Vättern som riksintresse för dricksvatten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vättern som riksintresse för dricksvatten"

Transkript

1 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

3 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

4 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

5 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

6 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

7 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

8 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

9 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

10 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

11 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

12 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

13 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

14 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

15 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

16 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

17 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

18 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

19 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

20 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

21 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

22 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

23 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

24 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig risk för

Läs mer

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen

Läs mer

Dricksvatten från Vättern

Dricksvatten från Vättern Dricksvatten från Vättern - Till åtta kommuner i Örebro län 2017-03-01 Peder Eriksson Syfte och mål med projektet Syftet med projektet Utreda att ta dricksvatten från Vättern för kommuner i Örebro län,

Läs mer

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Seminarium om vattenskydd 16 november 2016 Pia Almbring pia.almbring@havochvatten.se HaVs vägledning för långsiktigt skydd av vattentäkter Vägledning kopplad

Läs mer

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017 Välkommen på handläggarträff Stockholm 8-9 februari 2017 2017-02-13 Presentationsnamn Namn 2 2017-02-13 Presentationsnamn Namn 3 Aktualiteter 1. TVL-insatser 2017 2. Remisstiden slut för Dricksvattenutredningens

Läs mer

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Boverket och riksintressena. Otto Ryding Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning

Läs mer

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!

Läs mer

Framtida vattenförsörjning Örebro

Framtida vattenförsörjning Örebro Framtida vattenförsörjning Örebro Hjälmaredagen 2012-09-24 Bakgrund 1998 Principutredning över alternativa råvattentäkter 1999 Ombyggnadsförslag för utveckling av Skråmsta vattenverk (Idétävling) 2000-2001

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning, HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo PROTOKOLL 2/2011 Datum 2011-04-26 Sida 1/6 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2011-03-25 på hotell Bellevue, Hjo 19. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Kjell Aldsten.

Läs mer

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021 Tjänsteställe, utfärdare Datum Beteckning Företagsamma och tillgängliga regionen 2009-06-11 Dnr: 09-298 Fredrik Idevall Remiss 1 (9) Till Enligt sändlista Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro

Läs mer

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-30 1 Syfte RU 201-2014 Resultat av revidering Samråd MKB Beslut nya och reviderade områden Naturvårdsverket

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Protokoll vid Nr 1/2005 Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Närvarande:Bo Landholm, Kjell Aldsten, Dan Björk, Martin Engström, Ulf Hermansson, Susanna Hogdin, Elisabeth

Läs mer

Bräckes vattenskyddsområde

Bräckes vattenskyddsområde Bräckes vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde. Bräcke kommun arbetar med att revidera vattenskyddsområdena för de kommunala dricksvattentäkterna. Nu har turen kommit

Läs mer

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Boverket Myndigheten för sernhallsplanerino, byggande och boende Yttrande Datum 2016-11-08 3. 1.2 Diarienummer 2041/2016 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551

Läs mer

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Läs mer

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Yttrande över betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Ks/2016: JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-02-22 1 49 Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:390 420 Sammanfattning Jönköpings kommun

Läs mer

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Riksintressesystemet. Otto Ryding Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med

Läs mer

Remissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg)

Remissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg) REMISSVAR Sida 1/5 Datum 2015-12-01 Ert datum 2015-11-02 Beteckning Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236 408 Länsstyrelsen i Västra Götaland Vattenvårdsenheten 462 82 Vänersborg Remissvar

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, Karlsborgs kommun: Komplettering

Ansökan enligt miljöbalken om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, Karlsborgs kommun: Komplettering Remissvar Sida 1/5 Datum 2012-06-01 Ert datum 2012-04-27 Beteckning Er beteckning 551-12463-2012 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 00 Kerstin Harvenberg Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter.

Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter. 2015-04-21 Handläggare Anna Sandahl Sanna Mäkinen Samhällsbyggnadsavdelningen 212TN/15 Tekniska nämnden Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter. Förslag

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016. Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning 1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016 Remisskonferens om Dricksvattenutredningen Välkomna till SKL 24 augusti 2016 Dagens program 10.00-10.10 Välkomna hit 10.10-11.00 Dricksvattenutredningens förslag 11.00-11.10 Bensträckare i rummet 11.10-11.45

Läs mer

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken 1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna

Läs mer

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,

Läs mer

Hemställan angående områden av riksintressen

Hemställan angående områden av riksintressen HEMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 16/02332 2016-05-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Stadsrådsberedningen 10333 STOCKHOLM Kopia till: Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet

Läs mer

Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och revidering av vissa riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län

Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och revidering av vissa riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län 2017-09-14 Vår beteckning PU 114/13 Er beteckning Dnr: 500-10188-16 natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och

Läs mer

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan 2016-02-20 KS ber maj 2016 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Askersunds kommun LIS tematiskt tillägg till översiktsplan Askersund, Laxå och Lekeberg kommuner Sammanställning av yttranden inkomna under granskningstiden

Läs mer

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga

Läs mer

JIt.II SALA SALA KOMMUN

JIt.II SALA SALA KOMMUN JIt.II SALA ~ KOMMUN jenny Sivars Bilaga KS 2012/169/1 Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-08- 1lt 1 (2) 2012-08-13 Yttrande angående tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för täkt av grus

Läs mer

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 294 Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning

Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Carlén Göran Datum 2016-05-30 Diarienummer KSN-2013-0960 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning

Läs mer

Dricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv. Tove Göthner, SKL 12 maj 2016

Dricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv. Tove Göthner, SKL 12 maj 2016 Dricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv Tove Göthner, SKL 12 maj 2016 Huvudsakliga utmaningar dricksvatten Klimat- och samhällsutmaningar Naturgivna och tekniska förutsättningar Försämrat råvatten

Läs mer

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99) Beslut Datum Vår referens 2017-02-24 Dnr: 16-10335 1(5) Spektrumavdelningen Ulf Johansson 086785592 ulf.johansson@pts.se Er referens Dnr: M2015/04128/Nm Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun 1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd

Läs mer

Regional vattenförsörjningsplan för Stockholm län. Länsstyrelsen Göran Åström

Regional vattenförsörjningsplan för Stockholm län. Länsstyrelsen Göran Åström för Stockholm län Länsstyrelsen Göran Åström Källa: SLL Vi blir fler och fler BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN Viktigt förutsättning för länets fortsatta utveckling Befolkningstillväxten Näringsliv & besöksnäring,

Läs mer

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Miljöbalkens definition av en damm En vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Miljöbalken

Läs mer

Riksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL

Riksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL Riksintressen mm Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL Allmänna intressen Riksintressen Stora opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga Jord och skogsbruk Rennäring,

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06 KALLELSE Sida 1/5 Datum 2015-04-02 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Läs mer

Granskningsyttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård

Granskningsyttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård Handläggare Lotta Lehmann, 010-478 7031 E-post lotta.lehmann@sfv.se 2017-12-08 SFV 232-579/17 1 (3) Länsstyrelsen i Södermanlands län Samhällsbyggnadsenheten 611 86 Nyköping sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Tjänsteutlåtande över betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Ärendebeskrivning 2013 tillsatte

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga

Läs mer

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Rapporter och meddelanden 115 Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Magnus Åsman och Lena Ojala Sveriges geologiska undersökning 2004 ISSN 0349-2176 ISBN

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Vattenskydd syfte och vårt regelverk Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på

Läs mer

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Vätternvårdsförbundet genom 50 års vattenvård Vätternvårdsförbundet firar 50 årsjubileum 2007. Landshövdingarna runt Vättern beslutade att

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga

Läs mer

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Kort om SGU Vilka ämnen och material berörs? SGU:s geologiska information Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 13. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Beslut: Mötet

Läs mer

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse Granskningshandling Detaljplan för Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun Samrådsredogörelse Plan- och byggenheten i Karlsborg dec 2013 Karlsborgs kommun, Byggnadsnämnden, Storgatan 16, 546

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2016/104 Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28 Detaljplan för fastigheterna Väddö-Tomta 2:91-132 och del av 20:1 i Väddö församling Dnr 09-10207.214 Ks

Läs mer

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström Länsstyrelsen Göran Åström VATTENBRIST(?) Källa: Daniel Vermeer, Director, Global Water Partnerships, The Coca-Cola Company Källa: SLL VI BLIR FLER OCH FLER 128 500 000 000 LITER BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN

Läs mer

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Yttrande 1 (5) Enheten för naturskydd Charlotte Lindqvist Direkt 010-2250319 charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.se Regeringskansliet m.remissvar@regeringskansliet.se m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se

Läs mer

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Kommunstyrelsen 2017-02-28 Dnr KS 2016-925 Miljö- och energidepartementet Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Sammanfattning Linköpings

Läs mer

Fördjupad utredning: Vatten Älvkarleby Gävle (VÄG)

Fördjupad utredning: Vatten Älvkarleby Gävle (VÄG) Fördjupad utredning: Vatten Älvkarleby Gävle (VÄG) Genom en gemensam vattenproduktion i Gävle och Älvkarleby kommun skapas en långsiktigt hållbar vattenförsörjning som gagnar VA-kollektivet såväl som kommunernas

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

JIIL Stockholms läns landsting i (G)

JIIL Stockholms läns landsting i (G) JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen

Läs mer

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Kristianstad den 8 februari 2012 Arbetet med vattenskyddsområde Clas Magnusson Havs- och vattenmyndigheten HaVs ansvar kopplat till

Läs mer

Enligt MB 3:5 skall områdena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkes skets bedrivande.

Enligt MB 3:5 skall områdena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkes skets bedrivande. 12 I planbeskrivningen har riksintressena redovisats under respektive sektorbeskrivning, där också riksintressenas omfattning framgår av kartredovisning. Här redovisas en kortfattad sammanställning av

Läs mer

Låga grundvattennivåer

Låga grundvattennivåer Låga grundvattennivåer (enligt SMHI, 2 okt) Grönt = normal nivå Gult = under normal nivå Rött = mycket under Nya riksintressen i Skåne för dricksvattenanläggningar Vombverket (Vombsjön + Vombfältet) Ringsjöverket

Läs mer

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2002-12-03 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@mf.landskrona.se Er Referens Vår Referens Tid: Plats: Torsdagen den 12 december Erikstorps Kungsgård 17.00. Grupperna

Läs mer

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg PROTOKOLL 3/2012 Datum 2012-07-18 Sida 1/7 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2012-06-19 på Stocklycke vandrarhem, Omberg 31. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten

Läs mer

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING 5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar

Läs mer

Företagsamheten 2018 Örebro län

Företagsamheten 2018 Örebro län Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Yttrande 1 (9) e-post till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se liisa.viinamaki@regeringskansliet.se RIKSINTRESSEUTREDNINGENS BETÄNKANDE PLANERING OCH BESLUT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) - svar på remiss från Finansdepartementet

Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) - svar på remiss från Finansdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 1 (5) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 Ralph.Strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Framställan

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer