FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2012

Transkript

1 Dnr 504/24/2012 Datum: FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2012 Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin.

2 2 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2012 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för ingående av förbindelse Stödbeloppet och betalningen av det Tvärvillkoren som villkor för stödet Grundvillkor Iakttagande av grundvillkoren Gemensamma djurhälsokrav för nöt- och svingårdar Hälsovårdskrav som ska följas på nötgårdarna Utfodring och annan skötsel av nötkreatur Hälsovårdskrav som ska följas på svingårdarna Tilläggsvillkor Val av tilläggsvillkor Tilläggsvillkor för nötgårdar Tilläggsvillkor för svingårdar Förändrade förhållanden under förbindelsens gång Skyldighet att anmäla om förändrade förhållanden Byte av djurslag Minskning av antalet djur som förbindelsen gäller Befrielse från eller frånträdande av förbindelse Överföring av förbindelsen Vissa omständigheter som hänför sig till stödet Termer Förvaring av handlingar Stödets offentlighet Övervakning Ändring av förbindelsen när programperioden byts BILAGA 1 Hälsovårdskrav på nötgårdar BILAGA 2 Hälsovårdskrav på svingårdar... 20

3 3 FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Förutsättningar för ingående av förbindelse Ingående av förbindelse Stöd för djurens välbefinnande kan sökas av nöt- och svingårdar. För att få stöd ska jordbrukaren lämna in en förbindelse om stöd för djurens välbefinnande till den lokala landsbygdsnäringsmyndigheten. Förbindelsetiden är fem år. Förbindelser som ingås år 2012 träder i kraft och upphör Förbindelsen om stöd för djurens välbefinnande ingås på blankett 188. Blanketten ska senast lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Dessutom ska utbetalning av stödet sökas under alla förbindelseår, också det första, på blankett 101 B vid den samlade stödansökan. Förbindelsen består av grundvillkor och av frivilliga valbara djurartsspecifika tilläggsvillkor. Jordbrukaren kan under pågående förbindelseperiod frånträda en förbindelse om stöd för djurens välbefinnande som ingåtts före 2012 och år 2012 i stället ingå en ny förbindelse på minst motsvarande nivå. I en sådan situation där den gamla förbindelsen har gällt under, jämnt eller över 3 år och byts till en ny förbindelse år 2012, återkrävs inte det stöd som betalats ut inom ramen för den gamla förbindelsen. Att förbindelsen förblir på åtminstone samma nivå betyder att den nya förbindelsen ska innehålla minst lika många tilläggsvillkor som den gamla. Om jordbrukaren byter en gällande förbindelse mot en ny som ingås år 2012 ska han eller hon fylla i och underteckna blanketterna 194 och 188 samt 101B och lämna in dem till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast Jordbrukaren åtar sig att iaktta de förpliktelser som åtgärden förutsätter i fråga om det eller de djurslag som han eller hon valt. Jordbrukaren ska ha minst 10 djurenheter av det berörda djurslaget i sin besittning på sin gård under hela förbindelsetiden. Förbindelsen och valet av tilläggsvillkor är förbundna med vissa särskilda begränsningar som beskrivs nedan. Allmänna krav Jordbrukaren ska uppfylla kraven för djurhälsovård. Jordbrukaren ska spara hälsovårdsavtalet, veterinärintygen över avlagda hälsovårdsbesök, de årligen uppdaterade hälsovårdsplanerna samt eventuella partispecifika sammandrag av incidenstalet bland djuren. Jordbrukaren ska försäkra sig om att stödvillkoren uppfylls till alla delar under hela förbindelseperioden. Hälsovårdskraven och övriga villkor som beskrivs nedan ingår i grundvillkoren. När ansökan lämnas in senast ska ett hälsovårdsavtal ska ha ingåtts, eller så ska det veterinärbesök som behövs för ingående av hälsovårdsavtalet ha bokats. Hälsovårdsavtalet ska dock ingås senast under det första förbindelseåret. Hälsovårdsavtalet ska gälla under hela förbindelseperioden. Hälsovårdsbesöken och den uppdaterade hälsovårdsplanen ska vara gjorda senast 30.4 varje förbindelseår. En kopia av hälsovårdsavtalet ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast Detta gäller också dem som ingått förbindelsen tidigare år. Kopior av dokumenten över hälsovårdsbesöken och en kopia av hälsovårdsplanen ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast Detta gäller alla hälsovårdsbesök och hälsovårdsplaner som gjorts efter , oberoende av vilket år förbindelsen om stöd för djurens välbefinnande har ingåtts. Det är ett villkor för betalningen av stöd att kopior av hälsovårdsdokumenten ges in till kommunen. Förutom grundvillkoren kan jordbrukaren välja önskat antal tilläggsvillkor. Ett tilläggsvillkor som gäller ett specifikt djurslag kan väljas, om

4 4 tilläggsvillkoret gäller i genomsnitt minst 10 % av antalet djurenheter av djurslaget i fråga på gårdsbruksenheten under hela förbindelseåret och de andra förutsättningarna uppfylls. Exempel: på gårdsbruksenheten finns det 37 nötkreatur över 2 år (à 1 de), och dessutom finns det i genomsnitt 13 kalvar (à 0,4 de) eller fler på gårdsbruksenheten under förbindelseåret. 37 djur * 1,0 de/djur = 37 de, 13 djur * 0,4 de/djur = 5,2 de. Totalt 42,2 de. 42,2 de * 10 % = 4,2 de Slutsats: kravet på minst 10 % uppfylls (5,2 de > 4,2 de) Exempel: på gårdsbruksenheten finns det 350 övriga svin (à 0,3 de) och 24 suggor (à 0,5 de) under förbindelseåret. 350 djur * 0,3 de/djur = 105 de, 24 djur * 0,5 de = 12 de. Totalt 117 de. 117 de * 10 % = 11,7 de Slutsats: kravet på minst 10 % uppfylls (12 de > 11,7 de) Under det första förbindelseåret ska jordbrukaren senast den 31 december genomföra på gårdsbruksenheten de åtgärder som tilläggsvillkoren omfattar, om inte något annat föreskrivs någon annanstans. Jordbrukaren och gårdsbruksenheten Med jordbrukare avses i fråga om stödet för djurens välbefinnande en fysisk eller juridisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer som bedriver husdjursproduktion, oavsett vilken juridisk ställning gruppen och dess medlemmar har. Jordbrukaren behöver inte ha någon bestämd minimiåkerareal eller annan areal i sin besittning, om inte förbindelsevillkoren förutsätter att de produktionsdjur som förbindelsen gäller ska gå på bete eller vistas i rastgård. Med gårdsbruksenhet (gård) avses en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet som används för jordbruk, leds av en jordbrukare och består av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som administreras som en helhet på grundval av ägande eller arrende. Ålder Jordbrukaren eller maken ska vara minst 18 år och inte mera än 65 år den 31 december året innan förbindelsen ingås. 65-årsdagen får ha infallit tidigast det nämnda datumet. En jordbrukare som ingår förbindelse år 2012 ska vara född under tiden för att ålderskravet ska uppfyllas. Med make avses sökandens make eller maka eller en i 7 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden. En person under 18 år kan beviljas stöd endast om personen har ingått äktenskap eller om personen idkar jordbruk som samägare tillsammans med ena föräldern eller båda föräldrarna. Om jordbruk bedrivs av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av stöd att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Det förutsätts dock inte att ålderskravet uppfylls när stöd beviljas ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet. 2 Stödbeloppet och betalningen av det Ansökan om utbetalning av stöd för djurens välbefinnande För att stödet ska kunna betalas ut förutsätts det att en årlig ansökan om utbetalning lämnas in. Utbetalning ska sökas på blankett 101B senast Blanketten ska lämnas in också det första stödåret. På en gård som håller både nötkreatur och svin och som åtar sig att iaktta stödvillkoren för både nöt- och svingårdar räknas djurantalet ut enligt samma principer som på gårdar som håller bara nötkreatur eller bara svin. På nötgårdar ska den av jordbruksförvaltningen fastställda blanketten 101 B användas för ansökan om utbetalning. Blanketten lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet i samband med den årliga samlade stödansökan. Någon särskild anmälan om djurantal som hänför sig till stödansökan behövs inte. Antalet nötkreatur fås ur nötdjursregistret som förs av Lantbrukets Datacentral. På basis av det räknar förvaltningen ut antalet stödberättigande nötkreatur på räkningsdagarna. För att få stöd måste jordbrukaren anmäla nötkreaturen till nötdjursregistret. Det år då

5 5 Tabell 2. VILLKOR SOM SKA FÖLJAS STÖDNIVÅ /de Grundvillkor Nöt 50,00 Svin 16,00 Tilläggsvillkor för nötgårdar 1. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls (alternativen a och b) a) omfattande tilläggsvillkor med utrymmeskrav 47,00 b) snävare tilläggsvillkor 39,00 2. Främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls 51,00 3. Främjande av de förhåll. under vilka minst 6 mån. gamla nötkreatur hålls 34,00 4. Betesgång och rastning för nötkreatur (alternativen a, b och c) a) betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden 57,00 b) betesgång under växtperioden 29,00 c ) långvarigare betesgång under växtperioden 35,00 5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 17,00 Tilläggsvillkor för svingårdar 1. Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor 15,00 2. Betäckning och inseminering av suggor och gyltor 5,00 3. Krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin 4,00 4. Främjande av förhållandena för grisning 23,00 5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 12,00 6. Ökad stimulans för svin (alternativen a, b, c, d och e) 10,00 a) stimulerande föremål som fästs i konstruktionerna b) lösa stimulerande föremål c) kommersiella stimulerande föremål d) halm e) djupströbädd 7. Svinens kontakt med utomhusluft 17,00 förbindelsen inleds betalas stödet på basis av det genomsnittliga antalet djurenheter för perioden mellan den 1 maj och den 1 augusti, dessa dagar medräknade. Under de följande åren är antalet djurenheter det genomsnittliga antalet djurenheter för perioden mellan den 2 augusti året före stödansökan och den 1 au- 8. Sjuk- och behandlingsboxar för svin 11,00 gusti under ansökningsåret, dessa dagar medräknade. Antalet svin som utgör grund för utbetalningen i fråga om svingårdar fås ur det svinregister som förs av Evira. På basis av det räknar förvaltningen ut antalet stödberättigande svin på räkningsdagen. För att kunna få stöd ska sökanden anmäla svinen till svinregistret enligt Eviras anvisningar: en anmälan om djurantalet ska ges in 3 gånger per år, och den ska ange antalet svin den första dagen i respektive månad. Antalet djurenheter av svin räknas utgående från antalen stödberättigande djur på följande dagar: det år förbindelsen ingås: medeltalet av antalet djurenheter den 1 maj, juni, juli och augusti de följande åren: medeltalet av antalet djurenheter den 1 september, oktober, november och december det föregående året och den 1 januari, februari, mars, april, maj, juni, juli och augusti under det innevarande året. Stödet är inte avsett för vildsvinsfarmer. Vid uträkningen som förvaltningen gör lämnas det största antalet och de två minsta antalen obeaktade (också under förbindelseåret). Av de tre månader gamla eller yngre smågrisar som anmälts till registret beaktas hälften. Stödet återkrävs inte, om djurantalet på gården kortvarigt minskar avsevärt på grund av en djursjukdom som ska bekämpas eller sanering av gården på grund av smitta.

6 6 Dessutom ska man observera att förbindelsen fortgår även om gården har ett kortvarigt (högst några månader långt) produktionsuppehåll. Sådana produktionsuppehåll kan bero på följande omständigheter: - vissa former av husdjursproduktion - grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad - ändring av produktionsinriktningen - oöverstigligt hinder, till exempel en djursjukdom som ska bekämpas eller sanering av gården på grund av smitta. Stödberättigande djur omvandlas till djurenheter enligt tabell 1 (se också kap. 7 Vissa omständigheter som hänför sig till stödet): Tabell 1. DJURSLAG DJURENHET (de) Tjurar, kor och övriga nötkreatur (över 2 år) 1,0 Nötkreatur (6 mån. 2 år) 0,6 Nötkreatur (under 6 mån.) 0,4 Suggor 0,5 Övriga svin 0,3 Till en jordbrukare som ingått förbindelse betalas årligen stöd för djurens välbefinnande i överensstämmelse med de villkor han eller hon följer. Stödet betalas per djurenhet i enlighet med tabell 2. Det minsta stödbeloppet som betalas är 100 euro. Beloppet av stöd för djurens välbefinnande Om gården varit föremål för djurövervakning, verifieras antalet stödberättigande djur utgående från övervakningsuppgifterna. Stöd betalas för de stödberättigande djur som är i jordbrukarens besittning. Stödvillkoren måste följas också i fråga om de djur i sökandens besittning som är placerade någon annanstans än på gården. Betalningen av stöd grundar sig på att en kopia av hälsovårdsplanen och kopior av dokumenten över hälsovårdsbesöken lämnas in till kommunen. 3 Tvärvillkoren som villkor för stödet Beviljandet av stöd för djurens välbefinnande förutsätter att tvärvillkor iakttas. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. I kapitel 9 i ansökningsguiden för år 2012 berättas det mer om tvärvillkoren och de författningar som hör samman med dem, liksom också i följande guider om tvärvillkoren som har skickats till jordbrukarna: - Odlingssätt och miljövillkor (den nyaste guiden har getts ut 2010) - Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälning om djursjukdomar och djurens välbefinnande. De författningar som jordbrukaren förbinder sig att iaktta som tvärvillkor uppräknas i de ovannämnda guiderna. Guiderna finns att få hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och ELY-centralerna samt på Eviras och Landsbygdsverkets webbplatser. Om en jordbrukare som ansöker om stöd för djurens välbefinnande endast har djuren och en produktionsbyggnad för djur i sin besittning, ska han eller hon följa de författningar i anslutning till tvärvillkoren som gäller animalieproduktion. Stödtagaren ska följa djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Stödutbetalningen ska avbrytas, om det på stödtagarens gårdsbruksenhet har utförts tillsyn som gäller produktionsdjur eller någon annan tillsyn och det till följd av tillsynen på initiativ av djurskyddsmyndigheten har inletts åtalsprövning som gäller djurskyddsbrott, grovt djurskyddsbrott, lindrigt djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelse. Om stödtagaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med stödtagaren döms för något av de ovannämnda brotten och djurhållningsförbud inte har meddelats personen samtidigt, ska stödet återkrävas eller inget stöd betalas för det kalenderår under vilket gärningen har uppdagats i samband med tillsyn och till följd av vilket åtalspröv-

7 7 ningen har inletts. Om straff för något av de ovannämnda brotten döms ut och djurhållningsförbud meddelas personen samtidigt, ska stödet återkrävas eller inget stöd betalas från och med det kalenderår under vilket gärningen har uppdagats i samband med tillsyn och till följd av vilket den ovannämnda åtalsprövningen har inletts, till dess att djurhållningsförbudet upphör att gälla. 4 Grundvillkor 4.1 Iakttagande av grundvillkoren Sökanden ska följa grundvillkoren i fråga om svin eller nötkreatur. Sökanden kan också åta sig att följa grundvillkoren i fråga om bägge djurslagen, och sökanden kan välja tilläggsvillkor i fråga om bägge djurslagen. Då måste det finnas minst 10 djurenheter av båda djurslagen. Om jordbrukaren följer grundvillkoren för bara ett djurslag, ska tilläggsvillkoret eller tilläggsvillkoren gälla detta djurslag. Stödtagaren ska följa grundvillkoren från och med förbindelsedatumet Grundvillkoren omfattar 1) hälsovårdsavtal, 2) hälsovårdsbesök, 3) hälsovårdsplan, 4) sjukdomsskydd på gårdsnivå, 5) utfodring och skötsel av djuren samt 6) beredskapsplan. De importerade foder och foderråvaror som används på gården ska anskaffas från företag som finns på positivlistan eller annars ha undersökts i Finland med avseende på salmonella. Om fodren eller foderråvarorna skaffats från något annat företag än de som finns på positivlistan ska jordbrukaren för veterinären visa upp ett intyg över utförd salmonellaundersökning i samband med hälsovårdsbesöket. Beredskapsplan Gården ska ha en uppdaterad skriftlig plan över djurutrymmenas beredskap i särskilda situationer. Planen ska innehålla en brandbekämpnings- och räddningsplan samt en plan för de åtgärder som ska vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Om det med avseende på djuren finns ett maskinellt ventilations-, utfodrings-, vattnings- eller annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska beredskapsplanen innehålla också en beskrivning av reservsystemen under störningar i utrustningens funktion. På gårdar med svin ska alarmsystemet vara sådant att jordbrukaren kan ta emot alarm vid alla tider på dygnet. Brandbekämpnings- och räddningsplan, ingår i beredskapsplanen Gårdsbruksenheten ska ha en skriftlig brandbekämpnings- och räddningsplan av vilken framgår åtminstone var eventuella brandvarnare är belägna, hur man ska gå till väga i nödsituationer och längs vilka rutter djuren ska föras ut i en nödsituation, åtgärder för att rädda djuren samt vilken räddnings- och brandbekämpningsutrustning som behövs på gården och var utrustningen finns. Planen ska vara genomförbar. Den ska ha som mål att djuren inte orsakas onödigt lidande och att de garanteras skydd och föda i en eventuell exceptionell situation. Det krävs inte att brandvarnare skaffas och monteras upp. Planen ska göras upp senast , innan tiden för inlämning av förbindelseansökan har gått ut. Jordbrukaren ska ge in en kopia av brandbekämpnings- och räddningsplanen till den regionala räddningsmyndigheten. LINKKI De regionala räddningsverken i Finland: Gemensamma djurhälsokrav för nötoch svingårdar När jordbrukaren första gången ansöker om stöd för djurens välbefinnande ska han eller hon åta sig att följa hälsovårdskraven. Kraven som gäller djurhälsovård indelas i hälsovårdsavtal, hälsovårdsplan, hälsovårdsbesök som en veterinär gör samt sjukdomsskydd på gårdsnivå. Jordbrukaren ska ha ett gällande skriftligt hälsovårdsavtal som ingåtts med en veterinär. Om gården redan har ett ETU-hälsovårdsavtal som slutits med en veterinär, behövs det inget nytt avtal utan det gamla fortgår på normalt sätt om det är giltigt. Av avtalet ska framgå ETUs krav på nationell nivå enligt gårdens produktionsinriktning (ETU-avtalen) eller hälsovårdskraven (Landsbygdsverkets blankett för hälsovårdsavtal, Blnr 189). ETUavtalsblanketten används på de gårdar som ansluter sig till ETU-uppföljningssystemen (Sikava eller Naseva) medan Landsbygdsver-

8 8 kets blankett 189 används på de gårdar som inte gör det. Om gården ännu inte har något hälsovårdsavtal ska jordbrukaren komma överens med veterinären om att ingå hälsovårdsavtal innan ansökan om stöd för djurens välbefinnande lämnas in. Det här antecknas på blankett 188. De hälsovårdskrav som utgör villkor för stödet sammanfaller inte helt med ETUs krav på nationell nivå, men bägge uppfyller förutsättningarna för stöd för djurens välbefinnande och är förenliga med standarderna för djurhälsovård. Av avtalet ska det framgå hur ofta veterinären besöker gården, vad som görs under besöken samt om uppgifter om gården och djurens hälsotillstånd eventuellt överlåts för exempelvis mejeriets eller slakteriets bruk eller används på annat sätt. På nötgårdar ska veterinären avlägga ett hälsovårdsbesök minst en gång per förbindelseår ( ). På svingårdar ska hälsovårdsbesöken avläggas så att gårdar med smågrisproduktion och integrerad produktion besöks minst 4 gånger per förbindelseår ( ) och slaktsvingårdar en gång per uppfödningsomgång. Slaktsvinsstallar som fylls på kontinuerligt ska besökas minst 4 gånger per förbindelseår ( ). Över varje hälsovårdsbesök gör veterinären upp för sig och för jordbrukaren ett skriftligt dokument enligt standarderna för djurhälsovård. Veterinärens observationer under hälsovårdsbesöket ska framgå av dokumentet. Jordbrukaren ska förvara sitt exemplar av hälsovårdsavtalet, den årligen uppdaterade hälsovårdsplanen och dokumenten över hälsovårdsbesöken på sin gård och skicka kopior av dem till kommunen. Kopior ska sändas in som följer: hälsovårdsavtalet senast (gamla och nya förbindelser), hälsovårdsplanen och dokumenten över hälsovårdsbesöken senast , dock bara i fråga om besök som avlagts och hälsovårdsplaner som gjorts eller senare (gamla och nya förbindelser). På basis av besöket eller besöken utarbetar veterinären en skriftlig hälsovårdsplan, som innehåller de korrigerings- och utvecklingsåtgärder som enligt överenskommelse mellan veterinären och jordbrukaren ska genomföras på gården. Hälsovårdsplanen kan ingå i hälsovårdsbesöksblanketten. Planen ska uppdateras årligen. Uppdateringen kan göras utgående från ett flertal besök. Planen kan vara i elektronisk form, förutsatt att den vid behov kan skrivas ut exempelvis för den myndighet som utför djurövervakning. Hälsovårdsbesöken och/eller hälsovårdsplanen kan utföras av den veterinär som uppgjort hälsovårdsavtalet eller av någon annan veterinär som befullmäktigats av gården. Vid en eventuell övervakning ska befullmäktigandet kunna verifieras. På gården ska man följa de föreskrifter som veterinären särskilt meddelar om sjukdomsskyddet samt om anskaffning av djurmaterial, foderråvaror och importerat foder. 4.3 Hälsovårdskrav som ska följas på nötgårdarna Gårdar med nötkreatur ska vara fria från salmonella- och BVD-infektioner och sådana gårdar som säljer djur till livs ska dessutom vara fria från ringormsinfektioner. När det gäller ringorm berörs slutuppfödningsanläggningar för kalvar som föds upp till köttproduktion inte av kravet. Förekomst av dessa sjukdomar på gården är inget hinder för en stödförbindelse, men saneringen ska pågå när förbindelsen om stödet ingås eller så ska den påbörjas utan dröjsmål. Gårdens sjukdomsfria status utreds i samband med veterinärens besök på gården och antecknas på hälsovårdsbesöksblanketten. Om någon av de ovannämnda infektionerna konstateras på gården under förbindelseperioden, eller om infektion har konstaterats före förbindelseperiodens början, ska jordbrukaren sanera bort infektionen eller i övrigt handla enligt veterinärens gårdsspecifika anvisningar för förhindrande av att smittan sprider sig. Avelsdjur som köpts eller flyttats till en nötgård och som hållits på en annan jordbrukares djurhållningsplats ska vara undersökta med avseende på salmonella enligt veterinärens anvisningar. Med avelsdjur avses här nötkreatur som är avsedda för djurhållning och som kommer till gården, exempelvis kvigor som är avsedda att bli mjölkkor. Undersökningen ska vara gjord högst 2 månader innan djuret förs till gården. På gårdar som föder upp kalvar och som säljer sina köpta djur för vidareuppfödning ska salmonellaundersökningen göras årligen per avdelning enligt veterinärens anvisningar.

9 9 Nötkreaturen ska hållas rena och om produktionsförhållandena medger det ha tillgång till ordentligt med strö. Vidare ska god utfodrings- och foderhygien iakttas. Utfodringen ska utföras så att fodret inte innehåller orenheter. Dessa åtgärder syftar till att bekämpa fekala sjukdomsalstrare. Under hälsovårdsbesöket slås det fast att man på gården har försökt bekämpa fekala sjukdomsalstrare på de ovannämnda sätten. 4.4 Utfodring och annan skötsel av nötkreatur Gården ska bedriva systematisk produktionskontroll. Produktionskontrollen kan skötas till exempel av en rådgivningsorganisation, av mejeriet, slakteriet eller av jordbrukaren själv. Vid utfodringen av nötkreaturen ska man följa en skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och som beaktar djurens tillväxt- och produktionsstadium. Vid produktionskontrollen och planeringen av utfodringen på nötkreatursgårdar ska åtminstone följande uppfyllas: det finns tabellvärden eller foderanalyser över fodrets sammansättning (köpt foder och större partier hemmaproducerat foder av avvikande kvalitet) utfodringsplanen uppdateras enligt situationen, en ny utfodringsplan utarbetas åtminstone för olika typer av utfodringsskeden såsom för inomhus- och utomhusutfodringsperioden vikten med våg eller måttband, om möjligheten att använda uppskattad vikt eller konditionsklass inte har nämnts dikor och köttboskap kan utfodras genom grupputfodring med hänvisning till de ovannämnda grunderna läkemedelsbehandlingar, sjukdomar och utmönstringar antecknas I synnerhet: för mjölkboskap finns kornas vikt eller konditionsklass i medeltal, producerad mjölkmängd per ko samt produktionsfas och dräktighetsfas. För kvigor finns kvigornas vikt eller konditionsklass i medeltal samt de enskilda kvigornas ålder och dräktighetsfas. för dikor finns besättningens vikt eller konditionsklass i medeltal, produktionsfas samt antalet avvanda kalvar/diko. Tidpunkterna för kalvningarna och antalet avvanda kalvar antecknas. För livdjur till försäljning eller djur som blir kvar på den egna gården alternativt ålder, konditionsklass och dygnstillväxt i medeltal (kan räknas ut med hjälp av avvänjningsvikt, förmedlingsvikt eller 200-dygnsvikt och den uppskattade födelsevikten). för köttboskap finns uppskattad födelsevikt och faktisk slaktvikt på basis av vilka dygnstillväxten räknas ut. Utfodringsplanen uppgörs på basis av dygnstillväxten i medeltal och djurets ålder. Nötkreaturen ska ha tillräckligt med grovfoder som lämpar sig för deras ålder och produktionsfas. Alla djur ska hela tiden ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. Veterinären ska anteckna observationerna om vattnets tillräcklighet i hälsovårdsplanen. Veterinären mäter vid behov vattenflödet i samband med det årliga hälsovårdsbesöket. Mätningen kan också utföras av en annan person som är insatt i frågan, exempelvis en rådgivare. Nötkreatur får inte hållas ensamma, om det inte är nödvändigt på grund av sjukdom, skada, aggressivt beteende eller någon annan motiverad och godtagbar orsak eller om inte något annat förutsätts i tilläggsvillkoren för stöd för djurens välbefinnande. Till exempel kan man vara tvungen att hålla avelstjurar ensamma en tid och likaså kan nyfödda kalvar hållas ensamma till en början, i högst tre (3) veckor. Nötkreatur som är avsedda för köttproduktion, inklusive dikor, får inte hållas tjudrade i bås om det inte är nödvändigt på grund av någon tillfällig, motiverad och godtagbar orsak. Godtagbara orsaker är till exempel inseminering och vårdbesök av veterinär eller klövvårdare, eller att djuret hålls tjudrat högst några dagar eftersom det behöver vila. Med tanke på djurens välbefinnande är det inte önskvärt att ha ett djur tjudrat under en lång tid på grund av exempelvis beteendestörning, utan djuret bör vid behov placeras i en box. Om beredskapsplaner på nötgårdar På nötgårdar ingår i beredskapsplanen - en skriftlig plan över beredskapen för särskilda situationer - en brandbekämpnings- och räddningsplan - ett tillgängligt reservsystem för alstring av elektricitet Beredskapsplanen ska ha uppgjorts senast det första förbindelseåret. Gården ska gardera sig mot olika slag av kortvariga störningar i anordningarnas funktion. Funktionsstörningar kan orsakas av att

10 10 utrustning går i olag och av exempelvis avbrott i el- och vattenförsörjningen på grund av storm, köld eller ymnigt snöfall. Om djurhållningsplatsen har ett maskinellt ventilations-, utfodrings-, vattnings- eller annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska gården ha en skriftlig plan över de åtgärder som vidtas under ett avbrott som gäller el och vatten och över ett fungerande reservsystem. Jordbrukaren kan själv ha gjort upp planen. Av planen ska framgå vilka åtgärder som ersätter det system som sköter ventilationen, utfodringen, vattningen eller någon annan maskinell verksamhet om utrustningen går i olag eller annars inte fungerar. Driftsstopp i anordningar får inte äventyra djurens välbefinnande. För händelse av elavbrott ska gården ha tillgång till ett reservsystem för alstring av elektricitet eller någon annan motsvarande beredskap inför elavbrott. Reservsystemet ska alstra el som får den maskinella ventilationen och vid behov vattningen, utfodringen och utgödslingen samt, på gårdar med mjölkkor, mjölkningen att fungera. Reservsystemet kan till exempel vara ett aggregat som används tillsammans med en granne eller en anslutning för el som kommer från annat håll och som kan tas i bruk omedelbart. 4.5 Hälsovårdskrav som ska följas på svingårdarna Det får inte finnas infektioner av salmonella, grishosta, nyssjuka, dysenteri eller skabb på svingården när stödet söks för första gången. Förekomst av dessa sjukdomar på gården är inget hinder för en stödförbindelse, men saneringen ska pågå eller också ska den påbörjas utan dröjsmål. Medicinering mot skabb får inte användas eftersom den döljer symptomen och då kan smittan inte konstateras. Gårdens sjukdomsfria status utreds i samband med veterinärens besök på gården och antecknas på hälsovårdsbesöksblanketten. Om någon av de ovannämnda infektionerna konstateras på gården under förbindelseperioden, ska jordbrukaren sanera bort smittan eller i övrigt handla enligt veterinärens anvisningar. Suggorna, gyltorna och galtarna ska vara vaccinerade mot rödsjuka och behandlade med läkemedel mot endoparasiter i enlighet med veterinärens anvisningar. Grunden för vaccinationspraxis ska finnas att tillgå i samband med eventuell övervakning. Slaktsvingårdar får ta emot smågrisar endast från sådana svingårdar med smågrisproduktion som åtminstone uppfyller hälsovårdskraven. På svingårdar måste man bekämpa fekala sjukdomsalstrare vid utfodring och foderhygien samt genom att se till att djuren hålls rena (se motsvarande punkt för nötgårdar i förbindelsevillkoren punkt 4.3). 4.6 Utfodring och annan skötsel av svin Gården ska bedriva systematisk produktionskontroll. Genom produktionskontrollen för svingårdar försöker man följa hur utfodring och annan skötsel inverkar på gårdens svin. Som hjälp vid uppföljningen använder man sig av nyckeltal och ger akt på hur de förändras. Jordbrukaren räknar själv ut nyckeltalen och ger med deras hjälp akt på eventuella förändringar i förhållandena i svinstallet. Med tanke på planeringen av utfodringen uppdateras utfodringsplanen i enlighet med situationen. Om möjligt ska analysuppgifter om fodrets sammansättning kunna användas. Nyckeltal för uppföljningen: För suggor avvanda smågrisar / sugga / år spädgrisdödlighet före avvänjning, %, och utmönstrings-% för suggor För svin i mellanuppfödningsålder dödlighets-% För slaktsvin dödlighets-%, och dygnstillväxt Undantagsvis krävs inte dygnstillväxten för slaktsvin i kombinationssvinstallarnas (integrerade svinstallars) slaktsvinsavdelningar, om det inte är möjligt att få uppgiften t.ex. ur slakteriets rapport. För uträknande av nyckeltalen ska man ha tillgång till datum för betäckning eller insemination av gårdens suggor och gyltor, datum för grisning, antal levande födda och antal dödfödda smågrisar, antal avvanda grisar samt datum för utmönstring och orsak till utmönstringen. För slaktsvinens del ska man ha tillgång till antalet djur som dött före utmönstringsålder samt slakteriets resultatrapport om partiets dygnstillväxt (i integrerade svinstallar kan denna uppgift inte alltid fås).

11 11 Alla djur ska hela tiden ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. Veterinären ska anteckna observationerna om vattnets tillräcklighet i hälsovårdsplanen. Vattenflödet mäts vid behov i samband med ett hälsovårdsbesök. Veterinären mäter vid behov vattenflödet i samband med det årliga hälsovårdsbesöket. Mätningen kan också utföras av en annan person som är insatt i frågan, exempelvis en rådgivare i samband med sitt eget rådgivningsbesök. Dricksanordningarna ska lätt kunna rengöras. Svin får inte hållas ensamma, om det inte är nödvändigt på grund av sjukdom, skada, aggressivt beteende eller någon annan motiverad och godtagbar orsak eller om inte något annat förutsätts i tilläggsvillkoren för stöd för djurens välbefinnande. Om beredskapsplaner på svingårdar På svingårdar ingår i beredskapsplanen - en skriftlig plan över beredskapen för särskilda situationer - ett alarm- och övervakningssystem - en brandbekämpnings- och räddningsplan - ett reservsystem för alstring av elektricitet På gårdar med svin ska produktionsbyggnaderna vara försedda med ett sådant alarmoch övervakningssystem som slår larm när temperaturen stiger eller sjunker för mycket med tanke på djurens välbefinnande och vid elavbrott, störningar i ventilationssystemets funktion och motsvarande störningar som inverkar på djurens välbefinnande. Alarmsystemet vara sådant att jordbrukaren kan ta emot alarm vid alla tider på dygnet. Om djurhållningsplatsen har ett maskinellt ventilations-, utfodrings-, vattnings- eller annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska gården ha en skriftlig plan över de åtgärder som vidtas under ett avbrott som gäller el och vatten och över ett fungerande reservsystem. Jordbrukaren kan själv ha gjort upp planen. Planen ska ha uppgjorts senast det första förbindelseåret. Av planen ska framgå vilka åtgärder som ersätter det system som sköter ventilationen, utfodringen, vattningen eller någon annan maskinell verksamhet om utrustningen går i olag eller annars inte fungerar. Driftsstopp i anordningar får inte äventyra djurens välbefinnande. För händelse av elavbrott ska gården ha ett eget reservsystem för alstring av elektricitet eller någon annan motsvarande beredskap inför elavbrott. Reservsystemet ska alstra el som får den maskinella ventilationen och vid behov vattning, utfodring och utgödsling att fungera. Reservsystemet kan till exempel vara ett aggregat eller en anslutning för el som kommer från annat håll och som kan tas i bruk omedelbart. 5 Tilläggsvillkor En gård kan välja mellan följande tilläggsvillkor på det sätt och med de begränsningar som framläggs nedan. Det liggunderlag med helt golv som krävs i flera tilläggsvillkor ska vara fritt från hål. Med mjukt liggunderlag avses ett välströat underlag som inte kräver båsmatta. Ett mjukt underlag är exempelvis sådant att om en människa sjunker ner på knä på det så gör det inte ont i knäna. Tilläggsvillkor för nötgårdar 1. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls a) omfattande tilläggsvillkor med utrymmeskrav b) snävare tilläggsvillkor 2. Främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls 3. Främjande av de förhållanden under vilka minst 6 månader gamla nötkreatur hålls 4. Betesgång och rastning för nötkreatur a) betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden b) betesgång under växtperioden c) långvarigare betesgång under växtperioden 5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar Med växtperiod avses växtperioden för växter. Tilläggsvillkor för svingårdar 1. Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor 2. Betäckning och inseminering av suggor och gyltor 3. Krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin 4. Främjande av förhållandena för grisning 5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 6. Ökad stimulans

12 12 a) stimulerande föremål som fästs i konstruktionerna b) lösa stimulerande föremål c) kommersiella stimulerande föremål d) halm e) djupströbädd 7. Svinens kontakt med utomhusluft 8. Sjuk- och behandlingsboxar 5.1 Val av tilläggsvillkor En gård kan välja önskat antal tilläggsvillkor. En gård kan också välja enbart grundvillkor. Tilläggsvillkor kan väljas om - jordbrukaren har åtagit sig att följa grundvillkoren för djurslaget i fråga - jordbrukaren åtar sig att följa tilläggsvillkoren för alla produktionsdjur som han eller hon besitter och som tilläggsvillkoret omfattar - tilläggsvillkoret omfattar minst 10 % av antalet djurenheter av djurslaget i fråga på gården - jordbrukaren under hela förbindelsetiden har minst 10 djurenheter av det berörda djurslaget i sin besittning på gården - tilläggsvillkoret lämpar sig för gårdens produktionsstruktur och dess tekniska arrangemang. Ett tilläggsvillkor kan inte väljas, om gården har endast ett litet antal djur som skulle beröras av tilläggsvillkoret i fråga. 'Ett litet antal' betyder att det valda tilläggsvillkoret skulle omfatta mindre än 10 % av antalet djurenheter av det djurslag för vars del grundvillkoren för stödet följs. Antalet ska i genomsnitt uppfyllas under förbindelseåret. Exempel finns i punkt 1 Förutsättningar för ingående av förbindelse, Allmänna krav (sidorna 3 och 4). En gård som har en lösdriftsladugård med 50 kor och som håller några kor i en gammal båsladugård kan inte välja tilläggsvillkoret 'Främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls'. Om dessa några kor som tillhör gården hålls t.ex. i grannens gamla ladugård, måste vid skötseln av dem följas samma villkor för stöd för djurens välbefinnande som man har valt att följa på den egna gården. Ett tilläggsvillkor kan inte väljas, om det inte går att genomföra så att det har gynnsamma verkningar för djurens välbefinnande. Därför kan tilläggsvillkor vanligen inte väljas i fråga om nötkreatur som föds upp helt och hållet utomhus och är vana vid det, såsom bisonoxar och i vissa fall exempelvis nötkreatur av rasen Highland Cattle. I fall av den här typen ska man utreda möjligheterna att välja tilläggsvillkor tillsammans med t.ex. landsbygdsnäringsmyndigheten. Om gården iakttar grundvillkor för både nötkreatur och svin, kan tilläggsvillkor väljas för antingen det ena eller bägge djurslagen. Om jordbrukaren följer grundvillkoren för bara ett djurslag, ska de valda tilläggsvillkoren gälla detta djurslag. 5.2 Begränsningar i fråga om tilläggsvillkoren På en nötgård kan jordbrukaren välja bara den ena av underpunkterna i tilläggsvillkor nr 1 'Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls'. På en nötgård kan jordbrukaren välja bara en av de tre underpunkterna i tilläggsvillkor nr 4 'Betesgång och rastning för nötkreatur'. På en svingård kan jordbrukaren inte samtidigt med tilläggsvillkor nr 5 'Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar' välja underpunkterna d) halm eller e) djupströbädd i tilläggsvillkor nr 6 'Ökad stimulans för svin'. I fråga om svin kan jordbrukaren inte heller samtidigt med underpunkt e) djupströbädd i tilläggsvillkor nr 6 'Ökad stimulans för svin' välja tilläggsvillkor nr 7 'Svinens kontakt med utomhusluft'. En jordbrukare som har ett avtal om miljöspecialstöd som gäller ekologisk husdjursproduktion kan inte välja vare sig tilläggsvillkor nr 4 för nötgårdar 'Betesgång och rastning för nötkreatur' eller tilläggsvillkor nr 1 för svingårdar 'Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor'. En jordbrukare som väljer ett eller flera tilläggsvillkor som gäller betesgång och/eller rastning kan inte senare under förbindelseperioden ingå t.ex. avtal om miljöspecialstöd som innefattar motsvarande åtgärder utan att de överlappande åtgärderna frångås. Då kan tilläggsvillkoret bytas till ett annat. Om jordbrukaren inte kan byta till ett annat tilläggsvillkor, ska tilläggsvillkoret frånträdas.

13 13 Tilläggsvillkor nr 4 sammanfaller med ett avtal om miljöspecialstöd för ekologisk husdjursproduktion. Tilläggsvillkoret bör frånträdas (utbetalt stöd återkrävs) eller kan bytas (inget återkrav), om den gård som valt tilläggsvillkoret ingår avtal om ekologisk husdjursproduktion. 5.3 Tilläggsvillkor för nötgårdar 1a) Främjande av de förhållanden under vilka kalvar (under 6 månader) hålls, inbegripet utrymmeskrav På en nötgård kan jordbrukaren välja bara den ena av underpunkterna i tilläggsvillkor nr 1 'Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls'. Kalvarna ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av störande beteende hos djuren. En kalv som utfodras med råmjölk kan hållas ensam i högst 3 veckor. Efter att orsaken till avlägsnande ur gruppen undanröjts, ska kalven återplaceras i gruppboxen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vilkas ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. I gruppboxen ska varje kalv ha minst följande yta att röra sig på (se tabell 3): Tabell 3. KALVENS ÅLDER (mån.) 0 3 1, ,25 YTA (m 2 /djur) Av den ovannämnda ytan ska minst hälften bestå av ett välströat, rent, halkfritt och mjukt liggområde där golvet är alldeles helt. Det är obligatoriskt att ströbeklä liggområdet, men båsmattor är inte obligatoriska. Liggområdet ska kunna värmas t.ex. med hjälp av centralvärme eller strålningsvärmare. Att kalven kan värmas med t.ex. ett djurtäcke räcker inte. Kalvar som kommer till en gård som bedriver mellan- och slutuppfödning av köttnöt ska födas upp till minst två månaders ålder i en separat avdelning som fylls satsvis och är försedd med egen ventilation. På en gård som bedriver slutuppfödning kan kalvarna flyttas över till kalvavdelningen också kontinuerligt, om veterinären konstaterar att det föreligger särskilda grunder som främjar djurens välbefinnande. Grunden kan till exempel vara att kalvarna alltid kommer från en viss gård/vissa gårdar i närheten och transportsträckan är kort. Då minskar det förväntade sjukdomstrycket och vanligen också den ansträngning som transporten orsakar. En kalv som får mjölk eller mjölknäring att dricka ska få mjölken eller mjölknäringen genom att suga på en napp. Alternativ till napp kan vara digivning till exempel med hjälp av amkor. Om kalven avhornas får hornämnet förstöras endast av en veterinär som använder adekvat smärtlindring. 1b) Främjande av de förhållanden under vilka kalvar (under 6 månader) hålls På en nötgård kan jordbrukaren välja bara den ena av underpunkterna i tilläggsvillkor nr 1 'Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls'. Kalvarna ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av störande beteende hos djuren. En kalv som utfodras med råmjölk kan hållas ensam i högst tre veckor. Efter att orsaken har undanröjts ska kalven återplaceras i gruppboxen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vilkas ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. Golvet i kalvarnas liggområde ska vara alldeles helt. Det ska dessutom vara välströat, rent, halkfritt och mjukt. Liggområdet ska vid behov kunna värmas t.ex. med hjälp av centralvärme eller strålningsvärmare. Kalvar som kommer till en gård som bedriver mellan- och slutuppfödning av köttnöt ska efter ankomsten födas upp till minst 2 månaders ålder i en separat avdelning som fylls satsvis och är försedd med egen ventilation. På en gård som bedriver slutuppfödning kan kalvarna flyttas över till kalvavdelningen också kontinuerligt, om veterinären kan konstatera att det föreligger särskilda grunder som främjar djurens välbefinnande. Grunden kan till exempel vara att kalvarna alltid kommer från samma gård/gårdar i närheten och transportsträckan är kort. Då minskar det förväntade sjukdomstrycket och vanligen också den ansträngning som transporten orsakar.

14 14 En kalv som får mjölk eller mjölknäring att dricka ska få mjölken eller mjölknäringen genom att suga på en napp. Alternativ till napp kan vara digivning till exempel med hjälp av amkor. Om kalven avhornas får hornämnet förstöras endast av en veterinär som använder adekvat smärtlindring. 2 Främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls Uppbundna mjölkkor och kvigor ska ha ett ströat och mjukt liggområde. Till dem ska användas sådana bindslen som inte begränsar djurets arttypiska rörelser när det äter, sköter sin kropp, lägger sig ner eller reser sig. Det är inte tillåtet att använda bindslen som alltför mycket begränsar djurets rörelser i längdriktningen eller åt sidorna. Sådana är till exempel en halsram eller en vertikal kedja eller ett band i vilket djuret är tjudrat med en kedja eller metallbåge runt halsen så att dess rörelser är mycket begränsade (s.k. Grabnerbindsle). 3 Främjande av de förhållanden under vilka minst 6 månader gamla nötkreatur hålls För varje nötkreatur på gården som är 6 månader gammalt eller äldre, mjölkkorna medräknade, ska det finnas ett ströat och mjukt liggområde där golvet är alldeles helt. I en och samma box får man med undantag av avelstjurar och stutar inte hålla nötkreatur som är av olika kön eller vilkas ställning på den sociala rangskalan annars skiljer sig åt kraftigt. Om man lägger märke till djur som tydligt underkastar sig eller djur som hunsar andra djur och detta antagligen medför långvariga olägenheter för djurens välbefinnande, ska djuren omgrupperas. Begränsningar i fråga om tilläggsvillkoren 4a, b och c för nötkreatur En jordbrukare som har ett avtal om miljöspecialstöd som gäller ekologisk husdjursproduktion kan inte välja tilläggsvillkor nr 4 för nötgårdar 'Betesgång och rastning för nötkreatur'. På en nötgård kan jordbrukaren välja bara en av de tre underpunkterna i tilläggsvillkor nr 4 'Betesgång och rastning för nötkreatur'. Tilläggsvillkoret om betesgång sammanfaller med ett avtal om miljöspecialstöd för ekologisk husdjursproduktion. Tilläggsvillkoret bör frånträdas (utbetalt stöd återkrävs) eller kan bytas (inget återkrav), om den gård som valt tilläggsvillkoret ingår avtal om ekologisk husdjursproduktion. 4 a) Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Alla nötkreatur på gården som är minst 6 månader gamla, mjölkkorna och dikorna medräknade, ska släppas på bete under minst 60 dagar under perioden Köttnöt och sådana mjölkkor och kvigor som hålls uppbundna, med undantag för dikor, ska rastas utomhus också minst två gånger per vecka under vintern, när vädret medger det. Dikor behöver inte rastas utomhus under vintern. Betesgången för tjurar kan kompenseras med en rastgård. I så fall ska rastgårdens yta per tjur som hålls där vara minst 6 m 2. Ytan ska dock vara minst 50 m 2. Det ska föras bok över betesgången och rastningen. 4 b) Betesgång under växtperioden Alla nötkreatur på gården som är minst 6 månader gamla, mjölkkorna och dikorna medräknade men med undantag för tjurarna, ska släppas på bete under minst 75 dagar under betesperioden Det ska föras bok över betesgången. 4 c) Långvarigare betesgång under växtperioden Alla nötkreatur på gården som är minst 6 månader gamla, mjölkkorna och dikorna medräknade men med undantag för tjurarna, ska släppas på bete under minst 90 dagar under betesperioden Det ska föras bok över betesgången. 5 Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur För ett sjukt eller skadat nötkreatur, eller ett nötkreatur som ska skötas, ska det finnas tillgång till åtminstone en fristående box eller motsvarande utrymme. För köttnöt ska det finnas sjuk- och behandlingsboxar för minst 2 % av antalet köttnöt. Storleken på en box som är avsedd för köttnöt ska vara minst 10 m 2. För kalvande nötkreatur ska det finnas en kalvningsbox till vilken djuret förflyttas när

15 15 kalvningen närmar sig och där det är möjligt att hålla uppsikt över hur kalvningen fortskrider. Nötkreatur som går på bete kan också kalva på betesmark, men vid behov ska djuret kunna förflyttas till en kalvningsbox. För mjölkkor och dikor ska det finnas kalvningsboxplatser för minst 5 % av antalet kor, om kreaturen kalvar året runt. Om kreaturen i huvudsak kalvar under en period av högst 6 månader, ska det finnas boxplatser för minst 9% av antalet kor. Storleken på en kalvningsbox för en mjölk- eller diko ska vara minst 12 m 2. I en gruppbox som används som behandlingseller kalvningsbox ska det finnas ett utrymme på minst 10 m 2 per ko som hålls där. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxarna kan konstrueras för användning av flera djur gemensamt, men det ska finnas beredskap att ingärda något djur för sig. Boxarna ska utrustas så att - liggunderlaget är välströat, mjukt och skyddat mot drag och har alldeles helt golv - det vid behov är möjligt att värma utrymmet eller djuret (t.ex. med rörelement, strålningsvärmare eller värmefläkt) - det djur som är i boxen kan se andra nötkreatur - det djur som ska skötas kan fixeras snabbt och hanteras, till exempel medicineras, undersökas eller märkas, på ett tryggt sätt (t.ex. en port med vars hjälp djuret kilas mot stängslet) - det bakom djuret finns ett tillräckligt utrymme för att assistera kalvningen. Om detta inte kan genomföras med hjälp av flyttbara boxväggar ska boxen vara minst 3,5 meter lång. - det är möjligt att mjölka mjölkkor med maskin 5.4 Tilläggsvillkor för svingårdar 1. Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor En jordbrukare som har ett avtal om miljöspecialstöd som gäller ekologisk husdjursproduktion kan inte välja tilläggsvillkor nr 1 för svingårdar 'Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor'. Tilläggsvillkoret bör frånträdas (stöd som betalts ut för tilläggsvillkoret återkrävs) eller kan bytas (inget återkrav), om en gård som valt tilläggsvillkoret ingår avtal om ekologisk husdjursproduktion. Om vädret det medger ska sinsuggor och gyltor rastas utomhus dagligen eller minst två gånger i veckan året om. Sinsuggor och gyltor ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren. 2 Betäckning och inseminering av suggor och gyltor Suggor och gyltor ska betäckas eller insemineras i ett lösdriftsstall eller i en gruppbox där suggorna och gyltorna hålls från avvänjningen tills följande dräktighet har säkerställts. Insemineringshäckar får användas bara under själva insemineringen. I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan utanför utfodringshäckarna vara minst 2,25 m 2 /djur, där minst 1,3 m 2 /djur ska utgöra ströat liggunderlag med alldeles helt golv. 3 Krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin Dräktiga suggor och gyltor ska hållas i lösdriftsstall eller gruppboxar. Dräktiga suggor och gyltor ska i gruppboxar ha minst 2,25 m 2 sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, där minst 1,3 m 2 /djur ska utgöra ströat liggunderlag med helt golv. 4 Främjande av förhållandena för grisning Suggor och gyltor ska ha möjlighet till fri grisning. Grisningshäcken kan användas tillfälligt i högst 7 dygn efter grisningen, om det finns ett godtagbart skäl till det, såsom aggressiva eller oroliga suggor. Grisningsboxens yta ska vara minst 6 m 2. Av denna yta ska minst 1 m 2 vara sådan att smågrisarna där kan söka skydd för suggan. Grisarna ska ha tillgång till en ströad liggplats, och ändamålsenlig uppvärmning ska ordnas för dem. För bobygge ska suggor och gyltor ges halm, torrt hö, papper eller annat motsvarande material. Material ska ges dagligen under en vecka före beräknad tidpunkt för grisningen. Under dygnet före den beräknade tidpunkten för grisningen ska det hela tiden finnas tillgång till en sådan mängd material att suggorna och