Förslag till yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala och Örebro län

Transkript

1 1(3) Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 13 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag till yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala och Örebro län Ärendebeskrivning Region Uppsala och Region Örebro län har skickat ut förslag till länstransportplan för perioden på remiss. Yttranden på remissen ska vara respektive region tillhanda den 30 september Stockholms läns landsting har utarbetat förslag till yttrande på respektive länstransportplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag Yttrande över Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Yttrande över Samrådsversion av länsplan i Örebro län Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att godkänna landstingets förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län i enlighet med bilaga 1 godkänna landstingets förslag till remissyttrande för Samrådsversion av länsplan i Örebro län i enlighet med bilaga 2 förklara paragrafen omedelbart justerad.

2 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Infosäkerhetsklass Förslag och motivering Bakgrund Länstransportplanerna är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen för transportinfrastruktur, tillsammans med nationell plan som tas fram av Trafikverket. I direktiven för länstransportplanerna ska de sträcka sig över perioden och vara trafikslagsövergripande. De ska ta hänsyn till transportpolitiska mål samt att genom infrastrukturinvesteringarna verka för ett ökat bostadsbyggande. I juni 2017 skickade Region Uppsala och Region Örebro län ut sina förslag på länstransportplaner på remiss och svar ska vara dem tillhanda senast den 30 september Länstransportplaner från andra län skickas ut på remiss i senare skede och besvaras därför inte här. Gemensamt för alla länstransportplaner likt den nationella planen är att de fastställs under våren Landstingets yttranden på länstransportplanerna har beretts utifrån uppdraget som regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för den övergripande trafikplaneringen och som regionplaneorgan. Utifrån dessa perspektiv omfattar landstingets yttranden i huvudsak regional kollektivtrafikförsörjning, transportplanering, regional markanvändning samt godstransporter och internationell tillgänglighet. Övriga delar av länstransportplanerna har inte kommenterats närmare. Överväganden och motivering Region Uppsala och Region Örebro läns förslag till länstransportplaner ligger väl i linje med de transportpolitiska målen, målen i utställningsförslaget för RUFS 2050 och ÖMS Förslagen bygger också på överenskommelsen inom ramen för En bättre sits 2. Det finns flera gemensamma stomstråk som t.ex. Mälarstråket, Ostkuststråket, Arosstråket för gods- och persontransporter som berör länen Örebro, Uppsala och Stockholm. Den starka tillväxten i Stockholmsregionen kommer att generera ökade flöden av gods- och persontransporter till viktiga målpunkter, framförallt i nämnda stråk. I länstransportplanerna finns det beskrivningar på brister i stråken och varför de är prioriterade. Stockholms läns landsting stödjer prioriteringarna och konstaterar också att stora delar av de investeringar som 1 Östra Mellansverige (ÖMS) är ett forum för samverkan mellan länen med fokus på regional utvecklingsplanering på tjänstemannanivå. 2 En Bättre Sits är ett transportpolitiskt samarbete mellan intressenter i de sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland.

3 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Infosäkerhetsklass behöver göras i den storregionala kollektivtrafiken ligger på nationell nivå och omfattas eller bör omfattas av nationell plan. I yttrandet till Region Uppsala väljer Stockholms läns landsting att lyfta fram Norrtäljestråket som ett regionalt prioriterat stråk då det har stor betydelse för ökad godstrafik i framtiden. Stockholms läns landsting ser positivt på att Region Uppsala har satt upp ett mål i länstransportplanen om att bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Den strategiska inriktningen är att förbättra tillgängligheten, särskilt med kollektivtrafik till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet för att därigenom bidra till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. Merparten av de ekonomiska medlen i de föreslagna länstransportplanerna går till åtgärder och brister inom kollektivtrafik, gång och cykling samt trafiksäkerhet. Fördelningen gynnar utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Ekonomiska konsekvenser Bedömningen är att det inte är relevant med en beskrivning av ekonomiska konsekvenser i detta ärende. Riskbedömning Bedömningen är att det inte är relevant med en beskrivning av risker i detta ärende. Konsekvenser för miljön I enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer för buller och vibrationer samt miljö och Stockholms läns landstings miljöprogram har miljöaspekter beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en beskrivning av miljökonsekvenser i detta ärende. Sociala konsekvenser I enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet och tillgänglighet har sociala aspekter beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en beskrivning av sociala konsekvenser i detta ärende. Caroline Ottosson Förvaltningschef Jens Plambeck Chef

4 1(7) Handläggare Jens Plambeck Yttrande på länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Inledning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten att svara på förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden i Uppsala län. Remisstiden är juni till sista september Landstingets yttrande har beretts utifrån landstingets uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet, ansvaret för den övergripande trafikplaneringen och som regionplaneorgan. Utifrån dessa perspektiv omfattar landstingets yttrande i huvudsak regional kollektivtrafikförsörjning, transportplanering, regional markanvändning samt godstransporter och internationell tillgänglighet. Övriga delar av betänkandet kommenteras inte närmare. Sammanfattning av synpunkter Förslaget ligger väl i linje med de transportpolitiska målen, målen i utställningsförslaget för RUFS 2050, ÖMS 2050 och Trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län. Förslaget bygger också på överenskommelsen inom ramen för En bättre sits. Stockholms läns landsting ser gärna att Region Uppsala tar en aktiv position i framtagandet av en storregional godsstrategi inom ramen för En Bättre Sits-samarbetet Stockholms läns landsting delar Region Uppsalas syn på prioriterade brister i stråken och kommenterar särskilt Ostkusstråket, Mälarstråket och Arosstråket i yttrandet. Däremot anser landstinget att Norrtäljestråket bör prioriteras för dess storregionala betydelse och de investeringar i stråket som nu eller i närtid kommer att genomföras. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

5 2(7) Stockholms läns landsting ser positivt på att Region Uppsala i planförslaget fokuserar på att utveckla hållbara transportmedel till och från viktiga noder i sitt mål för att öka bostadsbyggandet Förutsättningar för Uppsala läns uppdrag Enligt direktiven för länsplanerna ska de vara trafikslagsövergripande och avse perioden Länsplanerna ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt hur de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen ska nås. Prioriteringar i förslaget ska motiveras och effekterna på de transportpolitiska målen ska redovisas. Vid prioriteringen av åtgärder bör förutsättningar för att möta behov av ökat bostadsbyggande, genom statliga infrastrukturåtgärder, vägas in tillsammans med de transportpolitiska målen. Region Uppsala föreslås tilldelas miljoner kronor för planperioden Synpunkter på planförslaget Stockholms läns landsting lämnar synpunkter utifrån fyra frågor som ställs i remissförslaget enligt följande. 1. Anser ni att planens mål och riktning är relevanta utifrån ert perspektiv respektive regionalt perspektiv? Länstransportplanen har åtta strategiska mål fördelade i tre kategorier, ett hållbart transportsystem, ett tillgängligt och inkluderande transportsystem samt mål om ökat bostadsbyggande. Till målen kopplas en strategisk inriktning för hur målen ska nås. Stockholms läns landsting konstaterar att målinriktningen i länstransportplanen för Uppsala län stämmer väl överens med målen i utställningsförslaget för RUFS 2050, ÖMS 2050 och Trafikförsörjningprogrammet för Stockholms län. Flera av målen i länstransportplanen lyfter cykelns och kollektivtrafikens bidrag för att uppnå ett hållbart transportsystem och att cykeln år 2030 ska stå för ungefär 25 procentenheter i färdmedelsval. Stockholms läns landsting anser att det är ett bra och ambitiöst mål och som kommer att bidra till att uppnå ett hållbart och resurseffektivt transportsystem. Den strategiska inriktningen i länstransportplanen för målet om att bidra till effektiva och hållbara godstransporter handlar om att Region Uppsala ska delta i framtagandet av en storregional godsstrategi inom ramen för En Bättre Sits-

6 3(7) samarbetet. Stockholms läns landsting önskar att Region Uppsala tar en aktiv position i samarbetet. I utställningsförslaget för RUFS 2050 är en av Stockholmsregionens största strategiska utmaningar att hantera varuförsörjningen till och från regionen. För att få klarhet i hur det ska hanteras håller Stockholms läns landsting för närvarande på att arbeta fram en godsstrategi som fokuserar på resurseffektiva godstransporter och samlastning. I och med Uppsala läns geografiska läge och med den tillväxt som sker i Stockholmsregionen önskar Stockholms läns landsting att Region Uppsala aktivt samverkar och tydliggör hur godstransporterna i och genom länet avses hanteras på kort, medellång och lång sikt. Det innebär att det behöver finnas en tydlig målbild för hur godstransporterna avses hanteras bortom länstransportplanens planperiod som sträcker sig till år Ett av målen i länstransportplanen handlar om att bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Förslaget innebär att den strategiska inriktningen ska förbättra tillgängligheten, särskilt med kollektivtrafik till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet för att därigenom bidra till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. Stockholms läns landsting ser positivt på att Region Uppsala har en ambition som tydligt kopplar satsningar på förbättrad tillgänglighet till ett ökat bostadsbyggande, vilket ligger väl i linje med den strategiska inriktningen i RUFS Stockholms läns landsting ser mycket positivt på att markanvändning lyfts in i genomförandet av länstransportplanen och behandlas integrerat. Stockholms läns landsting vill belysa två aspekter. Dels att målet för ett ökat bostadsbyggande kompletteras med att omfatta bebyggelseplaneringen i stort då även sysselsättningens lokalisering behöver finnas med. Dels tydliggöra för att tillgängligheten utvecklas och planeras med för en tidshorisont bortom planperioden för att kunna skapa ett socialt hållbart och resurs- och transporteffektivt samhälle. 2. I kapitel fyra redogör för regionalt prioriterade brister per stråk. Delar ni prioriteringarna utifrån ert perspektiv respektive ur ett regionalt perspektiv? I Uppsala län handlar merparten av de redovisade bristerna om behov som främjar hållbart resande och transporter. Brister som om de blir åtgärdade får systembärande effekter för utvecklingen av samhället i och utanför länet. Av de inspelade brister som rapporterats in från kommunerna i Uppsala län, kollektivtrafikförvaltningen UL och Trafikverket är brister i cykelinfrastrukturen följt av kollektivtrafik de vanligaste förekommande typerna av brister.

7 4(7) I ett regionalt och storregionalt perspektiv berörs Uppsala län och Stockholm län i huvudsak av två gemensamma stomstråk för gods- och persontransporter med tät bebyggelse, Ostkustbanan och Mälarbanan, samt Norrtäljestråket för godstransporter. På längre sikt är även Arosstråket intressant. Den starka tillväxten i Stockholmsregionen kommer att generera ökade flöden av gods- och persontransporter till viktiga målpunkter, framför allt i nämnda stråk. I utställningsförslaget för RUFS 2050 pekas utvecklingen av ett antal viktiga målpunkter ut och som omfattas av stråken. Det handlar om att utveckla tillgängligheten genom kollektivtrafik till Arlanda flygplats inom och utanför länet, utveckling av bebyggelse och tillgänglighet till och mellan de regionala kärnorna, utveckla och säkerställa de regionala logistikcentrumen i Rosersberg/Arlanda och Bro/Kungsängen. Synpunkter på regionalt prioriterade brister per stråk OSTKUSTSTRÅKET Delen Stockholm-Arlanda-Uppsala, fyrspår Stockholms läns landsting önskar att Region Uppsala förtydligar stråkets systembärande betydelse ur regionalt, storregionalt och nationellt perspektiv om varför ytterligare två spår Arlanda/Skavstaby-Uppsala behövs. Den kraftiga tillväxten av bostäder och verksamheter samt viktiga målpunkter i stråket kräver en robust och hållbar tillgänglighet för gods- och persontransporter. Det handlar om antalet arbetsplatser och boende i stråket, om förbättrad tillgänglighet för Arlanda flygplats och kombiterminalen i Rosersberg samt betydelsen för fjärrtrafiken och godstransporter norr om Stockholm. Fyrspår mellan Arlanda/Skavstaby och Uppsala är i enlighet med de mest prioriterade behov innan år 2030 som har lyfts fram inom ramen för En Bättre Sits-samarbetet. Det finns dock fler viktiga åtgärder som också bör prioriteras högt för ett kapacitetsstarkt stråk som t.ex. kapacitetsförstärkning i Skavstaby/Upplands Väsby, ombyggnad i Märsta bangård samt ombyggnad av Uppsala C. Stockholms läns landsting stödjer således länsplanens prioritering av en ombyggnad av Uppsala C för att förbättra kapaciteten på Ostkuststråket. Det är en utpekad brist som påverkar möjligheterna att trafikera med SL:s pendeltåg och även försvårar för regionaltåg Stockholm-Uppsala. Med ökad kapacitet och fler plattformsspår kan fler tåg vända i Uppsala. Vid införande av ett fyrspår blir denna ombyggnad helt nödvändig.

8 5(7) AROSSTRÅKET Arlanda-Uppsala-Enköping- (Västerås/Örebro/Oslo) Stockholms läns landsting stödjer prioriteringen av stråket som ger en direktkoppling från både Uppsala och Arlanda till Västmanland. Läget idag försvårar utvecklingen till en funktionell och flerkärnig arbetsmarknad i norra delarna av Stockholm-Mälarregionen. Att stärka Arlandas tillgänglighet är viktigt. Förutom att utveckla persontrafiktillgängligheten till Arlanda ger den möjlighet att godståg till Rosersberg kan ledas västerut utan att behöva passera Stockholm C. Det är värdefullt för förmågan att utveckla järnvägstrafiken i Stockholms län. Arosstråket pekas ut i En bättre Sits som prioriterat behov efter Det pågår en ÅVS-utredning och den får visa vilka åtgärder som lämpligast löser ovanstående brister i transportsystemet. MÄLARSTRÅKET Mälarbanan Region Uppsala för ett bra resonemang kring ett färdigställande av fyra spår Tomteboda-Kallhäll bidrar till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande i stråket såsom Bålsta och Enköping. Stockholms läns landsting önskar att länstransportplanen kompletteras till att även omfatta betydelsen för kortare restid Stockholm-Oslo, näringslivets transporter och kopplingen till logistikcentrumet i Bro/Kungsängen. NORRTÄLJESTRÅKET Knivsta (Norrtälje/Kapellskär) Region Uppsala nämner i remissförslaget att det inte finns några högt prioriterade brister i stråket och att eventuella brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där dialog med Trafikverket och länets kommuner sker. Stockholms läns landsting önskar att Region Uppsala lyfter fram stråkets storregionala betydelse och de investeringar i stråket som nu eller i närtid kommer att genomföras. Det handlar om utökad hamnkapacitet i Kapellskär och stora förbättringsåtgärder på väg 77 delen länsgränsen Uppsala/Stockholm- Rösa. Investeringarna förväntas medföra en kraftig ökning av godstransporter på hela sträckan Knivsta-Kapellskär fram till år I planen fördelas medel till olika typer av åtgärder och åtgärdsområden. Utifrån de prioriteringar som redogörs för, tror ni att planen kommer att bidra till de mål som delfinansieras i kapitel två? Övergripande ser Stockholms läns landsting mycket positivt på den ambitionsnivå och höga mål som Region Uppsala har för planperioden och som

9 6(7) länstransportplanen ska bidra till att uppnå. Fokus läggs framför allt på kollektivtrafik, cykling och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. En stor del av de prioriterade bristerna i transportsystemet som berör den storregionala kollektivtrafiken hanteras på nationell nivå. Det innebär att ett av de utpekade målen i länsplanen om att bidra till att den regionala och storregionala tillgängligheten ökar, och att upp till arbetsplatser nås med kollektivtrafik inom 60 minuter från länets prioriterade stråk är beroende av att det finns beslut och finansiellt stöd i nationell plan för att uppnå målet. Det påverkar också potentialen för ett ökat bostadsbyggande till följd av infrastrukturinvesteringar längs med de nationella stomstråken. Stockholms läns landsting har full förståelse för att behoven av investeringar är mångfalt större än det föreslagna anslaget för planperioden om mkr och att stora prioriteringar därför behöver göras. Det innebär behov av samverkan med andra organisationer och kommuner, påverkansåtgärder och att tillskott av medel behövs. I förslaget till länstransportplan för Uppsala län har Region Uppsala avsatt 213 mkr till samfinansiering av järnvägssystemet. Syftet är att Region Uppsala ska kunna delfinansiera en station och en knutpunkt för kollektivtrafiken i Uppsala södra/bergsbrunna. De kan också användas för åtgärder för utveckling av pendeltågstrafik i övrigt i Uppsala län. I åtgärdsvalsstudien för ABC-stråket (TRV 2017/30977) har åtgärder som förbättrar tillgängligheten mellan Arlanda-Uppsala studerats. De största identifierade bristerna handlar om kapacitetsbrist i tågtrafiksystemet. Åtgärdsvalsstudien lyfter fram tre huvudområden att åtgärda: Utvärdering av kollektivtrafikförsörjning av Arlanda (innan år 2020) Trimningsåtgärder och ombyggnad järnväg (år ) 4 spår Uppsala-Knivsta/Myrbacken (år ) Den samlade effektbedömningen (SEB) som gjorts för utbyggnaden av ytterligare fyra spår Uppsala-Knivsta/Myrbacken visar på samhällsekonomiskt positivt resultat. Alternativet utan stopp i Bergsbrunna och Alsike har något högre nettonuvärdeskvot. Stopp i Bergsbrunna och Alsike medför längre restider i stråket Uppsala-Arlanda-Stockholm. Ett möjligt tillkommande av 4 spår Uppsala-Knivsta/Myrbacken ligger planperiodens senare del samt att beslut och finansiering ligger i den nationella planen.

10 7(7) I nuläget finns det få målpunkter och låg andel bebyggelse i framför allt Bergsbrunna. Det innebär att ett tågstopp i Bergsbrunna snarare är en lokal eller inomregional angelägenhet snarare än en storregional till dess att viktiga målpunkter skapats. Stockholms läns landsting är positiva till att Uppsala län tar ansvar för att växa långsiktigt men ser gärna att Region Uppsala inom planperioden i första hand prioriterar bristerna som förbättrar tillgängligheten till och från befintliga kollektivtrafiknoder i stråket samt fortsätter förtäta bebyggelsen kring dessa. 4. Hur anser ni att planen påverkar möjligheten till ett ökat bostadsbyggande? Tillgänglighet är en viktig faktor som har stor betydelse för möjligheterna att bygga bostäder, men vilken påverkan som infrastrukturen faktiskt har för ett ökat bostadsbyggande handlar bland annat om platsens förutsättningar och hur den befintliga tillgängligheten ser till och från viktiga målpunkter. Med tanke på att transportplanen sträcker sig över 12 år och ska täcka samtliga transportslag och föregås av åtgärdsvalsstudier är det svårt att avgöra i vilken utsträckning planen påverkar möjligheten till ett ökat bostadsbyggande. Stockholms läns landsting ser positivt på att Region Uppsala i planförslaget fokuserar på att utveckla hållbara transportmedel till och från viktiga noder i sitt mål för att öka bostadsbyggandet.

11 1(3) Handläggare Jens Plambeck Yttrande på samrådsversion av länstransportplan i Örebro län Inledning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten att svara på förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden i Örebro län. Remisstiden är 14 juni till 30 september Landstingets yttrande har beretts utifrån landstingets uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet, ansvaret för den övergripande trafikplaneringen och som regionplaneorgan. Utifrån dessa perspektiv omfattar landstingets yttrande i huvudsak regional kollektivtrafikförsörjning, transportplanering, regional markanvändning samt godstransporter och internationell tillgänglighet. Övriga delar av betänkandet kommenteras inte närmare. Sammanfattning av synpunkter Planförslaget möjliggör en fortsatt god utveckling och integrering av den storregionala kollektivtrafiken i Stockholm-Mälardalsregionen. Stockholms läns landsting stödjer prioriteringen av förbättrad tillgänglighet av stråket Stockholm-Oslo. Förutsättningar för Örebro läns uppdrag Enligt direktiven för länsplanerna ska de vara trafikslagsövergripande och avse perioden Länsplanerna ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt hur de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen ska nås. Prioriteringar i förslaget ska motiveras och effekterna på de transportpolitiska målen ska redovisas. Vid prioriteringen av åtgärder bör förutsättningar för att möta behov av ökat bostadsbyggande, genom statliga infrastrukturåtgärder, vägas in tillsammans med de transportpolitiska målen. Region Örebro län föreslås tilldelas miljoner kronor för planperioden Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

12 2(3) Synpunkter på planförslaget Generellt I remissförslaget för länsplan för regional transportinfrastruktur föreslår Region Örebro fem prioriterade funktioner: - Tillgänglighet till Örebro från övriga regionala kärnor - Tillgänglighet i tvärförbindelser mellan regionala kärnor - Tillgänglighet från lokalt omland till regionala kärnor - Hållbart vardagsresande - Framkomlighet för effektiva godstransporter Till funktionerna kopplas fem strategier för hur funktionerna ska nås. Tillsammans utgör dessa prioriteringsgrund för vilka åtgärder som ska väljas i länstransportplanen. Åtgärdernas koppling till ökat bostadsbyggande som nämns i direktiven går inte att utläsa i planförslaget. Region Örebro län avser att återkomma med en effektbeskrivning av förutsättningar för bostadsbyggande i regionen. Planförslaget lägger stor vikt vid hållbar framkomlighet för gods- och persontransporter. Stockholms läns landsting anser generellt att planförslaget möjliggör en fortsatt god utveckling och integrering av den storregionala kollektivtrafiken i Stockholm-Mälardalsregionen. Stråket Stockholm-Västerås/Eskilstuna-) Örebro-Karlskoga (-Karlstad- Oslo) Stockholms läns landsting anser liksom Region Örebro Län att förbättrad tillgänglighet av stråket Stockholm-Oslo är en prioriterad fråga. Förutom det som beskrivs i planen bidrar stråket också till: - att utveckla Arlanda flygplats upptagningsområde västerut, - möjligheten att styra om godstransporter igenom Stockholm för att därmed uppnå högre transporteffektivitet av järnvägssystemet - att skapa förutsättningar för en stark och hållbar bebyggelse- och näringslivsutveckling Stockholms läns landsting anser att det är viktigt att lyfta fram att om det ska vara möjligt att skapa snabbare tågförbindelser mellan Stockholm och Oslo via Mälarbanan är dubbelspår och andra kapacitetshöjande åtgärder nödvändiga på sträckan Valskog (utanför Arboga)- Örebro och på järnvägssystemets nodpunkter som Örebro, Hovsta, Jädersbruk och Arboga. Kapacitetsbristen

13 3(3) Valskog - Örebro styr dessutom tågtrafiken i hela Mälardalen. Även om länstransportplanen inte bär hela finansieringen av den kapacitetsförstärkningen bör den nämnas som ett prioriterat behov i nationell plan. Restidskvoter för storregional kollektivtrafik I redovisningen av restidskvoter inom länet ges en bra överblick över inomregionala resrelationer. Stockholms läns landsting önskar att Region Örebro län tar med en tabell som på ett liknande sätt visar restidskvoter till storregionala noder såsom Stockholm, Västerås, Uppsala, Göteborg, Karlstad m.fl. för att mäta den storregionala kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen.