Vättern som riksintresse för dricksvatten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vättern som riksintresse för dricksvatten"

Transkript

1 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

3 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

4 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

5 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

6 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

7 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

8 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

9 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

10 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

11 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

12 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

13 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

14 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

15 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

16 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

17 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

18 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

19 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

20 Sida 5/5 Ert datum Er beteckning 4. Synpunkter rörande förslag på fortsatt process Vätternvårdsförbundet motsäger sig att enbart anläggningar ska ingå i framtida processen. 5. Preliminär bedömning av antal potentiella områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i länet Vätternvårdsförbundet anser att kapacitet (såväl kvalitet som kvantitet) och antal personer som kan försörjas (vattentillgång) är viktigare kriteriegrunder än antal områden. Dessutom bör sådan mellankommunal/länsövergripande scenario ingå då stora vattenområden berörs. Måns Lindell Sakkunnig vatten Ola Broberg Förbundssekreterare Kopia till Länsstyrelsern i Jönköping Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Östergötland Styrelsen i Vätternvårdsförbundet (epost)

21 Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Till Havs-och Vattenmyndigheten Box Göteborg Vättern som riksintresse för dricksvatten Dags för Vättern som riksintresse för dricksvatten Havs-och vattenmyndigheten har skickat ut en remiss till myndigheter och vissa intresseorganisationer rörande strategi för kommande arbete med utpekande av riksintresse för dricksvatten (daterad 31 januari 2012, med svarsdatum senast 15 mars 2012). Remissen innehåller förslag på kriterier för bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. Havs-och vattenmyndigheten önskar synpunkter på fem ställda frågor däribland kriteriernas utformning. Främst avses anläggningar av riksintresse ur dagens perspektiv men även områden som kan vara riksintressanta för framtida behov ska föreslås. Vätternvårdsförbundet anser att Vättern ska utses som riksintresse för dricksvatten med tanke på: 1. dess kvalitet och kvantitet som råvatten för stora regioner 2. sjön innehåller flera stora råvattenuttag 3. huvuddelen av dagens användare saknar helt reservmöjligheter 4. planer finns från ytterligare stora regioner på nyttjande av Vättern som primär råvattenresurs 1 Vätternvårdsförbundet instämmer inte i förslaget att endast anläggningar ska omfattas av kriterier för utpekande av riksintresse för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet lämnar synpunkter på remissen i sin roll som samordningsorganisation för Vättern och remissen har behandlats av styrelsen. Yttranden baseras på målbeskrivningar i Vattenvårdsplanen för Vättern 2. Vätterns förutsättningar Vättern är i flera avseende Sveriges unikaste sjö med såväl synnerligen lämplig råvattenkvalitet och kvantitet som fysiska förutsättningar för dricksvattenproduktion. Kombinationen av kallt, klart vatten med stor egensjälvrening (lång uppehållstid), närhet till stora djup för anläggningar som 1 Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, Steg 2 och Norconsult. På beställning av Närkekommuner i samverkan: Askersund, Bergslagen kommunalteknik (Hällefors,Lindsberg, Ljusnarbergs, Nora), Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun 2 Vattenvårdsplan för Vättern Rapport 91. Vätternvårdsförbundet. Vätternvårdsförbundet c/o Telefon Fax E-post Webbplats Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

22 Sida 2/5 Ert datum Er beteckning möjliggör tillgång till kallt vatten hela året mm, gör att hela sjön är att betrakta som en anläggning. Det är Vätternvårdsförbundets uppfattning att hela Vätterns yta ska utpekas som riksintresse för dricksvatten i likhet med vad som föreslogs i Naturvårdsverket rapport 3 från I nämnda rapport anges att enligt dåvarande naturresurslagen var det inte klart att riksintresse inte kan omfatta även själva området från vilket vatten utvinns, förutom själva anläggningen för dricksvattenförsörjning. Rapporten slog t o m fast att om det inte inrymdes i tolkningen av dåvarande naturresruslagen borde lagen ändras så att även vattenområdet ingick. Det är för Vätternvårdsförbundet oklart om sådan lagändring i naturresurslagen har ägt rum eller om Naturvårdsverkets tolkningen efterlevs. Vätternvårdsförbundet anser att den i Naturvårdsverkets föreslagna tolkning bör gälla. I vilket fall som helst vore det djupt olyckligt att helt bortse från denna tolkning i det kommande arbetet. Varför bör Vättern i sin helhet utpekas som riksintresse? Nedan ges några viktiga argument varför sjön Vättern ska utpekas såsom riksintresse för dricksvatten. 1. Föreliggande remiss är inriktad på anläggningar för dricksvatten och avgränsning av mark och vattenområde för detta och inte hela vattenområdet. Det är generellt svårt att förstå att det inte är vattnet i sig utan enbart pumpen och tuben som avses (särskilt när man pratar om ytvattentäkter). Vatten rör sig, i synnerhet i Vättern med sina kraftiga seicher och interna strömmar. Att då avgränsa ett mindre vattenområde kring intagsplatsen låter sig bara göras i pappersform. I verkligheten är det betydelselöst då det är vattenkroppen som utgör täkten och dess råvattenkvalité. Havs-och vattenmyndighetn antyder detta i remissen (sid 3, rad 9) men bortser från detta i det vidare resonemanget. 2. Vättern har tolv olika råvattenintag (fördelat på åtta kommuner och ett kommunförbund). Att ha riksintressen markerade på ett antal platser i sjön (ett för varje anläggning som uppfyller kriterierna) när det är samma vatten skulle kännas pedagogiskt svårt. Allmänt är det viktigt att det inte går inflation i begreppet riksintresse utan att dessa intressen verkligen är unika ur ett nationellt perspektiv. Med föreslagen storleksavgränsning finns uppenbar risk att det blir flera riksintressen för dricksvattenförsörjning i Vättern så att dessa tappar sin tyngd vid vägningar mot andra intressen. Riksintressebegreppet bör stärkas, inte urholkas! 3 Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden för riksintresse Rapport Naturvårdsverkets förlag

23 Sida 3/5 Ert datum Er beteckning 3. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den idag nyttjas av ca personer via de tolv uttagen. Långt framskridna planer finns att förse Örebroregionen 1 med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Folkmängden i enbart Örebroregionen uppgår till ca personer och beräknas öka till ca till år Således kan man förutspå ca personer inom ett par årtionden kan komma förses med Vätternvatten. I ett längre tidsperspektiv är det inte alls omöjligt, snarare tvärtom, att än större regioner än nu befintligt och planerat kommer att dricka Vätternvatten (t ex Mälardalen). Vägning mellan riksintressen Vättern är i dag riksintresse för: Turism och friluftslivet (MB 4 kap2 ) Natur och kulturvärden (MB 3 kap) Naturvård (MB 4 kap2 ) Yrkesfiske (MB 3 kap5 ) Totalförsvaret (MB 4 kap1 ) Natura 2000 (MB 7 kap, Fågeldirektivet 79/409/EEG, Habitatdirektivet 92/43/EEG) Vättern omfattas dessutom av flera EU-direktiv (t ex Vattendirektivet, Badvattendirektivet, Dricksvattendirektivet, Nitratdirektivet, Fisk-och musselvattendirektivet). Det förekommer att riksintressen måste vägas mot varandra. Att då ha ett riksintresse för dricksvatten som omfattar ett antal diskreta områden (som inte bygger på naturvetenskaplig grund) är att kraftigt nedvärdera den enorma ekosystemstjänst som råvatten från Vättern utgör. I monetära termer torde just riksintresset för dricksvatten överflygla flera av de andra riksintressena, inte minst såsom framtida potential. Likaså är det dessutom en pedagogisk sak då det runt sjön är obegripligt för allmänhet (även hos kommuner och myndigheter) att Vättern såsom råvattenkälla inte redan idag är utpekat som riskintresse för dricksvatten. Att utpeka enbart en pumpanläggning utan att vattenområdet innefattas är snarare en skymf mot Vättern. Synpunkter på utsända specifika frågor Havs-och vattenmyndigheten önskar med anledning av kommande arbete med utpeka riksintresse för dricksvatten in svar på fem givna frågor vilka besvaras nedan med koppling till Vättern. 1. Synpunkter rörande kriterier för bedömning av riksintresse Här hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4452 (från 1995) och HaV anger följande:

24 Sida 4/5 Ert datum Er beteckning a) Nyttjas/kan nyttjas av många människor ( personer): Vättern: Idag ca personer via kommunala uttag, fördubbling trolig inom snar framtid (ett par årtionden). b) Realistiska alternativ saknas. Vättern: I princip samtliga 13 kommuner som tar Vätternvatten idag är uteslutande beroende av Vättern. Endast få och små reservalternativ är möjliga. c) Stor kapacitet. Vättern: Idag utnyttjas ca 20 Mm 3 sjön innehåller 74 km 3! d) God kvalitet. Vättern: Mycket bra och billig råvattenkälla. Kallt, näringsfattigt, lågt organiskt innehåll, stabila förhållanden. Hög själv-rening. e) Behövs som reserv eller för framtida användning. Vättern: Planer finns redan idag (och för 50 år sedan) på förse flera regioner med Vätternvatten. Troligt att personer nyttjar Vätternvatten inom ett par årtionden. f) Övrigt. Vättern:Oklart vad som innefattas i detta kriterium. Vätternvårdsförbundet förutsätter här att kriteriet kan innefatta om det är flera uttag i samma vattenområde så bör riksintresset överflyttas från enskilda anläggningar till själva vattenområdet. Vätternvårdsförbundet konstaterar att nämnda kriterier är bra men tar inte hänsyn till stora betydelsefulla vattenområden. Ej heller vattenområden som delas mellan flera kommuner/vattenuttag. Nämnas kan att det förslag för vattenskyddsområde för Vättern som inom kort kommer remitteras av Länsstyrelserna runt sjön innebär att hela sjön utgör vattentäkten, inte intagsplatsen. 2. Synpunkter rörande förslag på typer av anläggningar Vätternvårdsförbundet konstaterar åter att 1995 år rapport från Naturvårdsverket förutsätter att även vattenområdet inbegrips. HaV förefaller bortse från detta. Begreppet anläggning kan tolkas som ett enskilt uttag men också flera uttag som är sammankopplade på olika vis inom en och samma kommun, t ex såsom i Jönköping som har fyra uttag för sina kommuninvånare och förser dessutom grannkommunen Habo med dricksvatten. 3. Synpunkter på förslag på beskrivning av föreslagna områden Här saknas en punktsats över trolig utveckling av råvattenkvaliten i förhållande till t ex klimatförändring, förbruning d v s sådana aspekter som belyses i normala råvattenscenarirer som utförs av huvudman för vattenförsörjning. Dessa aspekter är viktiga för vattenproducenter i val av råvattenkälla och framtida inriktningar på råvattenbehandling.

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig risk för

Läs mer

Dricksvatten från Vättern

Dricksvatten från Vättern Dricksvatten från Vättern - Till åtta kommuner i Örebro län 2017-03-01 Peder Eriksson Syfte och mål med projektet Syftet med projektet Utreda att ta dricksvatten från Vättern för kommuner i Örebro län,

Läs mer

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen

Läs mer

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Seminarium om vattenskydd 16 november 2016 Pia Almbring pia.almbring@havochvatten.se HaVs vägledning för långsiktigt skydd av vattentäkter Vägledning kopplad

Läs mer

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Boverket och riksintressena. Otto Ryding Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning

Läs mer

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017 Välkommen på handläggarträff Stockholm 8-9 februari 2017 2017-02-13 Presentationsnamn Namn 2 2017-02-13 Presentationsnamn Namn 3 Aktualiteter 1. TVL-insatser 2017 2. Remisstiden slut för Dricksvattenutredningens

Läs mer

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Framtida vattenförsörjning Örebro

Framtida vattenförsörjning Örebro Framtida vattenförsörjning Örebro Hjälmaredagen 2012-09-24 Bakgrund 1998 Principutredning över alternativa råvattentäkter 1999 Ombyggnadsförslag för utveckling av Skråmsta vattenverk (Idétävling) 2000-2001

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo PROTOKOLL 2/2011 Datum 2011-04-26 Sida 1/6 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2011-03-25 på hotell Bellevue, Hjo 19. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Kjell Aldsten.

