003 Personalens könsfördelning år % Åldersgrupper under % 84% Kvinnor Män I Slutet av år 2003 hade Fpa 323 betjäningsställen. Av dem hade 263 öppet alla dagar...

14 12 Fpa 2003 Bokslut BOKSLUT STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsearbetet Enligt 7 lagen om Folkpensionsanstalten skall styrelsen leda och utveckla Folkpensionsanstaltens verksamhet. Styrelsen fattar beslut i centrala strategiska och verksamhetsmässiga frågor och har delegerat administrativa befogenheter till generaldirektören, direktörerna och tjänstemännen. Styrelsen sammanträdde 11 gånger under året. Styrelsen har dessutom alltid i början av året hållit ett strategiseminarium, där man har gått igenom grunderna för FPAs strategi samt för verksamheten centrala frågor. Det har också blivit tradition att varje år ordna ett sammanträde tillsammans med FPAs fullmäktige och delegationen för Folkpensionsanstalten, där man kan diskutera FPAs angelägenheter. Styrelsen har också besökt olika FPA-byråer och enheter. Ett besök på byrån i Dickursby gav en inblick i verksamheten i Vanda försäkringsdistrikt. Även rehabiliteringscentret Petrea och utrikesenheten i Helsingfors fick besök. Till styrelsen distribueras fullmäktiges, revisorernas och delegationens protokoll, och de behandlas vid styrelsens sammanträden. Generaldirektören framlägger vid varje sammanträde en översikt av FPAs verksamhet och redogör för bl.a. inkomster, utgifter, personal och handläggningstider för ansökningarna. FPA har initiativkraft Styrelsen drog vid sitt sammanträde upp riktlinjer för hur den sociala tryggheten skall fungera. Den sociala trygghet som FPA förvaltar bildar ett täckande skyddsnät, som lindrar de negativa följderna av sociala risker. FPA som verkställer de centrala sociala förmånerna känner via den praktiska kundbetjäningen, forskningsverksamheten samt statistik- och aktuariefunktionerna till vilka utvecklingsbehov som finns när det gäller förmånernas innehåll och verkställigheten av dem. Målet skall vara att förmånerna enligt minimiskyddet är dimensionerade så att sista handens utkomstskydd behöver tillgripas endast i undantagsfall. FPA har enligt lagen om Folkpensionsanstalten en skyldighet att lägga fram förslag till utvecklande av lagstiftningen inom sin sektor. Därför godkände FPA-styrelsen en promemoria om FPAs synpunkter på utvecklandet av den sociala trygghetens funktionsduglighet under följande regeringsperiod. I promemorian framhölls sammanlagt nio sakhelheter och den sändes till alla riksdagsgrupper och riksdagspartier. De frågor som betonades i promemorian gällde finansieringen till FPA, utvecklandet av sjukvårdens ersättningssystem och höjandet av ersättningsnivån, förtydligandet av det finansiella ansvaret för sjukvårdsersättningarna mellan FPA och kommunerna, samordnandet och kedjekopplingen av transporter som ersätts av sjukförsäkringen, betalningen till fullt belopp av folkpensionen och vårdbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare under perioder av anstaltsvård, rehabiliteringen av åldringar samt utvecklandet av bostadsbidraget och studiestödet, systemet för läkemedelsersättningar och servicestyrningen. Särskilt frågan om FPAs finansiering har ingivit styrelsen bekymmer. Finansiering Styrelsen föreslår också att FPAs finansiering måste ordnas på stabil grund. På grund av ändringarna i försäkringsavgiftsgrunderna under åren var FPAs premieinkomster 1,9 mrd. euro mindre år 2002 än vad de hade varit utan nedsättningarna. Värst är situationen för sjukförsäkringens del. Beloppet av statens garantibetalningar till sjukförsäkringsfonden stiger år 2004 till cirka 640 miljoner euro, vartill 600 miljoner euro av intäkterna av mervärdesskatt redovisas till sjukförsäkringsfonden. Utan dessa statens betalningar skulle omkring 1/3 av sjukförsäkringsfondens utgifter sakna täckning. (FPAs styrelse ) Strategibas FPAs verksamhet styrs av en verksamhetsidé, en vision, värderingar och en strategi, vilka alla godkänts av styrelsen. Genom dem anger styrelsen riktningen för hela FPAs verksamhet för att målet bästa service inom den offentliga sektorn skall kunna uppnås. I all verksamhet är målet att sätta värde på kunderna och öka kundtillfredsställelsen. För att lyckas med detta krävs det kompetens, arbetshälsa, högklassiga produkter, processer med hög kapacitet samt kostnadseffektivitet. Styrelsen presenterar strategin i form av nyckeltal med hjälp av ett balanserat styrkort. Styrkortet gör det möjligt att utvärdera hur FPA totalt har lyckats ur fyra aspekter: kunden och samhälleligt inflytande, ekonomi, processer samt förnyelse bland de anställda och i arbetsgemenskapen. I projektportföljen för åren har följande utvecklingsområden varit i fokus år 2003: ledarskapspraxis, omsättning av strategierna i praktiken, utvecklande av processerna samt skapande av ett rättvist belöningssystem. Andra viktiga projekt i projektportföljen är utvecklande av kundservicen inklusive utjämnande av arbetet, elektroniska kundkontakter, elektronisk dokumenthantering och utnyttjande av den, utvecklande av förmånslagstiftningen, kompetens och utbildning, utvecklande av förmånsanvisningarna och förtydligande av beslut och dokument samt datateknikarkitekturen. I visionen sägs att FPA är den viktigaste verkställaren av den sociala tryggheten. Våra kunder får förmånerna enkelt och tillförlitligt i hela landet. Vi bär vårt samhälleliga ansvar och arbetar öppet, effektivt och ekonomiskt. Våra kunder får hos oss den bästa servicen inom den offentliga sektorn. Andra väsentliga beslut FPAs forskningsverksamhet ges som bäst en ny inriktning så att den allt tätare koncentreras på de forskningsuppgifter som lagstiftningen ålägger FPA. Därför har forskningsavdelningens funktioner omorganiserats och vissa funktioner skall omplaceras. Enligt ett avtal om arbetsfördelningen mellan FPA och Folkhälsoinstitutet överförs cirka 40 personer av FPAs forskningsresurser till Folkhälsoinstitutet. Överföringen av anställda, utrustning och forskningsmaterial genomfördes i början av år En broms när det gällt att utveckla medborgarnas möjligheter att sköta ärenden elektroniskt har länge varit avsaknaden av ett pålitligt, officiellt godkänt elektroniskt identifieringsförfarande. FPA har redan en längre tid förberett sig på att erbjuda elektroniska tjänster. FPA, arbetsministeriet och Skattestyrelsen har förhandlat om samarbete för att bygga upp elektroniska ärendetjänster. Förhandlingarna ledde till ett avtal om det s.k. Katve-konsortiet. Målet är att de tre parterna i samarbete skall skapa en identifieringstjänst. Styrelsen har godkänt samarbetet inom Katve-konsortiet. FPA har som första elektroniska tjänst tagit i bruk ett system för förfrågan om studiestödsuppgifter i början av Fler elektroniska tjänster kommer stegvis att införas under år 2004.

15 13 Fpa 2003 Bokslut I ledningssystemet för en modern organisation ingår ett bonussystem. Det fungerar samtidigt som en kombination av organisationens mål och ett modernt lönesystem. Styrelsen har beslutat att som ett led i FPAs ledningssystem införa ett bonussystem, som först skall testas i begränsad omfattning år Lönesystemen för FPAs tjänstemän har förnyats. Som sista led i projektet har styrelsen beslutat att införa ett nytt lönesystem för generaldirektören, direktörerna och de ledande tjänstemännen år FPA har varit med i försöket med att samordna resor sedan år Avsikten är att få erfarenheter av hur man genom gemensamma transporter och kedjetransporter kan stävja uppgången i resekostnaderna och av hur smartkort kan utnyttjas för reseersättningarna. Försöken fortsätter i Södra Österbottens, Vasa, Lapplands, Norra Karelens och Norra Savolax sjukvårdsdistrikt år Styrelsen har också godkänt en riktgivande lokalitetsstrategi. Utnämningar Styrelsen har från till direktör för viss tid utnämnt politices doktor Mikael Forss, så att hans tjänsteperiod upphör senast Styrelsen har justerat sina beslut om arbetsfördelningen mellan generaldirektören och direktörerna så att direktör Mikael Forss har förordnats till ansvarig direktör för forskningsavdelningen och direktör Matti Puhakka till ansvarig direktör för dataavdelningen, vardera från , högst till Styrelsen har till kretsdirektör för Östra Finlands kretscentral utnämnt magistern i samhällsvetenskaper Sari Hänninen från samt till chef för den interna revisionen politices magister Kari Lindroos från Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet står i centrum när verksamheten utvecklas. Kvalitetsfrågorna har tagits med i verksamhetsplaner och resultatavtal. Genom självutvärdering har centrala styrkefaktorer och utvecklingsområden definierats och verksamheten har utvecklats enligt dem. Generaldirektören och direktörerna har lett grupperna för självutvärdering av kvaliteten. Som segrare i FPAs interna kvalitetstävlan utgick Tammerfors försäkringsdistrikt. Övriga frågor under uppföljning Styrelsen har följt hur de omfattande och konkreta förslag som år 2002 lades fram av arbetsgruppen för utvecklande av servicenätet och arbetsgruppen för utvecklande av databehandlingen har framskridit och verkställts. Styrelsen har tagit del av resultaten av FPA-barometrarna och de kundserviceenkäter som utförts av TNS Gallup. Resultaten visar att FPA alltjämt ligger i topp inom den offentliga sektorn. Enligt undersökningarna är servicen på byråerna vänlig och tjänstemännen har tid att sätta sig in i kundernas frågor och kan ge råd. Vissa saker behöver dock alltjämt utvecklas: beslutsmotiveringarna borde bli begripligare, ansökningsblanketterna tydligare och ansökningarna behandlas snabbare. Finansiering FPAs totalkostnader uppgick till miljoner euro, varav miljoner användes för förmåner och 330 miljoner för omkostnader. Kostnadsökningen från året innan var 270 miljoner euro, dvs. 2,7 %. Förvaltningskostnaderna år 2003 låg på samma nivå som året förut...

16 14 Fpa 2003 Bokslut FPAs totalintäkter uppgick till miljoner euro, en ökning med 307 miljoner från året innan. Här ingår statens garantibelopp på totalt 677 miljoner euro till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden. De försäkrades sjukförsäkringspremier samt arbetsgivarnas folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter utgjorde 32 % av intäkterna. Statens andelar var totalt 54 %, kommunernas 3 % och 10 % utgjordes av den till FPA redovisade delen av mervärdesskatten. Resten bestod av avkastning av fondernas egendom, avgifter från trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna samt regressbetalningar. Placeringsverksamhet För FPA har godkänts en placeringsplan. Som mål för placeringsverksamheten anges säkerhet, avkastning och realiserbarhet, vartill placeringarna på ett sakligt sätt skall vara mångsidiga och spridas. I placeringsverksamheten skall även beaktas folkpensionsfondens, sjukförsäkringsfondens och pensionsansvarsfondens karaktär och syfte samt de krav som detta ställer på placeringsverksamheten. Tyngdpunkten i folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens placeringsverksamhet ligger på placering av finansieringstillgångarna. Pensionsansvarsfondens medel utgör täckning för pensionsansvaret till följd av anställning hos FPA. I placeringen av fondens medel betonas portföljplacerandets principer. Fonden skall byggas upp fram till år 2010, och under den perioden strävar man genom allokeringen av egendomen i första hand efter att öka fondens avkastning, och i andra hand efter att tillgodose det krav på god realiserbarhet som blir aktuellt i senare utvecklingsskeden. För den internationella spridningen av placeringarna har uppställts mål och en tidtabell. Utvecklingen på aktiemarknaden i Finland blev positiv år Bakom den starka kursuppgången låg den finska aktiemarknadens cykliska struktur och särskilt basindustrins och verkstadsindustrins dominerande ställning. Under året skedde inga förändringar i folkpensionsfondens aktieinnehav. Aktiernas marknadsvärde steg med 14,8 % från slutet av föregående år. Pensionsansvarsfondens placeringar gav under året en avkastning på 16,6 %. FPAs dividendintäkter var 33 miljoner euro (samma som år 2002). Räknat per månad hade finansieringstillgångarna ett medelvärde av 441 miljoner euro (430 miljoner euro). Medelräntan på finansieringstillgångarna var 2,41 % (3,23 %). I ränteintäkter på finansieringstillgångarna inflöt totalt 11 miljoner euro (14 miljoner euro). Finansiering av pensionsförsäkringen Kostnaderna för pensionsförsäkringen var miljoner euro och intäkterna miljoner euro. Kostnaderna för pensionsförsäkringen minskade något från föregående år. Intäkterna bestod till 41 % av arbetsgivarnas folkpensionsavgifter, till 36 % av statens inbetalningar och till 22 % av mervärdesskatteintäkter. Folkpensionsavgifternas andel blev mindre än föregående år. Den till folkpensionsfonden redovisade mervärdesskattens andel ökades. Staten finansierade 29 % av folkpensionerna och betalade vårdbidragen för barn, handikappbidragen, familjepensionerna, frontmannaförmånerna och bostadsbidragen för pensionstagare till 100 %. För att årslikviditeten skall vara tryggad måste folkpensionsfonden hålla en viss miniminivå, som är definierad på basis av finansieringstillgångarna. År 2003 överskreds folkpensionsfondens miniminivå, och från den överfördes 148 miljoner euro till sjukförsäkringsfonden. Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen Totalkostnaderna för sjukförsäkringen uppgick till miljoner euro, varav rehabiliteringskostnaderna utgjorde 286 miljoner euro. Totalkostnaderna ökade med 8,2 % från föregående år. Sjukförsäkringens intäkter uppgick till miljoner euro. I intäkterna ingår en överföring på 148 miljoner euro från folkpensionsfonden och statens garantibelopp på 677 miljoner euro för uppnående av sjukförsäkringsfondens miniminivå. Sjukförsäkringen finansierades till 61 % med sjukförsäkringspremier och -avgifter och till 9 % med intäkterna av mervärdesskatten. Överföringen från folkpensionsfonden täckte 5 % av finansieringen och statens garantibelopp 21 %. Resten bestod av avgifter från försäkringsanstalterna, avkastning av fondens tillgångar samt regressbetalningar. Finansiering av den övriga sociala tryggheten År 2003 betalades i förmåner inom den övriga sociala tryggheten drygt miljoner euro, en ökning på 1,2 % från föregående år. Av förmånerna finansierade staten miljoner euro medan kommunerna stod för 363 miljoner euro. Intäkterna av löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie var 18 miljoner euro. Omkostnader Omkostnaderna uppgick till totalt 330,4 miljoner euro. Här ingår en överföring av fastigheter värda 10,2 miljoner euro till pensionsansvarsfonden för täckande av personalpensionsansvaret. Omkostnaderna ökade 5,3 %; exklusive överföringen av fastigheter var ökningen 2,0 %. I löner och arvoden utbetalades 153,4 miljoner euro (+3,9 %). Lönebikostnaderna uppgick till 68,6 miljoner euro, vilket var en ökning med 47,3 % från föregående år, på grund av det ökade bidraget till pensionsansvarsfonden. Övriga omkostnader uppgick till 62,2 miljoner euro (-14,7 %). Den största kategorin var datadriftskostnader. I intäkter som minskade omkostnaderna inflöt totalt 15,7 miljoner euro (+10,8 %). Avskrivningspraxis i bokföringen förändrades år 2003 så att maskiner och inventarier, dataprogram samt grundliga renoveringar periodiseras över sin ekonomiska livstid. Avskrivningar görs bara på nya investeringar, dessa uppgick sammanlagt till 0,5 miljoner euro. För köptjänster, där den största posten var kostnaderna för beskattningen som betalades till skatteförvaltningen, betalades 46,2 miljoner euro dvs. cirka 1 % mindre än föregående år. Pensionsansvarsfonden Det försäkringstekniska fulla pensionsansvaret för FPA-personalen var miljoner euro vid årets slut. De löpande pensionernas andel var 520 miljoner euro. Det fulla pensionsansvaret ökade under året med 63 miljoner euro, på grund av högre pensioner och löner samt större pensionsintjäning. Det täckta ansvaret i förhållande till det fulla ansvaret växte år 2003 till 32,1 %. År 2002 var motsvarande andel 28,4 %. Fram till år 2010 skall 41 % av det fulla ansvaret vara täckt.

