Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna

Transkript

1 Referat Vätterndagen 2017 Sida 1/13 Datum Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna Nedan följer referat av de föredrag som genomfördes på Vätterndagen den 9 november 2017 på IKHP- Hakarpstugan i Huskvarna. De gör inte grund för att återge föredragen i sin helhet utan endast vad det just är korta refererat. För detaljer bör respektive föredragshållare kontaktas. Sist följer resultat av den enkät som genomfördes. Inledning Kristina Zetterström, Länsråd Östergötlands län, Ordförande Vätternvårdsförbundet Kristina Zetterström inledde dagen med att hälsa alla välkomna för den åttonde Vätterndagen i ordningen. Kristina poängterade att dagens föreläsare kommer från olika håll i landet och har olika ämnen men gemensamt i att alla har samma sjö som utgångspunkt. Vidare berättade Kristina om att arbetet för Vättern måste bedrivas lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att nå resultat. En stor sjö med komplex påverkan. Figur 1. Ordförande i förbundet, länsrådet i Östergötlands län Kristina Zetterström hälsade alla välkomna till Vätterndagen. I år är det 60 år sedan samarbetet påbörjades runt sjön för att bevara sjön som klarvattensjö (vilken den inte var på den tiden), bevara friluftsliv och fiske samt säkerställa råvattentillgång för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet kunde i juni 2017 med anledning av 60-årsjubileumet åter samla länsledningarna för de fyra Vätternlänen på Visingsö för att uppdatera sig om sjön. Flera utmaningar finns framåt och dagens teman berör delvis sådana men Vätterndagen tar även upp lösningar och åtgärder. En av förbundets uppgifter är att människor inte bara förenas av Vättern utan även ta del av information och fakta om sjön så vi tillsammans har gemensam grund att stå på när vi betraktar sjön ur olika aspekter och intressen. Vätterndagen är en dag som ska bidra positivt till diskussionsklimatet runt sjön genom lyfta fram fakta och mervärden som sjön medför ur olika aspekter.

2 Figur 2. Temat för året var "Vättern utanför Vättern" och innehöll tre block: a) Internationella klimat- Vättern, b) Finns även utanför Vättern, och c) Borde inte vara i Vättern. Ca 110 personer deltog. Tema: Den internationella klimat-vättern Josefin Gustavsson, Biosfärområde Östra Vätternbranterna Josefin inledde med att informera om att Östra Vätternbranterna karakteriseras av storslaget och småskaligt, där Vättern med dess branter står för det storslagna (Vättern utgör ca 30% av hela biosfärsytan ) och människans närvaro av det småskaliga. Biosfärområden ingår i UNE- SCO nätverk för lärande, forskning och kultur. Signumet för Vätternbranterna är att befintlig samverkan i området ska präglas av hållbar utveckling och därmed bidra till Agenda Lokala lösningar på globala problem är nyckelord liksom Bevara Utveckla- Stödja. Totalt finns 620 områden i världen i 120 länder varav fem i Sverige. Utpekande innebär inte någon juridisk skyddsform utan är ett sätt att område där utveckling och arbetet ska ske på ett hållbart vis, s a s utgöra ett modellområde. Figur 3. Josefine Gustafsson är koordinator i föreningen Östra Vätternbranterna och jobbar på Jönköpings kommun.

3 Gesa Weyhenmeyer, Uppsala Universitet VÄTTERN I INTERNATIONELLA KLIMATDATABASER -Temperaturutveckling i Vättern utgör en av världens längsta och tätaste dataserier i sjöar inledde Gesa Weyhenmeyer med. Gesa deltar i ett internationellt forskarnätverk som analyserar temperaturutvecklingen i närmare 300 sjöar på global nivå. Vättern är en av de främsta dataserierna där. Analyserna, som nyligen publicerats i tidskriften Geophysical Research Letters, visar att sjöar globalt blir varmare (ca 0,5-1,5 C per 10 år) och just Scandinavium förefaller utgöra en global hot-spot i dessa sammanhang. Viktigt i sammanhanget är att a) vatten värms snabbbare än luft då vatten magasinerar värme, b) sjöar värms snabbare än hav, c) tydligast är temperaturökningen vintertid d v s kalla perioder förvinner. När en sjö bli varmare än luften ändras gasutbytet med luft vilket kan leda till oväntade konsekvenser av gasutbytet. Sjöar kan nämligen bli en källa för ytterligare avge klimatgaser och därmed påskynda klimatförändringarna, det blir en ond loop. Gesa berättade vidare om hur hon i ett skol-projekt inhämtat data från luft och vatten från nästan 200 sjöar i Sverige och därifrån beräknat gasavgång. Vättern har en ovanligt jämn temperatur över dygnet och avger relativt lite gaser per ytenhet. Men på grund av sin storlek blir sjön en betydande källa för gaser, särskilt om vattentemperaturen ökar. När det gäller temperatur så är det inte förhöjda sommartemperaturer som kan komma bli bekymmersamma för ekosystemet utan frånvaro av kalla vintertemperaturer. Frånvaro av is och kyla kan därför komma påverka ekosystemet mer än värme. Figur 4. Gesa Weyhenmeyer informerade om sin forskning om temperaturens (in)direkta effekt på Vättern och hur sjön bidrar till global kunskap.

4 Anna Eklund, SMHI VÄTTERN I ETT FRAMTIDA KLIMAT SMHI har genomfört ett projekt i två delar om klimatförändringars effekter på Sveriges fyra stora sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Syftet är att dels höja kunskaperna men även bidra till beslutsunderlag generellt. I en första studie har Anna och kollegor på SMHI studerat utfallet av olika klimatmodeller på Vätterns temperatur i vattenpelaren, varaktighet samt hur vattenståndet påverkas när det både blir varmare och ökad nederbörd. I Vättern har vattenståndet mätts i Motala sedan 1858 så det finns en lång dataserie. Analyser visar att vattenståndet kommer minska i framtiden, i snitt med cm som medel. Men extrema höga nivåer kommer bli oförändrat. Det innebär också att det kommer bli vanligare med låg tappning till Motala ström. Anledningen är att avdunstningen beräknas överflygla nederbörden. Figur 5. Anna Eklund från SMHI har genomfört analyser på framtida temperatur och vattenstånd i Vättern. Tema: Vättern finns utanför Vättern Göran Milbrink, Uppsala Universitet VÄTTERNMASKAR I ETT SKÅP I UPPSALA UNIK TIDSSERIE Göran Milbrink har gått igenom gamla Vätternprover av bottenlevande maskar (oligochaeter) som stod i ett skåp i Uppsala, prover som tagits under 1910-talet och framåt. Under talet tog Göran själv bottenprover i Vättern inom det som då skulle komma bli den löpande miljöövervakning av Vättern. Dagens miljöövervakningsprogram har fortsatt med dessa moment och därmed kan långa tidsserier skapas. Tidsserier som omfattar perioder även då Vättern var marginellt påverkad. Olika typer av maskar kan visa på olika saker, såsom t ex övergödning. Olika grupper som kännetecknas av olika miljötillstånd kan ställas mot varandra i sk index, och detta används generellt inom miljöövervakning. Göran Milbrink poängterade även vikten av att bibehålla samlingar av miljöprover för framtiden. Idag slängs prover alldeles för snabbt och därmed kan inte efteranalyser göras.

5 Under 1960-och70-talen blev Vättern liksom de övriga stora sjöarna i Sydsverige, Mälaren och Vättern, alltmer påverkade av avloppsutsläpp. Siktdjupen minskade drastiskt i Vättern. Avloppsrening i Sverige under 1960-talet ledde emellertid till snabba förbättringar även i Vättern, och siktdjupen är nu återställda. Allt detta syns tydligt i sjöns oligochaetsammansättning. Figur 6. Göran Milbrink gav åhörarna på Vätterndagen en historielektion i miljöövervakning med bottenlevande djur som exempel. Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro VI I ÖREBRO LÄN VILL OCKSÅ HA VÄTTERNVATTEN! 2008 påbörjades en resa i ett flertal kommuner i Örebro län med att se över möjligheten med överledning av vatten från Vättern. Orsaken var att flera kommuner idag har otillfredsställande kvalitet på sina råvattenkällor och dessutom osäker tillgång till bra uttagsplatser av råvatten. Även reservalternativ saknas. Senaste åren har Örebro stad haft stora bekymmer med både kvalitet och kvantitet. Projektet Vätternvatten har sedan dess genomfört flera utredningar och sex kommuner om totalt ca personer ingår i ett bolag om att nyttja Vättern i framtiden. Genom gemensam organisation Vätternvatten AB förväntas stora samordningsfördelar kunna nyttjas. Figur 7. Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro, är samordnare i projektet "Vätternvatten" till Örebrokommuner. Projektet i två faser: 1) ta fram handlingar för tillstånd och projektering beräknas till ca 277 milj kr, 2) Byggande av

6 tunnel och ledningar beräknas till ca 3,3 miljarder kr. Som del 3 är själva driften av distributionen. Intagspunkt planeras på m djup i norra Vättern. Därefter leds vattnet i en bergtunnel med självfall till Hallsberg (ca 37 km). Därefter leds vattnet i nedgrävda ledningar ut till kommunerna. Första spadtaget beräknas till 2023 och år 2027 dricker man Vätternvatten i Örebro, spådde Peder Eriksson. Figur 8. Från intag på 60 m i norra Vättern leds vattnet i en 37 km lång bergtunnel och går därefter via ledningar ut i länet. Flera lyssnade intresserat till det som kanske är den största exploateringen av Vättern på flera decennier. Tema: Borde inte vara i Vättern Ingrid Ericson Jogsten, Örebro Universitet PERFLOURERADE ALKYLSUBSTANSER (PFAS) I STORT, SMÅTT OCH I VÄTTERN Ingrid Ericson Jogsten inledde med att förklara att gruppen PFAS utgörs av mer än ämnen. När man inför förbud för denna typ av ämnen görs det ämne för ämne och inte för grupp. Det gör begränsningsarbetet går långsamt. PFAS finns i princip överallt men tydligast där det varit nån form av aktivitet som föranlett lokal belastning. Inte sällan brandövningsplatser. Ämnena används i princip överallt, från industri till i produkter i hemmen. Ämnena har egenskaper som vi gärna är intresserade av såsom fett-, vatten-, och smutsavvisande egenskaper. Nackdelen är att PFAS är extremt långlivat och stabila med halveringstider på flera år. Transporter och exponering sker på flera vis, t ex atmosfäriskt nedfall långt från utsläppskällan, exponering för människa via livsmedel eller inomhusluft/damm. Figur 9. Ingrid Ericson Jogsten forskar på PFAS på Örebro Universitet.

7 Ingrid och medarbetare driver ett projekt där olika matriser i Vättern under söks. De har varit runt Vättern och provtagit tillflöden, analyserat olika fiskarter, bottenkryp, sediment och glacialrelikter. Generellt sett är det låga halter förutom där tydliga påvärkanskällor finns t ex brandövningsplatser. Även sådan finns runt Vättern och det framgår av förhöjda halter i vattendrag. Även i glacialrelikter och fisk är halterna av PFAS förhöjda. Figur 10. Ingrid Ericson Jogsten berättade om den komplexa gruppen "PFAS", hur de sprids och hur människan exponeras via olika vägar. Ingrid och kollegor har analyserat prover i vatten, sediment, fisk och glacialrelikter runt hela Vättern. Jacob Bergengren, Tekniska verken i Linköping AB ÄR VANDRARMUSSLAN PÅ VÄG IN I VÄTTERN? Jakob Bergengren har under flera decennier ägnat sig åt sk stormusslor främst de med naturlig förekomst i Sverige såsom flodpärlmussla och målarmussla. Några av de i Sverige förkommande stormusslorna utgörs dock av invasiva musselarter t ex vandramussla, trekantig brackvattenmussla, amerikansk trågmussla samt kinesisk dammussla. Av dessa arter är det vandrarmussla, med hemvist i ryska sjöar, som är mest trolig att kunna nå Vättern inom snar framtid. I Motala ström noterades nämligen 2012 plötsligt vandrarmussla i rikliga tätheter. Även om Vättern är en lågproduktiv sjö är de kemiska förutsättningarna lämpliga (t ex ph, kalkhalt mm) för vandrarmusslan. I sjöar med liknande låga näringsinnehåll som Vättern har vandrarmussla kunnat explodera så det är troligen en ren fysisk sak att den ännu inte påträffats i Vättern. Figur 11. Jakob Bergengren gav en ganska dyster bild när det gäller invasiva arter på väg in i Vättern. Vandramussla kan i och med sin invasiva förmåga medföra negativa konsekvenser t ex växa på klipphällar och försvåra bad, växa på andra organismer, sätta sig på båtskrov/propeller men även sätta igen vattenledningar. Problemen är flera och kända från sjöar där arter tidigare etablerat sig. Främst de enorma tätheterna som musslan kan bilda är bekymmersamt. Vad kan man göra åt musslan? För att förhindra etablering i Vättern behövs information vitt och brett och kontrollera

8 infart av båtar i Göta Kanal. Det finns vissa naturliga fiender men de är få. I Vättern finns möjligheten att t ex sothöna och vigg skulle kunna nyttja vandrarmusslan ned till dykbart djup (11m). I andra sjöar har fågelpredation minskat musslan med 90%. Fisken svartmunnad smörbult är en specialist på just vandrarmussla då den har samma hemvist som musslan (Kaspiska havet). Men svartmunnad smörbult är även den en invasiv art så det vore än mer förödande om den skulle komma i kölvattnet. I dagsläget är det inte känt med förekomst av vandrarmussla i Vättern. Det finns dock inget som talar för att så inte kommer ske, menade Jakob Bergengren. Och som inte det skulle vara nog med vandrarmusslan så förväntas ytterligare arter - t ex kvaggamusslan skulle verkligen vara förödande för ekosystem, avslutade Jakob Bergengren (något uppgivet). Figur 12. Vandrarmusslan återfinns idag nedströms Vättern i Motala ström. Den skulle troligen trivas i Vättern om/när den kommer dit, menade Jacob Bergengren. Anna Rotander, Örebro Universitet MIKROPLASTER I STORA SJÖAR 2017, FÖRSTA RESULTATEN? 2015 genomfördes en provtagning av mikroskräp i Vättern med resultat som blev mycket uppmärksammade då nivåerna var jämförelsevis höga. Med anledning därav genomfördes våren 2017 en mer omfattande provtagning i fyra stora sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Anna Rotander forskar om förekomst och effekter av mikroskräp i hav och sjö. Mikroplast kan ha olika ursprung: antingen är de producerade med att vara små från början, eller så är det fragment av större plastprodukter. Användning av plast, och därmed även belastning på miljön, kommer att öka och forskningsområdet mikroplast har rönt stort fokus de senaste 3-5 åren. Området är ganska nytt och fortfarande är det mycket som är okänt, det används olika metoder etc runt om i världen. Mikroplast kan både avge ämnen till vattenfasen t ex mjukgörare, och binda till sig olika ämnen däribland miljögifter. Plast kan t ex innehålla upp till 50% sk additiv kemikalier som ger plasten önskad egenskap. Många organismer födosöker rent storleksselektivt och får därmed i sig plasten (med dess ämnen).

9 I undersökningen 2017 har både tillflöden, utflöden och flera stationer undersökts. Vissa preliminära resultat är klara och det visar på något lägre halter i Vättern 2017 än vad som uppmättes Det finns även tydliga indikationer på att ju närmre stora städer man är desto högre tätheter av mikroskräp. I Vättern är tex utloppet av Munksjön tydligt högre än andra lokaler. Det är vidare ungefär likvärdiga halter i utsjö-lokalerna i Vättern, Mälaren och Vänern. Just nu pågår en intensiv räknande och plockande av prover så slutresultat väntas först vårvintern Därefter återstår att studera vilken typ av plast det är i de olika fragmenten. Det kan avslöja källorna. Figur 13. Anna Rotander med kollegor på Örebro Universitet har tagit prover i fyra av Sveriges Stora Sjöar. Figur genomfördes provtagning av mikroskräp i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren med samma metod och ungefär samtidigt i tid.

10 Bilder Figur 15. Vätterndagen genomfördes i Huskvarna i IKHP s klubbstuga. Drygt 100 personer deltog. Moderator var Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet.

11 Utfall av enkät

12 Kommetarer Mycket nytt för mig! bra föredragshållare, energigivande Alla föredrag utom biosfär mycket intressanta. Spännande föreläsare intressant och bra organiserat bra att visa att det är flera runt i landet som jobbar med Vättern Alltid givande med dessa dagar, viktigt att alla intressen runt sjön träffas. Mycket informativ information av duktig expertis Eftersom vatten och miljön i o kring vattensystemtem under senare år kommit i fokus så var programmet väl avvägt! Viktigt att det klargörs hur mycket det händer omkring Vättern med forskning mm. Saknade om vattentemperatur förändringar Nanopartiklar oroar, liksom följderna av gruvdrift och militär aktivitet! Bra med nya teman Allt passar ju självklart inte alla, vi har ju olika intresseområden, mixen viktig. Mycket aktuella frågor som besvarades Ja det är det här som motiverar insatser för skydd av miljön! Intressant om invasiva arter, intressant också om mikroplasterna. Kunniga. Intressant forskning från Örebro universitet. Bra inledningsanförande och överlag bra nivå de två föredragen från Örebro universitet var extra bra Gesa var extra bra som drog sitt anförande med fart och fläkt. De flesta hade mycket hög kvalitet. Bra att de kom från olika universitet. Alla framförde sitt budskap med det fanns ju några som gjorde det med mer entusiasm än andra. Skiftande, alla passar ej som föredragshållare. Bäst var den äldre mannen med maskarna, kunde verkligen få provtagning, maskar att bli intressant! De från Örebro och Uppsala och maskarna. Ges Weyhenmeyer Anna Eklund SMHI Gasutveckling och vandrarmusslor var extra tankeväckande Tror att alla kunde sitt ämne, men vissa var mer drivna och kunde fånga min uppmärksamhet, någon hade andra egenskaper, mer som John Blund. Alla tre på eftermiddagen ("Borde inte vara i Vättern") var särskilt bra Engagerade och kunniga! Obekväma stolar Lämpligt med utsikt över Vättern, ju! Lite svårt att se nederkanten på pp när en satt längst bak jättefin utsikt trevlig lokal, god mat, vacker utsikt, bra anordnare lite trångt mellan stolarna Jättefin loka. kanske mjukare stolar hade varit bra. samt effektivare utspisning Obekväma stolar, dåligt ljus på föredragshållarna. Annars trevlig lokal! Lokalen var jättefin och det hördes bra. däremot såg jag väldigt lite av presentationerna. Varför inte gå ett digitalt steg till och skicka ut powerpointbilderna via wifi till deltagarnas mobiler/läsplattor. Det fanns en hel del bilder jag gärna tittat på mer ordentlig. Har ju varit i bättre lokaler där man sett och suttit bättre, men läget var imponerande. Bra lokal i fantastisk miljö Ok!

13 Träsmak, stolarna kunde vart bättre i en så ny lokal Jag satt rätt nära så jag såg och hörde bra. Jag är också helt medveten om att inte alla forskare har förkovrat sig i muntlig framställning. Stolarna blir rätt påfrestande om man sitter en heldag! Hårda stolar som var för tätt placerade imponerande lokal med utsikten! Trevlig också Känner mig uppdaterad om läget för Vättern Mes som sagt, hade gärna tagit del av fler bilder. Alltid lärorikt Breddat kunnande om en del mindre kända ämnen. Ja att det finns massor med kunskap som borde vara mer spridd i samhället! Det var bra att få veta att uppmätt mängd mikroplast var mindre vid den senare mätningen (och än väntat?) Lagom :)