fpa 2002 årsredovisning

Transkript

1 fpa 2002 årsredovisning lvständig offentligrättslig inrättning, vars förvaltning och verksamhet överv ltens uppgifter som gäller social trygghet bestäms i de olika lagarna om förm m hänför sig till social trygghet samt tillhandahålla andra tjänster. Folkpens bedriva forskning som tjänar utvecklandet av förmånssystemen och den eg örslag till utvecklande av lagstiftningen angående sitt verksamhetsområde. 2 n är fullmäktige och styrelsen. 4 Fullmäktige Riksdagen väljer tolv fullmäk ktige. Denna lag träder i kraft den 1 januari Lag om Folkpensionsanstalten I enlighet med riksdagens beslut

2

3 FPA för alla i Finland Folkpensionsanstaltens årsredovisning verksamhetsåret Sida FPA - för alla i Finland 1 Generaldirektörens översikt 2 FPA år Kort om FPA 3 FPA-FÖRMÅNERNA 3 Pensioner och handikappförmåner 4 Sjukförsäkring 6 Rehabilitering 6 Sjukförsäkringsförmåner 7 Mottagare av sjukförsäkringsförmåner 7 Övrig social trygghet 8 ÖVRIG VERKSAMHET 9 Forskning och informationstjänst 9 Internationellt samarbete 9 Information 9 Databehandling 11 Statistik och prognoser 11 Kundbetjäning och servicenät 11 Personal 12 Utbildning 12 BOKSLUT OCH STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 13 Finansiering 13 Placeringsverksamhet 13 Finansiering av pensionsförsäkringen 14 Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen 14 Finansiering av den övriga sociala tryggheten 14 Omkostnader 14 Pensionsansvarsfonden 14 Utsikter från år 2003 framåt 15 FPAs organisation 16 Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Resultat- och balansräkning fondvis 20 Noter till bokslutet 24 Revisionsberättelse 27 FÖRVALTNINGSORGAN FPA Huvudkontoret Nordenskiöldsgatan 12 PB 450, Helsingfors Telefon FPA i Sockenbacka Hyvlerivägen 1 a B PB 78, Helsingfors Telefon Datorcentralen PB 371, Jyväskylä Telefon Rehab Service Peltolavägen 3, Åbo Telefon FPAs studiestödscentral Vapaudenkatu PB 228, Jyväskylä Telefon FPAs KRETSCENTRALER Norra Finlands kretscentral Sepänkatu 18 PB 190, Uleåborg Telefon Västra Finlands kretscentral Kalevankatu 17 A PB 361, Seinäjoki Telefon Östra Finlands kretscentral Suokatu 40 A II vån PB, Kuopio Telefon Sydvästra Finlands kretscentral Eriksgatan 26 PB 365, Åbo Telefon Södra Finlands kretscentral Kirkkokatu 8 PB 149, Lahtis Telefon

4 FPA för alla i Finland 1 FPA - för alla i Finland Folkpensionsanstalten (FPA) finns till för att bereda alla som bor i Finland grundtrygghet i livets olika skiften. FPA ansvarar för grundpensionsskydd, handikappförmåner, sjukförsäkring, rehabilitering, grundtrygghet för arbetslösa, stöd för vård av små barn, barnbidrag, moderskapsunderstöd, studiestöd, allmänt bostadsbidrag och militärunderstöd. Under riksdagens tillsyn FPA verkar under riksdagens tillsyn. Verksamheten leds och utvecklas av styrelsen. Principiellt viktiga frågor och vissa utnämningar handhades till utgången av år 2001 av den förstärkta styrelsen. Från början av år 2002 tillträdde en ny styrelse med 10 medlemmar. Förvaltningen och verksamheten övervakas av tolv fullmäktige som riksdagen utser, och åtta revisorer som fullmäktige utser. Nära kunderna Besluten om olika förmåner fattas decentraliserat vid försäkringsdistriktens byråer, och här avgörs praktiskt taget alla slag av förmånsärenden. Det är i huvudsak bara invaliditetspensionerna och en del av studiestöden och ersättningarna för företagshälsovården som sköts vid huvudkontoret. Högskolestuderandenas ansökningar om studiestöd avgörs i högskolornas studiestödsnämnder. Verksamhetsidé och grundläggande värderingar FPAs verksamhetsidé: FPA tryggar befolkningens basutkomst, främjar hälsa och bidrar till att ge alla en möjlighet att klara sig själva i olika livssituationer. FPAs verksamhet bygger på följande grundläggande värderingar: Kompetens Respekt för individen Samverkan Nytänkande

5 2 Generaldirektörens översikt GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den 1 januari 2002 trädde lagen om Folkpensionsanstalten i kraft. Där definieras FPAs uppgifter och de högsta förvaltningsorganens struktur och uppgifter. Lagen innebar också att FPA fick en extern styrelse som snabbt tog itu med sitt arbete. Styrelsen höll 18 möten under året. Vidare fick FPA en delegation som tillsätts av styrelsen och som har till uppgift dels att främja och utveckla samarbetet mellan de myndigheter och samfund som verkställer den sociala tryggheten och dels att tillse att servicetagarnas intressen blir beaktade. Verksamheten det gångna året 2002 förflöt på ett tillfredsställande sätt. Vår kundservice håller enligt utförda undersökningar en hög nivå och vår image har blivit bättre både enligt våra kunder och samarbetspartners och enligt massmedia. Våra beslutsmotiveringar, våra broschyrer och våra anvisningar om hur förmåner skall sökas anses ha blivit klarare. Personalen trivs bättre med sitt arbete, upplever att atmosfären i arbetsgemenskapen har blivit bättre och är mera tillfreds än tidigare med ledarskapet. När det gäller tiden för handläggningen av ansökningar nådde vi emellertid inte de uppsatta målen, även om situationen var bättre än föregående år. Att målen inte nåddes berodde på övergången till ett nytt elektroniskt inlagringssystem och på inskolning av ny personal. Många av våra långvariga och kunniga anställda börjar vara i pensionsåldern, och pensioneringarna kommer att fortsätta de närmaste åren. Av de olika resultatenheterna hade Sydvästra Finlands kretscentral de bästa verksamhetsresultaten 2002: där uppmättes de bästa siffrorna vad gäller både produktivitet och ekonomi; också handläggningstiderna hade blivit kortare. Avdelningen för pensioner och utkomstskydd och avdelningen för hälsovård och utkomstskydd fick hedersomnämnande. Ett mångårigt arbete med att åstadkomma entydiga beslutsmotiveringar har nu gett konkret resultat. I enlighet med vår verksamhetsplan tryggar vi ett fungerande, rikstäckande kontorsnät genom att utveckla olika serviceformer och jämna ut arbetsfördelningen mellan byråerna. I praktiken innebär detta att ansökningar förs över från hårt belastade byråer till mindre belastade. Detta är möjligt genom att ansökningarna överförs i elektronisk form så att de i princip kan behandlas vid vilken byrå som helst. Vi försöker också förbättra kundernas möjligheter att sköta sina ärenden per telefon och per post. Utöver den personliga servicen arbetar vi kontinuerligt med införandet av elektronisk betjäning och självbetjäningsprogram; vidare utvidgar vi systemen med direktersättningar. Vi ökar samarbetet med andra organisationer och deltar även i fortsättningen i olika samarbetsprojekt. FPAs personal har helhjärtat deltagit i utvecklandet av verksamheten. För detta vill jag rikta ett varmt tack till hela personalen. Särskilt vill jag tacka våra kunder och våra samarbetspartners för att vi kunnat nå en allt gedignare gemensam syn på den verksamhet vi har att sköta.

