Kvalitetsrapport

Transkript

1 Ärendenr GVN 2015/87 Handlingstyp Rapport Datum Kvalitetsrapport Resultatuppföljning Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Övergripande vision Verksamhetsidé GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Elevnärvaro, gymnasieskolan Jämförelsetal kommunal vuxenutbildning Styrtal folkhögskolan Övriga styrtal UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort BRUKARE/KUND PROCESS Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan ANDEL ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder JÄMFÖRELSETAL HOS ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan ENGELSKA Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder MATEMATIK Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder SVENSKA Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder... 44

3 4.4 ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Introduktionsprogrammen, gymnasieskolan PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL, IMPRO PREPARANDUTBILDNING, IMPRE SPRÅKINTRODUKTION, IMSPR YRKESINTRODUKTION, IMYRK, OCH INDIVIDUELLT ALTERNATIV, IMIND Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar STATUS VID AKTIVITETSANSVARETS START EFTERFÖLJANDE REGISTRERINGAR SAMMANFATTNING Elevnärvaro gymnasieskolan LÄRARKVITTENSER ELEVNÄRVARO ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Kunskapsresultat och jämförelsetal, kommunal vuxenutbildning Engelska Matematik Svenska Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs ANALYS OCH ÅTGÄRDER Utbildning i svenska för invandrare, SFI NATIONELLA SLUTPROV Kurs B Kurs C Kurs D Styrtal Folkhögskolan BRUKARPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET Övriga styrtal ANDEL AVHOPP, GYMNASIESKOLAN ANDEL OMVAL, GYMNASIESKOLAN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förekomst av uppdaterade planer Planernas uppfyllande av författningskrav... 60

4 1 (60) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten för läsåret Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Löpande under läsåret kommer ytterligare rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med detta redovisningssystem är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt: Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid.

5 2 (60) 1.3 Visioner och verksamhetsidé Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) Verksamhetsidé Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och arbetsmarknadsenhet. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2015/2016 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på en skola, Wisbygymnasiet, med två skolenheter, Wisbygymnasiet norr (WGN) och Wisbygymnasiet söder (WGS). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala aktivitetsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, har tidigare varit organiserat i ett speciellt projekt, Ungdomskraft, som från och med 2015 övergått till reguljär verksamhet. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen inriktas mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Verksamheten är från och med 2015 organiserad under namnet Kompetenscentrum Gotland, där också ansvaret för delar av s arbetsmarknadspolitiska insatser finns. Från och med 2015 har Gotland Grönt Centrum AB tagit över ansvaret för gård och konferens på tidigare Lövsta landsbyggdscentrum. Ansvaret för fastigheterna har övergått till tekniska nämnden. Huvudmannaskapet för den gymnasie- och vuxenutbildning som genomförs på Lövsta finns fortfarande kvar hos GVN.

6 3 (60) 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning I kvalitetsrapport 1 redovisas för gymnasieskolans nationella program kunskapsutvecklingen, jämförelser av resultat mellan kursbetyg och nationella prov, elevnärvaro, andel avhopp samt omval. I årets rapport har även introduktionsprogrammens omfattning och resultat samt kommunens aktivitetsansvar fått egna kapitel. För den kommunala vuxenutbildningen redovisas jämförelsetal i ett urval kurser och för folkhögskolan måluppfyllelse av vissa styrtal. I år redovisas också resultat avseende utbildning i svenska för invandrare, SFI. Avslutningsvis görs en kvalitativ bedömning av enheternas planer mot kränkande behandling inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Avsikten med kvalitetsrapporten är att den ska ge ett adekvat underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat och att åtgärdsförslagen ska kunna följas för att se om förbättringar uppnås Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan I gymnasieskolan finns ett antal olika mått som beskriver hur väl eleverna lyckats med sina studier. Det mest signifikanta mätetalet för elevernas måluppfyllelse kopplat till kunskapsutveckling är jämförelsetalet. För samtliga elever med slutbetyg 2015 var det genomsnittliga jämförelsetalet 14,6, en minskning från föregående år med 0,1. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 uppnåddes, men här måste nämnas att sedan 2014 har det nya begreppet gymnasieexamen införts. Eftersom jämförelsetalet endast redovisas för andelen elever som fått gymnasieexamen, är resultatet över tid beroende av kriterierna för en gymnasieexamen jämfört med det tidigare slutbetyget. Då det, framför allt på yrkesprogrammen, ställs högre krav på en gymnasieexamen jämfört med slutbetyg är jämförelser med resultat före 2014 inte möjliga att göra. Variationen mellan programmen pendlar mellan 16,9 (naturvetenskapsprogrammet) och 12,5 (bygg- och anläggningsprogrammet). Fem program hade ett jämförelsetal på 15,0 eller högre medan tre program hade ett jämförelsetal på 13,0 eller lägre. Spridningen har ökat från förra året då skillnaden mellan högsta och lägsta program var 3,4 förra året. I år är den 4,4 (4,3 år 2013). Skillnaden mellan kvinnor och män ökar. Det genomsnittliga jämförelsetalet för kvinnor är 15,4 och för män 13,9, en skillnad på 1,5. Förra året var skillnaden 1,0 och året dessförinnan 1,2. På några program finns större skillnader än så, men om ett kön är kraftigt underrepresenterat blir jämförelser inte relevanta. Förklaringen är att skillnaden beror på skiftande individuella prestationer. Vi redovisar, förutom betygsresultaten, andel elever med examensbevis, andel elever med grundläggande behörighet till högskola och andel elever med godkänt i alla kurser. För helhetens skull måste både andelen med examensbevis/slutbetyg och andelen med grundläggande behörighet till högskola beaktas, eftersom den ena är beroende av den andra.

7 4 (60) Vad som komplicerar det hela ytterligare är att examensbevi som begrepp som infördes i samband med Gy11 (första avgångskull i juni 2014). Tidigare fanns slutbetyg, men definitionen på slutbetyg är annorlunda än examensbevis. Examensbevis indelas också i två typer; yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Generellt kan sägas att kraven för en gymnasieexamen är högre än för det tidigare slutbetyget - speciellt för en yrkesexamen: Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: I en yrkesexamen skall poäng ingå varav ska vara godkända. Kurserna i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 skall vara godkända. Ytterligare krav är att 400 poäng av de programgemensamma ämnena är godkända samt ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen krävs poäng varav ska vara godkända. Kurserna svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 skall vara godkända. Dessutom ska du ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. Att examensbevisen når 83 procent jämfört med 74 procent förra året är en signifikant förbättring. Att nivån inte når upp till de resultat i 90 procentsintervallet som nåddes innan 2014 är förväntat och inte på något vis förvånande. Åtta av tolv yrkesprogram och fyra av sex högskoleförberedande program uppvisar förbättring, d.v.s. ökningen har skett på bred front. När det gäller grundläggande behörighet till högskola finns ett liknande problem som med slutbetyg/examen, d.v.s. att definitionerna ändrats i och med införandet av Gy11: Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: Grundläggande behörighet har den som fått en högskoleförberedande examen från gymnasieskolan alternativt en yrkesexamen på gymnasial nivå med lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan. Detta innebär att en elev som fått examen på ett högskoleförberedande program per automatik är behörig för vidare studier på universitet eller högskola. Så var inte fallet med ett slutbetyg. Det innebär också att kravnivån på yrkesprogram höjts, och att aktiva val från eleverna krävs för att de skall ha läst de nödvändiga kurserna i svenska och engelska. Med dessa förändringar, både avseende examensbevis/slutbetyg och de behörighetsgivande kurserna på yrkesprogram, är det givet att vi förväntat oss en lägre andel behöriga elever till högskola fr.o.m (av elever med examensbevis). Dessvärre sjunker nivån ytterligare från förra årets 80 procent till 76 procent. Skillnader i det sammanlagda resultatet (yrkesprogram och högskoleförberedande program) skall dock hanteras med försiktighet. En differens på några procentenheter kan lika gärna vara beroende av en skillnad i andelen elever på respektive programtyp, som av lägre prestationer. På de högskoleförberedande programmen är andelen med examensbevis det mest signifikanta måttet eftersom dessa också är högskolebehöriga. Det är därför väsentligt att analysera yrkesprogrammens resultat separat. Här kan konstateras att nivån sjunkit från ca: 88 procent före 2014 till 41 procent i år. Detta är en försämring med 11 procentenheter sedan förra årets 52 procent. Störst försämring uppvisar yrkesprogrammen på Wisbygymnasiet norr där resultatet sjunker från 45 till 31 procent. Yrkesprogrammen på Wisbygymnasiet söder sjunker också, men inte alls lika mycket. Här minskar det från 59 till 57 procent.

8 5 (60) Jämförelser med riket är görs inte här eftersom Skolverkets resultat är baserat på de elever som är betygssatta i minst poäng. Detta innebär inte att de är godkända i poäng; de saknar s.k. S eller -, vilket inte är några betyg och följaktligen inte heller ger några poäng. Vår tidigare statistik, innan 2014, har varit baserad på hela populationen vilket gör att jämförelser över tid är möjliga. Skolverkets nuvarande modell ger per definition ger högre värden än den tidigare. Eftersom det nu verkar klart på vilket sätt Skolverket fortsättningsvis kommer att rapportera resultat, är det nödvändigt att vi gör ett ställningstagande i frågan inför kommande läsårs rapportering. Ett mätetal som beskriver jämnheten i måluppfyllelsen och som utgör ett viktigt mål för samtliga elever är andelen elever som uppnått minst godkänt i alla kurser års resultat är 74 procent, en försämring jämfört med förra årets 80 procent. Denna nivå är dock högre än nivån före 2014, men det är förväntat på grund av definitionsändringarna avseende gymnasieexamen. Förändringarna fr.o.m. avgångsklasserna 2014 avseende examen jämfört med slutbetyg gör att ett antal målnivåer i nämndens styrkort måste justeras. För information om vad som redan görs för att förbättra elevernas kunskapsresultat hänvisas till rektorernas egna analyser. Under läsåret 2015/2016 ska utifrån elevernas kunskapsresultat följande åtgårder vidtas: a) En fördjupad analys av varför pojkarnas resultat försämras i förhållande till flickornas och vad skolan gör för att särskilt förbättra pojkarnas resultat. Åtgärder redovisas i nästa års resultatrapport. b) Trots att andelen elever med gymnasieexamen ökat på ett positivt sätt är det viktigt att för respektive programtyp att ytterligare kartlägga varför 17 procent saknar examen. Rektorerna ska utifrån detta våren 2016 redovisa för nämnden vilka åtgärder som behöver vidtas. c) Andelen elever på yrkesprogrammen som väljer att skaffa sig högskolebehörighet är låg och det är som tidigare till konstaterat stora delar ett systemfel. Wisbygymnasiets två skolenheter bör se till att möjligheterna att inom ramen för 2500 poäng skaffa sig en högskolebehörighet är lika för samtliga yrkesprogram. Likaså bör man inför nästa resultatrapport redovisa hur många som väljer att läsa för behörighet och hur många som klarar det. För introduktionsprogrammen pågår ett arbete med att utveckla uppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Uppdraget till rektor innevarande läsår är att implementera ett systematiskt sätt arbeta med resultatuppföljning.

9 6 (60) Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Denna jämförelse är en del av kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Redovisning sker av avvikelse på betygspoäng samt andel elever med högre eller lägre kursbetyg i jämförelse med provbetyg. I engelska är avvikelserna mellan prov och betyg på det stora hela rimliga. För tre år sedan var de högre, men en förändring skedde för två år sedan och i år är dessutom poängdifferensen på den totala nivån obefintlig. Vad som dock framgår är differenser mellan skolenheterna. På Wisbygymnasiet söder är spridningen större än på norr, och det är en större andel elever som får ett lägre betyg än provresultatet än tvärtom. Denna andel verkar i större utsträckning bestå av pojkar än flickor, men detta får analyseras djupare på skolenhetsnivå. I matematik finns en andel elever med högre betyg än provresultat, 19 procent med poängdifferens 0,9. Denna syns tydligast på WGS (23 procent och 1,1). Avvikelserna är inte så stora som för tre år sedan då 37 procent av eleverna hade högre betyg med poängdifferens 2,0 och de är också en något lägre avvikelse än förra året. På programnivå finns avvikelser som måste analyseras på skolenhetsnivå. Avvikelserna i svenska har i år ökat jämfört med förra året. Andelen elever med högre betyg än provresultat (drygt 30 procent) är nästan 14 procentenheter högre än förra året. Även här avvikelser på programnivå, i båda riktningar, som bör analyseras på skolenhetsnivå. För information om vad som redan görs på skolorna hänvisas till rektorernas analyser. Uppdraget till rektorerna är att på skolnivå fördjupa analysen av de avvikelser som redovisas och i nästa kvalitetsrapport redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Varför en så hög andel pojkar på Wisby söder fått lägre kursbetyg i engelska än provresultaten bör särskilt uppmärksammas Elevnärvaro, gymnasieskolan Att gymnasieskolan har bra rutiner kring elevernas närvaro är viktigt ur två aspekter: för att snabbt identifiera hög frånvaro och vidta åtgärder så att eleven inte missar den undervisning de har rätt till och behöver för att nå hög måluppfyllelse, för att få ett rättssäkert underlag vid rapportering av otillåten frånvaro till CSN. Styrkortets mål är att minst 95 procent av all undervisningstid ska vara inrapporterad i frånvarosystemet och den genomsnittliga närvaron på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent. Lärarkvittenserna uppgick föregående läsår till nära 91 procent, en upprepning av de föregående två årens goda resultat, vilket är oerhört positivt. Då vi tidigare sett förbättrade värden som nu verkar stabiliserat sig, är det troligt att vi inte kan förvänta oss så mycket bättre resultat, d.v.s. målet på 95 procent är för högt. Det måste alltid finnas ett utrymme för rena systemfel, d.v.s. fel som den enskilde läraren inte kan påverka. Till detta är det rimligt att det finns ett utrymme beroende på den enskilde. Vid kommande revision av styrkortet bör målnivån justeras till 90 procent, d.v.s. nuvarande resultatnivå är god och tillräckligt. Elevnärvaron för hela gymnasieskolan ligger kvar på drygt 86 procent, ett resultat i nivå med föregående fyra år men fortfarande drygt 3 procentenheter från styrkortets mål. WGN har högst närvaro, nästan 88 procent, och WGS når drygt 85 procent. Rektorerna beskriver även i år hur man aktivt och målmedvetet arbetat med att försöka öka elevernas närvaro, men hittills har resultatet inte riktigt stått i proportion till insatserna, någonting rektorerna själva också uttrycker.

10 7 (60) Jämförelsetal kommunal vuxenutbildning I årets kvalitetsrapport redovisas måluppfyllelsen 2013 och 2014 för den kommunala vuxenutbildningen i engelska, matematik och svenska separerat från resultaten från Detta beroende på Vux12 och den förändring i kursutbudet denna reform medförde. Officiell statistik inte finns tillgänglig för 2013 och 2014 så som den gör för tidigare år, så jämförelser med andra är inte möjligt att göra. 31 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning avbröt kursen Nivån är 10 procentenheter lägre (högre måluppfyllnad) än föregående år. I jämförelse med riket och jämförelsegruppen är det 6-10 procentenheter högre, men en positiv utveckling har trots detta skett. Rektors analys visar att antalet studerande på grundläggande nivå är lågt och minskar. Varje avbrott får därför en relativt stor vikt. I gymnasial vuxenutbildning avbröt 14 procent kursen, 1 procentenhet lägre (högre måluppfyllnad) än föregående år. Siffran är något bättre än riket 2014 och i nivå med turism- och besökskommungruppen. Skolinspektionen påpekar i sin rapport att det systematiska uppföljningsarbetet inom vuxenutbildningen måste förbättras i allmänhet och för SFI-undervisningen i synnerhet. Detta utvecklingsarbete är fram till nästa resultatrapport ett prioriterat område för rektor Styrtal folkhögskolan För folkhögskolan redovisas relevanta styrtal 2014/ procent av de studerande på allmänna linjen har lägre utbildningsbakgrund vilket med marginal överträffar styrkortets mål på 15 procent som också är statens krav för statsbidrag. Föregående år var resultatet 28 respektive 30 procent, så den höga nivån verkar ha stabiliserat sig. Demokrati-index uppgår till 75, att jämföra med förra årets 74. Dessvärre kan ingen jämförelse med riket göras, men den höga nivån innebär rimligtvis att målet ändå uppnåtts. Nöjdkund/elevindex uppgår vt 2015 till 71. Styrkortets mål är minst 70 vilket innebär att målet uppnåtts. Avbrott från utbildningen följs upp på folkhögskolan och styrkortsmålen är att avbrotten inte får överstiga 10 procent på allmän linje och 5 procent på särskilda kurser. Höstterminen 2014 var resultatet 7,8 procent respektive 2,8 procent, d.v.s. målet uppnås i båda avseendena Övriga styrtal Andelen avhopp på gymnasieskolan har minskat med 3 procentenheter (från 5 till 2) jämfört med Resultatet är det lägsta den senaste femårsperioden. Andelen omval uppgår till 6 procent vilket är en sänkning med 2 procentenheter. Även detta är det lägsta värdet under den senaste femårsperioden. I kvalitetsrapport 1 redovisas måluppfyllelsen kopplat till plan mot kränkande behandling. I nämndens styrkort finns två mål relaterade till detta område: att uppdaterade planer skall finnas mot kränkande behandling samt att dessa planer skall uppfylla författningarnas krav. De verksamheter inom GVF som omfattas av lagstiftningen är gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samtliga skolenheter har uppdaterade planer. Planerna har bedömts utifrån de krav som lagstiftningen ställer och som Skolinspektionen regelbundet följer upp. Av bedömningen framgår att gymnasieskolornas planer generellt håller en god nivå, men att det i vuxenutbildningens plan finns områden att förbättra.

11 8 (60) 1.6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro avseende gymnasieskolan sammanställs av förvaltningens kvalitetschef. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Resultat från Folkhögskolan och Komvux samlas in och sammanställs. Efter att enheternas återrapporterat och materialet sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se 1.5 ovan.

12 9 (60) 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform. För detaljerad information hänvisas, i förekommande fall, till respektive framgångsfaktors textavsnitt, se hänvisning Ref: nedan. Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Brukare/kund B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % Utfall 2014: 29 % Ref: 10.1, sid. 57 B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Demokrati-index 2015 = 75, riket okänt 2014 = 74 Ref: 10.1, sid. 57 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Ingen mätning 2014/2015 Ref: 8.2, sid. 55 B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.3 Minst 70 på folkhögskolan NKI 2015 = 71 Ref: 10.1, sid. 57

13 10 (60) B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.1 Uppdaterad plan finns på samtliga enheter Ref: , sid. 59 B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.2 Samtliga planer uppfyller författningskrav Ref: , sid. 60 B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Ref: - B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % Utfall 2015: 95 % Ref: 10.1, sid. 57 B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.1 Nollbas gymnasiet Utfall 2014: 2 % Utfall 2013: 5 %, 2012: 4 % Ref: 11.1, sid. 59 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.2 Nollbas Komvux Utfall 2014: 31 % grundvux, 14 % gyvux. Ref: och 0, sid. 55 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Utfall ht 2014: 7,8 % resp. 2,8 % Ref: 10.1, sid 57 B6.3 Andel elever som gör omval i årskurs 1 Mål: B6.3.1 Nollbas Utfall 2014: 6 % Utfall 2013: 8 % Ref: 11.2, sid. 59

14 11 (60) B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Utfall 2015: 74, riket okänt Utfall 2014: 72 Ref: 10.1, sid Process P1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse P1.2 Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg på gymnasieskolan Mål: P1.2.2 Minst 14,2 Utfall 2015: 14,6 Ref: 3.2, sid. 19 P1.3 Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Mål: P1.3.2 Minst 90 % Utfall 2015: 76 % Ref: 3.3, sid. 24 P1.4 Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser Mål: P1.4.1 Minst 70 % Utfall 2015: 74 % Ref: 3.4, sid. 29 P4. Effektiva övergångar mellan grund- och gymnasieskola P4.1 Utvärdering görs av Överlämnandegruppen Mål: P4.1.1 Utvärdering skall visa att övergångarna är effektiva P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Ref: 10.2, sid. 58

15 12 (60) P8. Motivera eleverna att närvara i skolan P8.1 Genomsnittlig elevnärvaro på skolenhet och program Mål: P8.1.1 Eleverna har minst 90 % närvaro på samtliga enheter och program Utfall 2015: 86 % Ref: 7.2, sid. 51 P8.2 Inrapporteringsgrad (lärarkvittenser) Mål: P % av genomförd lektionstid är kvitterad Utfall 2015: 91 % Ref: 7.1, sid. 50

16 13 (60) 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan 3.1 Andel elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: I en yrkesexamen skall poäng ingå varav ska vara godkända. Kurserna i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 skall vara godkända. Ytterligare krav är att 400 poäng av de programgemensamma ämnena är godkända samt ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen krävs poäng varav ska vara godkända. Kurserna svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 skall vara godkända. Dessutom skall gymnasiearbetet vara godkänt. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal elever CPG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 92% 91% Antal elever EAG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 87% 87% Antal elever RSG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 93% 93% Antal elever WGN Antal med ex.bevis Andel med ex.bevis 83% 69% Antal elever WGS Antal med ex.bevis Andel med ex.bevis 84% 78% Antal elever GVF totalt Antal med examensbevis/ slutbetyg Andel med examensbevis /slutbetyg 83% 74% 90% 91% 90% Tabell 3-1: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, Gymnasie- och

17 14 (60) Enhet K M Totalt WGN WGS GVF totalt Tabell 3-2: Andel elever (%) med examensbevis 2015, könsfördelning, Gymnasie- och

18 15 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, Antal elever BA, fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Byggprogrammet, BP, t.o.m Andel med ex.bev./slutbet. 90% 64% 94% 97% 97% El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE Industritekniska programmet, IN, och Hantverksprogrammet (träteknik), HV, fr.o.m Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 82% 77% 100% 83% 94% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 79% 59% 94% 93% 94% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 71% 75% 93% 87% 75% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 77% 58% 100% 100% 100% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 83% 96% 99% 96% 99% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 78% 56% 94% 100% 88% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet %.. Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 100% 50% 92% 100% 69% WGN totalt 1 Antal med ex.bev./slutbet Antal elever Andel med ex.bev./slutbet. 83% 69% 95% 92% 91% Tabell 3-3: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet norr 1 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

19 16 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-4: Andel elever (%) med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr

20 17 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal elever Barn- och fritidsprogrammet, BF Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 75% 100% 87% 92% 96% Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet (textil), HV, t.o.m Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 77% 68% 78% 90% 91% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 89% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 71% 67% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 86% 91% 83% 80% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 50% 65% 88% 86% 95% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 77% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 78% 85% 78% 81% 88% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 61% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 87% 80% 93% 96% 93% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 96% 95% WGS totalt 2 Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 84% 79% 86% 89% 90% Tabell 3-5: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 2 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

21 18 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-6: Andel (%) elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder

22 19 (60) 3.2 Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: För att räkna jämförelsetalet för ett examensbevis måste kursbetygen översättas till värden: F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens poäng. Exempelvis C (eller tidigare VG) i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i examensbeviset/slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s i ett examensbevis eller slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för examensbeviset eller slutbetyget och kan maximalt bli 20, Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG ,0 13,8 13,9 CPG nationella program Riket ,9 14,0 14,0 EAG nationella program RSG nationella program WGN nationella program WGS GVF samtliga program totalt EAG ,2 14,0 13,8 Riket ,6 13,7 13,7 RSG ,0 14,9 15,3 Riket ,4 14,5 14,5 WGN 14,3 14, Riket 3-14, WGS 14,8 14, Riket 3 14, GVF 14,6 14,7 14,3 14,0 14,2 Turism ,1 13,9 14,0 Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-7: Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program 16,3 13,7 14,3 WGS 15,2 14,3 14,8 GVF samtliga program totalt 15,4 13,9 14,6 Tabell 3-8: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Gymnasie- och 3 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 4 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket

23 20 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, BA, fr.o.m WGN 12,5 13,0 12,1 12,2 12,0 Byggprogrammet, BP, t.o.m El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE S:a nationella program Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m Riket - 13,3 12,4 12,6 12,7 WGN 13,5 14,3 12,5 13,4 11,9 Riket - 13,1 12,3 12,5 12,5 WGN 12,9 13,7 12,0 11,3 11,9 Riket - 13,0 11,5 11,5 11,6 WGN Riket - 14, WGN Riket - 13, WGN 15,0 15,2 13,6 13,1 12,2 Riket - 14,5 13,5 13,4 13,6 WGN 14,1 13,8 13,0 13,7 12,5 Riket - 12,8 12,3 12,5 12,6 WGN 16,9 16,4 16,3 16,4 17,3 Riket - 15,9 16,1 16,2 16,3 WGN 14,4 14,3 13,8 14,8 14,2 Riket - 14,5 14,2 14,2 14,3 WGN 14,3 14,7 14,0 13,8 13,9 Riket 3-14,5 13,9 14,0 14, ,9 13,7 Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m ,9 13,1 11,6 12,0 13,1 WGN 5 14,2 14,7 13,9 13,6 13,9 WGN totalt Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-9: Jämförelsetal hos elever med slutbetyg/examensbevis, Wisbygymnasiet norr 5 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

24 21 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet 10,1 12,6 12,5 El- och energiprogrammet - 13,5 13,5 Fordons- och transportprogrammet 15,5 12,3 12,9 Naturbruksprogrammet 15,6 14,7 15,0 Sjöfartsutbildningen 14,4 11,6 11,9 VVS- och fastighetsprogrammet 14,2 14,1 14,1 Naturvetenskapsprogrammet 17,2 16,4 16,9 Teknikprogrammet 15,7 14,2 14,4 WGN totalt 16,3 13,6 14,2 Tabell 3-10: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr

25 22 (60) Wisbygymnasiet söder Program WGS 13,4 13,7 13,6 14,6 13,5 Barn- och fritidsprogrammet, BF Riket - 13,3 12,5 12,6 12,7 Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk WGS 13,2 14,0 13,8 13,6 13,7 Riket - 13,5 12,8 12,9 12,9 WGS ,2 15,4 Riket ,0 14,3 WGS 13,3 13, Riket - 14, WGS 13,7 13,8 12,9 12,7 12,0 Riket - 14,0 12,7 12,7 12,7 WGS 14,0 14,7 14,8 14,4 13,1 Riket - 13,8 13,2 13,2 13,3 WGS 15,2 15, Riket - 14, WGS 14,8 15,6 15,3 15,4 15,6 Riket - 14,9 14,9 15,0 15,0 WGS 16, Riket - 15, WGS 15,3 14,7 15,5 15,0 15,7 Riket - 14,7 14,7 14,8 14,9 WGS 14,8 14,8 14,6 14,5 14,5 Riket 3-14,6 14,1 14,1 14,2 WGS ,9 13,6 14,9 WGS 6 14,8 14,8 14,6 14,3 14,5 WGS totalt Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-11: Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 6 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

26 23 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet 13,9 10,4 13,4 Handels- och administrationsprogrammet 14,9 12,0 13,2 Hotell- och turismprogrammet 13,8 11,5 13,3 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 14,7 12,4 13,7 Vård- och omsorgsprogrammet 14,0-14,0 Ekonomiprogrammet 15,1 15,2 15,2 Estetiska programmet 14,8 14,8 14,8 Humanistiska programmet 16,6 17,3 16,7 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,6 14,7 15,3 WGS totalt 15,2 14,3 14,8 Tabell 3-12: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder

27 24 (60) 3.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: Grundläggande behörighet har den som fått en högskoleförberedande examen från gymnasieskolan alternativt en yrkesexamen på gymnasial nivå med lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan (se 3.1 sid. 13) Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG Riket EAG nationella program EAG Riket RSG nationella program RSG Riket WGN nationella program WGN Riket WGS WGS Riket GVF GVF samtliga program Turism Riket Tabell 3-13: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Gymnasie- och Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program WGS WG (samtliga program) Tabell 3-14: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Gymnasie- och Enhet WGN WGS WG Tabell 3-15: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever på yrkesprogram med examensbevis 2015, Gymnasie- och

28 25 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, BA, fr.o.m WGN Byggprogrammet, BP, t.o.m El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket S:a nationella program WGN Riket Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m WGN Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m WGN WGN totalt WGN Riket Tabell 3-16: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Wisbygymnasiet 7 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

29 26 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-17: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr

30 27 (60) Wisbygymnasiet söder Program WGS Barn- och fritidsprogrammet, BF Riket Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS WGS totalt WGS Riket Tabell 3-18: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Wisbygymnasiet söder 8 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

31 28 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-19: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder

32 29 (60) 3.4 Elever med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program EAG nationella program RSG nationella program WGN nationella program WGS GVF totalt Tabell 3-20: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program WGS GVF samtliga program Tabell 3-21: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Gymnasie- och

33 30 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, Antal med ex.bev./slutbet BA, fr.o.m Antal 0% IG Byggprogrammet, BP, t.o.m Andel 0% IG 82% 87% 87% 59% 54% El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 65% 95% 79% 79% 52% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 47% 75% 69% 40% 62% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 80% 75% 69% 62% 40% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 90% 100% 71% 73% 87% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 94% 89% 87% 87% 100% Antal med ex.bev./slutbet Teknikprogrammet, TE Antal 0% IG Andel 0% IG 72% 80% 63% 58% 68% S:a nationella program 76% 86% 78% 65% 68% Antal med ex.bev./slutbet Specialutformat program, Antal 0% IG Produktionsteknik Andel 0% IG Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 25%.. 50% 43% 78% WGN totalt Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 74% 86% 77% 62% 68% Tabell 3-22: Elever med godkänt i alla kurser av elever som fick examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet norr

34 31 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-23: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr

35 32 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal med ex.bev./slutbet Barn- och fritidsprogrammet, BF Antal 0% IG Andel 0% IG 80% 86% 89% 61% 52% Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 71% 76% 64% 53% 72% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG % 62% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 40% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 79% 78% 38% 55% 57% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 100% 91% 91% 74% 47% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 79% 65% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 62% 89% 60% 57% 59% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 86% 100% Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m Andel 0% IG 74 68% 74% 74% 80% S:a nationella program 75% 76% 71% 66% 66% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG % 32% 53% WGS totalt 9 Antal 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Andel 0% IG 75% 76% 69% 61% 66% Tabell 3-24: Elever med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 9 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

36 33 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Humanistiska programmet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-25: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder

37 34 (60) 3.5 Analys och åtgärder Den allmänna bedömningen av elevernas kunskapsutveckling över tid, om man med kunskapsutveckling menar betygsresultat är att hänsyn måste tas till att gymnasiereformen innebar ganska stora förändringar i förutsättningarna och att man därför inte kan jämföra med resultaten från 2013 och tidigare, varför heller inte tidigare åtgärder kan jämföras med de åtgärder som vi nu vidtar. Några mycket viktiga faktorer: Behöriga elever i Gy11 hålls kvar på programmen, där det tidigare fanns möjlighet att övergå till IV. Yrkesprogrammen ger högskolebehörighet endast om eleven själv väljer de kurser som krävs. Alla elever på de högskoleförberedande programmen som får ett examensbevis är behöriga till högskolan. Det måste alltså bli 100 % måluppfyllelse bland dem som genomför programmet och tidigare kunde man få ett slutbetyg utan att vara behörig till högskola. Elever på yrkesprogram måste uppfylla kriterierna för gymnasieexamen för att få ett examensbevis. Slutbetyg kunde tidigare utfärdas med en mängd IG. Sammanfattningsvis är det alltså tydligare nu vilka resultat som faktiskt uppnåtts. Ett slutbetyg innebar bara att man hade betyg i samtliga kurser, inte nödvändigtvis godkända. Ett examensbevis betyder att man uppfyllt vissa kriterier t.ex. att vissa bestämda kurser ska ha genomförts med minst betyget E. Med detta som bakgrund är det inte så underligt att andelen med examensbevis är lägre än andelen med slutbetyg enligt tidigare regler. En viss förbättring kan ses 2015 jämfört med 2014, då första kullen i Gy11 gick ut. Det är omöjligt att analysera på ett så liten underlag. Om trenden håller i sig kan man kanske tro att det kan bero på att grundskolan hinner ifatt gymnasiereformen successivt Wisbygymnasiet norr Andel elever med examensbevis På yrkesprogrammen inom WGN har andelen elever med examensbevis ökat 2015 jämfört med 2014 på alla program utom Naturbruksprogrammet, NB, (75-71 procent). Mest anmärkningsvärda ökningarna finns inom sjöfartsutbildningen, RXS, (från procent) och byggoch anläggningsprogrammet, BA, (från procent) men även övriga visar höga procentuella ökningar. Dock är det för tidigt att göra några slutsatser utifrån detta men ändå värt att notera. På högskoleprogrammen syns en tydlig förbättring på TE som ökar från 56 till 78 procent. Programmet har krympt de senaste åren men andelen med examensbevis har gått upp. Resultatet är ändå relativt låg vilket är värt att notera för ett högskoleförberedande program. Att 22 procent inte uppnår examensbevis behöver tittas närmare på. En försämring inom NA. Går från 96 till 83 procent. Elevantalet har här gått ned något. Även här en förvånansvärt hög siffra som behöver ses närmare på. Dessa två program närmar sig resultatmässigt men nivån på resultaten är inte det vi vill ha. Hur långt ifrån examen dessa elever är framgår inte. Kan vara värt att analysera framöver Jämförelsetal Betygsmedelvärdet har försämrats, från 14,7 till 14,3. Vi ser också att pojkarna har lägre betyg än flickorna inom WGN, 13,7 jämfört med 16,3. Ett faktum som vi är medvetna om sen tidigare men det är svårt att förändra/förbättra. Noterbart är att NB ligger höst av alla yrkesprogram, 15,0. Att jämföra med BA 12,5 och EE 13,5. NB har de senaste åren haft relativt låga antagningspoäng från åk 9.

38 35 (60) Grundläggande högskolebehörighet Andelen elever med grundläggande behörighet för högskolan är 100 procent för de högskoleförberedande programmen, eftersom det krävs högskolebehörighet för att få examen. Yrkesprogrammen varierar i detta avseende och visar överlag låga resultat. Eleverna som tog examen 2014 och 2015 har varit tvungna att läsa utökat program samt använda individuella valet för att uppnå behörighet. Detta har vi nu förändrat för de elever som nu börjat yrkesprogrammen, d.v.s. en yrkeskurs har utgått till förmån för En6 alt. Sv2. Nu räcker det att inteckna ind.valet för att uppnå behörighet inom poäng. Om det sedan räcker för att eleverna skall vara mer motiverade eller bättre klara av att uppnå behörigheten återstår att se. Återigen visar NB bäst resultat, 40 procent. Värt att notera är också att FT går från 6 procent till 21 procent. Sammantaget är resultaten låga och svaret på frågan varför är inte helt lätt att besvara. Det kan bero på att eleverna måste välja till kurser inom det individuella valet. Att lägga in dessa kurser inom ramen för programfördjupningarna är inte görligt eftersom det skulle påverka utbudet av yrkeskurser mycket negativt. Vi har här även ett uppdrag att höja nivån på elevernas yrkeskunskaper. Vi arbetar kontinuerligt med eleverna och lägger mycket tid och resurser på stöd och elevhälsa. Alla lärare har till uppdrag att göra de extra anpassningar som krävs inom undervisningen, men när det inte räcker till görs kartläggning över elevens totala situation och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Fr.o.m. läsåret 2012/2013 ökades undervisningstiden i Ma1c från 90 till 100 timmar eftersom lärarna uppmärksammade att eleverna behöver mer tid och inte varit så förberedda (från grundskolan) som vi förväntat oss. Vi lägger ut mycket resurstid inom de flesta gymnasiegemensamma ämnena inom yrkesprogrammen, främst Ma, Sv, En. Även inom matematiken på NA och TE läggs resurstid. Specialpedagoger arbetar kontinuerligt med att stötta lärare i deras arbete med anpassningar. Inom vissa kurser genomförs delar av kursen med två lärare i klassrummet. Studietek och studio finns att tillgå Wisbygymnasiet söder På programnivå kan följande kommenteras: Som tidigare nämnts är det inte relevant att jämföra andel examensbevis med tidigare slutbetyg. Vi har alltså bara två år som är jämförbara. På yrkesprogrammen har andelen med examensbevis ökat 2015 jämfört med 2014 på HA och RL. RL visar t.o.m. bättre resultat än i det gamla systemet med 93 procent med examensbevis. Alla elever utom en fick sin yrkesexamen. Noteras bör också att en enda elev utgör 7 procent i statistiken. BF och VO visar en försämring. På ett så litet underlag elever kan inga slutsatser dras varken av förbättringar eller av försämringar. På högskoleprogrammen finns en markant förbättring på EK. Programmet växer och andelen elever med goda resultat likaså. Framtiden får utvisa om trenden håller i sig. Humanistiska programmet ser också vid en första anblick ut att ha en stor förbättring, men här är det väldigt få elever och procenttalen blir därför lite missvisande. Den klass som gick ut HU 2015 hade också ett mycket högt ingångsvärde i sina grundskolebetyg. Sammanfattningsvis kan man egentligen bara konstatera att två år är för få för att kunna uttala sig om trender, men att den totala andelen elever som slutför sin examen på Wisbygymnasiet söder 2015 är ungefär i paritet med andelen som fick ett slutbetyg (84 resp. 86 procent). Med tanke på den skärpning i kraven som Gy11 innebar är det ett ganska gott resultat, samtidigt som det inte är tillfyllest att 16 procent av eleverna inte fått examen. Man behöver egentligen också studera hur långt ifrån examen som dessa 16 procent är. Det kan ju vara så att smärre kompletteringar räcker för att utfärda examensbevis för många av eleverna. Den analysen har vi ännu inte gjort.

39 36 (60) Betygsmedelvärdet har inte nämnvärt förändrats från den gamla skalan med tre godkända betyg, till den nya med fem. Det kan tyckas lite förvånande med tanke på de protester som kom i samband med bytet om just risken för att de nya studenterna skulle få en orättvis konkurrenssituation jämfört med tidigare. I själva verket har medelbetyget generellt för hela enheten ökat något i Gy11. Betygen har sjunkit något jämfört med 2014 på alla program utom SA, men vi kan inte se hur det ser ut i jämfört med riket. Sammantaget är betygsmedelvärdet detsamma som Flickor får högre betyg än pojkar (15,4 i snitt mot 14,3), vilket är något vi sett under lång tid och uppmärksammat utan att kunna vända trenden. Andelen elever med grundläggande behörighet för högskolan är givetvis 100 procent för de högskoleförberedande programmen, eftersom det krävs högskolebehörighet för att få ut en examen. De yrkesförberedande programmen varierar i detta avseende. På BF har 87 procent av eleverna högskolebehörighet, vilket kan förklaras med att programmet inte behöver utökas för att ge behörighet. Vi har dessutom lagt in svenska 3 som fördjupningskurs, vilket innebär att eleven endast behöver använda en kurs på individuella valet för att få högskolebehörighet. Det är endast på RL som eleverna behöver ha en utökad kurs för att nå högskolebehörighet. HA, HT och VO har i likhet med BF möjligheten inom de 2500 p. RL och HA har lägst andel elever med högskolebehörighet, 36 resp. 35 procent. För RL:s del innebär 36 procent en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2014, medan HA, trots att möjligheten är inbakad i programmet, avstår från möjligheten valde 53 procent att lägga till nödvändiga kurser mot 35 procent Vi har alltså underlättat för eleverna att få högskolebehörighet. Diskussioner med RL förs om att även där lägga in en kurs som fördjupning, men här menar lärarna att karaktärsämnena är så viktiga för programmets karaktär att man har svårt att byta ut en kurs. Vi arbetar ständigt med att förbättra genomströmningen av eleverna och lägger mycket tid och resurser på stöd och elevhälsa. Alla lärare har till uppdrag att göra de extra anpassningar som är möjliga inom klassens ram, men när det inte räcker träder elevhälsoteamet in och åtgärdsprogram upprättas. Under året har vi bl.a. lagt extra resurs på matematik 2b så att det funnits 50 procent extra lärarresurs i varje grupp. En specialpedagog har varit med på många av mattelektionerna på matematik 1a och vi har haft extra stödtid för matematik 1b. Dessutom har vi haft öppet plugg d.v.s. skolan är öppen för stöd och hjälp efter skoltid en kväll i veckan där det funnits både specialpedagog och extra lärare med olika kompetenser. Studion är öppen och hela dagarna och det finns ständigt en speciallärare där och ibland även andra lärare vars elever delvis arbetar i studion. Vi använder med andra ord alla resurser vi har för att så många som möjligt ska klara studierna. Skolsköterska och kurator är viktiga för de elever som har behov av stöttning på det personliga planet.

40 37 (60) 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan I det följande visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska 5, matematik 1 och svenska 1. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen vid ordinarie kursavslut och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden: F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan F och E, men 2,5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan prov- och kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 4.1 Engelska Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,3 14,3 0,0 5,6% 4,9% WGS ,5 14,5 0,0 13,4% 17,1% GVF ,4 14,4 0,0 10,3% 12,2% Tabell 4-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,2 14,1 15,5 14,1 0,3 0,0 12,5% 4,2% 0,0% 5,8% WGS ,5 14,5 14,6 14,4 0,1-0,1 14,4% 11,9% 12,9% 23,8% GVF ,6 14,3 14,7 14,2 0,1-0,1 14,1% 7,4% 10,9% 13,2% Tabell 4-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och

41 38 (60) Wisbygymnasiet norr Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,5 11,9-0,6 4,8% 28,6% EE ,6 13,8 0,2 4,2% 0,0% FT ,8 11,8 0,0 0,0% 0,0% NA ,0 17,3 0,3 11,1% 0,0% NB ,8 9,4 0,6 25,0% 0,0% RX ,5 12,5 0,0 0,0% 0,0% TE ,1 16,2 0,1 3,7% 0,0% VF ,5 11,9-0,6 0,0% 25,0% WGN ,3 14,3 0,0 5,6% 4,9% Tabell 4-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 21 12,5 11,9 0,0-0,6 4,8% 28,6% EE 24 13,6 13,8 0,0 0,2 4,2% 0,0% FT 20 11,8 11,8 0,0 0,0 0,0% 0,0% NA ,1 18,3 16,4 18,5 0,3 0,2 14,3% 6,7% 0,0% 0,0% NB 1 3 0,0 11,7 0,0 12,5 0,0 0,8 0,0% 33,3% 0,0% 0,0% RX 8 12,5 12,5 0,0 0,0% 0,0% TE ,5 16,1 17,5 16,2 0,0 0,1 0,0% 3,8% 0,0% 0,0% VF ,0 13,3 10,0 12,5 0,0-0,8 0,0% 0,0% 0,0% 33,3% WGN ,2 14,1 15,5 14,1 0,3 0,0 12,5% 4,2% 0,0% 5,8% Tabell 4-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2013/2014, Wisbygymnasiet norr

42 39 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,8 10,3-0,5 11,1% 33,3% EK ,1 15,1 0,0 14,3% 14,3% ES ,2 16,0-0,2 5,9% 11,8% HA ,4 12,0-0,4 9,5% 33,3% HT ,7 13,8 0,1 15,4% 7,7% HU ,0 15,0 0,0 0,0% 0,0% RL ,5 13,1-0,4 22,2% 38,9% SA ,7 15,7 0,0 14,1% 12,8% VO ,0 11,3 1,3 12,5% 0,0% WGS ,5 14,5 0,0 13,4% 17,1% Tabell 4-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,0 11,9 10,0 10,6 0,0-1,3 20,0% 0,0% 20,0% 50,0% EK ,2 15,8 14,2 15,8 0,0 0,0 14,3% 14,3% 14,3% 14,3% ES ,8 17,5 15,6 17,5-0,2 0,0 7,7% 0,0% 15,4% 0,0% HA ,6 11,8 13,6 11,3 0,0-0,5 14,3% 7,1% 14,3% 42,9% HT ,5 15,0 13,8 15,0 0,3 0,0 16,7% 0,0% 8,3% 0,0% HU 3 15,0 15,0 0,0 0,0% 0,0% RL ,6 13,2 13,6 12,1 0,0-1,1 27,3% 14,3% 27,3% 57,1% SA ,6 15,7 15,7 15,6 0,1-0,1 14,8% 12,5% 11,1% 16,7% VO ,7 5,0 11,7 10,0 0,0 5,0 0,0% 50,0% 0,0% 0,0% WGS ,5 14,5 14,6 14,4 0,1-0,1 14,4% 11,9% 12,9% 23,8% Tabell 4-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder

43 40 (60) 4.2 Matematik 1 Matematik 1a, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,3 11,9 0,6 12,9% 0,6% WGS ,5 11,6 1,1 23,0% 1,2% GVF ,8 11,7 0,9 19,0% 1,0% Tabell 4-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,2 10,6 15,4 11,3 0,2 0,7 8,7% 13,6% 0,0% 0,8% WGS ,2 10,9 11,5 11,8 1,3 0,9 26,5% 17,2% 0,7% 2,2% GVF ,8 10,7 12,0 11,5 1,2 0,8 24,1% 15,1% 0,6% 1,3% Tabell 4-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och

44 41 (60) Wisbygymnasiet norr Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BA ,4 10,2 1,8 21,7% 0,0% EE ,5 9,1 0,6 15,4% 0,0% FT ,9 10,5 0,6 9,5% 0,0% NB 5 5 7,5 7,5 0,0 0,0% 0,0% RX 8 8 5,6 7,5 1,9 12,5% 0,0% VF 6 6 7,1 7,1 0,0 0,0% 0,0% Matematik 1c: NA ,4 16,7 0,3 13,9% 2,8% TE ,7 13,9 0,2 10,0% 0,0% WGN ,3 11,9 0,6 12,9% 0,6% Tabell 4-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BA 23 8,4 10,2 1,8 21,7% 0,0% EE 26 8,5 9,1 0,6 15,4% 0,0% FT 21 9,9 10,5 0,6 9,5% 0,0% NB 1 4 0,0 9,4 0,0 9,4 0,0 0,0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% RX 8 5,6 7,5 1,9 12,5% 0,0% VF 6 7,1 7,1 0,0 0,0% 0,0% Matematik 1c: NA ,1 16,8 16,3 17,2 0,2 0,4 9,5% 20,0% 0,0% 6,7% TE ,5 13,7 12,5 14,0 0,0 0,3 0,0% 10,3% 0,0% 0,0% WGN ,2 10,6 15,4 11,3 0,2 0,7 8,7% 13,6% 0,0% 0,8% Tabell 4-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr

45 42 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BF ,5 5,8 3,3 33,3% 0,0% HA ,7 11,3 1,6 27,3% 4,5% HT ,0 11,7 1,7 23,1% 0,0% RL ,9 12,5 1,6 30,0% 10,0% VO ,3 9,4 3,1 30,8% 0,0% Matematik 1b: EK ,5 13,2 0,7 14,5% 0,0% ES ,1 12,0 0,9 36,8% 0,0% HU ,4 11,3 0,9 33,3% 0,0% SA ,9 11,6 0,7 19,0% 0,0% WGS ,4 10,5 2,1 23,0% 1,2% Tabell 4-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BF 7 5 1,4 4,0 4,3 8,0 2,9 4,0 28,6% 40,0% 0,0% 0,0% HA ,9 11,5 9,7 12,3 2,8 0,8 44,4% 15,4% 4,5% 0,0% HT ,8 12,5 11,7 12,5 1,9 0,0 25,0% 0,0% 0,0% 0,0% RL ,7 8,1 13,8 10,6 1,1 2,5 25,0% 37,5% 10,0% 8,3% VO ,3 6,7 9,3 10,0 3,0 3,3 30,0% 33,3% 0,0% 0,0% Matematik 1b: EK ,7 13,3 12,9 13,5 1,2 0,2 19,2% 10,3% 0,0% 0,0% ES ,3 10,5 12,3 11,0 1,0 0,5 42,9% 20,0% 0,0% 0,0% HU ,5 10,0 11,5 10,0 1,0 0,0 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% SA ,0 10,6 11,7 11,3 0,7 0,7 21,4% 14,3% 0,0% 0,0% WGS ,2 10,9 11,5 11,8 1,3 0,9 26,5% 17,2% 1,2% 0,7% Tabell 4-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder

46 43 (60) 4.3 Svenska 1 Svenska 1 är den högsta obligatoriska kurs samtliga elever antagna fr.o.m läser i ämnet. Kursen läses normalt i årskurs Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,0 13,1 1,1 29,5% 10,1% WGS ,9 14,4 0,5 30,9% 11,4% GVF ,2 13,9 0,7 30,4% 10,9% Tabell 4-13: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,8 11,3 16,1 12,5 0,3 1,2 22,7% 30,8% 13,6% 9,4% WGS ,2 13,3 15,0 13,5 0,8 0,2 34,1% 25,6% 10,9% 12,2% GVF ,4 12,1 15,1 12,9 0,7 0,8 32,5% 28,6% 11,3% 10,6% Tabell 4-14: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Gymnasie- och Wisbygymnasiet norr Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,3 10,6 0,3 15,0% 0,0% EE ,4 12,6 0,2 15,0% 5,0% FT ,4 10,7 5,3 66,7% 5,6% NA ,7 15,5-0,2 25,0% 22,2% NB 5 5 9,0 9,5 0,5 20,0% 0,0% RX ,4 11,8 1,4 28,6% 14,3% TE ,4 14,6 1,2 39,3% 7,1% VF ,0 12,5-0,5 0,0% 20,0% WGN ,0 13,1 1,1 29,5% 10,1% Tabell 4-15: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 20 10,3 10,6 0,3 15,0% 0,0% EE 20 12,4 12,6 0,2 15,0% 5,0% FT 18 5,4 10,7 5,3 66,7% 5,6% NA ,9 15,5 16,3 14,5 0,4-1,0 25,0% 25,0% 15,0% 31,3% NB ,0 8,8 10,0 9,4 0,0 0,6 0,0% 25,0% 0,0% 0,0% RX 7 10,4 11,8 1,4 28,6% 14,3% TE ,0 13,1 20,0 14,4 0,0 1,3 0,0% 40,7% 0,0% 7,4% VF 5 13,0 12,5-0,5 0,0% 20,0% WGN ,8 11,3 16,1 12,5 0,3 1,2 22,7% 30,8% 13,6% 9,4% Tabell 4-16: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr

47 44 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,8 10,0 1,2 25,0% 12,5% EK ,2 14,6 0,4 23,1% 9,6% ES ,3 16,3 0,0 25,0% 25,0% HA ,7 12,4 0,7 42,9% 14,3% HT ,1 13,3 0,2 15,4% 7,7% HU ,9 18,1 1,2 50,0% 0,0% RL ,8 13,3 0,5 22,2% 5,6% SA ,8 15,4 0,6 39,2% 12,7% VO ,7 12,2 0,5 22,2% 0,0% WGS ,9 14,4 0,5 30,9% 11,4% Tabell 4-17: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF 5 3 7,0 11,7 9,5 10,8 2,5-0,9 40,0% 0,0% 0,0% 33,3% EK ,4 14,1 15,0 14,3 0,6 0,2 29,2% 17,9% 8,3% 10,7% ES ,0 16,9 16,0 16,9 0,0 0,0 25,0% 25,0% 25,0% 25,0% HA ,1 10,8 13,4 11,7 0,3 0,9 37,5% 46,2% 25,0% 7,7% HT ,1 12,5 13,3 12,5 0,2 0,0 16,7% 0,0% 8,3% 0,0% HU 4 16,9 18,1 1,2 50,0% 0,0% RL ,8 10,8 14,2 11,7 0,4 0,9 16,7% 33,3% 8,3% 0,0% SA ,1 14,0 16,2 13,8 1,1-0,2 45,3% 26,9% 11,3% 15,4% VO ,6 12,5 12,2 12,5 0,6 0,0 25,0% 0,0% 0,0% 0,0% WGS ,2 13,3 15,0 13,5 0,8 0,2 34,1% 25,6% 10,9% 12,2% Tabell 4-18: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder

48 45 (60) 4.4 Analys och åtgärder Wisbygymnasiet norr Analys av betygsättningen på nationella prov i Sv1, Eng5 och Ma1a och 1b kommer att göras under en studiedag i september. Lärarna har detaljkunskapen att se bakom statistiken. Utifrån statistiken kan man konstatera korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg är relativt god i Eng5. Endast undervisande lärare vet hur elevens hela studieresultat ser ut. Med det i beaktande kan man ändå i det totala materialet konstatera att kursbetygen tenderar att bli något högre än betyget på nationella provet. I engelska är detta marginellt. Någon enstaka grupp kan avvika men detta bör alltså analyseras av undervisande lärare tillsammans med kollegor. I matematik och svenska däremot finns en ganska stor diskrepans till kursbetygets fördel. Sv1 visar stor avvikelse inom tre program och endast ett program, VF, visar skillnad till kursbetygets nackdel. Detta bör analyseras vidare av lärarna. Ma 1a visar avvikelse inom två program, BA och RXS. Det är troligt att flertalet elever som hamnat strax under betygsgränsen på nationella provet ändå får ett godkänt kursbetyg, vilket är helt i sin ordning. Läraren ska bedöma elevens hela kapacitet. Ändå kan man fundera över det faktum att vi lägger ner mycket resurser på matematik, mer än i något annat ämne. Ändå når eleverna i snitt inte godkänt resultat i matte 1a. Ma1c ser bättre ut och alla grupperna ligger gott och väl över godkäntgränsen på det nationella provet. Vi har vidtagit många åtgärder för att hjälpa eleverna i matematik: 1. Möjlighet att med resurstid vara två lärare i klassrum, alt. dela klass viss tid. 2. Ökad undervisningstid i Ma1c 3. Riktade stödinsatser utifrån lärares kartläggning 4. Fast tid för resurs och stödtid på flertalet yrkesprogram. 5. Specialpedagog i klassrum inom Ma1a (mest BA, RXS/VF och FT) 6. Alla mattelärare deltog i mattelyftet Inom läsåret 2015/2016 arbetar vi med kollegialt lärande för lärarna. Inom matematiken har lärarna valt att formera sig i grupp som mattelyftet vilket bör medföra ett större fokus på pedagogiken. Inom yrkesprogrammen på WGN är dock undervisningsgrupperna relativt stora inom de flesta programmen, vilket kan medföra ett relativt stort behov av stöd. Ex: BA 25, EE 30 och vi har även en sammanslagen grupp bestående av RXS och VF, totalt ca 18 elever Wisbygymnasiet söder Analys av betygsättningen på nationella prov i Sv1, Eng5 och Ma1a och 1b kommer även här att göras under studiedagen i september. Utifrån statistiken kan man konstatera korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg är relativt god i Sv1 och i Eng5. Det är viktigt att påpeka att det nationella provet inte testar allt i en kurs och att det inte är ett examensprov utan en viktig skrivning. En del elever presterar sämre under press och en del bättre. Endast undervisande lärare vet hur elevens hela studieresultat ser ut. Med det i beaktande kan man ändå i det totala materialet konstatera att kursbetygen tenderar att bli något högre än betyget på nationella provet. I engelska och svenska är detta marginellt. Någon enstaka grupp kan avvika men detta bör alltså analyseras av undervisande lärare tillsammans med kollegor.

49 46 (60) I matematik däremot finns en ganska stor diskrepans till kursbetygets fördel. Ma1a visar en stor avvikelse. På det nationella provet ligger eleverna i snitt ganska långt under godkänt (8,4 - godkänt är 10). I kursbetyget har snittet höjts till mer än godkänt (10,5). En trolig orsak till detta är att elever med matematiksvårigheter får problem när de testas på många olika moment samtidigt. Det är också troligt att flertalet elever som hamnat strax under betygsgränsen på nationella provet ändå får ett godkänt kursbetyg, vilket är helt i sin ordning. Läraren ska bedöma elevens hela kapacitet. Ändå kan man fundera över det faktum att vi lägger ner mycket resurser på matematik, mer än i något annat ämne. Ändå når eleverna i snitt inte godkänt resultat i matte 1a. Ma1b ser bättre ut och alla grupperna ligger gott och väl över godkäntgränsen på det nationella provet. Kursbetyget ligger sedan ytterligare något högre i samtliga grupper. Vi har vidtagit många åtgärder för att hjälpa eleverna i matematik. 1. Stöd utanför lektionstid. 2. Extra lektioner för hela klassen (50 procent extra lärare i Ma2b som är den kurs som upplevs av eleverna som mest krävande). 3. Mindre grupper än i andra ämnen. 4. Öppet plugg på tisdagar mellan 15:30 och 19:00 med lärare närvarande. 5. Extra stöd och hjälp för de elever som trots ovanstående inte får godkänt, så att de pröva i kursen efter kursslut. 6. Alla matematiklärare deltog i mattelyftet Inför läsåret 2015/2016 har vi anställt en specialpedagog med särskild kompetens och erfarenhet att stödja elever med mattesvårigheter. Vi har också lagt ut 20 procent extra tid i Ma1b och på yrkesprogrammen har vi inte slagit ihop grupper från olika program utan varje program har sin egen matematikgrupp, vilket innebär att grupperna blir ganska små.

50 47 (60) 5 Introduktionsprogrammen, gymnasieskolan 5.1 Programinriktat individuellt val, IMPRO Vid höstterminen 2014 var 28 elever inskrivna på något programinriktat individuellt alternativ. Av dessa blev under läsåret 6 behöriga och har övergått till studier på det nationella program studierna varit inriktade emot. Studieavbrotten uppgår till 4. Av dessa har 2 avbrutit studierna helt, 1 flyttat från orten och 1 påbörjat andra studier. 5.2 Preparandutbildning, IMPRE Vid höstterminen 2014 var 10 elever inskrivna på preparandutbildningen. Av dessa blev 5 behöriga under läsåret. Studieavbrotten uppgår till Språkintroduktion, IMSPR Vid höstterminen 2014 fanns 25 elever inskrivna på språkintroduktionen. Vid läsårets slut hade antalet ökat till 35. Under pågående läsår tillkom 22 nya elever och totalt avslutade 12 sina studier. Dessa har blivit förflyttade, utvisade eller flyttat av egen vilja. Av de 35 eleverna har 13 fått ett eller flera betyg. Inga blev dock behöriga till nationella program. 5.4 Yrkesintroduktion, IMYRK, och individuellt alternativ, IMIND Vid höstterminen 2014 fanns 36 elever inskrivna på yrkesintroduktion och 61 elever på individuellt alternativ; totalt 97 elever. Som en del i dessa utbildningar är det möjligt att erbjuda grundskoleämnen eleven saknar betyg i, men också yrkeskurser från gymnasieskolans nationella program. Nedan redovisas omfattningen och utfallet av denna verksamhet: Ämne Antal elever Antal minst betyg E Engelska (grundskolenivå) 23 6 Matematik (grundskolenivå) Svenska (grundskolenivå) Yrkeskurser (gymnasial nivå) Tabell 5-1: Resultat kurser, yrkesintroduktion, 2014/2015 Ämne Antal elever Antal minst betyg E Engelska (grundskolenivå) 21 4 Matematik (grundskolenivå) 26 4 Svenska (grundskolenivå) 22 4 Yrkeskurser (gymnasial nivå) 7 1 Tabell 5-2: Resultat kurser, individuellt alternativ, 2014/2015 Under läsåret har 14 elever övergått 10 från nationellt program till studier på yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 10 Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ (Skollagen 17 kap. 11 )

51 48 (60) 6 Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt, inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som endast fått ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Även elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår, då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. Kommunen ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Insatserna skall också dokumenteras på lämpligt sätt och ett register ska föras över ungdomarna. Det kommunala aktivitetsansvaret i sin nuvarande form gäller från 1 januari Detta innebär att det tidigaste datumet för registrering i aktivitetsansvaret är 1 januari 2015, även om ungdomarna varit kända för kommunen sedan tidigare. Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Det följande är en sammanställning över vad som inrapporterats till SCB avseende perioden 1 januari juni Status vid aktivitetsansvarets start Vid det kommunala aktivitetsansvarets start den 1 januari 2015 registrerades totalt 261 ungdomar (varav de flesta redan var kända). Av totalt 261 individer hade 186 någon form av sysselsättning: Antal Sysselsättning 5 annan sysselsättning 15 arbete 12 i åtgärd 5 andra studier 145 studier på introduktionsprogram 4 studier på vuxenutbildning 186 Tabell 6-1: Ungdomar med sysselsättning, KAA, 1 januari 2015 Under rapporteringsperioden avregistrerades 16 ungdomar (10 fyllde 20 år, 6 påbörjade gymnasiestudier). 158 av dessa 186 har omfattats av någon form av åtgärd under rapporteringsperioden. De resterande 75 (av 261) fördelade sig enligt nedan: Antal Sysselsättning 44 annan sysselsättning 31 okänd 75 Tabell 6-2:Ungdomar utan sysselsättning, KAA, 1 januari 2015 Av dessa 75 ungdomar avregistrerades 13 (samtliga fyllde 20 år). 15 har omfattats av någon form av åtgärd.

52 49 (60) 6.2 Efterföljande registreringar Efter den initiala registreringen tillkom ytterligare 28 ungdomar. Av dessa hade 7 någon form av sysselsättning: Antal Sysselsättning 1 annan sysselsättning 4 arbete 2 i åtgärd 7 Tabell 6-3: Ungdomar med sysselsättning, KAA, tillkommande efter 1 januari 2015 En av dessa ungdomar avregistrerades 1 (fyllde 20 år) under perioden. De övriga 21 fördelade sig enligt nedan: Antal Sysselsättning 11 ingen sysselsättning 10 okänd 21 Tabell 6-4: Ungdomar utan sysselsättning, KAA, tillkommande efter 1 januari 2015 Av dessa 21 ungdomar avregistrerades 4 (samtliga fyllde 20 år). 11 har omfattats av någon form av åtgärd. 6.3 Sammanfattning Totalt under rapporteringsperioden omfattade kommunens aktivitetsansvar 289 ungdomar. Av dessa avregistrerades 34 under perioden och till kommande period, höstterminen 2015, kommer ytterligare 36 att avregistreras på grund av att de fyller 20. Nya ungdomar som skall kontaktas är de drygt 70 som lämnade gymnasiet i våras utan gymnasieexamen, samt ett antal som inte påbörjat studier på introduktionsprogram. Till dessa tillkommer också det antal elever som hoppar av gymnasieskolan under höstterminen. Det är sannolikt att det totala antalet ungdomar som inrapporteras vid nästkommande inrapporteringsperiod kommer att vara högre än nuvarande antal. Om detta är beroende på effekter som den halvårsvisa inrapporteringen medför, t.ex. läsårsavslut i juni, snarare än ökat antal i absoluta mått, får kommande uppföljningar visa.

53 50 (60) 7 Elevnärvaro gymnasieskolan Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 procent. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats regelbundet i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 11 avseende sin individuella inrapportering varje månad. 7.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall kunna göras krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 7-1, visas andelen kvitterad genomförd lektionstid under läsåret: Enhet Kvitterat (%) Christopher Polhemgymnasiet ,4% 85,0% 79,9% Elfrida Andréegymnasiet ,6% 88,1% 89,6% Richard Steffengymnasiet ,8% 89,6% 91,7% Wisbygymnasiet norr 89,5% 90,2% Wisbygymnasiet söder 92,5% 91,0% GVF 90,9% 90,6% 91,0% 86,6% 84,7% Tabell 7-1: Kvitterad lektionstid per enhet, läsår I Figur 7-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 100% 90% WGN 80% WGS WG Mål 70% 60% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Figur 7-1: Andel kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2014/ Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektor och biträdande rektorer för vidare distribution till lärarna. 12 Omfattar augusti månad, vilket inte gör. Beslut om att exkludera augusti gjordes av ledningsgruppen Detta för att ta bort felkällor relaterade till t.ex. ofullständigt schema och rörliga elever i början av läsåret.

54 51 (60) 7.2 Elevnärvaro Enhet Närvaro (%) Christopher Polhemgymnasiet ,9% 89,0% 87,6% Elfrida Andréegymnasiet ,9% 84,4% 82,9% Richard Steffengymnasiet ,1% 86,9% 86,2% Wisbygymnasiet norr 87,6% 87,7% Wisbygymnasiet söder 85,3% 85,2% GVF 86,3% 86,4% 86,8% 87,3% 86,0% Tabell 7-2: Elevnärvaro per skolenhet, nationella program 13, läsåret I tabellerna som följer visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret: Program Elevnärvaro BA 87,5% EE 85,4% FT 88,2% NA 91,0% NB 83,8% RX 83,6% TE 88,9% VF 83,5% Samtliga 87,6% Tabell 7-3: Elevnärvaro Wisbygymnasiet norr, per program, läsåret 2014/2015 Program Elevnärvaro BF 84,1% EK 86,7% ES 84,8% HA 81,9% HT 87,0% HU 83,4% RL 86,4% SA 86,0% VO 81,4% Samtliga 85,3% Tabell 7-4: Elevnärvaro Wisbygymnasiet söder, per program, läsåret 2014/2015 Program Elevnärvaro IM (WGN) 72,7% IM (WGS) 75,4% IM totalt 73,2% Tabell 7-5: Elevnärvaro Wisbygymnasiet, introduktionsprogram, läsåret 2014/ Introduktionsprogrammen (de vars förkortning inleds med IM) är exkluderade i sammanställningen. Detta för att jämförelse med 2011 skall bli riktig eftersom det tidigare individuella programmet, IV, inte redovisades då.

55 52 (60) I Figur 7-2 nedan visas hur registrerad elevnärvaro varierat under läsåret: 100% 90% 80% WGN WGS WG Mål 70% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Figur 7-2: Elevnärvaro per månad, nationella program, läsåret 2014/ Analys och åtgärder Wisbygymnasiet norr Lärarkvittenser Lärarna är noggranna med närvaroregistrering men allt kan bli bättre. Det kommer dock aldrig att vara möjligt att uppnå hundra procent. Från september till maj ligger kvittenserna på en ganska hög nivå runt procent. I slutet på maj och början på juni däremot sjunker kvittenserna. Vid terminsslutet är det hård arbetsbelastning för lärarna med betygssättning till två olika avslutningar. Går vi tillbaka 4 år så har WGN gjort en god uppryckning med registrering av närvaron, från 79 till ca 90 procent! Det kräver dock ett stort arbete med att påminna och följa upp detta med lärarna. Det som är ett ganska stort problem inom WGN:s närvaroregistrering är det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Det är inom några program ett förbättringsområde att förbättra närvarorapporteringen från APL-perioderna. Elevnärvaro Arbetet med att minska frånvaron pågår kontinuerligt och det finns arbete att göra hela tiden. I snitt är eleverna frånvarande 12,4 procent av tiden. Det varierar dock mellan programmen. Bäst närvaro har NA, 91 procent. Frånvaron är ett bekymmer. Vi är noggranna med registrering och vi rapporterar till CSN enligt reglerna. Genom att registreringen är noggrann kan vi också lita på statistiken. Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam som erbjuder motiverande samtal för de som bedöms behöva det. Känslan är att den giltiga frånvaron ökar (sjukanmälningar). En av anledningarna kan vara att det är relativt enkelt att anmäla sig sjuk, d.v.s. genom talsvar. Vi beviljar inte ledigt för semesterresor, men en nekad ledighetsansökan medför ibland att eleven blir sjuk under just den perioden de ansökt om ledigt. Även om de inte sjukanmäler sig så kan en resa ändå vara orsaken till frånvaron. Att få ner elevfrånvaron till 10 procent är ett långsiktigt mål och skall inte vara omöjligt, men om vi ser bakåt de senaste fyra åren så har vi legat på ungefär samma nivå.