Kungörelse. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas att sammanträda

Transkript

1 Kungörelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas att sammanträda Tid: Måndagen den 17 december 2018, klockan 18:00 Plats: Kommunhuset Justerare: Ingrid Sundman, Kenth Lassen Datum för justering: Torsdagen den 20 december kl Föredragningslista 1 Information om "Vit jul" 2018/3 2 Medborgarnas frågestund 2016/29 3 Revidering av Finanspolicy 2018/488 4 Ändring av ansvaret över tobaks-, folköls- och 2018/492 läkemedelstillsyn 5 Revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente 2017/119 6 Revidering av socialnämndens reglemente 2017/119 7 Överenskommelse och reglemente för gemensam nämnd för 2018/60 familjerättsliga frågor 8 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige 2018/521 9 Val av sex revisorer samt ordförande och vice ordförande för 2018/501 granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning för verksamhetsåren Val av elva ledamöter och elva ersättare samt ordförande, 2018/502 förste och andre vice ordförande samt oppositionsråd i kommunstyrelsen för tiden Val av fem ledamöter och fem ersättare samt ordförande och 2018/503 vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden för tiden Val av elva ledamöter och elva ersättare samt ordförande, och vice ordförande i socialnämnden för tiden /504

2

3

4

5 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 185 Finanspolicy Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderad finanspolicy att gälla från och med , och att nu gällande finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige, , 133, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Markaryds kommun samarbetar med G8-gruppen när det gäller förvaltning av pensionsmedel. I G8-gruppen ingår Markaryd, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Vellinge, Örkelljunga och Sjöbo kommuner. Gruppen har under året arbetat med en uppdatering av befintlig policy för förvaltning av pensionsmedel och nu finns ett färdigt förslag. Det är framförallt i avsnittet avseende förvaltning av pensionsmedel som förändringar föreslås. Följande större ändringar har gjorts: Avsnitt 7.1 För att skapa en rutin för att återföra medel till den kommunala kassan om värdet av placerat kapital blir högre än pensionsskulden införs en avstämning som ska göras varje årsskifte. Om värdet av pensionsskulden överstiger 120 % av pensionsskulden bör överskjutande del avyttras och tillföras kommunens likviditet (kassa) för att t.ex. amortera på låneskulden alternativt minska upplåningsbehovet för investeringar. Reavinsten som redovisas under ett år kan eventuellt finansiera engångssatsningar, kostnaden får inte vara återkommande för efterföljande år. Avstämning sker årligen per den 31 december och övervärdet avyttras kommande halvår om övervärdet kvarstår. Avsnitt 7.3 och 7.7 En möjlighet att placera i alternativa tillgångar läggs till och avsnittet om strukturerade produkter tas bort. Alternativa tillgångar ingår inte i normalportföljen men kan tillåtas utgöra max 20 % av portföljen om det anses motiverat. Syftet med alternativa tillgångar är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier (produkter som kan visa positiv avkastning även om börsen går minus), dels för att skapa spridning i portföljen för att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen. Med alternativa tillgångar avses t ex hedgefonder, fastigheter och råvaror. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 5

6 Kommunstyrelsen Avsnitt 7.5 Avsnittet har förenklats för att öka begripligheten då kolumnerna för olika år tagits bort i tabell 2. Avsnitt 7.13 Avsnittet om ansvarsfulla placeringar kompletteras med krav på att förvaltarna ska följa ett antal riktlinjer (PRI, IIGCC och ESG). Agenta kommer att följa upp efterföljsamheten åt oss. Beslutsunderlag Reviderad finanspolicy med spårade ändringar Ekonomichefens tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till: Ekonomichefen Justerandes sign. 6 Utdragsbestyrkande 2

7 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige , xxx133, att gälla fr.o.m Ersätter av kommunfullmäktige antaget styrdokument , 13348, och , 93 Ekonomichefen är ansvarig för dokumentet och kommunfullmäktige beslutar om framtida ändringar. 7

8 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Risker Mål Styrning och rapportering Styrning Kontroll, rapportering och uppföljning Kontroll Rapportering och uppföljning Organisation Kommunen och de kommunala bolagen Fördelning av ansvar och befogenheter Extern förvaltning av kommunens medel Förvaltning av andra organisationers medel Tillgångar Likviditetshantering Kortfristig placering Motparter...7 Låntagare Skulder Upplåning Finansiell leasing Borgen Uppföljning, redovisning Förvaltning av pensionsmedel Syfte och mål Placeringsregler Limit för tillgångsslag Likvida medel Räntebärande värdepapper Aktier och aktierelaterade instrument Alternativa tillgångar Beräkning av portföljvärde och limiter samt över- eller underskridande av limiter Extern förvaltare Förvar Derivatinstrument Belåning Ansvarsfulla placeringar Uppföljning och rapportering Övergångsregler...15 Bilaga - Definitioner av vanligt förekommande termer Inledning Syfte Risker Mål Styrning och rapportering Styrning Kontroll, rapportering och uppföljning

9 2.2.1 Kontroll Rapportering och uppföljning Organisation Kommunen och de kommunala bolagen Fördelning av ansvar och befogenheter Extern förvaltning av kommunens medel Förvaltning av andra organisationers medel Tillgångar Likviditetshantering Kortfristig placering Motparter...6 Låntagare Skulder Upplåning Finansiell leasing Borgen Uppföljning, redovisning Förvaltning av pensionsmedel Syfte och mål Placeringsregler Limit för tillgångsslag Likvida medel Räntebärande värdepapper Aktier och aktierelaterade instrument Strukturerade produkter Beräkning av portföljvärde och limiter samt över- eller underskridande av limiter Extern förvaltare Förvar Derivatinstrument Belåning Ansvarsfulla placeringar Uppföljning och rapportering Övergångsregler...13 Bilaga - Definitioner av vanligt förekommande termer

10 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med finanspolicyn är att ge kommunen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla Kommunallagens krav i 118 kap avseende medelsförvaltning. 1.2 Risker All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Inom ramen för denna policy skall följande risker hanteras: Valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor. Kommunen ska inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast placeringar i svensk valuta får förekomma. Detta gäller dock inte de medel som avsatts för pensionsändamål. Kommunen ska inte ta några valutarisker vid nyupplåning. Om upplåning sker i utländsk valuta ska valutarisken omedelbart försäkras bort. Ränterisk värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade marknadsräntor. Ränte- och kursriskerna minskas dels genom begränsningar av vilka instrument som är tillåtna, dels genom reglering av bindningstider. Kreditrisk - motpartsrisk risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs. Likviditetsrisk risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig kostnadsökning. Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/ värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel ska anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt. Administrativ risk - risk för störningar inom de administrativa rutinerna. Det kan gälla personal, datasystem mm. Dessa störningar kan uppträda dels hos den externa förvaltaren, dels inom den egna organisationen. För att begränsa den administrativa risken hos den externa förvaltaren krävs en kvalitetskontroll dels i samband med upphandlingen och avtalstecknandet, dels fortlöpande under avtalstiden. För att begränsa den administrativa risken i den egna organisationen krävs en klar organisation och tydliga befattningsbeskrivningar samt en fortlöpande intern kontroll och revision. 4 10

11 1.3 Mål Inom ramen för Kommunallagens bestämmelser och denna policy ska kommunens finansverksamhet drivas så att: Kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställs. Riskerna hålls på en låg nivå med hänsyn tagen till kraven på god avkastning. Risknivån skiljer sig åt mellan pensionsförvaltning och övrig finansförvaltning beroende på att de medel som avsatts för pensionsförpliktelser är av mycket mer långsiktig karaktär än övrig finansförvaltning. Kapitalanvändning och kapitalanskaffning bedrivs effektivt. Finansnettot blir bästa möjliga, genom att upplåning sker till låg kostnad och medel placeras så att så god avkastning som möjligt erhålls. 2. Styrning och rapportering 2.1 Styrning Majoritetsägda bolag ska fortlöpande samråda med kommunens ekonomichef i finansiella frågor. 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning Samtliga nämnder och styrelser ska ha rutiner som säkerställer god kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns en ändamålsenlig organisation, klara rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av riskhantering, uppföljning och rapportkrav Kontroll Administrationen av löpande finansieringsavslut, handhavande av aktuell dokumentation reverser, avtal, borgensförbindelser bokföring av ingångna avtal, överföring av pengar mellan långivare, kommunala företag, placeringsinstitut, banker och kommunen handhas av ekonomiavdelningen. Vid finansiella transaktioner skall delegationer och attesträtter vara upprättade Rapportering och uppföljning För att ge kommunstyrelsen kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens utveckling, ska ett väl fungerande rapportsystem finnas. Avvikelser från fastlagd policy ska snarast rapporteras. Uppföljning mot finanspolicy ska ske fortlöpande. 11 5

12 3. Organisation 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen Markaryds kommun har ingen kommungemensam finanspolicy. Samråd ska dock ske i enlighet med punkt Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning ska gälla för den finansiella verksamheten i Markaryds kommun. Kommunfullmäktige fastställer finanspolicy (Kommunallagen 8 11 kap, 3 och 43 a) fastställer kommunens upplåningsram årligen i budgeten fastställer utlånings- och borgensram för bolagen följer utvecklingen av finansverksamheten genom årsredovisning och övrig finansiell rapportering under året Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen (Kommunallagen 6 kap, 134) ansvarar övergripande för hantering av de finansiella riskerna i kommunkoncernen i sin helhet ansvarar för kommunens finansförvaltning i sin helhet beslutar om delegation för finansiella beslut Ekonomichefen ansvarar för att kommunens finansförvaltning sköts på ett effektivt sätt inom de ramar som lagar och förordningar samt denna finanspolicy anger beslutar, inom ramen för kommunstyrelsens delegation, om placering av kommunens medel, upptagande av nya lån samt konvertering och ränteändring av upptagna lån medverkar aktivt i G8-gruppen.* initierar och utarbetar förslag till uppdateringar av finanspolicyn rapporterar utfallet av det finansiella resultatet till kommunstyrelsen *Burlöv, Kävlinge, Lomma, Markaryd, Svedala, Vellinge, Örkelljunga och Sjöbo kommuner. Nämnderna ansvarar för att tillhandahålla ekonomichefen den information som behövs för att en effektiv finansiell samordning i enlighet med denna finanspolicy ska kunna ske inom kommunen De kommunala bolagen angående respektive styrelses ansvar för företagets finansiella verksamhet och risker hänvisas till Aktiebolagslagen (ABL) 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel I de fall extern förvaltning förekommer ska skriftligt avtal upprättas mellan kommunen och den externa förvaltaren. Extern förvaltning ska godkännas av kommunstyrelsen. 12 6

13 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel Vid förvaltning av annan organisations medel (t ex stiftelse) ska skriftligt avtal om förvaltningen upprättas under förutsättning att den överstiger fem basbelopp. Kommunen får inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver kommunens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel ska godkännas av kommunstyrelsen. 4. Tillgångar 4.1 Likviditetshantering Ekonomichefen har ansvaret för likviditetsplaneringen. Uppföljningen av likviditeten ska ske i samband med övrig ekonomisk uppföljning. Kravet på god säkerhet i kommunkoncernens medelsplacering innebär bland annat att kredit-, ränte- och likviditetsrisker ska undvikas eller minimeras. Målet ska vara att löpande ha en betalningsberedskap i likviditet eller lånelöfte motsvarande två månaders likviditetsflöde. Vid placering av kommunens medel ska därför sådana former väljas att kravet på lågt risktagande tillgodoses och att, med beaktande av detta, bästa möjliga förräntning eftersträvas. Likviditet, som tillfälligt inte behövs för den dagliga verksamheten, får placeras med de riskbegränsningar som framgår av punkt 4.3. Hantering av permanent överlikviditet ska beslutas av kommunstyrelsen (exempelvis genom nedamortering av låneskulden, avsättning till pensionsförvaltning m.m.). 4.2 Kortfristig placering Kortfristig placering av överskottslikviditet eller vidareutlåning av kortfristig upplåning inom koncernen, ska ske med beaktande av kravet på godtagbar kreditrisk och med hänsynstagande till övriga risker och likviditetsaspekter av sådana placeringar. Högsta möjliga avkastning ska eftersträvas inom ramen för finanspolicyns riskbegränsningar. Kommunens externa kortfristiga placeringar ska hanteras av kommunens ekonomiavdelning. 4.3 Motparter Placering får ske genom i Sverige verksamma banker och via av Finansinspektionen godkända värdepappersbolag. Likvida medel får placeras i skuldförbindelser utgivna av nedanstående organisationer. Placering får endast ske i papper med hög likviditet där officiell köpkurs fortlöpande ställs av flera aktörer. Medel får även placeras i bankräkning hos i Sverige verksamma banker. Låntagare 1. Staten, kommuner, landsting med rating AAA/Aaa (A-1/+/P-1) 2. Övriga värdepapper med rating AAA/Aaa (A-1/+/P-1) 3. Värdepapper med rating AA-/Aa3 (A-1/P-1) Lån och placeringar ska ha en spridd förfallostruktur för att möta likviditetsrisken. 13 7

14 5. Skulder 5.1 Upplåning Vid upplåning ska sådana former väljas att krav på mycket låg risk tillgodoses och att - med beaktande av kravet på låg risk - lägsta möjliga finansieringskostnader eftersträvas. Upptagande av lån sker inom den ram kommunfullmäktige har fastställt och beslutas av kommunstyrelsen. De risker som är mest aktuella vid upplåning är ränterisk och likviditetsrisk. För att begränsa ränterisken i skuldportföljen finns följande restriktioner för andelen kort och lång räntebindning: skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid ska vara mellan 2 och 5 år en spridning av ränteförfallen ska eftersträvas maximalt 40 % av skuldportföljen får ha en räntebindningstid som understiger ett år Upplåning ska ske i svenska kronor. För de kommunala bolagen beslutas upplåningsbehovet inom den av kommunfullmäktige beslutade upplåningsramen av bolagens styrelser. 5.2 Finansiell leasing Finansiell leasing tillåts endast för fordon, kontorsutrustning och IT-utrustning. 6. Borgen Markaryds kommun har en restriktiv inställning till borgen. Normalt tecknas borgen endast för bolag som helt eller delvis ägs av kommunen. I undantagsfall kan borgen tecknas för andra organisationer. Det bör då ske för en fastställd tid med årlig avtrappning av åtagandet, samt vara av stort allmännyttigt intresse. Då tecknande av borgen innebär ett risktagande kan en borgensavgift tas ut. Kommunfullmäktige ska, i samband med att beslut om borgen fattas, fastställa storleken på denna. 6.1 Uppföljning, redovisning Borgenstagare ska för varje räkenskapsår till kommunen inge årsredovisning omfattande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Borgenstagare ska därutöver lämna de rapporter och uppgifter kommunen begär. Kommunen redovisar sina borgensåtaganden i register hos ekonomiavdelningen samt i årsredovisningen och koncernredovisningen. 7. Förvaltning av pensionsmedel 7.1 Syfte och mål Detta avsnitt gäller för de medel som kommunfullmäktige beslutat avsätta för pensionsförpliktelser inklusive avkastningen på dessa medel. Syftet med placeringsverksamheten är att ge en långsiktigt god avkastning. Målet är att successivt öka konsolideringsgraden, d.v.s. kvoten mellan förvaltade pensionsmedel och pensionsskuld (beräknad enligt praxis inom kommunsektorn) till dess att den totala pensionsskulden är täckt till 100 %. Detta innebär att medlen bör nå en real avkastning på 3 % sett över rullande femårsperioder. 14 8

15 Medlen ska vidare placeras med hänsyn till pensionsåtagandets art och löptid, så att framtida likviditetspåfrestningar kan minskas. Förvaltat pensionskapitalet bör inte överstiga 120 % av den beräknade pensionsskulden. Om pensionskapitalets värde överstiger 120 % bör överskjutande del avyttras och tillföras kommunens likviditet, t.ex. för att amortera på låneskulden alternativt minska upplåningsbehovet för investeringar. Reavinsten som redovisas under ett år kan eventuellt finansiera engångssatsningar, kostnaden får inte vara återkommande för efterföljande år. Avstämning sker årligen per den 31 december och övervärdet avyttras kommande halvår om övervärdet kvarstår. 7.2 Placeringsregler Reglerna anger i vilka tillgångar och med vilka limiter medlen får placeras. Samtliga i riktlinjerna givna restriktioner hänför sig till tillgångarnas marknadsvärde, dvs. deras värdering till vid varje tillfälle rådande pris-, kurs- och räntenivåer. Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: Räntebärande värdepapper utgivna i svensk valuta ASvenska och utländska aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier Alternativa tillgångaraktierelaterade instrument Likvida medel i svenska kronor 7.3 Limit för tillgångsslag Procenttalen i nedanstående tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabellen nedan visar "normalportföljen" samt tillåtna avvikelser. Tabell 1 Limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Normal Max 1. Likvida medel 0 % 0 % 60 % 2. Räntebärande värdepapper 30 % 50 % 100 % 3. Aktier 0 % 50 % 70 % - Varav svenska aktier och aktierelaterade instrument 0 % 70 % 80 % - Varav utländska aktier och aktierelaterade instrument 0 % 30 % 40 % 4. Alternativa tillgångar 0 % 0 % 20 % 7.4 Likvida medel Likvida medel definieras som medel på bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt

16 7.5 Räntebärande värdepapper Portföljens medel, vad det gäller räntebärande värdepapper, får placeras i: 1. Värdepappersfonder registrerade hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU bestående av räntebärande värdepapper med god kreditvärdighet och riskspridning samt återlånas till Markaryds kommun. Fondens värde ska kunna följas kontinuerligt samt realiseras med kort varsel samtidigt som den genomsnittliga kreditvärdigheten ska vara tillfredsställande med en genomsnittlig kreditvärdighet om lägst investment grade (BBB-)huvuddelen exponerat mot mer kreditvärdiga papper (investment grade). 2. Direkt i svenska räntebärande värdepapper (denominerade i SEK) som är offentligt utbjudna och som löpande prissätts. 2.3.Återlån till Markaryds kommun För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas i normalfall Standard & Poor s, Moody s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering. 100 % av de räntebärande tillgångarna får placeras i värdepapper utgivna eller garanterade av svenska staten. Utöver detta skall kommunen eftersträva en effektiv riskspridning, t ex genom att placera i många olika emittenter och, där det är relevant, olika branscher. Investering i värdepapper som inte är officiellt ratade är tillåtna om dokumentation via t ex bank eller fondbolag genom egen intern kreditanalys visar att förhållande i sak innebär en motsvarande rating som avses ovan och i tabell. Vid placering i direkt räntebärande värdepapper gäller nedanstående limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av ränteportföljens marknadsvärde: samt maxandel per emittentkategori. Mängden kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av pensionsfonden. Värden inom parentes avser en kortfristig ratingskala som används på räntebärande värdepapper med en löptid under ett år. Vid val av räntefonder ska följande limiter gälla. Tabell 2 Emittentkategori (S&P/Moody s) Svenska staten, svenska kommuner och landsting Max andel, emittentkategori Max andel, enskild emittent 100% 30%* AA-/Aa3 (eller bättre) 80% 25% BBB- (eller bättre) 50% 5% *Begränsningen gäller inte svenska staten och kommuninvest Tabell 2 Löptidslimiter Emittent / Duration 0-2 år 2-5 år Över 5 år MAX andel Per emittent A. Staten, kommuner, landsting med rating AAA/Aaa (A- 1+/P-1) 100 % 100 % 100 % 100 % 10 16

17 B. Övriga värdepapper med rating AAA/Aaa (A-1+/P-1) C. Värdepapper med rating AA- /Aa3 (A-1/P-1) D. Värdepapper med rating A- /A3 (A-2/P-2 E. Värdepapper med rating BBB- /Baa3 (A-3/P-3) 100 % 85 % 70 % 25 % (35 %) 75 % 65 % 50 % 20 % (25 %) 50 % 40 % 30 % 15 % (20 %) 30 % 20 % 10 % 10 % (15 %) I första hand ska värdepapprets rating användas och om det inte finns, används emittentens rating. Vid investering i fonder gäller att fondernas kreditbetyg i genomsnitt motsvarar emittentkategorierna ovan (vilket innebär att fond kan ha innehav i enskild emittent med kreditbetyg understigande BBB-). Om löptiden på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kortfristig rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Placering i utländska räntebärande värdepapper får endast göras via investering i värdepappersfond och ska i normalfallet valutasäkras.räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori C. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. För fonder med mera varierande löptider skall limiterna anpassas proportionellt. Ovanstående gäller utifrån rating av Standard & Poor s samt Moody s och minst en av dem ska ligga på eller över angiven nivå. Fonderna får inte innehålla innehav utgivna av syntetiska aktörer som exempelvis kreditderivat oavsett kreditbetyg. Bolag som är majoritetsägda av svenska staten behandlas som AA-/Aa3. Durationen på den totala ränteportföljen får fluktuera mellan noll och fem år. Vid återlåning till Markaryds kommun ska marknadsmässiga räntevillkor gälla. 7.6 Aktier och aktierelaterade instrument Aktieplaceringar ska primärt ske i aktiefonder, men placeringar får även ske i aktierelaterade instrument som ETF:er och aktieindexobligationer (strukturerade produkter) samt olika andra typer av instrument för att nå aktieexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i dessa riktlinjer. Allmänt vedertagna principer för diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader skall iakttas. Även riskspridning avseende förvaltare och förvaltningsstil bör eftersträvas

18 Fondernas aktieplaceringar ska ske i börsnoterade svenska eller utländska aktier. Med börsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet. Ett enskilt bolag får inte göra mer än 10 % av den svenska respektive utländska aktieportföljen. 7.7 Alternativa tillgångar Syftet med alternativa tillgångar är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier, dels för att skapa riskspridning i portföljen i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen. Kommunen skall, som en generell regel, eftersträva en god diversifiering genom att investera i flera olika marknader, strategier och förvaltare. Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall: Uppvisa låg korrelation till traditionella aktieplaceringar Ha en förväntad positiv avkastning och en historisk risknivå (mätt som volatilitet) som är lägre än aktiemarknaden. Med alternativa tillgångar avses t ex hedgefonder, fastigheter och råvaror. Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt är möjligt, ske i fonder eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Innehav noterad i annan valuta än SEK valutasäkras i normalfallet.undantag görs i det fall en aktie väger tyngre än 10 % av jämförelseindex enligt 7.15 då andelen av denna aktie får uppgår till motsvarande vikt i index. 7.7 Strukturerade produkter Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma värdepapper. Gemensamt för placeringar i strukturerade produkter är att en kapitalgaranti på 100 % av det nominella beloppet är ett krav samtidigt som överkursen aldrig får vara större än 10 %. Strukturerade produkter ska klassificeras utifrån den marknad den ger exponering mot och aktierelaterade instrument såsom aktieindexobligationer ska som huvudregel betraktas som en aktieplacering mot den marknad som instrumentet skapar exponering gentemot. Ger den strukturerade produkten exponering mot räntemarknaden ska den däremot klassificeras som en räntebärande placering. Placering får inte ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som avser kreditrisk. Som motpart avseende optionsdelen godtas svenskt eller utländskt värdepappersinstitut under behörig nationell myndighets tillsyn. Motpartsrisken skall dock i sin helhet tas av obligationsemittenten. Detta innebär att om utfärdaren av optionsdelen inte kan fullgöra sina förpliktelser tas detta ansvar över av obligationsemittenten. 7.8 Beräkning av portföljvärde och limiter samt över- eller underskridande av limiter Vid beräkning av portföljens värde och av limiter, skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om marknadsvärde saknas får förvaltaren fastställa värdet. Om extern förvaltare anlitas skall över- respektive underskridande av limiter enligt förvaltningsuppdraget rapporteras till ekonomichefen, med beskrivning av orsaken till 18 12

19 förändringen samt förslag till åtgärd. Om limit överskrids ska tillgångarna avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid särskild hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Ekonomichefen skall rapportera över- respektive underskridande till kommunstyrelsens arbetsutskott, med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. 7.9 Extern förvaltare Beslutar kommunstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar gäller att: 1. förvaltaren ska vara ett värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, respektive lag (2004:46) om investeringsfonder. Utländsk förvaltare ska ha tillstånd motsvarande de som anges ovan och stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 2. sådant uppdrag ska grundas på skriftligt avtal och förvaltaren skall åta sig att följa denna policy i tillämpliga delar Förvar Portföljens tillgångar ska förvaras hos värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2 p1 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Andelar i värdepappersfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ Derivatinstrument Derivatinstrument, t.ex. terminer och optioner, får endast användas i värdepappersfonder samt i strukturerade produkter Belåning Tillgångarna i portföljen får inte belånas Ansvarsfulla placeringar Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också ansvarsfulla aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Härmed avses att placeringar inte ska ske i företag som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution eller kriminell verksamhet. Därefter är utgångspunkten att prioritera fonder, som arbetar med aktiv påverkan utifrån socialt ansvarsfulla kriterier och långsiktig hållbarhet. Som grundregel ska hänsyn tas till principerna i FN:s Global Compact som innefattar: Mänskliga rättigheter Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och 13 19

20 Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; Avskaffande av alla former av tvångsarbete; Faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och Avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Miljö Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Korruption Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de krav som anges ovan. Eftersom fonder kan ha något annorlunda utformade etiska riktlinjer är det möjligt att placera i fonder som inte fullt ut uppfyller de krav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska vidare innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. Fondförvaltarna ska utöver ovanstående sträva efter att följa följande riktlinjer för ansvarsfulla investeringar: PRI Principles for Responsible Investment (PRI). Ett initiativ lanserat av FN PRI är ett internationellt nätverk av investerare som arbetar tillsammans för att implementera ESG-faktorer i investeringsprocesser och ägarpolicy enligt 6 vägledande principer. IIGCC- Institutionella Investors Group on Climate Change är ett internationellt nätverk med 90 institutionella investerare. IIGCC är en plattform där investerare arbetar tillsammans för att påverka lagstiftare på nationell- och internationell nivå och bolag för ett snabbare skifte till en ekonomi som inte är beroende av fossila bränslen. ESG- Bolagstyrning med miljö- och sociala kriterier Uppföljning och rapportering Det övergripande syftet är att kontrollera att pensionsmedelsförvaltningen har skett i enlighet med principerna om god avkastning och betryggande säkerhet. Syftet är också att ge kommunen en sådan information om de placerade medlens avkastning och riskexponering, i relation till denna finansiella policy, att åtgärder kan vidtas vid eventuella avvikelser. Respektive medelsförvaltare kapitalförvaltare ska en gång per månad lämna en rapport till kommunens ekonomiavdelning. Rapporten skall vara kommunen tillhanda senast den 10:e i respektive månad och innehålla nedanstående uppgifter presenterade sedan uppdragets början, sedan årets början och för föregående månad: Marknadsvärdet 14 20

21 Insatta respektive uttagna medel Avkastning Avkastning i förhållande till fastställt jämförelseindex Förändringar av innehavet under månaden De förvaltade medlens tillgångsfördelning i detalj vid senaste månadsskiftet Någon form av mått på risken i de olika aktieportföljerna Genomsnittlig löptid och räntekänslighet för räntebärande värdepapper En skriftlig kommentar över utvecklingen samt en utblick över den närmaste framtiden (kvartalsvis) Eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna finansiella policy, avvikelsernas orsak samt vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder Eventuella rapporter om onormala händelser i placeringsverksamheten, händelsens orsak samt vidtagna åtgärder Förvaltningsresultatet ska även utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de olika marknader på vilka placeringarna görs. För att utvärdera förvaltare ska den vikt i respektive index som det tilldelade förvaltningsmandatet omfattar ligga till grund för utvärderingen. Tabell 3 Jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering Tillgångsslag Index Nominella räntebärande värdepapper Handelsbanken All BondOMRX Bond 50% och OMRX T-Bill 50% eller motsvarande Svenska reala räntebärande OMRX Real eller motsvarande värdepapper Svenska aktier SIX Portfolio Return eller motsvarande Utländska aktier MSCI All Countries (total return i SEK) eller motsvarande Alternativa tillgångar OMRX T-BILL + 2% Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index väljas. 8. Övergångsregler Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som behandlas i denna policy upphävs. Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så länge nu gällande åtagande kvarstår

22 Bilaga - Definitioner av vanligt förekommande termer Term Definition Allokering Benchmark Bolag Aktieindexobligation Derivatinstrument Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Fördelning av tillgångsslag i portföljen. Jämförelseindex. Med bolag avses aktiebolag som har utgett noterade aktier handlade på publik marknadsplats. Derivat är kontrakt vars värde bestäms utgående från värdet på en underliggande vara, t.ex. börsindex. Med hjälp av derivat kan du minska de risker som är förenade med förändringar i placeringsobjektets värde, uppnå önskad exponering eller eftersträva tilläggsavkastning. Exempel på vanliga derivat är köp- och säljoptioner i aktier samt ränteterminer. Exempel på hur derivat kan användas som ett riskhanteringsinstrument är om investeraren tror att börsen ska falla men inte vill sälja. Innehavet kan då försäkras genom att köpa en säljoption vilken ger rätten, men inte skyldigheten, att sälja. Diversifiering Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Emittent ESG ETF Exponering Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. ESG är en uppsättning standarder för utvärdering av ett bolags verksamhet gällande miljö (Enviroment), samhälle (Social) och bolagsstyrning (Governance). Exchange Traded Fund (ETF) är en börshandlad fond. En ETF ger exempelvis exponering mot ett index som OMX, men handlas som en aktie mot courtage och har högre likviditet än en aktiefond Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper

23 Term Handelsbanken All Bond Index IIGCC Index Kreditrisk Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsränta Marknadsvärde MSCI AC index Obligation OMRX T-Bill OMRX Bondindex OMRX REALindex PRI Definition Handelsbanken Sweden All Bond Tradable Index är ett marknadsviktat index vars syfte är att spegla den svenska marknaden för säkerställda bostadsobligationer samt obligationer emitterade av stat och kommun, med benchmarkstatus. The Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) är ett internationellt nätverk av stora pensionsfonder och kapitalförvaltare med mer än 150 medlemmar (huvudsakligen europeiska). Nätverket arbetar för att påverka bolag och lagstiftare på nationell och internationell nivå i syfte att adressera risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar. Målet är att säkra ett ordnat och effektivt skifte till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Risk för att utställaren av ett finansiellt instrument, t.ex. obligation, inte kan infria löftet om återbetalning av lånet. Medel på bankräkning o dyl som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår tills ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Morgan Stanleys breda världsindex för globala aktier. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Nasdaq OMX värdeviktade index bestående av svenska statsskuldväxlar. OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten. OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer. Principles for Responsible Investment (PRI), sex principer för ansvarsfulla investeringar. FN-initiativ från 2005, där ett internationellt nätverk av 17 23

24 investerare arbetar tillsammans för att omsätta de sex principerna i praktiken. Principerna reflekterar ståndpunkten att miljöfrågor, sociala frågor och ägarstyrning är viktiga för hur en investering utvecklas. Rating Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt

25 Term Ratingkategorier Definition Ratinginstituten Standard & Poor s (S&P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Rating institut Mycket hög kreditvärdighet Hög kreditvärdighet Spekulativ kreditvärdighet Mycket låg kreditvärdighet S&P s AAA-AA A-BBB BB-B CCC-D Moody s Aaaa-Aa A-Baa Ba-B Caa-C S&P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Term Definition 19 25

26 Realobligation Realränta Rebalansering Riskmått Ränteportfölj Strukturerad obligation Strukturerad produkt Säkerhetsgolv Tillgångsslag Valutarisk SIX PRXindex Standardavvikelse Värdepappersfond Obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallat realränteobligation. Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper. SIX PRX är ett aktieindex som ska spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Med strukturerade obligationer avses obligationer där en viss del kreditoch/eller likviditetsrisk har adderats för att nå högre avkastning. Derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerat värdepapper. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta p.g.a. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller. Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet. Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken

27 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 186 Ändring av ansvaret över tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen, kommunens uppgifter enligt tobakslagen samt kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel från och med övergår från socialnämnden till miljö- och byggnadsnämnden, och att taxan för den fasta tillsynsavgiften höjs med 200 kr, från 800 kr/år till 1000 kr/år, från och med Bakgrund och sammanfattning Det är ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning. Varje kommun väljer själv att utse vilken förvaltning som ska ansvara för tillsynen. Det är oftast socialförvaltning eller den förvaltning som ansvarar för livsmedelstillsyn. Den senare lösningen möjliggör en samordningsvinst då tillsynen kan göras i samband med kontroll av livsmedelsförsäljning. För affärsinnehavarna skulle denna lösning innebära färre besök som de måste planera och avsätta tid för. I samtliga kommuner i Kronobergs län har miljöinspektörerna ansvar för denna tillsyn. Socialnämnden och miljö- och byggnadsnämnden har tagit beslut om att begära att ansvaret för tobak-, folköl-, och läkemedelstillsyn övergår från socialnämnden till miljö- och byggnadsnämnden från och med Socialförvaltningen har arbetat fram en överlämningsplan som spänner sig över hela Miljö- och byggenheten är trygg i den överlämningsplan som har arbetats fram och önskar därmed att Miljö- och byggnadsnämndens reglemente utökas till att även innefatta tillsyn enligt lagen om detaljhandel med receptfria läkemedel, tobak och folköl. En övergång kan ske successivt och tanken är att 2019 års kontrollbesök ska göras gemensamt av socialtjänstens och miljö- och byggavdelningens handläggare som ett led i en utbildning och överlämning till ny handläggare. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 27

28 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag MBN 109 SN 80 Utredning Beslutet expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden Socialnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 28

29 1(1) Protokoll Miljö- och byggnadsnämnden MBN 109 Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Dnr 2017/ Beslut Miljö- och byggnadsnämnden föreslår fullmäktige 1. att miljö och byggnadsnämnden tar över socialnämndens ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn gällande alkohollagen. 2. att miljö och byggnadsnämnden tar över socialnämndens ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn gällande tobakslagen. 3. att miljö och byggnadsnämnden tar över socialnämndens ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn gällande receptfria läkemedel. 4. att ovanstående 3 punkter börjar gälla Bakgrund och sammanfattning I samtliga kommuner i Kronobergs län har miljöinspektörer ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn för gällande alkohollagen, tobakslagen och receptfria läkemedel. Socialförvaltningen har arbetat fram en överlämningsplan som spänner sig över hela Miljö- och byggenheten är trygg i den överlämningsplan som har arbetats fram och önskar därmed att Miljö- och byggnadsnämndens reglemente utökas till att även innefatta ovan beslutsförslag. Dagens sammanträde Miljö och byggchef föredrar ärendet. Krav från miljö- och byggnadsnämnden är att Socialförvaltningen tar allt ansvar för år Miljö och byggnadsnämnden väljer att sätta datumet för överlämnande till och överlämnar till Kommunfullmäktige att fastslå Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteskrivelse Bilaga: Socialförvaltningens överlämningsplan Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, Förvaltningschef Teknisk förvaltning, Miljö- och byggchef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 29

30 1(2) Protokoll Socialnämnden SN 80 Ändring av ansvaret över tobak-, folköl- och läkemedelstillsyn Dnr 2018/ Beslut Socialnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige begära att ansvaret för tobak-, folköl- och läkemedelstillsyn överlämnas till Miljö- och byggnadsnämnden från och med Bakgrund och sammanfattning Det är ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning. Varje kommun väljer själv att utse vilken förvaltning som ska ansvara för tillsynen. Det är oftast socialförvaltning eller den förvaltning som ansvarar för livsmedelstillsyn. Den senare lösningen möjliggör en samordningsvinst då tillsynen kan göras i samband med kontroll av livsmedelsförsäljning. För affärsinnehavarna skulle denna lösning innebära färre besök som de måste planera och avsätta tid för. Enligt Tillsynsplan 2018 finns det i Markaryds kommun 13 försäljningsställen för tobak, 9 försäljningsställen för folköl och 8 försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel. En övergång kan ske successivt och tanken är att 2019 års kontrollbesök ska göras gemensamt av socialtjänstens och miljö- och byggavdelningens handläggare som ett led i en utbildning och överlämning till ny handläggare. Finansiering Avgift för tillsyn enligt lagen om detaljhandel med receptfria läkemedel, tobak och folköl är fastställd till 1000 kr/år. Det innebär intäkter på kr/år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning daterad Tillsynsplan 2018 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 30

31 Beslutet expedieras till: Miljö- och byggenheten Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 31

32 7 December 2018 Socialförvaltningen Ändring av ansvaret för tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn Tillsyn av tobaksförsäljning Det kommunala ansvaret för tillsyn av försäljning av tobak regleras i Tobakslagen (1993:581). Tillsyn enligt tobakslagen är ett kommunalt ansvar när det gäller marknadsföringsåtgärder på eller i anslutning till försäljningsställen. När det gäller bestämmelserna om handel är det kommunen och polismyndigheten som utövar tillsyn. En kommun får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror. Innan försäljning av tobaksvaror kan ske ska det anmälas till den kommun där försäljningen ska ske. Vid försäljning av tobaksvaror till konsumenter ska säljaren följa de föreskrifter som anges i Tobakslagen (1993:581) och Tobaksförordningen (2016:354). Säljaren har att ta hänsyn till en åldersgräns på 18 år för köpare, utformningen av förpackningen, märkning av förpackningen, regler om styckförsäljning, anmälan till kommunen och Folkhälsomyndigheten samt ansvaret för egenkontroll. Om en handlare inte följder de regelverket för tobaksförsäljning kan kommunen meddela de föreläggande eller förbud som behövs för att lagen eller föreskriften ska följas. Vid en kommunal tillsyn har tjänstemannen som utöver tillsyn rätt att begära hjälp av polis om bedömningen görs att det på grund av synnerliga skäl kan behövas. I Markaryds kommun finns 14 försäljningsställen som anmält försäljning av tobaksvaror. Försäljning av folköl I 5 kap 5 Alkohollagen (2010:1622) regleras detaljhandel med folköl. Detaljhandel med folköl tillåts i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 livsmedelslagen (2006:804) och som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel och där det också säljs mat. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Försäljning får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och svara för att personalen har erforderliga kunskaper om vad som gäller för försäljningen. För egenkontrollen ska det finnas ett särskilt program. Enligt Alkohollagens 9 kap 2 är det kommunen och polismyndigheten som har ansvaret för tillsyn över detaljhandeln med folköl. Postadress Besöksadress Telefon Webb Organisations nr. Giro Markaryds kommun Box Markaryd Markaryds kommun Drottninggatan Markaryd Plusgiro: Bankgiro:

33 I Markaryds kommun finns det 9 försäljningsställen som anmält försäljning av folköl. 7 December 2018 Försäljning av läkemedel Regelverket för handel med vissa receptfria läkemedel regleras i Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730), Förordning om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:929) samt Läkemedelsverkets föreskrifter om handel med vissa receptfria läkemedel (LFSV 2009:20). I regelverket beskrivs vad som gäller beträffande anmälan om försäljning till Läkemedelsverket, Egenkontrollprogram, Inköp, 18-årsgräns, exponering och förvaring samt rapportering av försäljning. När en anmälan har inkommit om försäljning av vissa receptfria läkemedel meddelar Läkemedelsverket den kommun där försäljning ska ske. Kommunen ansvarar för tillsynen av verksamheten. Vid fel och brister som upptäcks meddelar kommunen Läkemedelsverket. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för kontrollen. I Markaryds kommun finns det 8 försäljningsställen som anmält försäljning av folköl. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, MAS, kan även i fortsättningen vara rådgivande i frågor som gäller läkemedel och hanteringen av dessa. Sammanfattande bedömning Det är ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över tobaks-, folköls- och läkemedelsförsäljning. Varje kommun väljer själv vilken förvaltning som ska ansvara för tillsynen. Överflyttningen av ansvaret för tillsyn till miljö- och byggenheten möjliggör en samordningsvinst då kontroll av försäljning av livsmedel, tobak, folköl och läkemedel kan göras samtidigt. Försäljning av tobak och folköl kan endast ske i lokaler godkända för livsmedelsförsäljning. Åtgärder som behöver vidtas vid en överlämning Utbildning/överlämning till handläggare på Miljö- och byggenheten Gemensamma tillsynsbesök hos samtliga försäljningsställen under 2019 som en del i utbildningen/överlämningen. Ändring i Socialförvaltningens reglemente Ändring i Miljö- och byggavdelningens reglemente Postadress Besöksadress Telefon Webb Organisations nr. Giro Markaryds kommun Box Markaryd Markaryds kommun Drottninggatan Markaryd Plusgiro: Bankgiro:

34 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 187 Revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente Dnr 2017/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till nytt reglemente för miljö- och byggnadsnämnden att gälla från och med , och att nu gällande reglemente, antaget av kommunfullmäktige , 43, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning I samtliga kommuner i Kronobergs län har miljöinspektörer ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn gällande alkohollagen, tobakslagen och receptfria läkemedel. Socialförvaltningen har arbetat fram en överlämningsplan som spänner sig över hela Miljö- och byggenheten har , 110 upprättat förslag till ändring av nämndens reglemente med utgångspunkt från att ansvaret för att utöva tillsyn över försäljningen av tobak, folköl och receptfria läkemedel från och med övergår till miljö- och byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteskrivelse Nytt förslag till reglemente för miljö- och byggnadsnämnden, Beslutet expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 34

35 1(1) Protokoll Miljö- och byggnadsnämnden MBN 110 Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Dnr 2017/ Beslut Miljö- och byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till ändring av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden att gälla fr.o.m Bakgrund och sammanfattning I samtliga kommuner i Kronobergs län har miljöinspektörer ansvar när det kommer till ärenden och tillsyn för gällande alkohollagen, tobakslagen och receptfria läkemedel. Socialförvaltningen har arbetat fram en överlämningsplan som spänner sig över hela Miljö- och byggenheten har upprättat förslag till ändring av nämndens reglemente med utgångspunkt från att ansvaret för att utöva tillsyn över försäljningen av tobak, folköl och receptfria läkemedel övergår till miljöoch byggnadsnämnden fr. o. m Dagens sammanträde Miljö och byggchef föredrar ärendet. Miljö och byggnadsnämnden väljer att sätta datum för överlämnande till och överlämnar till Kommunfullmäktige att fastslå Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteskrivelse Nytt förslag till reglemente för miljö- och byggnadsnämnden, Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 35

36 Annika Torstensson Helltoft Tjänsteskrivelse Nämndsekreterare/Administratör Förslag till ändring av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden Dnr 2017/ I ärendet föreligger förslag till ändring av miljö- och byggnadsnämndens reglemente med anledning av förslaget om att överföra det kommunala ansvaret för tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn från socialnämnden till miljö- och byggnadsnämnden. Nedan redovisas de delar ( 1) av reglementet som berörs av ändringarna. Avsnitt som markerats med gult utgör de tillägg till nämndens reglemente som föreslås. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsområdet samt tillsyn enligt LSO i kommunalt ägda fastigheter. Varje nämnd har dock ansvar för miljö- och hälsoskyddet för den verksamhet som nämnden bedriver. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsområdet. Nämnden svarar för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning, skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa lagar. Nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen samt medverka i planering där miljöoch hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhetsområde berörs. Nämnden ansvarar för tillsyn av detaljhandeln med folköl enligt 9 kap 2 alkohollagen. Ärenden enligt alkohollagen som avser socialnämndens verksamhet, handläggs av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för att inom den egna verksamheten fortlöpande arbeta för reformering av gällande regler så att förenklingar sker. 36

37 Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel

38 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 188 Revidering av socialnämndens reglemente Dnr 2017/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa till nytt reglemente för socialnämnden att gälla från och med , och att nu gällande reglemente, antaget av kommunfullmäktige , 3, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Med anledning av att Miljö- och byggnadsnämnden förväntas överta ansvaret för tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn från socialförvaltningen behöver ändringar göras i socialnämndens reglemente gällande ansvaret för ovan nämnda tillsyn. Socialnämnden har , 81, upprättat förslag till ändring av nämndens reglemente med utgångspunkt från att ansvaret för att utöva tillsyn över försäljningen av tobak, folköl och receptfria läkemedel från och med övergår till miljö- och byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Förslag på reglemente Sekreterarens tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till: Socialnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 38

39 1(1) Protokoll Socialnämnden SN 81 Revidering av socialnämndens reglemente Dnr 2017/ Beslut Socialnämndens beslutar: - att under förutsättning att Miljö- och byggnadsnämnden övertar ansvaret för tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn från socialförvaltningen, anta reviderad version av socialnämndens reglemente, - att överlämna reglementet till kommunfullmäktige för fastställelse att gälla fr.o.m och att nuvarande reglemente, antaget av kommunfullmäktige , 3, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Med anledning av att Miljö- och byggnadsnämnden förväntas överta ansvaret för tobaks-, folköls- och läkemedelstillsyn från Socialförvaltningen behöver ändringar göras i socialnämndens reglemente gällande ansvaret för ovan nämnda tillsyn. I medföljande reglemente föreslås en mening läggas till, detta är markerat med röd färg. Två stycken föreslås strykas, dessa är markerade med gul färg. Beslutsunderlag Förslag på reglemente Sekreterarens tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 39

40 Antaget av kommunfullmäktige Gäller från: Ansvarig: Socialchef Revideras: Vid behov REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN NÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen, och vad som i annan lag sägs om socialnämnd, med undantag av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ansvarar för bistånd i samband med behandling- och placering. Nämnden utövar ledning av den kommunala hälso- och sjukvården. Detta innefattar även från landstinget överlåten skyldighet att erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet. Nämnden ansvarar för kommunens mottagning av ensamkommande flyktingbarn. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden ansvarar för kommunens insatser inom psykiatri, som regleras i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, LSS och lag om betalningsansvar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt lag om familjerådgivning. Nämnden ansvarar för kommunens deltagande i gemensam nämnd för familjerätt med Älmhults och Ljungby kommuner. Gemensamma nämnden ansvarar för vad som åvilar kommunens socialnämnd inom det familjerättsliga området med undantag av faderskapsutredningar och bekräftelse enligt S-protokoll. Nämnden ansvarar för ärenden, enligt nedanstående inom det familjerättsliga området. - Faderskapsutredningar och bekräftelse enligt S-protokoll - Ansökan hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 Föräldrabalken - Anmälan till tingsrätten om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 Föräldrabalken och 10 om god man för ensamkommande barn. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt alkohollagen, förutom tillsyn av detaljhandel med folköl. Ärenden enligt alkohollagen inom socialnämndens egen verksamhet, beslutas av miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om handel med receptfria läkemedel. 40

41 Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst. Nämnden ansvarar för information till allmänheten om den egna verksamheten. Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. Nämnden ansvarar för föreningsstöd till föreningar verksamma inom nämndens ansvarsområde. Nämnden ansvarar för det sammanhållande arbetet inom kommunen mot våldsbejakande extremism. Nämnden ansvarar för kommunens kostverksamhet. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 2 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde svara för arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön i enlighet med av kommunfullmäktige meddelade riktlinjer. Nämnden äger rätten att besluta om förvaltningsorganisationen inom ramen för nämndens uppdrag, som det beskrivs i detta reglemente, samt inom de ekonomiska ramar nämnden tilldelas. Nämnden ska hålla allmänheten informerad om sin verksamhet så att berörda och intresserade kommuninnevånare kan nyttja nämndens tjänster och ges möjlighet till inflytande på nämndens verksamheter. Nämndens talan 3 Nämnden för själv eller genom ombud kommunens talan i mål eller ärenden som rör nämndens verksamheter enligt detta reglemente, lag eller annan författning. NÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning 4 Nämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 41

42 5 Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs Tidpunkt för sammanträden 6 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas få behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 7 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra 4 dagar före sammanträdes-dagen. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 8 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. 42

43 Sammanträde på distans 9 I Markaryds kommun är det inte tillåtet för nämndens ledamöter att delta i nämndens sammanträden på distans. Närvarorätt 10 Kommunalrådet har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Härutöver får nämnden medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har i medicinska ärenden rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får även bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Presidium 11 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 12 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. Ersättarnas tjänstgöring 14 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. 43

44 En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna/partigrupperna därigenom påverkas får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer från en annan partigrupp. Med partigrupp avses vad kommunfullmäktige angett i sitt beslut om regler för inkallande av ersättare i styrelser och nämnder. Ersättare som är närvarande, men inte tjänstgörande, vid nämndens sammanträde, har rätt att yttra sig men inte att få sin mening antecknad till protokollet. 15 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Justering av protokoll 16 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Reservation 17 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Delgivning 18 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, chefstjänstemannen eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 19 Avtal, skrivelser och andra handlingar från nämnden ska undertecknas av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 44

45 Beslut som fattas med stöd av delegering samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar. Utskott 20 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet beslutar i ärenden som socialnämnden delegerat till arbetsutskottet och bereder allmänna ärenden till nämnden. Arbetsutskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. Nämnden väljer ledamöter i arbetsutskottet. 21 Nämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 22 Ersättare får närvara vid utskottets sammanträde endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Om den ersättaren inte kan tjänstgöra ska ersättare inkallas i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd turordning mellan partier och partigrupper. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskott, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 23 Utskott sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av utskottets ledamöter begär det. Utskott får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 24 De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet ska beredas av arbetsutskottet, om beredning behövs. Ordföranden eller socialchefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 45

46 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 191 Överenskommelse och reglemente för gemensam nämnd för familjerättsliga frågor Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa överenskommelse om gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i enlighet med förslag daterat , att överenskommelsen träder i kraft och ersätter då alla tidigare överenskommelser avseende den gemensamma nämnden, att fastställa reglemente för gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i enlighet med förslag daterat och att reglementet träder i kraft och ersätter då tidigare reglemente avseende den gemensamma nämnden. Bakgrund och sammanfattning Älmhults, Ljungby och Markaryds kommuner har sedan en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor, där Älmhult är värdkommun. Övergripande styrdokument för den gemensamma nämnden är en överenskommelse mellan kommunerna samt nämndens reglemente. Reglementet reviderades senast 2014 och överenskommelsen Kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun samt den gemensamma nämnden har initierat ett förslag om att utöka antalet förtroendevalda i nämnden till två ledamöter och två ersättare från varje kommun. Kommunledningsförvaltningen har med anledning av detta tagit fram förslag på reviderade styrdokument. Merparten av ändringarna är relaterade till att nämnden utökas. Dessutom förtydligas att det, i enlighet med kommunallagen, är fullmäktige i Älmhults kommun som utser både ordförande och vice ordförande i nämnden. De nya styrdokumenten skiljer sig huvudsakligen från de nya i att de hanterar de formella följderna av att nämnden utökas från tre ledamöter och tre ersättare till sex ledamöter och sex ersättare. Ändringarna rör till exempel nämndens beslutsförhet, samt hur man avgör vem som svarar för kallelse och sammanträdesledning när varken ordförande eller vice ordförande kan delta. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 46

47 Kommunstyrelsen Det nya reglementet klargör också att värdkommunens fullmäktige formellt utser både ordförande och vice ordförande i nämnden. Nuvarande reglemente lägger valet av viceordförande på nämnden, vilket inte är tillåtet enligt kommunallagen. Eftersom vice ordförande brukar utses bland de ledamöter som nomineras av Ljungby och Markaryds kommuner är det lämpligt att dessa kommuner enas om en kandidat till vice ordförande och föreslår en sådan till Älmhults kommun i samband med nominering av ledamöter och ersättare. Vidare är hänvisningar till kommunallagen uppdaterade så att de refererar till den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till ny överenskommelse daterat Förslag till nytt reglemente daterat Gällande överenskommelse daterad Gällande reglemente daterat Beslutet expedieras till: Ljungby och Älmhults kommuner Socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 47

48 Kristina Pandurovic Baron Tjänsteskrivelse Kommunsekreterare Överenskommelse och reglemente för gemensam nämnd för familjerättsliga frågor Dnr 2018/ Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer överenskommelse om gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i enlighet med förslag daterat Överenskommelsen träder i kraft och ersätter då alla tidigare överenskommelser avseende den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige fastställer reglemente för gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i enlighet med förslag daterat Reglementet träder i kraft och ersätter då tidigare reglemente avseende den gemensamma nämnden. Bakgrund och sammanfattning Älmhults, Ljungby och Markaryds kommuner har sedan en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor, där Älmhult är värdkommun. Övergripande styrdokument för den gemensamma nämnden är en överenskommelse mellan kommunerna samt nämndens reglemente. Reglementet reviderades senast 2014 och överenskommelsen Kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun samt den gemensamma nämnden har vid initierat ett förslag om att utöka antalet förtroendevalda i nämnden till två ledamöter och två ersättare från varje kommun. Kommunledningsförvaltningen har med anledning av detta tagit fram förslag på reviderade styrdokument. Merparten av ändringarna är relaterade till att nämnden utökas. Dessutom förtydligas att det, i enlighet med kommunallagen, är fullmäktige i Älmhults kommun som utser både ordförande och vice ordförande i nämnden. De nya styrdokumenten skiljer sig huvudsakligen från de nya i att de hanterar de formella följderna av att nämnden utökas från tre ledamöter och tre ersättare till sex ledamöter och sex ersättare. Ändringarna rör till exempel nämndens beslutsförhet, samt hur man avgör vem som svarar för kallelse och sammanträdesledning när varken ordförande eller vice ordförande kan delta. 48

49 Det nya reglementet klargör också att värdkommunens fullmäktige formellt utser både ordförande och vice ordförande i nämnden. Nuvarande reglemente lägger valet av viceordförande på nämnden, vilket inte är tillåtet enligt kommunallagen. Eftersom vice ordförande brukar utses bland de ledamöter som nomineras av Ljungby och Markaryds kommuner är det lämpligt att dessa kommuner enas om en kandidat till vice ordförande och föreslår en sådan till Älmhults kommun i samband med nominering av ledamöter och ersättare. Vidare är hänvisningar till kommunallagen uppdaterade så att de refererar till den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till ny överenskommelse daterat Förslag till nytt reglemente daterat Gällande överenskommelse daterad Gällande reglemente daterat Kristina Pandurovic Baron Kommunsekreterare Beslutet expedieras till: Ljungby och Älmhults kommuner Socialförvaltningen 49

50 Älmhults kommun Ljungby kommun Markaryds kommun (5) Kommunfullmäktige Överenskommelse Samverkan i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor Ärendenummer KS 2019/91 Dokumentinformation Fastställt av kommunfullmäktige i Älmhults kommun , Ljungby kommun Markaryds kommun Implementeras av Respektive kommun Ersätter Överenskommelse antagen av kommunfullmäktige i Älmhults kommun , 246 Ljungby kommun , 74 Markaryds kommun , 160 Framtaget av Kommunledningsförvaltningen, Älmhults kommun 50

51 Älmhults kommun Ljungby kommun Överenskommelse Markaryds kommun (5) Om överenskommelsen Älmhults, Ljungby och Markaryds kommuner inrättade en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i enlighet med kommunallagens (KL) bestämmelser. Denna överenskommelse är en revidering av det avtal som först upprättades mellan kommunerna (även reviderad ). Den gemensamma nämndens verksamhetsområde är familjerätt. Älmhults kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Uppgifter 1 Den gemensamma nämnden ansvarar för familjerättens verksamhet i kommunerna i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning inom det familjerättsliga området och i enlighet med beslutat reglemente. Verksamhetsstyrning och budget 2 Verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet specificeras årligen i budget för verksamheten. En överenskommelse ska träffas mellan kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna om ekonomiska ramar för kommande års drifts- och investeringsbudget. Detta sker i samband med att budgeten upprättas i värdkommunen Politisk organisation 3 Den gemensamma nämnden ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Kommunfullmäktige i respektive kommun utser två ledamöter och två ersättare från vardera kommunen. Älmhults kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Ordförande utses bland ordinarie ledamöter från Älmhults kommun. Vice ordförande utses bland ordinarie ledamöter från övriga kommuner. Nämndens reglemente ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna (9 kap. 33 KL). Kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna har att utöva uppsikt över nämnden. (6 kap. 1 KL) Den gemensamma nämnden ska ingå i värdkommunens politiska organisation. Arvode och övriga ersättningar till ledamöter betalas av den kommun som utsett ledamoten/ersättaren. Arvode och övriga ersättningar ska kostnadsföras på hemkommunen och ingår inte i den gemensamma nämndens budget. 51

52 Älmhults kommun Ljungby kommun Överenskommelse Markaryds kommun (5) Justeringen av nämndens protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. (9 kap. 32 KL) Mandatperiod 4 Ledamöter och ersättare väljs för fyra år. Mandatperioden sammanfaller i tid med tiden för värdkommunens övriga nämnder. Förvaltningsorganisation 5 Älmhult är i egenskap av värdkommun huvudman för den gemensamma nämnden. De som är anställda för att fullgöra den gemensamma nämndens uppdrag är anställda av Älmhults kommun inom socialförvaltningen. Alla arbetsrättsliga frågor administreras av Älmhults kommun. Kostnadsfördelning med mera 6 Budgetprocessen följer den för övriga nämnder i värdkommunen. Efter samråd med samverkande kommuner beslutar fullmäktige i värdkommunen om nämndens budget. Den budgeterade årskostnaden fördelas mellan kommunerna efter deras befolkningstal. Över- eller underskott i jämförelse med budget för ett verksamhetsår regleras mot kommande års fördelade kostnad med hela beloppet så snart som bokslutet är fastställt av värdkommunens fullmäktige. Deltagande kommuner betalar sin andel av budgeterad kostnad kvartalsvis i efterskott. Gemensamma nämnden kallar företrädare för samtliga ingående kommuner till ett möte under april/maj för samråd inför kommande budgetarbete. Insyn 7 Samverkande kommuner har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Den gemensamma nämnden ska till samverkande kommuner rapportera enligt värdkommunens regler för delårsrapporter etc. 52

53 Älmhults kommun Ljungby kommun Överenskommelse Markaryds kommun (5) Arkiv 8 Värdkommunen ansvarar för att den gemensamma nämndens arkiv vårdas i enlighet med reglerna i arkivlagen. Värdkommunen ansvarar för den gallring som följer av bestämmelserna i 12 kapitlet socialtjänstlagen. Skötsel av nämndens arkiv sker i enlighet med värdkommunens arkivreglemente. Personakter ska slutarkiveras i hemkommunen, det vill säga där ärendet skulle ha handlagts om inte den gemensamma nämnden funnits. Akterna kan överlämnas till hemkommunen efter avhändandebeslut enligt 15 arkivlagen (1990:782). Värdkommunens godkännande av detta avtal innebär också beslut om avhändande enligt arkivlagen. Om nämndens verksamhet upphör förs verksamheten över till de kommuner där verksamheten skulle ha bedrivits om inte den gemensamma nämnden funnits. Handlingar som hör till personakter och personärenden som är pågående eller ännu inte nått tidpunkten för gallringsplikt enligt 12 kapitlet socialtjänstlagen överförs då till den kommun där ärendet skulle ha handlagts om inte den gemensamma nämnden funnits. Andra handlingar, till exempel protokoll, ska överlämnas till arkivmyndigheten i Älmhults kommun inom tre månader, 14 arkivlagen (1990:782). Omförhandling 9 Kommunfullmäktige i samverkande kommun har rätt att påkalla omförhandling av denna överenskommelse om det inträffar omständigheter som väsentligen förändrar förutsättningarna för överenskommelsen. Tvister 10 Tvist rörande tolkning och tillämpningen av denna överenskommelse ska i första hand avgöras av parterna i samråd. Kan inte enighet uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol. Överenskommelsens giltighet 11 Denna överenskommelse utgör en revidering och uppdatering av det avtal som tecknades mellan Älmhults, Ljungby och Markaryds kommuner Överenskommelsen gäller så snart fullmäktige i de samverkande kommunerna godkänt överenskommelsen genom beslut som vunnit laga kraft. Uppsägning ska ske skriftligt till övriga parter senast den 30 juni året före kommande verksamhetsår. Sägs inte överenskommelsen upp gäller den för kommande verksamhetsår. 53

54 Älmhults kommun Överenskommelse Ljungby kommun Markaryds kommun (5) Om en kommun säger upp överenskommelsen upphör överenskommelsen även för övriga kommuner. Upphörande av verksamheten 12 Om den gemensamma nämndens verksamhet upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för nämndens verksamhet, enligt 6 i denna överenskommelse. Vid upphörande av nämndens verksamhet återgår ansvaret för verksamheten till respektive kommun. Överenskommelsen är upprättad i tre (3) original varav parterna tagit var sitt. Älmhult den 2018 Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande, Älmhults kommun Ljungby den Magnus Gunnarsson Kommunstyrelsens ordförande, Ljungby kommun Markaryd den Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande, Markaryds kommun 54

55 Älmhults kommun Ljungby kommun Markaryds kommun (6) Kommunfullmäktige Reglemente Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor Ärendenummer KS 2018/91 Dokumentinformation Fastställt av kommunfullmäktige i Älmhults kommun , Ljungby kommun Markaryds kommun Implementeras av Socialförvaltningen, Älmhults kommun Ersätter Reglemente antaget av kommunfullmäktige i Älmhults kommun , 107 Ljungby kommun , 179 Markaryds kommun , 31 Framtaget av Kommunledningsförvaltningen, Älmhults kommun 55

56 Älmhults kommun Reglemente Ljungby kommun Markaryds kommun (6) Innehåll Om reglementet...3 Sammansättning...3 Beredning...3 Arbetsformer...3 Sammanträden...3 Kallelse...3 Ledamöters och ersättares tjänstgöring...4 Anmälan av förhinder...4 Ersättare för ordföranden...4 Reservation...4 Ansvarsområde...5 Förvaltning...5 Samråd och rapporteringsskyldighet...6 Delgivning...6 Undertecknande av handlingar...6 Delegering

57 Älmhults kommun Ljungby kommun Reglemente Markaryds kommun (6) Om reglementet Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner avtalade 2005 om att från och med den 1 januari 2006 inrätta en gemensam nämnd kallad Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner, fortsättningsvis kallad Nämnden. Älmhults kommun är värdkommun och Nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och en mellan kommunerna ingången samverkansöverenskommelse för Nämnden. Sammansättning 1 Nämnden består av sex ledamöter och sex ersättare. Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner utser vardera två ledamöter och två ersättare. Ledamöter och ersättare i Nämnden väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Älmhults kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Ordförande utses bland ordinarie ledamöter från Älmhults kommun. Vice ordförande utses bland ordinarie ledamöter från övriga kommuner. Beredning 2 Nämnden har inget utskott. Ärenden som ska avgöras av nämnden bereds på sätt som ordföranden bestämmer. En ledamot eller en ersättare i Nämnden får begära att socialnämnderna eller i förekommande fall kommunstyrelsen i berörda kommuner ska höras i ett ärende av principiell betydelse eller av större vikt. När ett ärende har beretts ska det läggas fram för prövning av Nämnden. Arbetsformer 3 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som Nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Älmhults kommun om inte Nämnden bestämmer annat. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillgängliggöras för varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. 57

58 Älmhults kommun Reglemente Ljungby kommun Markaryds kommun (6) Kallelse och handlingar distribueras digitalt via applikation för möteshantering. Utskick till förtroendevalda skickas till överenskommen e-postadress. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den ledamot som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta. Vid lika lång tjänstgöringstid är det den äldsta ledamoten som kallar till sammanträde. Ledamöters och ersättares tjänstgöring För beslutsförhet krävs att minst fyra ledamöter samtidigt är närvarande. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare, om möjligt från den kommun som utsett ledamoten, tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde. Anmälan av förhinder Det åligger ordinarie ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde att själv inkalla ersättare. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den ledamot som varit ledamot i nämnden längst tid ordförandens uppgifter. Vid lika lång tjänstgöringstid är det den äldsta ledamoten som fullgör ordförandens uppgifter. Om ordföranden eller vice ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid än tre månader kan nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden eller vice ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens eller vice ordförandens samtliga uppgifter. Reservation Om ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för protokollets justering. 58

59 Älmhults kommun Ljungby kommun Reglemente Markaryds kommun (6) Ansvarsområde Den gemensamma nämnden ansvarar för socialnämndens uppgifter i följande delar av den familjerättsliga lagstiftningen: Information om familjerättsliga frågor. Utreda med mera faderskap och föräldraskap (dock ej utredning med så kallat S-protokoll) Samarbetssamtal (frivilliga enligt socialtjänstlagen eller på uppdrag av domstol) Upprättande av och godkännande av avtal om vårdnad, boende och umgänge. Utredningar och yttranden om vårdnad, boende och umgänge samt att på uppdrag av domstol verkställa umgängesstöd. Adoptioner (yttranden, utredningar och beslut om medgivande, beslut att adoptionsprocessen får fortsätta, uppföljningsrapporter samt stöd och hjälp enligt 5 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) och 6 kap. 7 SoL som ej är behovsprövat.) Utredningar enligt 11 kap. 1 SoL samt beslut enligt 4 kap. 1 SoL om kontaktperson som umgängesstöd till barn i samband med att föräldrarna deltar i frivilliga samarbetssamtal. Utredningar med mera om barns umgänge med annan än förälder (6 kap. 15c Föräldrabalken (1949:381)) Namnärenden Nämnden ska i övrigt besluta i sådana mål och ärenden där det ankommer på Nämnden att föra talan för Nämndens vägnar, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Det ingår i Nämndens uppgifter att inom Nämndens verksamhetsområde vara ansvarig för hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör Nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. Förvaltning 5 Nämnden ska handha den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den fastställda budgeten. Socialnämnden i Älmhults kommun är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten som arbetsgivare. 59

60 Älmhults kommun Ljungby kommun Reglemente Markaryds kommun (6) Samråd och rapporteringsskyldighet 6 Värdkommunen ska utifrån kommunallagens bestämmelser och efter samråd med övriga samverkande kommuner upprätta budget för Nämnden. Innan Nämnden fattar beslut om eller (om beslut ska fattas av endera eller samtliga samverkande kommuners fullmäktige) lägger fram förslag avseende avtal av större vikt eller om större investering ska Nämnden inhämta godkännande från socialnämnderna eller i förekommande fall kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna. Nämnden ska till de samverkande kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklats under det senast förflutna kvartalet och hur ställningen är under budgetåret. Delgivning 7 Delgivning med Nämnden sker med ordföranden eller anställd som Nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 8 Avtal, andra handlingar och skrivelse som beslutats av Nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall av vice ordföranden, och kontrasigneras av anställd som Nämnden bestämmer. I övriga fall bestämmer Nämnden vem som ska underteckna handlingar. Delegering 9 Nämnden bestämmer i särskild delegeringsordning omfattning av den delegering som Nämnden har rätt till enligt kommunallagen. 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 LJUNGBY KOMMUN REGLEMENTE 1 (4) MARKARYDS KOMMUN ÄLMHULTS KOMMUN REGLEMENTE FÖR GEMENSAM NÄMND FÖR FAMILJERÄTTSLIGA FRÅGOR Antaget av kommunfullmäktige i Ljungby, Markaryd och Älmhult , 179, , 31 resp , 107. Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner avtalade 2005 enligt 3 kap. 3 a kommunallagen om att från och med den 1 januari 2006 inrätta en gemensam nämnd kallad Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner, fortsättningsvis kallad Nämnden. Älmhults kommun är värdkommun och Nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och en mellan kommunera ingången samverkansöverenskommelse för Nämnden. Sammansättning 1 Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare. Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. Ledamöter och ersättare i Nämnden väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Älmhults kommun utser ordförande. Vice ordförande utses av Nämnden. Beredning 2 Nämnden har inget utskott. Ärenden som ska avgöras av nämnden bereds på sätt som ordföranden bestämmer. En ledamot eller en ersättare i Nämnden får begära att socialnämnderna eller i förekommande fall kommunstyrelsen i berörda kommuner ska höras i ett ärende av principiell betydelse eller av större vikt. När ett ärende har beretts ska det läggas fram för prövning av Nämnden. 65

66 LJUNGBY KOMMUN REGLEMENTE 2 (4) MARKARYDS KOMMUN ÄLMHULTS KOMMUN Arbetsformer - Sammanträden - Kallelse 3 Nämnden sammanträder på dag och tid som Nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Älmhults kommun om inte Nämnden bestämmer annat. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska ordinarie ledamot göra detta. - Ledamöters och ersättares tjänstgöring För beslutsförhet krävs att tre ledamöter samtidigt är närvarande. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde. - Anmälan av förhinder - Ersättare för ordföranden - Reservation Det åligger ordinarie ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde att själv inkalla sin ersättare. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den tredje ordinarie ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får Nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör då ordförandens samtliga uppgifter. Om ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för protokollets justering. 66

67 LJUNGBY KOMMUN REGLEMENTE 3 (4) MARKARYDS KOMMUN ÄLMHULTS KOMMUN Ansvarsområde 4 Den gemensamma nämnden ansvarar för socialnämndens uppgifter i följande delar av den familjerättsliga lagstiftningen. - Information om familjerättsliga frågor. - Utreda m.m. faderskap och föräldraskap (dock ej utredning med s.k. S-protokoll) - Samarbetssamtal (frivilliga enligt socialtjänstlagen eller på uppdrag av domstol) - Upprättande av och godkännande av avtal om vårdnad, boende och umgänge. - Utredningar och yttranden om vårdnad, boende och umgänge samt att på uppdrag av domstol verkställa umgängesstöd. - Adoptioner (yttranden, utredningar och beslut om medgivande, beslut att adoptionsprocessen får fortsätta, uppföljningsrapporter samt stöd och hjälp enligt 5 kap. 1 SoL och 6 kap. 7 SoL som ej är behovsprövat.) - Utreda enligt 11 kap. 1 SoL samt beslutaenligt 4 kap. 1 SoL om kontaktperson som umgängesstöd till barn i samband med att föräldrarna deltar i frivilliga samarbetssamtal. - Utreda m.m. om barns umgänge med annan än förälder (6 kap. 15c FB) - Namnärenden Nämnden ska i övrigt besluta i sådana mål och ärenden där det ankommer på Nämnden att föra talan för Nämndens vägnar, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Det ingår i Nämndens uppgifter att inom Nämndens verksamhetsområde vara ansvarig för hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör Nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. 67

68 LJUNGBY KOMMUN REGLEMENTE 4 (4) MARKARYDS KOMMUN ÄLMHULTS KOMMUN Förvaltning Nämnden ska handha den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den fastställda budgeten. Socialnämnden i Älmhult är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten som arbetsgivare. 6 Samråd och rapporteringsskyldighet Värdkommunen ska enligt 8 kap. 4 kommunallagen och efter samråd med övriga samverkande kommuner upprätta budget för Nämnden. Innan Nämnden fattar beslut om eller (om beslut ska fattas av endera eller samtliga samverkande kommuners fullmäktige) lägger fram förslag avseende avtal av större vikt eller om större investering ska Nämnden inhämta godkännande från socialnämnderna eller i förekommande fall kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna. Nämnden ska till de samverkande kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklats under det senast förflutna kvartalet och hur ställningen är under budgetåret. 7 Delgivning Delgivning med Nämnden sker med ordföranden eller anställd som Nämnden bestämmer. 8 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelse som beslutats av Nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid dennes förfall av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som Nämnden bestämmer. I övriga fall bestämmer Nämnden vem som ska underteckna handlingar. 9 Delegation Nämnden bestämmer i särskild delegeringsordning omfattning av den delegation som Nämnden har rätt till enligt kommunallagen. 68

69 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 192 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, med nedan beslutade tillägg, fastställa föreslagen revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning att gälla från och med , och att nuvarande arbetsordning, fastställd av kommunfullmäktige , 55, därmed upphör att gälla. Bakgrund och sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram nytt förslag till arbetsordning för fullmäktige. Arbetsordningen omarbetades senast år Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis inte strida mot KL eller annan lag. Fullmäktige har relativt stor frihet att själv bestämma arbetsordningens utformning och innehåll. I sakens natur ligger att fullmäktige inte bör tyngas av onödiga regler. Vissa frågor har dock ansetts vara av sådan vikt att de inte får lämnas oreglerade. I 5 kap. 72 KL uppställs därför krav på att arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om: 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden. 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 9. formerna för justeringen av protokollen, samt 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter Det nu föreliggande förslaget innehåller ett mindre antal ändringar eller tillägg. Främst rör det sig om hänvisningar till den nya kommunallagen som trädde i kraft Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 69

70 Kommunstyrelsen Dagens sammanträde Yrkanden Ordföranden, Bengt Germundsson (KD), yrkar följande ändringar: att texten Fullmäktige beslutar särskilt om huruvida annonsering om sammanträde ska ske i ortstidning/ortstidningar i 10 ges följande lydelse: Presidiet beslutar om tillkännagivande av kommunfullmäktiges sammanträde, utöver vad som föreskrivs i Kommunallagen, även ska ske genom annonsering i ortstidning/ortstidningar eller på annat sätt. att 32 första stycket ges följande lydelse: En interpellation får riktas till ordförande eller vice ordförande i styrelse/nämnd eller fullmäktigeberedning samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 10 kap 2-6 kommunallagen. att följande tillägg görs till 40: Frågan ska vara skriftlig och ges in till kommunstyrelsens kansli senast kl samma dag som det sammanträde vid vilket medborgaren avser ställa den. Samuel Wombell (KD) yrkar bifall till förslaget. Joakim Pohlman (S) yrkar avslag på ordförandens yrkande om att interpellationer även ska få riktas till vice ordförande i styrelse/nämnd. Propositionsordning Ordföranden ställer Joakim Pohlmans avslagsyrkande gällande ändringen i 32 och finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandens ändringsyrkande. Beslutsunderlag SKL cirkulär om arbetsordning Kommunfullmäktiges arbetsordning antagen av KF , 55 Beslutet expedieras till: Kanslichefen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 70

71 Per Rosenquist Tjänsteskrivelse Utredningschef Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr 2018/ Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa föreslagen revidering av arbetsordningen att gälla fr.o.m Bakgrund och sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram nytt förslag till arbetsordning för fullmäktige. Arbetsordningen omarbetades senast år Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis inte strida mot KL eller annan lag. Fullmäktige har relativt stor frihet att själv bestämma arbetsordningens utformning och innehåll. I sakens natur ligger att fullmäktige inte bör tyngas av onödiga regler. Vissa frågor har dock ansetts vara av sådan vikt att de inte får lämnas oreglerade. I 5 kap. 72 KL uppställs därför krav på att arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden. 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 9. formerna för justeringen av protokollen, samt 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter Det nu föreliggande förslaget innehåller ett mindre antal ändringar eller tillägg. Främst rör det sig om hänvisningar till den nya kommunallagen som trädde i kraft Beslutsunderlag SKL cirkulär om arbetsordning Kommunfullmäktiges arbetsordning antagen av fullmäktige , 55 Per Rosenquist Utredningschef Beslutet expedieras till: Kanslichefen 71

72 72

73 MARKARYDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av kommunfullmäktige , 55 att gälla fr.o.m , reviderad , Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. KL = kommunallagen Nuvarande lydelse Förslag Kommentar Antalet ledamöter (5 kap 1-3 KL) 1 Fullmäktige har 35 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. Antalet ledamöter (5 kap 5-7 KL) 1 Fullmäktige består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Enligt KL är det obligatoriskt för fullmäktige att ange antalet ledamöter i arbetsordningen. Fullmäktige ska bestämma antalet ersättare. Detta kan ske genom bestämmelse i arbetsordningen eller genom särskilt beslut. Presidium (5 kap 6 KL) 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas Presidium (5 KAP. 11 KL) 2 De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presi- Presidiet är numera ett kommunalt organ. Detta motiveras av behovet att kunna ge presidiet uppgifter för att vitalisera fullmäktiges arbete. De skyldigheter och rättigheter som ordföranden har enligt KL och andra lagar ankommer dock inte på presidiet utan ligger fortfarande på ordföranden 1 (15) 73

74 KFS 2012:xx på ett sammanträde som hålls före utgången av december. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 3 Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. dium. Val av presidium ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 3 Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. ensam. Det är upp till varje kommun att fylla på med bestämmelser om presidiets arbetsuppgifter utifrån lokala bedömningar av presidiets roll. De arbetsuppgifter som då tilldelas presidiet ska fastställas i arbetsordningen. Ingen förändring. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Ingen förändring. 2 (14) 74

75 KFS 2012:xx Upphörande av uppdraget (4 kap. 7 KL) 5 a Om en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör att vara valbar upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden. En sådan ansökan ska vara skriftlig och innehålla skälen för att uppdraget ska bestå. Ansökan ska göras i så god tid att den hinner behandlas av fullmäktige innan uppdraget upphör. Ansökan ges in till kommunstyrelsens kansli. Ny bestämmelse: Paragrafen tar sikte på förtroendevalda som upphör att vara valbara, 4 kap. 7 KL. Deras uppdrag upphör vid första fullmäktigesammanträdet efter det att valbarheten upphörde För att fullmäktige ska kunna fatta ett beslut innan uppdraget förfaller, är det nödvändigt att den förtroendevalde omgående ger in sin ansökan om att få kvarstå vid sitt uppdrag. Ärendet måste beredas. Tid och plats för sammanträdena (5 kap 7, 8 och 10 KL) 5 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Tid och plats för sammanträdena (5 KAP. 12 KL) 5 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och Ingen förändring. 3 (14) 75

76 KFS 2012:xx Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Ingen förändring. 5 kap. 12 andra stycket KL föreskriver att extra sammanträde ska hållas om styrelsen eller minst en tredjedel av ledamöterna i fullmäktige begär det. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den 7 Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på kommunens anslagstavla. Benämningen kungörelse har ersatts av tillkännagivande. Kommunens anslagstavla ska finnas på kommunens webbplats. 4 (14) 76

77 KFS 2012:xx bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla och på kommunens webbplats. 8 Fullmäktige sammanträder i regel i Markaryd. Dock får ordföranden, efter samråd med vice ordförandena, bestämma en annan plats för ett visst sammanträde om så anses lämpligt. 8 Fullmäktige sammanträder i regel i Markaryd. Dock får ordföranden, efter samråd med vice ordförandena, bestämma en annan plats för ett visst sammanträde om så anses lämpligt. Ingen förändring. Sammanträde på distans (5 kap. 38 a KL) 9 I Markaryds kommun är det inte tillåtet för fullmäktiges ledamöter att delta i fullmäktiges sammanträden på distans. Sammanträde på distans (5 kap. 16 KL) 9 I Markaryds kommun är det inte tillåtet för fullmäktiges ledamöter att delta i fullmäktiges sammanträden på distans. Ingen förändring föreslås. Varje kommun avgör om och i vilken utsträckning beslutsfattande på distans ska vara tillåtet. Det kan handla om att någon ledamot har svårt att komma till sammanträdet eller att ett ärende brådskar. Ljud- och bildöverföring måste ske på sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra. Det är inte tillräckligt att de som är närvarande i sammanträdeslokalen kan se den distansdeltagande ledamoten. Den distansdeltagande ledamoten måste även kunna se samtliga övriga deltagare. 5 (14) 77

78 KFS 2012:xx Annonsering (5 kap. 10 KL) 10 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Fullmäktiges ordförande avgör i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningen/ortstidningarna. Endast om särskilda skäl föreligger får ordföranden begränsa annonseringen på kommunens webb-plats. Tillkännagivande av samman-trädena (5 kap. 13 KL) 10 Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen skickas via e-post, om inte skäl talar däremot. I 5 kap. 14 och 15 KL finns undantagsbestämmelser för brådskande ärenden. Fullmäktige beslutar särskilt om huruvida annonsering om sammanträde ska ske i orts-tidning/ortstidningar. Om annonsering i ortstidning/ ortstidningar ska ske avgör fullmäktiges ordförande i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i annonsen. Kravet på annonsering i ortspress har slopats, eftersom kommunens anslagstavla ska finnas på kommunens webbplats. Den nya kommunallagen föreskriver att tillkännagivandet på anslagstavlan ska vara identiskt med den kallelse som skickas till ledamöterna. Benämningen kungörelse har i KL ersatts med tillkännagivande. I förslaget anges dock att fullmäktige ska ta ställning till huruvida annonsering i ortstidning/ortstidningar ska ske. Alternativ till andra stycket: Presidiet beslutar om tillkännagivande av kf:s sammanträde, utöver vad som föreskrivs i KL, även ska ske genom annonsering i ortstidning/ ortstidningar eller på annat sätt. 6 (14) 78

79 KFS 2012:xx Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. I KL finns inga föreskrifter om avbrytande av sammanträde och om fortsatt sammanträde. I arbetsordningen behövs därför regler om detta. 7 (14) 79

80 KFS 2012:xx Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ord-förandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Ingen förändring 13 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Handlingarna bör även finnas tillgängliga på kommunens hemsida i god tid före sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 13 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Handlingarna bör även finnas tillgängliga på kommunens hemsida i god tid före sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Redaktionella ändringar enbart. Det är rimligt att tänka sig att ledamöterna får del av handlingarna en vecka innan sammanträdet, men det måste i arbetsordningen finnas utrymme för att göra bedömningar från fall till fall. Av denna anledning har någon sådan tidsfrist inte angivits i bestämmelsen. Naturligtvis kan man i undantagsfall, t.ex. i brådskande ärenden, acceptera även en annan ordning än den som anges i bestämmelsen. Bestämmelsen har därför utformats som en bör -regel. 8 (14) 80

81 KFS 2012:xx Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL) 14 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sitt parti genom vars försorg den ersättare inkallas som står i tur att tjänstgöra. Senast kl sammanträdesdagen ska partierna till kommunkansliet anmäla vilka ersättare som inkallats till tjänstgöring vid sammanträdet. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående samman träde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 72 KL) 14 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sitt parti genom vars försorg den ersättare inkallas som står i tur att tjänstgöra. Senast kl sammanträdesdagen ska partierna till kommunkansliet anmäla vilka ersättare som inkallats till tjänstgöring vid sammanträdet. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. Ingen förändring föreslås. Ordningen för ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Ordföranden har att bedöma om det är lämpligt och praktiskt möjligt att kalla in en ersättare som inte är närvarande vid sammanträdet. Ibland kan detta klaras t.ex. genom ett snabbt telefonsamtal. I uttrycket tillgänglig ligger alltså att en ersättare är närvarande vid sammanträdet eller är lätt nåbar. Partiväxling är inte tillåtet i fullmäktige. 9 (14) 81

82 KFS 2012:xx 16 Det som sagts om ledamot i 14 och 15 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 Det som sagts om ledamot i 14 och 15 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Upprop 18 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Ingen förändring. 10 (14) 82

83 KFS 2012:xx Justering av protokoll (5 kap KL) 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Justering av protokoll (5 kap 69 KL) 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Ingen förändring föreslås. I KL föreskrivs om justeringen av protokollen bara att detta ska ske inom 14 dagar efter sammanträdet och på det sätt som fullmäktige har beslutat. Det är obligatoriskt att ha bestämmelser i arbetsordningen om formerna för justeringen av protokollen. 11 (14) 83

84 KFS 2012:xx Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i tillkännagivandet. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Ingen förändring mer än tillkännagivande i stället för kungörelse. Yttranderätt vid samman-träden (4 kap 18 första stycket och 19, 5 kap 21, 22, 31, 53 och 56 KL) 21 Rätt att delta i överläggningen har -Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd eller gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. -Ordförande och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. -Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan Yttranderätt vid samman-träden (4 kap 22, 5 kap 39, 5 kap 40-41, 5 kap 63, 10 kap 3 ) 21 Rätt att delta i överläggningen har -Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs, -Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, -Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan Ingen förändring. 12 (14) 84

85 KFS 2012:xx som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaren. Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret, -Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 10 kap. 2-6 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 22 Kommunens revisorer ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 22 Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. Sakkunnigt biträde ska ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. Bestämmelserna i första stycket utvidgar revisorernas lagstadgade rätt att delta i överläggningen till att avse även årsredovisningen. För att revisorerna ska anses ha fått denna rätt måste de kallas till sammanträdet. Andra stycket reglerar rätten att delta i överläggningen när förvaltningsärenden som rör revisionen behandlas eller ärenden rörande revisorernas granskning. Tredje stycket motsvarar vad gäller de sakkunniga biträdena 5 kap. 32 andra stycket KL. 13 (14) 85

86 KFS 2012:xx 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Ingen förändring. Det är praktiskt att låta ordföranden efter samråd med vice ordförandena bedöma i vilken utsträckning presidierna i nämnderna och andra ska kallas till ett sammanträde med fullmäktige för att lämna upplysningar. Detsamma gäller också för utomstående sakkunniga som kan behöva kallas in. Denna paragraf ger ordföranden en sådan befogenhet. I KL finns ingen bestämmelse som ger ledande tjänsteman yttranderätt. Arbetsordningen kan därför innehålla en bestämmelse om detta. 14 (14) 86

87 KFS 2012:xx Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till två repliker på samma huvudanförande, replik och slutreplik. Den som har ordet för replik får tala i högst en minut. En ledamot vars anförande föranleder en replik har rätt att med anledning av detta få ordet för egna repliker. Repliken görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra repliken framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter Talarordning och ordningen vid sammanträden 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till två repliker på samma huvudanförande, replik och slutreplik. Den som har ordet för replik får tala i högst en minut. En ledamot vars anförande föranleder en replik har rätt att med anledning av detta få ordet för egna repliker. Repliken görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra repliken framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig Ingen förändring 15 (14) 87

88 KFS 2012:xx tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag, Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Ändrings- och tilläggsyrkande bör vara skriftliga. Ordföranden avgör om även yrkanden som inte lämnas skriftligt tas upp till behandling. Deltagande i beslut (4 kap 20 första stycket KL) 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Ändrings- och tilläggsyrkande bör vara skriftliga. Ordföranden avgör om även yrkanden som inte lämnas skriftligt tas upp till behandling. Deltagande i beslut (4 kap KL) 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till Bestämmelserna stämmer överens med praxis i beslutande kommunala församlingar och med rättspraxis vad gäller möjligheten att ändra eller återta ett framställt yrkande. Ingen förändring. I förarbetena sägs att en ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta innan beslutet fattas och att det inte är möjligt att i 16 (14) 88

89 KFS 2012:xx ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap 20 andra stycket, 5 kap 42-44, 46 och 47 KL samt lag (1992:339) om proportionellt valsätt) 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag, Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap 24-26, 5 kap KL samt lag om proportionellt valsätt) 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. efterhand anmäla att man inte deltagit i ett beslut. En regel om en sådan anmälningsplikt finns i första stycket. I andra stycket föreskrivs att en ledamot som inte har anmält sin avsikt att inte delta i ett beslut anses ha deltagit i beslutet, om detta fattas med acklamation. Om beslutet fattas genom omröstning, måste ledamoten meddela vid uppropet att han eller hon avstår från att rösta. Bestämmelsen överensstämmer med praxis i kommunala beslutande församlingar. Den vilar också delvis på avgöranden i rättspraxis. 17 (14) 89

90 KFS 2012:xx 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den -upptar namnet på någon som inte är valbar, -upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, -upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Ingen förändring. Motioner (5 kap p KL) 30 En motion -ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. -får inte ta upp ämnen av olika slag. -Väcks genom att den ges in till styrelsens kansli eller vid sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara Motioner (5 kap p., 5 kap 40 ) 30 En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter, får inte ta upp ämnen av olika slag, väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när Tidigare lydelse om att ersättare, som har väckt en motion, får delta i överläggningen då svaret på motionen behandlas medtas inte i SKL:s förslag. 18 (14) 90

91 KFS 2012:xx när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. En ersättare som har väckt en motion får delta i överläggningen då svaret på motionen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Styrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Företagens initiativrätt (3 kap. 17 och 5 kap p KL) 31 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap KL) 32 1.En interpellation får riktas till ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant Företagens initiativrätt (5 kap. 22 och 10 kap. 3-4 KL) 31 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap KL) 32 En interpellation får riktas till ordförande i styrelse/nämnd eller fullmäktigeberedning samt till ordförande eller vice Ingen förändring. 5 kap. 22 KL finns föreskrifter om vilka organ och personer som får väcka ärenden hos fullmäktige. Föreskrifterna kan föranleda kompletterande bestämmelser i arbetsordningen. En sådan föreskrift gäller rätten för ett kommunalt företags styrelse att väcka ärenden som avser sådant som företaget enligt 10 kap. 3 KL är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. I KL finns det utförliga regler om interpellationer och frågor (5 kap KL). I enlighet med vad KL föreskriver har här tillagts ordförande i 19 (14) 91

92 KFS 2012:xx företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen. 2.En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli en dag före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. 3.En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om er sättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 4.En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. 5.Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 6.Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som ordförande i sådant företag som avses i 10 kap 2-6 kommunallagen. En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till styrelsens kansli senast en (1) dag före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet om sammanträdet. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 10 kap. 2-6 KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till fullmäktigeberedning som möjlig adressat. Någon svarsplikt föreligger inte vid interpellation eller fråga. Därför har en regel tagits in som anger när en interpellation senast bör besvaras. En ersättare som har ställt en interpellation har ingen särskild rätt att få delta i den överläggning som svaret på interpellationen ger anledning till i fullmäktige. Fullmäktige kan dock besluta att den ersättare som ställt interpellationen ska få delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas. Fullmäktige får bestämma om även andra förtroendevalda än ordförandena ska få interpelleras; KL 5 kap 59. Alternativ till första stycket: En interpellation får riktas till ordförande eller vice ordförande i styrelse/nämnd eller fullmäktigeberedning samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 10 kap 2-6 kommunallagen. 20 (14) 92

93 KFS 2012:xx avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. 7.Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. 8.En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen /landstinget är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Ledamöternas frågor (5 kap KL) 33 För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Ledamöternas frågor (5 kap 64 KL) 33 För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. En fråga som inte bedöms kunna Ingen förändring. 21 (14) 93

94 KFS 2012:xx En fråga som inte bedöms kunna besvaras utan förberedelse bör vara skriftlig och ges in till kommunstyrelsens kansli senast arbetsdagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. En fråga får riktas till ordförande eller vice ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen. Vad som sägs i 32 gäller i tillämpliga delar också för fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. besvaras utan förberedelse bör vara skriftlig och ges in till kommunstyrelsens kansli senast arbetsdagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. En fråga får riktas till ordförande eller vice ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 10 kap 2-6 kommunallagen. Vad som sägs i 32 gäller i tillämpliga delar också för fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. Beredning av ärenden (5 kap ) 34 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Beredning av ärenden (5 kap ) 34 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommun-styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Ingen förändring. Av 5 kap KL följer att ett ärende ska beredas av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. I de fall ärendet beretts av en fullmäktigeberedning ska en nämnd vars verksamhetsområde berörs alltid ges tillfälle att yttra sig. Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som beretts av en nämnd eller fullmäktigeberedning. 22 (14) 94

95 KFS 2012:xx Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL) 35 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) 36 Om fullmäktige inte beslutar något annat, ska fullmäktiges presidium bereda frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Beredning av revisorernas budget 38 Om fullmäktige inte beslutar något annat, ska fullmäktiges presidium bereda förslag till revisorernas budget. Återredovisning från nämnderna (6 kap. 5 KL) 35 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 24 och 32 KL) 36 Fullmäktiges presidium ska bereda frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Beredning av revisorernas budget 37 Fullmäktiges presidium bereder revisorernas budget Ingen förändring Fullmäktige svarar för att det finns tillräckliga medel för att genomföra revisionsuppdraget, men styr i övrigt inte revisionens arbete. En nyhet i 2018 års kommunallag är att fullmäktiges presidium obligatoriskt ska bereda revisorernas budget. Det är alltså inte längre möjligt att tillsätta en fullmäktigeberedning för detta ändamål. 23 (14) 95

96 KFS 2012:xx Valberedning 37 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av sju ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval. Valberedningen ska dock bereda ärenden om fyllnadsval av ordförande och vice ordförande. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Valberedning 38 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av sju ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval. Valberedningen ska dock bereda ärenden om fyllnadsval av ordförande och vice ordförande. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Det är inte obligatoriskt för en kommun eller landsting att inrätta en valberedning för handläggning av fullmäktiges valärenden. Det är dock vanligt att så sker och i de fallen ska en bestämmelse härom föras in i arbetsordningen. Information 39 Information avseende utvecklingsfrågor som är av betydelse för Information 39 Information avseende utvecklingsfrågor som är av betydelse för kommunen får Ingen förändring. 24 (14) 96

97 KFS 2012:xx kommunen får lämnas vid kommunfullmäktiges sammanträde. Informationen kan också avse avrapportering och uppföljning av större ärenden där kommunfullmäktige fattat principbeslut. Kommunfullmäktiges presidium kan inbjuda gästföreläsare till kommunfullmäktige. Information kan också initieras av nämndsordförande som ska inhämta kommunfullmäktiges presidiums godkännande om och när den kan lämnas. Information kan lämnas av ledamot, tjänsteman i kommunen eller av sakkunnig i frågan oberoende av hemvist. I kommunfullmäktiges kungörelse bör intas meddelande om att information kommer att ske och vad densamma innefattar för frågeställning. Information lämnas före det att ordinarie beslutsärenden handläggs. Informationstiden bör avse högst 30 minuter per sammanträde. Ledamöter får ställa korta frågor för förtydligande. Till kommunfullmäktiges protokoll ska enbart noteras att information i viss fråga lämnats. lämnas vid kommunfullmäktiges sammanträde. Informationen kan också avse avrapportering och uppföljning av större ärenden där kommunfullmäktige fattat principbeslut. Kommunfullmäktiges presidium kan inbjuda gästföreläsare till kommunfullmäktige. Information kan också initieras av nämndsordförande som ska inhämta kommunfullmäktiges presidiums godkännande om och när den kan lämnas. Information kan lämnas av ledamot, tjänsteman i kommunen eller av sakkunnig i frågan oberoende av hemvist. I kommunfullmäktiges kungörelse bör intas meddelande om att information kommer att ske och vad densamma innefattar för frågeställning. Information lämnas före det att ordinarie beslutsärenden handläggs. Informationstiden bör avse högst 30 minuter per sammanträde. Ledamöter får ställa korta frågor för förtydligande. Till kommunfullmäktiges protokoll ska enbart noteras att information i viss fråga lämnats. 25 (14) 97

98 KFS 2012:xx Medborgarnas frågestund 40 Vid kommunfullmäktiges sammanträde får frågestund för kommunens medborgare förekomma. Frågestunden bör avse högst 30 minuter per sammanträde. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att medborgarnas frågestund ska förekomma. Uppgift härom ska också tas in i ortstidningarna. Frågan ska vara kort, koncis och ej innefatta onödig plädering från frågeställaren. Frågan får ej beröra myndighetsutövning mot enskild och ej i övrigt vara individrelaterad. Frågan ska falla inom ramen för den kommunala kompetensen. Kommunfullmäktiges ordfö-rande ska efter samråd med presidiet avgöra huruvida frågan får ställas eller ej. Efter besvarandet av frågan får, efter medgivande av ordföranden, en kort följdfråga ställas. Frågan får riktas till ordförande eller Medborgarnas frågestund 40 Vid kommunfullmäktiges sammanträde får frågestund för kommunens medborgare förekomma. Frågestunden bör avse högst 30 minuter per sammanträde. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. I tillkännagivandet av dessa sammanträden ska anges att medborgarnas frågestund ska förekomma. Frågan ska vara kort, koncis och ej innefatta onödig plädering från frågeställaren. Frågan får ej beröra myndighetsutövning mot enskild och ej i övrigt vara individrelaterad. Frågan ska falla inom ramen för den kommunala kompetensen. Kommunfullmäktiges ordförande ska efter samråd med presidiet avgöra huruvida frågan får ställas eller ej. Efter besvarandet av frågan får, efter medgivande av ordföranden, en kort följdfråga ställas. Frågan får riktas till ordförande eller vice ordförande i styrelse/nämnd samt till Nuvarande lydelse om att uppgift avseende frågestunden ska tas in i ortstidningarna är avhängigt fullmäktiges beslut om ev. annonsering och har därför strukits i förslaget. 26 (14) 98

99 KFS 2012:xx vice ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen. Något formellt tvång att besvara fråga föreligger ej. Sakupplysningar får lämnas av tjänsteman i kommunen. Frågans sakinnehåll ska enbart noteras till kommunfullmäktiges protokoll, ej redovisas i sin helhet och ej heller ska noteringar om svaret upptas. ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 10 kap 2-6 kommunallagen. Något formellt tvång att besvara fråga föreligger ej. Sakupplysningar får lämnas av tjänsteman i kommunen. Frågans sakinnehåll ska enbart noteras till kommunfullmäktiges protokoll, ej redovisas i sin helhet och ej heller ska noteringar om svaret upptas. Kommunfullmäktiges arbetsrutiner 41 Kommunfullmäktige bör regelmässigt hålla en paus om ca tio minuter efter ca minuter såvitt kommunfullmäktiges presidium bedömer att sammanträdet kan beräknas pågå ytterligare ca 60 minuter. Vid varje sammanträde ska för envar ledamot finnas tillgång till förfriskningar som t.ex. bordsvatten och frukt. Kommunfullmäktiges arbetsrutiner 41 Kommunfullmäktige bör regelmässigt hålla en paus om ca tio minuter efter ca minuter såvitt kommunfullmäktiges presidium bedömer att sammanträdet kan beräknas pågå ytterligare ca 60 minuter. Vid varje sammanträde ska för envar ledamot finnas tillgång till förfriskningar som t.ex. bordsvatten och frukt. Ingen förändring. 27 (14) 99

100 KFS 2012:xx Reservation (4 kap 22 KL) 42 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten gör det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Reservation (4 kap 27 KL) 42 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten gör det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. I 4 kap. 27 KL regleras reservationsrätten för de förtroendevalda. Formen för reservationen anges dock inte. I arbetsordningen ingår därför en bestämmelse om att den skriftliga reservationen ska lämnas senast när protokollet justeras. Expediering och publicering 43 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktigeskrivelser och andra handlingar som upprättats i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Expediering och publicering 43 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktigeskrivelser och andra handlingar som upprättats i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Ingen förändring. 28 (14) 100

101 KFS 2012:xx 44 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats. 44 Tillkännagivande av justering av fullmäktiges protokoll ska göras i enlighet med vad som föreskrivs i 8 kap. 12 KL. Härutöver ska hela protokollet publiceras på kommunens anslagstavla i den utsträckning hinder ej möter på grund av lag eller annan författning. Innan protokollet publiceras på anslagstavlan måste övervägas om det i protokollet finns sådana personuppgifter som inte får publiceras på grund av bestämmelser i dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 eller annan författning. 29 (14) 101

102 KFS 2012:xx 30 (14) 102

103 1(1) Protokoll Valberedningen VB 4 Förslag till val av sex revisorer samt ordförande och vice ordförande för granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning för verksamhetsåren Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Jackson Ndunge Kola (KD) Karin Engström (M) Yngve Sunesson (C) Berit Nilsson (S) Eva Isaksson (S) Martin Lindholm (S) Ordförande: Berit Nilsson (S) Vice ordförande: Karin Engström (M) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 103

104 1(1) Protokoll Valberedningen VB 5 Förslag till val av elva ledamöter och elva ersättare samt ordförande, förste och andre vice ordförande samt oppositionsråd i kommunstyrelsen för tiden Dnr 2018/ Beslut Valnämnden föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Bengt Germundsson (KD) Caroline Lindbergh (KD) Carl-Eric Svensäter (KD) Jan Fritiofsson (KD) Tommy Andersson (M) Sven Jansson (C) Joakim Pohlman (S) Josefin Petersson (S) Hans Joachim Lindau (S) Kenth Lassen (SD) Heino Johannesson (SD) Ersättare Ingegerd Lenander (KD) Niels af Trolle (KD) Samuel Wombell (KD) Jörgen Johansson (KD) Conny Gustafsson (M) Maria Asplund (C) Vivian Graff (S) Ingrid Sundman (S) Andreas Holmgren (S) Erika Fernestam (SD) Stefan Nilsson (SD) Ordförande: Bengt Germundsson (KD) Vice ordförande: Sven Jansson (C) Andre vice ordförande/oppositionsråd: Joakim Pohlman (S) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 104

105 1(1) Protokoll Valberedningen VB 6 Förslag till val av fem ledamöter och fem ersättare samt ordförande och vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Harald Takvam (KD) Lars Lindbergh (KD) Tommy Andersson (M) Ulf Engqvist (S) Leif Månsson (SD) Ersättare Jörgen Johansson (KD) Lars Blänning (KD) Lars-Åke Svensson (C) Jonny Nilsson (S) Heino Johannesson (SD) Ordförande: Tommy Andersson (M) Vice ordförande: Ulf Engqvist (S) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 105

106 1(1) Protokoll Valberedningen VB 7 Förslag till val av elva ledamöter och elva ersättare samt ordförande, och vice ordförande i socialnämnden för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Berit Larsson (KD) Yvonne Takvam (KD) Ange-Chadia Uwamahoro (KD) Ayse Vatansever (KD) Lars Blänning (KD) Benita Jansson (C) Joakim Reimerstam (S) Kenneth Cederfelt (S) Katrin Petersson (S) Erika Fernestam (SD) Gege Blank (SD) Ersättare Ann-Marie Cedergren (KD) Eva Madestam (KD) Rolf Bengtsson (KD) Zuhair Al Issa (KD) Linda Risell (KD) Rolf Lygård (M) Anitha Pohlman (S) Nermin Dzihic (S) Björn Jonsson (S) Stefan Nilsson (SD) Lars-Peter Olsson (SD) Ordförande: Berit Larsson (KD) Vice ordförande: Joakim Reimerstam (S) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 106

107 1(1) Protokoll Valberedningen VB 8 Förslag till val av elva ledamöter och elva ersättare samt ordförande, och vice ordförande i utbildnings- och kulturnämnden för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Maria Svensson Lundin (KD) Sylvia Nilsson (KD) Marie Nijimbere (KD) Bo Johanneryd (KD) Sara Malmgren (KD) Carina Gunnarsson (M) Berne Eliasson (S) David Svensk (S) Tanja Hedegaard Jönsson (S) Marianne Blomqvist (SD) Stefan Nilsson (SD) Ersättare Kurt Persson (KD) Rebecka Bengtsson (KD) Anna-Lisa Lindvall (KD) Samuel Wombell (KD) Britt-Marie Stridh (KD) Martin Bengtsson (C) Alaa Aldeen Almakmal (S) Siv Göransson (S) Robin Hansen (S) Lars-Peter Olsson (SD) Ronny Fager (SD) Ordförande: Maria Svensson Lundin (KD) Vice ordförande: Berne Eliasson (S) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 107

108 1(1) Protokoll Valberedningen VB 9 Förslag till val av fem ledamöter och fem ersättare samt ordförande och vice ordförande i valnämnden för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Marie Wombell (opolitisk) Conny Gustafsson (M) Lars-Åke Svensson (C) Berne Eliasson (S) Heino Johannesson (SD) Ersättare Roland Andreasson (KD) Tommy Andersson (M) Lena Persson (C) Ingrid Sundman (S) Erika Fernestam (SD) Ordförande: Berne Eliasson (S) Vice ordförande: Marie Wombell (opolitisk) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 108

109 1(1) Protokoll Valberedningen VB 10 Förslag till val av två ledamöter och två ersättare i gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Berit Larsson (KD) Joakim Reimerstam (S) Ersättare Benita Jansson (C) Kenneth Cederfelt (S) Beslutet expedieras till: Älmhults kommun Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 109

110 1(1) Protokoll Valberedningen VB 11 Förslag till val av två ledamöter och två ersättare i gemensam överförmyndarnämnd för perioden samt nominering av vice ordförande Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Tommy Andersson (M) Karina Eliasson (S) Ersättare Niels af Trolle (KD) Josefin Petersson (S) Nominering av vice ordförande: Tommy Andersson (M) Beslutet expedieras till: Ljungby kommun Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 110

111 1(1) Protokoll Valberedningen VB 12 Förslag till val av ett ombud med suppleant vid årsstämma i Markaryds Industribyggnads AB för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Samuel Wombell (KD) Ersättare Berne Eliasson (S) Beslutet expedieras till: MIBAB Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 111

112 1(1) Protokoll Valberedningen VB 13 Förslag till val av fem ledamöter och fem ersättare samt ordförande och vice ordförande i styrelsen för Markaryds Industribyggnads AB resp. Markaryds Turist & Fritid AB, Fastighetsaktiebolaget Södergård, Barstolen Fastighets AB samt Ulvafast AB för tiden från ordinarie årsstämma 2019 fram till ordinarie årsstämma hållits 2023 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamöter Bengt Germundsson (KD) Mikael Salomonsson (M) Martin Andersson (C) Joakim Pohlman (S) Heino Johannesson (SD) Ersättare Carl-Eric Svensäter (KD) Conny Gustafsson (M) Lars-Åke Svensson (C) Ingrid Sundman (S) Kenth Lassen (SD) Ordförande: Mikael Salomonsson (M) Vice ordförande: Joakim Pohlman (S) Beslutet expedieras till: MIBAB Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 112

113 1(1) Protokoll Valberedningen VB 14 Förslag till val av sex lekmannarevisorer i Markaryds Industribyggnads AB resp. Markaryds Turist & Fritid AB, Fastighetsaktiebolaget Södergård, Barstolen Fastighets AB samt Ulvafast AB för tiden från ordinarie årsstämma 2019 fram till ordinarie årsstämma hållits 2023 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Jackson Ndunge Kola (KD) Karin Engström (M) Yngve Sunesson (C) Berit Nilsson (S) Eva Isaksson (S) Martin Lindholm (S) Ordförande: Berit Nilsson (S) Vice ordförande: Karin Engström (M) Beslutet expedieras till: MIBAB Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 113

114 1(1) Protokoll Valberedningen VB 15 Förslag till val av en ledamot i styrelsen för Tillväxt Markaryd AB för tiden från ordinarie årsstämma 2019 fram till ordinarie årsstämma hållits 2023 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande person: Ledamot Bengt-Göran Söderlind (opolitisk) Beslutet expedieras till: Tillväxt Markaryd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 114

115 1(1) Protokoll Valberedningen VB 16 Förslag till val av en ersättare i styrelsen för Sunnerbo Samordningsförbund för perioden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande person: Ersättare Britt-Marie Stridh (KD) Beslutet expedieras till: Sunnerbo Samordningsförbund Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 115

116 1(1) Protokoll Valberedningen VB 17 Förslag till val av revisor och ersättare i Sunnerbo Samordningsförbund för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Revisor Berit Nilsson (S) Revisorsersättare Karin Engström (M) Beslutet expedieras till: Sunnerbo Samordningsförbund Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 116

117 1(1) Protokoll Valberedningen VB 18 Förslag till sex revisorer i A & G Anderssons donationsfond för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Jackson Ndunge Kola (KD) Karin Engström (M) Yngve Sunesson (C) Berit Nilsson (S) Eva Isaksson (S) Martin Lindholm (S) Ordförande: Berit Nilsson (S) Vice ordförande: Karin Engström (M) Beslutet expedieras till: A & G Anderssons donationsfond Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 117

118 1(1) Protokoll Valberedningen VB 19 Förslag till en ledamot och en ersättare i direktionen för Kommunalförbundet VoB Kronoberg för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamot Sven Jansson (C) Ersättare Kenneth Cederfelt (S) Beslutet expedieras till: Kommunalförbundet VoB Kronoberg Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 118

119 1(1) Protokoll Valberedningen VB 20 Förslag till revisor i Kommunalförbundet VoB Kronoberg för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande person: Eva Isaksson (S) Beslutet expedieras till: Kommunalförbundet VoB Kronoberg Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 119

120 1(1) Protokoll Valberedningen VB 21 Förslag till en representant och en ersättare vid föreningsstämma med Lagans vattenråd för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Representant Sven Jansson (C) Ersättare Berne Eliasson (S) Beslutet expedieras till: Lagans vattenråd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 120

121 1(1) Protokoll Valberedningen VB 22 Förslag till ett ombud vid årsmöte med Kronobergs läns luftvårdsförbund för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande person: Tommy Andersson (M) Beslutet expedieras till: Kronobergs läns luftvårdsförbund Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 121

122 1(1) Protokoll Valberedningen VB 23 Förslag till val av ett ombud och en ersättare vid bolagsstämma/årsstämma i Kommunassurans Syd AB för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Tommy Andersson (M) Ersättare Ulf Engqvist (S) Beslutet expedieras till: Kommunassurans Syd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 122

123 1(1) Protokoll Valberedningen VB 24 Förslag till val av två gode män vid fastighetsbildningsförättningar för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Lars-Göran Svensson (C) Eva Isaksson (S) Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 123

124 1(1) Protokoll Valberedningen VB 25 Förslag till en ledamot och en ersättare till förbundsfullmäktige för kommunalförbundet Sydarkivera för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamot Ingegerd Lenander (KD) Ersättare Ulf Engqvist (S) Beslutet expedieras till: Sydarkivera Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 124

125 1(1) Protokoll Valberedningen VB 26 Förslag till ett ombud och en ersättare till föreningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Lars Blänning (KD) Ersättare Joakim Pohlman (S) Beslutet expedieras till: Kommuninvest Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 125

126 1(1) Protokoll Valberedningen VB 27 Förslag till ett ombud och en ersättare till föreningsstämma för RäddSam Kronoberg för tiden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Sven Jansson (C) Ersättare Josefin Petersson (S) Beslutet expedieras till: RäddSam Kronoberg Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 126

127 1(1) Protokoll Valberedningen VB 28 Förslag till ägarrepresentant vid bolagstämma med Södra Småland Avfall & Miljö för perioden Dnr 2016/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Roland Andreasson (KD) Ersättare Vivian Graff (S) Beslutet expedieras till: Södra Småland avfall & miljö Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 127

128 1(1) Protokoll Valberedningen VB 29 Förslag till val av en ledamot och ersättare till styrelsen för Södra Småland Avfall & Miljö för tiden Dnr 2016/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamot Bengt Germundsson (KD) Ersättare Joakim Pohlman (S) Beslutet expedieras till: Södra Småland avfall & miljö Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 128

129 1(1) Protokoll Valberedningen VB 30 Förslag till val av ombud respektive ersättare till föreningsstämma i c/o Markaryd ekonomisk förening för perioden 2019 till och med 2022 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ombud Samuel Wombell (KD) Ersättare Joakim Pohlman (S) Beslutet expedieras till: c/o Markaryd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 129

130 1(1) Protokoll Valberedningen VB 31 Förslag till revisor i c/o Markaryd ekonomisk förening för perioden 2019 till och med mandatperiodens utgång 2022 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande person: Berit Nilsson (S) Beslutet expedieras till: c/o Markaryd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 130

131 1(1) Protokoll Valberedningen VB 32 Förslag till nominering av ordinarie ledamot och ersättare i styrelsen för c/o Markaryd för perioden Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ledamot Ersättare Bengt-Göran Söderlind, näringslivschef Daniel Frank, kommunikatör Beslutet expedieras till: c/o Markaryd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 131

132 1(1) Protokoll Valberedningen VB 33 Förslag till val av ägarrepresentant för Inera AB för tiden Dnr 2017/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Ägarrepresentant Bengt Germundsson (KD) Ersättare Joakim Pohlman (S) Beslutet expedieras till: Inera AB/SKL Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 132

133 1(1) Protokoll Valberedningen VB 34 Förslag till val av huvudmän i Markaryds Sparbank för perioden från ordinarie årsstämma 2019 fram till ordinarie årsstämma hållits 2023 Dnr 2018/ Beslut Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att utse följande personer: Caroline Lindbergh (KD) Åke Arnesson (KD) Kerstin Nilsson (C) Berit Svensson (C) Lars-Åke Svensson (C) Kerstin Löndal (M) Carina Gunnarsson (M) Joakim Pohlman (S) Berne Eliasson (S) Karina Eliasson (S) Ros-Marie Jönsson Neckö (S) Alaa Aldeen Almakmal (S) Lisa Karlsson (S) Erika Fernestam (SD) Stefan Nilsson (SD) Beslutet expedieras till: Markaryds Sparbank Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 133

134 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 193 Motion om årsredovisning, personalomsättning Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, med hänvisning till personalchefens yttrande och arbetsutskottets protokollsanteckning, avslå motionen. Bakgrund och sammanfattning Nobuaki Kudo (MP) har till lämnat in följande motion till kommunfullmäktige: Motion Årsredovisning, personalomsättning Sedan flera år görs det en separat årlig redovisning kallad Miljöbokslut. Vi uppskattar denna mycket. Personalekonomisk redovisning tar upp flera parametrar som lön, sjukfrånvaro, övertid m.m. När det gäller personalomsättning redovisas pensionsavgångar efter ålder. Men till frågan om personalomsättning hör också att anställa slutar och nya personer börjar. Miljöpartiet de gröna vill därför att antal avgångar resp nyanställningar på fasta tjänster tas med i redovisningen. Avgångar kan t ex redovisas så här, Avgångna från fasta anställningar X personer varav Y avgångna med pension. Det skulle ge en fullständigare bild av kommunens personalomsättning, som våra kommuninvånare kan ha intresse av att veta. I ärendet föreligger ett yttrande från personalchefen, daterat : Personalomsättningen enligt beräkningen; nyanställda kontra avslutade anställningar har funnits med i den personalekonomiska redovisningen fram till och med 2015 års årsredovisning. Anledningen att den togs bort är dels att personalomsättning kan räknas på flera olika sätt och dels krävs det en omfattande analys för att tolka uppgifterna. Ett enkelt exempel som visar svårigheten med att räkna ut personalomsättningen är när en anställd slutar sin anställning i december och efterträdaren tillträder i januari. Då redovisas avgången ett år, tillträdet ett annat år, resultatet av detta är att man hamnar i två olika mätperioder och direkt uppstår en felaktighet. Även när det är fråga om verksamhetsökningar, då arbetsgivaren gör nyanställningar utan att någon slutar, eller verksamhetminskningar när arbetsgivaren säger upp personal eller inte tillsätter efter avgång medför att det är svårt att göra en rättvisande beräkning och bedömning/analys av personalomsättningen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 134

135 Kommunstyrelsen Arbetsutskottets beredning: Arbetsutskottet anser att det är angeläget och bra att personalavdelningen kontinuerligt följer personalomsättningen i kommunen. Mot bakgrund av att det inte finns några rekommendationer från SKL, och inte heller någon utarbetad praxis för hur man ska mäta och redovisa denna statistik, är det inte lämpligt att lyfta fram denna uppgift i ett bokslut där man kan komma att jämföra vårt sätt att redovisa personalomsättningen med andra kommuner som inte redovisar denna på samma sätt. Det är dock angeläget att mäta personalomsättningen och jämföra utfallet över tid i kommunen. Detta kan lämpligen göras i samband med den personaladministrativa redovisningen som arbetsutskottet i egenskap av personalorgan tar upp som särskilt ärende vid varje sammanträde. Arbetsutskottet konstaterar vidare att personalavdelningen har en skyldighet att uppmärksamma avvikelser liksom orsaksanalyser och åtgärdsprogram då avvikelser har konstaterats. Beslutsunderlag Motion om årsredovisning, personalomsättning Personalchefens förslag till svar på motion Beslutet expedieras till: Motionären Personalchefen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 135

136 Göran Elgmark Personalchef Markaryds kommun Svar på motion angående årsredovisning, personalomsättning Förslag på beslut Motionen besvaras med vad personalchefen angett i sitt yttrande och föranleder ingen annan åtgärd. Bakgrund Noubaki Kudo, miljöpartiet, har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om personalomsättningen i den personalekonomiska redovisning som finns med i årsredovisningen. Noubaki Kudo vill att antalet avgångar respektive nyanställningar redovisas i den personalekonomiska redovisningen. Personalomsättningen enligt beräkningen; nyanställda kontra avslutade anställningar har funnits med i den personalekonomiska redovisningen fram till och med 2015 års årsredovisning. Anledningen att den togs bort är dels att personalomsättning kan räknas på flera olika sätt och dels krävs det en omfattande analys för att tolka uppgifterna. Ett enkelt exempel som visar svårigheten med att räkna ut personalomsättningen är när en anställd slutar sin anställning i december och efterträdaren tillträder i januari. Då redovisas avgången ett år, tillträdet ett annat år, resultatet av detta är att man hamnar i två olika mätperioder och direkt uppstår en felaktighet. Även när det är fråga om verksamhetsökningar, då arbetsgivaren gör nyanställningar utan att någon slutar, eller verksamhetminskningar när arbetsgivaren säger upp personal eller inte tillsätter efter avgång medför att det är svårt att göra en rättvisande beräkning och bedömning/analys av personalomsättningen. Med hänvisning till vad ovan redovisas föreslår undertecknad att kommunfullmäktige beslutar att personalomsättningen inte skall redovisas i den personalekonomiska redovisningen. 136

137 1(1) Protokoll Kommunfullmäktige KF 119 Motion om årsredovisning, personalomsättning Dnr 2018/ Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Bakgrund och sammanfattning Nobuaki Kudo (MP) har till lämnat in följande motion till kommunfullmäktige: Årsredovisning personalomsättning Sedan flera år görs det en separat årlig redovisning kallad Miljöbokslut. Vi uppskattar denna mycket. Personalekonomisk redovisning tar upp flera parametrar som lön, sjukfrånvaro, övertid m.m. När det gäller personalomsättning redovisas pensionsavgångar efter ålder. Men till frågan om personalomsättning hör också att anställa slutar och nya personer börjar. Miljöpartiet de gröna vill därför att antal avgångar resp nyanställningar på fasta tjänster tas med i redovisningen. Avgångar kan t ex redovisas så här, Avgångna från fasta anställningar X personer varav Y avgångna med pension. Det skulle ge en fullständigare bild av kommunens personalomsättning, som våra kommuninvånare kan ha intresse av att veta. Beslutsunderlag Motion om årsredovisning, personalomsättning Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 137

138 138

139 1(2) Protokoll Kommunstyrelsen KS 194 Svar på motion om demokratibokslut Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, med hänvisning till kommunchefens yttrande, avslå motionen. Bakgrund och sammanfattning Nobuaki Kudo (MP) har lämnat in följande motion till kommunfullmäktige: Motion Demokratibokslut MP föreslår att Markaryds kommuns demokratiarbete redovisas sammanfattande i ett dokument exempelvis kallat demokratibokslut, jämför med så som barnbokslut och miljöbokslut i samband med kvalitetsredovisning. Innehållet ska vara följande: - En lista över lämnade interpellationer och vilket parti som lämnat samt rubriken på interpellationen. - En lista över inlämnade motioner och respektive parti, och motionens benämning. - Redovisning av medborgarefrågor till kommunfullmäktige och kort redogörelse för resp fråga. - Summering av kommunens övriga demokratiengagemang för det gångna året, t ex dialogmöten och redovisade av medborgareenkäter m.m. I ärendet föreligger ett yttrande från kommunchefen: Nobuaki Kudo (MP) har till kommunfullmäktige , 124, lämnat in en motion med förslag att Markaryds kommuns demokratiarbete redovisas sammanfattande i ett dokument exempelvis kallat demokratibokslut, jämför med så som barnbokslut och miljöbokslut i samband med kvalitetsredovisning. Av motionen framgår även vilka fyra punkter motionären anser att ett demokratibokslut ska innehålla. Inledningsvis kan konstateras att Miljöpartiet vid flera tillfällen motionerat i Riksdagen om att s k demokratibokslut bör biläggas alla bokslut på samtliga nivåer inom offentlig förvaltning. Av Miljöpartiets motioner framgår bland annat följande: I bokslutet ska utvärderas vilka möjligheter kommuninvånarna haft att ta del av och påverka beslutsprocesser. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 139

140 Kommunstyrelsen Motionärens förslag, att i ett bokslut redovisa en lista över olika interpellationer och motioner, skulle inte visa vilka möjligheter som medborgarna givits att påverka beslutsprocesser. Den redovisning motionären anser ska ingå i ett bokslut upplyser snarare om ett utbud av olika politikers strävan att påverka kommunfullmäktige. En redovisning av det slag motionären ställer som krav blir även exkluderande. den 23 november 2018 styrande majoriteten lämnar i ganska liten utsträckning in motioner, utan lägger sina förslag i den budget kommunfullmäktige antar och genom olika initiativ i nämnder och styrelsen. Interpellationer får enligt kommunfullmäktiges gällande arbetsordning 32 pkt 1 riktas till ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen. Den nya kommunallagen anger dock (5 kap 59) att en interpellation får riktas till ordföranden i en nämnd eller fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. Interpellationsverktygen kan därmed i första hand anses vara oppositionens möjlighet att agera gentemot majoriteten. Undertecknad anser därför att kommunfullmäktige inte bör införa ett demokratibokslut i den form motionären avser. Om Markaryds kommun i ett senare skede ska införa någon form av demokratibeslut bör ett sådant beslut föregås av en diskussion om vad bokslutet ska redovisa och syfta till. Demokrati är ett ideologiskt synsätt som visar sig i många olika sammanhang i många olika forum, inte bara i den direkta politiska hanteringen i nämnder och fullmäktige. Att identifiera och begrunda dessa sammanhang i syfte att utveckla den demokratiska processen är en god tanke. Det bör dock i första hand vara en fråga som de politiska partierna tar initiativ till. Med hänvisning till vad ovan redovisas föreslår undertecknad att motionen bör avslås. Beslutsunderlag Motion om demokratibokslut Kommunchefens förslag till yttrande över motionen Beslutet expedieras till: Motionären Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 140

141 YTTRANDE ÖVER MOTION DEMOKRATIBOKSLUT Nobuaki Kudo (MP) har till kommunfullmäktige , 124, lämnat in en motion med förslag att Markaryds kommuns demokratiarbete redovisas sammanfattande i ett dokument exempelvis kallat demokratibokslut, jämför med så som barnbokslut och miljöbokslut i samband med kvalitetsredovisning. Av motionen framgår även vilka fyra punkter motionären anser att ett demokratibokslut ska innehålla. Inledningsvis kan konstateras att Miljöpartiet vid flera tillfällen motionerat i Riksdagen om att s k demokratibokslut bör biläggas alla bokslut på samtliga nivåer inom offentlig förvaltning. Av Miljöpartiets motioner framgår bland annat följande: I bokslutet ska utvärderas vilka möjligheter kommuninvånarna haft att ta del av och påverka beslutsprocesser. Motionärens förslag, att i ett bokslut redovisa en lista över olika interpellationer och motioner, skulle inte visa vilka möjligheter som medborgarna givits att påverka beslutsprocesser. Den redovisning motionären anser ska ingå i ett bokslut upplyser snarare om ett utbud av olika politikers strävan att påverka kommunfullmäktige. En redovisning av det slag motionären ställer som krav blir även exkluderande. Den styrande majoriteten lämnar i ganska liten utsträckning in motioner, utan lägger sina förslag i den budget kommunfullmäktige antar och genom olika initiativ i nämnder och styrelsen. Interpellationer får enligt kommunfullmäktiges gällande arbetsordning 32 pkt 1 riktas till ordförande i styrelse/nämnd samt till ordförande eller vice ordförande i sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen. Den nya kommunallagen anger dock (5 kap 59) att en interpellation får riktas till ordföranden i en nämnd eller fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. Interpellationsverktygen kan därmed i första hand anses vara oppositionens möjlighet att agera gentemot majoriteten. Undertecknad anser därför att kommunfullmäktige inte bör införa ett demokratibokslut i den form motionären avser. Om Markaryds kommun i ett senare skede ska införa någon form av demokratibeslut bör ett sådant beslut föregås av en diskussion om vad bokslutet ska redovisa och syfta till. Demokrati är ett ideologiskt synsätt som visar sig i många olika sammanhang i många olika forum, inte bara i den direkta politiska hanteringen i nämnder och fullmäktige. Att identifiera och begrunda dessa sammanhang i syfte att utveckla den demokratiska processen är en god tanke. Det bör dock i första hand vara en fråga som de politiska partierna tar initiativ till. Med hänvisning till vad ovan redovisas föreslår undertecknad att motionen bör avslås. Svante Melander Kommunchef 141

142 1(1) Protokoll Kommunfullmäktige KF 120 Motion om demokratibokslut Dnr 2018/ Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Bakgrund och sammanfattning Nobuaki Kudo (MP) har lämnat in följande motion till kommunfullmäktige: Demokratibokslut MP föreslår att Markaryds kommuns demokratiarbete redovisas sammanfattande i ett dokument exempelvis kallat demokratibokslut, jämför med så som barnbokslut och miljöbokslut i samband med kvalitetsredovisning. Innehållet ska vara följande: - En lista över lämnade interpellationer och vilket parti som lämnat samt rubriken på interpellationen. - En lista över inlämnade motioner och respektive parti, och motionens benämning. - Redovisning av medborgarefrågor till kommunfullmäktige och kort redogörelse för resp fråga. - Summering av kommunens övriga demokratiengagemang för det gångna året, t ex dialogmöten och redovisade av medborgareenkäter m.m. Beslutsunderlag Motion om demokratibokslut Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 142

143 143

144 1(2) Protokoll Kommunfullmäktige KF 159 Interpellation angående kompetensutbildning av undersköterskor inom vård och omsorgscollege Kronoberg Dnr 2018/ Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga interpellationen i avvaktan på besvarande av socialnämndens ordförande på nästkommande sammanträde. Bakgrund och sammanfattning Joakim Pohlman (S) har lämnat följande interpellation till socialnämndens ordförande: Kompetensutbildning av undersköterskor inom vård och omsorgscollege Kronoberg Fram till 2020 behöver runt 450 personer rekryteras i Kronobergs län för att täcka pensionsavgångar inom vård och omsorg. Inte ens hälften av pensionsavgångarna täcks av elever som studerar på vård och omsorgsprogrammet. Strukturfondspartnerskapet har beslutat att stödja projektet Framtid vård och omsorg med 12 miljoner kr under tre år från Europeiska socialfonden (ESF) Projektet ägs av Region Kronoberg och ska drivas av vård och omsorgscollege Kronoberg. Målet är att öka attraktiviteten och utveckla nya sätt att höja kompetensen inom vård och omsorg. Projektet har flera olika delar i sig. Men en av dem handlar om att redan anställd personal ska kunna vidareutbilda sig. Alla länets kommuner utom Markaryds och Älmhults kommun har skrivit på avsiktsförklaringen att delta i projektet. Detta gör mig både förvånad och lite orolig. Jag har ofta från vår personal fått höra att det behövs mer vidareutbildning. I detta projektet så finns ju just den möjligheten. Mina frågor till Berit Larsson är: 1. Varför har inte Markaryds kommun skrivit under avsiktsförklaringen för att delta i projektet Framtid vård och omsorg? Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 144

145 Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Interpellation Beslutet expedieras till: Socialnämndens ordförande Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 145

146 146

147 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 195 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och LSS Dnr 2018/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporteringen av ej verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen och LSS för kvartal 3/2018 till kommunfullmäktige. Bakgrund och sammanfattning Socialnämnden rapporterar ej verkställda beslut till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Denna rapportering sker kvartalsvis. Om ett beslut inte verkställs inom tre månader ska kommunen rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporteringen sker kvartalsvis. Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Redovisning av ej verkställda beslut Alla beslut verkställda inom lagstadgad tid. Beslutsunderlag SN 78 Beslutet expedieras till: Socialnämnden Revisorerna Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 147

148 1(1) Protokoll Socialnämnden SN 78 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och LSS Dnr 2016/6.709 Beslut Socialnämnden beslutar överlämna rapporteringen gällande ej verkställda beslut kvartal till kommunfullmäktige Bakgrund och sammanfattning Socialnämnden rapporterar ej verkställda beslut till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Denna rapportering sker kvartalsvis. Om ett beslut inte verkställs inom tre månader ska kommunen rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporteringen sker kvartalsvis. Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av särskild avgift hos förvaltningsrätten. Redovisning av ej verkställda beslut Alla beslut verkställda inom lagstadgad tid. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 148

149 1(1) Protokoll Kommunstyrelsen KS 197 Sammanställning av utvärdering av RKL-valet 2018 Dnr 2017/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utvärderingen av RKL-valet 2018 översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Bakgrund och sammanfattning Utifrån mötet med röstmottagare och valnämnden har en skriftlig utvärdering av valet 2018 tagits fram. Utvärderingen samlar erfarenheter och tips inför kommande val. I utvärderingen har synpunkter hämtats från röstmottagare, bibliotekspersonal, valkansli samt partier i Markaryds kommun. Beslutsunderlag Utvärdering av RKL-valet 2018 Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 149

150 1(1) Protokoll Valnämnden VN 45 Sammanställning av utvärdering Dnr 2017/ Beslut Valnämnden beslutar att utvärderingen av RKL-valet 2018 översänds till kommunstyrelsen för kännedom. Bakgrund och sammanfattning Utifrån mötet med röstmottagare och valnämnden har en skriftlig utvärdering av valet 2018 tagits fram. Utvärderingen samlar erfarenheter och tips inför kommande val. I utvärderingen har synpunkter hämtats från röstmottagare, bibliotekspersonal, valkansli samt partier i Markaryds kommun. Beslutsunderlag Utvärdering av RKL-valet 2018 Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 150

151 Utvärdering av RKL-valet 2018 Utbildning Vad var bra? - Häfte/instruktioner från valmyndigheten som delades ut - Möjligheten att få prova sedelräknaren - Bra med frågestund - Uppdelningen av utbildningen i förtidsröstning/valdag - Bra att Marie visade praktiskt hur arbetet med förtidsröstningen går till Vad kan förbättras? - Valmyndighetens utbildningsfilm - Valnämnden bör se filmerna innan utbildningen för röstmottagare - Häftet bör delas ut när utbildningen börjar, ej efteråt. - Kan man dela upp utbildningen efter erfarenhet/kunskapsnivå vore det bra - Ta fram en instruktion typ Så här gör man, steg för steg. Det finns iofs i häftet från Valmyndigheten både gällande förtidsröstning och valdagen. Närvarande var överens om att dessa var bra. Förtidsröstning Vad fungerade bra? - Bra att man fick möjlighet att sitta med olika personer - Bra att förtidsröstningen var på våra bibliotek - Bra förberett kring förtidsröstningen - Färre fel med förtidsröstningen Vad kan vi förbättra? - Passen på biblioteken var för långa (6 h). Bör inte vara så långa pass. - I Strömsnäsbruk och Markaryd, där många förtidsröstade bör man vara 3 röstmottagare. - Placeringen av valsedlarna i Strömsnäsbruk var inte optimalt, vid kopiatorn och pga av valhemligheten - Det ska finnas mer material på plats så att vi inte riskerar att något tar slut. Valdagen Vad fungerade bra? - Smörgåstårta på kvällen - Bemanningen - Sedelräknare - Tillgängligheten till valnämnden Vad kan vi förbättra? - Packningen av plastbackarna materialet måste kollas ordentligt, saknades bl.a. pennor i samtliga plastbackar. - Vallagen ska ligga med i plastbackarna. Vi hade inte tillräckligt många att lägga i varje back. Det går däremot att skriva ut från nätet. - Nya låga skärmar bör köpas in. De i trä är gamla och otympliga. Huneskolan hade nya som var bra och modernare. 151

152 - Släng gamla omslag. I år använde vi gamla (blå) omslag, som var besvärliga att klistra igen. - Papperskorgar ska finnas i vallokalerna - Se till så att bestick m.m finns tillgängligt - Städning får ordnas dagen efter - Allt material ska finnas tillgängligt när ordföranden hämtar det i kommunhuset. Ett distrikt fick inte sina valsedelställ förrän senare på fredagen då de användes i en förtidsröstningslokal. Tips Har vi förslag på arbetssätt eller annat som vi vill dela med oss av? - Kuverten med förtidsrösterna; öppna förtidsrösterna, skriv på vanligt papper, lägg allt i kuvertet igen och lämna sedan till markering i röstlängden. Då det kan vara svårt att hinna markera i röstlängden vilka som har förtidsröstat kan detta sätt underlätta arbetet i vallokalen. - Köpa in brevvåg för kontroll av om det ligger fler valsedlar i kuverten. - Det har framkommit synpunkter på att det är svårt att hitta till matsalen i Strömsnäs och Timsfors, därför kan det vara bra med skyltar till skolorna. - Sladd till sedelräknaren. Övrigt I det stora hela är både röstmottagare, valnämnden och valkansliet nöjda med arbetet kring valet Till nästa RKL-val får troligtvis några distrikt delas upp då de är väldigt stora, ex. Timsfors och Strömsnäsbruk. Valnämnden bör i god tid innan förtidsröstningen ha tagit beslut om hanteringen av valsedlar, både inför förtidsröstningen och valdagen. En del partier hör tidigt av sig till valnämnden med frågor om valsedlar och det är bra att valnämnden kan ge besked tidigt. Länsstyrelsen avråder från att särbehandla partier. Väljer man att distribuera partiers namnvalsedlar, så ska man erbjuda samtliga partier detta. Inför nästa val bör valnämnden bjuda in samtliga partier som hör av sig till Markaryds kommun angående valsedlar samt partierna som är representerade i kommunen till ett informationsmöte där man informerar om hantering av namnvalsedlar mm. Transport av förtidsröster sköttes av kommunens egen personal genom att två personer från kultur- och fritidsavdelningen körde rösterna från biblioteken i Markaryd och Strömsnäsbruk till kommunhuset. Detta fungerade mycket bra och var ett säkert sätt då förtidsrösterna förvarades inlåsta på de nämnda biblioteken över natten och hämtades morgonen därpå samt att det alltid var två personer som skötte detta. Till onsdagsräkningen ska vi inte spara så många förtidsröster. I år hade vi över 400, hälften hade räckt. Institutionsröstningen på KCM gick inte bra detta år heller. År 2014 var det ingen som förtidsröstade där och i år var det enbart tre personer. I år hade vi ändå gått ut med informationen i god tid, affischer hade satts upp och valkansliet har haft kontakt med personer 152

153 både på vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Trots detta var intresset svalt. Valnämnden vill att till nästa val, så bör man ta kontakt med personal på KCM i god tid och planera något tillsammans, som kan fungera bättre än vanlig institutionsröstning. Ambulerande röstmottagning var nytt för i år och ersatte kommunala bud. I Markaryds kommun har den ambulerande röstmottagningen fungerat mycket bra och uppfattats som väldigt positiv av dem som fick besök. Valkansliet gick ut med informationen i samband med all annan information om valet, vilket gjorde att vi fick in ca 15 röster genom ambulerande röstmottagning. Vad man kan tänka på till framtiden är att köpa in överfallslarm till röstmottagarna, som en trygghet för de personer som åker hem till okända människor. I Markaryds kommun hände inget ovanligt, däremot har det framkommit en incident från en annan kommun i Kronobergs län. Även överdrag i plast till skorna kan vara bra att ha med sig. Det kan också konstateras att resursen i form av extratjänst som anställdes att arbeta med valet har varit till stor hjälp. Det behövs en extra resurs under ett val. De valsedelställ som använts är bra på så sätt att de är i plexiglas och är tåligare än de i papp. Nackdelen med dem valsedelställ är dock att de tar för stor plats när man ställer dem i rad. I en del vallokaler löste man det som så att de placerades på två rader, men detta medförde att raden framför skymde lite de på nedersta raden som stod bakom. Trewell är ett företag som tillverkar valsedelställ i papp och som är stora (får plats med fler valsedlar) och stabila. Det finns även sådana som skymmer sikten lite när en väljare är framme och ska plocka sina sedlar. Valnämnden kan fundera över man vill köpa in sådana till valet Sedlarna rekommenderas ligga i bokstavsordning och samlade för alla tre val efter parti. Kostnad för årets RKL-val: kr per den 7 dec I budget kr Antal timmar på förtidsröstning: Totalt 137,5 h. (Mrd: 96 h, Str: 26,5 h, Tra: 6 h, Hin: 9 h) Antal förtidsröster på de olika ställen: Biblioteket Markaryd: Biblioteket Strömsnäsbruk: 475 Biblioteket Traryd: 105 Biblioteket Hinneryd: 55 Kommunhuset: 188 Institutionsröstning: 40 Valdeltagande 2018: 80,22 % Vid tangenterna Kristina P Baron, kommunsekreterare 153