BESIKTNING HUS. 3. Skyddsbeslag vid balkong.

Transkript

1 HUS TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR, kapitelutredare för AMA BESIKTNING Vanliga fel vid besiktningar av plåt TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN OSTERLING 1. Enligt gestaltningsprogrammet fick det inte finnas skyddsbeslag vid anslutning av balkonger mot fasad. Fula rinningar på fasaden är tydligen bättre. 3. Skyddsbeslag vid balkong. 2. Skyddsbeslag har monterats i efterhand. Det hade varit bättre och även gett ännu snyggare resultat om detta varit projekterat från början Här skulle det naturligtvis ha suttit ett skyddsbeslag! 5. Snyggt och tekniskt rätt.

2 DEL 4 arbeten på fasader Krön med natursten utan fall. Puts ansluter till krönet utan skyddsbeslag. Fukt kan tränga in och rörelser ger sprickor i fasaden. Här borde projektören redovisat en lösning med skyddsbeslag. I detta fall hade det även varit möjligt att ställa muren fritt från fasaden Här fanns det inte några förutsättningar för att åstadkomma en bra anslutning. Det löstes kanske med fogmassa. Vid garantibesiktningen får vi se hur det ser ut. 8. Det här är en bättre anslutning mellan krön och fasad. 9. Plugg i enbart putsbäraren håller inte! Svepstift fungerar inte heller. 10. Exempel på infästningsplåt för stuprörssvep. Den här typen av infästningsplåtar kan även användas för till exempel infästning av armaturer eller liknande. 29

3 HUS TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR, kapitelutredare för AMA Den inledande artikeln av Tomas Thulin behandlade vilka avtal som reglerar besiktningar och hur en besiktningsman ska arbeta där AB och ABT ligger till grund för entreprenaden. I del 2 tog Torbjörn Osterling upp vanliga fel som kan anses bero på fel av beställaren och beställarens konsulter vid projektering av plåttak. Del 3 handlade om fel som entreprenören kan anses vara ansvarig för vid utförande av plåttak. I den här artikeln redovisar Torbjörn Osterling lite närmare vanliga fel som upptäcks vid besiktningar av plåtarbeten på fasader. Denna del behandlar beställarens fel. BESTäLLaRENS fel När det gäller plåtdetaljer på fasader och då främst putsade fasader finns det naturligtvis fel som beställaren måste ha ett ansvar för på samma sätt som vid projekteringen av ett plåttak, som togs upp i del 2 i denna artikelserie. Vid utförandeentreprenader beror de största felen på avsaknad av väl utformade detaljer vid anslutningar mellan främst puts och plåt men även vid anslutningar av plåt mot andra fasadmaterial. Det är viktigt att projektören tänker igenom hur anslutningarna mellan olika material ska utföras för att fasaden ska fungera. Ofta uppstår materialmöten som inte är genomtänkta och som kan leda till att vatten tränger in i fasaden. Ett allt för vanligt fel är tyvärr att beställare och arkitekter av estetiska skäl vill minimera plåtbeslagen vid till exempel anslutningar av krön, balkonger, terrasser, skärmtak med mera mot puts. I många fall är det helt avgörande för en väl fungerande lösning att det finns ett skyddsbeslag eller gavelbeslag. skyddsbeslag och krön En annan detalj är skyddsbeslag vid vattenutkastare. Även här anges ofta att arkitekten inte vill ha fula beslag på fasaden. Erfarenheten är dock att det lätt kan uppstå rinningar på fasaden och vatten kan ändå tränga in. Även här gäller att 11. Markröret saknar infästningar vilket innebär att röret är snett och anslutningen mellan stuprör här med renssil och markrör blir därefter. 12. Skyddsrör närmast mark väl fastsatt till fasaden. 13. Markrör med integrerad renssil finns att tillgå på marknaden. 30

4 beslagen utförs bäst och blir snyggare om de är med från början än om de sätts upp efter 1 2 år. Ett vanligt fel är att krön särskilt om de är breda ges för dåliga fall och även här utförs med minimala eller i värsta fall inga skyddsbeslag vid anslutning till en fasad. Krön måste utföras med fall så att vatten rinner av och inte in mot fasaden. Om krönet ska beslås med plåt ska fallet vara minst 1:10 och underlaget sådant att det går att fästa klammer och fästbleck. Ett stumt underlag behövs även för att det ska gå att utföra ett bra falsningsarbete. Redan vid projekteringen av anslutningar mot en putsad fasad måste behovet av underlag för skyddsbeslagen beaktas. Det kan gälla vid krön, skärmtak, balkonger eller liknande. Det är inte någon bra lösning att till exempel fästa ett beslag i enbart isoleringen, ett utförande som ibland förekommer när projekteringen inte är fullständig. En del av dessa problem kan med bra kommunikation på en arbetsplats säkert lösas men det är betydligt bättre att projekteringen är genomtänkt. infästning av STUpRÖR Ett exempel på detta är infästning av stuprör. Vid puts på isolering går det inte att använda samma typ av infästning som till exempel vid en murad fasad eller en fasad av trä utan i stället krävs infästningar som är längre och dras in till bakomliggande konstruktion eller till inlagda träklossar. Ett alternativ som numera är mycket vanligt och som ger bra resultat är att använda särskilda infästningsplåtar. Idag brukar entreprenören ofta själv ta initiativ till detta men det är naturligtvis bättre att redan på ritningar och i beskrivningar ange hur infästningen ska utföras. Det är viktigt att redan vid projekteringen ta hänsyn till montering av olika detaljer som kan komma att göras efter att fasaden är klar, till exempel markiser, skärmar, skyltar eller liknande. För stuprör gäller att det vid markanslutningar ofta krävs förstärkta infästningar med hänsyn till åverkan på grund av parkerade cyklar, gångtrafik med mera men även den påverkan som kan ske vid underhåll och då inte minst snöröjning. Redan vid projekteringen bör klarläggas hur infästningarna ska utföras med hänsyn till bakomliggande material samt om skyddsrör ska monteras närmast mark. Ett problem som berördes i del 2 i denna serie gäller takavvattningen som inte alltid är genomtänkt. Stuprör placeras ofta mer av estetiska skäl än tekniska, vilket kan resultera i konstiga lösningar. Sneda sidodragningar och extra böjar vid takfot är exempel på detta. Även här gäller att detta kan vara ett fel av entreprenören men ofta är lösningarna inte genomtänkta från början. gavelbeslag VID hängrännor Vid hängrännor är det viktigt att komma ihåg behovet av gavelbeslag där rännorna avslutas i vinkel mot en annan fasad. Det kan tyckas vara en självklarhet att plåtslagaren alltid sätter upp ett gavelbeslag, men det måste alltid finnas med i handlingarna. Detta för att man inte ska glömma bort behovet av underlag för att fästa plåten. I vissa fall förekommer även här att arkitekten inte vill ha några beslag för att minska intrycket av plåt på en fasad. 14. Detta är kanske ett fel som entreprenören i första hand kan lastas för men ofta är ritningar från olika teknikområden inte samordnade. Stuprör redovisas på ett ställe på takplan. Markritningen anger ett annat ställe för markavlopp. 15. Hur var det tänkt? Detta kanske inte är så roligt vid en balkong. 31

5 BES Del 4 HUS 16. Vinkeln på stupröret är väl utfört men hur var det tänkt att lösningen skulle ha varit från början? 18. Här hade ett gavelbeslag gjort stor nytta! 17. Vid hängrännor som avslutas i vinkel mot annan fasad måste om fasaden inte är vattenavvisande gavelbeslag monteras. Det ska framgå av handlingarna för annars är det inte säkert att entreprenören monterar gavelbeslag. I AMA Hus 08 finns tydliga figurer på hur detta bör utföras. Figur 1. Figur JT/16 i AMA Hus Gavelbeslag vid en hängränna. Här framgår tydligt utformningen av avledaren som även finns i figur 1. Byte av kulör på plåten från ståndskiva/väggbeklädnad är i detta fall angiven i beskrivningen för objektet. 32

6 22. Fönsterbleck i det närmaste helt horisontalt. Uppbyggnaden måste vara sådan att tillräckligt fall erhålls. Detta är en projekteringsfråga som måste vara klar innan utförandet. 20. Här ligger bräddavlopp och dränering från tätskiktet på en terrass på ett sådant sätt att fasaden kan såväl missfärgas som skadas. Bräddavlopp och dränering ska placeras så att de i detta fall mynnar ovanför vattkupan till stupröret. Fotot är taget en kall vinterdag, vilket förklarar istappen som hänger ner från dräneringsröret. 21. Här är bräddavloppet rätt placerat. 23. Det här fönsterblecket har bakfall. Antingen borde karmbottenstycket ha placerats högre eller murningen utförts med ett skift mindre. Detta måste framgå av en detalj. Projekteringen kan väl inte ha varit sådan att blecket inte ska ha något fall? 24. Vid puts på isolering måste det finnas stadiga fästbleck för fönsterblecken. 25. Exempel på väl utfört och monterat tröskelbeslag av rostfri stålplåt vid en balkong. Det är viktigt att beslagen utförs av tjockare plåt och att det finns ett underlag som beslaget vilar mot för att det inte ska trampas ner. I vissa fall måste bräddavlopp installeras vid terrasser eller inåtlutande tak. Vid projekteringen måste tillses att dessa placeras på ett sådant sätt att fasaden inte skadas om bräddavloppet behöver träda i funktion. Detta måste lösas i ett tidigt skede med hänsyn till falluppbyggnad med mera. Ett problem som inte tillräckligt noga uppmärksammas av beställare och projektörer är behovet av ordentliga uppbyggnader och fall för fönsterbleck och tröskelbeslag. Det är inte ovanligt att fönsterplacering, karmutföranden samt uppbyggnad av utfack är sådant att det blir bakfall. AMA Hus 08 föreskriver att minsta fall på fönsterbleck ska vara 1:4 eller 14 grader. Av tillgänglighetsskäl är trösklar till balkonger och altaner väldigt låga och ibland finns det inte någon möjlighet att fästa blecken till tröskeln på motsvarande sätt som vid fönster. I vissa fall måste tröskelbeslagen nitas till tröskelns ovansida, något som innebär att det blir svårt att utföra gavlar. 33

7 HUS tröskelbeslag Vid tröskelbeslagen är det viktigt att komma ihåg att det inte är plåten i sig som ger ett skydd mot inträngande vatten antingen direkt in till anslutande golv eller ner i underliggande konstruktion. Det måste finnas ett tätskikt under plåten som säkerställer att det inte kan tränga in vatten under plåten. Tätskiktet ska även dras upp vid smygarna till dörren samt naturligtvis finnas längs hela anslutningen mellan balkong och vägg. Det är idag vanligt att arkitekter vill utforma skärmtak vid entréer på ett sådant sätt att de inte ansluter tätt till fasaden utan att det lämnas en springa mellan tak och vägg. Vidare saknas ofta avvattning i framkant av taket utan hänsyn till risken att det kan uppstå ett litet ras av snö eller is. Motsvarande resonemang kan föras även när det gäller burspråkstak. Den senaste vintern kan förhoppningsvis leda till att utformningen ses över i framtiden. 26. Här har det trängt in vatten vid tröskeln till balkongdörren på ovanförliggande våningsplan. Tätskikt saknades vid tröskel och mot utfack. 28. Här har skärmtaket i efterhand kompletterats med en liten ståndskiva mot fasaden för att minska risken för att vatten ska rinna ner på dörren. Här syns dock att ståndskivan är för låg och att snö som legat mot väggen medfört angrepp på träpanelen. 27. Tätskikt mellan balkongplatta och utfack samt balkongdörr. Om detta utförs på ett bra sätt kan en i övrigt vanlig problemdetalj bli betydligt säkrare. 29. Skärmtak av glas med springa mot vägg men med avancerad, påkostad och väl utförd avvattning. Skydd mot att is och snö kan glida av taket saknas. Kommer detta att fungera under brukstiden? Här syns även ett exempel på sneddragning av stuprör på fasad som måste göras om inte stuprörsplaceringen är genomtänkt från början. problem med DROpp Många erfar att det är ett problem med dropp såväl mellan tak och vägg som i framkant av taket. Dropp som vid viss väderlek kan ge problem med halka. I vissa fall när hängränna eller annan vattenavledande anordning utförs, avvattnas droppet i fritt språng mot den del av gångbanan som leder in mot entrén. För att komma tillrätta med problemen under brukstiden är det inte ovanligt att det i efterhand monteras hängrännor, snöglidhinder och även ståndskivor mot fasad. Det måste vara bättre att detta beaktas redan vid projekteringen för att resultatet ska bli bra såväl estetiskt som tekniskt. Det finns många fler exempel som jag skulle kunna ta upp men som vi får återkomma till i kommande artiklar i denna serie. I nästa del av denna artikelserie ska vi dock främst gå in på vanliga fel som entreprenören i första hand är ansvarig för. 30. Så här kan det se ut på ett litet skärmtak. Tur att det finns ståndskiva och skyddsbeslag mot den putsade fasaden. 31. Skärmtak av glas på en industrifastighet. Här har taket i efterhand kompletterats med en glasplog för att i första hand leda bort vatten. Hade det inte varit bättre att redan vid projekteringen tänka på hur avvattningen ska ske? 34