Remiss om Skillnadernas Stockholm
|
|
- Johanna Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (14) Handläggare Lotte Lindgren Telefon: Till Södermalms stadsdelsnämnd Remiss om Skillnadernas Stockholm Svar på remiss från kommunstyrelsen med diarienummer /2015. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Margareta Östrand stadsdelsdirektör Sammanfattning Att Stockholm ska vara en sammanhållen stad är ett av stadens fyra inriktningsmål. För att förverkliga målet har staden bland annat tillsatt en kommission för ett hållbart Stockholm. Kommissionen har fått i uppdrag att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och föreslå åtgärder för en jämlik och hållbar stad. I juni 2015 presenterade kommissionen en första rapport, Skillnadernas Stockholm. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box Stockholm Telefon lotte.lindgren@stockholm.se stockholm.se Förvaltningen ser positivt på att staden centralt tar ett samlat ansvar för en jämlik och socialt hållbar stad, att staden följer och mäter livsvillkor samt föreslår strategier och åtgärder för att minska skillnader mellan grupper och geografiska områden. Förvaltningen delar uppfattningen att sociala skillnader påverkar både enskilda och staden som helhet. Särskilt vill förvaltningen lyfta vikten av att staden samlat, utifrån kunskaperna i rapporten, riktar insatser mot de grupper och geografiska områden som är mest utsatta.
2 Sida 2 (14) Bakgrund I juni presenterade kommissionen en första rapport Skillnadernas Stockholm för att ge en samlad bild av skillnader i livsvillkor och hur skillnaderna har utvecklats över tid. Kommunstyrelsen har remitterat rapporten till Södermalms stadsdelsnämnd för yttrande senast den 30 oktober Rapporten har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, SLK, och Stockholms Stadshus AB med tre frågeställningar: 1. Hur ser nämnden på sina egna verksamhetsområden i arbetet med att motverka ojämlika livsvillkor och verka för stärkt social hållbarhet i Stockholms stad? 2. Vilka huvudsakliga utmaningar för att bidra till stärkt social hållbarhet i Stockholms stad ser nämnden inom sina verksamhetsområden? 3. Vilka ytterligare utmaningar, utöver de som framkommer i rapporten, kan nämnden identifiera utifrån sina egna verksamhetsområden? Ärendet Att Stockholm ska vara en sammanhållen stad är ett av stadens fyra inriktningsmål. Fokus för inriktningsmålet är social hållbarhet och människors välbefinnande. Rapporten Skillnadernas Stockholm visar att stockholmarna i allmänhet mår bättre och blir tryggare samt att fler har sysselsättning och att inkomsterna ökar. Men den visar även att det är stora skillnader mellan stadsdelsområden och grupper av Stockholmare. Segregationen har ökat och Stockholmare med olika bakgrund möter varandra allt mer sällan i vardagslivet. Invånarnas förutsättningar ser olika ut beroende på var de bor och på uppväxtvillkor. Ojämlika livsvillkor får konsekvenser för både individ och samhälle. Goda livsvillkor under uppväxtåren är en av de viktigaste faktorerna för en långsiktigt god hälsa. För stor ojämlikhet försvagar den sociala sammanhållningen. Att låta social ojämlikhet växa är kostsamt för samhället eftersom en större del av resurserna då behöver användas för att bekämpa effekterna av ojämlikhet. En sammanhållen och socialt hållbar stad ska uppnås genom minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. Fler ska ges möjlighet
3 Sida 3 (14) att förverkliga sina liv, den sociala samhörigheten med samhället ska stärkas och människors behov av trygghet säkerställas. I rapporten beskrivs livsvillkor inom fem områden som bedömts vara avgörande för en socialt hållbar utveckling i Stockholms stad, välbefinnande och hälsa, uppväxtvillkor och utbildning, arbete och försörjning, boende och stadsmiljö samt demokrati och trygghet. Välbefinnande och hälsa Folkhälsan har utvecklats positivt i Stockholm, trots det växer skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Det finns ett nära samband mellan socioekonomisk status och hälsa. Skilda uppväxtvillkor förklarar ofta skillnader i den äldre befolkningens hälsa, vilket visar att hälsorisker i barndomen påverkar välbefinnandet under resten av livet. Det är stora skillnader i ohälsotal mellan olika stadsdelar. Antal ohälsodagar varierar från 4 till 39. Generellt ökar ohälsan gradvis med avståndet från innerstaden. Det finns 10 stadsdelar som har fler än 30 ohälsodagar, varav ingen stadsdel finns inom Södermalms stadsdelsområde. Antalet ohälsodagar varierar inom området mellan cirka 7-25 dagar. Lägst ohälsotal har Höglandet i Bromma. Stadsdelar med höga ohälsotal har högre arbetslöshet, lägre inkomster och större andel utlandsfödda. Utbildningsnivån är den faktor som bäst förklarar skillnaderna i ohälsotal mellan stadsdelarna. Personer med högre utbildningsnivå har i genomsnitt bättre hälsa. Medellivslängden har ökat i stadens alla delar, men svagare i stadsdelar där utbildningsnivån är lägre. Skillnaderna i medellivslängd mellan kvinnor och män har minskat konstant sedan I Södermalms stadsdelsområde har ökningen i mäns medellivslängd varit en av de kraftigaste i staden. En förklaring kan vara selektiv migration och generationsskifte. Kvinnors och mäns självskattade hälsa har utvecklats positivt i alla stadsdelsområden, variationerna mellan områden är dock stora. I hela staden bedömer 27 procent av kvinnorna och 23 procent av männen sin hälsa som sämre än god. I Södermalms stadsdelsområde bedömer drygt 24 procent av kvinnorna och drygt 19 procent av männen sin hälsa som sämre än god. Det finns samband som visar att det är vanligare att skatta sin hälsa som sämre bland personer med kort utbildning, utrikes födda, arbetslösa och förtidspensionerade.
4 Sida 4 (14) Tandhälsan i Stockholm har förbättrats under lång tid, men barnkaries är ojämnt fördelat och tydligt kopplad till social utsatthet. Barn till föräldrar som har utomeuropeisk bakgrund, dålig ekonomi, låg utbildning och är unga löper högre risk för karies. Södermalms stadsdelsområde har med sina 1 procent den näst lägsta andelen treåringar med kariesskadade tänder i hela staden. Uppväxtvillkor och utbildning Familjers ekonomiska förutsättningar Skillnaderna mellan barnfamiljer med olika inkomstnivåer har blivit större. Mellan 2005 och 2012 har inkomsterna ökat för stadens barnfamiljer med i genomsnitt 45 procent. För de tio stadsdelar som har lägst inkomstnivå ökade inkomsterna för barnfamiljer med 20 procent. Barnfamiljers ekonomiska situation utgör en grundläggande förutsättning för vilka uppväxtvillkor barn har i övrigt och har inverkan på bland annat hälsa, boendevillkor och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Ekonomisk utsatthet mäts på flera sätt. Familjer vars inkomst uppgår till mindre än 60 procent av medianinkomsten lever i relativ barnfattigdom. I Stockholm levde ungefär 12 procent av alla barnfamiljer i relativ barnfattigdom. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora. Högst andel finns i Rinkeby där 42 procent av barnfamiljerna lever i relativ fattigdom. Södermalms stadsdelsområde har, tillsammans med resten av innerstaden, en låg andel ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Andelen varierar dock mellan olika stadsdelar. Antalet fattiga barnfamiljer har ökat med 16 procent eller 200 familjer sedan 2004, det motsvarar i stort befolkningsökningen. I områden med en hög andel barnfamiljer som lever i relativ fattigdom finns också en hög andel barnfamiljer som har ekonomiskt bistånd. Ingen stadsdel inom Södermalms stadsdelsområde tillhör de 25 stadsdelar med högst andel familjer med ekonomiskt bistånd. Förskola och skola Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och ska utgöra grunden för det livslånga lärandet. I stadens kvalitetsundersökningar får förskolan goda omdömen. Inskrivningsgraden för barn i staden vid tre års ålder är hög i alla områden, nästan 96 procent för staden i genomsnitt. I de stadsdelar med lägre andel är inskrivningsgraden procent.
5 Sida 5 (14) Skolresultaten för elever i Stockholms stad i årskurs 9 är generellt högre än genomsnittet för riket, dock är skillnaderna inom staden stora. Resultaten skiljer sig både mellan stadsdelar, skolor och enskilda elever. Det finns en entydig bild som visar att två grupper av barn har sämre förutsättningar än andra att klara grundskolan, det är barn som invandrat efter grundskolestarten och barn vars föräldrar saknar gymnasieutbildning. Att gå ut årskurs nio med betyg som ger behörighet till vidare utbildning är en viktig förutsättning för att kunna skapa sig ett bra liv. Vårterminen 2013 saknade i genomsnitt 11 procent av eleverna som gick ut nian i Stockholms stad behörighet att söka till nationella gymnasieprogram. Södermalm är tillsammans med Norrmalm och Östermalm de stadsdelsområdena med högst andel elever med behörighet till gymnasiet. Kultur och idrott för unga Barns möjlighet att delta vid sociala och kulturella sammanhang vid sidan av skolan skapar en känsla av inkludering och deltagande. Idag finns förutsättningar för många barn att delta i kulturskolans aktiviteter. Det finns ett mycket svagt samband mellan barns deltagande och familjens inkomstnivå. När det gäller medlemskap i idrottsföreningar, däremot, deltar unga med starka ekonomiska förutsättningar i högre utsträckning än de med svaga förutsättningar. Risken för ett fysiskt inaktivt liv ökar i åldern 13-20, särskilt för flickor och funktionsnedsatta personer. Arbete och försörjning Stockholm har en lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och högre inkomstnivåer än övriga regioner i Sverige. Men det är stora skillnader i andelen sysselsatta mellan olika stadsdelar. Områden med högst sysselsättning har över 85 procent förvärvsarbetande medan områden med lägst andel har runt 50 procent förvärvsarbetande. Möjligheterna till förvärvsarbete med riktiga anställningsvillkor och en rimlig inkomst är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska kunna förverkliga sina ambitioner i livet. Södermalm tillhör den grupp av stadsdelsområden som har en högre, men inte högst, sysselsättningsnivå av stadsdelsområdena i staden. Sysselsättningen är generellt högre bland män än bland kvinnor i staden och skillnaderna är större i de områden där sysselsättningen är lägre. Ju längre tid en person som invandrat har bott i Sverige, desto större förutsättningar har hen för att etablerat sig på arbetsmarknaden, både i områden med en lägre respektive
6 Sida 6 (14) högre sysselsättningsnivå. En intressant slutsats rapporten drar är att det, oavsett vistelsetid, finns betydligt bättre förutsättningar att få ett arbete för de som bor i ett område med hög sysselsättning jämfört med de som bor i ett område med låg sysselsättning. Sysselsättningsgraden är lägre bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt för arbetslösa från 55 år. Ungdomar är en grupp med varierande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I Stockholms stad är den öppna arbetslösheten för åringar i nivå med arbetslösheten för hela arbetskraften. Det finns en grupp unga som varken arbetar eller studerar eller har någon annan känd aktivitet. Södermalms stadsdelsområde är, tillsammans med de andra innerstadsdelarna och Bromma, bland de områdena med lägst ungdomsarbetslöshet i staden. Andelen av de arbetslösa som är långtidsarbetslösa har ökat kraftigt i Stockholms stad från cirka 34 procent kring år 2000 till drygt 51 procent idag. Vid konjunkturnedgångar finns en tendens att svagare stadsdelar tappar mer i sysselsättning än övriga och inte kommer ikapp. Andelen högutbildade ökar och lågutbildade minskar i hela staden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är dock stor och varierar från ungefär 20 procent till 85 procent högutbildade. I de områden där en lägre andel är högutbildade finns en ungefär lika stor andel med endast grundskoleutbildning. De flesta stadsdelar inom Södermalms stadsdelsområde har en andel högutbildade på mellan procent. Medelinkomsten i staden har ökat med 46 procent mellan åren 1991 och Även här är skillnaderna stora. I innerstaden har medelinkomsten ökat med 64 procent medan medelinkomsten i Skärholmen ökat med 1 procent. Andelen vuxna invånare med ekonomiskt bistånd har minskat i staden från 5,7 procent år 2005 till 3 procent år Andelen hushåll med långa biståndstider har dock ökat från 26 procent år 1995 till 43 procent år Boende och stadsmiljö Enligt stadens senaste medborgarundersökning anser 87 procent av invånarna i hela staden att Stockholm erbjuder en stadsmiljö som är fin att bo och leva i. I stadens olika områden finns dock stora
7 Sida 7 (14) skillnader i tillgången på stadskvaliteter som arbetsplatser, service, kollektivtrafik, gator och gångvägar samt parker. Rapporten visar att socioekonomiskt svagare stadsdelar har färre stadskvaliteter, vilket innebär att de invånare som är mest socioekonomiskt utsatta huvudsakligen återfinns i stadsdelar med färre stadskvaliteter. Södermalms stadsdelsområde tillhör de områden som är både relativt starkt socioekonomiskt och har en relativ hög tillgång till stadsaktiviteter. Andelen hyresrätter har minskat sedan slutet av 90-talet och trångboddheten har ökat. Kötiden för att få en hyresrätt via bostadsförmedlingen är lång. I ytterstaden tar det i genomsnitt drygt 8 år och i innerstaden knappt 16 år. Situationen gör att valmöjligheterna för låginkomsttagare att välja bostadsområde är begränsade och den socioekonomiska segregationen förstärks. Det leder i sin tur till att individer med olika bakgrund i allt mindre omfattning möter varandra i vardagslivet. Invånare med låg sysselsättningsgrad, låg utbildningsnivå och låg inkomst koncentreras till vissa områden som även allt mer domineras av utrikes födda. På motsvarande sätt koncentreras invånare med hög inkomst, högre utbildning och höga sysselsättningsnivåer till andra områden. Människors boendemiljö påverkar välbefinnande och hälsa. Närhet till arbetsplatser, service, kollektivtrafik och grönområden stärker livskvalitén och ökar välbefinnandet. Den fysiska miljöns utformning kan stärka det sociala kapitalet, öka tryggheten och främja möten mellan grupper i samhället. Bostadsförsörjningen påverkar invånarnas möjligheter att välja var de vill bo och vilket liv de vill leva. Trångboddhet påverkar också livssituationen. Demokrati och trygghet Valdeltagande Valdeltagande i allmänna val anses vara ett bra mått på människors makt, delaktighet och inflytande. I Stockholms stad var valdeltagandet i 2014 års kommunalval 82,1 procent, vilket är något lägre än valdeltagandet i riket om 82,8 procent. Det finns dock stora skillnader i valdeltagandet mellan Stockholms stadsdelar och det finns en svag tendens till sjunkande valdeltagande i stadsdelar med redan lågt valdeltagande. I riket som helhet ökade valdeltagandet i kommunalvalen bland unga under 30 år med drygt 2 procentenheter år Bland unga män i Stockholms län minskade valdeltagandet med 2,4
8 Sida 8 (14) procentenheter. Unga kvinnors valdeltagande i Stockholms län ligger kvar på samma nivå som i valet I riket ökade valdeltagandet bland inrikes födda med nästan 2 procentenheter. Bland utrikes födda kunde inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Skillnaden i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda ökade därmed och uppgick till 17 procentenheter år Enligt vissa undersökningar hänger valdeltagande i olika områden starkt samman med graden av social integration. Undersökningarna visar även att det finns tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper, att andelen röstande är betydligt lägre bland ensamstående, bland personer med lägre utbildningsnivå, låginkomsttagare, arbetare och personer utanför arbetsmarknaden. Tillit och trygghet Folkhälsoenkäten från 2014 visar att den sociala tilliten har ökat i nästan alla stadsdelsområden i Stockholms stad de senaste 12 åren. År 2014 svarade 8 procent av kvinnorna och 9 procent av männen att de har låg tillit till andra i sitt bostadsområde, att jämföra med 16 respektive 15 procent år Av folkhälsoenkäten framkommer att tilliten till andra människor är starkt korrelerad till utbildningsnivå. Södermalms stadsdelsområde är tillsammans med Norrmalms stadsdelområde, de områden där högst andel personer anger att det har tillit till andra i bostadsområdet. Av folkhälsoundersökningen framkommer att hög tillit till människor hänger nära samman med ett högt förtroende för politiska institutioner och myndigheter. I undersökningen svarade 86 procent att de har ett stort eller ganska stort förtroende för sin stadsdelsförvaltning och 89 procent att de har förtroende för den lokala polisen. Det finns även här skillnader mellan olika områden i staden. I de stadsdelsområden där tilliten var lägst svarade ungefär 25 procent att de hade mycket litet eller ganska litet förtroende för stadsdelsförvaltningen och ungefär 20 procent att de hade mycket litet eller ganska litet förtroende för polisen. Fler män än kvinnor har låg tillit för sin stadsförvaltning och för polisen. I Södermalms stadsdelsområde svarar ungefär 13 procent av de tillfrågade att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för stadsdelsförvaltningen och 10 procent för den lokala polisen. I hälften av de andra stadsdelsområdena är förtroendet högre, och i hälften lägre.
9 Sida 9 (14) Av Stockholms stads trygghetsmätning 2014 framkommer att 72 procent av invånarna i hela staden känner sig trygga eller mycket trygga medan 5 procent känner sig otrygga eller mycket otrygga. Resultatet visar en svag ökning av otryggheten sedan föregående mätning. Tendensen är att den upplevda otryggheten ökar i stadsdelar med en redan hög andel otrygga och skillnaderna mellan områden är stor. I en jämförelse av stadsdelar varierar resultaten från att nästan inga känner sig otrygga till att drygt 30 procent känner sig otrygga. I Södermalms stadsdelsområde svarar ungefär 3 procent att de känner sig otrygga. Generellt svarar fler kvinnor än män att de känner sig otrygga. Trygghetsmätningen visar att det finns en starkare koppling mellan känslan av oro och sociala riskfaktorer som ekonomisk utsatthet, ohälsotal och lågt valdeltagande än till faktiskt antal polisanmälda brott. Anlagda bränder i offentliga miljöer ses som utbrott av social oro. Under perioden juni 2014 till och med april 2015 rapporterades 541 bränder i Stockholms stad, varav runt 15 i Södermalms stadsdelsområde. Känslan av samhörighet och möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande för människors välbefinnande. Tillit mellan människor och förtroende för myndigheter främjar den sociala sammanhållningen som i sin tur kan minska risken för social oro och bidra till enskildas känsla av trygghet. Ärendets beredning Ärendet har beretts i stadsdelsdirektörens stab i samverkan med samtliga avdelningar i stadsdelsförvaltningen. Ärendet har behandlats i pensionärsrådet den 12 oktober, förvaltningsgruppen den 13 oktober och rådet för funktionshindersfrågor den 13 oktober Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar i hög grad den problembeskrivning och analys som rapporten Skillnadernas Stockholm lyfter fram. Förvaltningen ser positivt på att staden centralt tar ett samlat ansvar för en jämlik och socialt hållbar stad, att staden följer och mäter livsvillkor samt föreslår strategier och åtgärder för att minska skillnader mellan grupper och geografiska områden. Förvaltningen delar uppfattningen att sociala skillnader påverkar både enskilda
10 Sida 10 (14) individer och staden som helhet. Särskilt vill förvaltningen lyfta vikten av att staden samlat, utifrån kunskaperna i rapporten, riktar insatser mot de grupper och geografiska områden som är mest utsatta för att minska skillnaderna. Nämndens arbete för en stärkt social hållbarhet Det arbete som bedrivs inom ramen för den ordinarie verksamheten bidrar till att motverka ojämlika livsvillkor och verka för social hållbarhet. Förvaltningen arbetar för att alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen, att barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa får stöd och tidiga insatser, att personer med funktionsnedsättning får stöd för att leva ett så självständigt liv som möjligt, att vuxna får stöd att komma ifrån missbruk eller hemlöshet och att äldre får stöd för att känna sig trygga och så självständiga som möjligt. Utifrån de behov som finns i stadsdelsområdet arbetar förvaltningen även med vissa mer riktade insatser. Nedan lyfts exempel från olika verksamhetsområden. Förskolorna på Södermalm arbetar med att tidigt lägga grunden för lärande vilket är en utjämnande faktor för ojämlikhet och ökar möjligheterna att lyckas i fortsatta studier. Verksamheten anpassas till varje barns behov, förmågor och möjligheter, oavsett särskilda behov eller socioekonomiska förutsättningar. Forskning visar att vårdnadhavare som har en god relation med sina barn ger barnen en trygg uppväxt och stärker barnens självkänsla. För att stärka vårdnadshavares förutsättningar erbjuder förvaltningen föräldrastödsprogrammet Alla barn i centrum (ABC). Utöver det tillhandahåller förvaltningen fritidsverksamhet som är öppen för alla barn och ungdomar, såsom fritidsgårdar, öppna förskolor och parklekar samt sommarkollo. Dessa verksamheter möjliggör att barn och unga, oavsett socioekonomisk situation, kan få en meningsfull fritid. Dessutom stärker förvaltningen ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom att erbjuda dem sommarjobb inom stadsdelsområdet. Förvaltningen uppmärksammar barn, unga och vuxna som är i behov av stöd på olika sätt. Barn som far illa eller riskerar att fara illa får tidiga insatser för att möjliggöra en gynnsam utveckling. Inom förskolan finns ett barnombud på varje enhet som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik.
11 Sida 11 (14) Vuxna personer som är i behov kan få stöd för att komma ifrån missbruk, våld i en nära relation eller hemlöshet. Vuxna personer med en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning kan också få anpassat boende, boendestöd eller sysselsättning. En viktig faktor för att nå social hållbarhet är att människor har arbete och försörjer sig själva. Förvaltningen stöttar aktivt vuxna personer som får försörjningsstöd att komma tillbaka till egen försörjning. Arbetet sker systematiskt och i samverkan med andra myndigheter. Ett gott exempel på området är förvaltningens servicegrupp, varifrån flera visstidsanställda personer kommit vidare till egna arbeten. När människor blir äldre kan förutsättningarna för god livskvalitet försämras i och med att olika förmågor försvinner. Förvaltningens äldreomsorg arbetar därför med att stärka känslan av trygghet och självständighet utifrån varje individs behov. Äldre får bland annat hjälp att kunna bo kvar hemma och leva sitt liv som vanligt när krafterna tryter och de kan besöka dagverksamheter för att känna samhörighet med andra. Valdeltagandet är jämförelsevis högt i stadsdelsområdet. Förvaltningen arbetar främst med medborgarförslag, brukarråd och samråd för att öka den demokratiska delaktigheten på lokal nivå. Utöver dessa verksamheter och detta stöd, erbjuder Södermalms stadsdelsområde parkmiljöer som är tillgängliga för alla stockholmare. Parkerna är väl besökta av såväl stockholmare som invånare från andra kommuner. Gröna, rena parker skapar en känsla av trygghet och kan bidra till möten mellan olika grupper i samhället. För att öka trivsels och tryggheten har nämnden gjort extra satsningar på renhållning i parkerna. Trygghetsarbetet leds av det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan. Sammanfattningsvis bidrar Södermalms stadsdelsnämnd genom alla sina verksamheter till att stärka invånares möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I förhållande till andra stadsdelsområden i staden, visar rapporten Skillnadernas Stockholm att förutsättningarna är förhållandevis goda för att arbeta för att södermalmsbor ska ha det bra. Nämndens utmaningar i verksamheterna Kompetensförsörjning är en utmaning inom flera verksamhetsområden. Inom socialtjänsten behövs fler erfarna
12 Sida 12 (14) socialsekreterare, särskilt till utredning av barn och unga. För att stötta relativt oerfarna socialsekreterare behövs tillgång till daglig ärendehandledning och kontinuerlig kompetensutveckling. Inom äldreomsorgen finns ett betydande behov av medarbetare med tillräckliga kunskaper i svenska och inom förskolan finns det behov av fler förskollärare. För att kunna arbeta för en sammanhållen stad, behöver staden som helhet arbeta för att kompetensen ska fördelas jämt mellan stadsdelsområdena. Annars riskerar skillnaderna mellan stadsdelar som rapporten Skillnadernas Stockholm lyfter fram att öka. Inom förskolan är det en utmaning att fortsätta ge barn en jämn, god grund för fortsatt lärande och stärka nyfikenheten att läsa. En utmaning är föräldrarnas nöjdhet med förskolan, då det är stora skillnader i nöjdheten mellan förvaltningens förskolor. Eftersom många förskolor saknar egna gårdar, är en utmaning att ge barnens tillgång till utemiljöer. Förvaltningen har det stadsövergripande ansvaret för sommarkolloverksamhet för barn och ungdomar. För att bidra till en sammanshållen stad där barn och ungdomar med olika bakgrund och socioekonomisk status ska få jämlika livschanser, behöver förvaltningen nå ut till fler grupper, så som utlandsfödda flickor. Inom socialtjänsten finns flera utmaningar. En utmaning är det sedan fem år tillbaka ökande antalet orosanmälningar som rör misstanke om att barn far illa, där andelen som rör barnmisshandel ökar. Andelen vårdnadsutredningar, där vårdnadshavare är oense om var barn ska bo, är hög i stadsdelsområdet. Ytterligare en utmaning är att utveckla samverkan och arbetssätt mellan socialtjänst, förskola och skola för att tidigt upptäcka och arbeta med barn och unga som riskerar att fara illa. Bland annat märker förvaltningen att neddragningar i skolors elevhälsa riskerar att missa möjligheten att ge preventiva insatser i ett tidigt skede. Samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården behöver också utvecklas för att ge samlat stöd till de barn och unga med större behov. Bland annat ökar andelen unga tjejer med psykisk ohälsa i området. En utmaning inom socialtjänsten är hur arbetet med personer i våld i nära relationer ska bedrivas. Det finns riktlinjer för hur arbetet ska ske, men det saknas riktade medel för att finansiera arbetet. Detta skapar otydligheter och riskerar att skapa skillnader mellan stadsdelsområden.
13 Sida 13 (14) En utmaning, som inte nämns i rapporten Skillnaderna Stockholm, är att antalet missbrukande och hemlösa personer som rör sig i stadsdelsområdet ökar. Det beror bland annat på att det finns ett stort antal verksamheter i området som riktar sig till dessa grupper samt att enheten för hemlösa ligger nära Medborgarplatsen. När många missbrukande personer rör sig i området minskar den upplevda tryggheten. Förvaltningen samverkar med polisen i många ärenden, men utmanas när personer har insatser via en annan stadsdelsförvaltning. Vidare påverkas den upplevda tryggheten negativt av oroligheter runt idrottsevenemang, då många samlas vid Medborgarplatsen. Här behövs ett fortsatt samarbete med polis och supporterklubbar. Inom omsorgen om funktionsnedsatta är det en utmaning att hjälpa personer från daglig verksamhet till ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Förvaltningen märker att den fysiska tillgängligheten och tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, behöver förbättras. Inom äldreomsorgen är det en utmaning att hitta fungerande stöd till gruppen av äldre personer med psykosociala problem, missbruk och hemlöshet. Förvaltningen ser en tendens att denna grupp ökar. Det gäller personer som av olika orsaker inte klarar ett ordinärt boende, men som inte är i behov av ett vård- och omsorgsboende. Inom servicehusen bor idag en väsentlig andel äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar, missbruksproblematik eller som varit hemlösa, men deras behov kan inte alltid tillgodoses inom denna boendeform. Inom demokratiarbetet är förvaltningens utmaning att hitta former för dialog med medborgare. Det är en utmaning inom alla verksamheter att anpassa sin kommunikation och att ge alla individer ett gott bemötande. Här visar rapporten Skillnadernas Stockholm att det finns utrymme för att öka tilliten för förvaltningen och för den lokala polisen. Inom stadsmiljö är det en utmaning hålla parker rena och snygga med det stora antalet besökare. Det är även en utmaning att värna och utveckla parker och grönområden i takt med att staden förtätas. Förvaltningen vill betona vikten av att tillgången till parker och grönområden finns med från början i planeringen när stadsdelsområdet fortsätter att växa.
14 Sida 14 (14) En utmaning är bostadsförsörjningen som förändrats i takt med att andelen bostadsrätter ökat och hyresrätterna blivit färre, vilket har inverkan på medborgarnas möjligheter att välja var de vill bo. Södermalms stadsdelsområde har höga bostadspriser och attraherar i hög grad höginkomsttagare vilket bidrar till ett allt mer homogent stadsdelsområde och ett mer segregerat Stockholm. Förvaltningen arbetar med såväl omfattning som inriktning på bostadsbyggandet kring andelen omsorgslägenheter och förskolor. För att kunna arbeta med att stärka den sociala hållbarheten, behövs bättre underlag. Till exempel skulle statistik om skälen till orosanmälningar inom barn och ungdom kunna vara till hjälp för det förebyggande arbetet. Förvaltningen ser att det finns vinster om staden centralt tar ett samlat grepp och utreder vilken statistik som går att ta fram och kan vara till hjälp som beslutsunderlag i arbetet för att motverka ojämlika livsvillkor. Avslutningsvis ger rapporten Skillnadernas Stockholm en bild av en stad där livschanserna är ojämnt fördelade mellan grupper och områden. Segregationen har ökat och växande skillnader bidrar till att tilliten mellan människor minskar då människor med olika bakgrunder möts allt mer sällan. Södermalms stadsdelsförvaltning samverkar till största del med förvaltningar med likartade förutsättningar och utmaningar och i mindre utsträckning med stadsdelsområden med andra socioekonomiska förutsättningar. En utmaning är att minska avståndet mellan människor och bidra till fler möten, bland annat genom att i högre grad samverka mellan innerstad och ytterstadsområden. Något som skulle kunna bidra till detta är en mer sammanhållen process i staden för hantering av sommarjobb. Genom att gemensamt tillgodose platser för ungdomar med störst behov, skulle stadsdelsförvaltningarna ytterligare kunna bidra till ett sammanhållet Stockholm. Sammanfattningsvis föreslår förvaltningen att detta tjänsteutlåtande utgör svar på remissen. Bilagor 1. Länk till rapporten Skillnadernas Stockholm: Stockholm/Hallbarhetskommissionens-forsta-rapport-klar/
Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas
Läs merVisionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia
Visionsarbete i Stockholms stad Sverker Henriksson Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Varför? The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Hur? Sida 5 Visionen utgår från utmaningar
Läs merRemiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi och internservice Dnr 1.5.1-738-2018 Sida 1 (6) 2018-10-22 Handläggare Sofia Kántor Telefon: 08-508 042 45 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-11-15
Läs merSkillnadernas Stockholm
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-09-22 Handläggare Peter Kreitz Telefon: 08-508 22 020 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs merBoende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merEtt Stockholm för alla, Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Rinkeby - Kista stadsdelsförvaltning Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2018-02-07 Handläggare Linda Lantz Telefon: 08-508 01 449 Till Rinkeby-Kista Stadsdelsnämnd 2018-02-22
Läs merFörslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till
Läs merSvar på remiss Biblioteksplan
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (6) 2016-07-06 Handläggare Cecilia Oscarsson Telefon: 08-508 12 195 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-08-25 Svar på remiss Biblioteksplan
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab och kansli Sida 1 (5) 2018-03-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-04-19 Handlingsplan
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merLokalt utvecklingsprogram för ett hållbart och jämlikt Stockholm
Lokalt utvecklingsprogram för ett hållbart och jämlikt Stockholm Kungsholmens stadsdelsnämnd 16-4-1 Dnr 1..1.-159-16 stockholm.se Innehåll Bakgrund Nulägesanalys Stadsdelsområdet Boende och stadsmiljö
Läs merÖkad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2011-08-30 SID 1 (6) 2011-08-15 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Ökad jämlikhet, minskad segregation
Läs merStrategi för en äldrevänlig stad
Rinkeby- stadsdelsförvaltning Avdelning äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-13 Handläggare Annika Ekengren Telefon: 08-508 01 230 Till Rinkeby- stadsdelsnämnd
Läs merEtt Stockholm för alla Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (5) 2017-12-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-02-01 Ett Stockholm för alla Program
Läs merVerksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd
Verksamhetsplan 2018 i korthet Östermalms stadsdelsnämnd Fakta Östermalms stadsdelsområde Ett av de geografiskt största stadsdelsområdena Cirka 74 000 invånare - prognos för 2021, drygt 80 000 Cirka 51,5
Läs merDemokratiutveckling på Södermalm
Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm
Läs merRemiss om Strategi mot våldsbejakande extremism
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-09-02 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-09-24 Remiss om Strategi mot våldsbejakande extremism Svar på remiss
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Sida 1 (6) 2018-03-27 Handläggare Madelen Lyckedal Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Handlingsplan för socialtjänstens
Läs merKvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1(5) Dnr 1.1.-718/2013 2013-11-18 Handläggare Åsa Winfridsson Telefon08-508
Läs merVälkommen till Skärholmen! Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen
Välkommen till Skärholmen! Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen Välkommen till Skärholmen! Stadsdelsförvaltningar 8 1. Bromma 2. Enskede-Årsta-Vantör 3. Farsta 4. Hägersten-Liljeholmen 5. Hässelby-Vällingby
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merTrygghetsmätningen 2017
Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (7) 2017-11-10 Handläggare: Gabriella Luoma 08 508 18 129 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Trygghetsmätningen 2017 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merSvar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merBeslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Sida 21 16 Färdplan för ett Stockholm för alla Svar på remiss från kommunstyrelsen Beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat Färdplan för ett
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merRemiss från kommunstyrelsen, dnr /2016
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende
Läs merInförandet av ett system för prova-på-studier för personer med försörjningsstöd
Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen staben Tjänsteutlåtande Dnr 881-2015-1.5.1. Sida 1 (5) 2015-10-26 Handläggare Helena Örnevall Telefon: 08-508 13 205 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-11-19
Läs merÖversyn av stadens budget- och skuldrådgivning och Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Dnr 1242-2017-1.5.1. Sida 1 (7) 2017-12-15 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-02-01 Översyn
Läs merIntegrationsutskottet
Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan
Läs merEnskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelnings Kultur, fritid och demokrati. Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr /
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelnings Kultur, fritid och demokrati Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.2.5.-330/201 2018-04-23 Handläggare Lena Eidebo Telefon: 08-508 14776 Till Enskede-Årsta-Vantör
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merVision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia
Vision 2040 Ett Stockholm för alla The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla Stockholm är en attraktiv stad. Det är en av Europas snabbast växande städer och kommer att vara en miljonstad
Läs merFördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-27 Handläggare Monica Slama Telefon: 08-508 23 092 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merSvar på remiss angående begäran om yttrande över förslag till handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer i säkra boendeförhållanden
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Analys och kvalitet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-19 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss
Läs merDnr Sida 1 (5)
Sida 1 (5) Sida 2 (5) 1.1 Barn är i goda pedagogiska miljöer både inom- och utomhus i förskolan Barnen leker, lär och utvecklas i förskolan Barns livschanser är jämlika Vårdnadshavare och förskolans samverkan
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merINGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag
INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om
Läs merHandläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan
Läs merTillsammans skapar vi vår framtid
Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads
Läs merFramtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl
Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merFärdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-10-29 Handläggare Thérèse Salomon Telefon: 076-120 80 79 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merRemiss om betänkandet Moderniserad studiehjälp KS 585/2015
Älvsjö stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-06-01 Handläggare Madeleine Hagerth Telefon: 08-508 21 051 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2015-06-17 Remiss
Läs merMånadsrapport per februari 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 143-2017-1.2.1. Sida 1 (5) 2017-02-23 Handläggare Annegret Wallin Telefon: 08-508 12 023 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-03-09
Läs merUtvärdering av feriejobb för unga
Södermalms stadsdelförvaltning Sociala avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-01-11 Handläggare Emma Holmgren Telefon: 08-508 13 185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Utvärdering av feriejobb
Läs merTranspersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-16 Handläggare Lisa Fejzic Wallenberg Telefon: 08-508 25 246 Till Socialnämnden 2018-02-20 Transpersoner
Läs mer4 Underlag för budget 2019 med inriktning 2020 och 2021 Dnr 2018/
Sida 6 (33) 4 Underlag för budget 2019 med inriktning 2020 och 2021 Dnr 2018/170-1.1. Stadsdelsnämndens beslut 1. stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag till underlag för budget 2019 med inriktning
Läs merInsatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)
PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse
Läs merBarnombudsmannens rapport 2017
Utlåtande 2017:195 RI+VI (Dnr 150-794/2017) Barnombudsmannens rapport 2017 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Barnombudsmannens rapport 2017 godkänns enligt bilaga till utlåtandet.
Läs merKommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Stadsledningskontoret Staben Tjänsteutlåtande Dnr KS 2018/911 Sida 1 (8) 2018-06-25 Handläggare Helen Slättman Elisabet Bremberg Telefon: 29332, 29372 Till Kommunstyrelsen Kommissionen för ett socialt
Läs merBetänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) den kompletterande promemorian Ett socialt hållbart eget boende
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (8) 2018-09-10 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 16 oktober 2018 Betänkande från
Läs merÅtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla, motion (2017:54)
Socialförvaltningen avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2017-11-17 Handläggare Niklas Roth Telefon: 08-508 43 024 Till Socialnämnden 2018-01-30 Åtgärder för ett säkrare och tryggare
Läs merMotion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Dnr 2016-512-1.5.1. Sida 1 (5) 2016-10-01 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-11-24 Förslag till program
Läs merSvar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre
Skärholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-07-03 Handläggare Nicoletta Zoannos Telefon: 08-508 24 594
Läs merRemissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-26 Handläggare Mats Sylwan Telefon: 08 508 31 928 Till Kulturnämnden Remissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2018-04-12 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 0850825244 Till Socialnämnden 2018-05-15 Handlingsplan för socialtjänstens
Läs merBrukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Sida 1 (8) 2015-01-07 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-50815024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-01-29 familjeomsorgen
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Läs merInriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merRiktlinjer för ledsagning och ledsagarservice
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab och kansli Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-09 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2018-04-19
Läs merPå lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merResultat från Socialstyrelsens brukarundersökning - så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018.
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Dnr. 1.1 528-2018 Sida 1 (5) 2018-10-08 Handläggare Pia Lindman Telefon: 08-508 08 418 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Resultat
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Läs merFörslag till Vision Järva 2030
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DPLNR 106 DNR 255/2008 SID 1 (5) 2008-09-29 Handläggare: Lars B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden den 14 oktober 2008 Äldreförvaltningens förslag till beslut
Läs mer5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN
Sida 5 (10) 5 Tertialrapport 2 2018 för arbetsmarknadsnämnden AMN 2017-0297-01.02 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att begära budgetjustering för en sänkning av intäktskravet
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merNedskräpning på Östermalm
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-07-28 Handläggare Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merStockholmsenkäten 2010
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFärdplan för ett Stockholm för Alla
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2018-10-16 Handläggare Flor Luna Telefon: 50824267 Till Skärholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan
Läs merVälfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Läs merMål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar
- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument, SDN Östra Göteborg Inledning Grunden i Östra
Läs merRedovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri
Södermalms stadsdelförvaltning Sociala avdelningens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-27 Dnr. 209-2015-1.2.1 Handläggare Emilia Tuvesson 08-508 13 221 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-03-26 Redovisning
Läs merInledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Läs merLokalt utvecklingsprogram. Hässelby-Vällingby stadsdelsområde stockholm.se
Lokalt utvecklingsprogram för Hässelby-Vällingby stadsdelsområde 2016-2021 stockholm.se Lokalt utvecklingsprogram Hässelby-Vällingby stadsdelsområde År 2016-2021 Dnr: 1.2.1-342-2016 Utgivningsdatum: 2016-09-22
Läs merFramtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Läs merFramställan om kommuncentralt avsatta medel för hållbarhetsbidrag 2018
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-02-20 Diarienummer 0008/18 Handläggare Lena Thylén Telefon: 368 10 13 E-post: lena.thylen@fastighet.goteborg.se Framställan om kommuncentralt avsatta medel
Läs merProgram för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Svar på remiss från kommunstyrelsen.
Dnr Sida 1 (6) 2017-12-05 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2018-2023. Svar på remiss
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merKulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Läs mer