Vättern som riksintresse för dricksvatten

Transkript

1 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

3 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

4 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

5 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

6 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

7 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

8 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

9 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

10 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

11 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

12 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

13 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

14 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

15 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

16 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

17 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

18 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

19 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

20 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

21 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post lförnamn.efternamn@lansstyrelsen.se Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

22 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

23 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

24 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.