Våldsutsatta utländska kvinnor

Transkript

1 Elin Larsson Våldsutsatta utländska kvinnor En studie om utländska kvinnors möjligheter att bryta upp och lämna våldsutövande män under utlänningslagens tvåårsregel Violence against foreign-born women Migrationsrätt D-uppsats 15 hp Termin: VT 2017 Handledare: Håkan Gustafsson

2 Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor och maktstrukturer är områden som flitigt diskuterats i allt från kvinnojourers rapporter till statens offentliga utredningar. I många av diskussionerna framkommer det att utländska kvinnor som invandrar till Sverige genom snabba anknytningar är särskilt utsatta för våld i sina äktenskap och samboförhållanden. Många gånger råkar utländska kvinnor illa ut på grund av bristande kunskaper i samhället gällande det våld utländska kvinnor utsätts för av sina män. Uppsatsens syfte är att utreda och analysera våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter att lämna mannen och söka uppehållstillstånd på en annan grund än anknytning. Till hjälp för att uppnå syftet tillämpas rättsdogmatiska metoden, kunskapskällemetoden och genusperspektivet. Metoderna och perspektivet tillämpas för att belysa våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i samhället kontra maktstrukturer som råder mellan våldsutsatta utländska kvinnor och svenska män. För att få resa in och vistas i Sverige krävs det att en utländsk person har någon form av uppehållstillstånd. Personen som ansöker om uppehållstillstånd kan antingen beviljas tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. På grund av oroligheterna i världen och den ökade invandringen till Sverige infördes en lag om begränsningar kring vilka utlänningar som ska beviljas uppehållstillstånd. Begränsningarna kom även att påverka den grupp kvinnor som uppsatsen fokuserar på, utländska kvinnor som invandrar genom anhöriginvandring till en man bosatt i Sverige. I uppsatsen beskrivs regleringen kring anhöriginvandring och vilka utredningar som ska göras innan kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Bland annat ska kvinnan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år enligt tvåårsregel i UtlL. I vissa fall förekommer våld eller annan allvarlig kränkning mot kvinnor som har tidsbegränsat uppehållstillstånd. I de fallen kan kvinnor beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet inte varat i två år. I uppsatsen skildras även kvinnojourer och kvinnorättsorganisationers arbete samt erfarenheter men även problem som de möter i sitt arbete. Kvinnojourer vittnar bland annat om vilka svårigheter utländska kvinnor kan möta när de försöker bryta upp från sin våldsutövande man. Exempel på svårigheter är språksvårigheter och fysiska samt psykiska svårigheter att ta sig ut i samhället då männen isolerar kvinnorna. Kvinnojourer skildrar även hur samhället påverkar och upprätthåller en fördom mot utländska kvinnor att de ofta ljuger för att beviljas uppehållstillstånd samt att det finns en tröghet när det gäller att hjälpa utländska våldsutsatta kvinnor. Avslutningsvis analyseras, utreds och diskuteras våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i det svenska samhället. I analysen framkommer det att utländska våldsutsatta kvinnor har en teoretisk möjlighet att lämna mannen och beviljas permanent uppehållstillstånd dock finns det vissa problem som gör att kvinnorna ändå råkar illa ut. Nyckelord: Utländska kvinnor, våld och allvarlig kränkning, tvåårsregeln, tidsbegränsat uppehållstillstånd, anhöriginvandring, genusperspektiv.

3 Förord Ytterligare ett år i juridikens tecken har nu passerat. Efter fyra år på det rättsvetenskapliga programmet har jag nu kommit till slutspurten av mina år på Karlstads Handelshögskola och författandet av denna D-uppsats. Uppsatsarbetet har många gånger varit lite (läs mycket) stressfyllt och ångestladdat men det har även varit en spännande process att ytterligare fördjupa mina kunskaper inom juridiken. Uppsatsarbetet har kantats av mycket caffelatte och lite sol men vad gör det när nästa stora äventyr väntar runt hörnet. Jag vill tacka mina vänner som jag fått under årens gång på det rättsvetenskapliga programmet, utan er glädje och stöttning hade de här åren varit betydligt jobbigare. Jag vill även tacka min uppmuntrande familj som låter mig sprida ut mina böcker och papper kors och tvärs över hela huset och min pojkvän som stöttat mig i alla lägen. Jag vill rikta ett speciellt tack till min handledare Håkan Gustafsson som varit mitt bollplank, gett synpunkter, uppmuntrat mig att vidga mitt juridiska synfält och gett goda råd under uppsatsarbetets gång. Tack! Karlstad, juni 2017 Elin Larsson

4 Förkortningslista BRÅ Den nya förordningen Den tidsbegränsade lagen Ds FT JP MIG NCK NJA Prop. Brottsförebyggande rådet Förordning (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Departementsserien Förvaltningsrättslig Tidskrift Juridisk Publikation Migrationsöverdomstolen Nationellt centrum för kvinnofrid Nytt Juridiskt Arkiv Proposition RF Regeringsform (1974:152) ROKS SOU SFS SfU SvJT SVT UN Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Statens offentliga utredningar Svensk författningssamling Socialförsäkringsutskottets betänkande Svensk Juristtidning Sveriges Television Utlänningsnämnden UtlL Utlänningslag (2005:716)

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte Frågeställningar Uppsatsmetod Allmänt om metod Rättsdogmatisk metod Kunskapskällemetod Metod och material Perspektiv Avgränsning Värderingar och objektivitet Terminologi Forskningsläge Disposition Uppehållstillstånd genom anknytning Inledning Begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd från och med Försörjningskrav vid anknytning Uppehållstillstånd på grund av anknytning till make/sambo/person i Sverige Tvåårsregeln Uppskjuten invandringsprövning Migrationsverkets prövning efter tvåårsperioden Möjlighet till fortsatt uppehållstillstånd trots brusten anknytning Inledning Fortsatt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 UtlL [ ] utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning Bevisning av våld eller för annan allvarlig kränkning Kvinnorättsorganisationers erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta utländska kvinnor Kvinnojourers framväxt Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Kvinnor med utländsk bakgrund Äktenskap som täckmantel Kvinnojourer möter problem i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor Våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess... 32

6 4.3.4 Praktiska exempel från kvinnojourer på kvinnors erfarenhet av våld Analys Den rättsliga regleringen och tillämpningens problematik Den tidsbegränsade lagens betydelse för utländska kvinnor som söker uppehållstillstånd Tvåårsregeln blir en treårsregel i praktiken Tvåårsregeln Treårsregeln Utländska kvinnors möjlighet att bryta sig ur våldsrelationer Fortsatt uppehållstillstånd när utländska kvinnor utsätts för våld Utländska kvinnors möjligheter att bevisa våld och allvarlig kränkning Våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i samhället påverkas av samhället Samhället måste ge kvinnan möjligheten att etablera sig i samhället Hur borde rätten ändras för att ge utländska kvinnor bättre möjligheter i det svenska samhället Tydliga riktlinjer för berörda myndigheter och organisationer Inför reglering för att utländska kvinnor ska kommer ut i samhället Tvåårsregeln bör genomgå en grundlig översikt Tydliggör bevisning i UtlL Slutsats Avslutande reflektion Förslag till framtida forskning Utöka utländska kvinnors möjligheter att skydda sig mot mäns våld Referenser... 49

7 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Kvinnor har länge varit utsatta över hela världen och den utsattheten finns även i Sverige. I dagens samhälle råkar en del utländska kvinnor med anknytning till män i Sverige illa ut. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) kan kvinnor med utländsk bakgrund befinna sig i särskild fara för att utsättas för våld på grund av faktorer som språksvårigheter, diskriminering, segregation och brister i det sociala nätverket. 1 Följden av att utländska kvinnor befinner sig i en utsatt position blir många gånger utnyttjanden och våld i relationen. Kvinnan i anknytningsrelationen kan få det svårt att söka den hjälp kvinnan behöver. Som partner till den våldsutsatta kvinnan blir det därmed enklare att hålla kvinnan isolerad, då stöd och hjälp inte kan nå fram. Desto mer isolerad kvinnan blir, desto svårare blir det för kvinnan att ta sig ur relationen med den våldsutövande partnern. Bland kvinnor som drabbas finns utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål. 2 Kvinnor som invandrar till Sverige som anknytning omfattas av tvåårsregeln enligt 5 kap. 8 utlänningslagen (UtlL) (2005:716). Regeln innebär att kvinnan och mannen, för att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige, ska vara gifta eller sammanboende under en tvåårsperiod. Bryts relationen upp före perioden löpt ut kan, i detta fall kvinnan, tvingas resa tillbaka till sitt hemland. 3 I en artikel från SVT Tvåårsregeln är en skamfläck som måste bort beskrivs hur utländska kvinnor stannar kvar hos den våldsutövande partnern för rädslan att utvisas. Artikeln beskriver även att på grund av rädslan att utvisas antas det finnas ett stort antal mörkertal av kvinnor i Sverige som befinner sig i våldsrelationer eller i en sådan situation som kan leda till våld och utnyttjanden. Söker kvinnan sedan hjälp ligger bevisbördan i kvinnan händer. Dokumenterade skador ska visas, men trots dokumentation fruktar många kvinnor ändå risken att bevisen inte ska räcka till för att erbjudas hjälp eller beviljas uppehållstillstånd på annat vis än genom anknytning. 4 Tanken med tvåårsregeln var att förhindra skenäktenskap. Problemet med tvåårsregeln och bestämmelserna i UtlL har istället utvecklats till att utländska kvinnor tvingas stanna kvar i ett äktenskap eller förhållande i två år som kan vara förödande för kvinnan. Tvåårsregeln har snarare visat sig vara mer utav en treårsregel, vilket ytterligare förlänger kvinnans utsatta situation. 5 För många kvinnor är inte tvåårsregeln en besvärande administrativ omständighet utan ett fängelse präglat av fysiskt och psykiskt våld Kvinnor med utländsk bakgrund, hämtad 23 mars 2017, samt SOU 2014:49, s Kvinnor med utländsk bakgrund, hämtad 23 mars Tvåårsregeln är en skamfläck som måste bort, hämtad 23 mars Tvåårsregeln är en skamfläck som måste bort, hämtad 23 mars SOU 2012:45, s. 13 samt Lagen tvingar kvar kvinnor i våldsrelationer, hämtad 23 mars Tvåårsregeln är en skamfläck som måste bort, hämtad 23 mars

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera hur invandrande kvinnors rättsliga position och möjlighet att ta sig ur destruktiva förhållanden ser ut i dagsläget. Med 5 kap. 16 UtlL som utgångspunkt kommer regleringen kring anhöriginvandring samt tvåårsregeln att utredas och analyseras. Fortsatt är tanken att utreda samt analysera invandrande kvinnors position i relationer där våld förekommer, en relation där kvinnan på ett eller annat vis är tvungen att stanna kvar för uppehållstillståndets skull. För att utreda kvinnors möjlighet att ta sig ur förhållandet studeras kvinnorättsorganisationers skrivelser. Uppsatsarbetet utgår även från ett genusperspektiv för att utreda invandrande kvinnors möjligheter i samhället. Syftet är att analysera och reflektera över rättsläget och analysera utländska våldsutsatta kvinnor med hjälp av kvinnojourers erfarenheter kring problematiken. 1.3 Frågeställningar För att uppnå det angivna syftet kommer följande frågeställningar att besvaras i uppsatsen: Hur ser regleringen och tillämpningen ut idag gällande anhöriginvandring för kvinnor som anländer till Sverige för att ingå äktenskap/samboförhållande? Vilka möjligheter har kvinnor som invandrar till Sverige att bryta sig ur destruktiva äktenskap eller samboförhållanden? Varför eller hur borde den Svenska regleringen ändras för att på bästa sätt skydda kvinnor vid anhöriginvandring till en svensk man? 1.4 Uppsatsmetod Allmänt om metod Rättsvetenskap består inte enbart av en metod utan rättsvetenskapen innefattar ett flertal olika metoder. I huvudsak dominerar rättsdogmatiska metoden men det är inte lika självklart att endast den rättsdogmatiska metoden ska användas. Idag finns andra rättsvetenskapliga metoder som exempelvis rättspolitisk, rättsanalytisk, rättssociologisk samt rättshistorisk. 7 Fredric Korling och Mauro Zamboni beskriver i sin bok Juridisk metodlära 8 bristen på en lärobok som inrymmer alla metoder som finns tillgängliga för en rättsvetenskaplig studie. Men även hur dessa metoder skulle kunna användas för att spegla rättsvetenskapens olika perspektiv. Tillämpningen av olika metoder i rättsvetenskapliga studier skulle kunna presentera olika lösningar på olika rättsliga problem. Boken juridisk metodlära inrymmer rättsdogmatisk metod men även komparativ metod, genusrättsvetenskap och möjligheten att tillämpa andra vetenskaper i rättsvetenskapliga studier. Vidare menar Korling och Zamboni att den juridiska metoden till viss del inte uppfyller sitt syfte med tanke på tillväxten av nya metoder och argumentationer som kan användas inom rättsvetenskapliga forskningar. 9 7 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, s Korling & Zamboni (red,), Juridisk metodlära. 9 Korling & Zamboni (red,), Juridisk metodlära, s. 17 f. 8

9 Det som är av vikt vid rättsvetenskapliga studier är att uppsatsmetoden är noggrant utarbetad. En väl utarbetad metod möjliggör analys och kritisk granskning där forskaren kan utveckla samhällets kunskap. Kunskap som grundas i hur olika rättssystem fungerar samt hur rättssystemen bör utformas för att fungera på bästa möjliga sätt. 10 I de kommande två avsnitten samt redovisas valda metoder som uppsatsarbetet utgår ifrån med resonemang kring hur varje metod tillämpas i arbetet Rättsdogmatisk metod I artikeln Juridikens allmänna läror 11 skriver Aleksander Peczenik att rättsdogmatiken består av huvudregler och undantag som hänger samman med varandra och där huvuduppgiften är att fastställa gällande rätt. 12 Det flera författare vittnar om är att rättsdogmatikens uppgift är att fastställa och systematisera gällande rätt. Då systematisering av rätten sker identifieras bland annat likheter, samband och principer utifrån att gällande rätt fastställts, vilket kan medföra att gränsen mellan att fastställa gällande rätt och systematisera rätten är svår att urskilja. Många gånger är uppgifterna nära förenade och det är inte alltid nödvändigt att hålla isär uppgifterna. 13 När gällande rätt ska fastställas utgår rättsdogmatiken från ett begränsat antal källor: lag, förarbeten, prejudikat och doktrin. 14 Källorna beskrivs i en viss ordning på grund av den hierarki som råder mellan källorna. I hierarkin ges lag företräde före de andra källorna eftersom lag står högre upp i hierarkin än förarbeten, prejudikat och doktrin. Vid konflikter mellan källorna ges företräde till källan högre upp i hierarkin. 15 Peczenik beskriver vidare i en annan artikel 16 huruvida forskaren är bunden till ett visst antal rättskällor i sin forskning eller inte. Peczenik menar att forskaren är friare i att välja vilka bestämmelser forskningen ska utgå ifrån, än vad praktikern är. Forskaren blir inte tilldelad ett problem som behöver en konkret lösning utan forskaren kan självmant studera bestämmelser som är av intresse. Men å andra sidan menar Peczenik på att forskaren och praktikern ändå arbetar på ett liknande sätt, genom att tolka gällande rätt på ett koherent och etiskt godtagbart sätt. 17 Nils Jareborg 18 beskriver även han rättsdogmatiken som fastställande av gällande rätt. Jareborg menar dock att som forskare kan den rättsdogmatiska argumentationen användas på ett mer utvidgat sätt och därmed gå utanför gällande rätt. Ett utvidgat synsätt kan medföra att forskaren finner nya svar och lösningar på det rättsliga problemet som studeras. Jareborg menar att det som kännetecknar en forskare inom rättdogmatik är att forskaren söker efter ideala lösningar. Vidare beskriver Jareborg att rättsdogmatisk forskning bidrar till att rättsordningen hålls förutsägbar och 10 Leijonhufvud, I vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten?, SvJT 2002, s Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, s. 43, Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, s. 42, samt Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, s. 43, samt Kleinman, Rättsodogmatisk metod, i: Korling & Zamboni (red,), Juridisk metodlära, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, s. 44, samt Peczenik, Vad är rätt?, s. 213 f. 16 Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT, s Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT, s Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s

10 skapar rättssäkerhet för enskilda. Rättsdogmatisk forskning kan leda till kontroll av myndigheters beslutsfattande vilket i sig skapar rättstrygghet i samhället. 19 Rättsdogmatiska metoden används i uppsatsarbetet för att klargöra gällande rätt i UtlL. Den rättsliga regleringen fastställs i uppsatsarbetet bland annat för att beskriva regleringen kring uppehållstillstånd vid anknytningsinvandring. Vidare används metoden för att klargöra bestämmelserna som reglerar möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd trots brusten anknytning. Metoden används även för att analysera och kritiskt granska den rättsliga regleringen och tillämpningen av regleringen, vilket både Peczenik och Jareborg menar att en rättsdogmatisk studie kan göra. Rättsdogmatiska metoden utgår dock från ett begränsat antal källor, som nämnts tidigare i avsnittet. För att uppnå syftet med uppsatsen räcker inte enbart den rättsdogmatiska metoden utan det krävs även andra kunskapskällor som tillhandahålls genom kunskapskällemetoden, se avsnitt Rättsdogmatiska metoden uppfyller därmed enbart en del av det angivna syftet, men tanken är att gå längre än att enbart fastställa gällande rätt. Rättsdogmatiska metoden är enligt min mening en del av en större grupp källor, en del där rättskällorna är i fokus. Utöver behovet av fler kunskapskällor behövs även ett genusperspektiv för att uppnå syftet. Det krävs ett genusperspektiv då varken rättsdogmatiska metoden eller gällande rätt i sig själv fokuserar och skildrar våldsutsatta utländska kvinnor i det svenska samhället Kunskapskällemetod 20 Eva-Maria Svensson skriver i sin artikel De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion 21 om behovet att ifrågasätta i dag givna ramar för forskning inom rättsvetenskapen. Svensson menar att forskning främst handlar om att omvärdera den befintliga kunskapen och kritiskt reflektera över den information som finns. Vidare menar Svensson på att dagens forskning kan vinna mycket på att ha en pluralistisk syn på forskningsmetoder. Tidigare har det varit självklart att juridiken och rättsvetenskapen har en fast metod som behandlar det material som ska användas, idag är det dock inte lika självklart. 22 I grunden är önskan att behålla bilden av rätten som ett separat objekt, att behålla rätten objektiv och som ett av människor oberoende objekt. Idag handlar det dock mer om att tolka, tillämpa och kommunicera föreställningar om vad rätten är, vilket Svensson menar på inte är något speciellt i sig. Om rätten enbart skulle bestå av tolkningar skulle olika tolkningar kunna öppna upp för maktmissbruk eller oförutsägbarhet i rätten, men Svensson menar även här på att den risken är liten. En tolkning av rätten skulle kunna vara lika bra som vilken tolkning som helst. Det som är av vikt vid studier av rätten är istället att varje juridisk tolkning grundas på att forskaren redovisar alla källor och underlag som använts. Forskaren bör även redovisa antaganden och argument som studien bygger på. På liknande vis som Peczenik beskriver skillnaden mellan praktikern och 19 Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 4 f. 20 Kunskapskällemetoden är en egen benämning som uppsatsförfattaren använder för att beskriva alla de källor som är av vikt i uppsatsarbetet. Benämningen grundar sig på andra vetenskapliga artiklar som beskriver vikten av att använda sig av fler kunskapskällor för att nå andra och nya resultat. 21 Svensson, De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, s Svensson, De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, s. 210 ff. 10

11 forskaren skildrar Svensson skillnaden. Forskaren har större möjlighet att gå ifrån gällande rätt för att tolka och kritisera rätten. 23 Vissa rättsområden inom juridiken är så pass allmänt hållna och inte närmare definierade i rätten att andra kunskapskällor behövs för att beskriva problemet. Behovet av andra kunskapskällor utöver auktoritativa rättskällor varierar och beror på hur allmänt hållna rättsreglerna är. Till exempel på andra kunskapskällor är styrande riktlinjer, policy och handlingsprogram. Förarbeten som inte lett till en specifik rättsregel eller sekundärt material där andra forskare eller organisationer sammanställt kunskap på området räknas även de till kunskapskällor. Bland annat tillämpas kunskapskällor och sekundärt material vid frågor om jämställdhet och maktrelationen mellan kvinnor och män. Det är därmed många gånger nödvändigt att tillämpa en utvidgad och mindre strikt syn på rättskälleläran, exempelvis i författandet av denna uppsats. 24 Vidare skriver Svensson om hur olika metoder tillåter forskaren att tolka det tillämpade materialet på olika sätt och tolkningen leder till att olika resultat framkommer. Då olika material används finner forskaren ofta alternativa resultat i sina studier. På grund av möjligheten att redovisa alternativa resultat kan forskaren kritiskt analysera negativa och positiva utgångspunkter i rätten. 25 Kunskapskällemetoden tillämpas i uppsatsarbetet för att uppfylla syftet med uppsatsen. För att fastställa rättsläget enligt UtlL tillämpas rättsdogmatiska metoden, men för att faktiskt se våldsutsatta utländska kvinnors situation i samhället krävs andra källor än de auktoritära rättskällorna. Andra kunskapskällor än rättsliga regleringen behövs för att synliggöra maktrelationen mellan kvinnor och män och i detta fall främst för kvinnor som invandrar till Sverige genom anknytning till en svensk man. Genom att tillämpa olika typer av kunskapskällor kan uppsatsarbetet belysa och analysera den rådande problematik utifrån ett vidare synsätt där även olika erfarenheter lyfts fram i ljuset. Utöver kunskapskällemetoden som utvidgar antalet källor som används tillämpas även genusperspektivet för att uppsatsarbetet specifikt ska rikta in sig på våldsutsatta utländska kvinnor, se avsnitt Metod och material Tillvägagångssättet för författandet av uppsatsen har först och främst besått av materialinsamling av källor enligt den rättsdogmatiska metoden. Det innebär att lagtext, förarbeten, prejudikat, doktrin och övrigt material har insamlats. I uppsatsen har relevanta bestämmelser i UtlL beskrivits för att ge läsaren en inblick i den rättsliga regleringen vid invandring genom anknytning i Sverige. Även gällande rätt och förarbeten avseende möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av brusten anknytning beskrivs i uppsatsarbetet. Förarbeten används i uppsatsarbetet för att ge en mer ingående förklaring och mångsidig bild av gällande rätt. Vidare har rättsfall löpande redogjorts för i uppsatsen för att komplettera och konkretisera den rättsliga regleringen som beskrivs. Rättsfallen används i uppsatsarbetet för att bland annat belysa aktuella problem med ingående av äktenskap, exempelvis skenäktenskap samt om äktenskapen är civilrättsligt giltiga. Likaså konkretiserar rättsfallen svårigheter med att bevisa våld inom äktenskap eller samboförhållanden. På liknande vis som rättsfallen beskrivs tillämpas kvinnojourers exempel för att konkretisera den rättsliga regleringen och situationen för våldsutsatta utländska kvinnor. Vid 23 Svensson, De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, s Gunnarsson & Svensson, Genusrättsvetenskap, s. 162 ff. 25 Svensson, De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, s

12 författandet av uppsatsen har även ett flertal doktriner och artiklar använts som ytterligare beskriver invandring genom anknytning samt uppskjuten invandringsprövning. Doktrin och artiklar används till största del för att beskriva mäns våld mot kvinnor samt våldsutsatta utländska kvinnors situation i samhället. Utöver den doktrin som används tillämpas även andra kunskapskällor i form av rapporter och sammanställningar från kvinnorättsorganisationer och kvinnojourer. Kunskapskällorna tillämpas för att uppsatsarbetet ska synliggöra utländska våldsutsatta kvinnor. Övrigt material används liksom det nyss nämnda för att fastställa den rättsliga regleringen och utreda utländska våldsutsatta kvinnors möjlighet att bryta upp ett destruktivt förhållanden utan att riskera ett sämre liv. Avslutningsvis har en analys gjorts där syftet och frågeställningar besvaras samt reflektion över utländska våldsutsatta kvinnors möjligheter att bryta upp destruktiva äktenskap. Analysen grundas på den rättsdogmatiska metoden och kunskapskällemetoden där rättskällor och kunskapskällor kritiskt analyserar den rättsliga regleringen. Genom uppsatsarbetet har genusperspektivet löpande funnits med för att just skildra utländska våldsutsatta kvinnor och deras maktrelation till våldsamma män i Sverige. 1.6 Perspektiv Sverige uppfattas av många som ett av världens mest jämställda länder, ändå finns det fortfarande stora maktskillnader mellan könen. 26 Redan i regeringsformens (RF) (1974:152) inledande kapitel regleras Sveriges likabehandlingsprincip. Principen i 1 kap. 9 RF beskrivs på följande sätt: Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. 27 Likabehandling har dock inte alltid förekommit kvinnor och män emellan. Först 1920 fick kvinnor rösträtt och i samband med rösträtten upphörde mannens målsmanskap över kvinnan. Den formella likheten mellan kvinnor och män infördes dock först på 1970-talet då lagen inte längre fick vara olika för kvinnor och män. Särregleringar 28 som gjorde att kvinnor hade förtur framför män inom vissa områden undanröjdes. Jämställdheten hade inte tidigare varit ett rättsligt eller politiskt begrepp, men under 1970-talet gavs jämställdhetsbegreppet konstitutionell innebörd då likabehandlingsprincipen kodifierades i RF Genusforskning, genus och rätt samt kvinnorätt är alla beteckningar på forskning som tillämpar problematiserande ansats av juridiken utifrån kön eller genus, det skriver Eva-Maria Svensson i sin artikel Genusforskning inom juridiken. 30 Med genus menas en social konstruktion av kvinnligt och manligt som redan är bestämt av rumsligt samt historiskt sammanhang. Följden av genus som en social konstruktion kan leda till sociala konsekvenser som därefter återspeglas i rätten. Begreppet kan trots den inledande negativa betydelsen användas som ett redskap för att på 26 Viktigt att påpeka är dock att de flesta männen inte utövar våld mot kvinnor, se prop. 1997/98:55, s. 20 f. 27 Vad gäller fullgör offentliga förvaltningsuppgifter omfattas även privaträttsliga subjekt som i sin verksamhet har i uppgift att fullgöra förvaltningsuppgifter genom tilldelning, se Hirschfeldt, Regeringsform 1 kap. 9, lagkommentar not 15, hämtad 27 mars 2017, Karnov Internet. 28 Tidigare hade kvinnor haft vissa särregleringar i lagen för att stärka kvinnans rättigheter. Efter att likabehandlingsprincipen införts fann genusrättsvetenskapen att en könsneutral lagregel inte alltid leder till att rättsläget tillämpas och fungerar på ett könsneutralt sätt. 29 Gunnarsson & Svensson, Genusrättsvetenskap, s Svensson, Genusforskning inom juridiken, s

13 ett analytiskt sätt studera könens, kvinnliga och manliga, betydelser i juridiken. Genusvetenskapen analyserar hur lagen uttrycker samt framställer relationen mellan könen. 31 Utifrån det nu redovisade läget gällande maktskillnader mellan kvinnligt och manligt samt socialt konstruerade kön har ett genusperspektiv tillämpats vid utförandet av uppsatsen. Genusperspektivet tar avstamp i den historiska framväxten av allas likhet inför lagen och genusvetenskapen. Svensson menar på att genusperspektivet finns i tre olika former; kvinnorätten, kvinnoperspektiv på rätten samt genus och rätt. Alla tre perspektiven eller forskningstraditioner bildar tillsammans genusrättsvetenskap. De tre perspektiven ses som parallella perspektiv men även perspektiv som följer varandra och därmed kan vara svåra att skiljas åt. Problemområden som var och ett av perspektiven fokuserar på kan variera stort men gemensamt har de tre att kunskapen är formad av människor. Det centrala för studier enligt perspektiven är relationen mellan kvinnor och män. 32 Jag har valt att tillämpa genusperspektiv på uppsatsen som ett hjälpverktyg för att se på den traditionella juridiken och rättsliga regleringen ur en annan synvinkel. Uppsatsen studerar och analyserar främst utländska kvinnors rättsliga position och möjligheter när utländska kvinnor invandra till Sverige genom anhöriginvandring. Kvinnor som därefter fastnar i förhållanden och äktenskap där våld och förtryck används av den svenska mannen. Tanken med genusperspektiv på uppsatsen har varit att bistå metoderna med hur synen på utsatta utländska kvinnor kan ändras i rätten. Det genom att rätten ska kunna arbeta framåt för att bereda våldsutsatta kvinnor möjligheten att bryta upp äktenskapet eller samboförhållandet. Genusrättsperspektivet tillämpas för att inte enbart studera maktskillnaderna mellan män och kvinnor, men även för specifikt studera invandrande kvinnor som genom anknytning ansöker om uppehållstillstånd i Sverige. Genusperspektivet tillämpas löpande genom uppsatsarbetet men mer tydligt i kapitel 5 där diskussion och analys i samband med egna åsikter förs gällande utländska våldsutsatta kvinnors möjligheter. 1.7 Avgränsning Uppsatsen fokuserar på utländska kvinnor som invandrar till Sverige på grund av anknytning till en man för att ingå äktenskap eller samboförhållande. I uppsatsen redogörs därmed inte för kvinnor som invandrar till Sverige på grund av anknytning till barn eller övriga familjemedlemmar. Det på grund av att uppsatsens syfte är att utreda och analysera kvinnans möjligheter att bryta upp från sin våldsamma man. Inte heller kommer någon skillnad göras huruvida kvinnan har barn eller inte. Syftet i uppsatsen är inte att utreda barn eller barnens bästa utan kvinnans möjligheter i samhället. Att fokusera på barn i familjer där våld förekommer är en fråga i sig och en fråga som har avgränsats i detta fall. Vidare kommer inte utländska kvinnornas kulturella eller sociala aspekter att utredas närmare. I uppsatsen kommer betydelsen av olika bakgrunder att nämnas, men syftet med uppsatsen har inte varit att utreda kulturella eller sociala skillnader. Uppsatsen fokuserar på utländska kvinnor i stort för att finna de problem utländska kvinnorna möter i det svenska samhället. Till viss del kan olika kulturella eller sociala bakgrund nämnas i uppsatsarbetet men enbart för att belysa olika utländska kvinnors problem. I uppsatsen har inte heller jämställdhet och jämställdhetsreglering beskrivits. 31 Svensson, Genusforskning inom juridiken, s. 7, samt Gunnarsson & Svensson, Genusrättsvetenskap, s Svensson, Genusforskning inom juridiken, s. 24 ff. 13

14 Anledningen till att jämställdhet mellan kvinna och man inte redogörs för är för att jämställdhet, liksom frågan gällande barn, är en fråga i sig. Uppsatsarbetet fokuserar i huvudsak på UtlL. Däremot kan frågan om jämställdhet beskrivas i uppsatsen för att belysa maktskillnader mellan kvinnor och män, men syftet är inte att utreda jämställdheten i det svenska samhället. Avgränsning har gjorts i uppsatsen på så vis att Migrationsverkets tillvägagångssätt vid återkallande av beviljat uppehållstillstånd inte redogörs för. Återkallelse av uppehållstillstånd regleras i 7 kap. UtlL. Orsaker som kan leda till att uppehållstillstånd inte förlängs eller avslås kan komma att beskrivas i uppsatsarbetet, men syftet är inte att redogöra för regleringen vid återkallelse utan syftet är att redogöra för bestämmelserna där uppehållstillstånd beviljas. I avsnittet gällande kvinnojourer i uppsatsen har avgränsning gjorts på så vis att tjejjourer och deras erfarenhet från utländska unga flickor inte skildras. Avsikten med att fokusera på kvinnojourer är för att få fram kunskap om utländska kvinnors erfarenhet av det stöd eller den hjälp kvinnorna får eller erbjuds av samhället. Men även vilka möjligheter utländska kvinnorna upplever att de har för att ta sig ur våldsrelationer. Inte heller redogörs för i uppsatsen internationella konventioner eller reglering på EU och FN nivå. Att gå in på sådan reglering kräver ett större arbete eller ett annat syfte. Uppsatsen avgränsas till att utreda den svenska regleringen och svenska rörelsers/jourers erfarenhet av utländska kvinnors möjlighet till fortsatt uppehållstillstånd enligt UtlL. 1.8 Värderingar och objektivitet Neutralitet i juridisk forskning och praktisk juridik är en tanke som Christian Dahlman 33 beskriver i sin bok. Han menar att forskaren finner neutralitet genom att vara objektiv. Vidare beskriver Dahlman att möjligheten för forskare att skriva objektivt är liten. Han menar att värderande ord är nödvändigt för att skriva en saklig studie. 34 Vidare beskriver Eva-Maria Svensson 35 juridikens förändring på ett likande sätt. Svensson menar på att rätten blir mer och mer politisk. Förändringen försvårar möjligheten till ett enhetligt system skilt från politik, moral och etik. Till följd av den rådande förändringen luckras gränserna mellan olika vetenskapliga perspektiv upp och en annan form av diskussion samt möjlighet till värderingar tillåts. 36 Det finns olika faktorer i samhället som påverkar den kunskap som finns samt hur vi ser på världen och vår kunskap om den. Därmed har gränsen mellan vad som är deskriptivt och normativt suddats ut. En forskare kan förstå kunskapen och världen på ett sätt medan en annan förstår det på ett annat sätt. 37 För att ändå vara objektiv i uppsatsarbetet kommer rättskällor och kunskapskällor som används att löpande notas och redovisas i litteraturförteckningen. Sammanfattningsvis kommer vissa värderande resonemang föras under analysavsnittet för att föra en diskussion huruvida den rättsliga regleringen och samhället borde utvecklas. Det värderande resonemanget som förs grundar sig på egna åsikter som kommit fram under uppsatsförfattandets gång. Resonemangen som förs är inte juridiskt bindande, och därmed inte rätt eller fel. 33 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning. 34 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s Svensson, Genusforskning inom juridiken. 36 Svensson, Genusforskning inom juridiken, s Svensson, De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014, s. 214, samt Svensson, Traditionskonform tolkning, i: Fejø, Neergaard, Tvarnø & Skovgaard, Liber Amicarum et Amicorum in Honour of Ruth Nielsen, s

15 1.9 Terminologi Definitionerna som redovisas nedan används i uppsatsen; Anknytningsperson Etablerad anknytning Nära relation Snabb anknytning Utländsk kvinna Våldsrelation Med anknytningsperson menas i detta fall en make/sambo eller person som bor i Sverige och som den utländska kvinnan ska ingå äktenskap eller samboförhållande med. Innebär att par eller gifta har sammanbott utomlands i minst två år. Med nära relation menas i detta fall pojkvän eller flickvän, make eller maka, par i samboförhållande eller äktenskap. Innebär att par eller gifta inte varaktigt sammanbott utomlands. Innebär en kvinna som inte har uppehållstillstånd i Sverige och som har hemvist i annat land än Sverige, men nu söker uppehållstillstånd. Med våldsrelation menas i detta fall en relation där en kvinna utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning i enlighet med utlänningslagens reglering Forskningsläge Avsaknaden av forskning på området våldsutsatta utländska kvinnor, både i allmänhet som i frågan gällande tidsbegränsat uppehållstillstånd beskrivs i SOU 2012:45. Utredningen i sig har som uppdrag att kartlägga och analysera omfånget och existensen av våld, hot och allvarlig kränkning som drabbar utländska kvinnor. Kvinnor som genom anknytning till en man i Sverige beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utredningen ska även identifiera vilka behov av insatser av samhället som våldsutsatta utländska kvinnor har. 38 Utredningen föreslår bland annat större kontroll av den svenska anknytningspersonen som utländska kvinnor och barn invandrar till. Genom kontroll av anknytningspersonen ska våld och kränkning kunna förebyggas. Information om anknytningspersonen ska inhämtas från polisregistret och kriminalregistret samt folkbokföringen. Vidare föreslår utredningen ett ökat skydd för brottsoffer genom att göra det lättare för våldsutsatta kvinnor att få permanent uppehållstillstånd. Dock fick utredningen inget genomslag då Regeringskansliet menar att problematiken är en fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i samhället, vilket det finns reglering för i Sverige. 39 Även SOU 2014:49 belyser problemet med våld i nära relationer, dock med en annan synvinkel. Utredningen fokuserar på att se våld i nära relationer som ett problem för folkhälsan. Genom att utreda mäns våld mot kvinnor utifrån folkhälsoskäl skildras andra myndigheters möjlighet att förebygga våld SOU 2012:45, s SOU 2012:45, s. 189 f. 40 SOU 2014:49. 15

16 Forskningen på området har till viss del ökat sedan SOU 2012:45. BRÅ och NCK skriver bland annat rapporter och sammanställningar gällande den rådande situationen för våldsutsatta utländska kvinnor i samhället. Syftet med deras rapporter och skrifter är att upplysa politiker och samhället med de verkliga problem som samhället har att hantera. 41 Forskningar och utredningar som finns visar på ett rådande problem i samhället som behöver lösas. Trots många utredningar och forskningsansatser finns fortfarande tydliga maktstrukturer i samhället. Med denna uppsats ska nuvarande utredningar och forskningsansatser sammanvävas för att ytterligare utreda och analysera problemet med våldsutsatta invandrande kvinnor. Det råder inga tvivel på att mäns våld mot kvinnor är ett aktuellt ämne och ett ämne som tåls att diskutera och belysas många gånger Disposition I det inledande avsnittet beskrivs problembakgrunden för uppsatsen, syftet och frågeställningar som ligger till grund för uppsatsarbetet. I avsnittet redogörs även för uppsatsmetoder och tillvägagångssätt vid författandet av uppsatsen. Perspektiv som används på uppsatsen beskrivs i avsnittet, likaså vilka avgränsningar som gjorts för att uppsatsarbetet ska fokusera på det angivna syftet. Ytterligare delar i avsnittet beskrivs för att förtydliga uppsatsarbetet så som terminologi, värderingar och forskningsläge. I det andra kapitlet beskrivs den rättsliga regleringen där uppehållstillstånd genom anknytning i Sverige beviljas till utlänning. I Kapitlet redogörs för den tidsbegränsade lagen som gäller från och med Den tidsbegränsade lagen reglerar bland annat begränsningar för utlänningar att beviljas tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd. Vidare beskrivs behovet av anknytningspersonens försörjningsförmåga. Det andra kapitlet redogör även för uppehållstillstånd på grund av anknytning till make, sambo eller en person i Sverige, samt tvåårsregeln som reglerar tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljas på grund av snabba anknytningar. Kapitlet behandlar till viss del den första problemformuleringen i uppsatsen genom att kapitlet löpande redogör för den rättsliga regleringen och tillämpningen av regleringen. I det tredje kapitlet redogör för möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd då utlänningen och anknytningspersonen bryter upp relationen innan två år förflutit. Kapitlet redogör för mer ingående kring 5 kap. 16 UtlL som i huvudsak stadgar olika möjligheter till att beviljas fortsatt uppehållstillstånd. Tredje kapitlet beskriver även bevisningen som krävs för att fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Därefter i det fjärde kapitlet beskrivs kvinnorättsorganisationernas erfarenheter av just våld mot kvinnor, som i detta fall är utländska kvinnor som invandra till Sverige på grund av anknytning till en man i Sverige. I kapitlet ges en inblick i kvinnovåldet i det svenska samhället. Där beskrivs bland annat mäns våld mot kvinnor i en nära relation. Kapitlet redogör för kvinnor med utländsk bakgrund och deras utsatthet i det svenska samhället. Även hur kvinnor och män gifter sig för att på olika sätt utnyttja det svenska systemet där kvinnor och män i vissa fall använder äktenskap som täckmantel. Kvinnors process beskrivs när de bestämt sig för att bryta upp relationen eller äktenskapet. Avsnittet skildrar olika erfarenheter av hur uppbrottsprocessen kan ta sig uttryck samt kvinnors olika vändningar i uppbrottsprocessen. Vidare beskrivs kvinnojourers erfarenhet av problem som uppkommer i deras arbete samt några exempel från kvinnojourer där kvinnor berättar 41 Mäns våld mot kvinnor ett globalt perspektiv, hämtad 18 april

17 sina historier om att invandra till Sverige och utsättas för våld eller allvarlig kränkning. Kapitlet grundas i största allmänhet på kunskapskällemetoden där utvidgade kunskapskällor kommer till användning. I det femte kapitlet görs en analys av de nu redovisade kapitlen. Analysavsnittet utreder och analyserar den rättsliga regleringen och dess problem när det gäller utländska kvinnor som ansöker om permanent uppehållstillstånd. Vidare analyseras vilka möjligheter utländska kvinnor har i det svenska samhället att ta sig ut våldsrelationen. Avslutningsvis redogörs för möjliga förändringar i den svenska regleringen angående anhöriginvandring samt hur regleringen kan motverka mäns våld mot utländska kvinnor. Med hjälp av genusperspektivet framkommer uppsatsförfattarens egna åsikter i det femte kapitlet, i samband med att den rättsliga regleringen och dess problematik redogörs för. I det sjätte kapitlet avslutas uppsatsarbetet med reflektioner kring den rättsliga regleringen i UtlL samt kvinnors möjligheter i det svenska samhället. I avsnittet framkommer egna åsikter avseende reflektioner och utveckling i samhället. Vidare ges förslag på framtida forskning på området. 17

18 2. Uppehållstillstånd genom anknytning 2.1 Inledning Uppehållstillstånd genom anknytning kan beviljas utlänning som gifter sig med en svensk person eller ingår samboförhållande i Sverige. Den utlänning som anländer till Sverige genom anknytning ska i största allmänhet ha rätten att bosätta sig i Sverige. Vidare är det samhällets skyldighet att förhindra att våld eller annan allvarlig kränkning förekommer i äktenskap eller samboförhållanden som inleds eller förs över till Sverige. 42 För att vistas i Sverige under en tid krävs enligt 2 kap. 4 UtlL antingen permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd. Personer som har något av de två nämnda uppehållstillstånden har rättigheten att resa in i Sverige. Det femte kapitlet i UtlL reglerar olika möjligheter för att erhålla uppehållstillstånd. Kapitlet reglerar bland annat begreppet skyddsbehövande som enligt 5 kap. 1 UtlL innebär att en person är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande. Den skyddsbehövande personen befinner sig i Sverige när ansökan lämnas in. Är personen flykting kan personen enligt lagrummet vägras uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd kan vägras om personen gör sig skyldig till synnerligen grovt brott och som anses vara förenad med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet. Ytterligare situation då flykting kan vägras uppehållstillstånd är om personen bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet men även om det finns risk att personen kommer fortsätta denna verksamhet i Sverige. Vidare i 5 kap. 3 UtlL regleras uppehållstillstånd för utländska familjemedlemmar till en person som varaktigt bor i Sverige. Det kan enligt 5 kap. 3 a UtlL gälla anknytning till make eller sambo, men även när utlänning och svensk medborgare har för avsikt att ingå äktenskap eller starta ett samboförhållande. Vad som bör påpekas är att bestämmelserna i UtlL från och med 16 juli 2016 i viss mån inte längre gäller och att det finns ny reglering för tidsbestämmelser gällande uppehållstillstånd. De nya bestämmelserna beskrivs i avsnitt UtlL är utarbetad på ett sådant sätt att lagen prövar rätten till uppehållstillstånd men även huruvida det är skäligt samt till och med lämpligt att bevilja uppehållstillstånd till den sökande. Vilket innebär att lagen enbart erbjuder en rätt till uppehållstillstånd, det vill säga att UtlL får bevilja uppehållstillstånd. Lagen är inte utformad på så vis att sökande av uppehållstillstånd ska beviljas uppehållstillstånd. Det vill säga att UtlL är byggd på fakultativa normer och inte tvingande normer. Då bedömning huruvida uppehållstillstånd ska beviljas eller inte, ska bedömningen vara human och iaktta personens personliga humanitära situation. Ställning ska därmed tas till huruvida det vore inhumant att i vissa situationer inte bevilja uppehållstillstånd Begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd från och med 2016 Förarbetena 44 till lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tidsbegränsade lagen) 45 föreslog en lag som reglerar möjligheten 42 Prop. 1999/00:43, s Stern, Hur bedöms ett skyddsbehov? Om gränsdragning, konsekvens och förutsägbarhet i svensk asylpraxis, SvJT 2012, s. 283 f. 44 Prop. 2015/16: I den följande redovisningen kommer lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige att benämnas som den tidsbegränsade lagen. 18

19 till begränsningar i beviljandet av uppehållstillstånd enligt UtlL. I förarbetena föreslås att den tidsbegränsade lagen ska gälla i tre år. Den tidsbegränsade lagen kom att träda i kraft och gäller under perioden 20 juli juli Anledningen till behovet av en tidsbegränsad lag beskrivs i förarbetena 46 vara det rekordhöga antalet asylsökande i Sverige under Det stora antalet asylsökande resulterade i påfrestningar på flera centrala samhällsfunktioner, bland annat asylsystemet i Sverige. Den tidsbegränsade lagen ska anpassa det svenska regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. 47 Redan i UtlL 1 kap. 1 a UtlL stadgas att den tidsbegränsade lagen har företräde framför UtlL. Den tidsbegränsade lagen reglerar förhållandet mellan lagen och UtlL, den tidsbegränsade lagen reglerar begränsningar av beviljande av uppehållstillstånd. 48 Den tidsbegränsade lagen påverkar personer som enligt 5 kap. 1 UtlL ansöker om uppehållstillstånd genom att enbart flyktingar och alternativt skyddsbehövande beviljas uppehållstillstånd, dock enbart tidsbegränsat uppehållstillstånd. Den nya tidsbegränsningen regleras i 5 i den tidsbegränsade lagen. Vad gäller det tredje alternativet i 5 kap. 1 UtlL, övrigt skyddsbehövande, har övrigt skyddsbehövande enligt 4 den tidsbegränsade lagen ingen rätt till uppehållstillstånd. På liknande vis som uppehållstillståndet för skyddsbehövande begränsas påverkas uppehållstillstånd genom anknytning av den tidsbegränsade lagen. Enligt 6 den tidsbegränsade lagen beviljas utlänning som ansöker om uppehållstillstånd genom anknytning enbart uppehållstillstånd om anknytningspersonen i Sverige har goda utsikter att själv beviljas uppehållstillstånd. Bestämmelsen grundar sig i att anknytningspersonen i Sverige är flykting. Utlänningen som ansöker om uppehållstillstånd genom anknytning erhåller dock enbart tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tidsbegränsade lagen. Uppehållstillstånd får vägras om någon av parterna är under 21 år, vilket är en högre gräns än enligt UtlL som har 18 år som åldersgräns. Uppehållstillstånd beviljas enligt 5 den tidsbegränsade lagen inte alls för en person vars anknytning i Sverige endast har tidsbegränsat uppehållstillstånd. Likaså beviljas inte uppehållstillstånd till person som ansöker om uppehållstillstånd till anknytning för en person som är alternativt skyddsbehövande i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd, enligt 7 den tidsbegränsade lagen. Ytterligare en skräpning beskrivs i 9 den tidsbegränsade lagen. Där beskrivs att anknytningen som bor i Sverige måste kunna försörja både sig själv och utlänningen samt ha en bostad som är tillräckligt stor för hela familjen. För att personen ska kunna försörja familjen eller partnern krävs enligt 1 förordning (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den nya förordningen) 49 att anknytningen i Sverige har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 utsökningsbalken. Annan ersättning exempelvis arbetsrelaterad ersättning och 46 Prop. 2015/16: Prop. 2015/16:174, s Prop. 2015/16:174, s Förordning (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige benämns fortsättningsvis som den nya förordningen. 19