17 15 Fpa 2003 Bokslut I arbetsgivarbidrag till pensionsansvarsfonden betalades 40,5 miljoner euro. Där ingår fastigheter till ett värde av 10,2 miljoner euro. Vidare inflöt 7,2 miljoner euro i pensionspremier från de anställda, varav 1,8 miljoner euro användes för att öka täckningen av pensionsansvaret. Fonden betalade ut sammanlagt 43,6 miljoner euro i personalpensioner. ARBETSGIVARNAS FOLKPENSIONS- OCH SJUKFÖRSÄKRINGSAVGIFTER, % av förskottsinnehållning underkastade löner Folkpensionsförsäkringen Privata sektorn 1 Avgiftsklass I 2,00/1,35 2 1,35 1,35 Avgiftsklass II 4,00/3,55 2 3,55 3,55 Avgiftsklass III 4,90/4,45 2 4,45 4,45 Offentliga sektorn Staten och Åland 3,95 3,95 3,95 Kommuner och kyrkan 3,15/2,40 2 2,40 2,40 Sjukförsäkringen Privata sektorn 1,60 1,614 1,614 Offentliga sektorn Staten och Åland 2,85 2,864 2,864 Kommuner och kyrkan 1,60 1,614 1,614 1 Avgiftsklassen bestäms enligt företagets avskrivningar samt förhållandet mellan avskrivningar och löner. 2 Från DE FÖRSÄKRADE, % av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen Sjukförsäkringen På förvärvsinkomst 1,50 1,50 1,50 Förhöjning för pensionsinkomst 0,40 UTSIKTER FRÅN ÅR 2004 FRAMÅT FPAs styrkefaktorer är den kompetenta personalen, det täckande servicenätet, den mångsidiga servicen samt den tillförlitliga datatekniken, som också i framtiden erbjuder nya möjligheter att organisera servicen. Klienter och samhällspåverkan FPA har ett riksomfattande nät av byråer: sammanlagt 263 byråer med full service plus filialmottagningar och ett växande antal samserviceavtal av olika slag. Det riksomfattande nätet måste bevaras på grund av den omfattande sociala trygghet som FPA sköter. Det kompletteras med olika samserviceavtal. Genom den elektroniska dokumenthanteringen utjämnas arbetet mellan byråerna, försäkringsdistrikten och försäkringskretsarna. Detta skapar förutsättningar för bevarande av det täckande servicenätet. Kundernas möjligheter att sköta ärenden per telefon och post förbättras. Vid sidan av personlig service erbjuds möjligheter att sköta ärenden elektroniskt. Direktersättningssystemen utvecklas. Datasäkerheten garanteras i all service. Utvecklandet av kundservicen ägnas större uppmärksamhet. Besluten skall vara begripliga och ansökningsblanketterna lätta att fylla i. FPA informerar mångsidigt via olika kanaler om sina förmåner och sin service. Kundservicens och den interna verksamhetens standard följs upp genom regelbundna enkäter och utredningar. FPA deltar aktivt i utvecklandet av den sociala tryggheten genom att lägga fram lagstiftningsinitiativ som bygger på prognoser, analyser och forskningsresultat. Ekonomi År 2004 beräknas FPAs sammanlagda intäkter och kostnader realt öka med 2,5 % till 10,6 miljarder euro. Enligt beräkning kommer det till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden att behövas ett statligt garantibelopp på totalt cirka 850 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 170 miljoner euro från år År 2004 minskar sjukförsäkringspremiernas andel i finansieringen av kostnaderna något och arbetsgivarnas försäkringsavgift förblir oförändrad. Av mervärdesskatten redovisas till FPA lika mycket som år 2003, 1,0 miljarder euro. De förmåner som under de närmaste åren växer snabbast är sjukförsäkringsförmånerna, särskilt sjukdagpenningarna och läkemedelsersättningarna. Pensionsförsäkringsförmånerna minskar realt, och även utgifterna för den övriga sociala tryggheten minskar, om inte förmånsnivån höjs realt. Omkostnaderna i förhållande till de totala kostnaderna förblir ungefär på samma nivå som Till grund för den aktuella reformen av sjukförsäkringens finansiering ligger en utredning av den tjänstemannaarbetsgrupp som utrett frågan (SHM Arbetsgruppsbetänkande 2003:14). Arbetsgruppen föreslog att sjukförsäkringens finansieringsandelar skall fastställas permanent. Den mest väsentliga förändringen blir att utgifterna huvudsakligen finansieras med intäkterna av premier och avgifter. I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens regering konstateras att finansieringen av sjukförsäkringen förnyas utgående från en tjänstemannaarbetsgrupps förslag och att detaljerna bereds i trepartssamarbete. Den centrala principen i finansieringsreformen är att sjukförsäkringen delas upp i en arbetsinkomstförsäkring och en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras med premier och avgifter som uppbärs av arbetsgivare och löntagare samt företagare. För löntagare och företagare blir den nya avgiften avdragbar i beskattningen. Sjukvårdsförsäkringen för sin del finansieras med sjukvårdsförsäkringspremier som uppbärs av de försäkrade och med statens medel. I framtiden skall intäkter av mervärdesskatten inte redovisas till sjukförsäkringsfonden. Inte heller skall överföringar göras mellan sjukförsäkrings- och folkpensionsfonden. I detta sammanhang utreds också om den nuvarande minimigränsen på 8 % för sjukförsäkringsfondens nettofinansieringstillgångar är tillräcklig eller om den bör ändras. Målet är att reformen av sjukförsäkringens finansiering skall genomföras från början av år Processer Alla ärenden skall avgöras snabbt, korrekt och enhetligt. Besluten skall göras mer begripliga. Verksamhetens effektivitet och flexibilitet utvecklas och förfarandena förenhetligas. Processkvaliteten utvärderas och förbättras och processerna jämförs med bästa praxis. Personal och arbetsgemenskap i förnyelse Särskild uppmärksamhet ägnas chefskompetensen samt ett sporrande och interaktivt ledarskap. FPA sörjer för medarbetarnas kompetens, arbetsförmåga och arbetshälsa. Tillfredsställelsen i arbetet upprätthålls genom utvecklande av arbetets innehåll och en fungerande arbetsgemenskap. Introduktionen för nya tjänstemän effektiveras och det skall råda balans mellan arbetsmängd och resurser.

18 16 Fpa 2003 Organisation Fullmäktige Revisorerna Styrelsen Generaldirektören Internrevisionen Direktörerna Administrativa avdelningen Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Avdelningen för pensioner och utkomstskydd Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Dataavdelningen Serviceavdelningen Aktuarieoch statistikavdelningen Forskningsavdelningen Rehabiliteringscentret Petrea Studiestödscentralen ITcentralen Kretscentralerna Försäkringsdistrikten Byråerna

19 17 Fpa 2003 Resultaträkning FOLKPENSIONSANSTALTENS RESULTATRÄKNING 2003 OCH euro INTÄKTER Försäkringspremier och -avgifter De försäkrades premier Arbetsgivarnas avgifter Löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift Statens förmånsinbetalningar (2) Kommunernas förmånsinbetalningar Regressbetalningar Särskilda intäkter (3) Placeringar: intäkter och kostnader (4) Finansiella intäkter och kostnader (4) Övriga intäkter och kostnader KOSTNADER Pensions- och handikappförmåner Sjukförsäkringsbetalningar till de försäkrade Företagshälsovård Rehabilitering Arbetslöshetsförmåner Förmåner till barnfamiljer Studieförmåner Bostadsbidrag Övriga förmåner Förmåner totalt (5) Förmånsbidrag Omkostnader (6) Personalkostnader (7) Löner och arvoden Lönebikostnader Övriga omkostnader (8) Köptjänster (9) Statens andel av totalutgifterna (10) Förändring av avsättning enligt 4 FRL (11) Överskott PENSIONSANSVARSFONDEN INTÄKTER Bidrag Intäkter av tillgångar (4) De anställdas pensionspremier KOSTNADER Personalpensioner Övriga kostnader Förändring av pensionsansvarsfondens täckning Överskott/underskott 0 0 Siffrorna inom parentes hänvisar till noterna till bokslutet

20 18 Fpa 2003 Balansräkning BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER 2003 OCH euro AKTIVA Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar (12) Dataprogram Materiella tillgångar (12) Byggnader Renoveringar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar (12) Aktier och andelar (14) Övriga placeringar (13,14) Aktier Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna (15) Kundfordringar Resultatregleringar (16) Övriga fordringar (16) Förskottsbetalningar (17) Finansiella värdepapper Kassa och bank Totalt PENSIONSANSVARSFONDEN Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Placeringar (13) Aktier Aktier och andelar (14) Övriga placeringar Underskott i pensionsansvarsfonden (20) Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna (15) Resultatregleringar (16) Finansiella värdepapper Kassa och bank Totalt Aktiva totalt

21 19 Fpa 2003 Balansräkning PASSIVA Eget kapital (19) Folkpensionsfonden Fonden vid årets början Förändring av fonden Sjukförsäkringsfonden Fonden vid årets början Ökning av fonden Uppskrivningsfonden Fonden vid årets början Förändring av fonden Avsättningar (11) 4 FRL Avsättning vid årets början Ökning av avsättning Använda medel Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott (17)) Skulder mellan fonderna (15) Skulder till leverantörer Resultatregleringar (18) Övriga kortfristiga skulder (18) Totalt PENSIONSANSVARSFONDEN Eget kapital (19) Pensionsansvarsfonden Täckningsansvar vid årets början Ökning av ansvaret Uppskrivningsfonden Fonden vid årets början Minskning av fonden Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Resultatregleringar Totalt Passiva totalt

22 20 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis Resultat- och balansräkningar fondvis Resultaträkningar 2003 och 2002, euro FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING INTÄKTER Försäkringspremier och -avgifter De försäkrades premier Arbetsgivarnas avgifter Statens andelar av förmånerna Särskilda intäkter Placeringar: intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader Övriga intäkter och kostnader KOSTNADER Pensions- och handikappförmåner Övriga förmåner Förmånsbidrag Omkostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Övriga omkostnader Köptjänster Statens andel av totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen Överföringar mellan sf och fp Överskott/underskott SJUKFÖRSÄKRING INTÄKTER Försäkringspremier och -avgifter De försäkrades premier Arbetsgivarnas avgifter Statens andel av förmånerna Regressbetalningar Särskilda intäkter Finansiella intäkter och kostnader Övriga intäkter och kostnader KOSTNADER Betalningar till de försäkrade Företagshälsovård Rehabilitering Övriga förmåner Förmånsbidrag Omkostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Övriga omkostnader Köptjänster Statens andel av totalutgifterna för sjukförsäkringen Överföringar mellan sf och fp Förändring av avsättning enligt 4 FRL Överskott

23 21 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET INTÄKTER Statens förmånsinbetalningar Kommunernas förmånsinbetalningar Löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgifter Regressbetalningar av arbetsgivare KOSTNADER Arbetslöshetsförmåner Förmåner till barnfamiljer Studieförmåner Bostadsbidrag Övriga förmåner Överskott/underskott 0 0 PENSIONSANSVARSFONDEN INTÄKTER Bidrag Intäkter av tillgångar Anställdas pensionspremier KOSTNADER Personalpensioner Övriga kostnader Förändring av pensionsansvarsfondens täckning Överskott/underskott 0 0

24 22 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis Balansräkningar den 31 december 2003 och 2002, euro AKTIVA FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar Dataprogram Materiella tillgångar Maskiner Renoveringar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar Aktier och andelar Övriga placeringar Aktier Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna Kundfordringar Resultatregleringar Övriga fordringar Förskottsbetalningar Finansiella värdepapper 0 0 Kassa och bank Aktiva totalt SJUKFÖRSÄKRING Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar Dataprogram Materiella tillgångar Byggnader Renoveringar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar Aktier och andelar Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna Kundfordringar Resultatregleringar Övriga fordringar Förskottsbetalningar Finansiella värdepapper Kassa och bank Aktiva totalt ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna Förskottsbetalningar Aktiva totalt PENSIONSANSVARSFONDEN Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Placeringar Lån Aktier och andelar Övriga placeringar Underskott i pensionsansvarsfonden Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna Resultatregleringar Finansiella värdepapper Kassa och bank Aktiva totalt

25 23 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis PASSIVA FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING Eget kapital Folkpensionsfonden Fonden vid årets början Förändring av fonden Uppskrivningsfond Fonden vid årets början Förändring av fonden Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Skulder mellan fonderna Skulder till leverantörer Resultatregleringar Övriga kortfristiga skulder Passiva totalt SJUKFÖRSÄKRING Eget kapital Sjukförsäkringsfonden Fonden vid årets början Ökning av fonden Uppskrivningsfond Fonden vid årets början Minskning av fonden Avsättningar 4 FRL Avsättning vid årets början Ökning av avsättning Använda medel Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott Skulder mellan fonderna Skulder till leverantörer Resultatregleringar Övriga kortfristiga skulder Passiva totalt ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott Skulder mellan fonderna 0 66 Övriga kortfristiga skulder Passiva totalt PENSIONSANSVARSFONDEN Eget kapital Pensionsansvarsfonden Täckningsansvar vid årets början Ökning av ansvaret Uppskrivningsfond Fonden vid årets början Förändring av fonden Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Resultatregleringar 2 4 Passiva totalt

26 24 Fpa 2003 Noter till bokslutet 1. Bokslutens uppbyggnad, grunder och värderingsprinciper I bokslutet framläggs FPAs resultat- och balansräkning sammanslagna så att siffrorna för folkpensionsförsäkringen, sjukförsäkringen och den övriga sociala tryggheten har sammanräknats. Pensionsansvarsfonden tas upp som en fond med egen täckning. I den sammanslagna balansräkningen har poster mellan folkpensionen, sjukförsäkringen och den övriga sociala tryggheten eliminerats. Utöver den sammanslagna resultat- och balansräkningen finns för varje del en egen resultatoch balansräkning. Bokslutet har i enlighet med beslut av fullmäktige i huvudsak upprättats enligt kontantprincipen. Under de senaste åren har prestationsprincipen tillämpats i växande grad. Redovisningar mellan fonderna, förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter, avsättningen för rehabilitering och förebyggande av sjukdomar, redovisningar av mervärdesskatt, räntor, köp och försäljning av anläggnings- och placeringstillgångar, kursdifferenser och motsvarande poster samt omkostnader bokförs enligt prestationsprincipen. Avsättningen enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten bokförs som kostnad enligt prestationsprincipen i resultaträkningen. Även förändringar i avsättningen bokförs där. I enlighet med beslut av fullmäktige värderas tillgångarna till gängse värden enligt försiktighetsprincipen, så att värdena för fastigheter och kontorsaktier är högst 85 % av det gängse värdet och för övriga aktier högst 70 % av värdet vid bokslutstidpunkten. Som värderingsprincip för uppskrivningar och nedskrivningar har tillämpats de maximiprocenter som fullmäktige godkänt. Uppskrivningar och återtagna uppskrivningar har upptagits i balansräkningen och nedskrivningar samt korrigeringar av dem i resultaträkningen. Aktiernas gängse värde har fastställts enligt börskurserna vid bokslutstidpunkten. Fastigheternas samt fastighets- och bostadsaktiebolagsaktiernas värden baserar sig dels på fastighetslinjens, dels på utomstående uppskattningar. Från och med bokslutet 2003 görs på anläggningstillgångarna linjära avskrivningar enligt plan. Bland inventarier aktiveras endast eventuella anskaffningar av kundbetjäningsdiskar. För maskiner och externt köpta program är aktiveringsgränsen 2000 euro. Följande avskrivningstider tillämpas: inventarier 10 år datorer och utrustning 4 år telefonväxlar och maskiner 10 år övriga maskiner och anläggningar 5 år dataprogram (köpta) 5 år renovering av lokaliteter 5 år renovering av fastigheter 20 år 2. Statens förmånsinbetalningar, euro Övrig soc. fp sf trygghet totalt Statens förmånsinbetalningar Folkpensionsandel Familjepensioner Frontmannaförmåner Bostadsbidrag för pensionstagare Barnavårdsstöd Handikappbidrag Föräldradagpenningsandel Arbetslöshetsskydd Förmåner för barnfamiljer Studieförmåner Bostadsbidrag Övriga förmåner Särskilda intäkter, euro fp sf totalt Särskilda intäkter Andel av moms-intäkter Betalning av försäkringsanstalter Intäkter och kostnader av placeringar samt finansiella intäkter och kostnader, euro fp sf pf totalt Intäkter och kostnader av placeringar Räntor och dividender Övriga intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader Intäkter och kostnader av folkpensions- och sjukförsäkringsfondens placeringar, euro Dividendintäkter Intäkter från försäljning av tillgångar Hyresintäkter Förändring av nedskrivningar i resultaträkningen Int. och kostn. av placeringar i resultaträkningen Förändring av uppskrivningar i balansräkningen Intäkter och kostnader av placeringar totalt Intäkter av pensionsansvarsfondens tillgångar, euro Ränteintäkter av finansieringstillgångar Ränteintäkter av placeringar Dividendintäkter Hyresintäkter Försäljningsintäkter Övriga kostnader Förändring av nedskrivningar i resultaträkningen Intäkter från tillgångar i resultaträkningen Förändring av uppskrivningar i balansräkningen Intäkter av tillgångar totalt Förmåner, euro Övrig soc. fp sf trygghet totalt Pensions- och handikappförmåner Folkpensioner Familjepensioner Frontmannaförmåner Barnavårdsstöd Handikappbidrag NOTER TILL BOKSLUTET Övrig soc. fp sf trygghet totalt Sjukförsäkringsbet. till de försäkrade Dagpenningar Föräldradagpenningar Ersättningar för läkemedel Ersättningar för läkararvoden Ers. för undersökning och behandling Reseersättningar Betalningar från arbetsplatskassor Företagshälsovård Företagshälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse Rehabilitering Yrkesinriktad rehabilitering för handikappade Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade Annan yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering Rehabiliteringspenningar Regressbetalningar för rehabilitering -9-9 Arbetslöshetsförmåner Grunddagpenningar Arbetsmarknadsstöd Utbildningsförmåner Alterneringsersättningar Stöd för arbetslösas studier Förmåner för barnfamiljer Barnavårdsstöd Barnbidrag Moderskapsunderstöd Adoptionsstöd Studieförmåner Bostadsbidrag Övriga förmåner Tilläggsutredn. av hälsotillst. och arbetsförm Semesterkostnadsersättningar till arbetsgivare Betalningar till LPA EU-ersättningar Utredn. om lantbr.företagares arb.förhållanden Centr.enh. f. lantbr.företagarnas föret.hälsovård Reseersättning för frontveteraner Militärunderstöd Övriga förmåner Förmånskostnader totalt Omkostnader Enligt 58 folkpensionslagen och 59 sjukförsäkringslagen delas omkostnadernas totalbelopp mellan pensionsförsäkringen och sjukförsäkringen i förhållandet 40/ Personalkostnader, euro förändring Löner och arvoden Semesterlöneskuld, ökning Totalt Bidrag Övriga lönebikostnader Personalkostnader totalt Beskattningsvärde av lönenaturaförmåner Till styrelsen och direktörerna har betalats 0,6 milj. euro i löner och arvoden. Personalens storlek Medelantalet heltidsanställda per förvaltningsnivå under år 2003 centralförvaltningen den eg. centralförvaltningen 546 IT-centralen 385 studiestödscentralen 84 beslut rörande invaliditetspensioner 56 beslut rörande företagshälsovård 31 FPAs rehabiliteringscenter 126 forskningsavdelningen kretsförvaltningen 216 lokalförvaltningen totalt Övriga omkostnader, euro Övriga omkostnader Driftskostn. för maskiner och inventarier Administrativa kostnader Kostnader för lokaliteter Diverse kostnader Avskrivningar på anläggningstillgångar Intäkter från Rehab Service Övriga intäkter Köptjänster, euro Köptjänster Kostnader för beskattning Apoteksarvoden Ersättn. för arbetsplatskassornas omkostn Övriga köptjänster