6 FPA år FPA ÅR 2002 Den 16 december hade 65 år förflutit sedan FPA inledde sin verksamhet. På bemärkelsedagen ordnades kaffeservering för kunderna på FPAs alla byråer. FPA betalade ut 9,7 miljarder euro i förmåner. Omkostnaderna var 314 miljoner euro, dvs. 3,1 % av de totala utgifterna. Intäkterna uppgick till 10,0 miljarder euro, varav statens andel var 54 %. Av kostnaderna finansierades 34 % med försäkringspremier. Av staten behövdes ett garantibelopp på 650 miljoner euro. De flesta finländare fick förmåner från FPA. Sjukförsäkringsförmåner betalades till 3,8 miljoner invånare. Vid årets slut fanns det ca en miljon barn som fick barnbidrag. Antalet pensionstagare var Arbetslöshetsförmåner utbetalades under året till personer. Lagen om Folkpensionsanstalten trädde i kraft från början av år Lagen innehåller bestämmelser om FPAs högsta organ samt om FPAs och de olika organens uppgifter. FPAs nya arbetsordning trädde i kraft 1.9. Där slås bl.a. fast centralförvaltningens nya organisation. Särskilda utvecklingsområden var ledningspraxis, utvecklingssamtalen och bonussystemen samt den elektroniska dokumenthanteringen och överföringen av arbetsuppgifter mellan olika enheter. Vid vårens och höstens planeringsseminarier drog man med utgångspunkt i FPAs strategi upp riktlinjer för de närmaste årens verksamhetsprinciper. KORT OM FPA Inom FPAs 82 försäkringsdistrikt fanns vid årets slut 328 kundbetjäningsställen, av vilka 263 var byråer med full service som är öppna varje dag. Därtill var FPA med i 127 olika samserviceprojekt. Den elektroniska servicen förbereddes genom deltagande i olika gemensamma projekt, bl.a. projektet med elektroniska läkemedelsrecept. I enlighet med kvalitetsprogrammet gjordes redan för femte året i följd en självutvärdering inom hela FPA. Liksom tidigare år gjordes utvärderingar också vid avdelningarna, kretscentralerna och försäkringsdistrikten. En intern kvalitetstävling arrangerades andra gången. I den deltog 13 enheter. Vinnare blev IT-centralen, och hedersomnämnande fick Pielinen-Karelens försäkringsdistrikt. Dessutom inleddes sammanlagt 15 benchmarkingprojekt, där man gör jämförelser med motsvarande utomstående organisationer. En förfrågan om FPAs kundbetjäning gjordes på samma sätt som tidigare år. Enligt resultaten fick FPAs servicenivå skolvitsordet 8,4. FPA lät Finska Gallup utföra en imageenkät och en enkät hos olika intressentgrupper. Enligt båda enkäterna hade bilden av FPA i offentligheten blivit avsevärt bättre. FPA hade vid årets slut anställda, av vilka på heltid. Det fulla pensionsansvaret för de anställda uppgick vid årets slut till 1,2 miljarder euro och detta var täckt till 28,4 %. FPA-FÖRMÅNERNA SAMTLIGA FÖRMÅNER FPA-förmånerna ökade nominellt med 4,4 % och realt med 2,8 % från året innan. Totalt uppgick förmånssumman till 9,7 miljarder euro. Rehabiliteringsförmånerna ökade med 12,2 %, sjukförsäkringsförmånerna med 9,7 %, arbetslöshetförmånerna med 9,6 % och de allmänna bostadsbidragen med 3,3 %. Förmånerna för barnfamiljer minskade med 0,8 % från föregående år Förändr. milj. milj. % Pensioner och handikappförmåner 2 900, ,6 1,8 Sjukförsäkringsförmåner 2 471, ,4 9,7 Rehabiliteringsförmåner 266,3 237,2 12,2 Arbetslöshetsförmåner 1 135, ,8 9,6 Förmåner till barnfamiljer , ,1-0,8 Studieförmåner 726,6 714,7 1,7 Allmänt bostadsbidrag 412,7 399,4 3,3 Övriga förmåner 17,3 15,6 10,7 Förmåner totalt 9 677, ,9 4,4 1 Föräldradagpenningarna ingår i sjukförsäkringsförmånerna Totalutgifter, mrd. euro 9,3 9,3 9,3 9,6 10,0 Förmånsutgifter, mrd. euro 8,9 9,0 9,0 9,3 9,7 Omkostnader/totalutgifter, % 3,0 (4,3) 3,0 3,0 3,1 3,1 Förmånsutgifter/BNP, % 7,7 7,5 6,9* 6,8* 7,0* Förmånsutgifter/socialutgifter, % 28,2 28,0 27,3 26,6* 26,4* Förmånsutgifter/invånare, /år Antal anställda * Uppskattning Siffrorna inom parentes motsvarar bokslutsbeloppet, och beaktar den snabbare täckningen av pensionsansvarsfonden.

7 4 FPA-Förmånerna PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER Utbetalda pensioner (2002 års penningvärde) Milj. euro Frontmannaförmåner Familjepensioner Övriga folkpensionsdelar Pensionsavhängiga eller minskade folkpensioner 0 I början av år 2002 indexförhöjdes pensionerna och handikappförmånerna med 2,4 % och barntillägg började på nytt beviljas. Totalt utbetalades i pensioner och handikappförmåner miljoner euro, vilket är 52 miljoner euro (1,8 %) mer än år Antalet pensionstagare minskade med 0,4 % och mottagarna av stöd för vård av barn med 11,3 %. Vid årets slut fanns det pensionstagare och personer som fick stöd för vård av barn. Antalet handikappförmåner ökade med 64,0 % till följd av att dietersättning hade införts, och vid årets slut mottog personer handikappförmåner. Till personer som i sin diet måste använda glutenfria produkter betalas ersättning för kostnader på grund av dieten från FPA tog emot ansökningar om pensioner, pensionsdelar och handikappförmåner eller om justering av dem (+ 6,8 %). Av dessa var internationella ansökningar på basis av EG-förordningar eller konventioner om social trygghet. Av det totala antalet ansökningarna gällde 35 % nya pensioner eller handikappförmåner och 35 % bostadsbidrag. Till FPA inkom också ansökningar om arbetspension (+ 0,1 %). Handläggningstiden för ansökningarna om pensioner och handikappförmåner var densamma som föregående år dvs. i medeltal 48 dagar. Nationella ansökningar kunde behandlas på 44 dagar (+ 2 dagar), medan behandlingstiden för internationella ansökningar (5 mån.) förkortades. Hälften av alla nationella ansökningar avgjordes på mindre än en månad. Den genomsnittliga folkpensionen inklusive fronttillägg uppgick i slutet av året till 288 euro i månaden. Folkpensionen till ensamstående personer utan annan pension än folkpension i första kommungruppen var 488 euro i månaden. Det genomsnittliga bostadsbidraget för pensionstagare var vid årets slut 128 euro i månaden. Sjukförsäkringsförmåner (2002 års penningvärde) Milj. euro Företagshälsovård och hälsov. för studerande Läkemedel Sjukvårdsersättningar (exkl. läkemedel) Föräldradagpenningar Sjukdagpenningar 0 Pensioner Förändr. milj. milj. % Betalda pensioner 2 792, ,9 1,9 Folkpensioner 2 635, ,1 2,3 Ålderdomspensioner 1 821, ,6 1,0 Förtida uttag 8,1 8,1-0,9 Invaliditetspensioner 690,6 658,7 4,8 Individuella förtidspensioner 13,0 15,2-14,6 Arbetslöshetspensioner 50,4 48,3 4,4 Övriga 1 73,5 65,5 12,2 Familjepensioner 40,6 41,0-0,9 Fronttillägg 115,7 122,9-5,9 Övriga förmåner 2,8 2,5 9,5 1 I dessa fall utbetalar FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare och barntillägg. Antalet pensionstagare Förändr. % Pensionstagare totalt ,4 Folkpension ,3 Ålderdomspension ,9 Förtida uttag ,4 Invaliditetspension ,5 Individuell förtidspension ,1 Arbetslöshetspension ,8 Övriga ,8 Familjepension ,2 1 Får av FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barntillägg. Folkpensionens sammansättning Förändr. % Folkpensionstagare med pensionsavhängig folkpension ,6 med full folkpension ,1 med beskuren folkpension ,1 enbart bostadsbidrag, vårdbidrag, fronttillägg eller barntillägg ,8 Folkpensionstagare med bostadsbidrag ,5 vårdbidrag ,4 fronttillägg ,4 extra fronttillägg ,5 barntillägg ,2 Handikappförmåner Förändr. Betalda bidrag milj. milj. % Vårdbidrag för barn 76,2 78,8-3,3 Handikappbidrag 31,9 29,9 6,9 Antal mottagare av hankikappförmåner Förändr. % Vårdbidrag för barn ,3 Handikappbidrag ,0

8 Kelan maksamat etuudet 5 Till invånarnas lycka både djurens och människornas kan Finland ännu bjuda på en mångsidig och ren natur.

9 6 FPA-Förmånerna SJUKFÖRSÄKRING Utgifterna för sjukförsäkringsförmåner ökade med 218 miljoner euro (9,7 %) från året innan. Förmånssumman uppgick till miljoner euro. Antalet förmånstagare ökade med 0,3 %. Sjukförsäkringsersättningarna ökade med 10,2 %. Av arbetsinkomstersättningarna ökade föräldradagpenningarna med 3,8 % och sjukdagpenningarna med 15,4 %. Den stora ökningen i sjukdagpenningarna utreddes hösten Det konstaterades att den stora ökningen uppvägde den långsammare ökningen år 2001, som berodde på bl.a. läkarstrejken. Den åldrande befolkningen, minimidagpenningen som infördes från början av april samt olika screeningar och åtgärdsprogram för långtidsarbetslösa och klienter med utkomststöd har ökat antalet mottagare av dagpenning och antalet ersatta dagar per mottagare. Den genomsnittliga sjukdagpenningen var 41 euro och föräldradagpenningen 35 euro. Genom den ändring av sjukförsäkringslagen som trädde i kraft upphörde utbetalning av dagpenning enligt prövning och sjukdagpenning till minst minimibelopp började betalas ut till personer som oavbrutet har varit arbetsoförmögna i minst 55 dagar. Sådan s.k. minimidagpenning utbetalades år 2002 till personer. Arbetsgivarna till arbetstagare fick ersättning för semesterkostnader. Antalet avgöranden i sjukdagpenningsärenden var (+ 7,0 %). Den genomsnittliga handläggningstiden var 14 dagar, dvs. samma som året innan. Antalet sjukvårdsersättningar var 25,5 miljoner (+ 2,8 %). Bland sjukvårdsersättningarna fortsatte läkemedelsersättningsbeloppet att öka (11,9 % och 91 miljoner euro). Ökningen var störst (+ 13,4 %) för läkemedelsersättningar i den högre specialersättningskategorin (100 %). Läkemedelsersättningarna ökar bl.a. på grund av att nya, dyrare läkemedel omfattas av ersättningen, vilket också framgår av det växande antalet personer som fick tilläggsersättning för höga läkemedelskostnader (+ 10,2 %). Den tandvård som ersätts av sjukförsäkringen har stegvis breddats till nya åldersklasser och sedan december 2002 får hela befolkningen ersättning för tandvård. Därför har ersättningarna för tandläkararvoden ökat. Utgifterna var 9 miljoner euro större än året innan (+ 15,6 %). Bland sjukförsäkringsersättningarna minskade alltjämt ersättningarna för undersökning och behandling (- 1,3 %). Utgifterna för företagshälsovård var 154 miljoner euro (+ 8,5 %). I ersättningar till arbetsgivarna betalades 135 miljoner euro, till Studenternas hälsovårdsstiftelse 18 miljoner euro, till företagare och andra som arbetar för egen räkning 0,2 miljoner euro och till hälsovårdscentralerna 0,5 miljoner euro. Kostnaderna för utredningar av lantbruksföretagares arbetsförhållanden uppgick till 0,6 miljoner euro. REHABILITERING Kostnaderna för rehabilitering steg med 12,2 % till totalt 266,3 miljoner euro. För individuell rehabilitering användes 212 miljoner euro (+ 11,3 %). I rehabiliteringspenningar betalades 49,3 miljoner euro (+ 17,7 %). Rehabiliteringstjänster fick personer. Av dem fick yrkesinriktad rehabilitering för gravt handikappade, medicinsk rehabilitering för gravt handikappade och annan yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering. Antalet rehabiliterade ökade med 4,5 % från året innan. Mest ökade antalet rehabiliterade i ålderskategorierna år. Rehabiliteringspenning betalades till personer (+ 7,6 %). Av dem hade fått rehabiliteringsbeslut från FPA. Rehabiliteringspenning betalas i allt högre grad för kortvarig rehabilitering (t.ex. TYK, verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan). Rehabiliteringspenningen var i medeltal 27,2 euro per dag. Rehab Service Rehab Service är en enhet som tillhandahåller rehabiliteringstjänster. Antalet rehabiliteringsklienter var och antalet klientdygn (+ 4,1 %). Rehab Service har omvandlats till ett internt bolag från ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET Utkomstskydd för arbetslösa De av FPA utbetalda arbetslöshetsförmånerna ökade med 9,6 % till miljoner euro. Den främsta orsaken var att den fulla arbetslöshetsdagpenningen höjdes med 0,55 euro från början av året och med 0,84 euro från 1.3. Dessutom höjdes arbetsmarknadsstödets barnförhöjningar till samma nivå som grunddagpenningens barnförhöjningar. Som sammansatt stöd betalades arbetsmarknadsstöd till arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa 82 miljoner euro (+ 17,3 %) och till invandrare 37 miljoner euro (+ 23,6 %) som integrationsstöd. Arbetslöshetsförmåner betalades under året till personer för i medeltal 156 dagar. Grunddagpenning betalades till personer (+ 6,7 %) och arbetsmarknadsstöd till personer (- 3,1 %). Dessutom betalades arbetsmarknadsstöd som ingår i sammansatt stöd till arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa och integrationsstöd till invandrare. Arbetsmarknadsstöd betalades till personer som deltog i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Av alla som fick arbetsmarknadsstöd deltog i arbetskraftspolitisk utbildning, arbetspraktik eller annan arbetskraftspolitisk verksamhet under året, fick inkomstrelaterad dagpenning och fick grunddagpenning för den maximala tiden. Grunddagpenningen var i medeltal 22,00 euro och arbetsmarknadsstödet 23,10 euro. Jämkad dagpenning betalades åtminstone under någon del av året till 26 % av dem som fick grunddagpenning och till 18 % av dem som fick arbetsmarknadsstöd. Under året gjordes avgöranden om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd (+ 1,2 %). Handläggningstiden var i medeltal 7 dagar, dvs. samma som året innan. I arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner utbetalades 31 miljoner euro. Förmåner betalades till personer. Förmåner till barnfamiljer Utgifterna för stöd för vård av små barn minskade med 0,9 %. Sammanlagt utbetalades 371 miljoner euro. I beloppet ingår 330 miljoner euro i hemvårdsstöd, 41 miljoner euro i stöd för privat vård och 1 miljon euro i partiell vårdpenning. I kommunvisa tillägg ingår 50 miljoner euro. Stöd för vård av små barn betalades till totalt personer, av vilka fick stöd för privat vård. I moderskapsunderstöd betalades till mödrar totalt 10 miljoner euro (+ 2,8 %). Av understödstagarna föredrog 77 % moderskapsförpackningen

10 FPA-Förmånerna 7 SJUKFÖRSÄKRING Förändr. milj. milj. % Samtliga förmåner 2 471, ,4 9,7 Arbetsinkomstersättning 1 139, ,0 9,6 Sjukdagpenningar 1 603,6 523,2 15,4 Föräldradagpenningar 2 535,5 515,8 3,8 Sjukvårdsersättningar 1 166, ,2 10,2 Övriga förmåner 165,8 156,2 6,1 Samtliga sjukvårdsersättninga 1 166, ,2 10,2 Läkemedel 859,4 768,2 11,9 Grundersättning (50 %) 319,6 283,1 12,9 Specialersättning (75 %) 236,9 217,6 8,9 Specialersättning (100 %) 248,6 219,3 13,4 Tilläggsersättningar 3 54,2 48,1 12,6 Läkararvoden 64,6 63,9 1,1 Tandläkararvoden 64,9 56,1 15,6 Undersökning och behandling 55,2 55,9-1,3 Resekostnader 122,3 114,1 7,2 Tilläggsersättningar 3 23,4 21,5 9,2 1 Inkluderar dagpenningar och ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt dagpenningar till donatorer av organ eller vävnad. 2 Inkluderar specialvårdspenningar samt semesterkostnadsersättningar till arbetsgivare. 3 År 2002 var årssjälvrisken för läkemedel 594,02 euro och för resor 157,26 euro. ANTALET MOTTAGARE AV SKUJFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER Förändr. % Samtliga förmåner ,3 Sjukdagpenningar ,5 Föräldradagpenningar ,1 Sjukvårdsersättningar ,2 Läkemedel ,3 Grundersättning (50 %) ,4 Specialersättning (75 %) ,1 Specialersättning (100 %) ,8 Tilläggsersättningar ,2 Läkararvoden ,5 Tandläkararvoden ,5 Undersökning och behandling ,1 Resekostnader ,5 Tilläggsersättningar ,0 framför penningunderstöd. Barnbidragen har fortsatt att minska, som tidigare år (- 0,7 %). I barnbidrag utbetalades miljoner euro. I december betalades barnbidrag till familjer (-0,9 %). Höjt barnbidrag betalades till ensamförsörjarfamiljer. Barnbidrag betalades i december för barn. Studiestöd Förmånerna för studerande ökade med 1,7 %. I studiestöd utbetalades 701,9 miljoner euro, varav 654,5 miljoner euro, dvs. 93,2 % i studiepenning och bostadstillägg. Vid årets slut fick studerande (+ 0,6 %) studiestöd av FPA. Av dem studerade vid universitet, vid yrkeshögskolor, vid yrkesläroanstalter, vid gymnasium och vid utländska läroanstalter samt vid andra läroanstalter. Statsgaranti för studielån fick studerande. Vid årets slut var studiepenningen i medeltal 205 euro, vuxenstudiepenningen 369 euro och bostadstillägget 155 euro i månaden. I måltidsstöd för högskolestuderande utbetalades 16,7 miljoner euro, vilket var 18,8 % mer än året innan. I räntebidrag för studielån betalades totalt 3,2 miljoner euro till studerande. Räntestödsutgifterna var 0,8 miljoner euro. Studielånebeståndet var vid årets slut 1,4 miljarder euro. På basis av statsgarantin betalades 26,7 miljoner euro i studielån och låneräntor (+ 1,4 %). Allmän grundtrygghet för arbetslösa (2002 års penningvärde) Milj. euro Arbetsmarknadsstöd till arbetsgivare och arbetsalternering Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd Arbetsmarknadsstöd Grunddagpenning 0 Den genomsnittliga handläggningstiden för studiestödsansökningar minskade med en dag. Ansökningarna kunde i medeltal behandlas på 18 dagar vid studiestödscentralen, på 9 dagar i högskolornas studiestödsnämnder och på 15 dagar vid FPA-byråerna. I stöd för skolresor utbetalades totalt 24,7 miljoner euro till studerande. Av kostnaderna utgjordes 64,3 % av Matkahuoltos fakturering. Allmänt bostadsbidrag Utgifterna för allmänt bostadsbidrag steg med 3,3 %. I bidrag utbetalades 412,7 miljoner euro. Antalet hushåll med bostadsbidrag var vid årets slut knappt (+ 0,7 %), av vilka andelen barnfamiljer var 43 % och ensamboende 50 %. Andelen studerande var 9 %. De arbetslösas andel hade minskat med 1,5 procentenheter från år Antalet arbetslösa hushåll var drygt (63 %). Vid årets slut var bostadsbidraget i genomsnitt 206,20 euro. Under året gavs beslut om allmänt bostadsbidrag (- 2,4 %). En orsak till att antalet ansökningar har minskat är att studerandena numera får bostadstillägg till studiestödet. Handläggningstiden för de på ansökningar grundade avgörandena minskade med 5 dagar till 25 dagar.

11 8 FPA-Förmånerna ÖVRIGA FÖRMÅNER Förändr. milj. milj. % Rehabiliteringsförmåner 266,3 237,2 12,2 Individuell rehabilitering 212,0 190,5 11,3 Rehabiliteringspenning 49,4 42,0 17,7 Övriga kostnader 4,8 4,7 2,9 Arbetslöshetsförmåner , ,8 9,6 Grunddagpenning 2 98,7 87,2 13,2 Arbetsmarknadsstöd ,0 923,8 8,6 Som sammansatt stöd 82,0 69,9 17,3 Som integrationsstöd 37,3 30,2 23,6 Arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner 31,4 24,1 30,2 Utbildningsstöd 12,3 10,1 21,2 Ersättn. för uppehälle och inkvartering till stud. med arbetsmarknadsstöd 19,1 14,0 36,9 Utbildningsdagpenning 2,5 1,5 73,9 Moderskapsunderstöd 9,6 9,4 2,8 Barnbidrag 1 366, ,1-0,7 Barnavårdsstöd 4 371,2 374,7-0,9 Lagstadgat stöd 321,1 328,5-2,3 Kommuntillägg 50,0 46,1 8,5 Studieförmåner 726,6 714,7 1,7 Allmänt bostadsbidrag 412,7 399,4 3,3 Övrigt 14,5 13,1 11,0 1 Inkluderar alterneringsersättningar (0,3 milj. euro år 2001 och 0,3 milj. euro år 2002). 2 Inkluderar via FPA utbetalade inkomstrelaterade dagpenningar till finländare som sökt arbete utomlands. 3 Inkluderar ersättning för uppehälle under tiden för arbetspraktik/arbetslivstäning och arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte (1,7 milj. euro 2001 och 6,9 milj. euro 2002) samt arbetsmarknadsstöd som utbetalats i form av reseunderstöd (0,6 milj. euro 2001 och 0,8 miljoner euro 2002). 4 Med avdrag för återbetalningar enligt den gamla lagen (0,1 milj. euro år 2001 och 0,1 milj. euro år 2002). ÖVRIGA FÖRMÅNER År År Förändr % Förmånstagare Individuella rehabiliteringsförmåner ,1 Rehabilitering ,5 Rehabiliteringspenning ,6 Arbetslöshetsförmåner Grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd ,7 Grunddagpenning ,7 Arbetsmarknadsstöd ,1 Arbetskraftspolitisk utbildning ,4 Arbetspraktik/arbetslivsträning ,6 Arbetsverks. i rehab. syfte (fr ) Reseunderstöd ,7 Arb. markn.stöd som sammansatt stöd ,6 Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd ,1 Utbildningsdagpenning ,1 Arb. markn.stöd som integrationsstöd ,8 Moderskapsunderstöd ,3 Barnbidrag Familjer (31.12.) ,9 Barn (31.12.) ,7 Barnavårdsstöd Familjer ,7 Barn ,3 Allmänt bostadsbidrag (hushåll) (31.12.) ,7 Studieförmåner Studiestöd ,4 Stöd för skolresor ,4 Militärunderstöd (hushåll) ,3 1 Läsåret 2001/ Läsåret 2000/2001. Övriga förmåner Utgifterna för militärunderstöd ökade med 13 %. I stöd utbetalades totalt 12,8 miljoner euro, varav 10,7 miljoner euro i bostadsunderstöd. Av de personer (+ 11,3 %) som fick militärunderstöd var beväringar, civiltjänstgörare och anhöriga. De som fick militärunderstöd hade 930 barn. Till frontveteraner betalades 0,8 miljoner euro i ersättning för rehabiliteringsresor. I ersättningar för utredningar av lantbruksföretagares arbetsförhållanden betalades 0,6 miljoner euro och av utgifterna för Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård, som verkar i samband med Institutet för arbetshygien, ersattes 0,3 miljoner euro. Barnbidrag (2002 års penningvärde) Milj. euro Allmänt bostadsbidrag (2002 års penningvärde) Milj. euro

12 Övrig verksamhet 9 ÖVRIG VERKSAMHET FORSKNING OCH INFORMATIONSTJÄNST FPAs forskningsarbete inriktades bl.a. på sjukförsäkringens förmåner, rehabilitering och vårdbidrag samt medborgarnas utkomstskydd och och dess riktighet. I FPAs publikationsserier utkom 19 rapporter och flera tiotal vetenskapliga artiklar om dessa frågor. Rehabiliteringen av åldringar inleddes inom ramen för det omfattande IKÄ-projektet i samarbete med kommunerna. Forskningsavdelningen deltog som sakkunnig och informationsproducent i flera nationella och internationella utvecklingsprojekt samt i beredningen av lagstiftning. Satsningen på elektroniska publikationer ökade och en hälsobarometer som betjänar regionernas och kommunernas informationsbehov öppnades på forskningsavdelningens webbplats. Informationstjänsten förmedlade ur olika källor information främst till FPAs egna enheter, samt till utomstående kunder. Den skaffade dessutom elektroniska informationstjänster som stod till hela FPAs disposition. Samarbetet med informationstjänsterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fortsatte. INTERNATIONELLT SAMARBETE Uppgifterna i samband med verkställigheten av EU-lagstiftningen och överenskommelserna om social trygghet utgör en viktig del av den internationella verksamheten. Förhandlingar om dessa frågor fördes med kontaktinstitutionerna inom socialförsäkringsväsendet i Belgien, de nordiska länderna, Tyskland, Lettland, Litauen och Estland. FPA fortsatte samarbetet med socialförsäkringsinstitutionerna i olika länder och med olika organisationer i branschen. Bland annat deltog FPA alltjämt i arbetet inom ISSA (International Social Security Association), Världshälsoorganisationen WHO och FISS (Foundation for International Studies on Social Security). Samarbete förekom också med anstalter på socialförsäkringens område både inom EU och i andra länder. Utlandsenheten inledde sin verksamhet i maj. Enheten skall bl.a. fungera som hembyrå för utomlands bosatta finländare, ge försäkringsbeslut till utsända arbetstagare, missions- och utvecklingsarbetare samt personer som på heltid studerar eller forskar utomlands. Den reviderade Luxemburgkonventionen trädde i kraft i februari. Avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer trädde i kraft i juni. INFORMATION FPAs webbtjänst förnyades strukturellt, visuellt och organisatoriskt samt i fråga om principerna för upprätthållande av dem. Ungefär besök gjordes på Internetsidorna, vilket var 75 % fler än föregående år. Kundtidningarna Kelan sanomat och FPA-bladet utkom vardera fyra gånger under året. Kelan sanomat delades ut till alla finska hushåll (genomsnittsupplaga 2,3 miljoner) och FPA-bladet till de svenska hushållen (upplaga ca ). Yhteispeli utkom 10 gånger (upplaga ) och Sosiaalivakuutus 6 gånger (upplaga ). För massmedierna producerades pressmeddelanden och för lokalradion gjordes färdiga radioprogram. Som en ny broschyr utgavs FPA för alla, en allmän broschyr som berättar om de förmåner som FPA sköter och hur FPA fungerar. Nya FPAinfo-broschyrer gavs ut om förändringarna i studielånen och räntestödet, om keliakiersättning och om de utvidgade tandvårdsersättningarna. De finska och svenska broschyrerna i serien Din grundtrygghet (8 st) förnyades, likaså den engelska A Guide to Benefits. Individuella rehabiliteringsförmåner (2002 års penningvärde) Milj. euro 250 FPAs intäkter (2002 års penningvärde) Mrd. euro 10 FPAs förmåner och omkostnader (2002 års penningvärde) Mrd. euro Rehabiliteringspenning Rehabilitering Staten, garantibelopp Övriga intäkter Kommunerna Staten, förmåner Arbetsgivarna De försäkrade Omkostnader Övriga förmåner Barnavårdsstöd Studiestöd Allmänt bostadsbidrag Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Rehabilitering Sjukförsäkring Pensionsförsäkring

13 10 Kelan maksamat etuudet Finländarnas medelålder stiger, människorna utvecklas och blir samtidigt klokare. Åtminstone klarar sig dagens skolelever väl i internationella jämförelser.

14 Övrig verksamhet 11 FPA deltog i januari i arbetsplats- och utbildningsmässan Nextstep i Helsingfors, i den finska lantbruksutställningen Farmari i Tavastehus i augusti, i evenemanget Rekisterit auki (Öppna register) i november och i studiemässan Studia i Helsingfors i december. DATABEHANDLING Databehandlingens utvecklingsplan för åren utarbetades under våren. I samband med planen godkändes principerna för förmånsarkitekturen, informationsutbytesarkitekturen och statistikarkitekturen och det fortsatta arbetet på dessa pågår. Införandet av euron i de icke-operativa datasystemen fortsatte under hela året. De ändringar i förmånslagarna som gav mest arbete gällde arbetslöhetsskyddet, föräldradagpenningen och studiestödet. Återindrivningssystemet har utvecklats i syfte att effektivera indrivningen. Arbetet på att samordna förmånsbehandlingen och den elektroniska dokumenthanteringen inleddes. Den elektroniska dokumenthanteringstillämpningen används i sammanlagt 47 försäkringsdistrikt och täcker 66 % av befolkningsbasen i hela landet. I början av året byttes terminaler ut och på våren överfördes Internetservicen till FPAs egna datorer. Under våren och sommaren förnyades datatrafiknätet. Centralanläggningens server- och programutvecklingsmiljö utvecklades med tanke på att ärenden skall kunna skötas elektroniskt. Brevpostens utskrifts- och kuverteringslinje förnyades på hösten. År 2002 postades 17,8 miljoner brev centraliserat. Ett nytt e- postsystem togs i bruk i november. Centraldatorns effekt utökades enligt det tilltagande behovet. Antalet terminaltransaktioner var 1,2 miljarder. Arbetet på att byta ut operativsystemet i mikrodatorerna har framskridit till test av det valda systemet. Statistikdatabasernas datainnehåll utökades. Arbetet med att utveckla nyckeltalen för byråernas verksamhet fortsatte och fler statistiska analyser utfördes. Distributionen av statistik via Internet utökades med nya statistiska meddelanden. Arbetet med statistikarkitekturen fortsatte i form av en utredning om rapporteringen och begreppen i statistiken och den övriga informationsproduktionen. Utöver FPAs statistiska årsbok, kvartalsöversikterna och fickstatistiken på fem språk utkom sex statistiska årsöversikter. Totalt utkom 16 tryckta statistiska publikationer och 60 meddelanden. I samarbete med Pensionsskyddscentralen utgavs dessutom två häften om det totala pensionsskyddet i Finland och tillsammans med Läkemedelsverket utgavs Finlands läkemedelsstatistik. En del av de statistiska publikationerna lades också ut på Internet. Med tanke på budgeteringen av den sociala tryggheten och likviditeten utgavs prognoser och finansieringskalkyler. En aktuarierapport gavs om den sociala trygghet som handhas av FPA fram till år För socialutgiftskommissionen och ett flertal andra utvecklingsprojekt på den sociala trygghetens område levererades kalkyler över reformernas ekonomiska verkningar. Folkpensionsanstaltens intäkter år ,1 6% 371,2 4% 751,6 8% 1 082,5 11% 2 265,8 23% KUNDBETJÄNING OCH SERVICENÄT FPAs fem försäkringskretsar var vid årets slut indelade i 82 försäkringsdistrikt. I varje distrikt fanns det en eller flera byråer med full service som dagligen håller öppet. Vid årsskiftet hade FPA sammanlagt 328 egna kundbetjäningsställen, av vilka 263 höll öppet dagligen och 65 var filialmottagningar med begränsad öppettid. Därtill deltog FPA i 127 olika samserviceprojekt. FPAs kundbetjäningsställen Försäkringskrets Full Filialmot- Totalt service tagningar Norra Finland Västra Finland Östra Finland Sydvästra Finland Södra Finland Totalt Folkpensionsanstaltens kostnader år ,9 29% 2 471,3 25% 266,3 3% STATISTIK OCH PROGNOSER 4 816,3 48% Intäkter och garantibelopp totalt 9 999,5 milj. euro 31,5 0% 31,5 0% De försäkrade Arbetsgivarna Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter Intäkter av tillgångar och regressbetalningar Staten, förmåner Staten, garantibelopp Kommunerna Andelar av momsintäkterna, avgifter från försäkringsanstalterna 313,9 3% 24,1 0% 726,5 7% 412,7 4% 371,2 4% Kostnader totalt 9 990,0 milj. euro 1 366,0 14% 1 135,9 11% Folkpensionsförsäkring Sjukförsäkring Rehabilitering Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Barnavårdsstöd Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Övriga förmåner Omkostnader

15 12 Övrig verksamhet FPA-byråerna hade omkring 18 miljoner kundkontakter, post- och telefonkontakterna inräknade. Besökens andel var cirka en tredjedel. Allt fler ärenden sköttes dessutom via Internet. FPA deltog i olika projekt för att utveckla möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. PERSONAL FPA hade vid årets slut totalt anställda, vilket är 118 fler än året innan. Byråernas personal ökade med 44, kretscentralernas med 6 och centralförvaltningens med 68. Antalet heltidsanställda var vid årsskiftet (+ 57). Av dem var ordinarie (+ 44) och 476 visstidsanställda (+ 13). Dessutom fanns det 930 ordinarie deltidsanställda (+ 43) och 92 visstidsförordnade på deltid (+ 18). FPAs heltidsanställda (ordinarie och visstidsförordnade) personal Centralförvaltningen Kretscentralerna Byråerna Totalt En klassificering av lönerna enligt det nya lönesystemet gjordes för andra gången. Också för försäkringskretsarnas chefer planerades ett eget lönesystem på basis av uppgifter och personlig prestation, och systemet togs i bruk Under året började man bereda ett lönesystem för ledande befattningshavare baserat på det s.k. HAY-systemet. Praxis för att sporra och belöna de anställda förenhetligades. På alla arbetsplatser finns tyky-grupper för upprätthållande av arbetsförmågan, vilka planerar och genomför verksamheten inom respektive enheter. Arbetsgruppen för tidig rehabilitering ordnade för olika grupper i arbetsgemenskapen gruppmotion, specialkurser, konditionskurser och yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK ) med sammanlagt 301 deltagare. Arbetsgruppen för tidig rehabilitering gav 82 beslut om olika rehabiliteringsåtgärder. Sammanlagt 383 personer blev delaktiga av olika åtgärder med karaktären av tidig rehabilitering. På den offentliga sektorns arbetspensioner skall från tillämpas den s.k. principen om sista pensionsanstalt. Lagen om kompensation för nedskärning av folkpensionens basdel träder i kraft Båda lagändringarna kommer att gälla också FPAs personalpensioner. När ändringarna genomförs anlitas delvis också utomstående datatjänster. Sammanlagt 92 anställda avgick med ålderspension, 72 med individuell förtidspension eller invalidpension, 123 med deltidspension och 46 med delinvalidpension. UTBILDNING Under året ordnade FPA 733 olika kurser (2001: 607) med sammanlagt deltagare (13 571). Antalet kursdagar var (18 490). Därtill ordnade enheterna utbildning på de olika arbetsplatserna och i utbildning utanför FPA deltog anställda (1 380) gånger. Tyngdpunkten i personalutbildningen låg på förmånsfrågor. För att garantera den fortsatta kompetensen ordnades en mängd grundutbildning och kompletterande utbildning om olika förmåner. Ytterligare utbildningsmaterial producerades som stöd för de olika typerna av utbildning. Paket med utbildningsmaterial om sjukdagpenning och stöd för skolresor färdigställdes under året. Undervisning i förmånsfrågor testades också på webben inom ramen för ett webbstudieprojekt om arbetslöshetsskydd som genomfördes i samarbete med fortbildningscentralen vid Åbo universitet. I utvecklingsutbildningen satsade man bl.a. på teamträning för att stöda utvecklandet av arbetsenheternas verksamhetsmodeller och det interna samarbetet. Tyngdpunkten i ledarskapsutbildningen låg på strategiutbildning, som gav beredskap för strategisk planering och genomförande av strategier. Chefsutbildningen som pågår en höst- och en vårtermin startade med två nya grupper hösten Till utgången av år 2002 har 116 personer i chefsställning inom FPA genomgått utbildningen. Utbildning om det elektroniska dokumenthanteringssystemet ordnades för de försäkringsdistrikt som övergår till SAHA-systemet 2002 och Hela personalen fick utbildning för det nya e-postsystemet. Omkostnadernas fördelning år ,7 47% 6,8 2% 46,7 15% 28-14,1 9% -5% 16,9 5% Omkostnader inalles 313,9 milj. euro 46,5 15% 35,4 11% Löner och arvoden Lönebikostnader Bruk av maskiner och inventarier Kostnader för kontorsutrymmen Administrativa och diverse kostnader Intäkter Köptjänster Avskrivningar av anläggningstillgångar

16 Bokslut 13 BOKSLUT STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FPAs strategibas I den av FPAs styrelse godkända visionen konstateras att FPA är den centrala aktören inom den social tryggheten. Kunderna får förmåner och tjänster flexibelt och tillförlitligt i hela landet. Vi bär vårt samhälleliga ansvar och agerar öppet, effektivt och ekonomiskt. Hos oss får kunderna den bästa servicen inom den offentliga sektorn. FPAs verksamhet bygger på följande värderingar: respekt för individen, kompetens, samverkan och nytänkande. Enligt sin strategi bemöter FPA sina kunder med respekt. En framgångsrik verksamhet bygger på en yrkeskunnig personal, ett täckande servicenät, mångsidiga serviceformer och effektiv datateknik. FPAs strategi, genom vilken visionen skall uppnås, genomförs med beaktande av olika verksamhetsaspekter: kunden och samhällspåverkan, ekonomi, processer och personal samt förnyande av arbetsgemenskapen. Ny verksamhetsmodell Lagen om Folkpensionsanstalten trädde i kraft Lagen fastställer bl.a. Folkpensionsanstaltens nya förvaltningsmodell. Enligt 7 leder och utvecklar styrelsen, som har 10 medlemmar, Folkpensionsanstaltens verksamhet. Fullmäktige, som väljs av riksdagen, förordnar 8 styrelsemedlemmar. Till styrelsen hör dessutom generaldirektören och den direktör som förordnats till generaldirektörens ställföreträdare. Styrelsens mandatperiod är tre år. Den nya styrelsen höll sitt första sammanträde Totalt sammanträdde styrelsen 18 gånger under verksamhetsåret, av vilka tre gånger per telefon. Enligt 12 i den nya lagen finns vid Folkpensionsanstalten också en delegation för Folkpensionsanstalten, tillsatt av styrelsen. Dess uppgift är att främja och utveckla dels samarbetet mellan de myndigheter och samfund som deltar i verkställigheten av den sociala tryggheten och dels tillse att servicetagarnas intressen blir beaktade. Det centrala i styrelsearbetet under det första verksamhetsåret var att utarbeta Folkpensionsanstaltens nya arbetsordning, som trädde i kraft , samt att besluta om direktörernas arbetsfördelning och administrativa befogenheter inom FPA. Genom beslutet om hur befogenheterna skall fördelas och andra enskilda beslut har styrelsen delegerat en del av sina befogenheter. FPA 65 år Folkpensionsanstalten fyllde 65 år. Enligt de barometer- och gallupförfrågningar som blev färdiga i slutet av år 2002 har bilden av FPA i offentligheten samt klienternas och samarbetsparternas gensvar varit mer positiva än tidigare. Också den interna arbetsatmosfären har blivit bättre. Detta är en bra utgångspunkt för att vidareutveckla FPAs serviceverksamhet. Den nya verksamhets- och förvaltningsmodellen har fått en god start. Direktörernas arbetsfördelning Generaldirektör Jorma Huuhtanen Ansvarar för FPAs strategiska planering, den operativa ledningen och utvecklingen samt för region- och lokalförvaltningens verksamhet. Direktör för administrativa avdelningen och ekonomiska avdelningen Direktör Matti Puhakka Generaldirektörens suppleant, direktör för personalavdelningen, forskningsavdelningen och Rehab Service Direktör Pekka Morri Direktör för avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Direktör Helena Pesola Direktör för avdelningen för pensioner och utkomstskydd samt för aktuarieoch statistikavdelningen Direktör Henry Olander Direktör för dataavdelningen Direktör Asko Apukka Direktör för serviceavdelningen Styrelsen har också godkänt FPAs verksamhets- och ekonomiplan för åren Planen omfattar en strategibas, en verksamhetsidé, värderingar, en vision och en huvudstrategi samt ekonomiplan, ett resultatkort och en projektportfölj för år Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet står i centrum när verksamheten utvecklas. Kvalitetsfrågorna har tagits med i verksamhetsplaner och resultatavtal. Genom självutvärderingar har man definierat de centrala styrkefaktorerna och utvecklingsområdena och arbetat med dem. Generaldirektören och direktörerna leder arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. En intern kvalitetstävlan ordnades. Segrare blev IT-centralen, ett hedersomnämnande gick till Pielinen-Karelens försäkringsdistrikt. Initiativförmåga Enligt 2 lagen om Folkpensionsanstalten skall Folkpensionsanstalten ge förslag till utvecklande av lagstiftningen angående sitt verksamhetsområde. Styrelsen har bl.a. för social- och hälsovårdsministeriet lagt fram förslag om ändring av grunderna för taxan för ersättande av läkar- och tandläkararvoden samt av grunderna för taxan för ersättande av kostnader för undersökning och behandling. Förslagen innebär att ersättningsnivån skulle höjas. Bland styrelsens övriga beslut kan nämnas beslutet om förnyande av kollektivavtalet för FPA enligt det inkomstpolitiska avtalet, ombildningen av Rehab Service till ett internt bolag från och om inrättande av en enhet för internationella förmånsärenden från Styrelsen har också flera gånger behandlat frågor som gällt FPAs placeringstillgångar. Planerna för utvecklande av servicenätet och databehandlingen blev färdiga sommaren De har lagts till grund för den konkreta planeringen av hur serviceverksamheten och databehandlingen skall utvecklas. Finansiering FPAs totalkostnader uppgick till miljoner euro, varav miljoner användes för förmåner och 314 miljoner euro för omkostnader. Kostnaderna ökade med 429 miljoner euro från året innan. FPAs totalintäkter uppgick till miljoner euro, en ökning med 394 mil-

17 14 Bokslut joner euro från året innan. Här ingår statens garantibelopp på totalt 649 miljoner euro till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden. Försäkringspremierna och -avgifterna utgjorde 34 % av intäkterna. Statens finansieringsandel var 54 %, kommunernas 4 % och 7 % utgjordes av den till FPA redovisade delen av mervärdesskatten. Resten bestod av avkastning av fondernas egendom, avgifter från trafikoch olycksfallsförsäkringsanstalterna samt regressbetalningar. Placeringsverksamhet För FPA godkändes allmänna principer för placeringsverksamheten samt en placeringsplan för år Som mål för placeringsverksamheten angavs säkerhet, avkastning och realiserbarhet, vartill placeringarna på ett sakligt sätt skall vara mångsidiga och spridas. I placeringsverksamheten skall även beaktas folkpensionsfondens, sjukförsäkringsfondens och pensionsansvarsfondens karaktär och syfte samt de krav som detta ställer på placeringsverksamheten. Tyngdpunkten i placeringsverksamheten ligger på placering av finansieringstillgångarna. Folkpensionsfondens nuvarande långvariga aktieinnehav anses ha samband med nationellt viktiga företag. Pensionsansvarsfondens medel utgör täckning för pensionsansvaret till följd av anställning hos FPA. I placeringen av fondens medel betonas det s.k. portföljplacerandets principer. Fonden skall byggas upp fram till år Genom allokeringen av egendomen strävar man i första hand efter att öka fondens avkastning, och i andra hand efter att tillgodose det krav på god realiserbarhet som blir aktuellt i senare utvecklingsskeden. För den internationella spridningen av placeringarna har uppställts mål och en tidtabell. År 2002 blev utvecklingen på aktiemarknaden i Finland negativ, vilket den också varit de två föregående åren. Avkastningen inom samtliga sektorer var klart negativ senaste år. Mest sjönk teknologibolagens kurser, men efter juli började också basindustriföretagens kurser sjunka. Det totala marknadsvärdet av FPAs samtliga inhemska börsnoterade aktier sjönk från 879 miljoner euro vid årets början till 689 miljoner euro (-190 miljoner euro). Marknadsvärdet av pensionsansvarsfondens inhemska aktier sjönk för sin del från 473 miljoner euro i slutet av år 2001 till 393 miljoner euro (- 80 miljoner euro). Nedgången i aktieinnehavens marknadsvärde berodde till stor del på att prisutvecklingen för basindustrins aktier var svag under årets senare hälft. FPAs dividendinkomster var 33 miljoner euro (35 miljoner euro). Medelräntan på finansieringstillgångarna var 3,23 % (4,31 %). Räknat per månad hade finansieringstillgångarna ett medelvärde av 430 miljoner euro (444 miljoner euro). I ränteintäkter på finansieringstillgångarna inflöt totalt 14 miljoner euro (20 miljoner euro). Finansiering av pensionsförsäkringen Kostnaderna för pensionsförsäkringen var miljoner euro och intäkterna miljoner euro. Intäkterna utgjordes av arbetsgivarnas folkpensionsavgifter (45 %), statens inbetalningar (38 %), mervärdesskatteintäkter (16 %). Folkpensionsavgifternas andel blev mindre än föregående år på grund av de minskade avgiftsgrunderna. Den till FPA redovisade mervärdesskattens andel ökades. Staten bekostade folkpensionerna till 29 % och vårdbidragen för barn, handikappbidragen, familjepensionerna, frontmannaförmånerna och bostadsbidragen för pensionstagare till 100 %. År 2002 behövdes dessutom ett garantibelopp på 24 miljoner euro från staten för att folkpensionsfondens miniminivå skulle uppnås. Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen Totalkostnaderna för sjukförsäkringen uppgick till miljoner euro, varav rehabiliteringskostnaderna utgjorde 266 miljoner euro. Sjukförsäkringens intäkter uppgick till miljoner euro. Därtill behövdes ett garantibelopp på 625 miljoner euro från staten för att folkpensionsfondens miniminivå skulle uppnås. Finansieringen av sjukförsäkringen bestod huvudsakligen av de försäkrades sjukförsäkringspremie (37 %), arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter (31 %), statens garantibetalning (21 %) och intäkterna av mervärdesskatt (7 %). Finansiering av den övriga social tryggheten Till den övriga sociala tryggheten räknas här arbetslöshetsförmåner, barnbidrag, barnavårdsstöd, moderskapsunderstöd, studieförmåner, allmänt bostadsbidrag och militärunderstöd. Totalt betalades i förmåner inom den övriga sociala tryggheten drygt miljoner euro. Av förmånerna finansierade staten miljoner euro medan kommunerna finansierade barnavårdsstödet med 371 miljoner euro. Återstoden, 31,5 miljoner euro, kom från löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie. Omkostnader Omkostnaderna uppgick till totalt 313,9 miljoner euro (+ 6,2 %). Omkostnaderna exklusive avskrivningar ökade med 4,7 %. I löner och arvoden utbetalades 147,7 miljoner euro (+ 4,2 %). Lönebikostnaderna, som består av bidrag till pensionsansvarsfonden samt lagstadgade och frivilliga lönebikostnader, uppgick till 46,5 miljoner euro (+ 14,4 %). Övriga omkostnader uppgick till 73,0 miljoner euro (+ 5,2 %). De största kategorierna var datadriftskostnader och lokalkostnader. Omkostnaderna minskas av intäkterna av tjänster och försäljning, totalt 14,1 miljoner euro. För tjänster av utomstående, av vilka den största posten var de kostnader för beskattningen som betalades till skatteförvaltningen, betalades 46,7 miljoner euro. Pensionsansvarsfonden Det försäkringstekniska fulla pensionsansvaret för FPA-personalen var miljoner euro vid årets slut. De löpande pensionernas andel var 450 miljoner euro. Det fulla pensionsansvaret ökade under året med 62 miljoner euro, beroende på höjningar av pensioner och löner samt större pensionsintjäning. Enligt de nuvarande täckningsreglerna skall 41 % av det fulla pensionsansvaret vara täckt före utgången av I slutet av 2002 motsvarade täckningen av pensionsansvaret 28,4 % av det fulla pensionsansvaret. Under året överfördes till fondens täckning 15,1 miljoner euro av pensionsansvarsfondens reavinster och 6,5 miljoner euro av fondens övriga intäkter. Arbetsgivarbidraget till pensionsansvarsfonden uppgick till 18,9 miljoner euro. Vidare inflöt 6,6 miljoner euro i pensionspremier från de anställda, varav 1,8 miljoner euro användes för att öka täckaningen av pensionsansvaret. Fonden betalade ut sammanlagt 40,3 miljoner euro i personalpensioner.