lande som ibland kan leda till diskussioner mellan såväl entreprenör och beställare som besiktningsman. Här följer nu ett antal vanliga fel.

Transkript

1 HUS TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR BESIKTNING Vanligaste felen Del 3 Klart för besiktning av tak? Och hur ser plåten ut som ligger under allt ställningsmaterial? Entreprenörens fel Här är det inte heller så kul att vara besiktningsman! I AMA-Nytt 2/2009 redogjorde Torbjörn Osterling för vanliga fel på plåttak, som orsakats av beställaren och beställarens konsulter. Torbjörn fortsätter här med fler vanliga fel som uppmärksammas vid besiktningar. Nu handlar det om fel som orsakats av entreprenörer. TO R B JÖRN O S TERLING TE X T & B I LD Vid funktionsentreprenader är det inte ovanligt att projekteringen är bristfällig. De fel som redovisades i förra artikeln kan lika ofta uppstå vid den entreprenadformen men då kan inte beställaren lastas för felet. Ofta anges i förfrågningsunderlaget som kan vara mer eller mindre styrt att entreprenören ska upprätta arbetsbeskrivningar och detaljritningar. Min erfarenhet är att många gånger upprättas inte några sådana handlingar, utan det är förfrågningsunderlaget med tillhörande rambeskrivning som kan bli underlag för besiktningen. Ett förhål- lande som ibland kan leda till diskussioner mellan såväl entreprenör och beställare som besiktningsman. Här följer nu ett antal vanliga fel. BRISTFÄLLIG DOKUMENTATION OCH EGENKONTROLL Ofta saknas dokumentation vid slutbesiktningen. Det kan gälla garantihandlingar för ytbeläggning på plåt, drift- och underhållsinstruktioner för tak och monteringsanvisningar och certifikat avseende taksäkerhetsanordningar. Egenkontrollerna är inte så sällan ofullständiga och gjorda på ett sådant sätt att de till exempel omfattar hela taket trots att det kanske finns flera olika takfall och att kontrollerna knappast har gjorts vid ett enda tillfälle, som de signerade listorna tyder på. ALLT KLART FÖR BESIKTNING? Vid ett inledande möte inför en slutbesiktning ställs frågan om entreprenaden är färdigställd och om slutbesiktning kan utföras. I de flesta fallen är svaret»ja«men efter ett tag kryper sanningen fram. Det finns delar som inte är färdigställda och det finns delar som ska un- 38

2 Felaktig infästning av underlagspapp kan ge avtryck och i värsta fall även förorsaka hål i plåten. BESIKTNING Del 3 Så här får det inte se ut vid spikning av underlagspapp! dantas besiktningen. Här är det viktigt att parterna är ense om vad som ska undantas och att de är medvetna om vad detta innebär besiktningsmässigt. FELAKTIG INFÄSTNING AV UNDERLAGSPAPP Eftersom underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt finns föreskrifter om att underlagspapp ska vara av kvalitet YAP 2200 med infästning i dolt överlapp. Skäl för detta är att uppstickande fästdon kan ge avtryck i plåten och i värsta fall kan det gå hål i plåten på grund av rörelser. Under de senaste åren har det blivit betydligt bättre men det förekommer fortfarande felaktig infästning. BÄTTRING AV SKADOR I FÄRGBELÄGGNING PÅ PLÅT Det är ofrånkomligt att det vid falsning av plåt kan uppstå mindre skador i ytbeläggningen på den färgbelagda plåten. Detta gäller främst vid omfattande bearbetning som måste göras för hand. Dessa skador ska bättras med färg som finns framtagen av tillverkarna. Denna bättring har ofta inte utförts, vilket påtalas vid en slutbesiktning. Bättringen måste ske fortlöpande för att den ska bli utförd på ett bra sätt. KVALITET PÅ FÄSTDON Synliga fästdon på tak och fasader utsätts för stora påkänningar och ska enligt AMA nästan uteslutande vara utförda av rostfritt stål. På detta område slarvas det i stor utsträckning. Elförzinkade fästdon förekommer som i värsta fall kan var korrosionsangripna vid garantibesiktningen. Här krävs en allmän skärpning vilket även innefattar tillverkare och leverantörer av fästdon. Vissa produkter ska enligt min mening inte säljas för användning på tak och fasader. Infästning av hängskivor och beslag Rostangripna muttrar vid garantibesiktningen. Här kanske det inte spelar så stor roll, men om det är fästdon på till exempel en fasad är det värre såväl tekniskt som estetiskt. 39

3 HUS BESIKTNING Del 3 Här håller hängskivan på att lossna. Hängskivor ska fästas med kontinuerliga fästbleck och avslutas med utknäckt lodrät droppkant. Fals mellan taktäckning och hängskiva ska vara dubbel eller utförd som en stående vinkelfals. Den får aldrig vara enkel! Taktäckning där enbart fasta klamrar har använts. Rörelser i plåten har medfört att skruven dragits upp ur underlaget och även orsakat hål i plåten. Smalare band och tätare infästning kan behövas vid takkant på höga byggnader i vindutsatta lägen. Figur RA/JT 5. Det är väl känt att vindpåkänningarna på ett tak är störst ute vid takkanterna. Det finns utredningar som visar att det i vissa fall kan bli upp till sju gånger så stor vindbelastning precis vid kanten som mitt på taket. Det är därför som till exempel infästningar av taktäckningar ska utföras tätare i randzonerna jämfört med längre in på ett tak. Att då utföra en hängskiva med endast en utknäckt kant som många arkitekter vill ha det är rent ut dåligt och dumt. Det finns många hängskivor som lossnat och blåst bort på grund av dålig infästning. Många entreprenörer väljer också den enklare lösningen eftersom den är billigare. Alla beslag, lister eller dylikt ska, där inte genomskruvning kan accepteras, fästas med kontinuerliga fästbleck och avslutas med utknäckt och lodrät droppkant. Detta framgår också tydligt i AMA. INFÄSTNINGAR AV BANDTÄCKNINGAR Ett problem som finns och som inte är lätt att kontrollera vid en slutbesiktning är hur infästningen av till exempel en bandtäckning har skett. Här handlar det inte bara om hur tätt klammerna sitter utan även om att det finns en fast zon med fasta klammer och glidklammer som medger att plåten kan röra sig. Vid syner eller förbesiktningar under arbetets gång kan detta kontrolleras men är svårare när taket är färdigt. Skador kan uppträda flera år efter det att taket är lagt. I AMA med RA finns tydliga anvisningar om hur infästning ska ske samt även hur detta ska redovisas i handlingarna. Både i AMA och RA framgår att klammer aldrig ska anbringas med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel i vindutsatta lägen och randzo- 40

4 ner, kan ett största avstånd av millimeter vara aktuellt. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på banden till 300 millimeter. Infästningarna måste alltid dimensioneras för aktuella laster, typ av fästdon och förekommande underlag. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan man få från fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren. ÖVERLAPP VID LUFTADE KONSTRUKTIONER Under de senaste åren har det vid flera tillfällen inträffat att regn och snö driver in bakom ståndskivor eller hängskivor vid luftade konstruktioner. En orsak är att listerna eller beslagen har för litet överlapp över till exempel en ståndskiva. Det måste vara minst 100 mm, gärna mer. I AMA anges också att Alla lister eller beslag som ska avslutas över ståndskiva eller annan öppning för luftning ska ha en sådan bredd att överlappet blir minst 100 mm. Se figur RA/JT5. Gångjärn ska fästas med minst tre genomgående infästningar. Figur JT/59. Från hinder och upp till närmaste fals ska det vara minst 600 mm. BESIKTNING Del 3 TAKLUCKOR Gångjärn och andra beslag på takluckor eller inspektionsluckor är ett sorgligt kapitel. Här förekommer ofta både klena och bristfälliga utföranden. Många luckor är stora, vilket kräver kraftiga gångjärn och genomgående infästningar med skruv och mutter, självklart med bricka. Som uppställningsbeslag används ofta tunna kedjor som inte så sällan brustit redan vid slutbesiktningen. Kedjan kan inte heller betraktas som ett uppställningsbeslag eftersom den inte går att låsa i ett uppställt läge. Detta är fel. Den svängda falsen ska sammanfalsas med ståndfalsen i taktäckningen.»så här ska det se ut.«avstånd OVANFÖR HINDER Vid hinder i taktäckningen, till exempel skorstenar, luckor eller huvar ska det vara minst 600 millimeter ovanför hindret till närmaste fals, se figur JT/59. Ofta är det mycket mindre beroende på att plåtslagaren inte använder formatplåt eller band som är minst millimeter 41

5 HUS Taksäkerhetsanordningar måste monteras enligt tillverkarnas monteringsanvisningar. Den här håltagningen innebär att plåtslagaren måste göra om hela kringtäckningen. Att täta med fogmassa är inte en hållbar lösning. Det här är en typ av genomföring som kan användas. 42

6 Torbjörn Osterling byggnadsingenjör SBR Torbjörn Osterling är en erfaren besiktningsman inom husbyggnadsentreprenader med särskild inriktning på takentreprenader. Han har arbetat som kapitelutredare för AMA sedan 1970-talet och ansvarat för revideringen av plåtkapitlen i AMA Hus 08. Det bästa är att låta alla elgenomföringar ske på en vägg. Här har plåtslagaren falsat i ett skyddsbeslag som även innebär att genomföringen blir snygg. breda. Det vanliga är att man använder band som är millimeter breda och då blir det för smalt. RÖRELSEFOGAR I STÅNDSKIVOR Vid ståndskivor som ligger vinkelrätt mot takfallet är det viktigt att dessa inte görs i för långa band och att rörelsefogarna utförs på rätt sätt. Här slarvas det tyvärr allt för ofta. Det finns tydliga föreskrifter i AMA om hur detta ska göras. MONTERING AV TAKSKYDD Idag ställs det stora krav på taksäkerhetsanordningar. Alla produkter som används ska vara provade och certifierade. Detta gäller naturligtvis inte minst infästningarna. För att skyddsanordningarna ska fungera på avsett sätt och under lång tid är det viktigt att monteringen sker enligt de anvisningar som respektive tillverkare har. Det är inte heller tillåtet att blanda produkter från olika tillverkare. Här förekommer ofta att taksäkerhetsanordningarna inte monteras på rätt sätt. ELGENOMFÖRINGAR Felaktiga elgenomföringar på tak kan knappast lastas plåtslagaren. Här är det elinstallatörerna som ofta av ren okunskap? tar hål i plåten utan att tänka på vilka konsekvenser detta kan få. All sådan håltagning måste ske i samråd med plåtslagaren. Måttdefinitionen som inte fanns YVONNE BRINCK I AMA hänvisas från tabell 27.G/GSC-2 till måttdefinition 38 för Fyllnadsgrad i fog. Den som har letat bland måttdefinitionerna har letat förgäves, den fanns inte med. Nu införs definitionen i Beskrivningsdel Hus, AMA-nytt. AMA-hänvisningar: 27.G/31 Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar element av betong Tabell 27.G/GSC-2. Yttertak och ytterbjälklag av HD-element av betong Måttdefinfition nr