27 25 Fpa 2003 Noter till bokslutet 10. Statens andel av totalutgifterna Kalkyl över garantibetalningen till folkpensionsfonden, euro 4 % av utgifterna år Ökning av förskottsbetalningar Inkomster totalt Utgifter totalt Ökning av kapital Belopp utöver minimifinansieringstillgångarna Finansieringstillgångar netto före garantibetalningen Minimifinansieringstillgångar, netto (4 % av utgifterna) Statens garantibelopp 0 Överföring till sjukförsäkringsfonden Beloppen följer kassaflödesberäkningen. Kalkyl över garantibetalningen till sjukförsäkringsfonden, euro 8 % av utgifterna år Ökning av förskottsbetalningar Inkomster totalt Utgifter totalt Ökning av kapital 0 - Ökning av avsättningarna Belopp utöver folkpensionsfondens minimifinansieringstillgångar Finansieringstillgångar, netto före garantibetalningen Minimifinansieringstillgångar, netto (8 % av utgifterna) Statens garantibelopp Beloppen följer kassaflödesberäkningen. 11. Sjukförsäkringsavsättningar, euro Utgifter enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten Avsättning Individuell rehabilitering Avsättning Ökning under räkenskapsåret Användning under räkenskapsåret Renovering av och stöd för driften av rehabiliteringsanstalter Avsättning Ökning under räkenskapsåret Användning under räkenskapsåret Forsknings- och utvecklingsverksamhet Avsättning Ökning under räkenskapsåret Användning under räkenskapsåret Avsättning totalt Förändring av avsättning totalt (minskning) Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar, euro Under räkenskapsåret förvärvade anläggningstillgångar har under tidigare år med stöd av 19 folkpensionsförordningen avskrivits i ett för allt i bokslutet. Avskrivningarna har ingått i folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens övriga omkostnader. Från och med bokslutet 2003 görs på anläggningstillgångarna avskrivningar enligt plan. Från och med bokslutet 1998 har inte längre gjorts avskrivningar på icke förslitning underkastade anläggningstillgångar. Fastigheter Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Uppskrivningar Nedskrivningar Balansvärde Överföringar till pensionsansvarsfonden Ack. avskrivningar på överföringarna Uppskrivningar på överföringarna Balansvärde Pensionsansvarsfondens övriga placeringar Fastigheter Anskaffningsutgift Ökning/minskning Balansvärde Dataprogram Anskaffningsutgift Ökningar Avskrivningar under Balansvärde Renovering av byggnader Balansvärde Ökningar Avskrivningar under Balansvärde Förskottsbetalningar Förändring i förskottsbetalningar Förskottsbetalningar Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Balansvärde Ökningar Minskningar Ack. avskrivningar på minskningar Avskrivningar under Balansvärde Aktier bland anläggningstillgångarna inkl. byråaktier samt telefonaktier och -andelar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Balansvärde Ökningar Återtagande av uppskrivning Nedskrivningar - 16 Minskningar Ack. avskrivningar bland minskningarna Uppskrivningar bland minskningarna Balansvärde Övriga placeringar, 1000 euro Folkpensions- och sjukförsäkringsfondens aktier Anskaffningsvärde Uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Balansvärde Minskningar - 4 Ack. nedskrivn. bland minskningarna - 47 Förändring av uppskrivningarna Förändring av nedskrivningarna Balansvärde Pensionsansvarsfondens aktier Anskaffningsvärde Uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Balansvärde Ökningar Minskningar Ack. uppskrivn. bland minskningarna Förändring av uppskrivningarna Förändring av nedskrivningarna Balansvärde Pensionsansvarsfondens lån, som alla är masskuldebrevslån. Balansvärde Värdeförändring Balansvärde Aktier Förteckning över de bolag i vilka marknadsvärdet av FPAs innehav överstiger två miljoner euro Antal aktier Bolag fp pf Totalt Fortum Abp Huhtamäki van Leer Oyj Metso Oyj Nokia Oyj Abp Nordea Ab (fdr) Orion-yhtymä Oyj Outokumpu Oyj Stora-Enso Oyj A Stora-Enso Oyj R Teliasonera Ab UPM-Kymmene Oyj Wärtsilä Oyj A Wärtsilä Oyj B Aktier och andelar FPA är delägare i ett hundratal bostads- eller fastighetsaktiebolag, där FPA har kontor. I bolagen nedan är ägarandelen 50 % eller större. Bolag ägar- eget kapital vinst/förlust Hemort andel % euro euro Kiint. Oy Härmän Lehtikela Alahärmä Kiint. Oy Heinolan Virtakatu 9 Heinola Kiint. Oy Sectagoona Helsingfors Kiint. Oy Karpintie 8 Huittinen Kiint. Oy Iisalmen Päiviönk. 14 Idensalmi Kiint. Oy Kajaanin Keskuspuisto Kajana Kiint. Oy Kannuksen Torinkulma Kannus Kiint. Oy Valtakatu 19 Kouvola

28 26 Fpa 2003 Noter till bokslutet Bolag ägar- eget kapital vinst/förlust Hemort andel % euro euro Kiint. Oy Ristontori Villmanstrand Kiint. Oy Lohjan Kauppatori Lojo Kiint. Oy Muonion Erkin Kulma Muonio Kiint. Oy Pieksämäen Torihovi Pieksämäki Kiint. Oy Pielaveden Puustellint. 10 Pielavesi Kiint. Oy Vasarantori Reso Kiint. Oy Nortamonkatu 24 Raumo Kiint. Oy Ruokolahden Torinkulma Ruokolahti Kiint. Oy Hämeentie 18 Salo Kiint. Oy Suonenjoen Kelankulma Suonenjoki Sini-Kulma Oy Tammerfors Kiint. Oy Laivurinkela Torneå Kiint. Oy Uudenkaupungin Itä-tulli Nystad Kiint. Oy Ravatti Fastighets Ab Vasa Kiint. Oy Varkauden Kelankulma Varkaus Redovisningsfordringar och -skulder fonderna emellan Redovisningsfordringarna och redovisningsskulderna är verksamhetsbetingade och de betalas månadsvis. I den sammanslagna balansräkningen har inbördes skulder mellan folkpensionsfonden, sjukförsäkringsfonden och den övriga sociala tryggheten eliminerats. Fordringar och skulder mellan fonderna i den sammanslagna balansräkningen beror på sjukförsäkringens kundfordringar från Rehab Service på byråerna samt på folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens fordringar på pensionsansvarsfonden. 16. Resultaregleringar och övriga fordringar I resultatregleringarna ingår räntor på 0,5 milj. euro och bland övriga fordringar i sjukförsäkringsfonden ingår fordringar på 3,2 milj. euro i EU-ersättningar. 17. Förskottsbetalningar I förskottsbetalningarna ingår personalpensioner på 2,8 milj. euro, förskott till arbetsplatskassor på 1,3 milj. euro, förskott på förmånsbetalningar på 94,8 milj. euro, förskott till apotek på 54,4 milj. euro samt förskott på förmåner inom den övriga sociala tryggheten på 39,5 milj. euro. 18. Resultatregleringar och övriga kortfristiga skulder I resultatregleringarna ingår 31,8 milj. euro i semesterlöne- och semesterpenningsskuld inklusive socialskyddsavgifter samt 9,1 milj. euro i utgifter enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten. I övriga skulder ingår 57,1 milj. euro i skuld på förskottsinnehållningar, 37,1 milj. euro i skuld till staten för förmåner inom den övriga sociala tryggheten, samt sjukförsäkringsfondens skuld till staten på 7,1 milj. euro. 19. Eget kapital, euro fp sf pf totalt Eget kapital Fond Fonden i början av året Ökning av fonden Uppskrivningsfond Anläggningstillgångar Placeringar Fonden i början av året Anläggningstillgångar Placeringar Förändring av fonden Anläggningstillgångar Placeringar Pensionsansvarsfonden, euro I 1998 års bokslut höjdes på grund av en lagändring den målsatta nivån för pensionsansvarsfonden från 19 % till 41 %. Den målsatta nivån skall nås senast år Nedskrivningarna av placeringarna och korrigeringar av dem har upptagits i resultaträkningen och uppskrivningarna och återtagningar av dem i balansräkningen. Underskottet i pensionsansvarsfonden är 179,7 milj. euro. Med beaktande av uppskrivningarna utgör den med bidrag täckta delen av ansvaret 32,1 % av det fulla ansvaret vid årets slut förändring Personalpensionsansvar Den bidragsfinansierade målnivån (41 %) + den med arbetstagarnas premier finansierade delen av pensionsansvaret = Pensionsansvarsfonden Pensionsansvarsfondens underskott Uppskrivn. i pensionsansvarsfonden Totalpensionsansvar utanför fonden Av pensionsansvaret utgör pensionsansvaret för generaldirektören och direktörerna 1,4 milj. euro. 21. Leasingansvar, euro förändring Ansvar för leasing av datoranläggningar Betalas följande räkenskapsår Betalas senare Övriga ansvar I lagen om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten bestäms att statens garantibetalning år 1999 är 84,1 milj. euro mindre än vad som normalt skulle betalas enligt bestämmelserna. Folkpensionsanstalten ansvarar för finansieringen av dessa 84,1 milj. euro med egna medel före utgången av år Före utgången av år 2003 har FPA finansierat 23,7 milj. euro av detta belopp. Av finansieringsskyldigheten återstår 60,4 milj. euro. 23. Förmåner under återindrivning, euro förändring Förmån Arbetslöshetsförmåner Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Pensionsförmåner Övriga förmåner Totalt Återindrivning på grund av inkomstkontroll av studiestöd, euro förändring Årskontroll av studiestöd Enligt lagen om studiestöd (17 ) ser studeranden själv till att gränsen för årsinkomst inte överskrids. Återindrivningsbeloppet inkluderar en förhöjning med 15 % (27 ). FPA kan inte påverka återindrivningsbeloppet. 25. Statsborgen för studielån och borgensfordringar, euro Nedan anges bankernas bestånd av statsgaranterade studielån enligt lagen om studiestöd samt beståndet av borgensfordringar för lån som FPA betalat i egenskap av borgensman, vilka ingår i statens administrativa bokföring. FPA sköter enligt lagen om studiestöd betalningen av borgensansvaren, indrivningen av borgensfordringar och redovisningen av intäkterna till undervisningsministeriet. FPA kan inte påverka de belopp som borgensmannen skall betala förändring Betalda borgensansvar Statens borgensfordringar Premie- och avgiftsrester, euro förändring Premier och avgifter under indrivning vid skatteverken Helsingfors den 24 mars 2004 Rauno Saari Lasse Laatunen Pertti Parmanne Kaarina Knuuti Anne Neimala Eeva Kuuskoski Tuulikki Petäjäniemi Anna-Maja Henriksson Jorma Huuhtanen Matti Puhakka Täckt med bidrag och intäkter Täckt med arbetstagarnas premier Täckt belopp totalt

29 27 Fpa 2003 Revisionsberättelse Vi har granskat Folkpensionsanstaltens bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2003 i enlighet med god revisionssed. Styrelsens bokslut innefattar verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning för Folkpensionsanstalten och pensionsansvarsfonden samt noter till bokslutet. Räkenskapsövervakningen har skötts av undertecknad Yrjö Tuokko, CGR. Bokslutet utvisar ett överskott på ,75 euro sedan ett garantibelopp på ,51 euro erhållits från staten för täckning av sjukförsäkringsfondens och folkpensionsfondens lagstadgade minimibelopp. Vad gäller den övriga sociala tryggheten och pensionsansvarsfonden täcker intäkterna kostnaderna under räkenskapsåret. Resultat- och balansräkningarna för fonderna och den övriga sociala tryggheten samt bokslutsgrunderna, värderingsprinciperna för tillgångarna och uppgifter om täckning av pensionsansvaret ingår i noterna till bokslutet. Summan av förmåner under återindrivning och statens borgensfordringar för studielån har fortsatt att växa. De återkrävda förmånerna uppgick till 110,2 miljoner euro och borgensfordringarna till 179,7 miljoner euro. Vi anser det vara nödvändigt att fortsätta med åtgärderna för att stävja ökningen och minska återindrivningssumman, bland annat genom ändringar i lagstiftningen. REVISIONSBERÄTTELSE Utifrån revisionen konstaterar vi - att styrelsen i sin verksamhet följt gällande bestämmelser och föreskrifter, - att det vid räkenskapsövervakningen befunnits att bokföringen följer god bokföringssed och att penningmedlen förvaltats med omsorg, - att Folkpensionsanstaltens bokslut upprättats i enlighet med lagen om Folkpensionsanstalten och i tillämpliga delar bokföringslagen samt andra bestämmelser och föreskrifter om upprättande av bokslut, med beaktande av att bokslutet har upprättats i enlighet med fullmäktiges beslut och på sätt som anges i noterna till bokslutet i huvudsak enligt kontantprincipen, - att bokslutet på det sätt som avses i bokföringslagen ger en riktig och tillräcklig bild av resultatet av verksamheten och av den ekonomiska ställningen, med beaktande av att utgifterna för anskaffning av lösa anläggningstillgångar har avskrivits i ett för allt, och att bokslutet på grund av kontantprincipen och bokslutsprinciperna inte upptar fordringar, skulder och ansvarsförbindelser till fullt belopp, - att bokslutet kan fastställas och styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Helsingfors den 13 april 2004 Markku Koskela CGR Hannu Aho Seppo Berg Sirpa Pietikäinen Virpa Puisto Mauri Salo Irja Tulonen Yrjö Tuokko CGR

30 28 Fpa 2003 Förvaltningsorgan FÖRVALTNINGSORGAN 2003 Styrelsen Saari, Rauno, landshövding, styrelsens ordförande Laatunen, Lasse, direktör, vice ordförande Henriksson, Anna-Maja, ministerns specialmedarbetare Huuhtanen, Jorma, generaldirektör Knuuti, Kaarina, direktör Kuuskoski, Eeva, generalsekreterare Neimala, Anne, biträdande avdelningschef Parmanne, Pertti, direktör Petäjäniemi, Tuulikki, vicehäradshövding Puhakka, Matti, direktör Järvinen, Brita, ordförande för Kelan Toimihenkilöt ry, personalrepresentant med yttrande- och närvarorätt Direktörer Huuhtanen, Jorma, generaldirektör Puhakka, Matti, direktör, generaldirektörens ställföreträdare Morri, Pekka, direktör Pesola, Helena, direktör Olander, Henry, direktör, Apukka, Asko, direktör Forss, Mikael, vtf. direktör, från 1.11 Fullmäktige Ihamäki, Timo, riksdagsledamot, fullmäktiges ordförande Ersättare: Kanerva, Seppo, riksdagsledamot Vahasalo, Raija, riksdagsledamot Peltomo, Pirkko, riksdagsledamot, fullmäktiges vice ordförande Koskinen Marjaana, riksdagsledamot Karhu, Saara, riksdagsledamot Rajamäki, Kari, riksdagsledamot Mähönen, Raimo, riksdagsledamot Haatainen, Tuula, riksdagsledamot Koski, Valto, riksdagsledamot Seppälä, Arto, riksdagsledamot Huotari, Anne, riksdagsledamot Immonen, Mikko, riksdagsledamot Kuoppa, Mikko, riksdagsledamot Rehula, Juha, riksdagsledamot Vihriälä, Jukka, riksdagsledamot Vilkuna, Pekka, riksdagsledamot Takkula, Hannu, riksdagsledamot Nousiainen, Pekka, riksdagsledamot Kemppainen, Marja-Leena, riksdagsledamot Keränen, Niilo, riksdagsledamot Oinonen, Lauri, riksdagsledamot Puhakka, Osmo, riksdagsledamot Ylä-Mononen, Jaana, riksdagsledamot Kerola, Inkeri, riksdagsledamot Komi, Katri, riksdagsledamot Markkula-Kivisilta, Hanna, riksdagsledamot Salo, Petri, riksdagsledamot Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot Nurmi, Tuija, riksdagsledamot Oksala, Ilkka, generalsekreterare Kurvinen, Esko, riksdagsledamot Löv, Pehr, riksdagsledamot Katainen, Jyrki, riksdagsledamot Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare Fullmäktige från 2.4. Perho, Maija, riksdagsledamot, ordförande Ersättare: Asko-Seljavaara, Sirpa, riksdagsledamot Peltomo, Pirkko, riksdagsledamot, vice ordförande Koskinen, Marjaana, riksdagsledamot, Lahtela, Esa, riksdagsledamot, från 28.5 Koski, Valto, riksdagsledamot Seppälä, Arto, riksdagsledamot Rajamäki, Kari, riksdagsledamot, Koskinen, Marjaana, riksdagsledamot, från 29.4 Kähkönen, Lauri, riksdagsledamot Huotari, Anne, riksdagsledamot Immonen, Mikko, riksdagsledamot Rehula, Juha, riksdagsledamot Vihriälä, Jukka, riksdagsledamot Särkiniemi, Seppo, riksdagsledamot Tölli, Tapani, riksdagsledamot Keränen, Niilo, ledande läkare Paloniemi, Aila, riksdagsledamot Ylä-Mononen, Jaana, riksdagsledamot Löv, Pehr, riksdagsledamot Nurmi, Tuija, riksdagsledamot Holmlund, Anne, riksdagsledamot Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot Salo, Petri, riksdagsledamot Ojansuu, Kirsi, riksdagsledamot Meriläinen, Rosa, riksdagsledamot Revisorer Koskela, Markku, professor, CGR, revisorernas ordförande Ersättare: Majala, Reino, professor, CGR Berg, Seppo, förvaltnings- och ekonomichef, revisorernas vice ordförande Kautonen, Esa, funktionär Puisto, Virpa, riksdagsledamot Polvi, Iivo, riksdagsledamot Salo, Mauri, riksdagsledamot Auvinen, Markku, biträdande direktör för sjukvårdsdistrikt Aho, Hannu, riksdagsledamot Rasinmäki, Jorma, stadsdirektör, FöD Tulonen, Irja, riksdagsledamot Lehtimäki, Jouni, riksdagsledamot Pietikäinen, Sirpa, riksdagsledamot Långström, Stefan, kommundirektör Tuokko, Yrjö, ekonomie magister, CGR Guttorm, Olavi, CGR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Avdelningschefer Rantamäki, Juhani (administrativa avdelningen) Meriläinen, Erkki (ekonomiavdelningen) Helin, Tero (personalavdelningen) Kivimäki, Elise (avdelningen för hälsovård och utkomstskydd) Ahokas, Eeva (avdelningen för pensioner och utkomstskydd) Hytönen, Veikko (dataavdelningen) Luotola, Jouni (serviceavdelningen) Haapa-aho, Jussi (aktuarie- och statistikavdelningen) Forss, Mikael (forskningsavdelningen) Övriga ledande befattningshavare Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Alho, Markku, internrevisionschef, Annola, Matti, vtf. internrevisionschef, Lindroos, Kari, internrevisionschef, från 1.10 Naumanen, Seppo, direktör för studiestödscentralen Waal, Jouko, rehabiliteringschef Hlavatý, Jari, verkställande direktör, FPAs rehabiliteringscenter Petrea Suominen, Markku, IT-chef Kretsdirektörer Lämsä, Tuomo (Norra Finlands kretscentral) Heinonen, Ritva (Västra Finlands kretscentral) Jyräsalo, Olavi, vtf. (Östra Finlands kretscentral), Hänninen, Sari (Östra Finlands kretscentral), från 1.8 Kuusiaho, Heikki (Sydvästra Finlands kretscentral) Ruoppila, Ilkka (Södra Finlands kretscentral) DELEGATIONER FPAs delegation Huuhtanen, Jorma, generaldirektör, delegationens ordförande Kairisalo, Anja, regeringsråd, delegationens vice ordförande Jäppinen, Arvo, överdirektör Hirvonen, Hannu, regeringsråd Skog, Harri, överdirektör Kurki, Leila, tf. direktör Lemmetty, Markku, förhandlingschef Koponen, Markku, direktör Niemelä, Jorma, verksamhetsledare Penttilä, Aino, ordförande Vähäkangas, Juhani, ordförande Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare Taskula, Tuula, social- och hälsovårdschef Lähteenmäki, Risto, generalsekreterare Kiuru, Tiina, ledande skyddsombud

31 29 Fpa 2003 Förvaltningsorgan Ersättare: Ålgars, Helena, vicehäradshövding Mustakallio, Petri, intressebevakningssekreterare, Veijonen, Miia, projektsekreterare, från 21.5 Taskinen, Sirpa, direktör för resultatområde Tuominen, Risto, juridisk ombudsman Sjukförsäkringsdelegationen Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Ersättare: Olander, Henry, direktör, Ersättare: Forss, Mikael, vtf. direktör, från Pesola, Helena, direktör, delegationens vice ordförande Apukka, Asko, direktör Blanco Sequeiros, Marjatta, biträdande avdelningschef, Hermanson, Terhi, överläkare, från Järvinen, Pekka, regeringsråd Pukkila, Tarmo, överdirektör Toiviainen, Matti, biträdande avdelningschef, Kairisalo, Anja, regeringsråd, från Pylkkänen, Kari, medicine licentiat, Pärnänen, Heikki, medicine licentiat, från Pöyry, Matti, verksamhetsledare Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk sekreterare Näätsaari, Sinikka, socialpolitisk sekreterare Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Työläjärvi, Riitta, ombudsman, medicine licentiat Kojo, Markku, jurist, Meklin, Jaana, jurist, från Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot, Koski, Valto, riksdagsledamot, från Koski, Valto, riksdagsledamot, Rehula, Juha, riksdagsledamot, från Socialmedicinska delegationen Huunan-Seppälä, Antti, överläkare, delegationens ordförande Huttunen, Jussi, professor, delegationens vice ordförande Holi, Tarja, biträdande direktör Horsmanheimo, Maija, professor Huupponen, Risto, docent Isohanni, Matti, professor Kivelä, Sirkka-Liisa, professor Koivikko, Matti, docent Kujala, Santero, biträdande verksamhetsledare Ersättare: Pylkkänen, Kari, chefspsykiater Leirisalo-Repo, Marjatta, professor Tilvis, Reijo, professor Myllynen, Pertti, docent Neuvonen, Pertti, professor Pentikäinen, Pertti, professor Pöyry, Matti, verksamhetsledare, OD Taskinen, Helena, professor Sakkunniga: Alanen, Pentti, professor, från 26.2 Elonen, Erkki, docent Helminen, Sari, sakkunnigtandläkare, från 26.2 Keränen, Tapani, docent Knuuttila, Matti, professor, från 26.2 Koivisto, Pekka, sakkunnigläkare Laatikainen, Leila, professor Laitinen, Lauri, professor Leinonen, Esa, professor Lönnqvist, Jouko, professor Pirinen, Sinikka, professor, från 26.2 Rajaniemi, Sinikka, överprovisor Tiainen, Leena, sakkunnigtandläkare Ylikorkala, Reino Olavi, professor Pensionsförsäkringsdelegationen Pesola, Helena, direktör, delegationens ordförande Olander, Henry, direktör, delegationens vice ordförande, medlem, Apukka, Asko, direktör, från Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Ersättare: Pirttimäki, Raili, sakkunnigläkare Ahokas, Eeva, avdelningschef Ikonen, Marja, förmånschef Haikarainen, Tuulikki, regeringsråd Rossi, Juha, äldre regeringssekreterare Liuksia, Veikko, regeringsråd Tuhkanen, Pertti, budgetråd Lindell, Christina, avdelningschef Ilmakunnas, Seija, avdelningschef Åström, Johan, ombudsman Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk ombudsman Suutarinen, Juhapekka, ombudsman, ekonomie magister Kallinen, Kaija, socialpolitisk sekreterare Näätsaari, Sinikka, socialpolitisk sekreterare Kostiainen, Leila, enhetsdirektör Pahlman, Irma, jurist Ojala, Ilkka, sektionschef, Lumiaho, Maire, MKD, från 17.9 Tiainen, Simo, forskningschef Tenhiälä, Hannu, ordförande Korhonen, Erkki, ordförande Ikonen, Teuvo, verksamhetsledare Stenroos, Elsa, ordförande Delegationen för företagshälsovård Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Kivimäki, Elise, avdelningschef, delegationens vice ordförande Husman, Kaj, professor Huuskonen, Matti, professor Lamberg, Matti, medicinalråd Hiltunen, Marja-Leena, överinspektör Savolainen, Heikki, överläkare Aalto, Asko, medicinalråd Nykänen, Mikko, läkare, Arola, Heikki, företagsläkare, från 20.1 Mäkinen, Olli A., ledande arbetsplatsläkare, Nykänen, Mikko, läkare, från 20.1 Peltokoski, Jaana, ansvarig företagshälsovårdare Tuhkanen, Taina, ledande företagshälsovårdare Perimäki, Raili, arbetsmiljösekreterare Sairanen, Helinä, företagshälsovårdare Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Toivonen, Rauno, ombudsman Lumiaho, Maire, MKD Mattila, Ilpo, sektionschef Ilmonen, Kari, social- och hälsopolitisk ombudsman, Työläjärvi, Riitta, social- och hälsopolitisk ombudsman, från 18.9 Kivipelto, Saga, företagshälsovårdare Mähönen, Antti, ombudsman, vicehäradshövding Wärn, Riitta, ombudsman, vicehäradshövding Rehabiliteringsdelegationen Puhakka, Matti, direktör, delegationens ordförande Waal, Jouko, rehabiliteringschef, delegationens vice ordförande och medlem Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Ersättare: Forss, Mikael, vtf. direktör Kivimäki, Elise, avdelningschef Laine, Arto, företagshälsovårdschef Haikarainen, Tuulikki, regeringsråd Kairisalo, Anja, regeringsråd Lehmijoki, Pentti, överinspektör Lyra, Anja, överinspektör, Koivumäki, Kai, överinspektör, från 20.1 Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Toivonen, Rauno, ombudsman Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk ombudsman Wärn, Riitta, arbetskraftspolitisk ombudsman Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Perimäki, Raili, arbetsmiljösekreterare Työläjärvi, Riitta, sakkunnigläkare Ilmonen, Kari, social- och hälsopolitisk ombudsman Lumiaho, Maire, sektionschef, MKD Mattila, Ilpo, sektionschef Taskula, Tuula, social- och hälsovårdschef Liukko, Matti, administrativ överläkare Juvakka, Janne, understödsberedare Mykrä, Pekka, utvecklingschef

32 30 Fpa 2003 Förvaltningsorgan Piispanen, Pekka, direktör Pelander, Marja-Liisa, jurist Järvikoski, Aila, professor i rehabilitering Suikkanen, Asko, professor i sociologi Ruponen, Teuvo, rehabiliteringsdirektör Huhta, Jaana, handikappombudsman Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare, Loijas, Sari, generalsekreterare, från 4.3 Delegationen för utkomstskydd vid arbetslöshet Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Kivimäki, Elise, avdelningschef, delegationens vice ordförande Hakkola, Hannu, regeringsråd Ersättare: Kairisalo, Anja, regeringsråd Hartikka, Raili, regeringsråd Järvinen, Pasi, äldre regeringssekreterare Pohja, Heikki, verkställande direktör Oksanen, Tapio, finansieringschef Talonen, Juhani, verksamhetsledare Palokangas, Laura, arbetslöshetskassechef Rautiainen, Hannu, vicehäradshövding Nyyssölä, Mikko, vicehäradshövding Räsänen, Mikko, ombudsman, juris kandidat Wärn, Riitta, ombudsman, vicehäradshövding Airikkala, Risto, vicehäradshövding Knuuti, Kaarina, direktör Metsämäki, Janne, jurist, Räisänen, Kalle, jurist, från 9.5 Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Kostiainen, Leila, sektionschef Salomaa, Markku, jurist Rautanen, Erja, chefsjurist Jussila, Nina, överinspektör Lundström, Stina, arbetslöshetskassechef Kurki, Juha-Veikko, kassadirektör Parjanne, Marja-Liisa, konsultativ tjänsteman Hjerppe, Reino, överdirektör Räisänen, Heikki, forskningsdirektör Kivimäki, Elise, avdelningschef Waal, Jouko, rehabiliteringschef Pesola, Helena, direktör Ahokas, Eeva, avdelningschef Haapa-aho, Jussi, avdelningschef Hytti, Helka, ledande forskare Ruoppila, Ilkka, kretsdirektör Lämsä, Tuomo, kretsdirektör Forskningsdelegationen Puhakka, Matti, direktör, delegationens ordförande Forss, Mikael, vtf. direktör, delegationens vice ordförande Rundgren, Simo, riksdagsledamot Ersättare: Räsänen, Päivi, riksdagsledamot Vartia, Pentti, verkställande direktör Lassila, Jukka, forskningsdirektör Karisto, Antti, professor Rahkonen, Keijo, docent Järvinen, Raija, professor Berglund, Erkki, överlärare Kangas, Olli, professor Ritakallio, Veli-Matti, professor Lilja, Reija, forskningsdirektör Uusitalo, Roope, forskningskoordinator Lehto, Markku, kanslichef Ikonen, Raimo, avdelningschef Myhrman, Rolf, biträdande avdelningschef

33 31 Fpa 2003 För alla i Finland Folkpensionsanstaltens årsredovisning verksamhetsåret Sida FPA - för alla i Finland 1 Generaldirektörens översikt 2 FPA år Kort om FPA 3 FPA-FÖRMÅNER 3 Pensioner och handikappförmåner 3 Sjukförsäkring 5 Rehabilitering 5 Utkomstskydd för arbetslösa 6 Förmåner till barnfamiljer 6 Övriga förmåner 7 ÖVRIG VERKSAMHET 9 Forskning och informationstjänst 9 Internationellt samarbete 9 Information 9 Databehandling 9 Statistik och prognoser 9 Kundbetjäning och servicenät 10 Personal 10 Utbildning 11 BOKSLUT OCH STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Finansiering 13 Placeringsverksamhet 14 Finansiering av pensionsförsäkringen 14 Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen 14 Finansiering av den övriga sociala tryggheten 14 Omkostnader 14 Pensionsansvarsfonden 14 Utsikter från år 2004 framåt 15 FPAs organisation 16 Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Resultat- och balansräkningar fondvis 20 Noter till bokslutet 24 Revisionsberättelse 27 FÖRVALTNINGSORGAN FPA Huvudkontoret Nordenskiöldsgatan 12 PB 450, Helsingfors Telefon FPA i Sockenbacka Hyvlerivägen 1 a B PB 78, Helsingfors Telefon Datorcentralen PB 371, Jyväskylä Telefon FPAs rehabiliteringscenter Petrea Peltolavägen 3, Åbo Telefon FPAs studiestödscentral Vapaudenkatu PB 228, Jyväskylä Telefon FPAs KRETSCENTRALER Norra Finlands kretscentral Sepänkatu 18 PB 190, Uleåborg Telefon Västra Finlands kretscentral Kalevankatu 17 A PB 361, Seinäjoki Telefon Östra Finlands kretscentral Suokatu 40 A II vån PB, Kuopio Telefon Sydvästra Finlands kretscentral Eriksgatan 26 PB 365, Åbo Telefon Södra Finlands kretscentral Kirkkokatu 8 PB 149, Lahtis Telefon

34 I Finland upplever vi varje år några tiotal helt molnfria dagar. Mulna dagar har vi långt över hundra. Moln finns av många slag. Vi indelar dem vanligen enligt form och höjd i höga, medelhöga och låga moln. De höga molnen, på 5-13 kilometers höjd, består av iskristaller. Sådana moln är fjädermoln (cirrus), makrillmoln (cirrocumulus) och slöjmoln (cirrostratus). De medelhöga molnen svävar på 2-7 kilometers höjd. De består av vattendroppar med inslag av iskristaller och kallas böljemoln (altocumulus) och skiktmoln (altostratus). De låga molnen, på 0-2 kilometers höjd, består vanligen av vattendroppar. Till dem hör valkmoln (stratocumulus) och dimmoln (stratus). Höga moln med stor vertikal utsträckning är äkta regnmoln (nimbostratus), stackmoln (cumulus) och by- eller åskmoln (cumulonimbus). I verkligheten förekommer molnens grundformer i de mest olikartade varianter och blandformer. Fpa 2003 Ett stöd i livets alla skeden

35

36 Fpa 2003 Årsredovisning