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken 1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen

Läs mer

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-30 1 Syfte RU 201-2014 Resultat av revidering Samråd MKB Beslut nya och reviderade områden Naturvårdsverket

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Protokoll vid Nr 1/2005 Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Närvarande:Bo Landholm, Kjell Aldsten, Dan Björk, Martin Engström, Ulf Hermansson, Susanna Hogdin, Elisabeth

Läs mer

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Läs mer

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021 Tjänsteställe, utfärdare Datum Beteckning Företagsamma och tillgängliga regionen 2009-06-11 Dnr: 09-298 Fredrik Idevall Remiss 1 (9) Till Enligt sändlista Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro

Läs mer

Hemställan angående områden av riksintressen

Hemställan angående områden av riksintressen HEMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 16/02332 2016-05-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Stadsrådsberedningen 10333 STOCKHOLM Kopia till: Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet

Läs mer

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,

Läs mer

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan 2016-02-20 KS ber maj 2016 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Askersunds kommun LIS tematiskt tillägg till översiktsplan Askersund, Laxå och Lekeberg kommuner Sammanställning av yttranden inkomna under granskningstiden

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Tjänsteutlåtande över betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Ärendebeskrivning 2013 tillsatte

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, Karlsborgs kommun: Komplettering

Ansökan enligt miljöbalken om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, Karlsborgs kommun: Komplettering Remissvar Sida 1/5 Datum 2012-06-01 Ert datum 2012-04-27 Beteckning Er beteckning 551-12463-2012 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 00 Kerstin Harvenberg Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga

Läs mer

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Bräckes vattenskyddsområde

Bräckes vattenskyddsområde Bräckes vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde. Bräcke kommun arbetar med att revidera vattenskyddsområdena för de kommunala dricksvattentäkterna. Nu har turen kommit

Läs mer

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Rapporter och meddelanden 115 Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Magnus Åsman och Lena Ojala Sveriges geologiska undersökning 2004 ISSN 0349-2176 ISBN

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Kommunstyrelsen 2017-02-28 Dnr KS 2016-925 Miljö- och energidepartementet Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Sammanfattning Linköpings

Läs mer

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 294 Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS 2014-375

Läs mer

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Vätternvårdsförbundet genom 50 års vattenvård Vätternvårdsförbundet firar 50 årsjubileum 2007. Landshövdingarna runt Vättern beslutade att

Läs mer

Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning

Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Carlén Göran Datum 2016-05-30 Diarienummer KSN-2013-0960 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till riksintresseområde för anläggningar för dricksvattenförsörjning

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Miljöbalkens definition av en damm En vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Miljöbalken

Läs mer

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Kristianstad den 8 februari 2012 Arbetet med vattenskyddsområde Clas Magnusson Havs- och vattenmyndigheten HaVs ansvar kopplat till

Läs mer

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING 5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar

Läs mer

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström Länsstyrelsen Göran Åström VATTENBRIST(?) Källa: Daniel Vermeer, Director, Global Water Partnerships, The Coca-Cola Company Källa: SLL VI BLIR FLER OCH FLER 128 500 000 000 LITER BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN

Läs mer

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06 KALLELSE Sida 1/5 Datum 2015-04-02 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Läs mer

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag

Torsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2002-12-03 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@mf.landskrona.se Er Referens Vår Referens Tid: Plats: Torsdagen den 12 december Erikstorps Kungsgård 17.00. Grupperna

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Yttrande 1 (9) e-post till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se liisa.viinamaki@regeringskansliet.se RIKSINTRESSEUTREDNINGENS BETÄNKANDE PLANERING OCH BESLUT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008. Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla

Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008. Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla Vattenpoesi 1 Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008 Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla Anders Finnson Svenskt Vatten Svenskt Vatten företräder VA-verken och

Läs mer

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING

Läs mer

Örebro läns författningssamling

Örebro läns författningssamling Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen 18FS 2008:98 Utkom från trycket den 11 december 2008 Länsstyrelsens i Örebro län beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för ytvattentäkten Tisaren,

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har

Läs mer

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse Granskningshandling Detaljplan för Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun Samrådsredogörelse Plan- och byggenheten i Karlsborg dec 2013 Karlsborgs kommun, Byggnadsnämnden, Storgatan 16, 546

Läs mer

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Förslag till förtydligande i 1 och 2 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten samt i 3 verkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Yttranden från närboende (aktbilagorna 29, 32, 35-37, 39-42, 47 och 49) bemöts i avsnitt 3 nedan.

Yttranden från närboende (aktbilagorna 29, 32, 35-37, 39-42, 47 och 49) bemöts i avsnitt 3 nedan. LEGAL#12929185v4 15 december 2015 Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Rotel 9 YTTRANDE Mål nr M 770-15; Cementa Aktiebolag angående ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid

Läs mer

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM YTTRANDE 1 (4) Mats Lindman Tel: 070 66 12 413 även 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Se sändlista Miljödepartementets remiss angående forum vid prövning

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28 Detaljplan för fastigheterna Väddö-Tomta 2:91-132 och del av 20:1 i Väddö församling Dnr 09-10207.214 Ks

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg PROTOKOLL 3/2012 Datum 2012-07-18 Sida 1/7 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2012-06-19 på Stocklycke vandrarhem, Omberg 31. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden)

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden) Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2004-10-21 SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden) Närvarande: Kjell Aldsten, Jan-Anders Johansson, Ann-Sofie Weimarsson, Ingrid

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Beslut om utvidgat strandskydd i område Nygrensskatan-Pålbergsviken, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Beslut om utvidgat strandskydd i område Nygrensskatan-Pålbergsviken, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor) Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Nygrensskatan-Pålbergsviken, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)

Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket) Kommunstyrelsen 2009-04-14 86 201 Plan- och tillväxtutskottet 2009-03-23 26 48 Dnr 08.719-341 aprilkf16 Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tabell 2: Antal kvinnor, män och utbildningstyp 2009-2015 i Askersund kommun

Tabell 2: Antal kvinnor, män och utbildningstyp 2009-2015 i Askersund kommun Tabell 1: Utbildningar i Askersund kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Teknik och tillverkning 16 16 17 17 16 82 Total 16 16 17 17 16 82 Tabell 2: Antal kvinnor,

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Vätternvattenprojektet - Dricksvattenförsörjning till Örebro län, och längre?

Vätternvattenprojektet - Dricksvattenförsörjning till Örebro län, och längre? Vätternvattenprojektet - Dricksvattenförsörjning till Örebro län, och längre? Malmö 2016-04-19 Lars Ferbe Örebro kommun Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) 1(3) KOMMUNSTYRELSEN Kommunledningsstaben YTTRANDE 2016-09-26 Dnr 2016/185 Marina Tilderlindt Finansdepartementet 054-51 51 34 fi.registrator@regeringskansliet.se marina.tilderlindt@hammaro.se Fi2016/02568/K

Läs mer

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även

Läs mer

Protokoll VU-sammanträde

Protokoll VU-sammanträde Nr 1/10 Protokoll VU-sammanträde Onsdag den 27 januari 2010 i Motala kommunhus Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Jan-Anders Johansson, Linda Englund, Tomas Karlsson, Niclas Bäckman, Karin Runnels

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag

Läs mer

Kort PM om planberedskapen i Örebro län

Kort PM om planberedskapen i Örebro län Kort PM om planberedskapen i Örebro län (Sammanställning och komplettering av tidigare utredning) Syfte: Att översiktligt belysa byggklarheten för mark och tomter avseende villor och flerbostadshus i länets

Läs mer

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer