Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Fastställt av Landstingsfullmäktige

12 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland INNEHÅLL Landstinget Sörmlands Miljöprogram Landstinget Sörmlands miljöarbete... 2 Landstinget Sörmlands Vision... 2 Miljöcertifierat landsting... 3 Miljöledningssystem... 3 Miljöpolicy... 4 Balanserad styrning i Landstinget Sörmland... 5 Begrepp och definitioner i landstingets styrmodell... 6 Strategiska mål, åtaganden och indikatorer till år Miljöorganisation

13 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Landstinget Sörmlands Miljöprogram Landstinget Sörmlands miljöarbete En av grundstenarna för Landstinget Sörmlands miljöarbete lade Landstingsfullmäktige i juni 2007; L Landstingets verksamheter påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Landstinget Sörmlands nio betydande miljöaspekter 1 är: Energianvändning Vattenanvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt avfall, vårdens specialavfall, farligt avfall m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Arbetet med att ta fram ett nytt Miljö- och klimatprogram för påbörjades under hösten 2012 efter beslut i landstingsstyrelsen. Miljö- och klimatprogram , är en utveckling av tidigare miljöprogram som landstinget följt sedan Som underlag till programmet har en omfattande omvärldsbevakning genomförts. Detta för att säkerställa att de strategiska mål, åtaganden och indikatorer som föreslås av den politiska styrgruppen i samarbete med landstingets miljöorganisation har relevans och är möjliga att nå under programperioden. Förslagen har varit på remiss till landstingets förvaltningar och bolag. Genom att uppnå de strategiska miljömålen som fastställts i programmet kan landstinget minska sin negativa miljö- och klimatpåverkan och i och med det bidra till en positiv utveckling i Sörmland ur miljösynpunkt. Landstinget Sörmlands Vision Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. 1 Miljöpåverkan på yttre miljö 2

14 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Miljöcertifierat landsting 16 oktober 2012, blev Landstinget Sörmland miljöcertifierat enligt internationella miljöledningsstandaren ISO 14001: Certifikatet innebär att hela landstinget är certifierat, d.v.s. alla förvaltningar, landstingsägda bolag, och verksamheter. Miljöcertifikatet innebär bl.a. att interna miljörevisoner ska ske löpande enligt en revisionsplan, etern miljörevision ska ske årligen, uppföljning av miljöarbetet ska göras varje år vilket innebär bl.a. mätning av miljöprestanda. Genom att följa fastställda miljörutiner och miljöinstruktioner uppfyller landstinget de lagar och andra krav som gäller de verksamheter som bedrivs i landstinget. Miljöarbetet genomsyras av systematik och effektivitet. Miljöledningssystem Landstingets miljöledningssystem, enligt den internationella standarden ISO för miljöledning, är uppbyggt på det sätt som bilden visar. Detta underlättar arbetet och ger ett strukturerat, effektivt och systematiskt arbetssätt för miljöfrågor. Ledningens engagemang - Hur skall vi förbättra oss? Miljöredovisning - Vad har vi gjort? Miljörevision - Hur går miljöarbetet? Miljöutredning - Hur påverkar vi miljön? Miljöledning ISO Miljöprogram - Hur ska vi gå tillväga? Miljöpolicy - Hur ser vi på miljön? Miljömålsområden - Vad skall vi prioritera? Miljöorganisation - Vem gör vad? 2 SS-EN ISO Miljöledningssystem riktar sig till alla företag och organisationer oavsett storlek och verksamhetsinriktning. ISO standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. Med hjälp av standarden får ledningen god kontroll över miljöarbetets utveckling när det gäller både resultat och kostnader. 3

15 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Miljöpolicy Miljöpolicyn visar vilken ambition landstinget har för miljöarbetet samt anger hur landstingets verksamheter ska bedrivas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige Reviderad miljöpolicy gäller följande miljöpolicy för Landstinget Sörmlands verksamhet: Landstinget Sörmlands verksamheter ska tillgodose och värna om en långsiktig och uthållig användning av naturresurser genom att; organisationen skall kännetecknas av ett personligt miljöengagemang som skall leda till ständiga förbättringar, kunskap avseende miljölagar samt andra krav skall vara god och verksamheten skall uppfylla dessa, kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Landstinget Sörmland mest betydande miljöaspekterna Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Användning av läkemedel, Användningen av lustgas och narkosgas, Användningen av kemikalier, Inköp av varor och tjänster, Avfall och Utbildning arbetet skall präglas av kretsloppstänkande som därmed skall leda till minskad miljöbelastning och att förebygga föroreningar, öppet redovisa och informera om Landstinget Sörmlands miljöarbete. 4

16 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Balanserad styrning i Landstinget Sörmland Nedan finns en bild på modellen för landstingets balanserade styrning. Miljö är ett av de fem perspektiven i landstingets styrmodell. I framtagandet av Miljö- och klimatprogrammet har den politiska styrgruppen med hjälp av landstingets miljöorganisation, förvaltningar/bolag och nyckelfunktioner föreslagit vilka strategiska mål och åtaganden landstinget ska arbeta med de närmaste 5 åren. Dessutom förslag på vilka indikatorer med målvärden som ska konkretisera vad respektive nämnd/bolagsstyrelse förbinder sig till för att uppnå de strategiska målen. Målvärden för indikatorerna baseras på utgångsår Miljöprogrammet vänder sig i första hand till alla anställda inom landstinget men även till medborgare, myndigheter, organisationer, entreprenörer och leverantörer. Programmet har beslutats av Landstingsstyrelsen och fastställts av Landstings fullmäktige

17 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Begrepp och definitioner i landstingets styrmodell Landstingets Miljö- och klimatprograms indikatorer löper på 5 år. Indikatorerna är övergripande och landstingsgemensamma med givna långsiktiga målvärden. De politiska nämnderna/bolagsstyrelserna kan besluta om egna indikatorer som bryts ner per år. Tjänstemannaledningarna kan besluta om indikatorer med egna målvärden som rör tjänstemannaorganisationen. Aktiviteter beslutas årsvis på tjänstemannanivå i förvaltningar, landstingsbolag och verksamheter. Då inte alla förvaltningar/bolag berörs av alla landstingsgemensamma indikatorer kan de variera, likaså indikatorernas målvärden. Begrepp Definition Beslutas av Vision Ett önskat framtidsläge för landstinget Sörmland Landstingsfullmäktige Perspektiv Syftar till en balanserad helhetsbild Landstingsfullmäktige Strategiskt Övergripande mål som gäller för hela landstinget. Landstingsfullmäktige mål Åtagande Indikator med målvärde Aktivitet Konkretiserar vad nämnd/bolag förbinder sig till för att uppnå de strategiska målen Mått som visar om verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Varje indikator ska ha ett målvärde. Målvärde är indikatorns önskade läge eller riktning. Ett långsiktigt målvärde kan anges i indikatorns beskrivning. Det som ska genomföras för att verksamheten ska utvecklas i önskvärd riktning enligt åtagande och indikator. En aktivitet skall ha ett start- och slutdatum. Landstingsgemensamma i Landstingsfullmäktige Övriga i respektive nämnd/styrelse Respektive nämnd- /styrelse eller verksamhet. Landstingsgemensamma i Landstingsfullmäktige Förvaltning/ verksamhet 6

18 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Strategiska mål, åtaganden och indikatorer till år 2018 Strategiskt mål Landstinget arbetar med att minska negativ klimatpåverkan. Åtagande Verksamheterna arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter såsom energi- och vattenanvändning, transporter, narkos- och lustgas, inköp av varor och tjänster. Arbetet ska präglas av kretsloppstänkande för att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar. Indikatorer, utgångsår 2013 Minska el-, värme-, och vattenanvändning per total bruttoarea, BRA, målvärde 10 % vardera. Minska utsläppen av väthusgaser med fossilt ursprung från transporter, målvärde 30 %. Minska klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar och narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar, målvärde 25 % totalt. Strategiskt mål Landstinget arbetar med att minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier. Åtagande Verksamheterna arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel. Indikatorer, utgångsår 2013 Minska förskrivning av antibiotika inom öppenvården, enligt rekommendationer från Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA), målvärde 250 recept/1000 invånare. Utifrån framtagen utfasningslista för kemikalier, minska antalet kemikalier och dess volym, målvärde 25 %. Minska halterna av de mest miljöpåverkande läkemedlen 3 i inkommande avloppsvatten till reningsverk, målvärde 20 %. Strategiskt mål Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete. Åtagande Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete genom att aktuellt miljöledningssystem följs, personligt miljöengagemang genomsyrar organisationen vilket leder till ständiga förbättringar. Kunskap om lagar och andra krav är god och verksamheten uppfyller dessa. Miljöarbetet redovisas öppet och informativt. Indikatorer, utgångsår 2013 Köptrohet mot upprättade ramavtal 4, målvärde 95 %. Alla elever och studenter skall erbjudas grundläggande miljöutbildning som en del av sin utbildning, målvärde 100 %. Minska den totala mängden avfall samt öka källsorteringsgraden från sjukhusen, målvärde 20 % vardera. 3 Eempelvis antibiotika, könshormoner och antiinflammatoriska läkemedel 4 Miljönytta med köptrohet; vid upprättande av ramavtal ställs alltid miljökrav på upphandlad tjänst eller produkt 7

19 Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Miljöorganisation För att kunna verkställa Landstinget Sörmlands miljöpolicy krävs struktur och organisation. Den grundläggande principen är att miljöansvaret integreras i landstingets ordinarie ledningsstruktur. I Landstinget Sörmland deltar många i miljöarbetet. Landstingsdirektören har det yttersta tjänstemannaansvaret. Förvaltningschefer och verkställande direktörer ansvar för miljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Som stöd för detta arbete finns miljösamordnare i varje förvaltning samt miljöombud på varje arbetsplats. Chefernas ansvar beskrivs i särskild delegationsordning och inom ramen för miljöledningssystemet. Miljöenheten, vilken leds av miljöchefen, utgör ett strategiskt stöd till politiker, landstingsdirektör och chefer samt ett operativt stöd till miljösamordnare och miljöombud. Landstinget är en viktig aktör när det gäller regionalpolitik, att kartlägga miljörelaterad ohälsa och signalera risker och hälsoproblem samt att förebygga ohälsa. Landstinget har också en betydelsefull roll när det gäller att ställa miljökrav vid upphandling, som markägare och förvaltare. Landstinget ansvarar för den regionala sjuk- och psykvården samt tandvården, vilka är verksamheter som ger upphov till utsläpp av läkemedelsrester. Regionalt samverkar landstinget med bl. a. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regionförbundet Sörmland, Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, Kollektivtrafikmyndigheten och övriga landsting i regionen. 8

20 Rapport - Sammanställning och granskning av föreslagna miljömål för Landstinget Sörmland Mikael Kihlblom & Johan Törnberg Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnummer Engelbrektsgatan 29 Engelbrektsgatan Stockholm

21 Innehåll 1. Bakgrund Syfte Metod Beskrivning av rapporterna ÅF Infrastructure AB RagnSells Miljökonsult AB Structor Miljöteknik AB Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Sustemas sammanfattning av idéer och föreslagna åtgärder Målområden med målförslag Energi Vattenanvändning Transporter Användning av Läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier Kyla och Köldmedier Material i byggnader Inköp av varor och tjänster Avfall Utbildning Bilaga 1- Föreslagna aktiviteter

22 1. Bakgrund Landstinget Sörmland har låtit tre miljökonsultföretag ta göra en omvärldsanalys och ge förslag på mål och aktiviteter för sitt kommande Klimat- och miljöprogram Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro har tagit fram förslag inom områdena kemikalier och läkemedel. De fyra granskade rapporterna är: Landstinget Sörmland, Omvärldsanalys och förslag till nytt klimat- och miljöprogram -ÅF Infrastructure AB Omvärldsanalys inför Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland -RagnSells Miljökonsult AB Klimat- och miljöprogram Landstinget Sörmland Omvärldsanalys och förslag på inriktning för program perioden år Structor Miljöteknik AB Underlag för förslag på mål inom områdena kemikalier och läkemedel för Landstinget Sörmlands Klimat- och miljöprogram Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro 2. Syfte Sustema har fått i uppdrag att analysera rapporterna, sammanställa resultaten och granska resultaten utifrån det givna uppdraget. 3. Metod Genomgång av de olika omvärldsanalyserna och sammanslagning av de olika rapporternas målförslag. Analys av föreslagna målområden baserad på SMART-metoden, om målen uppfyller kraven: Specifikt, Mätbart, Användbart, Realistiskt och Tidssatt. Vi har valt att kategorisera målförslagen i Förbättringsmål och Övervakningsmål/Riktvärde. Målen har vi även klassificerat och föreslagit som övergripande mål, detaljerade mål och/eller aktiviteter. Som utgångspunkt för att beskriva målen i olika områden har de betydande miljöaspekterna för landstinget Sörmland använts. Utifrån den strukturen har sedan områden lagts till, eempelvis Köldmedier och Material i byggnader. En sammanställning av alla föreslagna aktiviteter finns i bilaga 1. Utifrån Sustemas sammanställning och granskning har en presentation gjorts. Se bilaga 2. Begränsningar i valda metoder Vid sammanslagningen av målförslag och förslagsaktiviteter från de olika rapporterna, kan de ibland ha lyfts ut från sitt sammanhang presenterat i den ursprungliga rapporten. Vi rekommenderar därför 3

23 läsaren att gå tillbaka till de ursprungliga rapporterna vid funderingar kring ett specifikt mål eller aktivitetsförslag. 4. Beskrivning av rapporterna 4.1 ÅF Infrastructure AB Landstinget Sörmland, Omvärldsanalys och förslag till nytt klimat- och miljöprogram ÅF föreslår att antalet målområden reduceras för att uppnå ökad fokus i miljöarbetet. Utifrån omvärldsanalysen och förbättringspotentialen har de delat upp de områden som definieras av Landstinget Sörmlands betydande miljöaspekter i prioriterade och övriga områden. ÅF:s prioriterade områden: Energi Transporter Läkemedel Kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster ÅF:s övriga områden Vatten, Avfall Lustgas och narkosgas Utbildning Omvärldsbevakningen bygger på en analys av utvecklingen inom forskning och utveckling, offentlig sektor och privata aktörer inom respektive område. En omfattande kartläggning av miljömålen i andra landsting har genomförts. ÅF understryker att Landstinget Sörmland bör anpassa sina mål och nyckeltal så att de kan jämföras med andras mål och nyckeltal e M Målen ska också vara formulerade enligt SMART-modellen. 4.2 RagnSells Miljökonsult AB Omvärldsanalys inför Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland Ragnsells skriver att en viktig startpunkt för omvärldsanalysen är att de utpekade mest betydande miljöaspekterna för Landstinget Sörmland som är: Transporter, Läkemedelsrester, Kemikalier samt Upphandling och inköp. 4

24 De har identifierat ett antal makrotrender inom miljöområdet som har relevans för Landstinget Sörmland; Energieffektivisering, Resurseffektivisering, Klimat, Miljö och hälsa samt Upphandling. De här trenderna utgör det övergripande sammanhanget för omvärldsanalysen. Ragnsells har tagit fram miljömål inom: Energi Transporter Läkemedel Lustgas och narkosgas Kemikalier och ämnen Avfall Upphandling Förutom målområdena så har RagnSells diskuterat kommunikation, dokumentation och uppföljning i sin omvärldsanalys. De föreslår en databas för goda miljöeempel och understryker nödvändigheten i att skapa mätbara mål och fastställa utgångsvärden för dessa. Hur målen ska mätas och följas upp bör vara klart innan programmet körs igång. RagnSells har också pekat på några indirekta miljöaspekter där miljöenheten inte äger huvudfrågan men där insatser skulle kunna medföra betydande miljövinster. De indirekta miljöaspekterna är Distansvård och e-hälsa, Folkhälsa-Förebyggande av sjukdom. LEAN och Enpersonsrum i vården. De har även handlingsplaner för vart och ett av dessa områden. 4.3 Structor Miljöteknik AB Klimat- och miljöprogram Landstinget Sörmland Omvärldsanalys och förslag på inriktning för program perioden år Förutom att ha gjort en omvärldsanalys och formulerat förslag till miljömål har Structor valt att fokusera på Sörmlands Naturbruk, det vill säga mål och aktiviteter för Nynäs och Öknaskolan. Omvärldsanalysen är gjord utifrån Landstinget Sörmlands mest betydande klimataspekter som definieras som; Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Användning av läkemedel, Användning av lustgas och narkosgas, Köldmedia, Användningen av kemikalier, Inköp av varor och tjänster, Avfall, Utbildning och Biologisk mångfald. Structor har tagit fram miljömål inom: Organisation och styrning (enbart kvalitativa mål) Energi- och klimat o Energieffektivisering o Transporter o Lustgas och narkosgas o Köldmedier Kemikalier läkemedel o Kemikalier o Läkemedel 5

25 Livsmedel, jord och skogsbruk o Livsmedel o Jord- och skogsbruk Avfall Utbildning Vatten Som aktivitet inom området Organisation och Styrning har de föreslagit certifiering enligt ISO om socialt ansvarstagande. Structor har skapat ett samlat mål för klimatfrågan där även energieffektivisering ingår och även tagit med landskapsperspektivet genom målet på naturbeteskött. Inom transportmålet har rapporten satt ett mål för arbetspendlingen, alltså hur de anställda inom landstinget tar sig till jobbet. Structor framhåller vikten av att landstinget ska bidra till biogasförsörjningen och att få igång anläggningen på Nynäs. 4.4 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Underlag för förslag på mål inom områdena kemikalier och läkemedel för Landstinget Sörmlands Klimat- och miljöprogram Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) har delat upp sin rapport i områdena kemikalier och läkemedel. I omvärldsanalysen har de bland annat tittat på några andra landsting vad de gör inom kemikalie- och läkemedelsområdet. I rapporten konstateras att landstinget har en omfattande verksamhet och genom att minska sin miljöpåverkan kan landstinget bidra till att förbättra människors hälsa, själva kärnan i landstingets uppdrag. En viktig del i miljöarbetet är också att bidra till en bättre arbetsmiljö. 5. Sustemas sammanfattning av idéer och föreslagna åtgärder Förutom att definiera miljömålen tar rapporterna upp ett antal områden, åtgärder och tankar som Landstinget Sörmland kan ta med i sitt program. Vi har här tagit upp de områden som vi anser vara de mest relevanta för det nya miljöprogrammet. Mätning och uppföljning. För att få ett fungerande miljöprogram bör målen kunna följas upp på ett konsekvent sätt med rimlig arbetsinsats. Utred om uppföljningen kan göras med hjälp av M E Ett samlat energi- och klimatmål som Structor har föreslagit, alltså ett samlat mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering. Ett sådant mål borde öka chansen att rikta landstingets insatser mot de verksamheter som har störst klimatpåverkan istället för att målsätta varje delområde för sig. Klimatpåverkan från personalens pendlingsresor. Det här är ett område som alla tre rapporterna tar upp (men bara en har det som miljömål). Landstinget Sörmlands CERO-analys kan ligga till grund för målsättningarna inom området. 6

26 Miljömål för byggnader. Ska landstinget Sörmland bygga mycket nytt bör en erkänd miljöbyggnadscertifiering användas för att uppnå bra miljöprestanda, något som påverkar flera miljömålsområden. Miljömål inom biologisk mångfald. Eftersom landstinget äger stora arealer skog och mark kan ett sådant mål ingå. Det skulle troligen öka engagemanget på Nynäs och Öknaskolan då de skulle kunna bli ansvariga för ett övergripande mål. LEAN. En rapport har föreslagit en satsning på förbättringsmetodiken LEAN. Flera sjukhus och landsting arbetar idag med LEAN-projekt eller planerar att göra det. LEAN kan hjälpa till att även effektivisera miljöledningsarbetet. Miljö- och hälsa. Förbättrad miljöprestanda ger ofta hälsovinster, både hos den egna personalen och i samhället. 7

27 6. Målområden med målförslag Sammanställning av omvärldsanalyserna och de föreslagna miljömålen 6.1 Energi ÅF tar upp energieffektivisering i fastigheter och egen elproduktion inom näringsliv, kommuner och landsting i sin omvärldsbevakning. Lagskärpningar och utveckling inom dessa områden har skett och förväntas också fortsätta framöver. Inom bygg och fastighetssektorn ser man mest till investeringsperspektivet och mindre på användningen menar RagnSells. Därför bör landstinget inom energiområdet tillämpa livscykelkostnad (LCC) som ett verktyg och princip. Genom att genomföra LCC-analyser vid investeringar så som nybyggnad eller ombyggnad av fastigheter kan miljö och förbättrad ekonomi gå hand i hand. LCC-analyser tas också upp i Norrbottens läns landstings strategi för energieffektivisering som beskrivs av Structor. Structor nämner speciellt fjärrkyla som ett område landstinget kan utvecklas inom. De har skapat ett samlat mål för energi- och klimatfrågan där energieffektivisering ingår. Structor framhåller vikten av att landstinget ska bidra till biogasförsörjningen och få igång anläggningen på Nynäs. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskad elanvändning till 2018 (basår Övergripande mål. ÅF och RagnSells har en mer realistisk 2013) per m2 10% 10% 25% Structor har basår 2014 målsättning jämfört med Structor baserat på tidigare resultat och övriga landstings målnivåer. Minskad värmeanvändning till 2018 (basår 2013) per m2 Lägre energianvändning i nyproduktion jämfört med BBR:s krav Målstyrning för upphandling av medicinteknisk utrustning baserat på livscykelkostnad, inklusive 10% 10% 15% % under BBR:s krav Bostäder: 22% (70 kw/m2) Lokaler: 38% (50 kw/m2) BBR-krav: Bostäder 90 kw/m2 år Lokaler: 80 kw/m2 år Övergripande mål. Med tanke på förra programperiodens resultat (-2,5%) så är förmodligen även 10% minskning utmanande. Både RagnSells och Structor har föreslagit målnivåer som ligger i nivå med nära-noll-kravet på energianvändning i nyproduktion som träder i kraft Har landstinget planer på omfattande nybyggnation bör miljömålet tas med. Kan också vara ett detaljerat mål för N. Medicinteknisk utrustning står för en betydande del av elförbrukningen på ett sjukhus, så formuleringen är relevant. 8

28 energianvändning. Men det kan formuleras som en aktivitet eller delmål under målet Minskad elanvändning istället för att vara ett eget mål. Övervakningsmål/Riktvärde Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Fortsatt 100% el märkt med Bra Miljöval Målet var uppfyllt 2011 så det bör beskrivas som krav eller motsvarande. framöver. 95% förnybar energi för uppvärmning Eklusive fjärrvärme Målet var uppfyllt 2011 så det bör beskrivas som krav framöver. 6.2 Vattenanvändning Hot mot en säker dricksvattenförsörjning diskuteras av ÅF och de menar att Sverige kan drabbas av problem på sikt. ÅF har satt mål på minskad vattenanvändning men har det inte som ett prioriterat mål. Structor skriver att vattenfrågorna i landstinget också måste komma in i övriga områden som eempelvis jordbruk och kemikalielagstiftning. I rapporten nämns också EU:s ramdirektiv för vatten som Sverige ska uppfylla. Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Landstinget lyckades minska sin vattenförbrukning med 6,5% Structor har inte definierat Minskad vattenförbrukning 5% under förra miljöprogrammet och därför bedömer vi att ÅF:s någon procentsats mål är rimligt. 9

29 6.3 Transporter Sverige har en vision om klimatneutrala transporter år De andra landstingen har mål på tjänsteresor, kollektivtrafik, patientresor och personalens pendlingsresor. ÅF tar upp att Landstinget i Västernorrland har skapat ett internt klimatkonto kopplat till intern klimatkompensation för tjänsteresor. RagnSells föreslår ett övergripande transportmål som får styra alla olika sorters transporter inom Landstinget Sörmland och att det uttrycks i minskad klimatpåverkan. Structor fokuserar på tjänsteresorna och kollektivtrafiken. Om alla transporter ska följas upp inom miljöprogrammet menar RagnSells att landstinget under 2013 tar fram sätt att följa upp och mäta målet. Både RagnSells och Structor diskuterar den ofta betydande miljöpåverkan som personalens resor till och från jobbet har. Structor har också satt ett mål för arbetspendlingen, alltså hur de anställda inom landstinget tar sig till jobbet. ÅF har beskrivit åtgärder inom det här området. Förbättringsmål till 2018 Transporter förutom kollektivtrafik Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minska utsläppen av väthusgaser från transporter 100% av Landstingets fordon ska vara miljöfordon 25% 30% Ragnsells syftar på alla transporter, Structor på tjänsteresor Kan användas som övergripande mål Specificera målet bättre. Mätproblem. Om alla transporter som berör landstinget inkluderas i målet finns det en risk för mät- och uppföljningsproblem. Utsläpp från upphandlade varutransporter och avfallsentreprenörer till och från verksamheten kan vara svåra att kvantifiera och att mäta en eventuell förbättring från. Kan vara detaljerat mål. Definitionen av miljöbilar kan komma att ändras fram till Kan vara detaljerat mål. Vissa fordonstyper finns inte som miljöfordon. 10% supermiljöbilar Kan vara detaljerat mål Alla fordon som upphandlas ska klara Miljöstyrningsrådets avancerad krav, undantaget ambulanser. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Antalet km för tjänsteresor med bil minskar med 10% Kan vara detaljerat mål Energianvändningen för resor i tjänst Svårförståeligt med att mäta i enheten MWh även om (MWh) ska minska med 30 % från år Energieffektiviseringsmål energianvändningen från eempelvis elbilar kan fångas upp med det 2014 till år 2018 mätetalet. Arbetspendlingen ska ske till 40 % med kollektivtrafik innan utgången av Antaget att med arbetspendling syftas på landstingets personal Arbetspendling står ofta för en betydande del av en verksamhets klimatbelastning. Arbetspendling förtjänar därför ett eget mål som det här är ett eempel på. 10

30 Förbättringsmål Kollektivtrafik RagnSells påpekar att Landstinget Sörmland inte är huvudman för kollektivtrafiken som istället drivs i en separat myndighet. Dock menar rapporten att landstinget som största ägare har god möjlighet att stödja miljöinitiativ vid upphandling. Till eempel att stödja initiativet att använda definitionen Structor konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov att utreda förbättringspotentialen inom länstrafiken för att minska miljöpåverkan. Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minska utsläppen av väthusgaser från kollektivtrafik 25% 10% I absoluta tal Övergripande mål Målet blir mer rättvisande om det mäts som utsläpp per km eller motsvarande. Andelen förnyelsebart bränsle för kollektivtrafiken var 16% 2011, en låg siffra jämfört med eempelvis SL i Stockholm. RagnSells mål på 25% förbättring ser då mer ambitiöst ut. Antalet kollektivtrafikresor ska öka med 100 % från år 2014 till år 2018 Sustema föreslår en målformulering som istället anger andelen av förnyelsebart drivmedel, se målet 2018 är andelen kollektivtrafik med förnybart bränsle minst 40 % nedan. Uppfyller kraven på att vara specifikt, mätbart och tidsatt. Sustema kan inte bedöma om målet är ambitiöst eller realistiskt är andelen kollektivtrafik med förnybart bränsle minst 40 % Inom kollektivtrafiken ska det finnas en resegaranti för resenärerna. Övergripande mål. Ambitiöst mål med tanke på att andelen är 16% idag. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet 11

31 6.4 Användning av Läkemedel Krav eller rekommendationer på miljöbedömning av läkemedel finns i Sverige och inom EU. Kraven kommer sannolikt att öka skriver ÅF. De senaste åren har miljöproblem vid produktionen av läkemedel uppmärksammats och tre av rapporterna har också miljömål på att minska miljöpåverkan från produktionen, som ofta sker i lågkostnadsländer. Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro (AMM) som har skrivit den utförligaste rapporten inom området konstaterar att vi ännu inte vet särskilt mycket om konsekvenser av läkemedelsutsläpp i naturen förutom för vissa hormoner. AMM poängterar att kunskapen om den så kallade cocktaileffekten, den samverkande effekten av flera läkemedel, och läkemedelresternas långtidsverkan på människor och djur är bristfällig. Forskningen som MistraPharma bedriver inom området är därför viktig att ta del av. AMM menar att försiktighetsprincipen är passande att använda så långt som möjligt gällande läkemedel trots (eller på grund av) våra begränsade kunskaper om dess miljöeffekter. Tre av fyra rapporter har också särskilda mål för minskat antibiotikaanvändande. Resistensproblemen lyfts fram som ett betydande problem både när det gäller tillverkningen och den resistens som kan uppkomma vid användningen. Förbättringsmål - Läkemedel i allmänhet Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Antalet startförpackningar på nyutskrivna läkemedel ska ha ökat 100% Ragnsells och AMM har detta som en aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Minskning av miljöpåverkan och ökat socialt ansvar vid läkemedelsproduktion (medverka till) X Övergripande mål. Bör dock specificeras närmare vad målet innebär och hur det ska mätas. Antalet förskrivna FaR (motion på recept) bör öka 100% Minskning av halterna av läkemedel i reningsverk eller ytvatten 20% RagnSells och AMM har inte definierat en procentsats AMM har också diskuterat kostråd och naturunderstödd behandling i sitt mål Otydligt definierat av RagnSells vilka halter de syftar på. Eventuellt ett övergripande mål men kan också fungera som detaljerat mål eller aktivitet. Relevant mål men måste specificeras närmare. Vilka ämnen som ska mätas, hur och var mätningen/uppföljningen ska göras måste definieras tydligt liksom utgångsvärdena. Mätproblem kring detta mål 12

32 Kasseringen av läkemedel ska minska med 10% Säkrare och effektivare läkemedelshantering Följa upp försäljningsstatistik av ett antal prioriterade ämnen Structor syftar på de mest miljöpåverkande läkemedlen och basår 2006 AMM har det som en aktivitet Titta på alternativ till miljöstörande läkemedel Bland annat genom mätningar av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk tas upp både i ÅF:s och i AMM:s rapport. Kan vara övergripande eller detaljerat mål. Inte så ambitiöst. Östergötland hade ett mål på 50% minskning Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Hur uppföljningen och mätningen av målet ska göras bör också bestämmas. Sprida kunskap om hälsa, läkemedel och miljö 75% av alla förskrivna läkemedel vara miljöbedömda. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Förbättringsmål Antibiotika Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Förskrivningen av antibiotika ha minskat till 250 recept/1000 invånare Följa Stramas rekommendationer gällande antibiotikaanvändning Informera allmänheten om antibiotika Enligt STRAMAs mål som ursprungligen var satt mellan 2010 och 2015 Råd vid behandling etc. Övergripande mål. Kontrollera med länets sjukvård om målet är realistiskt. Specificera vilken behandling målet avser följa. Sätt en målnivå (%- sats) för att få målet mätbart. Kan vara ett detaljerat mål eller aktivitet. Specificera och gör mätbart. Kan vara ett detaljerat mål eller aktivitet. 13

33 6.5 Användning av lustgas och narkosgas RagnSells poängterar att Landstinget Sörmlands miljöredovisning för 2011 anger landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser som betydligt större än den från bensin och diesel under samma period. ÅF menar att efter lustgasdestruktionsanläggningar är installerade på Mälarsjukhuset och Nyköpingslasarett kommer utsläppen minska med 95% och att det tidigare miljömålet har uppnåtts. Sustema är dock tveksam till att en 95% minskning kommer att bli resultatet, minskningen brukar normalt ligga på 60-70%. Både ÅF och Structor nämner lågflödesanestesi som en metod som kraftigt kan minska utsläppen av narkosgaser. Ett antal sjukhus i Sverige har infört, eller är på väg att införa lågflödesanestesi inom vården. Förbättringsmål till 2018 Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskade utsläpp av narkosgaser Minskning av lustgas jämfört med valt basår 25% 25% 75% Structor avser alla medicinska gaser 75% 75% ÅF har lustgas som bevakningsmål/riktvärde eftersom de antar att reningsanläggningar ska/har installerats 2013 är inte lämpligt som basår enligt RagnSells Structor avser alla medicinska gaser Mälarsjukhuset har redan till viss del infört lågflödesteknik inom anestesin. Därför bör det utredas hur stor förbättringspotentialen är Sustema förordar att landstinget skiljer på målen för narkosgaser och lustgas eftersom förutsättningarna skiljer sig åt Sustema menar att eftersom driftsättande av lusgasreningsanläggningen i Nyköping är ett arbete som pågått under en längre tid innan miljöprogrammets början, bör det inte ingå som mål Ett relevant mål för minskade utsläpp efter att reningsanläggningarna har satts i drift bör sättas. ÅF:s förslag att skapa ett riktvärde eller bevakningsmål är därför rimligt. 14

34 6.6 Användning av kemikalier AMM konstaterar att det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång sikt troligen kommer från kemikalier. ÅF nämner de tre EU direktiven REACH, CLP och RoHS som de som styr utvecklingen inom kemikalieområdet. All fyra rapporterna förslår att ta fram en utfasningslista, alltså en lista på de kemikalier som landstinget ska minska användningen av. Structor menar att en landstingsövergripande utfasningslista, som skulle kunna tas fram av den Nationella substitutionsgruppen, skulle vara att föredra. En sådan lista skulle ge tydligare signaler till producenterna om vilka kemikalier som accepteras. Två av rapporterna tar även upp att en avvecklingslista bör tas fram. Avvecklingskemikalier är sådana som helt ska bort från verksamheten. RagnSells föreslår att en omstart ska göras i landstingets kemikaliearbete eftersom de är osäkra på om inventering och klassificering av kemikalier görs i tillräcklig omfattning. Inom kemikalieområdet säger AMM att sammanfattningsvis är visionen för landsting i Sverige är att minska sin miljöpåverkan, prioritera bland utfasningsämnen, säkrare kemikaliehantering både ur miljö- men även ur arbetsmiljösynpunkt. Visionen omfattar också upphandlingsrutiner och krav på att använda material i byggnation godkänts enligt etablerad miljöguide. Förbättringsmål kemikalier till 2018 Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Ta fram en utfasningslista Kallas också minimeringslista Minska förekomsten av kemikalier på utfasningslistan 50% 50% 10% 25% Ta fram avvecklingslista med oönskade kemiska ämnen Fasa ut alla ämnen på avvecklingslistan Alla kemikalier som köps in till landstinget år 2018 ska uppfylla Det kan diskuteras om förekomsten eller vikten/volymen ska mätas. Structor hänvisar till miljöklassning Nivå 1 Begreppsförvirring mellan utfasningslistor och avvecklingslistor Om inte en utfasningslista finns på plats i slutet av 2013 bör målet användas. Förslagsvis som detaljerat mål eller aktivitet. Övergripande mål. Sett till andra landstings mål bör målet vara minst 25%. Sustema förordar att vikten/volymen av utfasningsämnen används som mätetal. Om inte en avvecklingslista finns på plats i slutet av 2013 bör målet användas. Förslagsvis som detaljerat mål eller aktivitet. Övergripande mål. Skapa en lista över de ämnen som ska bort till Kan vara övergripande eller detaljerat mål. Bör utredas om målet är realistiskt. 15

35 de kriterier som Nationella Substitutionsgruppen ställer upp. Reduktion av använda kemikalier Minska användningen av onödiga antibakteriella kemikalier Skapa rutin för upphandling av kemiska produkter och varor Regionalt samarbete pågår för att uppnå en Giftfri vardag för länets invånare Arbeta aktivt med kemikalier internt inom Sörmlands läns landsting Arbeta aktivt för att informera länets innevånare om kemikaliers påverkan på hälsan 10% Allmän minskning av kemikalieanvändandet Kan vara ett övergripande mål. Användningen bör dock ställas i relation till verksamheten, till eempel antalet vårddagar eller motsvarande. Bör specificeras. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet 6.7 Kyla och Köldmedier Framför allt Structor diskuterar kylbehov och köldmedier. De tar upp tre andra landsting som har arbetar aktivt med att minska kylbehovet eller fasa ut ozonnedbrytande köldmedier genom substitution eller andra lösningar såsom snökyla och solavskärmning. Förbättringsmål Köldmedier Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Fasa ut alla ozonnedbrytande och klimatpåverkande köldbärare Kylbehovet ska ha minimerats genom minskad värmealstring, solavskärmningar etc. Structor definierar det som att det ska inte förekomma någon användning av HCFC Enligt RagnSells är en inventering genomförd, använd den som baseline för mätning. Behöver specificeras ytterligare. Kan också vara ett detaljerat mål inom Energi. 16

36 6.8 Material i byggnader Materialval i byggnader diskuteras under kemikalieområdet i två rapporter. Eftersom miljöbyggnadsklassningen tar hänsyn till ett flertal kriterier såsom energi, material och inomhusmiljö skulle en klassning vara ett stort steg på vägen att klara ett flertal miljömål enligt RagnSells. Förbättringsmål Nybyggnation Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Allt som byggs in i DLL:s fastigheter ska uppfylla kraven enligt antingen Byggvarubedömningen eller SUNDA HUS. AMM nämner byggvarubedömningen eller en egen bedömning Ska landstinget Sörmland bygga mycket nytt bör detta vara ett övergripande mål. Se även förbättringsmålen för Energi. All nybyggnation ska uppnå Miljöbyggnad nivå Guld. Ska landstinget i Sörmland bygga mycket nytt bör detta vara ett övergripande mål. Se även förbättringsmålen för Energi. Det finns fler certifieringssystem förutom Miljöbyggnad; LEED, BREEAM och EU Green Building, vilka bör beaktas innan beslut tas. 6.9 Inköp av varor och tjänster RagnSells har satt mål inom inköp av varor och tjänster, inte bara för Livsmedel och menar att miljökrav vid upphandling är ett de områden som behöver prioriteras och få ökade insatser. ÅF har beskrivit ett riktvärde med 95% köptrohet mot ramavtal och nämner Miljöstyrningsrådets mål att 80% av alla upphandlingar år 2015 ska innehålla deras krav för miljö- och hållbarhetsanpassad upphandling där kriterier finns. De så kallade Nagoya-målen nämns av Structor, hållbarhetskrav vid upphandling av varor som kan ha stor påverkan på viktiga ekosystem. Förbättringsmål Varor och tjänster i allmänhet Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Miljöaspekter finns som grundläggande krav i alla upphandlingar, även av tjänster. Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Kan vara ett övergripande mål. Definiera mätetalet för målet. 17

37 System med revisioner vid källan på plats innan De 10 viktigaste engångsprodukterna/produktgrupperna har ersatts med flergångsalternativ. Kontroll av att miljö- och andra krav följs hos leverantör/underleverantör. CSRkrav. Syftar på produkter viktigast ur ett miljöpåverkansperspektiv. (Målet flyttat från avfallsmålen) Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara ett övergripande mål. Målet bör formuleras om så att det anger en andel, hur stor del av produkten/gruppen som ska vara flergångs. Sustema menar att det är ett betydande arbete att definiera de viktigaste produkterna/grupperna. Övervakningsmål/Riktvärde inköp av varor tjänster Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART 95% köptrohet mot ramavtal. Det är egentligen ett krav att ramavtal ska följas. Kan därför användas Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling bör tillämpas där så är möjligt. som riktvärde/övervakningsmål Detaljerat mål eller aktivitet. Bör införas i upphandlingsrutiner Två av rapporterna nämner att regerings inriktningsmål på 25% ekologiska livsmedel inom offentlig sektor De tre företag som har fått uppdraget att utreda frågan är samstämmiga om ambitiösa mål för landstinget Sörmland inom området. Structor har valt att även fokusera på Sörmlands Naturbruk, det vill säga mål och aktiviteter för Nynäs och Öknaskolan. De anger tre långsiktiga mål om mindre fossilt bränsle, utveckla biogasanläggningen och hyggesfritt skogsbruk. Målet för 2018 är formulerat som att minst hälften av det kött som serveras inom landstinget ska bidra till bland annat biologisk mångfald. Biologisk mångfald tas även upp av ÅF som ett prioriterat forskningsområde i framtiden (enligt en rapport från Formas). 18

38 Förbättringsmål Livsmedel Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Andel ekologiska livsmedel räknat på det totala inköpsvärdet. Inköpta livsmedel ska vara rättvisemärkta Andelen lokalt producerade livsmedel Landstingets mat ska bidra till en ökad hälsa hos patienter och anställda och produceras på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt Minst hälften av det kött som serveras inom landstinget ska genom djurs bete verka positivt på nationella miljömål som rikt odlingslandskap, biologisk mångfald m.m. genom naturbeteskött och ekologiskt produktion 40% 50% 50% 25% Örebro har mål på 45% till 2015 och VGR har mål på 50% till Sustema bedömer att 40-50% är ett ambitiöst mål. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Tveksamt om kravet överhuvudtaget kan appliceras på 25% av inköpen. 50% Kan strida mot upphandlingsreglerna. Inte specifikt eller mätbart. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Skulle kunna formuleras som ett mål inom biologisk mångfald. 19

39 6.10 Avfall De tre rapporterna tar alla upp vikten av att minimera uppkomsten av avfall och att ta hand om sitt avfall på bästa sätt enligt EU:s så kallade avfallshierarki. Övergång från engångs till flergångsprodukter tas upp som ett viktigt område av RagnSells och den här tanken finns också hos Structor som säger att sambandet mellan konsumtion och avfall ska finnas inom organisationen. Insamling av matavfall ses också som prioriterat Under 2013 bör statistik inom avfallsområdet säkras så att året kan användas som basår enligt RagnSells. ÅF:s genomgång från andra landsting visar att målsättningar på 40-50% källsorteringsgrad till var vanligt. De skriver i sin omvärldsanalys att kläder/tetilier är ett område som uppmärksammas alltmer, bland annat ur ett avfalls- och återanvändningsperspektiv. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskning av total mängd avfall 5% 10% Inte prioriterat mål av ÅF Källsorteringsgrad 50% 65% Inte prioriterat mål av ÅF Matavfall går till biogasproduktion/kompostering 90 % av allt byggavfall ska källsorteras på plats Avfalls-indata säkras så att 2013 utgör basår Få igång Nynäs biogasanläggning 100% 100% Matavfall från patient och personalmat samt restauranger på sjukhusen. Structor har kompostering som ett alternativ Med bakgrunden att landstinget Sörmland minskade sitt avfall per vårddag med 25% mellan år 2008 och 2011 bedöms Structors mål på 10% vara rimligt. Fortsätt mätning per vårddag förordas. Målvärdet bör väljas beroende på hur stor del det konventionella avfallet som idag består av matavfall, eftersom matavfallet troligtvis ska sorteras ut i högre grad. Målet ska vara ambitiöst och realistiskt för Inte lämpligt att ange 100% som mål. Definiera istället eempelvis att Insamling av matavfall ska ske från samtliga sjukhus. Efter beslut kan det gå relativt snabbt att införa insamlingen (erfarenhet från Karolinska), därför bör det ses över om målet är ambitiöst nog. Sätt som detaljerat mål eller aktivitet. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Målsätt vilket år det ska ha skett. Skulle också kunna läggas som ett mål under energiområdet. Structor förordar även att landstinget anordnar ett tankställe på Öknaskolan där FM-enhetens personal kan tanka när de jobbar på Ökna. 20

40 6.11 Utbildning Structor är de enda som målsatt området med utbildning för landstingets anställda. Alla rapporterna har dock utbildning som aktiviteter inom olika områden. ÅF har i sitt mål för utbildning diskuterat landstingets gymnasie- och folkhögskolor. De skriver att andra landstings mål inom utbildningsområdet handlar om miljöutbildning till alla medarbetare, införande av miljöutbildning som en del av introduktionskursen och ökad miljömedvetenhet hos medarbetare. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Skolorna (landstingets gymnasie- och folkhögskolor) bör formulera miljömål för miljöaspekterna i sin utbildning i sina verksamhetsplaner Alla medarbetare ska ha kännedom om vilken miljöpåverkan den egna verksamheten har samt vilka miljömål som de påverkas av i sin verksamhet. Alla medarbetare ska erbjudas tillgång till en grundläggande miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande. All personal i ledandeställning ska ha en grundläggande utbildning i miljökunskap och i landstingests miljöarbete. Inte prioriterat mål av ÅF Enligt ISO14001 är kunskap om verksamhetens miljöpåverkan ett krav. Olika utbildningsaktiviteter bör därför beskrivas som aktiviteter eller detaljerade mål för att uppnå detta krav. Bör preciseras. Se också ovan Bör preciseras. Se också ovan 21

41 Bilaga 1- Föreslagna aktiviteter Energi Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Göra en ny/uppdaterad/komplett energiaudit (både el och värme) Sammanställa vad som har gjorts på området, göra en nulägesanalys Gå igenom driften av fastigheterna så att de används som det är tänkt (t.e. ventilation) Byta till energisnål apparatur/elektronik/utrustning Täta fönster, installera dörrsluss Tids- och närvarostyrning av ventilation, utrustning och belysning Energisnåla lampor Informationsbroschyr om rätt beteende Landstinget ska utreda möjligheterna att investera i bland annat lokalt producerad vindkraft och fastighetsnära solenergi. Undersökning av möjligheten att använda geotermisk energiproduktion Övergripande miljörond för lokalernas prestanda för samtliga lokaler som landstinget verkar inom inkl. hyrda lokaler i samverkan med hyresvärd. Bjud in berörda aktörer och politiker inom DLL till ett forum där LCC presenteras och diskuteras utifrån ett kombinerat finansierings- och miljömålsperspektiv. Erbjud stöd till upphandlande enheter att målstyra med ett LCC-perspektiv inklusive vilka miljövinster som kan göras om resursförbrukning under livslängden tas med i beräkningen från början. Genomför etern analys av energiprestanda för fastigheter inom DLL Utifrån eterna analysen - höj målet för energibesparingar För in energibesparingar som något högsta ledningen i DLL löpande följer Få ansvariga politiker att sätta tuffast möjliga energimål för alla större om- och nybyggnationer Utred om det är rätt val att integrera planerad nybyggnation till befintligt värme- och kylssystem. Är verkligen ekonomin utslaget över livscykeln för byggnaden och energisystemen bättre med att integrera nya byggnaden med befintligt system jämfört med att skapa ett nytt för den nya byggnaden? Gör en benchmark mot liknande nybyggnationer inom landsting och även andra fastigheter för att säkerställa att det inte går att ställa tuffare energimål per kvadratmeter än vad som görs enligt ovan. Ta in data från fjärrvärmeleverantörer om deras genomsnittliga väthusgasutsläpp per levererad kwh värme, samt 22

42 redovisa detta i miljörapporter. Vatten Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Vattensnål/snålspolande utrustning (toaletter, duschar, kranar, disk- och tvättmaskiner sätts in vid ombyggnation Rutin för snabba insatser vid droppande kranar och andra vattenläckage Transporter Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Utbytesprogram för tjänstebilar med uppgradering av miljökrav Ta fram miljökrav på leasingbilar Köpa in videokonferensutrustning som är enkel att använda Ta fram enkla instruktioner för användning av videokonferensutrustning Utbilda och informera om att ha videomöten Subventionera buss- och/eller tågkort Ändra arbetsrutiner för att minska behovet av tjänsteresor Informationsbroschyr om rätt beteende Ta fram ett sätt att mäta antalet tjänsteresor (km) Skapa bilpool Skapa incitament för samåkning Ta fram underlag om patientresor och resor till och från arbetet för att använda vid 23

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting I OC U m..:yäj!ysn FÖR VÅRDEN Vice verkställande direktör Per-Inge Buskas '2016-06-03 - ÄRENDE 10 BESLUT 1(1) 2016-05-04 Diarienummer LOC 1605-0654 Informationssäkerhetsklass Öppen Styrelsen för Locum

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Granskning Miljöprogrammet

Granskning Miljöprogrammet www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Granskning Miljöprogrammet 2013-2016 Revisorerna landstinget Gävleborg Granskning Miljöprogrammet 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav Riktlinjer Miljöarbete Gäller för Stockholms läns landsting Antaget av landstingsfullmäktige 2016-11-15 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav 2016-12-01 2017-12-01 Dokumentnummer Fastställd

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,

Läs mer

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland Ärende 19 RS 2011-10-19 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-10-19 RS110325 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare Avd för Kvalitet och säkerhet 035-13 49 51 Ann-christin.bengtsson@regionhalland.se

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete 207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge 1 Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi och socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Landstingsstyrelsen 10 nov 2014 Annika

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2013 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2013 02 19 2 Miljöhandlingsplan 2013 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå 1(5) Handlingsplan Miljöstrategi snivå Landstingets övergripande handlingsplan 2015 2017 inom miljöområdet Miljö- och hållbarhetsarbetet är ett långsiktigt arbete. Landstinget ska i sin verksamhet bidra

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2015 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2015 02 18 2 Miljöhandlingsplan 2015 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till

Läs mer

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier. Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2012-2016

Miljöpolitiskt program 2012-2016 LK/111831 Miljöpolitiskt program 2012-2016 Vi fortsätter Landstinget i Värmland har under flera decennier prioriterat miljöarbetet. Målsättningen i det senaste miljöpolitiska programmet, halvering av klimatavtrycket,

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skåne miljöprogram

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skåne miljöprogram Sjukvårdsnämnd SUS Lena Woin Enhetschef 046-17 28 97 Lena.Woin@skane.se YTTRANDE Datum 2015-12-16 Dnr 1503169 1 (5) Remiss. Uppdatering av miljöprogram Inledning Regionstyrelsens arbetsutskott har översänt

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen Beslut Beslutsinstans Rektor Beslut fattat av P eter Guclmundson? 7 Föredragande Birgitta Westin Datum 2012-10-18 Beslut expedierat ;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key.

Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key. Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key. Miljöpolicy Kriterium 1.2. Er verksamhets miljöpolicy ska bifogas ansökan. Miljöpolicyn

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljörapport. För USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund. - en förkortad version

Miljörapport. För USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund. - en förkortad version 08 Miljörapport För USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund. - en förkortad version Miljörapporten omfattar USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund samt entreprenörer som arbetar direkt för USiL

Läs mer

Ledningens miljögenomgång

Ledningens miljögenomgång Ledningens miljögenomgång 14 nov 2013 Johan Ahlinder AGENDA Uppföljning av tidigare beslut Miljömål och dess uppföljning Miljöolyckor och större avvikelser Förändringar av verksamheten som ökar verksamhetens

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

KEMIKALIEPLAN

KEMIKALIEPLAN KS 2018.102 2.11.9 KEMIKALIEPLAN 2018- Fastställd av kommunfullmäktige 2018-12-10 181 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/staben Kemikalieplan Vallentuna kommun Innehåll Om

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Sjukvårdsnämnd Kryh Sten Velander Miljöstrateg 044-309 15 83 sten.velander@skane.se YTTRANDE Datum 2016-01-26 Dnr 1503169 1 (5) Remiss. Uppdatering av s miljöprogram Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Region Västmanland Vilka är vi uppdrag, anställda Visionen: Livskraft för framtiden Finans 4 miljarder SEK Miljöcertifierad sedan juni 2015 Fairtrade region

Läs mer

Styrdokument för energieffektivisering

Styrdokument för energieffektivisering 1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter)

Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö 1 (10) Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter) Inledning Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 beskriver förslag

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöberättelse Organisation och verksamhet Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsens fastighets- och investeringsberedning fak* EL Motion 2015:49

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2017 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Fastställd av DSV:s styrelse 2017 03 16 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Miljöhandlingsplan 2017 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version)

MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version) 1 (11) MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2012 2020 (ny version) Antaget av landstingsfullmäktige, 280 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL FÖR MILJÖARBETET...

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljörapport. - en förkortad version

Miljörapport. - en förkortad version Miljörapport - en förkortad version Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med cirka 1,6 miljoner innevånare. År 2007 fanns på

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsen Miljöberedningen PROTOKOLL 4/2017 2017-05-18 8 LS 2017-0073 20 Motion 2016:45 av Tomas Eriksson m.fl (MP) om klimatväxlingsfond för minskad klimatpåverkan

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer 1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 2019-03-05 DNR ISV-2019 00079 HANDLINGSPLAN 1(8) Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden

Läs mer

RK 6.2 Organisation och ansvar

RK 6.2 Organisation och ansvar Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region

Läs mer

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...

Läs mer

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017 Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Motion 2016:45 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om klimatväxlingsfond för minskad klimatpåverkan 34 LS

Motion 2016:45 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om klimatväxlingsfond för minskad klimatpåverkan 34 LS Motion 2016:45 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om klimatväxlingsfond för minskad klimatpåverkan 34 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-08-16 Motion 2016:45 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om klimatväxlingsfond

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer