Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum

Transkript

1 Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum Dnr: 2017-MH0816 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, Miljöskyddsinspektör

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Kontroll av luftkvalitet i Motala... 5 Effekter av luftföroreningar... 6 Mätningar och beräkningar... 6 Motala kommuns mätning av partiklar (PM 10) i gaturum... 6 Mätmetod av partiklar i gaturum med TEOM-instrument... 6 Beräkningar... 7 Mätplats... 7 Resultat och bedömning... 8 Partiklar... 8 PM 10 i gaturum... 8 Resultat... 9 Databäring och datakvalitet Beräkningar Meteorologi Bedömning Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid i gaturum Beräkningar Bedömning Övriga parametrar Bensen Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon Övriga parametrar Lagar, litteratur och annan information:

4 Sammanfattning Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Så lyder miljökvalitetsmålet för miljömålet Frisk luft. För att uppnå detta finns bl a miljökvalitetsnormer (MKN) för kvaliteten av olika parametrar i utomhusluften. Kommunerna ansvarar för kontrollen av luftkvaliteten i sina tätorter genom mätning, beräkningar eller objektiv skattning. Motala kommun är med i Samverkansförbund för Östergötland (SLÖ) och behöver därför inte kontrollera alla parametrar genom egen mätning. År 2013 överskreds Miljökvalitetsnormen vad gäller dygnsmedelvärde i gaturum avseende dygnsmedelvärde för partiklar PM 10 (avser partiklar mindre än 10 µm). Detta anmäldes till Naturvårdsverket och enligt Naturvårdsverkets bedömning ska kontinuerlig mätning ske av partiklar PM 10 i gaturum under åren Redovisning i denna rapport avser resultat från mätningar kalenderår 2016 vad gäller partiklar PM10. Dessutom redovisas de beräknande halterna av partiklar PM10 och kvävedioxid (NO 2 ) enligt SIMAIR- modellen utmed Östermalmsgatan och Drottninggatan/ Drottningplan. För övriga luftkvalitetsparameterar görs en bedömning av halter jämfört med MKN, utifrån bland annat efter tidigare års mätningar samt jämförelse med andra kommuner. Partikelmätningen (PM10) i gaturum visar att årsmedelvärdet (10 µg/m 3 ) samt att dygnsmedelvärdet (19,5 µg/m 3 ) är under nedre utvärderingströskeln. Mätning av partiklar har under 2016 enbart utförts utmed Östermalmsgatan och registrerade timmedelvärden etc har varit mycket lägre än vid tidigare mätningar vid Drottningplan. Mätplatsen vid Östermalmsgatan var troligen inte den bästa då platsen är mer öppen än i de gatuavsnitt som är mer slutna (p g a att vi ej fick tillåtelse av dessa fastighetsägare att placera mätutrustningen där). Dessutom är gatan belägen i sydvästlig riktning. De förhärskande vindriktningarna är oftast från sydväst och troligen har luften med olika parameterar inte stannat kvar utan har transporterats vidare snabbare än vid Drottningplan som är mer belägen i västöstlig riktning. Under 2018 kommer en förnyad mätning ske vid Drottningplan avseende PM 10 för att följa upp om vidtagna åtgärder medfört en lägre nivå vad gäller PM10- halterna. 4

5 Inledning Denna rapport redovisar resultat av luftkvalitetsmätning avseende kalenderåret 2016 beträffande mätning i gaturum av partiklar PM10. Kontroll av övriga parameterar har skett genom beräkning (NO 2 ) samt bedömning och skattning utifrån tidigare mätningar mm. Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmål FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver ( 26) att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunen. Miljökvalitetsnormer (MKN) anger den nivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter ur hälsosynpunkt samt till skydd för växtligheten. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller objektiv bedömning. Hur kontrollen ska ske regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:19 om kontroll av luftkvalitet. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner. Miljökvalitetsnormerna har i regel en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT), (finns bilaga 1, Luftkvalitetsförordningen). Beroende på vad beräkningar och mätningar redovisar vad gäller luftkvaliteten avgörs vilka krav ( 27 Luftkvalitetsförordningen) som ställs på fortsatt mätning och beräkning enligt följande: 1. Överstigs ÖUT ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, eller mätning med lägre kvalitetskrav. 2. Understigs ÖUT, men överstiger NUT så får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. 3. Understigs NUT så får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, ska en redovisning av mätresultat/bedömningar avseende luftkvalitet ske till den nationella datavärden en gång om året av hur luftkvaliteten är i jämförelse med MKN. Redovisning av luftkontrollen i Motala kommun sker dels av Motala kommun samt via Samverkan Luft Östergötland (SLÖ). Kontroll av luftkvalitet i Motala Motala kommun genomför kontroll av luftkvaliteten dels genom (SLÖ), dels egen kontroll genom att delta i Urbanmätnätet som är ett mätprojekt i samarbete med ett antal kommuner och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Mätning år 2016 har skett kontinuerligt avseende partiklar (PM10) i gaturum - Östermalmsgatan som dygns- och timmedelvärden. Detta p g a att mätningar år 2013 avseende PM 10 visade att dygnsmedelvärdet överskred MKN. Enligt Naturvårdsverkets bedömning ska fortsatt mätning i gaturum ske även för år för att sedan bedöma hur fortsatt kontroll ska ske. Tekniska förvaltningen har ekonomiskt ansvarat för mätning av partiklar i gaturum. Kontroll av övriga parameterar sker genom beräkning och skattning utifrån tidigare mätresultat mm. Någon mätning via IVL har inte skett under år

6 Effekter av luftföroreningar Luftföroreningar påverkar bland annat människors hälsa negativt. Man vet idag att exponering av luftföroreningar orsakar ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer. Andra effekter på människors hälsa är förändringar i lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn med lungsjukdom samt av äldre med lunginflammation och ökad sjukfrånvaro hos barn på förskolor och i skolor. En annan vanlig effekt är irritation på våra slemhinnor. Luftföroreningar kan även bidra till förkortad livslängd. Luftföroreningar kan även orsaka korrosion och gör att material som metaller, plast och kalksten bryts ned snabbare. Skador sker till exempel på byggnader och kulturhistoriskt värdefulla föremål. Dessutom skadas skogens träd och jordbrukets grödor av marknära ozon. Mätningar och beräkningar Motala kommuns mätning av partiklar (PM 10) i gaturum Mätning har skett kontinuerligt avseende partiklar (PM10) i gaturum som dygns- och timmedelvärden och jämförelse sker med MKN avseende dygnsmedelvärde samt årsmedelvärde. År 2016 har mätutrustningen varit placerad utmed Östermalmsgatan. Mätutrustningen för PM10 överfördes till Östermalmsgatan under hösten år 2015 p g a ombyggnation av Drottninggatan/Drottningplan där mätutrustningen tidigare varit uppställd. Val av nytt gaturum har skett i samråd med Tekniska förvaltningen, Gata Park, som bedömde att Östermalmsgatan är ett alternativ till gaturumsmätningen vid Drottninggatan p g a högt trafikflöde med delvis slutna gaturum. Mätmetod av partiklar i gaturum med TEOM-instrument Mätningarna i gaturum har utförts med ett TEOM-utrustning (TEOM Tapered Element Oscillating Microbalance). Tekniken bygger på att partiklarna avskiljs på ett filter placerad på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms och temperaturen över filtret hålls konstant vid 50 0 C för att undvika variationer p g a varierande vatteninnehåll. Frekvensen hos den ihåliga glaskroppen och filtret förändras proportionellt med massförändringen på filtret. Ändringen i frekvens över en given tid kan omräknas till partikelhalt (massa per volymenhet). Mätning har skett kontinuerligt med redovisning av PM 10 som bl.a. dygns- och timmedelvärden. Mätmetoden är godkänd av Naturvårdsverket (referenslaboratoriet) för kontroll av miljökvalitetsnorm i utomhusluft. 6

7 PM10-huvud Uppvärmd filterhållare Oscillerande glaskropp Beräkningar Beräkning av luftkvalitet i gaturum har skett med hjälp av SIMAIR-väg:s beräkningsmodell, utarbetad av SMHI (Sveriges meterorologiska och hydrologiska institut). Beräkningsmodellen uppdateras regelbundet med bl.a. meteorologiska data samt emissionsdata från Svenska Miljöemissionsdata. Det innebär att beräkningsgrunderna kan variera något för varje år. Mer information om SIMAIR finns på SMHI:s webbsida. Kartan i figur 1 visar vilka gaturum som har beräknats avseende PM 10 och NO 2 avseende år Östermalmsgatan Drottningplan Figur 1: Karta med markering av beräkningspunkter i gaturum Mätplats Mätplats PM 10 Kontinuerlig partikelmätning (PM10) i gaturum har skett med TOEMinstrumentet placerad invid Östermalmsgatan 69. Mätplatsens placering visas på karta, figur 2. Figur 2. Karta med mätplatsen markerad 7

8 Resultat och bedömning Mätningarna av partiklar (PM10) i gaturum har genomförts under kalenderår 2016 i ett gaturum, Motala tätort. Detta för att kunna jämföra resultatet med årsmedelvärde för MKN. Bedömning av mätresultat och beräkningar utgår från miljökvalitetsnorm, övre och undre utvärderingströskel samt de nationella miljömålen. Dessa redovisas under respektive parameter. Resultaten jämförs med tidigare års mätningar. Partiklar Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Partikelhalterna är vanligtvis höga under våren och beror då på att damm från slitage från vägar, däck, bromsbelägg, eventuell sandning mm, virvlas upp under denna tid på året. Dessutom påverkas partikelhalterna av vindhastighet och vindriktning, vägbanans fuktighet, samt gaturummens utformning. Gator med höga hus längs båda sidor har högre halter än då det är öppen terräng runt vägen. En mindre topp kan förekomma i månadsskiftet oktober/november om det är barmark och vinterdäcken rullar på vägarna. En annan viktig källa är mindre partiklar som har transporterats mer långväga (andra delar i Sverige, från andra länder). Andra källor förutom vägtrafiken kan t.ex. vara från vedeldning och energianläggningar. Mätning av partiklar sker av PM 10 vilket innebär att partiklar mindre än 10 µm mäts. Partiklar (PM 10) i urban bakgrund har i Motala mätts under flera vinterhalvår (vartannat). Partiklar PM 2,5 mättes under vinterhalvår 2010/11. Behov av uppföljande mätning av PM 2,5 anses inte föreligga då vinterhalvårsmedelvärdet ej överskred NUT. PM 10 i gaturum Mätningar i gaturum avseende partiklar PM 10 har pågått sedan oktober Mätning skedde då vid Drottninggatan/Drottningplan. Fr om oktober 2015 har mätning skett vid Östermalmsgatan inklusive mätning kalenderår Resultat från TEOM-instrumentet levereras som rådata respektive enligt tidigare kalibreringskonstanter. Fr.o.m. år 2014 skall uppmätta resultat korrigeras för förluster av lättflyktiga partiklar enligt VCM-metoden (Volatile Correction Method). På uppdrag av Naturvårdsverket har referenslaboratoriet korrigerat våra PM10- data från TEOM-instrumentet. Vid korrigeringen av Motalas PM10-data i gaturum har data används från Naturvårdsverkets mätningar vid Aspvreten (i Sörmland). Data korrigerade enligt VCM-metoden avseende år 2016 som redovisas i diagram 1 nedan. Dygnsmedelvärdet som maxnivå uppgick till 53,9 µg/m 3 den 22 mars

9 60 Dygnsmedelvärde PM10, Östermalmsgatan ug/m PM Diagram 1. Dygnsmedelvärde av VCM-korrigerade resultat PM 10, Östermalmsgatan år Nivån för MKN är 50 ug/m 3. Resultat Resultat från mätningar avseende PM10 i gaturum år 2016 visar att årsmedelvärdet för PM 10 inte överskrider miljökvalitetsnormen, ej heller övre eller nedre utvärderingströskeln. Dygnsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen och ligger under nedre utvärderingströskeln. I tabell 1 redovisas årsmedelvärde och dygsnmedelvärde för år Årsmedelvärde partiklar PM 10 Kalibrering enligt TEOM Korrigering enligt VCM MKN ÖUT NUT År µg/m 3 25,3 16,5 16,4 9,1 15,4 15,6 10, Dygnsmedelvärde partiklar PM10, 90-percentil Kalibrering enligt TEOM Korrigering enligt VCM MKN ÖUT NUT År µg/m 3 51,2 35,1 32,3 19,5 30, ,5 50* 35* 25* Antal dygn över MKN *halten får överskridas 35 gånger på ett kalenderår Tabell 1 Sammanställning av årsmedelvärde respektive dygnsmedelvärde , enligt tidigare kalibreringskonstanter för TEOM respektive korrigering enligt VCM-metoden, i jämförelse med MKN, ÖUT och NUT 9

10 Databäring och datakvalitet Bortfallet av data kan förutom service och underhåll av mätapparatur, ha sin orsak i rent tekniska orsaker t ex strömavbrott. Inkommande data har genomgått en kvalitetskontroll där felaktiga och osäkra värden sållats bort utifrån de toleransgränser som är definierade. Med dataåterbäring menas hur stor andel av inkommande data som blivit godkända vid kvalitetskontrollen. I tabell 2 nedan redovisas timmedelvärden och dygnsmedelvärden för båda mätplatserna tillsammans under året. Parameter Mätperiod Godkända värden Återbäring Partiklar (PM10) Timmedelvärden % Dygnsmedelvärden % Tabell 2. Dataåterbäring för mätning av partiklar PM 10 i gaturum på Drottninggatan under mätperioden 1 januari till 31 december Datafångsten måste, för att vara godtagbar, vara minst 90 % vid kontinuerliga mätningar. Tidstäckningen måste vara 100 %, vilket innebär att mätningen skett under årets alla månader men att stopp som skett genom kalibrering och kontroll accepteras. Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende PM10 för Drottninggatan. Resultat från senaste årens beräkningar redovisas i tabell 3 nedan som beräknad 90-percentil dygnsmedelvärde. Det kan konstateras att beräkningsresultatet är mycket högre än vad som framgår av mätresultatet. Gata/År Beräknad 2016 Beräknad 2015 Beräknad 2014 Beräknad 2013 Beräknad 2012 Beräknad 2011 Beräknad 2010 Drottninggatan ,8 33,6 30,4 26,9 27,3 Östermalmsg. 31 Tabell 3: Sammanställning av beräknad halt µg/m 3 av PM10 i gaturum, Drottninggatan (fd Rv 50) samt Östermalmsgatan Årsmedelvärde beräknas till 18 µg/m 3 på Östermalmsgatan samt ca 17 µg/m 3 vid Drottninggatan/Drottningplan. Meteorologi Meteorologin kan ha viss betydelse för hur höga halter av partiklar som kan förekomma i exempelvis ett gaturum. Är det nederbörd blir halterna i regel lägre och är det blåsigt, virvlar partiklarna runt mer i gaturummet beroende på från vilket håll det blåser i förhållande till vägsträckning och hur pass slutna gaturummen är. År 2016 inleddes med en kall januarimånad, mild februari med en del nederbörd. Våren var varmare än normalt trots att maj var lite kylig i mitten av månaden. Sommaren var vädermässigt variationsrik och temperaturen var hög i slutet av sommaren. September månad var rekordvarm. I oktober var det högtryck och en period med huvudsakligen ostliga vindar. Nederbördsmängden under år 2016 var mycket lägre än tidigare år. (kort sammanfattning av SMHI:s vädersammanfattning för år 2016). 10

11 I diagram 2 nedan redovisas resultat från partikelmätningen avseende PM10 med nederbörd/dygn från SMHI:s mätstation Kvarn i Motala kommun. Nederbördsdata har hämtats från SMHI. Diagram 2: Jämförelse nederbördsmängd, mm per dygn i Motala (Kvarn) samt partikelhalt PM 10 (ug/m3) som dygns-medelvärde i gaturum Östermalmsgatan år (Obs. redovisade PM10 resultat enligt korrelation enligt VCM) Bedömning MKN avseende dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) är 50 µg/m 3, ÖUT är 35 µg/m 3, NUT är 25 µg/m 3 dessa nivåer får överskridas 35 gånger under ett kalenderår. MKN avseende årsmedelvärde för partiklar (PM10) är 40 µg/m 3, ÖUT 28 µg/m 3 och NUT 20 µg/m 3. Det nationella miljökvalitetsmålet för partiklar PM 10 anges till 15 µg/m 3 som årsmedelvärde och 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. I gaturumsnivån vid Östermalmsgatan visar mätningar att årsmedelvärdet klarar NUT. Dygnsmedelvärdet ligger under ÖUT och NUT. En uppföljande mätning avseende partiklar PM10 kommer planeras att ske i gaturum Drottninggatan/Drottningplan under kalenderår Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid är främst en trafikrelaterad luftförorening. Sedan Urbanmätnätets start har kvävedioxidhalterna haft en nedåtgående trend, som delvis beror på skärpta avgaskrav (katalysator) på motorfordon. Denna trend för kvävedioxidhalten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsaken till det är förutom den ökade trafiken, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel kvävedioxid (NO 2 ) i kväveoxid (NOx) - utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. (IVL:s rapport C 129). 11

12 Kvävedioxid i gaturum Under år 2015 genomfördes en kontinuerlig mätning (månadsvis) av kvävedioxid i gaturum med s.k passiva provtagare. Resultat av dessa mätningar visar att årsmedelvärdet för kvävedioxid underskrider nedre utvärderingströskeln (26 µg/m 3 ). Eftersom mätning skett månadsvis kan mätresultat inte anges vad gäller dygnsmedelvärde. Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende NO 2 för Drottninggatan och Östermalmsgatan. Resultat från dessa beräkningar visar en halt på 34,9 µg/m 3 som 98-percentil som dygnsmedelvärde år Resultatet enligt beräkning är lägre än nedre utvärderingströskeln. I tabell 4 redovisas resultaten från de senaste årens beräkningar. Gata/År Drottninggatan 32,9 34,9 µg/m 3 32 µg/m µg/m 3 32,8 µg/m 3 29,0 µg/m 3 33,7 µg/m 3 42,2 µg/m 3 Östermalmsgatan 36,1 Tabell 4. Sammanställning över beräknade halter av kvävedioxid i gaturum som dygnsmedelvärde, Drottninggatan, Motala Årsmedelvärde beräknas till ca 19,6 ug/m 3 vid Östermalmsgatan samt ca 17 ug/m 3 vid Drottninggatan Bedömning MKN för kvävedioxid anges som årsmedelvärde 40 µg/m 3 luft för skydd av människors hälsa, ÖUT uppgår till 32 µg/m 3 och NUT uppgår till 26 µg/m 3. Det nationella delmålet för frisk luft anger att kvävedioxidhalten från år 2010 som årsmedelvärde ska underskrida 20 µg/m 3 luft. MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärde är 60 µg/m 3, ÖUT 48 µg/m 3 och NUT 36 µg/m 3. Mätningar i gaturum visar att årsmedelvärde avseende kvävedioxid (12,7 µg/m 3 ) klarar den nedre utvärderingströskeln. Enligt beräkningar klaras även nedre utvärderingströskeln avseende dygnsmedelvärde. Det nationella miljömålet avseende kvävedioxidhalt klaras vad gäller årsmedelvärdet. Övriga parametrar Bensen Bensen tillhör gruppen VOC som är ett samlingsnamn för flyktiga organiska kolväteföreningar. Halter av VOC (inklusive bensen) har tidigare mätts i urban bakgrund, genom s.k. passiv mätmetod veckovis under vinterhalvåret. År 2015 har mätning skett under ett helt kalenderår i gaturumsmiljö. Bensen klassas som cancerframkallande och dess ursprung i tätortsmiljö härrör till stor del från trafiken. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m 3 luft som årsmedelvärde. Den övre utvärderingströskeln uppgår till 3,5 µg/m3 och den nedre utvärderingströskeln 2 µg/m 3. Sveriges miljömål för bensen är att årsmedelvärdet ej ska överstiga 1 µg/m 3. 12

13 Under år 2015 var första året som bensen kontrollerades genom mätning ett helt kalenderår i både urban bakgrund och i gaturum. Medelvärdet i gaturumsnivå uppgick till 0,8 µg/m 3. Det innebär att halterna för MKN, ÖUT samt NUT klaras. Även Sveriges miljömål på 1 µg/m 3 klaras. Svaveldioxid (SO 2 ) I redovisningen avseende mätningar vinterhalvår 2012/13 bedömdes att mätning av SO 2 kan upphöra under några år i Motala tätort. Motala kommun bör bevaka den nationella trenden vad gäller SO 2 - halterna och eventuellt återupptar provtagning om trenden skulle vända eller om MKN ändras för SO 2. Ozon MKN avseende ozon avser ett glidande 8-timmarsmedelvärde. Den mätning som skett tidigare i Motala tätort har skett genom passiv månadsmätning och har därför inte kunnat jämföras med MKN. Det sker mätning kontinuerligt på nationell nivå som även larmar om halterna riskerar eller har överskridit MKN. Övriga parametrar I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer för parametrar som inte har kontrollerats i Motala kommun. Det gäller bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly och kolmonoxid. Förutom för bly och kolmonoxid gäller dessa normer från och med år Inom samverkansförbundet (SLÖ) har dock skett en bedömning att miljökvalitetsnormen klaras vad gäller kolmonoxid. Enligt Luftkvalitetsförordningen (28 ) är det Naturvårdsverket som har ansvar för att kontrollera kolmonoxid. Inom IVL:s urbanmätnät har två kommuner, Jönköping och Ystad, valt att analysera sina partikelfilter (PM 10) i gaturum från år 2012 avseende metaller (bly, kadmium, nickel, arsenik). Jönköpings kommun valde även att analysera PAH (bl.a benso(a)pyren). Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde (IVL Rapport B 2126). Inom Samverkansområde Luft Östergötland har insamling skett av underlag för analys av bens(a)pyren samt metaller. Resultat från detta har ännu inte redovisats. Med hänvisning till resultat i andra kommuner t ex Jönköping så bedöms att halterna av bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i Motala kommun underskrider MKN, ÖUT och NUT. 13

14 Lagar, litteratur och annan information: Miljöbalken (1998:808) Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2019:9) om kontroll av luftkvalitet IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rapport C 129, oktober 2015: Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15 Mätningar inom Urbanmätnätet. Naturvårdsverket: Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Handbok 2011:1 Naturvårdsverkets hemsida: SMHI:s hemsida angående SIMAIR och meterologiska data mm ( 14