Mötesprotokoll Inera AB styrelse Bokslutsmöte

Transkript

1 Mötesprotokoll Inera Styrelse Bokslutsmöte Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll Inera AB styrelse Bokslutsmöte När: Onsdag den 5 april 2017, kl Plats: Inera AB, Östgötagatan 12, Stockholm, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Ej deltagande: Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Martin Andréasson (M), Västra Götalandsregionen, per telefon Helene Björklund (S), Sölvesborgs kommun Anders Teljebäck (S), Västerås stad Daniel Forslund (L), Stockholms läns landsting ( ) Peter Danielsson (M), Helsingborgs stad Alicja Kapica (M), Sundsvalls kommun Marie Morell (M), Region Östergötland Tomas Mörtsell (C), Storumans kommun Agneta Granström (MP), Norrbottens läns landsting Ida Legnemark (V), Borås stad Peter Olofsson (S), Västerbottens läns landsting ( ) Lena Dahl, SKL Företag AB Kristina Sundin Jonsson, SKL, Skellefteå kommun Barbro Naroskyin, SKL, Stockholms läns landsting Närvarande övriga: Johan Assarsson, VD Inera Sofie Zetterström, Inera Björn Almqvist, Inera Ann-Charlotte Taube, Inera Tomas Kågebrand, Inera Curt Johansson, Revisor Joakim Lindmark, Revisor 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. Presentationsrunda. 2. Val av justeringsperson Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Anders Teljebäck. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 1/4

2 Mötesprotokoll Inera Styrelse Bokslutsmöte Johan Assarsson Senast ändrad Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 4. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll godkändes. 5. Tertialrapport 3 I ärendet föreligger beslutsunderlag: Tertialrapport 3, 2016 samt Bilaga - sammanställning tertialrapportering Styrelsen beslutar att godkänna Ineras tertialrapport 3 för Ineras årsredovisning 2016 Årsredovisning för Inera AB 2016 föreligger. Mer detaljerad information om verksamheten finns i Tertialrapport 3 för Vinstdisposition Föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets vinst disponeras så att i ny räkning överföres Styrelsen beslutar att godkänna Inera AB:s årsredovisning Årsrapport 2016 I ärendet föreligger beslutsunderlag i form av utkast till Årsrapport Styrelsen beslutar Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/4

3 Mötesprotokoll Inera Styrelse Bokslutsmöte Johan Assarsson Senast ändrad att godkänna Ineras utkast till årsrapport för Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplanen beskriver prioriterade fokusområden och målsättningar under 2017 för Inera AB och för landsting och regioners samverkan kring e-hälsa. Planen har utarbetats tillsammans med landsting och regioner via Ineras programråd. Enligt Ineras nya aktieägaravtal och bolagsordning skall Verksamhetsplan och Budget först fastställas av Ägarrådet innan den beslutas av styrelsen. I år är Ägarrådets möte inplanerat efter styrelsemötet. Styrelsen beslutar att styrelsen godkänner inriktningen för Verksamhetsplan och Budget 2018, under förutsättning att Ägarrådet även godkänner underlaget på kommande Ägarråd den 21 april 9. Förberedande mottagande av invånartjänster I ärendet föreligger beslutsunderlag i form av Inriktningsbeslut SLL Invånartjänster. Styrelsen beslutar att att uppdra till Vd att skapa förutsättningar för att återta uppdraget som tjänsteleverantör för nationella invånartjänster återkomma till styrelsen med förslag på tidpunkt för övertagandet samt redovisning av övriga konsekvenser med anledning av beslutet. 10. Vision och målbild 1177 Vårdguiden Punkten bordlades och kommer upp på kommande styrelsemöte. 11. Anmälningsärenden I ärendet föreligger informationsunderlag i form av Portföljrapport 15 februari 2017 samt Tjänsterapport status januari Vd och ordförande informerar Vd gjorde en kort presentation av Ineras historia och verksamheten idag. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/4

4 Mötesprotokoll Inera Styrelse Bokslutsmöte Johan Assarsson Senast ändrad Mötet avslutas Ordförande tackar styrelsen för genomfört arbete och förklarade styrelsemötet avslutat. Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson Vd Anders Henriksson Ordförande Anders Teljebäck Justeringsperson Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 4/4

5 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Fredagen den 10 februari 2017, kl Plats: Inera, Östgötagatan 12, Stockholm, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande övriga: Anders Henriksson (S), Sydöstra regionen Jim Aleberg (S), Västra regionen Daniel Forslund (L), Region Stockholm Gotland Fredrik Larsson(M), Region Uppsala Örebro Per Wahlberg (M), Norra regionen Anna Fransson (S), Södra regionen Martin Andréasson (M), Västra regionen, per telefon Marie Morell (M), Sydöstra regionen Leif Dahlby (S), Region Gotland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), Region Uppsala Örebro Carl-Johan Sonesson (M), Region Skåne, per telefon Peter Olofsson (S), Norra Regionen Johan Assarsson, Vd Inera Sofie Zetterström, Inera Helena Svedberg, Inera Björn Almqvist, Inera Ann-Charlotte Taube, Inera Irene Ferm, Inera Petter Könberg, Inera Barbro Naroskyin, Ordförande beredningsgruppen Hans Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting Dag Larsson, Sjukvårdsdelegationen 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 1/5

6 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Val av justeringsperson Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Daniel Forslund. 4. Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll godkändes. 5. Sänkning av åldersgräns i e-tjänsten Journalen I ramverk för invånares åtkomst till journalen föreslås en sänkning av åldersgränsen för enskilds direktåtkomst till sin egen journalinformation via e-tjänster. Sänkningen effektueras genom en förändring i själva e-tjänsten vilket innebär att den påverkar alla landsting. Alla landsting har ännu inte lämnat besked om att de fastställt ramverket. Styrelsen beslutar att sänkningen av åldergräns sker från och med den 1 maj 2017 under förutsättning att alla landsting har meddelat tidplan för fastställande av ramverket 6. Beslutsprocess rörande förvärvet Styrelsen informerades om beslutsprocessen rörande SKL s förvärv av Inera AB. SKL håller i processen och enligt uppgift har avtal gått ut till alla landsting. 15 st i styrelsen. Nya styrelsen, bestående av 15 ledamöter får ta ansvaret för 2016, eftersom nya styrelsen har bokslutsmöte som första ordinarie möte. Tidplanen för processen: 15 mars Per Capsulam styrelsenotering, ny ägarfördelning 16 mars Extra bolagstämma 16 mars Konstituerande styrelsemöte 5 april Boklutsmöte Inera AB april Ägarråd 7 juni Årsstämma Inera AB juni Konstituerande styrelsemöte 7. Uppdrag kring stöd till digitala vårdmöten Styrelsen gavs en statusrapport rörande uppdraget kring stöd till digitala vårdmöten. Uppdraget genomförs i tre spår. För det första har SKL har fått finansiering inom ramen för professionsmiljarden och bildar ett gemensamt program med Inera kring digitala vårdmöten och nätverksbaserade arbetssätt, för att koordinera exempelvis ersättningssystem och regelverk, medicinsk kvalitetssäkring och kunskapsstöd samt arbetsgivar- och arbetstagarfrågor. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/5

7 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad För det andra förbereder Inera utveckling av anslutningsramverk för videoleverantörer i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Slutligen utarbetas en policy fram kring samverkan med externa aktörer utifrån styrelsens kommande inriktningsbeslut. 8. Anmälningsärenden Bilaga 2a-2b: 2a Portföljrapport, 2b Tjänsterapport. November 2016, Tecknade avtal: Tilläggsavtal - Nya 1177 Vårdguidens e-tjänster etapp 3 Styrelsen beslutar att lägga ärendena till handlingarna. 9. Ordförande och vd informerar Prenumerationstjänsten I januari höll programrådet ett årligt strategimöte med fokus på prioriteringar av innehåll i Ineras verksamhetsplan och budget Det är ett mycket högt tryck på Ineras tjänster och stora investeringar kommer under de närmaste åren att krävas i invånartjänsterna 1177 Vårdguiden och e-tjänsten Journalen, där patienter kan ta del av sin egen journalinformation. Stort fokus ligger även på att ge patienter möjlighet att kommunicera med vården digitalt. I samband med prioriteringsdiskussionen konstaterades att projektet prenumerationstjänst till Hälsa för mig, som ska ge patienter möjlighet att lämna ut digitala journalkopior från 1177 Vårdguiden till ehälsomyndighetens personliga hälsokonto Hälsa för mig, i jämförelse inte bedöms ge den största nyttan för patienter. Programrådet prioriterade därför projektet lågt, och det resulterade i en rekommendation från programrådet till Ineras styrelse att avsluta projektet. Styrelsen väljer att inte följa programrådets rekommendation och ehälsomyndigheten kommer att starta tjänsten Hälsa för mig utan prenumerationstjänsten. Projektet Prenumerationstjänsten är fortsatt pausat och en omstart kommer att ske. Ombudsfunktionen Högsta förvaltningsdomstolen har gett prövningstillstånd rörande ombudsfunktionen, men ännu ingen tidplan. Datainspektionen ansåg vid en tidigare inspektion av Journalen i Uppsala, att ombudsfunktionen inte uppfyllde gällande lagstiftning. Ombudsfunktionen innebär att vuxna personer kan bjuda in andra vuxna personer att titta på hela eller delar av journalen Högsta förvaltningsdomstolen har gett prövningstillstånd, men ännu ingen tidplan för detta Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/5

8 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Styrelsen har tidigare beslutat att ombudsfunktionen ska hållas öppen i väntan på rättens beslut Vårdguiden på telefon och nationell samverkan Projektet Nationell samverkan innebär att samtal till 1177 Vårdguiden på telefon, styrs från lokal/regional kö till nationell kö och besvaras av ledig telefonsjuksköterska i annat landsting utifrån överenskomna kriterier. Starten för samverkan sker innan sommaren Samverkansprojektet har aktualiserat den mer strategiska frågan om sjukvårdsrådgivningens roll i sjukvårdssystemet. Denna fråga kommer nu att hanteras inom ramen för programmet Nya 1177 Vårdguiden. Styrelsen önskar att få underlag för en målbild som de kan diskutera och fastställa, för att belysa och rekommendera vägval för driften av sjukvårdsrådgivningen i framtiden, i syfte att optimera resursutnyttjandet och förtydliga verksamhetens uppdrag. Pascal Vd rapporterade om problem med Pascal release 2.0 samt vidtagna åtgärder. Arbetet med standardisering Information om ett initiativ från Västra Götalandsregionen via SKL om ett förslag om landstingsgemensam samverkansstruktur med nationell koordinering, bestående av representanter från landsting/regioner, Inera och SKL, som etableras för att skyndsamt driva och koordinera arbetet med standardisering som stöd för beslutade och påbörjade initiativ att anskaffa nästa generations informationsmiljö. Förslaget är ställt till landstings- och regiondirektörer för beslut om gemensamt uppdrag. 10. Remiss Nationell läkemedelslista Inera samverkar med SKL för att ta fram ett förslag på svar på Socialdepartementets remiss rörande Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44. I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Förslag lämnas också till en ny förordning om nationell läkemedelslista som ska ersätta förordningen om receptregister och förordningen om läkemedelsförteckning. Styrelsen beslutar att presidiet får i uppdrag att svara på remissen. 11. Mötet avslutas Ordförande tackar styrelsen för genomfört arbete och förklarade styrelsemötet avslutat. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 4/5

9 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson Vd Anders Henriksson Ordförande Daniel Forslund Justeringsperson Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 5/5

10 Mötesprotokoll Inera Styrelse Extra konstituerande styrelsemöte Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll Inera AB styrelse Extra konstituerande möte När: Torsdag den 16 mars 2017, kl Deltagande endast via telefon Närvarande styrelsen: Ej närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Martin Andréasson (M), Västra Götalandsregionen Helene Björklund (S), Sölvesborgs kommun Daniel Forslund (L), Stockholms läns landsting Peter Danielsson (M), Helsingborgs stad Alicja Kapica (M), Sundsvalls kommun Tomas Mörtsell (C), Storumans kommun Agneta Granström (MP), Norrbottens läns landsting Ida Legnemark (V), Borås stad Peter Olofsson (S), Västerbottens läns landsting Lena Dahl, SKL Företag AB Barbro Naroskyin, SKL, Stockholms läns landsting Kristina Sundin Jonsson, SKL, Skellefteå kommun Anders Teljebäck (S), Västerås stad Marie Morell (M), Region Östergötland Johan Assarsson, VD Inera Helena Svedberg, Inera Björn Almqvist, Inera 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 1/3

11 Mötesprotokoll Inera Styrelse Extra konstituerande styrelsemöte Johan Assarsson Senast ändrad Val av justeringsperson Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Lena Dahl. 4. Anmälan av ändring i styrelsens sammansättning, efter beslut på extra bolagstämma Bolagstämman valde helt enligt valberedningens förslag, 15 st styrelseledamöter samt Anders Henriksson till ordförande för Inera AB 5. Val av vice ordförande Martin Andréasson valdes till vice ordförande för Inera AB 4. Fastställande av firmateckning Styrelsen beslutar att fastställa firmateckning för Inera AB, enligt utsänt underlag 5. Ordförande och vd informerar Anders Henriksson informerade om att nästa styrelsemöte är den 5 april kl till samt att Årsstämman för Inera AB är den 7 juni. Kallelse och mer information sänds ut separat Lena Dahl informerade om det erbjudande som kommer gå ut till samtliga kommuner om att köpa aktier i Inera, samt om det Ägarråd som kommer att ske den 21 april. 6. Mötet avslutas Ordförande förklarade styrelsemötet avslutat. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/3

12 Mötesprotokoll Inera Styrelse Extra konstituerande styrelsemöte Johan Assarsson Senast ändrad Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson Vd Anders Henriksson Ordförande Lena Dahl Justeringsperson Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 3/3

13

14

15

16

17

18

19 1 (2) Upprättare Datum Petter Karlsson Verksamhetsberättelse 2016 för den regionala avtalsgruppen Regionala avtalsgruppens huvuduppgift under 2016 har varit att bistå i framtagandet av uppföljning kring det nya avtalet Avtal om vård vid universitets-sjukhus mellan landsting och regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion , bilaga 2 till Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och dess ekonomimodell. Det nya avtalet innebär en viss förskjutning av fokus i samverkan mellan parterna, från vårdleverans till vårdprocess- och kompetensutveckling. I enlighet med detta har avtalsgruppen tagit fram förslag på nytt uppdrag för en vårdavtalsgrupp. Avtalsgruppen har även föreslagit och fått gehör för ett antal undergrupper. Dessa undergrupper kommer att hantera bland annat ekonomiska modellen och DRGklassificeringsfrågor. Avtalsgruppen har även påbörjat arbetet med att hitta ett par utvecklingsområden för fördjupat samarbete, i enlighet med avtalet. Regionala avtalsgruppen har även tagit fram en regional prislista för Avtalsgruppen bemannas av kontaktpersonerna i avtalen om regionvård, samt ytterligare en representant från respektive landsting/region med universitetssjukhus. Deltagarna har respektive landstings/regions uppdrag och mandat att utforma och tolka Avtal om vård vid universitets-sjukhus mellan landsting och regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Ytterligare personer adjungeras vid behov då specifik kompetens efterfrågas. Uppdragsbeskrivningarna för regionala avtalsgruppen, inklusive undergrupper, har fastställts av samverkansnämndens beredningsgrupp. Beskrivningen samt övrig information finns på samverkansnämndens hemsida, Gruppens sammansättning Gruppen har under året fått ändrad representation. För närvarande består gruppen av: Eva-Lena Aspetorp Mia Pettersson Karin Lidgren Petter Karlsson Christer Lundqvist Lars Johansson Robert Arktell Björn Larsson Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Örebro län Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län Per-Otto Olsson från Västmanland ingår också i gruppen som medicinsk kompetens. Sammanträden och möten Gruppen har under 2016 hållit 10 möten, blandat fysiska möten, videomöten och telefonmöten. Till detta kommer att gruppens olika arbetsutskott i avtalets delområden haft egna möten, och att delar av gruppen har deltagit vid möten med samverkansnämnden, nämndens arbetsutskott och landstingsdirektörsgruppen.

20 2 (2) Datum Aktiviteter 2016 Uppföljning Landstingen har, liksom för tidigare år, genomfört en jämförelse av vård som köpts under 2015 utanför respektive landsting i sjukvårdsregionen. Nya avtalet om vård vid universitetssjukhus Avtalsgruppen har under året främst jobbat med att ta fram uppföljningsmaterial och utvecklingsförslag kring Avtal om vård vid universitets-sjukhus mellan landsting och regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion , bilaga 2 till Avtal om samverkan i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion En förutsättning var att en gemensam ersättningsmodell skulle tas fram med grundprinciperna att en fast ersättningsdel skulle säkra en långsiktig ekonomisk finansiering för infrastrukturella kostnader och ge en riskspridning av kostnader för variationer i högspecialiserad vård mellan de sju landstingen/regionerna i sjukvårdsregionen. Den rörliga delen skulle även ge kostnadstäckning vid ökande volymer, inte hindra en naturlig utveckling av den lokala sjukvården, samt stimulera till ökade vårdflöden inom sjukvårdsregionen, såväl läns- som högspecialiserad vård. Den relativt korta utvärderingsperioden som 2016 utgjort har medfört svårigheter att dra precisa slutsatser om modellen inte fungerar som tänkt. En omständighet som ökat komplexiteten i uppföljningen är att Akademiska parallellt med nya debiteringsmodellen inom regionen, räknat om sin prislista för utomlänsvård från grunden. Därmed har jämförelser bakåt i tiden blivit komplexare. Regionala prislistan 2017 Ny regional prislista med giltighet fr.o.m. 1 januari 2017 har utarbetats under året. Underlaget togs fram av prislistegruppen, en undergrupp till avtalsgruppen, bestående av respektive landstings/regions ansvariga för prislistearbetet. Samverkansnämnden antog prislistan vid sitt decembermöte. Utgöra en resurs för regionala grupperingar På ledningsnivå har det under 2016 i storutsträckning handlat om ekonomimodellen och dess konsekvenser. Ett arbete som fortgår allt jämt, men som bedöms kräva längre tidsserier för att kunna utvärderas på bästa sätt med hänsyn till ytterfall mm. Övriga ärenden/frågor som behandlats Avtalsgruppen har också behandlat ett antal övriga frågor under Vissa av dessa är avslutade, medan beredningen fortsätter för andra. Till exempel har nämndens uppdrag att ta fram ett förslag till ersättningsmodell för länssjukvård där sjukvårdsregionens landsting/regioner enats om strukturförändring inom sjukvårdsregionen fortsatt hanterats under Gävle januari 2016 Petter Karlsson Region Gävleborg Ordförande regionala avtalsgruppen

21 1 (3) Datum Dnr Version 1 Verksamhetsberättelse 2016 Kunskapsstyrningsgruppen Marianne van Rooijen, Ordförande

22 2 (3) Datum Dnr Version 1 1. Möten under året Under året har kunskapsstyrningsgruppen haft fyra fysiska möten varav två tillsammans med utvecklingsgruppen, och fem telefonmöten. Vidare har KSG haft två internat, ett i januari inför arbetsåret 2016 och ett i november med planering inför KSG har också varit föredragande vid beredningsmöten under två tillfällen. 2. Aktiviteter under året Kunskapsstyrningsgruppen har i enlighet med fastställt uppdrag arbetat med de frågor inom kunskapsstyrningsområdet som krävt särskild samordning och beredning av för landstingen viktiga frågeställningar. Vidare har överenskommelsen om kronisk sjukdom föranlett samordningsaktiviteter, erfarenhetsutbyte och lärande mellan landstingen. KSG har gett stöd till kunskapsorganisationen där tre nya regionala råd har bildats; Stroke, Astma/KOL och Strama. Kunskapsstyrningsgruppen har kontinuerligt bjudit in olika sjukvårdsregionala råd för att diskutera aktuella frågeställningar. Denna dialog är viktig för att tillse att rådens arbete uppmärksammas och att viktiga händelser förs vidare till landstingen. Samordningen mellan den nationella och den sjukvårdsregionala nivån har skett delvis genom att ledamöterna i NSK (Marianne van Rooijen och Ingrid Östlund) har deltagit vid 10 nationellt möten samt 8 telefonmöten. Ledamöter från KSG har också deltagit i nationella konferenser och workshops inom områden som ligger inom ramen för satsningar för Överenskommelsen om kronisk sjukdom samt psykisk hälsa. Utifrån de satsningar, gemensamma och landstingslokala, som Överenskommelsen för kronisk sjukdom 2015 arrangerade Kunskapsstyrningsgruppen två mycket välbesökta och uppskattade sjukvårdsregionala seminarier. Syftet med dessa var att öka kunskapen och ta del av erfarenheter avseende innovativa patientcentrerade arbetssätt i primärvård, finansierade med de statliga medlen. Den sedvanliga årliga gemensam konferensen med specialitetsråden och Samverkansnämnden ersattes 2016 av en ordförandekonferens, för specialitets- och programrådsordförande. Temat var framtidsspaning och den inleddes med att Göran Stiernstedt redogjorde för utredningen om effektiv vård vilket föranledde en intressant diskussion om den omställning som vården sannolikt står inför. Från nationella nivån har det fortsatt funnits ett behov av remiss svar samt nomineringar till gemensamma kunskapsgrupper. Under året har KSG samrått med andra aktörer inom kunskapsstyrningsområde exempelvis regionala noden för samordning av kliniska studier, utredningen om effektiv vård och andra aktuella utredningar inom området. Under 2016 har KSG haft stöd av en gemensamt finansierad samordnare, inom ramen för satsningen på kronisk sjukdom. Samordnaren har gett stöd till varje enskilt landsting

23 3 (3) Datum Dnr Version 1 samt i den gemensamma satsningen där samordning och erfarenhetsutbyte varit lämpligt. Vidare har samordnaren varit ett stöd för programråd och specialitetsråd, med särskilt tyngd på nystartade programråd och specialitetsrådet för allmänmedicin. Något som tagit mycket tid i anspråk är förberedelser inför införande av Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården. Detta projekt föranleder en del arbete och samordning för att skapa ett effektivt stöd kring de ämnesgrupper som Uppsala/Örebro sjukvårdsregion ska ansvara för. Arbetet kommer att intensifieras under För vidare information hänvisas till sammanställningen av uppföljning av ÖK kroniska sjukdomar Samordnaren har också haft en central del i den sjukvårdsregionala utredningen som pågår kring utvecklingen av strukturer för kunskapsstyrning. 3. Vägen framåt Kunskapsstyrningsgruppen ser ett ökat behov av samordning och dialog mellan nationella, regionala och lokal nivån inom området kunskapsstyrning. Rekommendationen om en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för såväl nationell som sjukvårdsregional nivå kommer att behöva ändamålsenliga samverkande strukturer där KSGr kommer att ha en viktig roll. Stöd, styrning och ledning av den sjukvårdsregionala kunskapsorganisationen kommer vara av stor betydelse. Likaså funktionen och uppdragen till de grupper som finns idag är viktiga utvecklingsområden. Psykisk hälsa samt hjärtsviktsområdet är områden där det sannolikt krävs särskilda insatser och samordning för ökad vårdkvalitet. Tidigare satsningar som ex Primärvårdskvalitet och strukturerad vårddokumentation kommer kräva ytterligare insatser innan dessa kan anses vara införda. 4. Kunskapsstyrningsgruppen deltagare 2016 Marianne Van Rooijen, Uppsala läns landsting, Ordförande Agneta Eklund, Uppsala läns landsting Ingrid Östlund, Region Örebro Ylva Nilsagård, Region Örebro Kjell-Ola Engman, Landstinget Sörmland Per-Olov Gustafsson, Landstinget Sörmland, Repr i Beredningsgruppen Lena Burström, Landstinget Västmanland Stefan Back, Region Gävleborg Bengt Malmqvist, Landstinget Dalarna Anders Hallberg, Landstinget Värmland (första halvåret) Anna Marklev, Landstinget Värmland (andra halvåret) Adjungerad: Tony Holm, Uppsala/Örebro sjukvårdsregion, samordnare

24 Verksamhetsberättelse 2016 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Mars 2017

25 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 54A Uppsala

26 Innehållsförteckning Patientrelaterade kriterier FÖREBYGGANDE INSATSER OCH TIDIG UPPTÄCKT AV CANCER... 1 VÅRDPROCESSER... 1 PSYKOSOCIAL STÖD, REHABILITERING OCH PALLIATIV VÅRD... 2 PATIENTENS STÄLLNING I CANCERVÅRDEN... 3 Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 4 KUNSKAPSSTYRNING... 4 KLINISK CANCERFORSKNING OCH INNOVATION... 4 Kriterier gällande RCC:s organisation LEDNINGSFUNKTION, RCC I SAMVERKAN OCH UPPFÖLJNING AV CANCERVÅRDENS KVALITET... 6 UTVECKLINGSPLAN FÖR CANCERVÅRDEN I SJUKVÅRDSREGIONEN... 6 I verksamhetsberättelsen för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro används begreppet regional(t) med avseende på den sjukvårdsregionala nivån. För läsbarheten blir begreppet sjukvårdsregional(t) alltför tungt att använda i alla sammanhang.

27

28 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Patientrelaterade kriterier FÖREBYGGANDE INSATSER OCH TIDIG UPPTÄCKT AV CANCER RCC har representation i den nationella arbetsgruppen för primärprevention. Ansvarig för primärpreventionsområdet har drivit frågan inom sjukvårdsregionen via specialitetsråd och sjukvårdsregional arbetsgrupp för cancerprevention. RCC:s sjukvårdsregionala arbetsgrupp för cancerprevention har under året producerat en regional cancerpreventionsplan. Remissförfarandet pågår och beslut av samverkansnämnden om att anta planen som en del av liggande sjukvårdsregional cancerplan , kommer att tas under Den sjukvårdsregionala gruppen för cervixcancerscreening har utarbetat rekommendationen för en säker övergång till en virusbaserad screeningtest. Rekrytering inleddes av regional projektledare för införandet. RCC har fortsatt att finansiera utvecklingen av Cancerpreventionskalkylatorn (CPK) som nu är genomförd och kalkylatorn kan användas, implementering påbörjades genom olika informationsinsatser. En introduktionsfilm är framtagen Cancerpreventionskalkylatorn kan beräkna de ekonomiska vinsterna för samhället av att sätta in cancerpreventiva åtgärder t ex mot tobak på kommunnivå. Även under 2016 har arbetet med att stödja införandet av standardiserade vårdförlopp inneburit en omfattande arbetsinsats från RCC. Avsatt resurs för arbetet motsvara ca 75 % av en tjänst fördelat på två regionala samordningsfunktioner. Arbetet har bland annat inneburit medverkan i framtagande av kodvägledningar nationellt, stöd till de regionala projektledarna kontinuerligt under året, tre gemensamma heldagar för erfarenhetsutbyte och samordning av handlingsplaner och redovisningar in till Socialdepartementet. Som tidigare utgjorde RCC Uppsala Örebro stödkansli till SCREESCO studien (nationell studie av screening för koloncancer). RCC har gett finansiellt stöd till landstingens genomförande av cellprovsveckan i maj 2016, en intensiv informationskampanj för att öka deltagandet i cellprovtagning. VÅRDPROCESSER Processledarutbildning har under året avslutats för RCC:s koordinatorer. Syftet med utbildningen är att koordinatorerna ska tillämpa ett strukturerat arbetssätt som stöd i de sjukvårdsregionala vårdprocessgruppernas arbete inför nivåstrukturering och standardiserade vårdförlopp. 1

29 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Vårdprocessgruppen för gynekologi har arbetat intensivt med frågor kring sjukvårdsregional och nationell nivåstrukturering. Ett beslut om genomförande av nivåstrukturering är taget där både Uppsala och Örebro universitetssjukhus är involverade. RCC har gett ekonomiskt och administrativt stöd till tre projekt för att förbättra arbetet med sjukvårdsregionala MDK (multidisciplinära konferenser). En kartläggning av läget avseende MDK i sjukvårdsregionen togs fram med hjälp av genom en enkätstudie och kommunicerades till RCC styrgrupp för vidare spridning i cancerråden. RCC har gett stöd till dialogmöten i landsting/regioner för flera vårdprocessgrupper (prostata-, kolorektal- och lungcancer) för att följa upp och driva på kvalitetsutvecklingsarbetet. Koordinatorerna driver nätverk för sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor. Under året har även ett nätverk inom de olika diagnoserna för blodcancer bildats. Frågor de arbetar med är exempelvis införande av kontaktsjuksköterskefunktioner och Min vårdplan. PSYKOSOCIAL STÖD, REHABILITERING OCH PALLIATIV VÅRD Vårdprocessgruppen för cancerrehabilitering fungerar väl. RCC har representation även på den nationella nivån. Den särskilda satsningen på bäckenbottenrehabilitering möjliggjorde att RCC kunde avsätta särskild resurs för detta ändamål. Under året har främst arbete i form av kartläggning, projektplanering och informativa insatser gjorts samt avrapporterats både till RCC i samverkan och till samverkansnämnden. Palliativ vård - En kvarstående avvikelse från 2015 är att vårdprocessgruppen även under 2016 har saknat processledare. Upprepade diskussioner och information i RCC-s styrgrupp har inte lett till att någon person har kunnat utses. RCC:s koordinator för vårdprocessgruppen tills vidare agerat även i rollen som processledare. Detta bör åtgärdas under RCC har lämnat fortsatt stöd för webbportalen Nära cancer som har fortsatt utvecklats och fått en ökad användning. Under 2016 har RCC finansierat en förstudie i syfte att möjliggöra för Region Örebro län/usö att överta driften av portalen när denna går in i förvaltning. RCC stöttar arbetet med ett ekonomiskt stöd som succesivt minskar under 2017 och

30 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro PATIENTENS STÄLLNING I CANCERVÅRDEN Alla landsting har en strategi för att utöka och stärka kontaktsjuksköterskefunktionen. På fyra av sjukvårdsregionens högskolor har en utbildning för kontaktsjuksköterskor påbörjats och denna har även under 2016 subventionerats från Regionalt cancercentrum. Utvecklingsarbete av PREM-enkäter pågår fortsatt i flera register. Arbetet med "Min vårdplan" har fortsatt. Steg har tagits för att nå enighet om dess utformning och om och hur den kan digitaliseras. Akademiska sjukhuset är en av deltagarna i pilotprojektet. RCC Patient- och närståenderåd har tydligare funnit sin roll och agerat påtryckande såväl sjukvårdsregionalt som lokalt i landstingen i samband med införande av kontaktsjuksköterskefunktionen och "Min vårdplan". Formalia för patientmedverkan med skriftliga uppdrag, har tagits fram av RCC. Medlemmarna i rådet har drivit frågan om en tydligare form för patientmedverkan i de lokala cancerråden. Patientrepresentationen har varit fortsatt god i vårdprocessgrupperna. 3

31 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING RCC har tillsammans med universitetet i Örebro tagit fram och avtalat en plan för en högskoleutbildning för personal som medverkar inom klinisk prövning och klinisk forskning. Utbildningen startade under RCC har finansierat internat för nio av vårdprocessgrupperna där forskning, SVF och nivåstrukturering har varit genomgående teman. KUNSKAPSSTYRNING Införandet av reviderade nationella vårdprogram för varje cancerdiagnos sker kontinuerligt. Som huvudansvarigt för det nationella stödet till det nationella prostatacancerregistret har RCC Uppsala Örebro varit ledande i att utveckla moduler för "Koll på läget", en utdatapresentation som kan användas för verksamhetsstöd. RCC har också varit tidigt ute med att presentera lättillgängliga och lättolkade data för väntetider i cancervården. Detta arbete utvecklas för fler diagnoser. Stödet till vårdprocessgrupperna har bl.a. inneburit en fördjupad diskussion och analys av de regionala årsrapporterna för olika diagnosgrupper. RCC har under 2016 haft en representant i den nationella gruppen för nivåstrukturering. RCC kansli har tagit fram faktaunderlag till diskussionen om nivåstrukturering för flera cancerdiagnoser. I arbetet med att utveckla och föra över cancerregistret till INCA- plattformen, CanINCA -projektet har ett flertal medarbetare vid RCC varit involverade. KLINISK CANCERFORSKNING OCH INNOVATION Mer information kring forskningsarbeten finns i RBC:s verksamhetsberättelse. Studieservicen har under året utvärderats. Åtgärder för att utöka inflödet av studier pågår. 4

32 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Det nationella uppdraget med att generalisera erfarenheterna från ett pilotprojekt inom lungcancerregistret där molekylärpatologisk information från diagnostik kopplas till kliniska data, pågick under hösten, avrapporterades och har efter utvärdering i RCC i samverkan avslutats. Nätverket av forskningssjuksköterskor har fått fasta former och det har skett ett ökat erfarenhetsutbyte av t.ex. arbetsformer för monitorering och finansiering av studier. Fortsatta kontakter har upprättats med den regionala noden för stärkande av klinisk forskning. 5

33 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Kriterier gällande RCC:s organisation LEDNINGSFUNKTION, RCC I SAMVERKAN OCH UPPFÖLJNING AV CANCERVÅRDENS KVALITET Ny verksamhetschef tillsattes i maj. Under hösten gjorde verksamhetschefen besök i samtliga lokala cancerråd. Fortsatta diskussioner, kartläggningar och framtagande av underlag och förslag i arbetet med nivåstrukturering och standardiserade vårdförlopp har utförts av RCC kansli som bas för RCC styrgrupps arbete. Som ovan beskrivits har vårdprocessgruppsarbetet stärkts med en tydligare inriktning på processarbete. En enkät och strukturerad utvärderingsmall skickades ut till alla vårdprocessgrupper, inför utvärdering och särskilda satsningar under RCC har stående rapportpunkter och deltog i samverkansnämndens möten som föredragande, samt deltog i möten inför samverkansnämndens beredningsgrupp och AU. RCC har verkat för kunskapsöverföring och samordning kring införande av standardiserade vårdförloppen. RCC har publicerat baslinjemätningar för väntetider. Socialstyrelsen genomförde en workshop som utvärdering av kriterierna processer och nivåstrukturering, i november 2016 på Norrlands Nation i Uppsala. UTVECKLINGSPLAN FÖR CANCERVÅRDEN I SJUKVÅRDSREGIONEN Under året har ett arbete påbörjats för en större revidering av den regionala cancerplanen med särskilt behov inom områdena kompetensförsörjning, nivåstrukturering och vårdprocesserna. Arbetet med revideringen av den regionala cancerplanen anpassas till de från socialdepartementet planerade runda-bordssamtalen om fortsatt cancerstrategi from

34 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro 7

35 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patientens fokus. 8

36 Sonja Eaker, Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sjukvårdsregion , version 0.4 Sida 1 av 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE RBC UPPSALA ÖREBRO Regionalt biobankscentrum (RBC) är ett sjukvårdsregionalt kompetenscentrum för landstingens/regionernas biobanksorganisationer, vårdgivare, forskare, läkemedelsföretag och allmänhet i frågor som berörs av biobankslagen. RBC samordnar även flera sjukvårdsregionala projekt för att förbättra möjligheterna att bedriva medicinsk forskning involverande biobanksprov. Leda RBC och det Regionala biobanksrådet Fungerat enligt plan. RBC har uppfyllt verksamhetsplanen. Det finns sedan flera år ett mycket gott samarbete mellan biobankssamordnarna i sjukvårdsregionen. Det regionala biobanksrådet har möte minst två gånger per år. En ny samordnare har tillsättas i Dalarna VT Vara ett service- och kompetenscentrum för i första hand biobankssamordnare och forskare Basverksamhet vid RBC Basverksamheten har under 2016 bestått av Svara på frågor inkomna till sjukvårdsregional (och nationell) hemsida. Framförallt frågor rörande biobankslagen men även frågor kring den pågående utredningen om en ny biobankslag. Arbeta fram gemensamma lösningar till frågor som uppkommer hos landstingens/regionens personal. Underhålla sjukvårdsregional hemsida samt uppdatera och införa ny nationell hemsida. Införa en ny nationellt gemensam grafisk profil och framtagande av nytt informationsmaterial riktat till allmänhet/provgivare och personal som tar prov. Hantera projektplatsen med sjukvårdsregionalt gemensamma dokument och pågående projekt där landstingens/regionernas deltagare är inbjudna. Nyhetsbrev (sjukvårdsregionalt och nationellt) riktat till biobanksverksamheterna gällande aktualiteter som berör biobanksområdet (2 ggr/år) Vid behöv stödja landstingens biobankssamordnare. Uppföljning: Framtagande av statistik för inkomna Nej-talonger och Antal ansökningar om tillgång till prov. Sjukvårdsregional utbildning gällande biobankslagen.

37 S Eaker, RBC Uppsala Örebro Sjukvårdsregion, , version 0.4 Sida 2 av 6 Multicenterstudier under 2016 Regionalt biobankscentrum har handlagt 20 multicenteravtal under år Samarbete med andra regionala funktioner Ett väl fungerande samarbete finns med RCC. RCC stödjer RBCs forskningsinfrastruktursprojekt och RBC har även hand om RCC Studieservice på uppdrag av RCC. Samarbete har också utvecklas med Forum Uppsala Örebro och håller på att utvecklas med Kvalitetsregisterscentrum exempelvis genom projektet koppling data och prov. Kontakt finns även vid behov med Regionala forskningsrådet (RFR) via dess ordförande. Handha och ansvara för regionens del av Svenska biobanksregistret (SBR) Svenska biobanksregistret skapades för att stödja de krav som biobankslagen ställer på hälso- och sjukvården vad gäller vård och behandling, samtycke, kvalitetssäkring och forskning. I dag överförs dagligen en kopia av data om biobanksprov från sex LIS för patologi inom sjukvårdsregionen till SBR. Eftersom ett nytt IT-system måste anskaffas för SBR (se nedan) har införandet av nya system tillfälligt stannats av. Inera förvaltar SBR och inom Inera pågår ett projektarbete i samarbete med NBR och de Regionala biobankscentrumen gällande att anskaffa ett nytt system (SBR 2.0) för SBR. Den akuta anledningen är att avtalet med nuvarande leverantör går ut och inte kan förlängas ytterligare inom ramen för vad LOU medger. Under 2016 har RBC lagt ner omfattande arbete på att medverka i Styrgrupp för anskaffning och de moment och förberedelser det innefattar. Den nya generationen, SBR 2.0 är tänkt att ytterligare öka registrets användbarhet för flera aktörer inom sjukvården samt medborgare. Arbeta för en regional infrastruktur för forskning RBC har under 2016 arbetat med flera stödjande projekt på uppdrag av Regionalt biobanksråd och samverkansnämnden eller dess beredningsgrupp. Regional sjukvårdsintegrerad biobankning för forskning Sjukvårdsintegrerad infrastruktur för insamling och hantering av vätskebaserade prov finns i dagsläget i Uppsala, Örebro, Karlstad och Gävle. Planering för uppstart har skett under 2016 i Dalarna, Falun och Västerås men ej ännu i Eskilstuna. År 2015 beslutade sig SWElife via Vinnova att satsa på den sjukvårdsintegrerade biobankningen. Under 2015 lämnade 7 sjukhus från vår sjukvårdsregion (4 som ansökte om medel för komplettering och 3 som sökte för uppstart) in en ansökan om att delta i ett projekt för införandet av sjukvårdsintegrerad biobankning och under 2016 lämnade 3 sjukhus från vår sjukvårdsregion in en ansökan (samtliga ansökte om medel för införande av LIMS). RBC Uppsala Örebro är ansvarig för både den regionala och nationella samordningen för detta projekt som beräknas pågå under fem år. Medfinansiärer i projektet är ett strategiskt innovationsprogram, SWElife men respektive landsting står för merparten av kostnaderna för införandet. Målet med projektet är att skapa en säker och standardiserad rutin för hantering av blod- och vätskeprov för biobankning i samband med forskning som drar fördel av de redan existerande, väl fungerande rutinerna i hälsooch sjukvården. 2

38 S Eaker, RBC Uppsala Örebro Sjukvårdsregion, , version 0.4 Sida 3 av 6 Anskaffa gemensamt LIMS för sjukvårdsregion Uppsala Örebro Samverkansnämnden stödjer anskaffning av ett gemensamt LIMS för biobanksändamål inom sjukvårdsregion Uppsala Örebro. De har gett Regionalt biobankscentrum i uppdrag att samordna anskaffning av LIMS för de sjukvårdshuvudmännen. Efter avvägning mellan upphandling av ett nytt system och befintligt LIMS kom vi fram att samverka med Uppsala Biobank gällande befintligt LIMS. Uppsala biobank har många outnyttjade licenser och kan därmed lägga in regionens data i det befintliga LIMS et. Under 2016 har: Förberedelser gjorts gällande drift på KI-server och Uppsala biobank har förberett databasen för sjukvårdsregionalt LIMS och skapade utveckling- och testmiljöer samt produktionsmiljön. - En gemensam xml-standard för information om provgivare och primärrör från journalsystem/labdatasystem har skapats. - En funktion för transport av filer med den givna standarden har skapats med hjälp av MSI på UAS. Funktionen transporterar automatisk filerna från labdatasystem till sjukvårdsregionalt LIMS. - De aktiva landstingen/regionerna har testat åtkomsten till sjukvårdsregionalt LIMS samt transporterat filer till testmiljön. - Samverkansavtal och personuppgiftsbiträdesavtalen har skickat ut till landsting/regioner för underskrift. -Testning pågår under januari 2017 och fr o. m. februari ska sjukvårdsregionalt LIMS gå över till skarp drift för Gälve, Värmland och Örebro. AliBi: Vidare har RBC och Uppsala biobank tagit fram en webbapplikation som kallas AliBi som är ett program som kan användas antingen för att hantera provinformation vid manuell pipettering eller som en reservrutin om man har den automatiska alikvoteringen med robot i den sjukvårdsintegrerade biobankningen. Webbapplikationens primära syfte är att spegla det arbete som även kan utföras automatiskt i en alikvoteringsrobot. RBC Uppsala Örebro har skrivit avtal med leverantören och Uppsala biobank testar applikationen. Hantering av färskfrusen vävnad. En sjukvårdsregional plan för insamling/hantering och förvaring av färskfrusen vävnad för forskning har saknas. Idag kastas material framförallt beroende på resursbrist. RBC har samordnat ett projekt (med stöd av RCC) med syftet att arbeta fram ett förslag till en plan angående insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad och även redovisa vilka resurser den föreslagna hanteringen skulle innebära. En rapport framtogs Med resultatet från rapporten som grund har en sjukvårdsregional arbetsgrupp bestående av representanter från biobanksverksamheterna arbetat fram ett förslag till en standard för hantering vid biobankning av färskfrusen vävnad. I förslaget ingår en uppskattning av kostnader för införande, prislista för forskning liksom ett förslag på vilka data som behöver dokumenteras i ett IT-system för att få jämförbar information och spårbarhet av färskfrusen vävnad för vård och forskning. En plan för en standard finns sålunda framtagen men ännu saknas plan för implementering då implementering förenas med vissa kostnader och resurser som idag på många platser saknas. 3

39 S Eaker, RBC Uppsala Örebro Sjukvårdsregion, , version 0.4 Sida 4 av 6 Vätskebaserad cytologi (LBC) Landstingen/regionerna i sjukvårdsregionen har beslutat att öka anslaget till RBC för stöd till sjukvårdsregional biobankning av vätskebaserad cytologi (LBC). RBC uppdrar i sin tur Örebro biobank att planera, driva och införa den sjukvårdsregionala biobankningen. År 2016 beslutade samverkansnämndens beredningsgrupp ( ) att utöka den gemensamma finansieringen till 1.1 mkr år Avtal om ersättning upprättas årligen, rapportering sker via lägesrapport vid Regionala biobanksrådsmöten samt en årsrapport i slutet av året. Verksamheten är etablerad och biobankning av vätskebaserad vaginalcytologi sker i enhetlighet med beslut från landstingen/regionerna i Dalarna (Falun), Värmland (Karlstad) och Örebro. Biobankningen har kunnat hålla jämna steg med de nya prov som kontinuerligt ankommer för biobankning och biobankning kan ske dygnet runt. Utvecklingsprojekt för en modell för koppling data om prov och data från kvalitetsregister och andra datakällor. RBC och Regionala biobanksrådet har fått ett uppdrag av Beredningsgruppen till samverkansnämnden att kartlägga vilka alternativ som finns inom regionen gällande kopplingar mellan patientinformation och biobankprov och sammanfatta möjliga förslag till lösningar för att få fram säkrare forskningsdata. Under 2016 har en projektgrupp bestående av representanter från regionala biobanksrådet, biobanksverksamheter, RBC och RCC, UCR, QRC, Forum Uppsala Örebro och FoU Örebro arbetat farm en plan. Med anledning av två pågående lagutredningar som kan påverka hur koppling av data kan ske samt med anledning av det pågående anskaffningsprojektet av ett nytt IT-system för SBR (SBR 2.0) avvaktar vi till senast maj 2017 med att söka beslut om förslaget. Tillgång till befintliga prov. Inom hälso- och sjukvården tas dagligen flera hundra tusen prov för vård och diagnostik och årligen sparas närmare en miljon prov i sjukvårdsregionens biobanker inom framförallt patologi, cytologi och mikrobiologi. Sådana sparade prov är också (efter samtycke och etikgodkännande) en nödvändig förutsättning för medicinsk forskning, medicinteknisk utveckling och klinisk prövning. Regionala biobanksrådet har uppmärksammats på att både forskare och företag upplever en svårighet att få tillgång till befintliga prov och att detta både försenar studier och förhindrar att patienter kan inkluderas. Under 2016 skickade RBC ut en enkät som med stöd av biobankssamordnarna besvarats av patologi- och mikrobiologiverksamheter i sjukvårdsregionen. Fem av sju avdelningar rapporterar att personalresurserna för att hantera alla förfrågningar inte räcker till. Resultaten från enkäten identifierade följande problem i sjukvårdsregionen: Långa handläggningstider Underbemanning/Personalbrist Inkompletta och/eller felaktiga ifyllda ansökningar Mycket begränsad återkoppling till landstingen/regionerna verksamheter Ett par åtgärder (såsom gemensam granskningsrutin) har arbetats fram för implementering 2017 medan andra frågeställningar, såsom för ändamålet särskild personalresurs, inte har åtgärdats. 4

40 S Eaker, RBC Uppsala Örebro Sjukvårdsregion, , version 0.4 Sida 5 av 6 Representera sjukvårdsregionen i det nationella samarbetet och i Nationellt biobanksråd (NBR), samt att arbeta med nationella riktlinjer. RBC-chef representerar sjukvårdsregionen i det Nationella biobanksrådet (NBR) och i Arbetsutskottet till NBR (AU-NBR). Medverkan innebär dels informationsutbyte och strategiarbete, men även engagemang och praktiskt arbete som fördelas på RBC-verksamheterna. NBRs verksamhetsplan tas fram av biobanksrådet och fastställs av NSK. Specifika insatser 2016: Ordförande Nationellt biobanksråd (NBR) RBC-chef i Uppsala Örebro är också ordförande i NBR (utlånad 25% 2016). Grafisk profil RBC har anlitat Byrå4 för utformning av NBRs grafiska profil och RBC Uppsala Örebro har uppdaterat den gemensamma dokumentationen enligt den nya grafiska profilen. Översättningar till engelska RBC Uppsala Örebro har översatt mallar och instruktioner till engelska som tillgängliggjordes på den nationella hemsidan december En översatt ordlista är under framtagande. Hemsida NBR biobanksverige.se En ny hemsida för landstingens och regionernas gemensamma biobanksinformation har tagits fram. Den nya hemsidan driftsattes av RBC Uppsala Örebro våren Seminarium för landets biobanksamordnare Under 2016 har RBC Uppsala Örebro tillsammans med RBC Sydöstra anordnat två nationella seminarium med diskussioner och aktuella föreläsare för landets biobankssamordnare. Kontaktlänk mot IVO IVO är tillsynsmyndighet för biobankslagen. RBC har kontakt med IVO gällande bl.a. registerutdrag över biobanker i regionen och för fram frågor från verksamheterna. Sjukvårsregional utbildningsdag Anordnades av RBC och Uppsala biobank hösten Då mottagandet var mycket positivt har beslut fattas att hålla en utbildningsdag/år. Nationell biobankskonferens i Göteborg NBR anordnar en nationell biobankskonferens i Göteborg februari RBC Uppsala Örebro har medverkat i planering, marknadsföring och kontakt med utställare. Med i arbetet har även varit biobankssamordnare från Uppsala och Örebro. 5

41 S Eaker, RBC Uppsala Örebro Sjukvårdsregion, , version 0.4 Sida 6 av 6 Ny biobankslagsutredning RBC-chef i Uppsala Örebro är utlånad på 20% till i utredningen om en ny biobankslag. RBC bistår vid behov utredningen gällande dokumntation eller statistikunderlag. Nationellt införande av sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB) Personal på RBC Uppsala Örebro är nationell samordnare för införande av SIB med stöd av SWElife och finansierades 2016 av projektet med 25%. Nationell biobanksinfrastruktur Ett stärkt samarbete mellan landsting/regioner, akademi och näringsliv håller på att utvecklas gällande nationell biobanksinfrastruktur. Under hösten 2016 har en styrgrupp och två arbetsgrupper arbetat fram förslag till gemensam organisation som bygger på NBR och konkreta mål för en nationell biobanksinfrastruktur. Ordförande i NBR (RBC-chef i Uppsala Örebro) har varit mötesordförande och sammankallande i styrgrupp och en arbetsgrupp och personal på RBC har bidragit med underlag och vid möten. Regional service forskningsstöd vid kliniska cancerstudier Detta är ett RCC uppdrag som utförs av RBC personal på uppdrag av RCC. Tre möten har sammankallats 2016 med det sjukvårdsregionala nätverket för forskningssjuksköterskor. Arbetet och samarbetet har utvecklas fortlöpande. Kontakt finns även med forskningssjuksköterskenätverk i andra sjukvårdsregioner i landet. De förslag som togs fram i RCCs pilotprojekt 2015 etablerades som RCC-Studieservice Under 2016 utvecklades även synopsisformulär, förenklat CDA och feasibility. Forskningsstödsenheten har idag samarbete med Forum Uppsala Örebro. En regional utbildning har tagits fram som benämns Klinisk forskning och prövning i praktiken och som omfattar 15 hp. Utbildningen kommer att gå under ht 16 och vt 17. Deltagande i RCCs nationella samverkansgrupp kring forskningsfrågor (NASKC). Medverkan sker på uppdrag av RCC. En rapport har tagits fram för att visa på de kliniska cancerstudier som bedrivs i sjukvårdsregionen. Deltagande i RCCs nationella samverkansgrupp för utveckling av en prövningsdatabas där kliniska cancerstudier som är öppna för inklusion finns registrerade. 6

42 1 (6) Datum Dnr Version 1 Verksamhetsberättelse 2016 Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR)

43 2 (6) Upprättare Dnr Regionalt utbildnings- och kompetensråd Version 1 Innehållsförteckning 1. Om Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) Syften med rådet Uppdrag och aktiviteter Reflektioner... 6

44 3 (6) Upprättare Dnr Regionalt utbildnings- och kompetensråd Version 1 1. Om Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) Respektive landsting har utsett en ledamot vardera till rådet samt att en representant från Samverkansnämndens beredningsgrupp ska vara knuten till rådet. Under 2016 har följande personer ingått i rådet: Landstinget Dalarna Landstinget Uppsala Landstinget Sörmland Landstinget Värmland Landstinget Västmanland Region Gävleborg Region Örebro Beredningsgruppens representant Niklas Hermansson Ingrid Persson Ulrika Hedsand Eva Lindqvist-Österberg Jonas Lostelius (ordförande) Jens Kandén Maria Åkesson Per-Otto Olsson (Landstinget Västmanland) RUR har sammanträtt fysiskt eller via telebild totalt sju gånger, varav två sammanträden har varit tvådagarsmöten. I samband med tvådagarsmötena har RUR även träffat några av sjukvårdsregionens personaldirektörer eller motsvarande, vilket har bedömts givande då utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna ofta är tätt sammankopplade. Ytterligare en träff har genomförts i form av ett seminarium (så kallat Dialogforum) om regionalt utbildningsutbud och regional kompetensförsörjning på Samverkansnämndens uppdrag. 2. Syften med rådet Rådets syften är att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen, att genom samagerande mellan regionens landsting förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/dimensionering och innehåll samt att i nära samspel med utbildningsanordnare utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen så att utbildningarna motsvarar de krav hälso- och sjukvården har i framtiden. De övergripande målen för rådet framgår av rådets uppdragsbeskrivning.

45 4 (6) Upprättare Dnr Regionalt utbildnings- och kompetensråd Version 1 3. Uppdrag och aktiviteter 2016 Uppdrag/beskrivning RUR ska i samverkan med RCC initiera och samordna nedanstående utbildningar. Källa: Cancerplanen Kontaktsjuksköterska Åtgärd/Aktivitet Utifrån dialog med RCC samverka med/påverka sjukvårdsregionens lärosäten så att utbildningarna finns och ges på något/några av sjukvårdsregionens lärosäten. Utbildningarna ska ha samma kvalitet som i resten av landet. Återrapport för respektive utbildning finns nedan. Kontaktsjuksköterskeutbildning har givits enligt nedanstående. KAU HT15 U-sala HT15 ÖU VT16 KAU/ Gävle HT16 Deltagare landsting Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland 25 3 Västmanland Örebro 2 8 Utbildningen vid Högskolan Dalarna erbjöds inte. -Forskningssjuksköterska (Klinisk forskning och prövning i praktiken) -BMA Kursvärderingar tyder på att deltagarna överlag är nöjda, tidvis har det förekommit skillnad i förväntningar hos deltagarna på kursinnehåll och svårighetsgrad. Landstingen behöver regelbundet lämna utbildningsbehov till inblandade lärosäten och behovet för 2017, efter inventering, i landstingen är att cirka personer behöver gå utbildningen. Inför 2017 signalerar lärosätena att man avser erbjuda utbildningen på ungefär samma sätt som tidigare, vilket bör motsvara behovet. RCC Uppsala-Örebro (Birgitta Sundberg) har i samarbete med Örebro universitet satt upp uppdragsutbildningen Klinisk forskning och prövning i praktiken om 15 hp med start vid Örebro universitet HT16. Registrerade Från SVNregion Termin HT Utbildningen finns som reguljär utbildning vid Örebro universitet och Uppsala universitet. Sökande Registrerade Lärosäte 1:a hand UU U-sala 10 S-vall ÖU Lab 33 Fys 27 Examinerade I u I u Vid en preliminär inventering våren 2016 av RUR kan vi dra slutsatsen att flera landsting upplever rekryteringssvårigheter av BMA och att rekryteringsbehovet på fem års sikt kommer att överskrida antalet examinerade i sjukvårdsregionen. Enligt lärosätena går det ej att öka volymerna.

46 5 (6) Upprättare Dnr Regionalt utbildnings- och kompetensråd Version 1 Uppdrag/beskrivning -Cytodiagnostiker Åtgärd/Aktivitet Magisterprogram i diagnostisk cytologi startade HT16 på Karolinska institutet och omfattar 20 platser. Tillträdeskrav är BMAexamen. Sökande Registrerade Examinerade Termin 1:a hand HT16 60* 20 I u * En handfull från SVN-län. -Onkologsjuksköterska RUR:s ledamöter har tagit på sig att informera internt i respektive landsting om att utbildningen på Karolinska Institutet är sökbar. Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning onkologisk vård finns vid Uppsala universitet men har få sökande. Enligt uppgift har utbildningen ställts in för HT16 och HT17. Termin HT16 Sökande 1:a hand Registrerade Inställt Examinerade Samla landstingens/regionernas HRdirektörer eller motsvarande för att identifiera konkreta åtgärder utifrån Cancerplanen. Källa: RUR utifrån Cancerplanen Uppdatera Cancerplanens bilaga om specialistläkarförsörjning Källa: Cancerplanen Utreda möjligheten att skapa längre utbildning och annan kompetensutveckling inom demensområdet i regionen efter det att de statliga satsningarna upphört. Källa: Politisk viljeinriktning demensvård Dialogforum (Konkret samverkan landsting/regioner och lärosäten om utbildningsutbud och dimensionering samt om gemensamma åtgärder för att lösa gemensamma problem.) Källa: RUR Det finns emellertid fristående kurser (just nu) att plocka ihop som motsvarar hela utbildningen. Flera landsting har olika åtgärder för att stimulera sökande, som studielön och informationsinsatser, och det förekommer att landsting arbetar aktivt och riktat för att stimulera personal att söka vidareutbildning. Frågor som har dykt upp mot slutet av året är vilket kompetensbehov som finns och om utbildningen verkligen behövs. Flera av uppdragen i Cancerplanens kompetensförsörjningsavsnitt har helt eller delvis bäring på landstingens HR-funktioner, exvis: Landstingen ska tillsammans analysera kompetensläget för att säkra att regionen har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur. Införande av utbildningsförmåner för biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Inrättande av specialisttjänster för biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker motsvarande specialistsjukskötersketjänster. Ett gemensamt möte mellan RUR och HR-direktörer genomfördes den maj 2016 och därtill en workshop med RCC-representant, HR-direktörer och RUR den 20 oktober RUR:s tolkning av läget är att respektive landstings/regions linje-organisation är ansvarig för de ovan exemplifierade uppdragen medan RUR ansvarar för att informera i sina hem-organisationer. Bilaga 2 med specialistläkarförsörjning inom patologi, urologi, onkologi och gynekologi de närmaste tio åren har uppdaterats under 2016 och skickats in till RCC Uppsala-Örebro. Det är RUR:s bedömning att det finns relevanta både kortare (på högskolenivå) och längre demensutbildningar (på YH- och på högskolenivå) och att dessa är mer eller mindre tillgängliga för medarbetare inom sjukvårdsregionen. RUR har inte för avsikt att skapa annan kompetensutveckling men konstaterar att det vore gynnsamt om det inom sjukvårdsregionen fanns aktiva yrkesnätverk inom demensområdet som kan stå för utbudet av annan kompetensutveckling. Seminarium genomfördes i Västerås den 11 november RUR har sorterat i anteckningarna och lagt förslag på fortsatt arbetssätt, vilket kort innebär att RUR årligen träffar representanter från sjukvårdsregionens lärosäten för att prata bland annat föreslagna/planerade och önskade förändringar inom utbildningsutbudet.

47 6 (6) Upprättare Dnr Regionalt utbildnings- och kompetensråd Version 1 4. Reflektioner Arbetet under 2016 har bedrivits med gott deltagande och engagemang. Stort fokus har, liksom tidigare år, varit på att arrangera Dialogforumet (samverkansseminarium tillsammans med sjukvårdsregionens lärosäten). RUR valde att inför 2016 prioritera hårdare bland uppställda uppdrag och det har resulterat i ett bättre fokus och mer resultat i de uppdrag som har behandlats. RUR har även fått tillträde till fler sammanhang där sakfrågor eller övergripande utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor diskuteras, vilket i sig är positivt men samtidigt tar det tid i anspråk. Ska ambitionshöjningen att vara mer engagerad i olika frågor tillämpas i fler frågor/sammanhang kan ytterligare tid för uppdraget som RUR-ledamot behöva avdelas. Ett område som har varit svårt att nå framgång inom är avtalsområdet där strävan att hitta gemensamma ståndpunkter som landstingen/regionerna kan vidmakthålla i förhandlingar med lärosäten inte har kunnat uppnås. Även om det inte är ett uttalat uppdrag för RUR att enas om sjukvårdsregionala ståndpunkter inför avtalsförhandlingar så är det ett potentiellt utvecklingsområde med möjliga positiva effekter för landstingen/regionerna. Steg behöver i så fall tas för att synkronisera landstingens avtalsprocesser. En tillbakablick fler år bakåt i tiden gör gällande att RUR:s fokus har förflyttats från VFUfrågor till utbildningsutbud och kompetensförsörjning, ibland av mer strategisk karaktär. Kompetensförsörjningsfrågor verkar under 2016 mer allmänt ha legat högt upp på dagordningen både i de enskilda landstingen/regionerna och i sjukvårdsregionen som helhet. Om utvecklingen mot ökat fokus på gemensamma utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet ska understödjas kan området behöva större fokus även inom SVN-strukturen. En startpunkt kan vara att ge utbildningsfrågorna en mer formell hemvist inom SVN-strukturen och att på något sätt formalisera sammankomster för HR-direktörerna. Parallellt med detta kan arbete behöva påbörjas för att möjliggöra aggregering av kompetensförsörjningsbehovet inom sjukvårdsregionen, där jämförbar och aggregerbar personalstatistik lär vara en nyckelfaktor.

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1

49 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer inklusive regional uppföljning av frågor som Samverkansnämnden i Uppsala-Örebrosjukvårdsregion (SVN) beslutat. Utvecklingsgruppen genomför olika aktiviteter på uppdrag av beredningsgruppen. Utvecklingsgruppens uppdrag är jämställt med kunskapsstyrningsgruppens. Arbetet består i att ur ett huvudmannaskapsperspektiv genomföra gapanalyser, arrangera sjukvårdsregionala kunskapsseminarier, ge förslag till sjukvårdsregionens uppfattning om riktlinjerna samt föreslå samverkansnämnden rekommendationer och uppdrag i anslutning till detta. Gruppen ansvarar också för de uppföljningsaktiviteter som kan bli aktuella och för motsvarande funktioner som avser Socialstyrelsens återkommande utvärderingar. Genom det nära samarbetet med projektledarna på Socialstyrelsen har utvecklingsgruppen dels möjlighet att tidigt få information om riktlinjearbetet och utvärderingarna av dessa, dels att informellt lämna synpunkter. Arbetet med nationella riktlinjer är ett arbete som hela tiden utvecklas i syfte att återge ett landstings/en regions lednings- och styrningsperspektiv. Det sker också en utveckling i arbetet tillsammans med verksamhetsföreträdare för att visa på ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av rekommendationerna i riktlinjerna. Kunskapsseminarierna och det lokala förberedelsearbetet har blivit ett nytt forum för informationsutbyte, diskussion och samverkan för förtroendevalda, verksamhetsföreträdare och tjänstemän som arbetar med strategiska frågor. I fråga om riktlinjernas spridning och planering av implementering anser utvecklings-gruppen att huvudmännen, landsting/regioner och kommuner, har ett ansvar för att genomföra kunskapsseminarier. Flera riktlinjer aktualiserar ett samarbete mellan kommuner och landsting/regioner. Landstingen/regionerna har ofta längre erfarenhet av kunskapsseminarier och kunskapsstyrning varför det är naturligt att landstingen/ regionerna samordnar samarbetet kring riktlinjerna. Utvecklingsgruppen, landstingen/regionerna, ska även fortsättningsvis ta ett aktivt ansvar, men i mycket nära samarbete med kommuner, alternativt regionförbund, vid riktlinjer som rör båda huvudmännen. 2

50 Arbetsområden under året gällande arbetet med nationella riktlinjer Nationella riktlinjer som Socialstyrelsen har publicerat: Slutlig version av nationella riktlinjer MS och Parkinson Remissversion av nationella riktlinjer för demens Remissversion av nationella riktlinjer för depression och ångest. Nationell utvärdering som Socialstyrelsen publicerat Utvärdering av hjärtsjukvård Utvärdering av MS/Parkinsonsvården Utvärdering av astma/kol vården Kunskapsseminarier Sjukvårdsregionala kunskapsseminarier genomfördes den 26 februari gällande remissversionen för MS och Parkinson. Vid kunskapsseminariet deltog representanter för berörd patientförening. Yttranden till Socialstyrelsen över konsekvenserna och rekommendationerna i riktlinjen MS/Parkinson Politiska viljeinriktningar Underlag till politiska viljeinriktningar har tagits fram för: Missbruk och beroende Astma/KOL Hjärtsjukvård Nationella seminarier Nationellt seminarium har varit kring målnivåer MS/Parkinson Utvecklingsarbete Ett underlag med tydliggörande av utvecklingsgruppens process för uppföljning av politiska viljeinriktningar har tagits fram. Samarbete med kunskapsstyrningsgruppen Utvecklingsgruppen och kunskapsstyrningsgruppen har under året haft två gemensamma sammanträden, i mars och september. Samarbetet har bland annat handlat om tematisk uppföljning (jämlik vård), implementeringsprocessen av nationella riktlinjer och regiongemensamma utvecklingsarbeten. 3

51 Arbetet med riktlinjerna ger också underlag och möjlighet till utveckling av samsyn och gemensamma vårdprogram inom Uppsala-Örebroregionen. Kunskapsstyrning Samtliga landsting/regioner i sjukvårdsregionen har under de senaste åren byggt upp organisationer för kunskapsstyrning. Dessa strukturer är uppbyggda så att de involverar såväl politiker och tjänstemän som verksamheter. Utvecklingsgruppen deltagare har bidragit och gett stöd till denna utveckling. Övrigt Utvecklingsgruppen har medverkat vid nomineringar av representanter till Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. Arbetet med implementeringsprocessen för nationella riktlinjer har fortsatt såväl på sjukvårdsregional nivå som på landstings-/regionnivå. Utvecklingsgruppen ansvarade för att ta fram underlag till det gemensamma svaret från Uppsala/Örebro sjukvårdsregion när det gäller remissen för nationella modellen för öppna prioriteringar. Tre av utvecklingsgruppens deltagare ingår i den arbetsgrupp som kunskapsstyrningsgruppen har utsett för att ta fram ett förslag på en sjukvårdsregional struktur för kunskapsstyrning utifrån den nationella rekommendationen om sammahållen struktur för kunskapsstyrning. Under året har utvecklingsgruppen träffat det regionala utbildningsrådet vid två tillfällen för att diskutera former kring gemensamt arbete gällande utbildningsfrågor relaterat till nationella riktlinjer. Sammanträden och arbetsformer Utvecklingsgruppen har haft elva sammanträden under året. I detta inkluderas ett planeringssammanträde (två dagar). Två möten, ett möte på våren och ett på hösten, var gemensamma med kunskapsstyrningsgruppen. Vid planeringsdagarna i augusti fick gruppen en föredragning om den nationella modellen för prioritering av Marie Broquist, Prioriteringscentrum. Till sammanträdena har projektledare för aktuella riktlinjer respektive projektledare för nationella utvärderingar som Socialstyrelsen genomför bjudits in. Genom detta får utvecklingsgruppen värdefull information dels om arbetet med riktlinjerna, dels om utvärderingarna och det ger ett bra underlag för gruppens arbete med de nationella riktlinjerna. För att underlätta utvecklingsgruppens arbete med riktlinjerna fördelas ansvaret på två personer i gruppen för respektive riktlinje. 4

52 Utvecklingsgruppens medlemmar Utvecklingsgruppen har under året fått tre nya medlemmar och två har utgått under året. Byte av sekreterare skedde till sommaren. Gösta Andersson, Landstinget Dalarna, ordförande Helena de la Cour, Landstinget Dalarna (tom jan) Paula Forsberg, Landstinget Dalarna (from februari) Britt Ahl, Landstinget Sörmland, sekreterare from aug Karin Lundberg, Landstinget i Värmland Lena Burström, Landstinget i Västmanland Emelie Condén, landstinget i Västmanland sekreterare tom juni 2016 Hanna Höghielm, Region Gävleborg Petra Lindstedt, Region Gävleborg (from jan) Christina Lindberg, Landstinget i Uppsala län Katrin Boström, Region Örebro län Annika Friberg, Region Örebro län (from augusti) 5

53 Verksamhetsberättelse för 2016 CSD Uppsala- Örebro Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) har som mål att verka för att personer som har sällsynta diagnoser får samma möjlighet till diagnos, adekvat behandling och samhällsservice som andra invånare har enligt svensk lagstiftning. Utgångspunkten för allt arbete ska vara patientens perspektiv. Detta är det nationella målet som är uppsatt för samtliga CSD i landet. CSD skall vara ett kunskapscentrum för sällsynta diagnoser. Det finns cirka 8000 sällsynta diagnoser, många är genetiskt orsakade och uppskattas drabba omkring 4-5% av befolkningen. Detta innebär att det i vår region berör cirka individer. I Uppsala-Örebro regionen har ett förberedande arbete pågått under flera år för att möjliggöra ett CSD. Med finansiellt stöd av Riksförbundet Sällsynta Diagnoser kunde vi under 2014 starta i liten skala och sedan maj 2015 har verksamheten helt finansierats inom Klinisk genetik, Akademiska sjukhuset och Universitets Sjukhuset Örebro. Vi har egen budget sedan 2016 enligt beslut i Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Vårt initiala fokus har varit att grovt kartlägga kompetens och behov inom området sällsynta diagnoser i regionen. Vi har också kontaktat flertalet samhällsinstanser som är viktiga för den aktuella gruppen. Tillsammans med Riksförbundet Sällsynta Diagnoser arbetar vi med att få en bra form för brukarmedverkan. En portal ger en ingång till vården för patienter, anhöriga och samhällets resurser. Vi har en hemsida, telefonnummer, funktionsbrevlåda, poster och presentationsmaterial, som är under ständig uppdatering. En styrgrupp bildades i början av Denna består av projektledare, samordnare från både Uppsala och Örebro, samt representant för brukarorganisationen. CSDs styrgrupp har under 2016 haft ett flertal möten, både virtuella och fysiska. Det finns en konsensus om fortsatt verksamhet. Kontakter har tagits med politiker på Landstingsnivå i vår sjukvårdsregion. Vi har berättat om CSD på sjukhusledningsnivå i Uppsala och Örebro. Vi har under året varit på informationsresa till länssjukhusen i regionen, och även informerat i andra lämpliga sammanhang såsom regionmöte inom olika specialiteter. En gemensam kommunikationsplan har upprättats med samarbete mellan kommunikatörer från UAS, USÖ och oss. En gemensam plattform eftersträvas. Vårt önskemål är att få resurser för länssamordnare, vilket vi kommunicerat till Samverkansnämnden vid vår presentation där i december Vi har nu 10 expertteam, och ytterligare 4-6 är på gång. CSD arbetar för att stötta blivande expertteam.

54 CSD har samlat expertteamen för fortsatt samarbete och information om läget. Nätverket i regionen behöver förstärkas, för att få full funktionalitet. Föräldraträffar var planerade för regionen under 2016, vi kan konstatera att vi behöver förbättra kommunikationen för att verkligen nå ut till målgruppen. Löpande kontakter med habilitering, försäkringskassa och kommun i Uppsala regionen är etablerade. Ett informationspaket till föräldrar har plockats fram. Vi har under året representerat och presenterat CSD Uppsala-Örebro i många sällsynta sammanhang. Vi ser att detta bär frukt, då vi får alltfler förfrågningar. Vi har under året jobbat tillsammans med EPJ administratör för att kunna registrerar remisser i Cosmic som kommer till CSD via Akademiska sjukhuset. Vi konstaterar att det finns olika journalsystem som inte förenklar samarbetet i regionen. Cecilia Soussi Zander Projektledare CSD Uppsala-Örebro Björn Lindvall Projektansvarig CSD Örebro

55 Verksamhetsplan för 2017 Vårt fokus under 2017 är att bli en känd kanal in i sjukvården för den sällsynta gruppen och dess omgivning. Vi kommer även fortsättningsvis ha en administrativ funktion, vars uppgift är att lotsa, informera och utbilda. STYRNING/REPRESENTATION/MEDVERKAN: o CSDs ledningsgrupp ska ha möten minst en gång per termin och vid behov. o Medverkan i Socialstyrelsens referensgrupp, Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) kommunikationsgrupp, kvalitetsregistergruppen, patientnätverksgruppen, CSD nationellt samt övriga organ där vi behöver representeras. KOMMUNIKATION (i samarbete med Akademiska sjukhusets och USÖ:s kommunikatörer): o Den regionala kommunikationsplanen ska färdigställas och verkställas. o Hemsidan ska uppdateras och presentera CSD på ett sätt som talar till hela sjukvårdsregionen. o Trycksaker, broschyren kommer att uppdateras. o En kortfilm/bildspel kommer att skapas för presentation i till exempel sjukhusentréer och väntrum. o Presentationer i olika sammanhang kommer att fortsätta löpande (regionala möten, personalens dagar med mera). o Kontaktpersoner och potentiella länssamordnare ska identifieras i regionen. o Kontakt med sjukvårdsledningarna i regionen planeras. PATIENTER: o Utveckla stöd till anhöriga/familjer i form av information och utbildning i samråd med expertteamen. o Familjeträffar för nydiagnostiserade barn i samarbete med Ågrenska, planeras våren-17 i Örebro och troligen till hösten. o Detta kommer även att ske i Örebro, och på sikt i övriga regionen. EXPERTTEAM: o Vi fortsätter arbetet med att identifiera flera potentiella team och expertresurser i hela regionen o Det är centralt för teamens funktion att det finns en teamkoordinator. CSD ska verka för inrättande av denna funktion då den saknas. Vi ska stötta teamkoordinatorerna i deras arbete. o CSD ska stimulera helhetssyn med hela livet perspektiv i teamens verksamhet. o CSD ska arbeta för att de nationella målkriterierna uppfylls: o Vi ska när så är möjligt medverka till nätverksbyggande såväl nationellt som internationellt (tex European Reference Networks, ERN) o Ett långsiktigt mål är att arbetet med skapande av kvalitetsregister fortsätter. o En enkät kommer att skickas ut till regionen för att återigen ytterligare kartlägga vilken verksamhet och intressen som finns inom sällsynta diagnoser.

56 BRUKARMEDVERKAN: o Två brukarnätverksmöten arrangeras av CSD per år. Brukarnätverket i regionen behöver stöttas, detta planeras ske i samarbete med brukarorganisationen Riksförbundet för Sällsynta Diagnoser, RFSD. o Medverkan i projekt initierat av planeras, däribland projektet Gemensamt lärande. SAMHÄLLETS RESURSER: o Ny träff med Försäkringskassan, kommunen, LSS och habiliteringen för att sammanställa ett informationspaket till föräldrar vars barn nyligen fått en sällsynt diagnos planeras i Örebro och Uppsala. UTBILDNING o Sprida information till regionen angående CSD och sällsynta diagnoser. o Medverka vid utbildningar till exempel för läkare, barnmorskor och sköterskor. För att nå ut i regionen och få en nödvändig lokal förankring ser vi ett starkt behov av länssamordnare, som tidigare kommunicerats. Vi bifogar ett förslag och information kring detta. Cecilia Soussi Zander Projektledare CSD Uppsala-Örebro Björn Lindvall Projektansvarig CSD Örebro

57 EUs medlemsländer har fått i uppgift att förbättra vård och omsorg för individer med sällsynta diagnoser. I Sverige har arbetet påbörjats med att bygga upp Centrum för Sällsynta Diagnoser. Länssamordnare inom Centrum för Sällsynta diagnoser, Uppsala- Örebro regionen. Nya medel behövs för detta. Ska arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sällsynta diagnoser. Länssamordnarens roll och fokus: Informationsöverföring mellan aktörer. Öka kunskapsnivå inom sällsynta diagnoser. Samordning mellan olika aktörer. Uppdrag: Länssamordnare finns i varje län, storlek på tjänst i förhållande till länsstorlek. Länk mellan CSD Uppsala-Örebro och det egna länets landsting och social service såsom försäkringskassan, LSS, skola osv. Föra information vidare till aktörerna, till exempel nya nationella riktlinjer gällande sällsynta diagnoser. Stöd till teamkoordinatorer, identifiera nya möjliga team. Fortlöpande arbete med att identifiera/inventera och kartlägga expertteam i regionen och stötta bildning av nya team. Vara teamen behjälplig att uppnå nationella mål och kriterier. Kan adjungeras till CSDs styrelse. Representera och sprida information om CSD. Samarbeta med övriga länssamordnare i regionen. Kontaktperson för det egna länets patienter, patientföreningar och yrkesprofession. Samarbetar med CSD centralt. Rådgivning/guidning/utbildning till patienter och övriga som har behov inom det sällsynta området i länet.

58 Centrumsamordnare inom Centrum för Sällsynta Diagnoser Uppsala-Örebro regionen. Denna funktion finns på 50 % Ska arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sällsynta diagnoser. Samordnarens roll och fokus: Informationsöverföring mellan aktörer. Öka kunskapsnivå inom sällsynta diagnoser. Samordning mellan olika aktörer. Uppdrag: Vara ansiktet utåt, handlägga ärenden i samråd med ansvarig. Samordna arbetet på CSD regionalt (länssamordnarna), nationellt och internationellt. Samarbete med CSD nationellt. Sitter med i CSDs styrelse. Verka som länssamordnare (se nedan) för det egna länet. Ansvara för informationsmaterial t.ex hemsida, broschyr osv. Samarbeta med patientorganisationer. Bedriva utveckling och uppbyggnadsarbete tillsammans med ansvarig för CSD. Fortlöpande arbete med att identifiera/inventera och kartlägga expertteam i regionen och stötta bildning av nya team. Stimulera regionalt teamarbete. Samarbeta med alla sjukhus i regionen. Ordna med temadagar/föreläsningar/workshop för expertteam, professionen, patienter och dess nätverk och övriga samhällsaktörer inom den sällsynta sfären. Uppdatera information om vad som händer inom sällsynta diagnoser regionalt, nationellt och internationell, sprida denna information till regionen. Utvärdera arbetet på CSD tillsammans med ansvarig för verksamheten på CSD.

59 1 (5) Datum Dnr Version 1 Verksamhetsberättelse 2016 för regionala HTA-rådet Louise Olsson, enhetschef HTA-enheten CAMTÖ

60 2 (5) Upprättare Datum Dnr Version 1 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Aktiviteter under Utvecklingsområden... 5

61 3 (5) Upprättare Datum Dnr Version 1 1. Bakgrund Sjukvårdshuvudmännen i Uppsala-Örebroregionen har beslutat verkställa en sjukvårdsregional HTA-funktion från och med januari Syftet var att finna fastare strukturer för samarbete inom HTA-området, tillmötesgå behov och samutnyttja kompetenser som finns hos de sju huvudmännen. Ett särskilt regionalt HTA-råd med representanter från samtliga ingående regioner/landsting har varit i funktion under HTA-enheten CAMTÖ, som funnits i Region Örebro län sedan 1999, fick ett utökat uppdrag att i samarbete med medarbetare från hela sjukvårdsregionen bedriva HTA-arbete och därmed fungera som HTA-enhet för Uppsala-Örebroregionen. 2. Aktiviteter under Regionala HTA-rådets utformning och möten Följande representanter har ingått i rådet under året: Christoph Varenhorst, Uppsala Maria Klässbo, Värmland Stefan Gullsby, Gävleborg Lena Burström, Västmanland Kjell Ola Engman, Sörmland Sverker Svensjö, Dalarna Ulrika Elfgren, Värmland, medicinska biblioteken i Uppsala-Örebroregionen Håkan Geijer, CAMTÖ Louise Olsson, enhetschef CAMTÖ Rådet har träffats en gång vardera under vår och höst, och däremellan haft mail-kontakt. 2.2 Resurser Sjukvårdshuvudmännen bidrar med en representant i HTA-rådet. Denna representant har en viktig funktion att fånga upp angelägna frågeställningar ute i den egna organisationen, informera om den gemensamma HTA-funktion som nu finns tillgänglig i Uppsala- Örebroregionen och även sprida resultat av de systematiska översikter som produceras. Sjukvårdshuvudmännen bidrar även med 600 tkr årligen för det sjukvårdsregionala HTAarbete som utförs via CAMTÖ:s resurser, i första hand av projektledare.

62 4 (5) Upprättare Datum Dnr Version Samarbete med HTA-inriktande informationsspecialister En representant för sjukvårdsregionens bibliotek och informationsspecialister med särskild inriktning mot HTA-relaterade databassökningar har deltagit i HTA-rådet under året, vilket varit mycket värdefullt. Ett gott samarbete mellan bibliotek och övrig projektgrupp är en förutsättning för ett framgångsrikt HTA-arbete. Ett försök att pröva medverkan av bibliotekarier i arbetet med att selektera artiklar vad gäller relevans i samband med systematiska kunskapsöversikter har gjorts under året. Sammanfattningsvis kan sägas att det troligen inte medför någon nackdel men att tidsvinsten å andra sidan inte heller blir särskilt stor. Det mest tidsödande arbetet är kvalitetsgranskning av artiklar och för detta krävs vetenskaplig kompetens. Däremot har det visat sig allt viktigare att bibliotekarierna blir involverade tidigt i processen när ett HTA-projekt tar form. Det är angeläget att de är delaktiga vid utformning av frågeställningen, så att söksträngen för att hitta all relevant litteratur blir så optimal som möjlig. En viktig aspekt är också att bibliotekarierna ofta är de som möter olika frågeställningar från kliniskt verksamma på ett tidigt stadium. De har därför en viktig funktion att fånga upp angelägna frågor och vid behov kunna hänvisa vidare till regionala HTA-rådet. 2.4 Inkomna projektförslag och prioritering HTA-rådets representanter har en avgörande funktion att fånga upp frågor ute i verksamheterna hos respektive huvudman som kan vara angelägna att belysa i en systematisk kunskapsöversikt. Inför prioritering av frågeställningar är det givetvis av största vikt att det är klarlagt att en sådan verkligen saknas. För vissa frågeställningar kan det vara fullt tillräckligt att göra en enklare sammanställning över vad som redan finns publicerat. Under 2016 har inga förslag till systematisk kunskapsöversikt prioriterats bort till följd av otillräckligt kapacitet, men det har uppstått en viss fördröjning. För att klara ett ökat inflöde av frågor krävs antagligen att fler individer i Uppsala-Örebroregionen får erfarenhet av denna form av arbete och kan involveras vid behov. Det skulle troligen öka intresset för att använda sig av systematiska kunskapsöversikter vid kliniskt utvecklingsarbete, liksom förmågan att ta del av dem på ett initierat sätt. I mars 2016 publicerade SBU den systematiska kunskapsöversikten Gradvis utsläckande med eller utan föräldrars närvaro som behandlingsmetod av sömnproblem hos barn i förskoleåldern på sin hemsida. Arbetet var det första som bedrevs inom ramen för det regionala HTA-rådet och baserades på ett samarbete mellan CAMTÖ, och projektdeltagare via Sörmland och Västmanland.

63 5 (5) Upprättare Datum Dnr Version Pågående projekt Under 2016 har följande projekt bedrivits inom ramen för det regionala HTA-rådet: 1) Effekten av yoga vid diagnosticerad depression. Förslaget kom ursprungligen från Värmland och Maria Klässbo därifrån kommer att vara sakkunnig. Projektmedarbetare via CAMTÖ. 2) Val av radiologiska metoder vid misstanke om levermetastaser vid tarmcancer. Förslaget kom ursprungligen via Sörmland och tre sakkunniga från Uppsala, onkolog Peter Nygren, leverkirurg Agneta Noren och MR-radiolog Nafsika Korsavidou, kommer att granska rapporten när den är klar. Projektmedarbetare via CAMTÖ. 3) Rökstopp och minispirometri Förslaget kom ursprungligen från Sörmland. Distriktsläkare Björn Hallström i Nyköping planeras medverka i projektet och sakkunnig blir Mats Arne från Värmland. 2.6 Projekt i uppstart En systematisk kunskapsöversikt kring behandling av lymfödem har varit planerat sedan en tid. Frågeställningen har nyligen varit aktuell i Medicinska rådet i Dalarna och samordning med rapport därifrån kommer att ske. Sakkunnig blir onkolog Helena Granstam Björneklett från Västmanland. 3. Utvecklingsområden Kännedom om den regionala HTA-funktionen och det sjukvårdsregionala HTA-rådets existens och möjligheter är troligen mycket begränsad bland många anställda hos sjukvårdshuvudmännen. För att HTA-tanken ska nå sin fulla potential och verkligen bidra till en evidensbaserad sjukvård är det viktigt att kunskap om denna gemensamma sjukvårdsregionala resurs blir mer känd. Det är angeläget att kliniskt verksamma är medvetna om att frågor och reflektioner i det vardagliga arbetet utgör den bästa utgångspunkten för en adekvat HTAfråga. I samma utsträckning är det också angeläget att systematiska kunskapsöversikter, producerade regionalt såväl som annorstädes, läses och implementeras av de aktiva i den direkt patientnära delen av vården. En slutsats är att det regionala HTA-rådet för att nå framgång behöver bli mer synligt i olika sammanhang. Det regionala HTA-rådets samarbete har hittills fokuserat på systematiska kunskapsöversikter som syftar till en komplett sammanställning av evidens. Såväl SBU som CAMTÖ använder sig dock också av en mer begränsad HTA-tjänst, s k upplysningar. Med detta inbegrips en kartläggning över vad som finns av vetenskaplig litteratur för en specifik frågeställning men det ingår ingen kvalitetsgranskning av de artiklar som påträffas. Emellanåt är denna tjänst helt till fyllest och fördelen är att frågeställaren kan få ett svar betydligt snabbare än med en komplett systematisk kunskapsöversikt.

64 Verksamhetsberättelse 2016 Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro

65 Arbets- och miljömedicin i Örebro är ett samarbete mellan Region Örebro län (T) och landstingen i Sörmland (D), Värmland (S) och Västmanland (U). Området omnämns i texten som DUST-regionen.

66 Innehåll Verksamhetschefen har ordet... 5 Sammanfattning om kliniken... 6 Bakgrund och uppdrag... 6 Verksamhetens innehåll... 7 Ekonomi... 9 Verksamheter Patientutredningar Rådgivning Miljömedicin Analyslaboratoriet Forskning och utveckling Utbildning och konferens Kommunikation och media Klinikens organisation Uppdragsgivare Organisation Personal Kvalitet Bilaga 1: Sörmlands län Bilaga 2: Västmanlands län Bilaga 3: Värmlands län Bilaga 4: Örebro län Bilaga 5: Forskningsprojekt Bilaga 6: Publicerade originalarbeten Bilaga 7: Kunskapsområden

67 4

68 Verksamhetschefen har ordet Man kan aldrig veta vilka frågor som dyker upp när det ringer hos miljösjuksköterskorna i vår rådgivning. Nya branscher, nya tekniker och nya konsumtionsprodukter etableras hela tiden, vilket gör att frågor om arbetsmiljö och miljö aldrig blir färdigutredda. Det är här som Arbetsoch miljömedicin i Örebro kommer in. Vi som arbetar här tycker att det är både roligt och utmanande att göra patientutredningar, bedriva forskning och utbildning inom områden som alla invånare i våra fyra län berörs av. Vi lär oss hela tiden nya saker och försöker förmedla våra kunskaper till de som berörs. För tredje året i rad har antalet remisser till kliniken ökat. Det är främst en ökning av remisser från företagshälsovården. Under 2016 började vi med uppföljning av färdigutredda patienter, som ett led i att förbättra klinkens kvalité i patientutredningar. Ett tvärprofessionellt team startades för att utveckla ett vårdprogram för mobbningsutredningar. Detta utvecklingsarbete fortsätter under Vår miljöenhet fortsätter det viktiga arbetet med sina teman Den hållbara staden, Vatten - vårt viktigaste livsmedel och Kemikalier i samhället. Efterfrågan på analyslaboratoriets tjänster fortsätter att öka. Här pågår hela tiden utveckling av nya analysmetoder och inköp av nya instrument som skall möta framtidens önskemål av analyser i arbetsmiljön och i miljön. Vår uppskattade instrumentpool fortsätter att tillhandahålla kvalificerade mätinstrument och under 2016 köptes ett betydande antal nya instrument in. Två lic-avhandlingar presenterades under 2016 och forskningsverksamheten har varit mycket aktiv hela året, med 11 publicerade vetenskapliga artiklar och 26 pågående forskningsprojekt. Vi har påbörjat ett omfattande arbete med att förbättra kommunikationen, både externt och internt. Till grund för detta finns numera en kommunikationsplan. AMM:s webbsidor kommer att få ett bättre utseende det kommande året och det ska bli lättare att hitta rätt information på webben. Under det gångna året har kliniken flitigt omnämnts i media. Varje år sammanfattar vi våra olika verksamheter i en verksamhetsberättelse. Det är den du nu håller i din hand. I bilaga 1-4 kan du läsa mer specifikt om det arbete vi har utfört i våra fyra län. Nu ser vi fram emot ett nytt intensivt år på Arbets- och miljömedicin i Örebro. Kerstin Norman Verksamhetschef 5

69 Sammanfattning om kliniken Bakgrund och uppdrag Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I dessa dokument hänvisas till arbets- och miljömedicinsk expertis när arbetsgivarnas och företagshälsovårdens kompetens och resurser inte räcker till. Hela systemet med medicinska kontroller bygger på att det finns arbets- eller yrkesmedicinsk expertis tillgänglig regionalt i landet. Arbets- och miljömedicin (AMM) i Örebro är ett samarbete mellan Region Örebro län och de tre landstingen i Sörmland, Värmland och Västmanland. Kliniken finns vid Universitetssjukhuset i Örebro, med uppdraget att arbeta för en god hälsa i en bra miljö i alla fyra länen. Klinikens expertkunskaper behövs som stöd i arbetsgivarnas och företagshälsovårdens riskbedömningar och riskhantering. När yrkes- och miljömedicin och företagshälsovård blev en gemensam medicinsk specialitet 2006 fick den namnet arbets- och miljömedicin. Kliniken i Örebro är en av sju kliniker i landet. Klinikerna i Uppsala och Örebro har en särställning eftersom de tillhör en sjukvårdsregion i samverkan. Övriga sjukvårdsregioner har bara en AMM-klinik. Kliniken jobbar på uppdrag från Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län. På Arbets- och miljömedicin i Örebro arbetar vi med att identifiera orsaker till sjukdomar, besvär i arbetslivet eller i den allmänna miljön, så att risker kan förebyggas. Ibland kan exponeringar som exempelvis vibrationer ge sjukdomssymtom där sambandet med arbetsmiljön är uppenbar. Vid andra tillfällen kan exponeringen orsaka diffusa och smygande symtom som trötthet eller minnesstörning. En symtombild som också kan orsakas av oro och stress. Risker i arbetsmiljön och oro för miljöpåverkan kan orsaka betydande problem för individen som yttrar sig i likartade symtom. För att ta reda på om en exponering utgör en risk behövs ofta en tvärprofessionell handläggning av tekniker, beteendevetare och medicinare. En kombination av kompetenser som alla finns vid Arbets- och miljömedicin. En mer detaljerad beskrivning av klinikens kunskapsområden finns samlad i Bilaga 7. 6

70 Verksamhetens innehåll Mottagningen En av klinikens kärnverksamheter är patientmottagningen, där vi utreder sambandet mellan den miljö patienten vistas i och de besvär patienten har. Flödet av remisser har ökat de senaste åren och det är framförallt från företagshälsovården som antalet remisser ökat. Under samma period har antalet patienter som kommer till kliniken via egen vårdbegäran minskat. Miljömedicin Inom miljömedicin undersöker vi hur miljön inomhus och utomhus påverkar människors hälsa. Därför arbetar vi med frågor som rör miljön i våra städer såsom dricksvatten och kemikalier i vårt samhälle. En viktig del är också att informera om riskerna av olika exponeringar eftersom oro i sig också kan leda till ohälsa. Vi leder forskningsstudier och projekt och svarar på frågor från allmänhet, kommuner och länsstyrelser. Miljön i våra städer och trafikbuller är exempel på faktorer som påverkar hur vi mår. Ackrediterat laboratorium Analyslaboratoriet arbetar med analys av prover som tagits för att utreda arbetsmiljö, boendemiljö eller yttre miljö. Vi kan analysera luftföroreningar, till exempel damm, kvarts i damm, isocyanater, flyktiga organiska föreningar (VOC), metaller, oljedimma och formaldehyd. Vi analyserar även biologiska prover som metaller i blod och urin. Laboratoriet tar emot prover från hela landet och är sedan 1997 ackrediterat enligt SS-EN ISO/IEC

71 Genom kommunikation och utbildning försöker vi att förebygga arbets- och miljörelaterad ohälsa. Kommunikation och utbildning Syftet med klinikens kommunikationsarbete är att bidra till det övergripande verksamhetsmålet som är att förebygga och minska arbets- och miljörelaterad ohälsa bland regionens invånare. Kliniken medverkar i tre utbildningar vid Örebro universitet. Det gäller läkarprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning företagssjuksköterska. I Socialstyrelsens målbeskrivning av läkarnas ST-utbildning beskrivs de Arbets- och miljömedicinska klinikernas utbildningsuppdrag. Vi initierar och genomför utbildningsdagar och konferenser inom områden där det finns behov. Klinikens medarbetare är även efterfrågade som föreläsare vid olika seminarier, temadagar och kurser för exempelvis företagshälsovården, fysioterapeuter och ergonomer. De utbildningar vi arrangerar eller medverkar i spänner över hela klinikens olika områden som exempelvis mätteknik, ergonomi, miljömedicin, kränkande särbehandling och mobbning. Forskning Frågor som rör forskning, utveckling och utbildning har av tradition legat Arbets- och miljömedicinska kliniken varmt om hjärtat. Klinikens förste chef, Lennart Sundell ( ), var mycket positiv till att medarbetarna forskade inom de områden som var i fokus för kliniken och dess patientutredningar. Detta anslag gäller i högsta grad även idag vilket bland annat speglas i klinikens verksamhetspolicy: Arbets- och miljömedicinska kliniken bidrar till att klarlägga risk för arbets- och miljörelaterad ohälsa eller riskfylld exponering bland individer, patienter och grupper. Att bedriva relevant och aktuell forskning ses som en naturlig och nödvändig del i klinikens verksamhet för att på ett bra sätt kunna fullgöra denna uppgift. Det är viktigt att se och komma ihåg den både starka och nödvändiga kopplingen mellan det kliniska arbetet och klinikens forskning. 8

72 Ekonomi Ekonomiskt resultat för Arbets- och miljömedicin januari-december Klinikens omsättning 2016 var 34,2 miljoner kronor. Landstingsutdebitering uppgick för 2016 till 18,88 kronor per invånare, se Tabell 1. Belopp anges i tkr. Tabell 1. Verksamhetens intäkter, Intäkt Landstingsbidrag DUST län (18,88 kr/invånare) Extra landstingsbidrag T-län (miljömedicin) Summa tkr tkr Landstingsexterna intäkter Laboratoriet Undervisning FOU Medicinsk process Miljömedicinsk process Instrumentpool Totalt tkr tkr 100 tkr 100 tkr tkr tkr Verksamhetens kostnader uppgick under 2016 till närmare 32,6 miljoner kronor. Den största kostnaden utgörs av personalkostnader på 22,7 miljoner kronor. Klinikens resultat för 2016 är på 1,6 miljoner kronor, se Tabell 2. Tabell 2. Verksamhetens kostnader, Kostnad Personal Material och tjänster Interna kostnader (hyra, it, etc) Totalt Summa tkr tkr tkr tkr Resultat tkr *) *) Miljömedicin (T-län) inklusive FoU tkr DUST-län tkr 9

73 Verksamheter Patientutredningar En av klinikens kärnverksamheter är patientmottagningen, där vi utreder sambandet mellan den miljö patienten vistas i och de besvär patienten har. En patientutredning på kliniken innebär en multiprofessionell hantering av remissen. Här deltar läkare, yrkeshygieniker, psykolog, ergonom, sjuksköterska och medicinsk vårdadministratör vid behov. Även så kallade avvisade remisser kan kräva ett gediget arbete för att fastställa om kliniken med sina resurser har något att tillföra i ärendet. Inkomna remisser Remissinflödet ökade för tredje året i rad, se Tabell 3. Fördelningen i DUST-regionen är oförändrad. 76 procent av patienterna kunde beredas tid på mottagningen inom 60 dagar och 93 procent fick sitt besök inom 90 dagar. Tabell 3. Inkomna remisser per län, Årtal D U S T Övriga Totalt Remisser från företagshälsovården har ökat kraftigt sedan 2015, däremot har egen vårdbegäran och remisser från andra sjukhuskliniker minskat, Tabell 4. Fördubblingen av remisser från företagshälsovården kan till viss del bero på att kliniken sedan 2015 gjort sig mer känd genom att ta emot företagsläkare, blivande specialister i arbetsmedicin, för obligatorisk praktik, så kallad randning. För siffror över antalet remisser per remissinstans och län som kommit till kliniken under 2016 hänvisar vi till respektive länsbilaga, Bilaga 1-4. Tabell 4. Inkomna remisser per remissinstans, antal 2015 antal 2016 antal Egen vårdbegäran Företagshälsovård Primärvård Privatpraktiker Sjukhusansluten Övrigt Summa

74 Avslutade patienter Antalet avslutade patienter ökade för tredje året i rad, Tabell 5. Fem patienter utanför DUST-regionen har utretts på kliniken. Tabell 5. Antalet avslutade patienter, Årtal antal De vanligaste problemen för de patienter som avslutades under 2016 var kopplade till vibrationsexponeringar, Tabell 6. Tabell 6. Exponering i procent, avslutade patienter Exponering 2016 % Damm 15 Ergonomi 12 Inomhusmiljö 11 Lösningsmedel 9 Psykosocialt 2 Retande gaser 13 Vibrationer 28 Övrigt 10 Summa 100% De vanligaste hälsoproblemen för patienter som avslutats under 2016 är symtomdiagnoser, sjukdomar i nedre luftvägarna och muskuloskeletala sjukdomar, Tabell 7. Hälften av de avslutade patienterna under 2016 har fått dessa diagnoser. 11

75 Tabell 7. Diagnoser bland avslutade ärenden, Diagnos n=121 n=144 n=157 % % % Sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i övre luftvägarna Muskuloskeletala sjukdomar Neurologiska sjukdomar Psykiska sjukdomar samt beteendestörning Cirkulationsorganens sjukdomar Maligna sjukdomar Hudsjukdomar Kontakt av annan orsak än sjukdom 2 9 Skador/förgiftningar Symtomdiagnoser Övrigt Mobbningsutredningar Under året formades ett tvärprofessionellt team med målet att utveckla ett vårdprogram avseende mobbningsutredningar. Bland annat behöver klinikens roll tydliggöras. Utredningsmetodiken är osedvanligt resurskrävande och utdragen över tid. Under året har sju fall hanterats och två är fortfarande under utredning. Samarbete med hudkliniken Arbets- och miljömedicin samarbetar med hudkliniken när det gäller arbets- och miljödermatologiska utredningar av patienter. Under 2016 deltog vi i utredningar av 135 patienter. Vi gjorde även arbetsplatsbesök hos tre patienter i Karlskoga, Katrineholm och Karlstad. 12

76 Rådgivning Många som vänder sig till AMM vill ha hjälp med en riskbedömning av sin arbetsmiljö. Det kan även gälla frågor från blivande föräldrar som vill veta hur fostret påverkas av livsmiljön. Kliniken strävar efter god tillgänglighet och tar emot telefonförfrågningar utan speciella telefontider. Det går även att ställa frågor via mail. Många av frågeställningarna är av komplex natur och kräver tvärprofessionell bedömning, sökande i aktuell litteratur och kunskap om rådande lagstiftning. En stor grupp frågeställare är förvärvsarbetande gravida som har frågor kring exponeringar i arbetsmiljön då arbetsgivarna inte genomfört någon riskbedömning. Frågorna handlar ofta om luft, som till exempel kan innehålla kemikalier, damm eller avgaser. En annan återkommande fråga handlar om hur buller påverkar fostret. Flertalet har fått rekommendationen från sin barnmorska eller specialistmödravården att kontakta AMM. Sedan vi började registrera telefonsamtalen 2013 har antalet förfrågningar ökat för varje år. Under 2016 besvarades 232 telefonfrågor av arbetsmedicinsk (169 stycken) eller miljömedicinsk (63 stycken) natur, Figur 1. Figur 1. Fördelning av frågor i telefon- och mailrådgivning, (n=232) Arbetsmed. Miljömed. 13

77 Andelen privata frågeställare har minskat till förmån för bland annat företagshälsovård (FHV), hälso-och sjukvård och företag, Figur 2. Till detta kommer 14 diarieförda mailsvar samt en mängd förfrågningar till laboratoriet kring mätstrategier och analyser samt frågor från patienter under utredning. Figur 2. Fördelning av frågeställare i telefon- och mailrådgivning (n=232) Privat FHV Hälso-o sjukvård Fackföreningar Företag Övrigt 14

78 Miljömedicin Ett miljömedicinskt basuppdrag ingår i det ordinarie uppdraget från landstingen i Värmland, Västmanland och Sörmland. Region Örebro län har en utökad verksamhet och finansering av det miljömedicinska arbetet via strategiska medel. Landstinget i Sörmland har bidragit med projektmedel till specifika projekt under året. Hela arbetet ska genomsyras av kommunikation på mottagarens villkor. Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på Den hållbara staden, Vatten - vårt viktigaste livsmedel samt Kemikalier i samhället. Den hållbara staden Nybyggnationen och förtätningen av städer ökar kraftigt. Detta kan ofta leda till exponering för trafikbuller. Kliniken har därför i samarbete med Örebro kommun och länsstyrelsen i Örebro län tittat på om bullerstörningar även förekommer i nybyggda hus. Projektet har redovisats i en rapport, en populärvetenskaplig sammanfattning och vid ett seminarium. Intresset har varit stort och resultaten visar bland annat att störning av buller också förekommer i nybyggda bostäder och att sovrum mot en trafikerad gata påverkar sömnen negativt. Att bo vid en trafikerad gata kan påverka sömnen och hälsan negativt. Förtätningar i städer kan också leda till att byggnationer sker på förorenad mark och det finns många förorenade markområden i Sverige. I regionen finns det bland annat rester från gammal gruvindustri och sågverk. Förorenad mark leder ofta till frågor och kan väcka oro hos de som vistas eller bor i området. I sådana ärenden arbetar vi därför med riskbedömning och riskkommunikation. När det gäller frågor om förorenade markområden har vi deltagit vid ett informationsmöte med allmänheten angående Åmmebergs badplats i Askersunds kommun. Vi har också bidragit med information till allmänheten om Åmmebergs badplats och ett annat förorenat område i Åmmeberg under året. Samarbete med länsstyrelsen i Örebro län sker också vid frågor om förorenad mark där vi bland annat är bollplank i riskbedömningsfrågor. I våra städer blir vi exponerade för många olika ämnen såsom gaser och partiklar, bland annat från trafiken. För att undersöka miljön i städer har kliniken genomfört mätningar av cancerframkallande ämnen i Lindesberg. Arbetet sker inom Naturvårdverkets ram för Hälsorelaterad miljöövervakning. Resultaten från mätningarna kommer att redovisas under Under 2016 har vi även rapporterat om mätningar av partiklar vid färglopp. Mätningarna genomfördes under Resultatet visade på mycket höga partikelhalter. Detta skulle kunna leda till höga partikelexponeringar trots att loppet varar så kort tid och skulle kunna påverka känsliga personer som barn och de som har astma. Arbetet väckte stor uppmärksamhet i media. 15

79 Vatten vårt viktigaste livsmedel Runt en miljon människor i Sverige lever med vatten från privata brunnar. Eftersom vatten är vårt viktigaste livsmedel och förorenat vatten kan leda till höga exponeringar är det viktigt att kontrollera vatten i privata brunnar. Därför samarbetar vi med länsstyrelsen i Örebro vid provtagning av privata brunnar i Örebro län. Vi deltar vid rapportskrivning och vid analys av metaller. Totalt tas prover från runt 15 brunnar per år och övervakningen sker under sex år och sedan börjar provtagningen om från början. Vi får också förfrågningar om ämnen i dricksvatten där vi i år bland annat har svarat på frågor om radon i vatten. Riskbedömning och vattenkvalitet ingår i det miljömedicinska området Vi arbetar även som rådgivare när det gäller läkemedels påverkan på miljön, framförallt i Sörmland, Värmland och Örebro län. Under året har vi arbetat med målen angående läkemedel i Region Örebro läns Hållbarhetsprogram samt gjort en rapport angående utvärderingen av mätningarna av läkemedel som genomförts i landstinget Sörmland. Kemikalier i samhället Under de senaste årtiondena har kemikalier i samhället ökat. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter som plast, byggmaterial, leksaker, möbler och textilier. Fler och fler studier tyder också på att kemikalierna i vår närhet påverkar vår hälsa, till exempel genom hormonstörande effekter. Barn och foster är extra känsliga, speciellt för hormonstörande ämnen, eftersom de fortfarande utvecklas. Därför har vi flera projekt med inriktning på barns exponering, där vi bland annat tittar på barns exponering under första levnadsåret och barns exponering för kemikalier i förskolor i Sörmland. Det är också viktigt att informera om kemikalier varför vi under 2014 gav ut råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län. Arbetet har fortsatt med implementering av råden i Sörmland, uppdatering av framtaget informationsmaterial, fortsatt uppdatering av råden på Vårdguiden 1177.se och deltagande i SELMA-projektets öppna hus för allmänheten på Karlstad universitet. Eftersom arbetet var först i Sverige har det rönt uppmärksamhet nationellt via inbjudningar till föreläsningar för utbildningsdagar och konferenser, men också via media. 16

80 Information om kemikalier till barn och ungdomar är också ett viktigt arbete. För närvarande arbetar vi inom detta område genom gymnasiearbeten vid Rudbecksskolan och Plusgymnasiet i Örebro. Sammanlagt pågår fem gymnasiearbeten där eleverna bland annat tittar på metaller i tatueringsfärger, exponering för flyktiga ämnen på förskolor och skolor samt gör en film om kemikalier. Vår inomhusmiljö är viktig för vår hälsa. Kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador kan påverka hälsan. Därför har vi under många år arbetat med enkätundersökningar om inomhusmiljö. Vi bedömer enkätundersökningar som genomförts i de fyra DUST-länen. Under året har vi haft 14 uppdrag från området. Utredningarna har gjorts på kontor, förskolor, skolor och vårdavdelningar. För leksaker och barnavårdsartiklar finns särskilda regler för kemikalieinnehåll. Varje år kommer ett stort antal förfrågningar om kemikalier i samhället. De har varierande svarslängd. De frågor som lett till längre svar under 2016 är ett miljömedicinskt yttrande angående exponering för färg i samband med målning av elstolpar (Köpings kommun) och om ett myggmedel kan användas under graviditet (Örebro kommun). Vi har också arbetat med att förbereda rapporteringen av Miljöhälsoenkäten 2015 som beräknas ske under I det arbetet har vi samarbetat med andra arbets- och miljömedicinska kliniker i landet, men också med länsstyrelserna i alla fyra länen och de fem kommunerna som har betalat för förtätning av enkäten. I vårt område gäller det Hallsberg, Sala, Köping, Eskilstuna och Nyköping. 17

81 Analyslaboratoriet Laboratoriet Antalet prover som analyseras i klinikens laboratorium fortsätter att öka. Efterfrågan på laboratoriets tjänster har ökat under Laboratoriet genomförde prover (+21 procent) fördelade på tekniska prov (+5 procent) och 820 biologiska prov (+ 49 procent). Inom parenteserna anges procentuell förändring jämfört med Antalet uppdrag har ökat med 12 procent. Egna projekt har genererat prov som analyserats internt och prov som skickats för extern analys. Intäkterna från sålda tjänster på laboratoriet överträffade budgetmålet. Den långsiktiga trenden baserad på antal prov och uppdrag är ökande, Figur 3. Figur 3. Trend för uppdrag och prov Figuren visar antalet prover per år Prov Uppdrag 18

82 Antalet prov för analys av bly i blod ökade under 2016 med 5 procent jämfört med året innan, Figur 4. Här har två förgiftningsfall med ny exponering från rökning av orent opium avslöjats. Figur 4. Bly i blod, antal prover per år, Bly i blod, prover per år Provtagning i samband med patientutredningar ökar. Under 2016 var det drygt 1 procent av laboratoriets prov som hade koppling till patientutredningar. Dessa prov ingår i AMM:s grunduppdrag enligt gällande avtal med uppdragsgivarna. Figur 5. Figuren visar procent av antal prover som analyserats inom patientutredningar. 1,2 1 0,8 Patient 0,6 0,4 Patient 0,

83 Fördelningen av antalet prover från de olika länen följer samma mönster som tidigare år, Figur 6. De fyra län som är klinikens uppdragsgivare står för 37 procent av proverna. Den största volymen prover (58 procent) kommer från andra delar av landet. De förändringar som ses i Figur 6 för Sörmlands (D) och Örebro län (T) beror på en ökad andel projektprover. Figur 6. Fördelning i procent av antal analyserade prov Länsfördelning (procent) ,3 1,0 C-län D-län U-län S-län T-län Övr.land Utland Patient Projekt En ny gaskromatograf och en ny vätskekromatograf har upphandlats och tagits i drift. Medel har beviljats för ersättningsanskaffning av en laboratoriediskmaskin. Instrumentpoolen Analyslaboratoriet och regionens företagshälsovårdscentraler samverkar sedan flera år tillbaka i en instrumentpool för att kunna tillhandahålla kvalificerade instrument för mätning av fysikaliska och kemiska faktorer i arbetsmiljön. Ekonomin i Instrumentpoolen är stabil och säkrar personal- och investeringsbehov. Betydande ny- och ersättningsanskaffningar har gjorts under 2016, vilka bland annat omfattar nya partikel- och metallmätinstrument. 20

84 Forskning och utveckling För att kunna förebygga ohälsa krävs forskning. Vid kliniken pågår forskning och uppdragsundersökningar på lokal, nationell och internationell nivå. Forskningsområden som varit aktuella under 2016 rör hälsa och exponering i industriella miljöer, till exempel partikelexponering i gjuterier. Andra områden som forskningen berör är barn och kemikalier genom vår studie av inomhusmiljön i förskolor. Vi tittar även på den offentliga miljön genom att exempelvis undersöka trafikbuller. Den psykosociala arbetsmiljön och skiftschemats påverkan på hälsan är andra områden vi studerat. I Bilaga 5 finns en lista över aktuella forskningsprojekt med extern finansiering. För närvarande finns det vid kliniken elva disputerade forskare varav en är professor (adjungerad) och två är docenter. Förutom att arbeta kliniskt har klinikens forskare medverkat som opponent samt suttit i nämnd vid halvtidskontroller av doktorsavhandlingar, varit examinator, suttit i betygsnämnder, hållit föredrag vid internationella och nationella konferenser och presenterat postrar. Vi har föreläst i såväl utbildningar som vid enstaka sammanhang, handlett doktorander samt publicerat vetenskapliga artiklar/rapporter. Allt detta kan ses som indikationer på att de kunskaper som klinikens forskare har är efterfrågade. Examinationer Under 2016 tog två av klinikens doktorander filosofie licentiatexamen: Lisa Rådman, medicinsk vetenskap (El-olyckor i arbetet en undersökning av sena följder efter strömgenomgång). Handledare var Lars-Gunnar Gunnarsson och bihandledare var Ylva Nilsagård. Jessica Westerlund, biomedicin (Exponering för trikloramin och trihalometaner - symtom och besvär hos badhusanställda). Handledare var Håkan Westberg med bihandledare Pål Graff, Håkan Löfstedt samt Kåre Eriksson. 21

85 Handledning vid kliniken Andra pågående handledningsuppdrag där kliniken medverkar: Maria Klasson, doktorand vid Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, påbörjade sina studier under Preliminär avhandlingstitel: Kobolt i hårdmetalltillverkning exponering via inandning och hud och påverkan på humana keratinocyter och aktivering av inflammasomen. Huvudhandledare är Eva Särndal och bihandledare är Håkan Westberg samt Magnus Lindberg. Ulrika Hylén, är inskriven för en fil.lic. vid Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, med placering vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum HS i Örebro. Hon påbörjade studierna under Preliminär avhandlingstitel: Värderingar och arbetsmiljö. Om hot och våld i psykiatrisk slutenvård. Huvudhandledare under 2016 var Lars-Erik Warg och bihandledare var Veikko Pelto-Piri. Ylva Sjöström, yrkes- och miljöhygieniker vid kliniken, är under inskrivning som doktorand i kemi med inriktning mot miljövetenskap vid Örebro universitet. Preliminär titel på avhandlingsarbetet är Barns exponering för kemikalier i inomhusmiljöer. Huvudhandledare kommer att bli Jessika Hagberg med två bihandledare, Katja Hagström och Maria Larsson. Jessika Hagberg, docent vid kliniken, är huvudhandledare till två doktorander, Filip Bjurlid och Sara Henriksson, båda placerade på Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM), vid Örebro universitet, samt bihandledare till Dawei Geng (disputerade 2016) och Josefin Persson, båda MTM. Håkan Westberg, professor vid kliniken, är bihandledare till Sara Henriksson och Josefin Persson, Hanna Landberg (Lund) samt Maria Klasson. Klinikens övriga forskning Som vanligt gäller att praktiskt taget all forskning som kliniken bedriver har haft extern finansiering från forskningsorgan som FAS, AFA och FORTE men även från industrin. Forskningen innefattar arbetsplatser/miljöproblem över hela DUST-regionen. Flertalet projekt sker i enlighet med riktlinjer för klinikens forskning, även samarbete med personer och organisationer med regional och/eller lokal förankring ingår. I Bilaga 5 redovisas aktuella forskningsprojekt med extern finansiering. I en del av projekten ligger projektledningen på annan ort/institution men medarbetare från kliniken finns med i projektorganisationen. 22

86 Under 2016 slutfördes ett projekt om skiftschemans inverkan på hälsa. Förutom dessa externfinansierade projekt, finns ett antal projekt med en viss intern finansiering. Målet är att de om möjligt övergår till att bli externfinansierade projekt, med anknytning till DUST-länen. I vissa fall involverar projekten lokal företagshälsovård. Några exempel på projekt från 2016: Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa: Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika. Exponering för trikloramin och trihalometaner och ohälsa vid arbete i mellansvenska rehabiliteringsbad (DUST-län). Vibrationsundersökning hos verkstadsarbetare inom bilindustrin. Skärvätskor och luftvägsbesvär. Lustgas hos tandvården. Kliniken har under 2016 skrivit eller varit medförfattare till 10 publicerade originalarbeten samt skrivit ett kapitel i en bok. Förteckning över dessa finns i Bilaga 6. Allt detta visar att kliniken även under 2016 haft betydande forskningsaktiviteter. Till dessa aktiviteter kan läggas att medarbetare vid kliniken föreläst vid och arrangerat seminarier om buller, trafik och hälsa. Vi har dessutom presenterat forskning om barns exponering för kemikalier vid konferens i Kalmar samt vid Vårmötet och Höstmötet Dessa möten är speciella konferenser för landets arbets- och miljömedicinska kliniker. Klinikens medarbetare har även föreläst om vibrationer för Försvarsmakten samt intervjuats av media angående skiftscheman, buller och kemikalier i miljön. Under året har kliniken skickat in eller varit medsökande i ett antal forskningsansökningar. Vi avser även att under 2017 skicka in 4-5 ansökningar till externa forskningsfinansiärer. Vår förhoppning är att vi ska kunna hålla klinikens forskningsaktivitet på en fortsatt hög och jämn nivå. Inte minst ser kliniken positivt på att ha projekt som spänner över DUST-regionen och/eller där samarbete sker med andra kliniker/forskningsorganisationer. 23

87 Utbildning och konferens Fortgående utbildningar Arbets- och miljömedicin deltar i läkarutbildningen vid Örebro universitet genom en temadag i Arbetsmedicin under termin 7 samt med föreläsning under det respiratoriska-cirkulatoriska temat under termin 4. Kliniken har även handlett två studenter i deras uppsatsarbete under termin 6 respektive termin 9. I samarbete med Örebro universitet driver vi Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning företagssjuksköterska, 60 högskolepoäng. Utbildningen är på avancerad nivå och drivs på halvfart. Programmets kurser kan även läsas som fristående kurser. Kliniken och Örebro universitet har länge arbetat för att få företagssköterskeprogrammet klassat som ett specialistsjuksköterskeprogram. Sedan höstterminen 2015 får sjuksköterskor som går programmet i Örebro en specialistsjuksköterskeexamen i företagshälsovård. På Arbets- och miljömedicin arbetar två medarbetare med utbildningen, dels som kursansvarig och dels som examinator, på 25 respektive 10 procent. Klinikens övriga medarbetare medverkar vid föreläsningar, examinationer och handledning i de olika kurserna. Under 2016 deltog 45 studenter i olika kurser inom programmet. Kliniken har deltagit i utbildning av biomedicinska analytiker (BMA-studenter) vid deras verksamhetsförlagda utbildning under termin 5. Detta har omfattat en föreläsning och en praktikdag. Sammanlagt har 16 studenter deltagit fördelat vid tre tillfällen. De som studerar till biomedicinska analytiker tillhör Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet. Laboratoriet har även haft studiebesök av 35 BMA-studenter från termin 1 vid fyra olika tillfällen under Konferenser, seminarier, utbildningar och informationsmöten Konferenser Varje år hålls ett Arbets- och miljömedicinskt vårmöte och 2016 var Örebrokliniken arrangör. Under tre dagar i april deltog 390 personer och närmare 100 personer bidrog med vetenskapliga presentationer inom våra olika områden. Konferensen upplevdes som lyckad med betydligt fler deltagare än förväntat. Seminarier, föreläsningar och korta utbildningar Kliniken medverkar årligen i många korta utbildningar och seminarier. Ergonomer inom företagshälsovården i DUST-regionen har erbjudits två utbildningar under 2016, en om synergonomi och en om röstergonomi. Målareförbundet fick utbildning med inriktning på kemisk exponering och ergonomi. Vi arrangerade ett seminarium om trafikbuller, boendemiljö och hälsa för politiker, tjänstemän och företag. Företagshälsovårdens sjuksköterskor har gått en spirometriutbildning med föreläsare från Universitetssjukhuset och Örebro universitet. Utbildningen är tänkt att upprepas under Vi har hållit föreläsningar om kemikalier i samhället för sjukvårdspersonal och allmänhet. En av våra medarbetare har föreläst på samma ämne i Nyckelfondens temaserie med forskningsinformation till allmänheten. Vi har även föreläst om miljömedicin, handskar i vården och riskkommunikation. 24

88 Medarbetare från kliniken har föreläst om de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö för huvudskyddsombud Metall i Örebro län. Vi har även medverkat vid en utbildningsdag om kränkande särbehandling och mobbning utifrån de nya föreskrifterna där deltagarna var chefer inom Kultur och Utbildning vid landstinget i Sörmland. Vi har föreläst om kränkande särbehandling och mobbning i Stockholm för fackliga representanter, huvudskyddsombud, chefer och myndighetsledning inom SIS nationellt ungdomsvård och beroendevård. Uppdragsgivare var fackföreningen ST. Vi har även hållit föreläsning för landstingsledning och politiker i Värmland inför en eventuell utbildningssatsning om de nya föreskrifterna samt haft en rådgivande roll i projektgruppen som planerat utbildningssatsningen. Med anledning av att AMM-klinikerna nationellt har uppmärksammat behov av ökad kunskap i arbetsmiljömätningar bland arbetsmiljöingenjörer har en nationell mätutbildning för arbetsmiljöingenjörer tagits fram där AMM i Örebro ansvarar för en del. Första utbildningstillfället var i Stockholm, därefter följer Umeå, Örebro och övriga orter så länge det finns behov av utbildning. I november deltog vi på Distriktsläkardagarna i Örebro. Syftet var att öka kunskapen om arbets- och miljömedicin och vilken typ av besvär som lämpligen remitteras hit. Informationsmöten Under hösten hölls ett informationsmöte mellan medarbetare från kliniken och ett trettiotal studie- och yrkesvägledare i Örebro. Inom projektet Hälsosam yrkesdebut fortsätter kliniken det preventiva arbetet för att bidra till ökad kunskap inför elevers val av utbildning. En fördjupad utbildningsinsats planeras med inriktning mot elevhälsan samt studie- och yrkesvägledare. Hälsosam yrkesdebut handlar om att väga in sina förutsättningar vid yrkesval. I samband med projektet Barns exponering för kemikalier i förskolor i Sörmland har förskolepersonal och föräldrar fått information vid tio tillfällen under året. 25

89 Kommunikation och media Kommunikation på mottagarens villkor Under 2016 har klinikens kommunikatörer tillsammans med klinikledningen formulerat en kommunikationsplan där målet är en väl fungerande kommunikation med politiker, övrig sjukvård, patienter och allmänhet i fyra län. Vår vilja att informera behöver vägas mot mottagarens behov. All kommunikation bör ske på mottagarens villkor. För att stärka den kommunikativa kompetensen på kliniken har både chefer och medarbetare deltagit i olika kommunikationsutbildningar. Verksamhetschef och enhetschefer deltog under året i Region Örebro läns interna kommunikationsutbildning med rubriken Fungerar din kommunikation? Stärk kompetensen och skapa en tydligare och effektivare kommunikation. Under hösten ägnade kliniken en heldag åt att prata om kommunikation kopplat till motivation, under ledning av en extern utbildare. Förutom teori ingick flera övningar i kommunikation. Utbildningsdagen följdes sedan upp med en arbetsplatsträff om informationsflöden och mötesformer internt. För att ytterligare höja kompetensen om hur man kommunicerar tydligt har tre medarbetare gått klarspråksutbildning, i extern regi. Exempel på informationsaktiviteter under 2016 För att Arbets- och miljömedicin ska kunna serva alla fyra länen på ett likvärdigt sätt krävs att primärvård och företagshälsovård i de fyra länen känner till kliniken. Under hösten 2016 bjöd vi in oss till primärvårdens forum i Västmanland och Örebro län och informerade om vår verksamhet. Under 2017 ska vi kontakta motsvarande forum i Sörmland och Värmland. Kliniken deltog som utställare på Selma-dagen i Karlstad för att träffa allmänhet och prata om kemikalier kopplat till barns liv och hälsa. Rekrytering av deltagare till en forskningsstudie gjordes via affischer på mödravårdscentraler och Region Örebro läns facebooksida. Inlägget på facebook upplevdes som mest framgångsrikt och vi har fått de deltagare vi behöver till studien. Webb och nyhetsbrev Under året publicerades 35 nyheter och reportage på klinikens hemsida. Dessutom gav vi ut fyra nummer av det digitala nyhetsbrevet som går ut till prenumeranter. Nyhetsbrevet samlar de viktigaste nyheterna från kliniken och når en nationell målgrupp av verksamma inom arbetsrelaterad ohälsa, miljömedicin, laboratoriets och instrumentpoolens kunder samt studenter. Vi har inlett en webböversyn för att se hur innehållet och strukturen på klinikens webbsidor kan förbättras och göras mer tillgängliga för våra besökare. Klinikens kommunikatörer leder arbetet som fortsätter under

90 Media Arbets- och miljömedicin har synts i media vid flera tillfällen under året. Uppmärksamheten bygger i huvudsak på rapporter och resultat i vår egen verksamhet, men vid några tillfällen har vi kommenterat resultat från andra aktörer. Vi blev till exempel kontaktade av lokala medier för en kommentar när Kemikalieinspektionen presenterade ett test på plast i hemmet. Exempel på nyheter där vi citerats: Vibrationsskador (ETC Örebro). Partiklar i luften vid färglopp (flertalet nyhetsmedia, såväl riks som lokalt) Arbete vid 3D-skrivare behöver utredas mer (flera lokala nyhetsmedia) Arbetsmiljön vid gjuterier mäts (Nerikes Allehanda) Luftkvaliteten i Lindesberg mäts (Nerikes Allehanda och Lindenytt) Gamla däck sprids på konstgräs (ETC Örebro) Ta din hälsa på allvar (Målarnas facktidning) Studie om hur miljögifter överförs mellan mammor och barn (Sveriges Radio P4) Plast i hemmet (SVT Örebro) Råd om kemikalier för gravida och småbarnsföräldrar (ETC Sundsvall) Åmmebergs badplats som stängdes av kommunen (SVT Örebro) Klinikens arbete har omnämnts i media flera gånger under Exemplen ovan handlar om partiklar i luften vid färglopp och om mätning av luftkvaliteten i Lindesberg. 27

91 Klinikens organisation Uppdragsgivare Ledningsorganisationen för den arbets- och miljömedicinska verksamheten i dubbelregionen Uppsala-Örebro består av Samverkansnämnden, Referensgruppen för DUST-länen samt CWX-länen. Samverkansnämnden fastlägger genom rekommendation till landstingen förslag till verksamhetens inriktning, omfattning och ekonomi. Referensgruppen Referensgruppen för kliniken i Örebro består av två ledamöter från respektive landsting. Under året träffades representanterna för Region Örebro län och landstingen i Värmland, Sörmland och Västmanland fyra gånger. Dessutom sker regelbundna avstämningar med respektive län varje år, antingen genom möten eller per telefon. Referensgruppen för de fyra länen hade under 2016 nedanstående sammansättning: Landstinget Sörmland (D-län) Ann-Sofie Karlsson, sektionschef, Hälsa och arbetsmiljö (t.o.m ). Katarina Svärd, hälsoutvecklare, t.f. sektionschef, HR-staben (fr.o.m ). Catharina Krumlinde, miljöcontroller. Irene Bävman Fjäll, verksamhetschef. Angelika Medgyres, miljöcontroller. Djamila Jortikka, t.f. verksamhetschef, Enheten för hållbar utveckling. Landstinget Västmanland (U-län) Per-Otto Olsson, medicinsk rådgivare. Lena Persson, verksamhetschef, Landstingshälsan. Kristina Sikström, ergonom, Landstingshälsan. Elin Dalman, miljöstrateg. Landstinget i Värmland (S-län) Pia Augustsson, verksamhetschef, Landstingshälsan. Curt Monfelt, miljöchef. Region Örebro län (T-län) Mats Björeman, medicinsk rådgivare, Regionkansliet. Katrin Larsson, hållbarhetschef. Johanna Tångring, förvaltningschef, Regionhälsan. AMM i Örebro är ett samarbete över länsgränser. 28

92 Organisation Verksamheten leds av fyra enhetschefer, som tillsammans med verksamhetschefen och ytterligare tre personer utgör klinikledningen. För att skapa en klinikgemensam verksamhetsplanering använder vi en matrisorganisation med processägare för klinikens sex verksamhetsprocesser; medicinska processen, laboratorieprocessen, forskningsprocessen, utbildningsprocessen, miljömedicinska processen samt stödprocessen. Klinikens medarbetare var under året organiserade i fyra arbetsplatsenheter; medicinska enheten, laboratorieenheten, miljömedicinska enheten och stödenheten, ledda av avdelningschefer, Figur 7. Figur 7. Organisationsskiss för Arbets- och miljömedicin i Örebro. Personal Under 2016 blev en av avdelningens ST-läkare färdig specialist i arbets- och miljömedicin. Vi rekryterade ytterligare en ST-läkare som tillträdde i oktober. Under året har klinikens tagit emot fyra läkare verksamma inom företagshälsovård som gjort sin obligatoriska praktik på en arbets- och miljömedicinsk klinik med syfte att bli specialister i arbetsmedicin. Klinikens ordinarie specialistläkare har fungerat som handledare. Arbets- och miljömedicin hade vid årets utgång 38 tillsvidareanställda, 2 vikarier och 4 visstidsanställda, vilket blir totalt 44 medarbetare. 29

93 Kvalitet Uppföljning av patientutredningar Under 2016 inleddes ett försök med telefonuppföljning av ett urval av de patienter som besökt mottagningen. Syftet med detta är att se om våra bedömningar och råd leder till förbättringar för patienten och andra på patientens arbetsplats. Laboratoriets kvalitetsarbete Förbättringsarbete pågår kontinuerligt inom ramen för laboratoriets ackrediterade kvalitetssystem genom interna och externa revisioner, avvikelsehantering och systematisk hantering av inkommande synpunkter. Införandet av ett laboratoriedatasystem, Sample Manager, pågår. Under 2016 har det operativa kvalitetsarbetet organiserats om med mycket gott resultat. Laboratoriets ackreditering omfattar teknikområdena provtagning, oorganisk kemi och organisk kemi. Både provtagning av aerosoler och flyktiga ämnen omfattas. Inom det oorganiska området omfattar ackrediteringen analys av damm, 16 metaller, kvarts och 2 syror i luft samt 3 metaller i blod. Inom det oorganiska området omfattas 13 kolväten, formaldehyd och skärvätska i luft. Ackrediteringen innebär återkommande externa och interna revisioner samt uppvisade goda resultat från provningsjämförelser. Med denna breda omfattning är laboratoriet unikt i landet inom Arbets- och miljömedicin. Instrumentpoolens kundnöjdhet Instrumentpoolens kunder fick under 2016 svara på en enkät med frågor som mätte deras kundnöjdhet. Resultatet visar att kunderna upplever en god tillgänglighet och bra bemötande. Kunderna har ett högt förtroende för instrumentpoolen, och man upplever att man får sakkunig hjälp av kompetent personal. Utvärdering av utbildningar För att kunna hålla en hög kvalitet och identifiera förbättringsområden finns det alltid möjlighet att besvara en utvärdering i samband med våra utbildningar och konferenser. Enkätsvaren tenderar att vara övervägande positiva, men vi upplever ändå att återkopplingen är utvecklande och användbar i vårt fortsatta arbete med kunskapsspridning. Arbetsmiljöcertifierat ledningssystem Klinikens ledningssystem är ett verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera vår verksamhet. Ledningssystemet är arbetsmiljöcertifierat vilket innebär att ett certifieringsorgan regelbundet reviderar vårt arbetsmiljöarbete gjordes en revision som resulterade i två mindre avvikelser och tre förbättringsmöjligheter. Certifieringen är ett kvitto på att vi arbetar enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter och standarder samt att vi arbetar aktivt med arbetsmiljön och med systematiska förbättringar. 30

94 Bilaga 1: Sörmlands län Patientutredningar Under året tog kliniken emot 41 remisser på patienter från Sörmland. Av dem kommer över hälften via remiss från företagshälsovården. Primärvården och sjukhusansluten vård står för 9 respektive 7 remisser. Bara 2 patienter från Sörmland utnyttjade möjligheten med egen vårdbegäran. Vi gjorde 21 arbetsplatsbesök i och genomförde 6 mätningar i Sörmland under Dessutom deltog vi i ett informationsmöte på ett företag i Sörmland. Miljömedicin Förutom basuppdraget inom miljömedicin har landstinget i Sörmland bidragit med projektmedel till två specifika projekt under året. Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på den hållbara staden, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Hela arbetet ska genomsyras av kommunikation på mottagarens villkor. Vatten vårt viktigaste livsmedel Vi arbetar med läkemedels påverkan på miljön. Under året deltog vi i möten samt gjort en rapport om utvärdering av mätningarna av läkemedel som genomförts i Sörmland. Kemikalier i samhället Kemikalier i samhället har ökat de senaste årtiondena och finns i många vardagsprodukter som plast, byggmaterial, leksaker, möbler och textilier. Fler och fler studier tyder på att kemikalierna i vår närhet påverkar vår hälsa, till exempel genom hormonstörande effekter. Barn och foster är extra känsliga, speciellt för hormonstörande ämnen, eftersom de fortfarande utvecklas. Därför genomför vi flera projekt där vi tittar på barns exponering för kemikalier i förskolor i Sörmland. Detta projekt är finansierat av projektpengar från landstinget i Sörmland. Det är viktigt att informera om kemikalier varför vi under 2014 gav ut råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län. Arbetet inom området har fortsatt med implementering av råden i Sörmland, uppdatering av framtaget informationsmaterial och uppdatering av råden på Vårdguiden 1177.se. Arbetet har uppmärksammats nationellt via inbjudningar till föreläsningar vid utbildningsdagar och konferenser men också via media. Arbetet med implementering av råden har också finansierats av projektpengar från landstinget i Sörmland. 31

95 Vår inomhusmiljö är viktig för hur vi mår. Kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador är exempel på faktorer som kan påverka hälsan. Vi har därför under många år arbetat med enkätundersökningar om inomhusmiljö. Vi bedömer enkätundersökningar som genomförts i de fyra uppdragslänen, där Sörmland ingår. Under 2016 har vi bedömt en enkätundersökning från Sörmland där vårdenkäten har använts. Vi har också under året arbetat med att förbereda rapporteringen av Miljöhälsoenkäten 2015 som beräknas ske under I det arbetet har vi samarbetat med andra AMM-kliniker i landet men också med länsstyrelsen och Eskilstuna och Nyköpings kommun som har betalat för förtätning av enkäten. Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Sörmland visar på en ökning jämfört med tidigare år, från 5 till 10 procent. Ökningen i Sörmland beror främst på en ökad andel prover från forskningsprojekt, Figur 8. Figur 8. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Sörmland, Sörmland andel prov % Regionala utbildningar Våra seminarier för ergonomer handlade om synergonomi och röstergonomi. Från Sörmland deltog två ergonomer under

96 Bilaga 2: Västmanlands län Projekt Vi påbörjade under slutet av 2015 ett projektsamarbete med landstinget och landstingshälsan i Västmanland om hälsa och skiftarbete i vården. Projektet heter Hälsosamma arbetstider. Under 2016 har vi tagit fram en enkät som skickats ut vid två tillfällen, i februari och oktober Däremellan har vi analyserat den första enkäten. Den tredje enkäten går ut i början på Projektet planeras vara klart under våren Patientutredningar Under året tog kliniken emot 29 remisser på patienter från Västmanland. Av dem kom över hälften (21 stycken) via remiss från företagshälsovården. Primärvården och sjukhusansluten vård stod för 2 respektive 4 remisser. Bara 1 patient från Västmanland utnyttjade möjligheten med egen vårdbegäran. Vi gjorde 9 arbetsplatsbesök i och genomförde 5 mätningar i Västmanland under Miljömedicin Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på den hållbara staden, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Hela arbetat ska genomsyras av kommunikation på mottagarens villkor. Vår inomhusmiljö är viktig för hur vi mår. Kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador är exempel på faktorer som kan påverka hälsan. Vi har därför under många år arbetat med enkätundersökningar om inomhusmiljö. Vi bedömer enkätundersökningar som genomförts i de fyra uppdragslänen, där Västmanland ingår. Under 2016 har vi bedömt 6 enkätundersökningar från Västmanland. Av dessa har 4 beställts av landstingshälsan i Västerås, 1 av Previa i Örebro och 1 har utförts i samråd med AMM i Örebro. Vårdenkäten har använts vid 3 tillfällen och kontorsenkäten har använts vid 3 tillfällen. Ett stort antal förfrågningar kommer in varje år. De har varierande svarslängd men det som har lett till längre svar under året är ett miljömedicinskt yttrande angående exponering för färg i samband med målning av elstolpar i Köpings kommun. Vi har också under året arbetat med att förbereda inför rapporteringen av Miljöhälsoenkäten 2015 som beräknas ske under I det arbetet har vi samarbetat med andra AMM-kliniker i landet men också med länsstyrelsen och Sala och Köpings kommun som har betalat för förtätning av enkäten. 33

97 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Västmanland visar på en liten ökning det senaste året, efter två år med minskad efterfrågan på analysprov, Figur 9. Andelen analysprover har legat mellan 4 och 8 procent de senaste fem åren. Figur 9. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Västmanland, Västmanland andel prov % Regionala utbildningar Våra seminarier för ergonomer handlade om synergonomi och röstergonomi. Från Västmanland deltog 6 ergonomer under Medarbetare från kliniken har föreläst för tjänstemän och politiker inom Västerås kommun om förtätning av städer. Föreläsningen handlade om buller och folkhälsa. Regional information Under 2016 har vi informerat om den egna kliniken och vad den kan erbjuda för flera grupper i Västmanland. Vi har vid tre olika träffar pratat inför Landstingshälsan, Arbetsförmedlingen samt Vårdvalsenheten i Västmanland. 34

98 Bilaga 3: Värmlands län Patientutredningar Under året tog kliniken emot 34 remisser på patienter från Värmland. En majoritet av dem, 20 stycken, kom från företagshälsovården. Primärvården och sjukhusansluten vård stod för 6 respektive 5 remisser. Bara 3 patienter från Västmanland utnyttjade möjligheten med egen vårdbegäran. Vi gjorde 9 arbetsplatsbesök i och genomförde 4 mätningar under Dessutom genomfördes en enkät i ett patientärende i Värmland. Miljömedicin Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på den hållbara staden, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Hela arbetet ska genomsyras av kommunikation på mottagarens villkor. Vi arbetar även med läkemedels påverkan på vattenmiljön och då som bollplank och med underlag inför presentationer. Det är viktigt att informera om kemikalier varför vi under 2014 gav ut råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län. För att sprida denna information har vi deltagit i SELMA-projektets öppna hus för allmänheten på Karlstad universitet. Vår inomhusmiljö är viktig för hur vi mår. Kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador är exempel på faktorer som kan påverka hälsan. Vi har därför under många år arbetat med enkätundersökningar om inomhusmiljö. Vi bedömer enkätundersökningar som genomförts i de fyra uppdragslänen, där Värmland ingår. Under 2016 har vi bedömt 3 enkätundersökningar från Värmland. Dessa enkätundersökningar har gjorts på kontor och på vårdavdelningar. I samband med det har vi även informerat och berättat om hälsorisker relaterad till inomhusmiljön utifrån ett uppdrag i Värmland. Vi har under året arbetat med att förbereda rapporteringen av Miljöhälsoenkäten 2015 som beräknas ske under I det arbetet har vi samarbetat med andra AMM-kliniker i landet men också med länsstyrelsen 35

99 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Värmland visar på en liten ökning det senaste året, Figur 10. Andelen analysprover har legat stabilt mellan 5 och 7 procent de senaste fem åren. Figur 10. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Värmland, Värmland andel prov % Regionala utbildningar Medarbetare från kliniken deltog som föreläsare när Miljöförvaltningen i Karlstad kommun arrangerade seminarium om Buller miljö och hälsa. Titeln på föredraget var Störs vi av buller i moderna bostadsområden?. Vi delade även ut vår populärvetenskapliga rapport från ett nyligen avslutat projekt om buller i anslutning till bostäder. Våra seminarier för ergonomer handlade om synergonomi och röstergonomi. Från Värmland deltog 12 ergonomer under Under 2016 och en bit in på 2017 handleds en ST-läkare från företagshälsovård i Värmland på Arbets- och miljömedicin i Örebro. Regional information Landstingspolitiker från Värmland gjorde under hösten 2016 ett studiebesök på kliniken i Örebro. Vi informerade om vår verksamhet, våra kunskapsområden och diskuterade vår framtida samverkan. 36

100 Regionala forskningsprojekt Under hösten 2016 avslutades arbetet med skiftschemaprojektet i Arvika. Sista utskicket av enkäter och bearbetning av data skedde under våren och rapportskrivning under hösten. I slutet av november gjorde vi en slutredovisning för Landstingshälsan i Värmland, representanter för akutmottagningen vid sjukhuset i Arvika och HR-personal inom Landstinget i Värmland. Projektet handlar om att man prövat två olika modeller för schemaläggning, och vilka effekter de olika modellerna har på de anställdas hälsa. Projektet finns sammanfattat i en rapport och en broschyr. Rapport: Gidlöf-Gunnarsson, A. & Warg, L-E. (2016). Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa: Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika. Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland. Rapport AMM 8/2016, Diarienummer 16RS Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län. Broschyr (populärvetenskaplig): Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika (broschyr som utgår ifrån forskningsrapport AMM 8/2016 av Gidlöf-Gunnarsson & Warg, 2016). 37

101 Bilaga 4: Örebro län Patientutredningar Under året tog kliniken emot 88 remisser på patienter från Örebro län. Knappt hälften av dem, 42 stycken, kom från företagshälsovården. Primärvården och sjukhusansluten vård stod för 21 respektive 12 remisser. Privatpraktiker skickade 4 remisser till kliniken. Under 2016 utnyttjade 9 patienter i Örebroregionen möjligheten att göra en egen vårdbegäran. Vi gjorde 20 arbetsplatsbesök och genomförde 4 mätningar. Miljömedicin Region Örebro län har en utökad verksamhet och finansering av det miljömedicinska arbetet via strategiska medel. Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på den hållbara staden, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Hela arbetet ska genomsyras av kommunikation på mottagarens villkor. Den hållbara staden Nybyggnationen och förtätningen av städer ökar kraftigt. Detta kan ofta leda till exponering för trafikbuller. AMM har därför i samarbete med Örebro kommun och länsstyrelsen i Örebro län undersökt om bullerstörningar även sker i nybyggda hus. Redovisning av projektet har skett under året via en rapport, en populärvetenskaplig sammanfattning och ett seminarium. Intresset har varit stort och resultaten visar bland annat att störning av buller också förekommer i nybyggda bostäder och att sovrum mot en trafikerad gata påverkar sömnen negativt. Förtätningar i städer kan också leda till att byggnationer sker på förorenad mark och det finns många förorenade markområden i Sverige. I regionen finns det bland annat rester från gammal gruvindustri och sågverk. Förorenad mark leder ofta till frågor och kan väcka oro hos de som vistas eller bor i området. I sådana ärenden arbetar vi därför med riskbedömning och riskkommunikation. När det gäller frågor om förorenade markområden har vi deltagit vid ett informationsmöte med allmänheten angående Åmmebergs badplats i Askersunds kommun. Vi har också bidragit med information till allmänheten om Åmmebergs badplats och ett annat förorenat område i Åmmeberg under året. Samarbete med länsstyrelsen i Örebro län sker också vid frågor om förorenad mark där vi bland annat är bollplank i riskbedömningsfrågor. I våra städer blir vi exponerade för många olika ämnen såsom gaser och partiklar, bland annat från trafiken. För att undersöka miljön i våra städer har AMM genomfört mätningar av cancerframkallande ämnen i Lindesberg inom Naturvårdverkets ram för hälsorelaterad miljöövervakning. Resultaten från mätningarna kommer att redovisas under

102 Resultaten från mätningar av partiklar vid ett färglopp i Örebro 2015 redovisades under 2016 och visade på mycket höga partikelhalter. Detta skulle kunna leda till höga partikelexponeringar trots att loppet varar så kort tid och skulle kunna påverka känsliga personer som barn och de med astma. Resultatet uppmärksammades i media. Vatten vårt viktigaste livsmedel Runt en miljon människor i Sverige lever med vatten från privata brunnar. Eftersom vatten är vårt viktigaste livsmedel och förorenat vatten kan leda till höga exponeringar är det viktigt att kontrollera vatten i privata brunnar. I samarbete med länsstyrelsen tar vi varje år prov från cirka 15 privata brunnar. Övervakningen sker under sex år och sedan börjar provtagningen om från början. AMM deltar med analys av metaller och rapportskrivning. Vi får också förfrågningar om ämnen i dricksvatten där vi bland annat har svarat på frågor om radon i vatten i år. Vi arbetar med läkemedels påverkan på miljön, då som bollplank. Under året har vi också arbetat med målen angående läkemedel i Region Örebro läns Hållbarhetsprogram. Kemikalier i samhället Kemikalier i samhället har ökat de senaste årtiondena. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter som plast, byggmaterial, leksaker, möbler och textilier. Fler och fler studier tyder också på att kemikalierna i vår närhet påverkar vår hälsa till exempel genom hormonstörande effekter. Barn och foster är extra känsliga, speciellt för hormonstörande ämnen eftersom de fortfarande utvecklas. Därför genomför vi flera projekt där vi bland annat tittar på barns exponering under det första levnadsåret. Det är viktigt att informera om kemikalier varför vi under 2014 gav ut råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län. Arbetet inom området har fortsatt med uppdatering av framtaget informationsmaterial och uppdatering av råden på Vårdguiden 1177.se. Arbetet har uppmärksammats nationellt via inbjudningar till föreläsningar vid utbildningsdagar och konferenser men också via media. Information om kemikalier till barn och ungdomar är också ett viktigt arbete. För närvarande arbetar vi inom detta område genom gymnasiearbeten vid Rudbecksskolan och Plusgymnasiet i Örebro. Sammanlagt pågår fem gymnasiearbeten där eleverna dels tittar på metaller i tatueringsfärger, exponering för flyktiga ämnen på förskolor och skolor och dels producerar en film om kemikalier. Vår inomhusmiljö är viktig för hur vi mår. Kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador är exempel på faktorer som kan påverka hälsan. Vi har därför under många år arbetat med enkätundersökningar om inomhusmiljö. Vi bedömer enkätundersökningar som genomförts i de fyra uppdragslänen, där Örebro län ingår. Under 2016 har vi bedömt fyra enkätundersökningar från Örebro län. Utredningar har gjorts på kontor, förskolor och skolor. 39

103 Under 2016 har kliniken i samband med en enkätundersökning av innemiljön informerat och berättat om hälsorisker relaterat till inomhusmiljö. Det handlar om två uppdrag i Örebro län. Arbets- och miljömedicin har under 2016 tillsammans med Regionfastigheter och Regionhälsa tagit fram en handlingsplan för fortsatt arbete med inomhusmiljörelaterade problem. Varje år kommer ett stort antal förfrågningar om kemikalier i samhället. Vi har också arbetat med att förbereda rapporteringen av Miljöhälsoenkäten 2015 som beräknas ske under I det arbetet har vi samarbetat med andra arbets- och miljömedicinska kliniker i landet, men också med länsstyrelsen och Hallsbergs kommun som har betalat för förtätning av enkäten. Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Örebro län visar på en tydlig ökning jämfört med tidigare år, från 8 till 17 procent, figur 11. Ökningen beror främst på en ökad andel prover från forskningsprojekt. Figur 11. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Region Örebro län, Region Örebro län andel prov % Regionala utbildningar Arbets- och miljömedicin deltar i läkarutbildningens termin 4 och 7 vid Örebro Universitet. I samarbete med universitetet driver kliniken även utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning företagssjuksköterska. 40

104 I samband med Distriktsläkardagarna i Örebro deltog flera medarbetare från kliniken för att informera primärvårdens läkare i om klinikens uppdrag och i vilka sammanhang vi kan avlasta primärvården. Våra seminarier för ergonomer handlade om synergonomi och röstergonomi. Från Örebro län deltog 23 ergonomer under Regionala forskningsprojekt Efter att företagshälsovården uppmätt höga lustgasnivåer vid tandvårdsbehandlingar har Arbets- och miljömedicin fått flera förfrågningar om hur exponering för lustgas ska bedömas. Därför har en första mätning gjorts vid två tandvårdsbehandlingar i Örebro. I förlängningen avser vi att mäta lustgas på flera tandvårdsmottagningar. Målet är att komma med förslag på rutiner för att minska personalens risk för exponering av lustgas. I samarbete med Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet har flera luftmätningar gjorts vid två gjuterier inom Örebro län. Projektet kallas för Robotassisterad luftprovtagning av partiklar för förbättrad riskbedömning i industriella miljöer och fortsätter under Andra forskningsprojekt som pågår inom Region Örebro läns geografiska område handlar om barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningar, spädbarns exponering för miljögifter samt en mätning av PAH-exponering i arbetet med kreosotimpregnerade slipers. Vi tittar även på kärlskador i handen vid vibrationsexponering och luftvägsbesvär vid arbete med skärvätskor. 41

105 Bilaga 5: Forskningsprojekt Tabellen nedan visar merparten av klinikens projekt som pågår och/eller förväntas producera rapporter/artiklar. Antalet publicerade artiklar kan förväntas öka inom de närmaste åren allteftersom datainsamlingsfaserna i projekten är avslutade. Tabell 8. Aktuell forskning med extern finansiering Projektnamn eller projektfokus Kontaktperson Anslagsgivare Kommentar 1) Inhalationsexponering i träpelletsindustrin - kan de höga nivåerna minskas? 2) Exponering för partiklar och biomarkörer för inflammatoriska svar hos arbetare i pappers- och massaindustrin. 3) SECO Tools II: Exponering och upptag av kobolt effekter på luftvägar och hud samt påverkan på inflammatoriska markörer vid hårdmetallframställning. Katja Hagström AFA Fler publikationer kommer Pål Graff FAS Fler publikationer att vänta Maria Klasson Företaget SECO Tools Fler publikationer att vänta inklusive en doktorsavhandling 4) Speciering av manganföreningar i svetsrök Bernt Bergström AFA Pågår och svetsares blodplasma. 6) Cancersjukligheten i svensk hårdmetall- Håkan Westberg Sandvik Avslutningsfas industri: Uppdatering och utvidgad kohortstudie. Tooling 7) Hantering av hot och våld i psykiatrisk Lars-Erik Warg FORTE Avslutningsfas slutenvård. Etik, bemötande och säkerhet. 8) Hantering av hot och våld inom tvångs- Lars-Erik Warg Statens Institu- Avslutningsfas vården av unga. Etik, bemötande och säkerhet. tionsstyrelse 9) Robotassisterad luftprovtagning av partiklar Lena Andersson KK- Pågår för förbättrad riskbedömning i industriella miljöer. stiftelsen 10) Mangan i svetsrök dess väg in i Bernt Bergström AFA Pågår svetsares hjärnor och psykomotoriska och kognitiva effekter. 11) Kvarts- och partikelexponering i järn- Lena Andersson FORTE Pågår gjuterier mekanismer och påverkan på inflammations- och koagulationsmarkörer för luftvägspåverkan och hjärt-kärlsjuklighet. 12) Kan skillnader i immunförsvaret förklara och förutse varför vissa individer utvecklar inflammatoriska komplikationer? Delprojekt 4: Partikel-inducerad inflammation. Lena Andersson KK-stiftelsen Inledningsfas 42

106 13) Hälsorelaterad miljöövervakning: Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Lindesberg ) Inventering av barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningar. Ann-Christine Mannerling Ylva Sjöström Naturvårdsverket Region Örebro län samt Landstinget Sörmland 16) Spädbarns exponering för miljögifter. Jessika Hagberg Naturvårdsverket (pengar hos ÖU) 17) Exponering för PAH vid arbete med Jessika Hagberg ALF-medel kreosot-impregnerade slipers (Vossloh). (under 2016) 18) Är kontaminerade jordar en källa till human exponering för dioxiner? En fallstudie av ett gammalt sågverk. 19) Inomhusmiljö och kemiska emissioner i lågenergibyggnader. Jessika Hagberg Jessika Hagberg Arvika kommun ÖU, HBF (doktorandprojekt) Skrivfas Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår 20) Bromerade dioxiner - är de ett miljöhot? Jessika Hagberg ÖU, (doktorand- Pågår projekt) 21) Har kvinnor som arbetar skift en ökad risk Ing-Liss AFA Pågår för hjärt-kärlsjukdom? Bryngelsson 22) Metaboliter vid vibrationsexponering. Per Vihlborg ALF-medel Pågår 23) Sarkoidos och kvartsexponering. Per Vihlborg Region Örebro län Avslutningsfas 24) Kärlskador i handen vid vibrationsexponering. Per Vihlborg Region Örebro län Under uppstart 25) Luftvägsbesvär vid arbete i sjuka hus. Pål Graff Anslag från Sydöstra Avslutningsfas Sjukvårdsregionen 26) Exponering för metallpartiklar vid 3D-skrivare. Pål Graff AFA Pågår 43

107 Bilaga 6: Publicerade originalarbeten Löfstedt H, Westerlund J, Graff P, Bryngelsson IL, Mölleby G, Olin AC, Eriksson K, Westberg H. Respiratory and Ocular Symptoms Among Employees at Swedish Indoor Swimming Pools. J Occup Environ Med Dec; 58(12): Klasson M, Bryngelsson IL, Pettersson C, Husby B, Arvidsson H, Westberg H. Occupational Exposure to Cobolt and Tungsten in the Swedish Hard Metal Industry: Air Concentrations of Particle Mass, Number, and Surface Area. Ann Occup Hyg Jul; 60(6): Westberg H, Elihn K, Andersson E, Persson B, Andersson L, Bryngelsson IL, Karlsson C, Sjögren B. Inflammatory markers and exposure to airborne particles among workers in a Swedish pulp and paper mill. Int Arch Occup Environ Health Jul; 89(5): Olsson DS, Bryngelsson IL, Ragnarsson O. Time trends of mortality in patients with nonfunctioning pituitary adenoma: A Swedish nationwide study. Pituitary Oct 14. Olsson DS, Bryngelsson IL, Ragnarsson O. Higher incidence of morbidity in women than men with non-functioning pituitary adenoma: A Swedish nationwide study. Eur J Endocrinol Jul;175(1): Geng, D, Ericson Jogsten, I, Dunstan, J., Hagberg, J, Wang, T, Ruzzin, J, Rabasa-Lhoret, R, van Bavel, B. (2016). Gas chromatography/atmospheric pressure chemical ionization/mass spectrometry for the analysis of organochlorine pesticides and polychlorinated biphenyls in human serum. Journal of Chromatography A Jul 1;1453: Graff P, Ståhlbom B, Nordenberg E, Graichen A, Johansson P, Karlsson H. Evaluating Measuring Techniques for occupational Exposure during Additive Manufacturing of Metals: A Pilot Study. J of Indust Ecology Oct (låst elektronisk pdf-fil). Smith MG, Gidlöf-Gunnarsson A, Persson-Waye K. Optimal Questions for Sleep in Epidemiological Studies: Comparisons of Subjective and Objective Measures in Laboratory and Field Studies. Behav Sleep Med May 9:1-17. Rådman L, Gunnarsson LG, Nilsagård Y, Nilsson T. Neurosensory findings among electricians with self-reported remaining symptoms after an electrical injury: A case series. Burns Dec;42(8): Rådman L, Nilsagård Y, Jakobsson K, Ek Å, Gunnarsson LG. Electrical injury in relation to voltage, no-let-go phenomenon, symptoms and perceived safety culture: A survey of Swedish male electricians. Int Arch Occup Environ Health Feb;89(2): K. Hagström, V. Schlünssen, K. Eriksson (2016) Exposure to Softwood Dust in the Wood Industry. I Comprehensive Analytical Chemistry. Volume 73 - The Quality of Air. Red: de la Guardia, M och Armenta, S. Elsevier. ISBN:

108 Bilaga 7: Kunskapsområden Arbetsmiljörelaterad ohälsa Luftvägspåverkan Luftvägspåverkan i form av påverkan på lungfunktion, luftvägsbesvär och astma kan orsakas av kemiska ämnen, damm och partiklar i vår arbetsmiljö. Klassiska exponeringar som kvarts aktualiseras genom ökat intresse för gruvnäring, tillika produktion av järn och stål, asbestexponering finns fortfarande kvar. Kobolt vid hårdmetalltillverkning studeras för möjlig påverkan på luftvägar. Isocyanater är fortfarande en exponering, framför allt i målerier men även vid formsprutning av plastdetaljer och i gjuterier, som kräver medicinsk övervakning via lungfunktionskontroll. Nya ämnen som trikloramin som bildas vid klorering av vatten i fritidsoch nöjesbad tillkommer. Inom energiområdet har ökad användning av biobränsle lett till utveckling av nya verksamheter. Produktion av träpellets innebär exponering både för trädamm och en rad ämnen som kan frigöras ur trä med kända sensibiliserande egenskaper. Klassiska undersökningsmetoder som spirometri och intervju via frågeformulär kompletteras här med utvärdering av nya tekniker, exempelvis markörer för inflammation i luftvägar via mätning av kväveoxid i utandningsluft. Hjärtkärlsjuklighet Hjärtkärlsjuklighet har förutom mer kända orsaker som stress, skiftarbete, rökning alltmer kommit att kopplas till exponering för partiklar och damm, både i arbets- och yttre miljö. Traditionell undersökning av dödlighet och sjuklighet i olika yrkesgrupper har avslöjat dessa samband, men ökad kunskap om möjliga mekanismer via inflammation och koagulation har öppnat för undersökning av markörer för dessa processer och partikelexponering, här med inriktning mot nanopartiklar. Mätningar av fina partiklar, massa, antal och yta liksom inflammations- och koagualationsmarkörer, som tidiga riskmarkörer för att utveckla hjärtkärlsjuklighet, är nya tekniker som vi tillämpat i traditionell metallurgi och verkstadsindustri. Cancersjuklighet Cancersjuklighet, speciellt den som är arbets- och miljörelaterad, studerar vi huvudsakligen för branscher och miljöer som är aktuella i vår region. I gjuterimiljö finns ett flertal misstänkt cancerframkallande ämnen som kvarts, benso(a)pyren, asbest och aminer. Kemtvättare utsätts för perkloretylen. I hårdmetallindustrin är kobolt misstänkt cancerogen. För uppföljning och utvärdering av pågående eller avslutad exponering använder vi epidemiologisk metodik och utvecklar tekniker för sambandsanalys där exponeringen är beskriven så att både miljöer med och utan risk kan utvärderas och användas för prognos av risk i dagens och morgondagens arbetsmiljö. 45

109 Centrala nervsystemet Påverkan på centrala nervsystemet och risk för tidiga prestationsförsämrande skador, avseende motorik, snabbhet, minne och kognition, humör, sexuell aktivitet och affektlabilitet har tidigare studerats när det gäller organiska lösningsmedel. Även metaller har uppmärksammats, inte minst mangan som kan orsaka manganism med en symtombild som liknar Parkinsons sjukdom. Traditionell undersökning av exponering för mangan i luft och urin kompletteras i ett aktuellt forskningsprojekt med tekniker för valensspeciering av manganföreningar aktuella vid olika typer av svetsarbeten. Neurologi och vibrationer Inom det neurologiska området är skador på blodkärl och nerver i händerna orsakade av vibrationer från handhållna verktyg ett förbisett arbetsmiljöproblem. Ungefär människor i Sverige är exponerade och uppskattningsvis 10 procent av dem har skador. Det innebär att närmare personer per län i DUST-regionen har besvär av vita fingrar eller nedsatt känsel och muskelkraft i fingrarna på grund av vibrationer från handverktyg. Kliniken erbjuder sedan drygt ett år tillbaka företagshälsovården hjälp med genomförande av lagstadgade medicinska kontroller på arbetsplatserna och har utvecklat metoder för förbättrad tidig diagnostik. En annan orsak till skador på nerver och blodkärl är genomgång av starkström, vilket årligen drabbar ett hundratal personer, vanligtvis elektriker. Allergiska besvär Allergiska besvär kan utvecklas då vi exponeras för äggviteämnen som vi inte är vana vid. Under de senaste åren har allergi mot damm av torkade fjädermyggor konstaterats hos anställda vid kommunala renhållningsverk. Genom att undersöka 15 år gamla blodprover från personer som då arbetade vid reningsverk planerar kliniken att studera om denna typ av allergisk sensibilisering funnits sedan tidigare eller om det är ett nyare fenomen. Psykosocial arbetsmiljö I och med 1977 års reform av arbetsmiljölagstiftningen omfattar det arbetsmiljörättsliga regelverket även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående. En vanlig term för detta område är psykosocial arbetsmiljö. I Arbetsmiljölagen står att arbetet skall anpassas till individens förutsättningar, inte tvärt om. Detta innebär att även det som traditionellt kallats för mjuka frågor inom arbetslivet ska beaktas och åtgärdas om de misstänks generera ohälsa. Den psykosociala arbetsmiljön förändras snabbt på grund av omfattande datorisering, ökat arbetstempo samt framväxten av bemanningsföretag. Sedan 30 år har psykosociala frågeställningar integrerats i verksamheten men med varierande fokus, allt från arbetsorganisation till stress och utbrändhet. Inte minst har detta resulterat i att ett antal frågeformulär inom det psykosociala området har utvecklats. Dessa frågeformulär används numera av de som vill undersöka status inom en organisation samt även få råd om vilka förbättringsåtgärder som bör prioriteras. Några av de frågor som belysts genom klinikens 46

110 beteendevetare och psykologer är utbrändhet, hot och våld, mobbning och kränkande särbehandling, sömnbesvär, belastningsproblematik och arbetsolycksfall. Det finns knappast någon anledning att tro att dessa psykosociala arbetsmiljöfrågor kommer att minska i betydelse, snarare tvärtom. Under våren 2016 kom Arbetsmiljöverket ut med nya föreskrifter rörande organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4), vilket är en ny beteckning på det som tidigare kallades psykosocial arbetsmiljö. Klinikens beteendevetare och psykolog är involverade i olika utbildnings- och handledningsuppdrag som har med de nya föreskrifterna att göra. Hot och våld Hot och våld inom arbetslivet är ett prioriterat område för de organisationer och anslagsgivare som finns inom arbetsmiljöområdet. Kliniken har genomfört ett antal informations- och utbildningsinsatser i regionen. Vi har även tillsammans med forskare vid Psykiatriskt forskningscentrum, Region Örebro län, erhållit forskningsmedel för projekt att förebygga hot och våld inom psykiatrisk slutenvård samt vid tvångsvård av unga. Inom vår region finns allmänpsykiatrin i Örebro och Karlstad med i projektet tillsammans med beroendecentrum i Örebro och rättspsykiatrin i Sala. Planer finns även på att formulera ett regionprojekt där man tittar speciellt på utsatta yrken där man oftast arbetar ensam, till exempel taxichaufförer, anställda vid bemannade bensinstationer som har öppet under sen kvällstid eller de som arbetar inom hemtjänsten. Hälsa, ohälsa och arbetstider Vi ser en tendens i samhället att allt fler arbetar skift. Forskningen visar att skiftarbete där nattarbete ingår medför stora påfrestningar på hälsan samt ökar risken för arbetsskador och olyckor. De vanligaste rapporterade problemen med skiftarbete är sömnbrist, störd sömn och trötthet. Bristande återhämtning påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Bristande återhämtning orsakar utmattning som försämrar prestationer i arbetslivet. Kliniken har uppmärksammat de ökande problemen med skiftarbete och har inom ramen av ett forskningssamarbete med sömnforskningsenheten vid Karolinska institutet studerat återhämtning och sömnstörning i relation till olika arbetsscheman i sjukvården. Projektet utvärderade även effekter av en intervention bestående av ett inlärningsformulär om sömn, insomningsstrategier samt information om hälsosamt skiftarbete. Kliniken avslutade under 2016 ett nytt skiftschemaprojekt med syfte att studera hur en intervention med schemaförändringar påverkar upplevelser av arbetstider, arbetsrelaterad stress, sömn och trötthet, psykosocial arbetssituation, social livssituation och hälsa. Utifrån kunskap om vad som kännetecknar bra och dåliga skiftscheman prövades en ny hälsofrämjande schemaläggning vid två sjukvårdsavdelningar. Interventionen utvärderades med enkäter före och efter schemaförändringen. 47

111 Miljömedicin Det miljömedicinska arbetet är inriktat på Den hållbara staden, Vatten - vårt viktigaste livsmedel och Kemikalier i samhället. I allt vårt arbete arbetar vi även med riskkommunikation. Riskommunikation är dialogen mellan experter samt myndigheter och allmänheten och har under de senaste 30 åren kommit att framstå som allt viktigare. Inte minst beror det på att dagens samhälle, som kan producera sådant välstånd, i allt högre grad också kommit att producera risker. Det har bland annat medfört en diskussion om hur man på bästa och mest demokratiska sätt kan distribuera och fördela dessa risker. I ett mer regionalt och lokalt perspektiv kan det handla om kemikalier i den egna närmiljön. Provtagning, som utförts av konsult på uppdrag av kommun, kan till exempel ibland visa förhöjda halter av dioxin i marken där en sågverksindustri funnits. Man vill då inte sällan ha hjälp med att kommunicera detta till boende i området. Detta är exempel på råd och hjälp man kan få från klinikens beteendevetare som i fall som detta arbetar nära med klinikens läkare och yrkeshygieniker. Vi har sedan början av 1990-talet erfarenhet av hur man förbättrar dialogen mellan experter och allmänhet när det gäller hälso- och miljörelaterade frågeställningar. Den hållbara staden Buller Buller är ett utbrett och ökande miljöhälsoproblem i vårt samhälle. Framförallt är många människor exponerade för trafikbuller. Trafikbuller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet genom att det stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som sömn, vila, återhämtning, kommunikation, social samvaro och utevistelse vilket skapar irritation och stress. Vetenskapliga studier visar en ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar vid långvarigt boende i områden med höga ljudnivåer från vägtrafik- och flygbuller. Forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa och andra studier visar att tillgång till en tyst sida vid bostaden med låga utomhusnivåer av vägtrafikljud kan minska bullerstörningar. Kliniken har uppmärksammat ökningen av bullerproblemet och har satt som mål att tillsammans med berörda, myndigheter, kommuner och företag identifiera, undersöka och åtgärda buller som ett miljöhälsoproblem. Kliniken har i samarbete med bland annat Örebro kommun genomfört socio-akustiska fältundersökningar om betydelsen av tyst eller ljuddämpad sida för hälsa och välbefinnande bland boende i moderna hus exponerade för vägtrafikbuller. Målsättningen med studien är att få kunskap om hur situationen är idag i dessa typer av befintliga boendemiljöer vilket kan utgöra underlag för bland annat åtgärdsprogram, vid trafik- och stadsplanering, vid ombyggnad och nyproduktionen av bostäder samt hur bullerproblem ska förebyggas. Kliniken ser också fältundersökningarna som en start på ett viktigt framtida samarbete med olika aktörer genom att kunna bidra med kompetens inom området buller och hälsa, till exempel i arbetet med hälsooch miljökonsekvensbeskrivningar, i den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) av buller samt i arbetet med EU-direktivet och miljökvalitets- och folkhälsomål. 48

112 Luftföroreningar i tätort Luftföroreningar i tätort studerar vi som ett led i den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen och vi genomför personburna mätningar av exponering för cancerframkallande ämnen, bensen, butadien, formaldehyd och kvävedioxid i tätortsluft, speciellt Lindesberg. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelse vid bland annat hjärt-kärlsjuklighet har inneburit att mätningar av partiklar PM 2,5 även inkluderats. Förorenad mark Ett av våra miljömål är att arbeta för en giftfri miljö. Detta innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Rester och läckage, lakvatten innehållande toxiska metaller, ämnen från gruvor, stål- och järnverk samt impregneringsmedel från nedlagda sågverk och tryckimpregneringsverk ger ett behov av riskbedömning och sanering av dessa områden. Kliniken är ofta efterfrågad i DUST-länen för att bistå med kompetens inom medicin, teknik och beteendevetenskap när det gäller just frågor om förorenad mark. Vatten vårt viktigaste livsmedel Vattenkvalitet Dricksvatten är starkt reglerat och kontrolleras via kemiska och biologiska analyser. Provresultat sparas i centrala register. I brunnsvatten har höga halter av fluorider, mangan, uran och radon identifierats. Förutom traditionella utläckage av metaller från olika bergarter, jordar eller sediment diskuteras även föroreningar av olika kemikalier. Vi har i tidigare arbeten kompletterat exponeringskontroll i vatten genom biologisk övervakning av metaller i urin och även studerat effektmarkörer via olika njurproteiner. Vår idé är att utvärdera och genomföra en hälsorelaterad miljöövervakning regionalt i ett urval av brunnar. Läkemedelsutsläpp Läkemedelsutsläpp ökar kontinuerligt via vår användning av läkemedel och sprids framför allt via avlopp och reningsverk. En del av läkemedelsresterna går ut med det renade vatten direkt till recipienten och resten följer med slam från reningsverk till våra jordar. Effekterna av läkemedelsrester i naturen är kända för flera olika ämnesgrupper. Läkemedelsrester har också påvisats i dricksvatten och födoämnen men effekten på människa är idag okänd. Tillsammans med läkemedelskommittén och miljöenheterna sker strategiskt arbete om läkemedel i miljö. Vi genomför dessutom riskvärdering av halter som analyserats i utsläpp i vår region. Kemikalier i vårt samhälle Inomhusmiljön Inomhusmiljön är mycket viktig eftersom vi tillbringar stora delar av våra liv inomhus. Vi har deltagit i flera projekt inom området, bland annat vid utvärdering av energisparförändring (EMOS) som omfattande luftmätning av olika kemiska agens som markörer för luftkvalitet, ventilationsundersökning av tilluftstemperatur, lokaltemperatur, till- och frånluftsflöden samt luftomsättningsmätning med spårgasteknik. I samband med mätningarna utfördes även en enkätstudie av upplevt inneklimat bland personalen. Vi har också ett löpande arbete med 49

113 inomhusenkäter som kan användas för kartläggning av inomhusmiljöer och möjliga hälsoeffekter av dessa. Kemikalier och barn Flera projekt på kliniken arbetar med barns exponering för kemikalier. Eftersom kemikalier finns omkring oss och mängderna har ökat så har även halterna ökat. Barn och foster är också extra känsliga eftersom de utvecklas samt äter mer i relation till sin kroppsvikt. Därför arbetar vi med råd till småbarnsföräldrar och gravida hur de ska kunna minska småbarns och fosters exponering för kemikalier. Dessutom sker en kartläggning av barns exponering för kemikalier, till exempel på neonatalavdelningar, förskolor och i hem. Intresset är stort gällande barns exponeringar för kemikalier och samarbete sker med flera olika universitet. Spridning av kunskap och samverkan om kemikalier Vi strävar efter att vara en korrekt informationskälla gällande kemikalier i dagen samhälle. Information har ändrats under de senaste åren och mycket information finns på internet och är mer lättåtkomligt. Tyvärr är inte all information sann vilket gör att det är viktigt att det finns pålitliga källor. I arbetet är det också mycket viktigt att samarbeta med andra intressenter som till exempel kommuner, länsstyrelser och universitet. Uppströmsarbete och samarbete runt utsläpp från reningsverk är också viktigt eftersom det leder till spridning av kemikalier i vår natur vilket i slutändan kan hamna i vår mat eller vårt dricksvatten. 50

114

115 Universitetssjukhuset Örebro Örebro Telefon:

116 Verksamhetsberättelse 2016 Arbets- och miljömedicin

117 1 Innehållsförteckning Sid nr Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Verksamhetens inriktning 3 Personal 3 Ekonomi 4 Klinisk verksamhet 4 Undervisning och information 6 Forskning och utveckling 7 Uppdrag inom landsting, universitet och externt 8 Bilaga 1. Arbets- och miljömedicins nyhetsbrev 2016 Bilaga 2. Översikt av arbets- och miljömedicins pågående forskningsprojekt

118 2 Arbets- och miljömedicin (AMM 2016) Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset är landstinget i Dalarnas, Region Gävleborgs och Region Uppsalas gemensamma resurs. Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län utgör upptagningsområde för den arbetsmedicinska verksamheten. Den miljömedicinska verksamheten har ett uppdrag för Uppsala placerat hos AMM medan Gävleborg och Dalarna, från 1 januari 2016, saknar miljömedicinsk service från AMM. Samverkansnämnden för Uppsala- och Örebroregionen fastlägger årligen verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Arbets- och miljömedicin att genomföra verksamheten i enlighet med samverkansnämndens rekommendationer. Arbets- och miljömedicin är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Det finns en regional ledningsgrupp för verksamheten med två representanter från vartdera av de tre landstingen/regionerna. Arbets- och miljömedicin utgör också en forskargrupp på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Här finns vi: Besök: Post: Ulleråkersvägen 40, Uppsala Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Telefon: Fax: E-post: ammuppsala@akademiska.se Hemsida:

119 3 1. Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljömedicins övergripande uppdrag är att utgöra ett kunskapscentrum i upptagningsområdet och vi arbetar med att förebygga sjukdom och dålig hälsa relaterat till arbetsliv och miljön såväl inom- som utomhus. Verksamheten är medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad: riskbedömning patientutredning information utbildning Vision Verksamhetens övergripande vision är att bidra till: ett samhälle där hälsan stärks i en god omgivnings- och inomhusmiljö en hållbar arbetshälsa hos individen, där arbetet främjar den goda hälsan 2. Personal Inom landstingsverksamheten har under 2016 totalt 25 personer varit anställda (tabell 1), inklusive tre professorer, som delvis är finansierade av Uppsala universitet. Vi har åtta läkare varav en är STläkare. I tabellen är inte inkluderat ytterligare två ST-läkare, en från Previa och en från Försvarshälsan, som vardera tjänstgjort ett halvår vid AMM under Vidare är en av handläggarna i tabellen utbildad läkare utanför Europa, men har inte erhållit svensk legitimation. Näst största yrkesgruppen utgörs av fem yrkes- och miljöhygieniker. Män utgör 44 % av de anställda. Under hösten 2016 avslutade dåvarande verksamhetschef sitt uppdrag och tf verksamhetschef blev professor Magnus Svartengren som även är ämnesföreträdare på universitetet. Den lokala ledningsgruppen för AMM har under 2016 bestått av tre personer. Om man ser till alla personer som är knutna till AMM, antingen via projekt, landstingsanställning eller via universitetsuppdrag, så uppgår antalet personer till 47 stycken under 2016.

120 4 Tabell 1: Landstingsanställd personal vid AMM 2016, Antal (varav män) Professor/överläkare 2(1) En är tjänstledig från öl-tjänst för fackligt uppdrag Verksamhetschef/överläkare 1(1) Överläkare 3(1) Specialistläkare 1(0) Deltid 40 % ST-läkare 1(0) Randar sig externt Hygieniker 5(2) En är professor Biolog 1(0) Doktorand Psykolog 2(0) Ergonom 3(2) En är doktorand. En går i pension feb Sjuksköterska* 1(0) Doktorand 50% Medicinsk sekreterare** 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 2(2) En är doktorand 50% Handläggare 1(1) Summa 25(11) *Grundtjänst vid Thoraxanestesin på Akademiska sjukhuset **Ingår sedan september 2015 organisatoriskt i ett eget verksamhetsområde för medicinska sekreterare vid Akademiska sjukhuset, men tjänsten finansieras inom AMMs budget. 3. Ekonomi Budgeten har under året varit i balans. AMM finansieras via bidrag från de tre landstingen och är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Samverkansnämnden för Uppsalaoch Örebroregionen fastlägger årligen, genom rekommendation, förslag till verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Akademiska sjukhuset att genomföra verksamheten i enlighet med samverkansnämndens rekommendation. 4. Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning sker i Uppsala, Gävle och Falun. Under 2016 har 165 nya patientbedömningar gjorts på AMM varav 136 läkarbedömningar, 67 bedömningar av yrkeshygieniker/toxikolog, 26 av ergonom och 28 av psykolog. Återbesök är ej inräknade. Handläggningstiden har generellt sett understigit 2 månader. Samtliga patienter får en remissbekräftelse direkt efter remissrond på enheten och därefter en besökstid inom maximalt en månad från remissens ankomst. Förutom läkarbesöket på våra patientmottagningar innebär patientutredningar ofta exponeringsbedömningar med besök och provtagning på arbetsplatser eller bostäder.

121 Figur 1: Patientutredningar/remisser på AMM Övriga ärenden Utöver patientremisser besvarar AMM frågor från allmänheten, företag och organisationer. Inom ramen för det miljömedicinska serviceuppdraget för Uppsala län utvidgas en del av dessa frågor till ärenden som handläggs under längre tid. En del av dessa innebär medverkande i utredningar av tex innemiljöproblem på arbetsplatser eller förskolor/skolor där många är berörda. Antalet övriga inkommande ärenden under 2016 var 228 stycken. Ärendena delas upp på typ av bedömning, vilket innebär 144 arbetsmiljöbedömningar och 84 miljöbedömningar 2016 jämfört med 151 arbetsmiljöbedömningar respektive 102 miljöbedömningar Figur 2: Totalt antal övriga ärenden 2013 till 2016 uppdelade på typ av exponeringar Totalt Arbetsmedicin Ergonomi Fysisk Inomhusmiljö Kemisk Psykosocial Övrigt

122 6 Den största patientgruppen som remitterats till AMM har besvär från luftvägarna av olika agens och miljöer. Allergier och överkänslighet dominerar. Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljöverket för tolkningar av regelverket och utförande av de medicinska kontrollerna, d.v.s. skyldigheten att erbjuda de anställda läkarundersökningar. Vidare erbjuder AMM råd och utbildning för personal inom företagshälsovården för att utföra undersökningar av vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersökningar. AMM kan också erbjuda utökad undersökning med exempelvis vibrametri, för att undersöka neurologiska skador. Under året har det fortlöpande kvalitetsarbetet för patientutredningar utökats. Introduktionsmaterial för nyanställda har framtagits samt dokumentation om olika sorters patientutredningar. Miljömedicin Området miljömedicin har fokus på hälsa och miljöfaktorer i omgivningsmiljön. Hälsoriskbedömning av exponering för olika kemiska ämnen respektive faktorer i inomhusmiljö har planat av under 2016 och totala antalet miljömedicinska bedömningar har minskat något jämfört med föregående år. Samtliga kommer från Region Uppsala, då Region Gävleborg och landstinget Dalarna från 1 januari 2016 saknar miljömedicinsk service från AMM. Exempel på ärenden som besvarats under året gäller hälsoriskbedömning av fukt- och mögelskadade förskolor och flera fall av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i olika vattentäkter. Hormonstörande kemikalier i omgivningsmiljön är ett annat område där AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare. Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium för analys av allergen i dammprov. Detta är en service som vi tillhandahåller vid patient- och miljöutredningar inom regionen, men vi säljer även analyser till kunder inom hela Sverige. Under 2016 fick vi in 87 stycken dammprover, vilket gav 218 stycken analyser, från patientutredningar på sjukhuset eller externt inom och utom regionen. Laboratoriet används även för forsknings- och utvecklingsprojekt. 5. Undervisning och information Utbildning Personalen på AMM har bland annat anordnat: veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet utbildningsdag om Vibrationer för ergonomer utbildningsdag om Inomhusmiljö utbildningsdag om Fukt för hälsoinspektörer kurs för företagshälsovården och primärvård om lungfunktion kurs för skyddsombud på TCO seminarium för företagshälsovården om hand-arm vibrationer - teori och praktik seminarium för företagshälsovården om AFS Social och organisatorisk arbetsmiljö webbaserad introduktionsutbildning för KOF-metoden i samarbete med Uppsala universitet seminariedag kring användandet av KOF-metoden Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen för läkare med en kurs i arbets- och miljömedicin under både vår- och höstterminen samt i en kurs i miljötoxikologi (valbar kurs på 7,5hp för läkarprogrammet samt öppen kurs via Uppsala universitet). Personalen på AMM bidrar också till en omfattande föreläsningsaktivitet för företag, organisationer och fackföreningar.

123 7 Information Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ett ansvar inte bara för att ge sjukvård, utan även för att verka för en god hälsa hos befolkningen. Expertkunskap inom området utgör en viktig grund för olika aktörers verksamhet när det gäller rehabilitering och folkhälsoarbete. I det hälsofrämjande arbetet måste landstinget betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhällets övriga aktörer såsom universitet/högskolor, myndigheter, organisationer, företag och grupper. Viktiga kanaler för att sprida information om utbildningar, kurser, seminarier, nya forskningsrön och som kunskapsstöd för andra aktörer inom områdena arbete, miljö och hälsa är vårt nyhetsblad Arbete Miljö Medicin (se bilaga 1) och vår hemsida, Via finns en länk till en hemsida riktad till personal vid Företagshälsovården (Extern finansiering från FORTE ). Hemsidan är konstruerad framför allt för att komma till nytta inom företagshälsovården med lättillgänglig information om utbildningar, metoder, vetenskaplig litteratur mm. 6. Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet där flertalet anställda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt (ca ett femtiotal) som bedrivits under 2016 vid AMM finns beskrivna på hemsidan: Några nya projekt har beviljats medel under året. I bilaga 2 presenteras verksamhetens pågående projekt. Enheten har publicerat 45 vetenskapliga artiklar under året vilket är 10 publikationer mer jämfört med Se Vidare har 2 svenska rapporter publicerats, Disputationer: Camilla Zetterberg, The impact of visually demanding near work on neck/shoulder discomfort and trapezius muscle activity: Laboratory studies. Doktorander: Hassan Alinaghizadeh studerar cancerförekomsten i områden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Peter Palm studerar metoder för bedömning av fysisk belastning i arbete. Eva Bergsten studerar flyglastares arbetsmiljö. Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika häst- och hundraser skiljer sig, vilket ska användas för diagnostik och terapi. Sofia Åström-Paulsson studerar en metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum. Ann Lögde studerade operationspersonalens psykosociala arbetsmiljö på sjukhus i Sverige. Resultaten ska leda till att förbättra arbetsmiljön, så att personalen stannar kvar och därmed skapar en säkrare vård med nöjd och erfaren personal. Tyvärr avled Ann Lögde i september, men andra forskare vid Arbets- och miljömedicin fortsätter med projektet.xi Fu studerar kabinpersonalens arbetsmiljö i flygplan. Juan Wang studerar innemiljön i Kina och Sverige och dess betydelse för hälsoproblem i andningsvägarna. Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar.

124 8 Linda Dunder studerar genom både experimentella och epidemiologiska studier om exponering för hormonstörande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola störningar. Jennie Jackson studerar kostnadseffektiva mätningsstrategier för att samla in exakta och giltiga data för att bedöma fysiska exponeringar under arbete. Professor Magnus Svartengren, tillika överläkare vid AMM Anna Rask Andersen, tillika överläkare vid AMM Dan Norbäck (adjungerad), tillika yrkeshygieniker vid AMM Övrigt Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare, opponenter och i betygsnämnder. Vi har nu en studierektor för ST-läkare på AMM. En medarbetare har strategiska ALF-medel för täckande av del av lön under sammantaget 5 år. 7. Uppdrag inom landsting, universitet eller externt Arbetslivsgruppen, Sveriges Läkarförbund, Styrelseledamot Nationella kvalitetsgruppen för arbets- och miljömedicinska patientutredningar, ledamot Arbets- och miljömedicinska sektionen i Svenska Läkarsällskapet, styrelseledamot Arbetsmiljöverket, rådgivande expert gällande lagförslag om medicinska kontroller vid handintensivt arbete Arbetsmiljöverket, Granskare för bedömning av forskningsansökningar Arbets- och miljömedicinska klinikernas kurs; Mätteknik för arbetsmiljöingenjörer, representant i kursledning Astma och Allergiförbundets Vetenskapliga råd Association de Services interentreprises de la Santé au Travail, Frankrike, ledamot Current Environmental Health Report, guest editor Ethics and Philosophy Committee, International Society for Environmental Epidemiology, vice ordförande EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for data/statistics on occupational diseases (OCCUSTAT) Huvudskyddsombud för läkarna i Region Uppsala IMGA Local Chapter in Sweden. Sweden Chapter International Medical Geology Association, ordförande Internationell utvärderingsgrupp beträffande ett 10-årigt forskningsprogram i Norge hos Norges forskningsråd Sykefravar och helse, Ordförande Kemikaliecentrums Vetenskapliga råd, ledamot Kemikalieinspektionens PFAS-nätverk, medlem/ledamot Konung Oscar II:e Jublieumsfond Huvudman (en av flera sådana) Landstingets miljöråd, Ledamot Landstinget i Uppsalas miljö- och kemienhet, landstinget i Uppsala län, representant för Arbets- och miljömedicin Medicine Conflict and Survival, London, medlem i editorial board SACO-rådet, ordförande Scientific Program Committee Rome Conference, International Society for Environmental Epidemiology, medlem Sjukhusläkarföreningen i Uppsala län, ordförande

125 9 Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp för Kemikalieolycka, medlem Socialstyrelsen, granskare för bedömning av ansökningar för specialist bevis i Arbets- och Miljömedicin samt Arbetsmedicin STAMI (Norge), svensk representant i nätverk för forskning kring Migration, arbete och hälsa. Sveriges yrkes- och miljömedicinska förening, valberedning Sveriges Företagshälsor, representant i referensgrupp för Specialistutbildning inom Arbetsmedicin Sveriges Företagshälsor (branschorganisation), styrelseledamot Svensk Arbets- och Miljömedicinsk förening (Specialistförening inom Läkarförbundet), supp i styrelsen Svenska WAI-nätverket, medlem SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate), styrelseuppdrag Upplands allmänna läkarförening, vice ordförande Uppsala Astma- och allergikommitté, landstingets representant Upsala Journal of Medical Sciences, ledamot i editorial board Upsala läkareförening, sekreterare Uppsalas kemikalienätverk, medlem Vetenskapligt råd (Conseil scientifique) knutet till organisationen för företagshälsovård CISME Östra Sveriges luftvårdsförbunds beredningsgrupp, representant för landstinget i Uppsala län Flera av AMMs medarbetare är aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer för olika tidskrifter samt av forskningsansökningar i regionala och nationella forskningsråd och stiftelser.

126 NYHETSBLADET ARBETE MILJÖ MEDICIN Bilaga 1 Kan hittas på

127 Arbete Miljö Medicin Ledare Nr 1/2016 Arbets- och miljömedicin Uppsala ka det år 2007 nedlagda Arbetslivsinstitutet återuppstå? Något mycket liknande ingår i alla fall i S regeringens nysatsning på en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet Här föreslås att ett nytt nationellt centrum om kunskap och utvärdering av arbetsmiljöarbete skapas. En dragkamp kan förväntas om var centret ska ligga och vilka som ska betala. Hur utformning och omfattning ska bli är oklart, likaså finansieringen som föreslås ordnas genom omprioritering av befintliga medel från olika aktörer på området. De 100 miljoner som regeringen vill satsa under mandatperioden ska nämligen inte gå till det nybildade/återuppståndna centret för arbetsmiljöforskning, utan 60 miljoner föreslås gå till Arbetsmiljöverket (50-60 nya tjänster), 10 miljoner till stödet för regionala skyddsombud och 10 miljoner till företagshälsovårdens kompetensförsörjning. I uppdraget till Arbetsmiljöverket ingår tolv nya och gamla satsningar. Till de nya kan räknas att Arbetsmiljöverket tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen ska ta fram olycksförebyggande åtgärder i arbete på väg och vid väg, som står för en femtedel av dödsolyckorna. I detta ingår att kartlägga riskutsatta yrkesgrupper och ta fram förslag på åtgärder för att förebygga olyckor. Den andra satsningen gäller utländska arbetare och företag. Händelser där utländska personer som arbetar tillfälligt i Sverige och som drabbas av arbetsolyckor ska analyseras. Det gäller speciellt inom byggnadsbranschen men även andra olycksdrabbade branscher, speciellt så kallade gröna näringar inom jordbruk, skogsbruk och fiske. "Likt fågel Fenix reser den sig åter, än mer fantastisk" Arbetet ska ske i samråd med Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen och Socialstyrelsen. Genom marknadskontroll ska osund konkurrens med sämre arbetsförhållanden motverkas. Inspektioner ska göras av maskiner och redskap, så att inte gamla och osäkra maskiner och utrustning används som konkurrensfördel. Gråa företag som konkurrerar med dålig arbetsmiljö ska identifieras. I detta ingår ett myndighetsgemensamt uppdrag att skapa information till utländska arbetstagare, arbetsgivare och egna företagare för att förhindra arbetsmiljöolyckor. En tredje satsning gäller den psykosociala arbetsmiljön. Centralt i tillsynen blir den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft den 31 mars Den fokuserar på hög arbetsbelastning och kränkande särbehandling. De särskilda utmaningar som det moderna arbetslivet för med sig gäller t.ex. det gränslösa arbetet, där man alltid är nåbar men innebär svårigheter att avgränsa arbete och fritid, med förlust av vila och återhämtning. Nya anställningsformer såsom crowdfunding, delningsekonomi och sociala företagsformer kan innebära att regler och lagstiftning måste ändras så att nya sätt att organisera arbetet inte innebär ett hot mot hälsa och säkerhet. Speciella tillsynsinsatser ska göras i bemanningsföretag, som är överrepresenterade i olyckor och engagerar många unga. Robert Wålinder, verksamhetschef Innehåll: 1 Ledare 4 Allvarlig silikos 2 Utlandsföddas boende och hälsa - ALPIN 5 Kronisk lösningsmedelsskada 3 Ny kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket, digital arbetsmiljö 6 Dricksvatten förgiftat med bly, Flint, Michigan 7 iphone App, ErgArmMeter + Utbildningar

128 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Utlandsföddas boende och hälsa - viktiga erfarenheter från projekt ALPIN n av de största utmaningarna för det nuvarande E mottagandet av nya migranter är att kunna erbjuda ett anständigt boende. Mängden asylsökande aktualiserar denna fråga, men den är inte ny. Många nyanlända har under lång tid hänvisats till boende i städernas miljonprogramsområden, alla med större eller mindre renoveringsbehov. Undermåligt underhållna fastigheter, trångboddhet, bristfällig hälsoinformation i kombination med nyanländas ringa kunskaper om hyresgästers rättigheter och skyldigheter bidrar till ökande hälsoproblem. Att fukt- och mögelskador och kvalsterförekomst kan orsaka sjukdom, inte minst bland barn, är belagt men inte tillräckligt känt. Dessa förhållanden belyses också i Boverkets delrapport "Nyanländas boendesituation", mars Projektet ALPIN - Astma- och allergiprevention bland nyanlända anhöriginvandrare - har bidragit till att öka kunskapen om dessa problem genom att producera informations/undervisningsmaterial riktat till nyanlända migranter. Det belyser vad de boende själva kan göra för att minska risken för ohälsa och vad man som hyresgäst kan kräva av fastighetsägaren. Projektet finansierades av Europeiska socialfonden/ Integrationsfonden och bedrevs under två år i Rosengård i Malmö och Gottsunda i Uppsala av de arbets- och miljömedicinska klinikerna i Uppsala och Lund samt Astma- och Allergiförbundet. Syftet var att förebygga ohälsa genom att höja kunskapen om sambanden mellan boende och hälsa, såväl bland nyanlända som personer inbegripna i mottagandeprocessen. En av de grundläggande orsakerna till ohälsorisken bland dessa grupper är trångboddhet. Detta kan inte projektet motverka, men det gör det desto mer angeläget att den information som producerats når fram till alla berörda. Den hälsoinformation som förmedlas till nyanlända är oftast "svensk", såväl till form som innehåll, oftast textbaserad och inte relaterad till mottagarnas referensramar eller boendeförhållanden. ALPIN baserades därför på mottagargruppernas, arabisktalande i Malmö och somalisktalande i Uppsala, medverkan vid materialproduktionen. Det framkom tidigt att informationen skulle vara primärt bild/filmbaserad. Resultatet blev fem tematiska filmer, ett antal stillbildsfilmer och stillbilder, ett skrivet material på lätt svenska samt en lärarhandledning. Huvudmålet att få hälsoinformationen integrerad i den kommunala mottagningen av nyanlända lyckades genom ett samarbete med SFI-undervisningen i Uppsala, som utvecklat ett webbaserat koncept för samhällsinformation med en välbeprövad metodik VaMed. Materialet finns på den kostnadsfria sidan Ett annat mål var att öka medvetenheten om dessa patienters boendevillkor bland vårdpersonal för att de ska kunna ge adekvata rekommendationer. En projektrapport finns på Det är vår förhoppning att erfarenheterna från ALPIN sprids inom vården och att materialet kommer att användas i undervisning av nyanlända utlandsfödda. Bo Johansson, projektledare

129 Arbete Miljö Medicin Sida 3 Ny kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket - Digital arbetsmiljö åligt anpassade ITsystem kostar samhället D miljarder varje år hävdar författarna till rapporten Digital arbetsmiljö som är skriven av Jan Gulliksen, Åke Walldius och Ann Lantz från KTH samt Bengt Sandblad och Carl Åborg från Uppsala universitet på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Syftet med rapporten var delvis att beskriva vad digital arbetsmiljö är, vilka problem det medför på arbetsmiljön samt att visa på åtgärder på problemen som kan göra arbetslivet mer effektivt och hållbart. Ofta introduceras nya digitala system utan en analys av vilka behoven är. Systemen kan leda till ökade krav samtidigt som medarbetarna upplever mindre kontroll över sin arbetssituation. Ett förslag på åtgärd för att lyfta frågan är att inrätta ITronder på arbetsplatser. Författarna konstaterar också att den lag som nu finns som är direkt riktad mot digital arbetsmiljö, AFS 1998:05 Arbete med bildskärm, behöver moderniseras. Samtidigt finns det mycket bra i den föreskriften som inte efterlevs. Arbetsmiljöverket svarar bland annat med att de kommer påbörja en revidering av AFS 1998:5 och i det kommande arbetet diskutera möjliga tillsynsinsatser avseende digital arbetsmiljö. På Arbets- och miljömedicins hemsida finns exempel på en metod som kan användas för att utvärdera IT- arbetsmiljön. Rapporten finns att läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida. kunskapssammanstallningar/digital-arbetsmiljokunskapssammanstallning/ Peter Palm, ergonom Nyheter inom ergonomi Ny SBU-rapport reventiva insatser vid akut smärta från rygg och P nacke effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Smärta från leder och muskler är mycket vanligt förekommande. En av fem drabbas någon gång under livet och av dessa är det en av tio som utvecklar långvarig smärta. Långvarig smärta kan innebära stort lidande för individen och innebär stora kostnader för samhället. Det är viktigt att tidigt identifiera de som riskerar långvarig smärta. Evidensen för vilka insatser som är effektiva för att motverka att akut smärta blir långvarig är okänd. Därför har Statens beredning för medicinsk utvärdering gjort en systematisk litteraturgenomgång avseende preventiva metoder för att förhindra långvarig smärta. Totalt identifierades 36 studier som granskades. 13 studier innehöll fysisk träning som behandlingsmetod; 10 innehöll manuell behandling; 11 innehöll information, rådgivning eller syftade till att förändra tankar och beteenden och 2 studier utvärderade akupunktur som metod. Författarnas slutsats av genomgången är att det inte är möjligt att avgöra vilka av de metoder som används av fysioterapeuter, kiropraktorer eller naprapater som bäst hindrar akut smärta att bli långvarig. Författarna påpekar också att bristen på evidens inte innebär att man inte ska fortsätta använda metoderna. Det finns dock ett stort behov av mer forskning på området. Bland annat påpekas att det finns kunskapsluckor när det gäller åtgärder som riktas både mot individen och arbetsförhållandena. Läs mer på SBU:s hemsida tiva_insatser_vid_akut_smarta_fran_rygg_nacke_245.p df SBU. Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke - effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 245. ISBN Peter Palm, ergonom

130 Sida 4 Arbete Miljö Medicin Allvarlig silikos, t.o.m. med dödsfall förekommer fortfarande i Sverige I Tema: Gamla kunskaper om medicinska risker i arbete och miljö måste hållas levande såväl silikos, kronisk lösningsmedelsskada som blyförgiftning förekommer fortfarande. Läkartidningen nr presenterade professorerna Bengt Järvholm, Umeå och Magnus Svartengren, Uppsala en studie som visar att det fortfarande finns personer som drabbas av svår silikos i Sverige och att orsaken är arbete i miljöer som är välkända för att orsaka silikos, t.ex. stenarbete och gruvarbete. I ett reportage i samma nummer av Läkartidningen poängteras att det är viktigt att fråga vad patienter har för jobb. En så enkel åtgärd leder till att patienter slipper slussas runt i vården för onödiga utredningar och behandlingar och i förlängningen kanske rentav till förbättringar på hela arbetsplatser, så att patienten skyddas från fortsatt skadlig exponering och andra slipper bli sjuka på arbetsplatsen. Det räcker dock inte att bara fråga om det aktuella arbetet, utan läkare måste också fråga om vad patienten har haft för jobb tidigare. En tredje artikel i Läkartidningen behandlar att det finns risk att kunskapen om mindre vanliga arbetsrelaterade lungsjukdomar försvinner, t.ex. silikos, allergisk alveolit och mesoteliom. Förvirrande terminologi De arbetsrelaterade lungsjukdomarna benämns oftast med måleriska namn efter den miljö som de uppträder i och terminologin är minst sagt förvirrande. Ytterligare förvirring orsakas av att vissa exponeringar i arbetet kan ge upphov till ett helt spektrum av olika sjukdomar i luftvägar och lungor. Som exempel kan nämnas att lantbrukare har en ökad risk för både astma och kronisk bronkit, men kan också drabbas av allergisk alveolit och inhalationsfeber (även kallad ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome) efter inandning av mögeldamm. Vid arbete i silos med höga halter av nitrösa gaser finns risk för toxiskt lungödem Silo-Filler s Disease, som i amerikanska studier visat sig ha en hög dödlighet. Det finns även rapporter om en ökad risk för silikos hos lantbrukare vid exponering för stendamm, t.ex. under potatissortering då potatis företrädesvis odlas i sandjord. Dagens Arbete har i samarbete med Läkartidningen tagit fram ett interaktivt webbaserat material om olika arbetsrelaterade lungsjukdomar. Ett sådant material på svenska har saknats och kan bl.a. användas i olika utbildningar, men ett förtydligande i materialet behövs rörande skillnaden mellan allergisk alveolit och inhalationsfeber. I Sverige har vi varit mycket framgångsrika med att förebygga dödsolyckor i arbetet och även vissa av de arbetsrelaterade sjukdomarna. Det går tyvärr inte att slå sig till ro, utan kunskaperna om riskerna måste hållas levande, inte bara på de olika specialistklinikerna utan även i primärvården där många patienter initialt söker med arbetsrelaterade sjukdomar. Anna Rask-Andersen, professor Referenser: Järvholm B och Svartengren M. Allvarlig silikos finns ännu i Sverige. Läkartidningen 2015 dec 1;112: Ström M. KOL och astma kan orsakas eller förvärras av arbetet. Läkartidningen 2015 dec 1;112: Ström M och Bergqvist K. Risk att kunskap försvinner om mindre vanliga sjukdomar. Läkartidningen 2015 dec 1;112: Så skadas dina lungor av ditt arbete. Dagens Arbete 1 december, Aug;83(6): Nilson LN, Sällsten G, Hagberg S, Bäckman L, Barregård L. Influence of solvent exposure and aging on cognitive functioning: an 18 year follow up of formerly exposed floor layers and their controls. Occup Environ Med Jan;59 (1): van Valen E, van Thriel C, Akila R, Nilson LN, Bast- Pettersen R, Sainio M, van Dijk F, van der Laan G, Verberk M, Wekking E. Chronic solvent-induced encephalopathy: European consensus of neuropsychological characteristics, assessment and guidelines for diagnostics. Neurotoxicology Aug;33(4):

131 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Kronisk lösningsmedelsskada orsakar bl,a. problem med minnet men får inte glömmas bort ronisk lösningsmedelsskada, också kallad kronisk K toxisk encefalopati, som för år sedan inte alls var en ovanlig diagnos, har genom det förebyggande arbetsmiljöarbetet glädjande nog blivit mycket ovanlig. Diagnosen har blivit så ovanlig att den kan förbises i sjukvården och ibland inte ens finns med bland differentialdiagnoserna på minnesmottagningar. Det finns tyvärr exempel på patienter som genomgått omfattande och kostsamma utredningar och behandlingar under mer än tio års tid under diagnoser som depression, demens, posttraumatiskt stressyndrom, utbrändhet m.m. där senare utredning på arbets- och miljömedicinsk klinik fastställt diagnosen kronisk lösningsmedelsskada. De diagnostiska kriterierna för diagnosen kronisk toxisk encefalopati är enligt Arbete och Hälsa 2002:15: 1. Exponering för organiska lösningsmedel, oftast mer än tio år. Några nivåer har ej kunnat fastställas. 2. Typiska symptom med trötthet, minnesförsämring, koncentrationssvårighet och personlighetsförändring. 3. Objektivisering av en funktionsförsämring med psykometriskt test (TUFF-batteriet). 4. Differentialdiagnostiska överväganden gentemot andra sjukdomar. Frågan har länge varit vilken exponering för organiska lösningsmedel som är tillräcklig för att det ska finnas risk för lösningsmedelsorsakad kronisk toxisk encefalopati. I Arbete och Hälsa 2002:15 framhåller Christer Edling, tidigare professor på Arbets- och miljömedicin i Uppsala, att det i epidemiologiska studier inte har gått att fastställa en minsta exponering som kan vara skadlig, varken utifrån exponeringstid eller exponeringsnivåer. Numera används ofta exponeringskriteriet 5-10 hygieniska effektår som exponeringsmått. Det innebär en sammanvägd exponeringsnivå av de olika lösningsmedlen som förekommit (hygienisk effekt) enligt 1987 års gränsvärdeslista multiplicerad med antalet år patienten varit exponerad. I en finsk studie från 2010 har man gått igenom 128 patienter med kronisk lösningsmedelsskada som diagnosticerades mellan 1995 och I artikeln framhålls att kunskapen om vad som skall anses vara tillräcklig exponering fortfarande är begränsad. I Finland har man i praxis använt sig av exponeringskriteriet minst 6 hygieniska effektår, baserade på 1981 års gränsvärden, vilket bedöms vara ett bättre mått än enbart på antalet år i lösningsmedelsexponerat arbete. Antalet hygieniska effektår bland dem med diagnosticerad lösningsmedelsskada varierade mellan 4 och 26 år, med en median på 9 år. Tidsintervallet mellan upphörd exponering och diagnos varierade mellan 0 och 28 år (median 2 år). Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är att symptomen vid kronisk lösningsmedelsskada samverkar med det normala åldrandet, vilken gör att hjärnfunktionen inte haft samma reservkapacitet som i yngre år. I en uppföljningsstudie från Göteborg jämfördes lösningsmedelsexponerade golvläggare med oexponerade kontroller (byggnadssnickare) 18 år senare, utan att de exponerats nämnvärt under mellantiden. Resultatet var att de mest högexponerade golvläggarna hade försämrats mera i sina neuropsykologiska testresultat än de oexponerade byggnadssnickarna. Nedsättningar, som inte varit så uttalade i början, kan enligt denna studie försämras med tiden och alltså ge symptom långt efter upphörd exponering. Anna Rask-Andersen, professor Referenser: Edling C. Arbetsmiljö och nervsystemets sjukdomar. I Westerholm P (red). Arbetssjukdom skadlig inverkan samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Arbete och Hälsa 2002:15. Keski-Säntti P, Kaukiainen A, Hyvärinen HK, Sainio M. Occupational chronic solvent encephalopathy in Finland : incidence and exposure. Int Arch Occup Environ Health Aug;83(6): Nilson LN, Sällsten G, Hagberg S, Bäckman L, Barregård L. Influence of solvent exposure and aging on cognitive functioning: an 18 year follow up of formerly exposed floor layers and their controls. Occup Environ Med Jan;59(1):49-57.

132 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Dricksvatten förgiftat med bly - tragedi för redan utsatt befolkning i Flint, Michigan taden Flint ligger i Michigan, tio mil nordväst om S Detroit, och var tidigare ett centrum för bilindustrin men i slutet av 1980-talet lades fabrikerna ned bilarbetare förlorade jobben. Staden har sedan blivit närmast bankrutt med hög arbetslöshet och stora sociala problem, vilket skildrats av filmproducenten Michael Moore i flera dokumentärer. Tidigare togs dricksvattnet i Flint från Lake Huron via Detroit, men för att spara pengar beslutade politikerna i april 2014 att under en tid ta dricksvatten från Flint River som flyter genom staden. Planen var att sjön Huron så småningom åter skulle bli den huvudsakliga vattentäkten men ledningarna behövde byggas om. Tyvärr visade det sig att dricksvattnet var extremt korrosivt p.g.a. föroreningar från den nedlagda bilindustrin. Boenden i staden klagade på att vattnet var brunt och illaluktande men politiker och tjänstemän hävdade att vattnet var säkert att dricka. Anledningen till att vattnet blev brunt var att järn löstes ur vattenledningarna, men vad värre var så började även bly läcka ut i dricksvattnet från de gamla ledningarna. Befolkningen drabbades av olika hälsoproblem vilka negligerades av myndigheterna. I april 2015 sände en hemmafru i Flint vattenprover till professor Marc Edwards, en expert på korrosivt vatten vid Virginia Tech. Blynivåerna var skyhöga, gånger högre än WHO:s standard. Några av proverna innehöll så mycket bly att de t.o.m. skulle ha klassats som miljöfarligt avfall av EPA (The Environmental Protection Agency). Marc Edwards kontaktade EPA men en högt uppsatt tjänsteman på EPA bortsåg från fyndet och meddelade borgmästaren i Flint att vattnet var bra. Edwards, som redan hade erfarenhet av försummelser hos myndigheter vid tidigare händelser med blyföroreningar i dricksvatten, blev mycket upprörd. Han satte ihop ett eget team som han delvis finansierade själv. Tillsammans med teamet tog han hundratals vattenprover och kunde bevisa att vattnet var förgiftat med bly, vilket offentliggjordes den 2 september Drygt tre veckor senare slog barnläkare Mona Hanna-Attisha larm om förhöjda värden av bly hos barn. Det fanns redan en rutin att analysera blodbly hos barn i riskområden och data på tusentals barn var registrerade. När dr Hanna-Attisha som arbetar vid Hurley Children's Hospital i Flint fick kännedom om Marc Edwards fynd gick hon igenom patientjournaler och kunde konstatera att antalet barn i Flint med förhöjda nivåer av bly i blodet hade fördubblats sedan staden bytte vattenkälla, från 2,4 % till 4,9 % och i några områden t.o.m. tredubblats till 6,6 %. Även hennes fynd mötte motstånd och ifrågasattes initialt av de styrande. Mellan och personer tros ha fått i sig onormalt höga halter av bly till följd av det kontaminerade dricksvattnet med de risker detta medför. Myndigheterna misstänker dessutom att det förorenade vattnet kan vara orsaken till ett utbrott av legionella som drabbat 87 personer och orsakat 10 dödsfall. Senare har det även upptäcks att vattnet är förorenat med perfluorerade alkylsyror. Den 16 januari 2016 deklarerade president Barack Obama undantagstillstånd för staden och gav 5 miljoner dollar till miljökatastrofen i Flint. Referenser: Nordström-Lerner L. Miljökatastrofen i Flint skulle aldrig ha pågått så länge och fått sådana konsekvenser i en stad med vit medelklassbefolkning. Sydsvenskan, 21 januari Itkowitz C. The heroic professor who helped uncover the Flint lead water crisis has been asked to fix it. The Washington Post, 2016 Jan 27. Anna Rask-Andersen, professor Hanna-Attisha M, LaChance J, Sadler RC, Champney Schnepp A. Elevated Blood Lead Levels in Children Associated With the Flint Drinking Water Crisis: A Spatial Analysis of Risk and Public Health Response. Am J Public Health Feb;106(2): Bellinger DC. Lead Contamination in Flint - An Abject Failure to Protect Public Health. N Engl J Med Feb 10.

133 Arbete Miljö Medicin Sida 7 iphone App för att mäta arbete med lyftade armar - ErgoArmMeter tt arbeta med lyftade armar kan innebära risk för besvär i nacke/skuldra och A axlar. Att bedöma arbete med lyftade armar är därför en viktig del vid belastningsergonomisk riskbedömning. Men det har visat sig vara svårt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta hur mycket en person arbetar med lyftade armar. ErgoArmMeter är en iphone App som utnyttjar telefonens accelerometer och gyroskop för att mäta överarmsvinkeln i förhållande till lodlinjen. Telefonen fästs på överarmen med ett sportarmband. Styrkor Metoden är testad och jämförbar med annan mätutrustning som används inom forskning för att mäta överarmsvinklar. ErgoArmMeter är enkel att använda och man får resultatet direkt på telefonen. Man kan även skicka resultatet som en datafil till sin dator för mer avancerad analys. ErgoArmMeter lämpar sig väl att använda som ett pedagogiskt inslag vid belastningsergonomisk utbildning eller för att utvärdera och jämföra olika arbetsplatser eller arbetstekniker. Begränsningar I nuläget saknas vedertagna gränsvärden och referensdata för att avgöra hur mycket man kan arbeta med lyftade armar innan det innebär en ökad risk för skador/ besvär. Risken för besvär är också i hög grad beroende av andra faktorer som t.ex krafthantering eller om man arbetar med avlastade armar som man inte fångar med ErgoArmMeter. ErgoArmMeter finns endast tillgänglig för iphone. Rätt att använda ErgoArmMeter är utvecklad och testad av doktoranden Liyun Yang på KTH tillsammans med hennes handledare Mikael Forsman vid Karolinska Institutet. Appen är gratis att ladda ner från Appstore och fri att använda. Länkar ErgoArmMeter App store: id ?mt=8 Utbildningar Detta behöver FHV veta om hand-arm vibrationer - teori och praktik 19 april 2016, Falun Det finns lagstadgade krav på vad som gäller vid arbete med hand-armvibrationer. Företagshälsovården har en viktig roll att upplysa och stödja kundföretag i arbetet med att minska skador på grund av handarmvibrationer. Program/Anmälan Miljömedicinsk kurs om inomhusmiljörelaterad ohälsa maj, 2016, Uppsala Kursen kommer att erbjuda en kunskapsöversikt om riskbedömning av inomhusmiljö och relaterad ohälsa. Dessutom kommer kursdeltagarna ta del av varandras erfarenheter genom diskussioner i grupper om hur enskilda fall och grupputredningar kan bedrivas och utvärderas. Program/Anmälan Medicinska kontroller i arbetslivet, oktober 2016, Uppsala Under kursveckan får kursdeltagarna en genomgång av de medicinska kontroller som förekommer i det svenska arbetslivet. Kursen ges i samarbete med Arbetsmiljöverket, Transportstyrelsen och Socialstyrelsen. Program/Anmälan KOF - Utbildning på distans Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Utbildningen riktar sig till anställda inom företagshälsovården. Program/anmälan Ansvarig utgivare: Robert Wålinder Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl Kontakt: ammuppsala@akademiska.se Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Ulleråkersvägen 40, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet

134 Arbete Miljö Medicin Nr 3/2016 Arbets- och miljömedicin Uppsala Ledare - Arbets- och miljömedicin ett brett kunskapsområde yhetsbladet denna gång visar hur vår N verksamhet vid Arbets- och miljömedicin spänner över många olika områden, alla med hög relevans för arbetshälsa eller omgivningsmiljö. Verksamheten är högspecialiserad med djup kunskap om hur man kan använda metoder för att fånga exponeringsfaktorer, beskriva miljöer i boendet eller mäta hälsorelaterade effekter som t.ex. påverkan på sömn som en markör för stress. Ibland går vi direkt på målen som i fallet med ögonfransförlängning och risk för astma hos personalen som utför arbetet. I andra fall jobbar vi mera övergripande som i fallet med arbetsmiljöindikatorer där Prevent, en partsammansatt ideell förening, tagit fram material som visar att behovet av utveckling av metodstöd inom organisatoriska och sociala frågor är stort. I vår vardag skall vi också värdera kemikalier i blandningar eller inom grupper, lika vad avser risker och vilket underlag som finns för detta. Jag har varit här på plats i Uppsala full tid i ett drygt år och har nyligen blivit tillförordnad verksamhetschef. Just nu arbetar vi med vår verksamhetsplan inför 2017, och när jag ser alla våra projekt uppräknade är jag övertygad om att vi kommer att få ett spännande år nästa år. En trend är att vi ökar vårt fokus på lösningar. Vi är alltjämt duktiga på att identifiera risker och det skall vi fortsätta med då det ofta går att förebygga. Ett ex. är organiska miljögifter där vi inom vårt närområde har spridning av potentiellt hormonstörande ämnen via dricksvattnet. Ett annat handlar om radioaktivt nedfall där vår region drabbades extra mycket vid Tjernobylolyckan för 30 år sedan. Det har även inträffat ytterligare incidenter sedan dess. Vi kommer också under året att slutföra vårt deltagande i en internationell studie om cancersjuklighet och dödlighet i hårdmetallindustri. Regionen har betydande verksamhet inom detta område. Med start nästa år kommer vi också att driva ett interventionsprojekt med syfte att undersöka en metodik för riskbedömning, medicinska kontroller och utvärdering vid handintensivt arbete. Bostäder, skolor och innemiljö i vid mening kommer fortsatt vara viktiga områden för oss. Både kopplat till kemisk, biologisk exponering men också betydelsen av utformning av arbetsplatsen avseende upplevd miljö. Vårt intresse för invandrares hälsa relaterat till arbete fortsätter och vi har mycket spännande resultat på gång som indikerar att vi måste bli bättre på att segmentera vilka grupper vi talar om och att det finns delvis överraskande resultat kopplat till arbete och hälsoutfall. De kommande resultaten bör möta stort intresse när det publiceras internationellt med tanke på den ökande rörligheten för personer i Sverige och internationellt. Slutligen försöker vi också bidra till att möta behovet av utveckling av metodstöd inom organisatoriska och sociala frågor, något som aktualiserats genom den nya föreskriften 2015:4 i området organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns kunskap om hälsoeffekter. Arbetsgivarna äger frågan, och det som behövs för att driva arbetet på arbetsplatserna är Struktur, Stöd, Uthållighet och Uppföljning. Vi kan nu i projektform erbjuda detta och glädjande nog har flera kommuner i vår region nappat. Tillsammans kan arbetsgivare och arbetstagare samverka och verka för förbättrad hälsa och produktivitet. Verksamhetens uthålliga intresse av central betydelse. Det är inte läge att vänta och som arbetsgivare skall vi främst fokusera på sådant vi kan påverka. Arbetsorganisation och sociala faktorer, t.ex. stöd till medarbetare, är definitivt sådana faktorer men vanliga arbetsmiljöfrågor passar också in. Det är inte sällan som det saknats struktur och feedback. Hur vet vi att vi är på rätt väg med våra åtgärder? Vi tror oss om att kunna erbjuda lösningar på det. För min egen del så har jag varit professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet i ett år och snart är det dags för installationshögtiden, 18 november. Jag ser fram emot detta som är en härlig blandning av akademisk tradition och framåtblickande. Installationen är till för att visa för omvärlden att man tar sin plats i en kunskapsintensiv miljö och stora möjligheter att samverka med omvärlden regionalt, nationellt och internationellt. Magnus Svartengren, verksamhetschef/professor

135 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Kan man fråga de boende om bostadens konstruktion? I vår inomhusmiljöforskning använder vi ofta enkäter till de boende för att samla in olika uppgifter om bostaden och det är då viktigt att de boende verkligen kan svara på de frågor vi ställer. För några år sedan genomförde Boverket en stor nationell undersökning, BETSI (Bebyggelsens Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö). Syftet var bl.a. att belysa inomhusmiljön i ett representativt urval av svenska bostäder och data insamlades genom enkäter till de boende och inspektion av bostaden av professionella byggkonsulter. Eftersom delvis snarlika data insamlades både via boendeenkät och besiktning har vi analyserat hur väl de boendes och besiktningspersonernas uppgifter stämmer överens. En uppgift som kunnat jämföras är uppgifter om byggnadsår för småhusen. Här finns en hög grad av samstämmighet mellan de boendes och besiktningspersonens uppfattning, korrelationen mellan uppgifterna är >0,9. Även uppgifter om småhusens bostadsyta har god samstämmighet, med en korrelation >0,8. Uppgift om småhusens grundkonstruktion (platta på mark, torpargrund/krypgrund eller källare/souterräng) har också god samstämmighet, med en korrelation om nästan 0,8. Här finns dock ett visst bortfall bland enkäterna, vilket kan tyda på osäkerhet bland de boende. Andra byggnadsfaktorer tycks det vara svårare att fråga de boende om, t.ex. typ av ventilationssystem (självdrag, frånluft, från- och tilluft). Det var stor skillnad i svaren för småhus respektive flerbostadshus. Bland småhusen angav 77 % av de boende samma typ av ventilationssystem som besiktningspersonen. Frånluftssystemen tycks ha varit särskilt svåra att bedöma, med 62 % rätt (om vi antar att besiktningspersonens svar är rätt), medan 89 % av självdragshusen fått rätt svar. När det gäller flerbostadshusen rapporterade endast 37 % av de boende samma typ av ventilationssystem som besiktningspersonen. I flerbostadshusen hade 13 % av lägenheterna självdrag enligt besiktningen, men 41 % av de boende angav självdrag. Speciellt bland flerbostadshusen fanns också ett relativt stort bortfall, 15 %. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att många boende inte vet vilken typ av ventilationssystem bostaden har och att de beskrivningar av olika typer av ventilationssystem som fanns i enkäten inte var tillräckliga. Ska man fråga boende om ventilationssystemet behöver frågan utvecklas ytterligare, t.ex. med bilder och ytterligare beskrivning. Analysen bekräftar att det är viktigt att bara fråga de boende om sådant de faktiskt kan besvara, t.ex. sitt eget hälsotillstånd, sin uppfattning och upplevelse av bostaden och sådana tekniska förhållanden som kan iakttas utan speciella förkunskaper. Uppgifter om husets konstruktion och material insamlas helst från professionella fastighets-ägare eller byggnadskunniga personer. Greta Smedje, forskare Referenser: Smedje G, Wang J, Norbäck D, Engvall K, Nilsson H. Uppföljning av inomhusmiljö och hälsa med kommentarer utifrån BETSIundersökningen. Bygg & Teknik nr 5, 2016.

136 Arbete Miljö Medicin Sida 3 Fransstylister exponeras för cyanoakrylat! ånga, välformade fransar som är lika snygga när L man kliver ur sängen som när de är fixade för fest är idag lika enkelt att ordna som att besöka frisören, men montering av fransar kan medföra hälsobesvär. Sedan 2014 har vi utrett tre fransstylister som haft symptom med bl.a. rinit och förvärrad astma. Vi har även svarat på frågor från allmänheten per telefon. Kollegor i Lund och Stockholm rapporterar patienter med dermatit i ansikte och på händer. Stylisterna berättar att kunder drabbats av hudreaktioner och att det finns forum på nätet där symptomen diskuteras. Vid förlängning av ögonfransar doppas konstfransar i en liten klick lim och fästs sedan mot en naturlig frans inom 2 sekunder. En normal behandling tar cirka 1½ -3 timmar. Stylisterna har ca 2-5 kunder per dag och kan arbeta 6 dagar per vecka. Limmen innehåller cyanoakrylat och i vissa fall även isocyanat som från 1 juni 2015 omfattas av särskilda krav på utbildning, medicinsk kontroll och säkerhetsåtgärder om exponeringen är längre än 30 min per vecka. Cyanoakrylat och i synnerhet isocyanat är farliga i koncentrationer långt under lukttröskeln. En fransstylist gör av med 2-4 flaskor lim á 10 ml per år. Under behandlingen exponeras stylisten och kunden för en droppe lim åt gången. I industriella sammanhang används större mängder, men montering sker då i dragskåp eller med skyddsmask, skyddskläder och handskar och i regel under korta perioder. Stylister exponeras för väldigt liten mängd lim, men arbetar oskyddade under långa arbetspass många dagar i veckan. Våra patienter hade själva inte observerat något samband mellan symtom och limexponering. Inte heller vårdcentralerna hade reagerat på patientens yrke och symptom. Försvårande omständigheter är att limmet är luktlöst i låg koncentration och att cyanoakrylat och isocyanat kan ha fördröjd effekt som uppkommer flera timmar efter exponeringen. Samtidigt kan symptom med nästäppa vara kvar flera veckor efter senaste exponeringen, t.ex. under semester. I samtliga tre patientutredningar på vår mottagning var lokalerna inte anpassade för den verksamhet som bedrevs. Det har saknats fungerande mekanisk till- och frånluftsventilation och det har inte funnits punktutsug som kan fånga upp gas som avgår när limmet härdar. Skyddskläder och handskar har inte använts. Stylisterna har heller inte fått någon utbildning om hälsorisker och hur de bör skydda sig och sina kunder enlig gällande arbetsmiljölagstiftning, trots genomförd kurs om fransstyling. Samtliga limprodukter som påträffades har haft allvarliga brister avseende märkning och limmen har levererats utan säkerhetsdatablad. Andra miljömedicinska kliniker har liknande erfarenheter. Efter tips kommer Kemikalieinspektionen i höst att granska flera svenska leverantörer. Tillsammans med kollegor i Lund har vi tagit fram en kortfattad folder som riktar sig till både kunder och stylister där bl.a. risker, gällande föreskrifter etc. finns med; Information har också lagts in på Vårdguiden; Helena Fornstedt, yrkeshygieniker

137 Sida 4 Arbete Miljö Medicin ör att fånga upp nya behov och kunna ge arbetsplatserna det bästa stödet i arbetsmiljöarbetet hämtar den F partssammansatta ideella föreningen Prevent regelbundet in fakta och kunskaper från många olika källor. Undersökningen Arbetsmiljöindikatorn är en av källorna som hjälper oss att bättre förstå hur chefer och skyddsombud ser på arbetsmiljön. I rapporten Arbetsmiljöindikator 2016 presenteras resultat från en undersökning inom privat sektor. Rapporten bygger på en undersökning som TNS Sifo genomförde under perioden 29 januari till 26 februari Undersökningen bestod av telefonintervjuer med skyddsombud/arbetsmiljöombud och chefer med personalansvar. Totalt intervjuades personer varav 912 skyddsombud/arbetsmiljöombud och chefer. Av undersökningen framgår att det på företagen generellt sett verkar finnas ganska goda förutsättningar att klara av och hantera det löpande arbetsmiljöarbetet. Undersökningen visar också att chefer och skyddsombud i stort sett är eniga om bilden, även om cheferna genomgående bedömer läget mer positivt än skyddsombuden. Trots den generellt ljusa bilden framträder oroande signaler på en del områden där det behövs utveckling av stöd i arbetsmiljöarbetet. Ett område som sticker ut gäller organisatoriska och sociala frågor på arbetsplatsen. Här behövs mer kunskap och metodstöd för att förebygga organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker. Behovet av mer kunskap inom organisatoriska och sociala frågor är stort väsentligt mycket större än behovet av kunskap om fysiska frågor. Arbetsmiljöindikator 2016 Mer än 70 procent av de tillfrågade anser sig ha bra metoder för det fysiska arbetsmiljöarbetet, medan motsvarande siffra för det organisatoriska och sociala området inte ens uppgår till 50 procent (ref. 1). Resultatet är inte överraskande med tanke på att de fysiska frågorna under lång tid varit grunden i arbetsmiljöarbetet. Hur verksamheter organiseras och hur samspelet mellan människor fungerar har dock kommit att uppmärksammas allt mer under senare år, inte minst nu i vår i och med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om hur arbetet organiseras, arbetsbelastning och om det sociala samspelet som till exempel kränkande särbehandling (AFS 2015:4). Företagsstorleken verkar spela roll för hur arbetsklimatet uppfattas. De minsta företagen uppger i högre grad att de har ett bra arbetsklimat än de större organisationerna. I företag med 5-10 anställda svarar 90 procent att de har ett bra arbetsklimat. I företag med fler än 251 anställda svarar 74 procent att de har ett bra arbetsklimat. På fråga om metodstöd svarade inte ens hälften att de hade bra metoder för att undersöka och riskbedöma den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Små företag (11-20 anställda) utmärker sig även här som något mer positiva. Prevent har genom åren jobbat med metoder för inventering av förhållanden på arbetsplatsen och bland dem finns en nyligen uppdaterad enkät för inventering av psykosocial arbetsmiljö (ref. 2). Margareta Torgén, överläkare Utsnitt från Prevents rapport Arbetsmiljöindikator 2016 Referenser: 1. arbetsmiljoindikator/ 2. Arbetsmiljoarbete/Checklistor/

138 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Viktfaktorer för polycykliska aromatiska kolväten, hur relevant är det att använda dessa? olycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor P grupp av olika molekyler som bildas när organiska material hettas upp eller förbränns ofullständigt. De största PAH-källorna, för personer som inte röker eller snusar, är via mat och luftföroreningar. Det finns en framtagen miljökvalitetsnorm för molekylen benso[a] pyren (se bild) på 0,001 μg/m 3 luft (Svensk författningssamling 2013:123). I arbetslivet är det hygieniska gränsvärdet för benso[a] pyren satt till 2 μg/m 3 (Arbetsmiljöverket, 2011). Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att en livstidsexponering för 0,00012 μg benso[a]pyren per m 3 orsakar 1 extra cancerfall per exponerade (WHO, 2000). De olika PAH-föreningarna har även, enligt Naturvårdsverket, olika inbördes cancerframkallande egenskaper där man gjort försökt att relatera dessa till benso[a]pyren (Naturvårdsverket, 2009). Det finns dock en stor vetenskaplig osäkerhet gällande dessa viktfaktorer, då det visar sig att dessa är helt baserade på subjektiva bedömningar. Författarna till konceptet skriver själva följande: Based on the extensive database on carcinogenicity studies using various routes of administration, an (entirely subjective) estimate of relative potencies for a number of PAHs is given in Table 1. (Larsen J.C. et. al., 1998). Även WHO konstaterar att det vetenskapliga underlaget för användandet av viktfaktorer kan ifrågasättas (WHO, 2000). Så hur relevant är det att använda sig av dessa viktfaktorer vid miljömedicinska bedömningar? Johan Ålander, miljöhygieniker Referenser Svensk författningssamling 2013:123. Förordning om ändring i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Benso[a]pyren. Naturvårdsverket delar in PAH i tre olika grupper baserat på molekylvikt; PAH-L, PAH-M och PAH-H (låg-, medel- respektive högmolekylär). Naturvårdsverket anger också att grupperna PAH-M respektive PAH-H är cancerframkallande, utan att ange litteraturreferenser (Naturvårdsverket, 2009). Vid en genomgång av kunskapsläget finner jag att WHO, genom sitt cancerinstitut International Agency for Research on Cancer (IARC), enbart klassar en PAH, benso[a]pyren, som carcinogent för människa (kategori 1), medan övriga PAH listas i kategori 2A (troligen carcinogent), 2B (möjligen carcinogent) eller 3 (inte klassificerbara) (IARC 2010). Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18 World Health Organisation (WHO), Air Quality Guidelines for Europé, 2nd ed. Naturvårdsverket Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark. Larsen J. C., Larsen P. B., Chemical carcinogens, In: Air pollution and health. (Hester RE, Harrison RM eds), Cambridge UK, The Royal Society of Chemistry, IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. VOLUME 92, Some Nonheterocyclic Polycyclic Aromatic Hydrocarbons and Some Related Exposures.

139 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Hur mäter man sömn? tt mäta förändringar i sömn skulle kunna vara ett A möjligt sätt att utvärdera effekten av hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser. För att fånga förändringar i sömn som uppstått över kortare tid behövs kunskap om hur man skall mäta sömn för att få ett tillförlitligt mått på hur sömnen typiskt är för en individ, just nu. Forskare från Uppsala universitet i samarbete med forskare från Karolinska institutet har undersökt hur många nätter som en sömnmätning med sömnklocka (objektivt uppmätt sömn) respektive sömndagbok (subjektivt uppmätt sömn) bör pågå för att mätningen skall bli tillförlitlig. Studien har nyligen blivit accepterad för publikation i tidskriften Journal of Clinical Sleep medicine. Företagshälsovården har som specialister en viktig och utmanande uppgift i att förebygga psykisk ohälsa och stressrelaterad ohälsa på arbetsplatser. Det finns ett behov av tillförlitliga utvärderingsmetoder att använda i samband med åtgärder som syftar till att övergripande minska risken för stressrelaterade sjukdomar på arbetsplatser. I vår forskargrupp studerar vi sedan tidigare utifrån tesen att utvärdering av sömn skulle kunna vara ett sätt att fånga hälsoläget i stort i samband med hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen. Sömn är relativt enkelt att mäta både subjektivt med enkäter och objektivt med så kallade sömnklockor. Om man vill mäta hur sömnen är just nu står man inför frågorna som undersökts i denna studie. Hur många nätter behöver man mäta sömn för att få ett tillförlitligt mått på hur sömnen typiskt är för individen just nu? Spelar det någon roll om man inkluderar helgmätningar i en sådan mätperiod? Totalt 54 personer som arbetade på en kriminalvårdsanstalt ingick i studien. De fick bära en sömnklocka under sju dygn. Dessutom fick de fylla i en sömndagbok (Karolinskas sömndagbok) under samma sju dagar. Genom statistiska beräkningar kunde vi sedan uppskatta hur många dagar (nätter) som behövs för att få ett tillförlitligt mått på sömn. Av de mätningar som gjordes med sömnklocka såg vi att minst två dagar behövdes för att få ett tillförlitligt mått på sömnprocent (d.v.s. hur stor del i procent från det att man somnat till att man vaknat som man faktiskt sover). För sömneffektivitet (d.v.s. hur stor del i procent från det att man gått och lagt sig för att sova tills man vaknar på morgonen) såg vi att minst fem nätters mätning är att rekommendera. För total sovtid såg vi att inte ens mätning under sju nätter var tillräckligt för att få ett tillförlitligt mått. För subjektivt uppmätt sömnkvalitet, d.v.s. med sömndagbok, såg vi att minst sex dagar behövdes för att få ett tillförlitligt mått. Generellt behövdes färre nätter om mätningarna utfördes enbart under veckodagar. Katarina Aili, ergonom, AMM, Stockholm Magnus Svartengren, verksamhetschef, professor Referens: J our nal of Clinical Sleep medicine. Reliability of actigraphy and subjective sleep measurements in adults: The design of sleep assessments. Författare: Katarina Aili; Sofia Åström-Paulsson; Ulrich Stoetzer; Magnus Svartengren; Lena Hillert.

140 Arbete Miljö Medicin Sida 7 Läkares specialitet Arbetsmedicin - ett Europaperspektiv ocialstyrelsen har 2015 fastställt en ny specialitet S för läkare - arbetsmedicin. En utredning pågår om utbildningen av dessa specialister. Här följer i korthet några EU-perspektiv på utbildningen. Utgångspunkten är WHO:s och ILO:s gemensamma definition av begreppet Occupational Health från 1950 som uppdaterats Den innebär bl.a. hälsofrämjande inriktning som vägledande princip för arbetsinriktad prevention. Den innefattar hälsoskydd, aktiv förbättring av arbetsförhållanden, utveckling av arbetsorganisation och kvalitetsarbete för skydd och hälsa i människors arbeten. I Europaunionen (EU) ledde den nya definitionen till diskussion av grundläggande frågor om kompetenskrav i hälsoyrken, inverkan på fri rörlighet för hälsoyrken i EU och harmonisering av nationella bestämmelser. I EUländers yrkesorganisationer uppdagades stora skillnader i krav på kompetens och yrkesutbildning. I många EUländer har också saknats förklaring av begreppet kompetens. Under 1990-talet etablerades nätverket Union of Medical Specialists (UEMS) till yrkesorganisation och Non Governmental Organization (NGO) för kontakter med Europakommissionen på medicinska specialområden. Nätverkets program innefattar utvärderingar av utbildningar och kompetenser. I UEMS sektioner företräds deltagarländer av vardera två representanter en för vetenskap och en för frågor om praktisk tillämpning - utsedda av nationella läkarförbund. På området arbetsmedicin har Sverige hittills inte deltagit i UEMS möten. Pågående projekt 1) Charter for Training of Medical specialists in the EU requirements ) reviderad 2012 med tio (10) kompetensmål i Occupational Medicine : Clinical Practice ; Hazard recognition, evaluation & control in the workplace ; Occupational Health Service and legal framework for practice ; Disaster preparedness and emergency management ; Public Health, surveillance and disease prevention ; Fitness for work and disability integration ; Clinical improvement ; Professionalism, leadership and professional development ; Teaching and research ; Business management. För kriterierna anges kortfattat innehåll och kompetensmål 2) FoU inriktad mot internationella jämförelser lett av prof. Ewan Macdonald, Glasgow. Inriktningen är en systematisk process där konsensus söks om kärnområden i praktisk kompetens och rangordning av deras betydelse. Metoden används för värdering av utbildning av specialister och också av marknadsaktörers förväntningar. Sammanfattning: UEMS är en yrkesorganisation knuten till EU-kommissionen med uppgift att utveckla specialistläkares kompetens på området arbetsmedicin/arbetshälsa i Europaländer. UEMS verkar för regelmässig utvärdering av Europaländers program för medicinska specialisters utbildning, kvalitet och kompetens. Peter Westerholm Referenser: Lalloo D, Demou E, Kiran S, Cloeren M, Mendes R, Macdonald E. International perspective on common core competencies for occupational physicians: A modified Delphi study Occup. Environ Med 2016: 73; (27 referenser)

141 Sida 7 Arbete Miljö Medicin Är stillasittande verkligen den nya rökningen? lla vet vi att långvarigt sittande är kopplat till risk A för ohälsa och förtidig död. Fysisk inaktivitet (d v s att man rör på sig mindre än de 150 minuter/vecka som rekommenderas av WHO) beräknas 2008 ha legat bakom mer än 5 miljoner dödsfall världen över (1). Sitting is the new smoking fick vi höra, och det väcktes stort intresse för interventioner ämnade att minska sittandetiden på arbetsplatser. Än så länge finns dock ingen stark vetenskaplig evidens för åtgärdernas effektivitet. Enligt en nyligen publicerad Cochrane-översikt har höj- och sänkbara skrivbord rapporterats minska sittandetiden med mellan 30 minuter och 2 timmar per dag, men evidensen är av mycket låg till låg kvalitet (2). Andra typer av interventioner gav antingen försumbara effekter eller ickesamstämmiga resultat i utvärderingar. Det finns dock fortfarande hopp för oss med stillasittande arbeten! En systematisk översikt med metaanalys av prospektiva kohorter har nyligen beskrivit sambanden mellan stillasittande (13 studier, sammanlagt deltagare) eller TVtittande (6 studier, personer) och allorsaksdödlighet (3). Man delade in populationen i fyra exponeringsgrupper, utifrån antal timmar stillasittande per dag (0-4, 4-<6, 6-8 och > 8) eller antal timmar per dag framför TV:n (<1, 1-2, 3-4 och 5). Självrapporterad fysisk aktivitet räknades om till MET-timmar/vecka. De som satt < 4 timmar/dag eller tittade på TV:n <1 timme/dag och var mest fysiskt aktiva (>35,5 MET-timmar/vecka, motsvarande minuter/dag av medelintensiv fysisk aktivitet) utgjorde referensgrupperna för respektive analyser. Det visade sig att personer som satt mer än 8 timmar per dag men också var i den mest fysiskt aktiva kvartilen hade samma mortalitetsrisk som referensgruppen (HR=1,04, 95 % CI 0,99-1,10). Bland de mest aktiva fann man inget samband mellan sittandetid och mortalitet. Däremot hade de som både satt minst och rörde på sig minst (<2,5 MET-timmar/vecka) en signifikant ökad mortalitetsrisk (HR=1,27, 95 % CI 1,22-1,31). Att titta på TV:n mer än 3 timmar/dag ökade mortaliteten oavsett graden av fysisk aktivitet, förutom i den mest aktiva kvartilen där mortaliteten var signifikant ökad enbart för de som tittade i mer än 5 timmar/dag (HR= 1,16, 95 % CI 1,05-1,28). Glädjande nog kan alltså minuter/dag av medelhögintensiv motion annullera den riskökning som uppstår av att sitta >8 timmar/dag eller titta på TV i upp till 5 timmar/dag. Corina Covaciu, överläkare Referenser: 1. Lee IM et al. Effect of physical inactivity on major noncommunicable diseases worldwide: an analysis of burden of disease and life expectancy. Lancet 2012; 380: Shrestha N et al. Workplace interventions for reducing sitting at work (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2016, Issue 3. Art. No: CD Ekelund U et al. Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonized meta-analysis of data from more than 1 million men and women. Online July 27, (16)

142 Arbete Miljö Medicin Sida 8 Tre miljoner kr till forskning om arbetsmiljö och handintensivt arbete edicinska kontroller inom arbetslivet har M hittills fokuserat på kemiska och fysikaliska riskfaktorer. Syftet med kontrollerna är inte enbart att identifiera arbetstagare med begynnande hälsoproblem kopplade till arbetsmiljöexponeringar, utan det är av stor vikt att kontrollerna även leder till relevanta och adekvata riskreducerande åtgärder på arbetsplatsen samt att metodiken underlättar utvärdering av dessa åtgärder. Inte förrän då kan de medicinska kontrollerna verkligen bli en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. När det gäller belastningsergonomiska exponeringar har vi sett att det kan finnas behov av att kontrollera handintensivt arbete. Handintensivt arbete kan till exempel förekomma inom montering, paketering, städbranschen, livsmedelsbranschen och vissa hantverksbranscher. Med finansiellt stöd från Arbetsmiljöverket startar vi nu ett treårigt interventionsprojekt riktat mot arbetsplatser med handintensivt arbete (som t.ex. monterings- och paketeringsindustri, städbranschen, livsmedelsindustri) och deras företagshälsor. I projektet kommer vi tillsammans med arbetsplatserna och företagshälsan att vidareutveckla, testa samt utvärdera en metodik för riskbedömning, medicinska kontroller och utvärdering vid handintensivt arbete, med avseende på genomförbarhet (nytta och värde för arbetsgivare och anställda). Dessutom kommer effekter på arbetsrelaterad ohälsa (besvär i nacke, arm och hand) och förbättrad arbetsmiljö att utvärderas. Teresia Nyman, ergonom Utbildningar November 2016: 22/11, Stockholm Mätutbildning för kemiska och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön. Läs mer 28/11, Bollnäs Detta behöver FHV veta om hand-arm - vibrationer - teori och praktik. Läs mer Anmälan Januari 2017: 17/1, Falun Nätverksträff ergonomer Läs mer Anmälan Distansutbildningar: KOF - Utbildning på distans Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Program/anmälan Ansvarig utgivare: Magnus Svartengren Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl Kontakt: ammuppsala@akademiska.se Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Ulleråkersvägen 40, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet

143 Arbete Miljö Medicin Nr 4/2016 Arbets- och miljömedicin Uppsala Ledare ag ser tillbaka på ett mycket intensivt år inom J arbets- och miljömedicin. I den allmänna debatten diskuteras sjuktal och sjukskrivningar intensivt. Politiker och tjänstemän följer trender i sjukskrivningsmönster, där man ånyo haft en period med ökande sjukskrivningar även för de yngre. Det är oroande eftersom vi vet att tidigare sjukskrivningar förutsäger kommande sjukskrivningar. Ökningen av sjukskrivningar har skett trots att vi rent medicinskt är friskare och har längre förväntad livslängd. Har befolkningen blivit klenare? Är det en social epidemi? Är fritiden för krävande? Eller har arbetets krav förändrats? Välj bland de mest användbara alternativen! Dessförinnan hade vi haft en period med lägre sjuktal jämfört med EU, som i sin tur var en följd av stramare sjukskrivningsregler. Det frigjorde stora resurser som nu använts till annat. Den nu aktuella ökningen av sjukskrivningar och penningbristen bidrog till att det under våren 2016 kom ett förslag om krav på arbetsgivarna att medfinansiera långtidssjukskrivningar. Detta förslag drogs tillbaka under augusti mot löften från arbetsgivarna om åtgärder för att förbättra situationen. Under hösten har det förekommit rubriker som att Sjukskrivningarna sjunker igen för att Försäkringskassan tillämpar lagen. Själv förundras jag, som arbets- och miljömedicinare, att vi ständigt ser sjukskrivning som en individfråga. Ja visst är det individer som sjukskrivs - men ligger lösningen helt på individnivå? Löser vi problem genom stramare och rättvisare sjukskrivningsregler? Svaret blir nog bara delvis ja. Dessutom riskerar vi att fler på arbetsplatserna inte har möjlighet att prestera med full kapacitet. Min Julnöt till Dig blir att ta ett större perspektiv och fundera på vad vi tillsammans kan göra för arbetsmiljön för att förbättra situationen och höja kvaliteten i arbetsinsatserna. I Sverige förvärvsarbetar en stor andel av befolkningen. Ett första önskemål vore att planera arbetsmiljön för på arbetsmarknaden normalt förekommande individer. Det finns mycket forskning om samband och vinster där arbetsmiljö inkluderas i verksamhetsutveckling. Vi förväntas också arbeta längre för att behålla en rimlig nivå på pensioner. Det är inte orimligt om vi kan hålla en balans mellan krav och kapacitet samt att fundera på vilket stöd som utvecklar medarbetarna över tid. Vänta inte ut effekterna av brister! I detta nummer skriver vi om faktorer som bör beaktas i det förebyggande arbetet. Exponering i arbetet kanske primärt inte har orsakat astmasjukdom. Det är dock vanligt att det påverkar astmakontroll och det är märkligt hur mycket vi, som läkare, funderar på vilken medicin som är bäst och hur lite vi tänker på arbetets roll. Ställ frågan vad arbetar du med? Vi har också en artikel om ett nationellt möte för ergonomer. De arbetar i vid utsträckning med arbetsplatsens utformning, som också inkluderar digital arbetsmiljö. En tredje artikel handlar om mobbing. Min uppfattning är att vi tyvärr kommer in för sent och att vi mer diskuterar vem som gjort mest fel eller gått över gränsen. Fundera en stund över varför fenomenet uppkommer. Kan vi ha system som motverkar kränkningar? Svaret är ja! Läs gärna vidare i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4. Det verkar ju inte så märkligt men råden fungerar! Vi har också en artikel om Fukt och mögel i skolor. Det är högintressant med tanke på att vi vill ha en skolmiljö där elever och lärare kan prestera på toppen av sina förutsättningar. Slutligen en blänkare om Linda Dunder som fått pris för sin presentation om effekter av ett hormonstörande ämne, Bisfenol A, som dessutom är en av de mest vanliga plastkemikalierna. Ökad kunskap kan användas för att förbättra vår livsmiljö. Magnus Svartengren, professor, verksamhetschef

144 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Astma som försämras av arbete rkesastma "occupational asthma" eller work-related Y asthma (WRA) är ett inflammatoriskt tillstånd i de nedre luftvägarna orsakat av exponering i arbetsmiljön. Astma som inte orsakas men som förvärras av arbete kallas för "work-exacerbated asthma (WEA). I angloamerikansk litteratur används ofta också betäckningen work-aggravated asthma och i Sverige sekundär yrkesastma. Försäkringsmässigt kan även en WEA bli klassad som en arbetsskada och kallas i detta sammanhang för försämringstillstånd. Äldre litteratur om arbetsrelaterad astma har främst varit inriktad på yrkesastma, men under de senaste 5-10 åren har intresset ökat för WEA. En ny kanadensisk översiktsartikel som uppdaterar kunskap om WEA har 2016 publicerats i International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health (Tarlo 2016). Astma är en sjukdom med relativt hög prevalens i befolkningen och förekommer därmed även i hög utsträckning bland den arbetande befolkningen. Personer med astma kan vara speciellt känsliga för olika luftrörsirriterande ämnen, vilket kan medföra ökade symptom i arbete. WEA är vanligt och har rapporterats förekomma bland drygt 21% av arbetande personer som har astma (Henneberger et al., 2011). Frekvensen och svårighetsgraden kan variera från en endast mild exacerbation som inte kräver arbetsfrånvaro till dagliga eller svåra exacerbationer som kan medföra behov av permanent förändring av arbetsuppgifterna. Utredningen görs på samma sätt som vid yrkesastma. Följande faktorer talar för WEA: En astma som fanns före yrkesexponeringen och/eller frånvaro av en specifik sensibiliserande faktor på arbetet samt en försämring av astma i form av arbetsrelaterad symptomvariation och eventuellt ökad medicineringsbehov. Försämringen kan med fördel dokumenteras med seriell PEF-mätning inför omplacering/ förändrade arbetsmetoder. I oklara fall kan det behövas mer omfattande utredning. Det kan vara svårt att skilja WEA från WRA hos patienter som nyinsjuknar i astma under arbetet och/eller exponeras för en känd sensibiliserande faktor på jobbet. Att optimera arbetsmiljön och astmabehandlingen kan förhindra framtida exacerbationer. Arbetsbyte kan vara motiverat. Utbildning av arbetstagare och screening av personer som har astma kan enligt artikeln också förhindra morbiditet. Pia Rehfisch, specialistläkare Referenser: Tarlo SM. Update on work-exacerbated asthma. Int J Occup Med Environ Health : Henneberger PK, Redlich CA, Callahan DB, Harber P, Lemière, C, Martin J, et al. An official American Thoracic Society Statement: Work-exacerbated asthma. Am J Respir Crit Care Med :

145 Arbete Miljö Medicin Sida 3 I Nationellt möte för Arbets och miljömedicins ergonomer november samlades ergonomer från Sveriges arbets och miljömedicinska kliniker i Uppsala för att under två dagar diskutera bland annat våra patientverksamheter, våra utbildningsuppdrag i regionerna och vår samverkan med våra respektive universitet. Vi fick också chansen att lära oss mer om forskning kring digital arbetsmiljö. Idag finns ergonomer anställda vid samtliga sju arbetsoch miljömedicinska kliniker i Sverige. Det huvudsakliga arbetsområdet är inom fysisk arbetsmiljö med fokus på prevention och utredning av arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. Bemanningen ser lite olika ut, beroende på t.ex. klinikens storlek och upptagningsområde men gemensamt är att samtliga ergonomer är utbildade leg. sjukgymnaster/fysioterapeuter med vidareutbildning inom ergonomiområdet. Alla ergonomer är också forskningsaktiva, och merparten är disputerade eller doktorander. Under nätverksträffen passade vi på att jämföra våra patientmottagningar och med en liten variation mellan de olika regionerna kunde vi konstatera att vi ser samma kategorier av patienter; ofta en man med långvarig exponering för fysiskt krävande arbete i form av tung manuell hantering, obekväma arbetsställningar och/eller ensidigt upprepat arbete. Vanligtvis är utredningarna kopplade till en bedömning om huruvida de negativa fysiska exponeringarna i arbetet orsakat de symtom eller diagnoser som patienten uppvisar. Vi vet att även många kvinnor idag i sitt arbete utsätts för liknande exponeringar men de verkar i mindre utsträckning bli remitterade till de arbets- och miljömedicinska mottagningarna. Detta är något som vi behöver undersöka närmare i framtiden. Inom samtliga regioner arrangeras regelbundet återkommande seminarier och utbildningsaktiviteter med belastningsergonomiskt fokus. Ett av syftena med vår nätverksträff var att lära av varandra när det gäller att nå ut till våra målgrupper som t.ex. företagshälsovård, primärvård och arbetsmarknadens parter med metodkunskap och nya forskningsrön. Just företagshälsovården är en viktig samarbetspartner när det gäller att få möjlighet att testa nya metoder och för att få in synpunkter och projektidéer som kan göra vårt forsknings- och utvecklingsarbete relevant och praktiskt tillämpbart. Det pågår spännande belastningsergonomisk forskning på många ställen i landet och bland de projekt som drivs vid klinikerna kan nämnas fokus på yrkesgrupper som t.ex. hälso- och sjukvårdens personal, branscher med handintensivt arbete, hemtjänstpersonal, städpersonal m.m. Det sker även en hel del metodutveckling inom t.ex. att förenkla tekniska mätmetoder av arbetsställningar och arbetsrörelser samt att granska tillförlitligheten av olika riskbedömningsmetoder. Till mötet inbjöds Åsa Cajander som är docent i människa-datorinteraktion vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gerolf Nauwerck som doktorerar inom området digital arbetsmiljö vid samma institution. De gav oss en spännande inblick i forskning inom digital arbetsmiljö, något som blir mer och mer aktuellt i de flesta av de vanligt förekommande yrkena på dagens arbetsmarknad då allt fler av oss utför våra arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg. De presenterade bl.a. resultat som tyder på att en dålig digital arbetsmiljö, med instabila och svåranvända system, orsaka både kvalitets- och produktivitetsförluster samt att det även kan utgöra risk för ohälsa. Arbetsuppgifter där digitalt arbete har en framträdande roll ofta innebär exponering för faktorer som tidigare visat sig kunna öka risken för skadlig stress, t.ex. höga kvantitativa och/ eller kvalitativa krav, låg egenkontroll och svagt stöd. Vi såg många beröringspunkter mellan forskning inom digital arbetsmiljö och den ergonomiska verksamhet som vi har vid våra kliniker och här väcktes många spännande tankar om samarbeten i framtiden, inte bara internt utan även gärna i samarbete med arbetsgivare och företagshälsovård i våra regioner. Tomas Eriksson, Teresia Nyman och Peter Palm, ergonomer

146 Sida 4 Arbete Miljö Medicin Ny bok Mobbning på jobbet - uttryck och åtgärder tefan Blomberg, psykolog på Arbets- och miljömedicin (AMM) i Linköping, har skrivit en bok om mobb- S ning i arbetslivet. Den skrevs efter att allt fler patienter som blivit sjuka på grund av mobbning och kränkningar i jobbet remitterats till AMM. Dessutom har arbetsskadeanmälningarna till Försäkringskassan, där mobbning anges som exponering, nästan fördubblats under de senaste fem åren. Stefan och kliniken insåg att kunskapsområdet behövde tydliggöras och spridas. Boken gavs ut ungefär samtidigt som den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) presenterades tidigare i år och är på så sätt högst aktuell då mobbning handlar om en skadlig social exponering i ett organisatoriskt sammanhang. Boken belyser mobbning i arbetslivet utifrån olika teman, som exemplifieras med verkliga fall från vårt svenska arbetsliv. Mobbning som fenomen förklaras. Hur det skiljer sig från konflikter med två lika starka parter inblandade. Hur det kan beskrivas utifrån ett processperspektiv där någon form av eskalerande effekt uppskattas föreligga i 75 % av mobbningsfallen, en process som ofta avslutas med att den utsatta på något sätt måste lämna arbetsplatsen, ofta utköpta, sårade och knäckta. Det finns olika sätt att definiera mobbning på beroende på vad definitionen ska användas till. I ett arbetsmiljöperspektiv är det viktigt med en definition som bidrar i arbetet med att åtgärda problemen och förbättra arbetsplatsen, en mer allmänt hållen definition: Mobbning är för handen när någon återkommande och över tid utsätts för negativ behandling av en eller flera personer i situationer där den utsatte har svårt att försvara sig. Stefan har varit drivande i att skapa en ny utredningsmetod för de arbets- och miljömedicinska klinikerna, med inspiration från den norska utredningsmodellen Faktaundersökelse, utvecklad av Ståle Einarsen och Helge Hoel. Den norska modellen utreder på uppdrag av arbetsgivaren, medan AMM genomför arbetsmedicinska utredningar med frågeställningen om patienten blivit sjuk av sin arbetsmiljö. Det är patientutredningar och inte juridiska utredningar eller arbetsmiljöutredningar. Utredningarna är komplicerade, ord står mot ord, och de fall som utreds på AMM är fall då tidigare försök att lösa mobbningen har misslyckats t ex via företagshälsovården eller via facket. På AMM får patienten träffa en läkare och psykolog för bedömning och genomgång av sin historia. Utredningarna är olika omfattande beroende på syftet, det kan vara en mindre terapeutisk utredning eller en fullständig utredning då material samlas in från vittnen som väljs ut tillsammans med patienten, även från dem som utpekas som förövare. Allt material sammanställs och i samtal med patienten överenskommer man om hur resultatet ska användas, om arbetsgivaren och den högsta chefen i organisationen ska informeras för att få möjlighet att rätta till brister och förhindra problem i framtiden. Den viktigaste frågan är hur arbetslivet och samhället kan agera för att förebygga mobbning. Stefan tar läsaren igenom forskning, teorier, utredningsförfaranden och lagstiftning, och trots det svåra ämnet är boken lättläst. Det är en viktig bok som många borde läsa. Åsa Stöllman, psykolog

147 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Fukt och mögel i skolor och luftvägsinflammation, astmasymtom och luftvägsinfektioner kolmiljön är en av barnens viktigaste innemiljö men S den kan ha flera brister. Bristande underhåll och riskkonstruktioner kan leda till att skolan blir en fuktig byggnad med växt av mögel eller bakterier i konstruktionen eller på invändiga ytor. Det finns en rad studier som påvisat samband mellan fuktiga byggnader och astma, astmasymtom och luftvägsinfektioner. De flesta av dessa studier har gjorts med enbart frågeformulärsmetodik och oftast i bostäder. Det finns få epidemiologiska studier av hälsoeffekter av fukt och mögel i skolor där man mätt exponeringen för mögel och även studerat luftvägspåverkan med klinisk metodik. Numera kan man mäta mögel i innemiljöer genom att mäta mögel-dna i damm. Genom att mäta kväveoxid i utandningsluft kan man objektivt mäta förekomst av inflammation i de nedre luftvägarna. Denna metodik kallas FeNO-mätning och kan ses som ett mått på den inflammatoriska komponenten av astma. Vi har tidigare påvisat samband mellan mögel-dna i damm och astmasymtom, rinit och luftvägsobstruktion bland skolelever i en EU-studie (Simoni et al., 2011) och i Malaysia (Cai et al., 2011). I denna nya studie har vi studerat astmasymtom, luftvägsinfektioner och FeNO i relation till observerade fuktskador och uppmätta nivåer av mögel-dna i klassrummen i skolor i Malaysia (Norbäck et al., 2017). Åtta högstadieskolor och fyra klassrum per skola valdes slumpmässigt i staden Penang i Malaysia. I varje klass valdes 20 elever slumpmässigt. Total deltog 368 elever (58%). Vi inspekterade klassrummen och dammsög damm på ALK-filter för analys av fem sekvenser mögel- DNA. Totalt hade 10.2% av eleverna läkardiagnosticerad astma, 15.1% pip och väsningar ( wheeze ), 12.4% aktuell astma, 38.9% luftvägsinfektioner och 15.5% polleneller pälsdjursallergi. Vi noterade fuktfläckar i taket i 18% av klassrummen men inget synligt mögel. I klassrum med fuktfläckar hade barnen oftare luftvägsinfektioner och FeNO-nivåerna i utandningsluften var högre. Mögelarten Aspergillus versicolor fanns i 67% av klassrummen och det fanns ett samband mellan nivåerna av denna mögelart i dammet och wheeze, pågående astma, luftvägsinfektioner och förhöjda halter av FeNO i utandningsluften. En slutsats av studien är att fuktiga skolbyggnader och mögelarten Aspergillus versicolor kan ge astmasymtom, luftvägsinfektioner och inflammation i luftvägarna hos eleverna mätt som FeNO i utandningsluft. Det är således viktigt att undvika fuktskador och mögel i skolan. Dan Norbäck, professor, yrkeshygieniker Referenser: Cai GH, Hashim JH, Hashim Z, Bloom E, Larsson L, Lampa E, Norbäck D. Fungal DNA, allergens, mycotoxins and associations with asthmatic symptoms among pupils in schools from Johor Bahru, Malaysia. Pediatr Allergy Immunol 2011;22: Norbäck D, Hashim JH, Hashim Z, Cai, G-H, Sooria V, Ismail SA, Wieslander G. Respiratory symptoms and fractional exhaled nitric oxide (FeNO) among students in Penang, Malaysia in relation to signs of dampness at school and fungal DNA in school dust. Science Total Environment 2017;577: Simoni M, Cai GH, Norback D, Annesi-Maesano I, Lavaud F, Sigsgaard T, Wieslander G, Nystad W, Canciani M, Viegi G; Sestini P. Total viable moulds and fungal DNA in classrooms and associations with respiratory health and pulmonary function of European schoolchildren. Pediatr Allergy

148 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Doktorand vid AMM fick pris för bästa muntliga presentation på Institutionens dag nstitutionen för medicinska vetenskaper anordnade 1 december Institutionens dag på Akademiska sjukhuset med fokus I på doktorander och unga forskare. För de doktorander vid institutionen som ville vara med under dagen var det obligatoriskt att skicka in ett abstrakt om något från deras forskning. Linda Dunder, som är doktorand på AMM, skickade in ett abstrakt som visade att råttor exponerade för låga doser av Bisfenol A under utvecklingen uppvisade ökad kroppsvikt, onormal insulinutsöndring från pankreas och tecken på fibros i benmärgen. En kommitté bestående av seniora forskare utvärderade alla abstrakt och de sex högst rankade bjöds in för att presentera muntligt under dagen. Lindas abstrakt var ett av de abstrakt som valdes ut. Efter presentationerna hölls en omröstning där publiken fick rösta fram bästa muntliga presentation och Linda var en av två som fick gå fram och ta emot kronor i prispengar, diplom och en fin blombukett! Monica Lind, miljöhygieniker, docent och handledare till Linda

149 Arbete Miljö Medicin Sida 7 Unga vuxnas arbetsförmåga I ljuset av att vi förväntas kunna kvarstanna i arbetslivet upp i allt högre åldrar, är just unga vuxna av särskilt intresse för att undersöka vilka faktorer som ger förutsättningar för en god arbetsförmåga. Ergonomen Maria Boström vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg har under de senaste åren fokuserat sin forskning på arbetsförmåga hos unga vuxna och hon försvarade nyligen sin avhandling Work ability in young adults vid Göteborgs universitet. I avhandlingen, där Maria Boström samlat in data genom intervjuer och enkäter till unga vuxna mellan 20 till 30 år, lyfts fram att unga vuxna som kommer som nya till en arbetsplats ofta ser arbetsförmåga som ett komplext fenomen där individen har ett eget ansvar. De faktorer som individerna själva associerade som viktiga för en god arbetsförmåga var t.ex. att ha tillräcklig utbildning och att man upplever sitt arbete som meningsfullt. Negativ påverkan på arbetsförmågan associerades ofta med höga krav och bristande kontroll i arbetet. Vidare visade studierna att återhämtning och variation i arbetet var förknippat med god arbetsförmåga, medan långvariga smärtor i rörelseorganen påverkade arbetsförmågan negativt. Läs mer här: handle/2077/44850 Teresia Nyman, ergonom Utbildningar Lungfunktionsutbildning 1-3 mars 2017 Program/Anmälan Distansutbildningar: KOF - Utbildning på distans Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Program/anmälan Ansvarig utgivare: Magnus Svartengren Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl, Teresia Nyman Kontakt: ammuppsala@akademiska.se God Jul Gott Nytt År Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Ulleråkersvägen 40, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

150 Arbete Miljö Medicin Nr 2/2016 Arbets- och miljömedicin Uppsala Ledare D en 26 april 1986 inträffade den största kärnkraftsolyckan genom tiderna. Sverige mottog en ansenlig del av innehållet från reaktor nr 4 i Tjernobylverket via atmosfärisk transport, bl.a. 5 % av cesiumutsläppet. Det är ännu för tidigt att påstå att vi inte kan observera en ökad cancerförekomst i Sverige efter Tjernobylolyckan. Solida cancerformer uppträder i regel med års latens efter en enstaka strålexponering. De flesta riskbedömningar om stråldos och cancer baseras idag på cancerförekomstberäkningar efter en enstaka bestrålning. Så är dock inte fallet efter en kärnkraftsolycka där hela ekosystemet i ett nedfallsdrabbat område kontaminerats. Förutom långvarig kontinuerlig strålning direkt från markbeläggning finns en cirkulation av radioaktiva nuklider i ekosystemet som ger en interndos från livsmedel. Ännu idag, 30 år efter olyckan, registreras halter i vildsvin, älg, ren, fisk och svamp som är över tillåtet gränsvärde för försäljning. I vissa fall lika höga nivåer som åren direkt efter olyckan. Vårtid är också högsäsong för allergimedicin. Björkpollensäsongen startar idag cirka två veckor tidigare än för 40 år sedan. Föregående år var halterna av bl.a. björkpollen de högsta på länge. Men någon säker trend för ökad pollennivå finns inte i Sverige, även om man på kontinenten möjligen kan se det. Pollensäsongen slutar också senare på sensommar och höst för gräs och gråbo. Inom arbetsmiljön kan ett genombrott noteras i och med att de nya föreskrifterna om organisatoriskt och socialt arbete började gälla från den 31 mars. Den ersätter a) Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, b) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om Omvårdnadsarbete i enskilt hem och c) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om Kränkande särbehandling i arbetslivet. Men det finns en hel del kvar eftersom man inte kunde få med fyra andra föreskrifter i den nya föreskriften: I) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om Våld och hot i arbetsmiljön, II) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:1) om Arbetsanpassning och rehabilitering, III) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om Förstahjälpen och krisstöd och IV) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1982:3) om Ensamarbete. Arbetet med ett samlat grepp i lagstiftningen om den psykiska och sociala arbetsmiljön kommer troligen att revideras ytterligare framöver. Robert Wålinder, verksamhetschef Innehåll: 1. Ledare 5. Tidig exponering för hund och bondgårdsdjur och risken Tjernobylolyckan 30 år 6. Ny kunskapssammanställning om kärl och nervskador Etiska principer för strålskydd 7. STAMINA-projektet lyfter, kraftkartan 4. Ohälsoeffekter relaterade till det radioaktiva nedfallet 8. Personal, utbildningar

151 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Tjernobylolyckan 30 år D en 26 april 1986 inträffade världens största kärnkraftsolycka i Ukraina. Hälsoeffekterna har nu kunnat summeras. De högst exponerade grupperna efter Tjernobylolyckan är uppröjningsarbetarna (n= ), de evakuerade (n= ) samt boende i de mest kontaminerade områdena i före detta Sovjetunionen (n= ). Dessutom utsattes ungefär 600 miljoner människor i övriga Europa för strålningsnivåer mot-svarande bakgrundsstrålningen. Uppröjningsarbetarna har uppvisat ökad risk för leukemi, en riskökning man inte sett i studier på allmänbefolkningen. Tidigare uppfattades kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som en leukemiform som inte var känslig för strålning, men de senaste årens studier på uppröjningsarbetarna stärker misstanken om att KLL kan vara orsakad av strålning, även om riskökningens storlek ännu inte kunnat fastställas. Tidigare ansågs ögats lins vara relativt okänslig för strålning, men senare studier har fastställt att linsen är känsligare för strålning än man tidigare ansett. För att minska risken för grå starr har därför International Commission on Radiological Protection nu rekommenderat en sänkning av gränsvärdet för bestrålning av ögats lins. Studier av hälsorisker hos uppröjningsarbetarna har inte bara visat ökad risk för starr, utan även riskökning för hjärtkärlsjukdom. Det är fortfarande osäkert ifall detta är en effekt av strålningen i sig eller en följd av den ökade stress de utsattes för i samband med själva saneringsarbetet. I Vitryssland och Ukraina har en tydlig uppgång i antalet sköldkörtelcancer hos barn setts som sannolikt relaterat till exponering för utsläppet av radioaktivt jod, men det har också visat sig att godartade tumörer på sköldkörteln ökat. Framtida studier behövs för att klarlägga strålningens betydelse för icke-maligna sköldkörtelsjukdomar. Det finns även flera rapporter om ökad psykisk ohälsa bland befolkningen och uppröjningsarbetarna, där förklaringen är komplex och delvis kan förklaras av brister i information och riskhantering efter olyckan. Martin Tondel, överläkare Referens: Zablotska LB. 30 years After the Chernobyl Nuclear Accident: Time for Reflection and Re-evaluation of Current Disaster Preparedness Plans. J Urban Health Apr 29. [Epub ahead of print].

152 Arbete Miljö Medicin Sida 3 Etiska principer för strålskydd tt studera påverkan på det ekologiska systemet A reser en rad etiska frågor. Vilka värden i miljön ska skyddas och hur ska olika värdekonflikter hanteras? Inom medicinen har vi ofta ett antropocentriskt synsätt där människans hälsa sätts i centrum, medan påverkan på biodiversitet riskerar att få lägre prioritet så länge det inte direkt påverkar människan. Ett synsätt som varit vanligt är att det strålskydd som skyddar människor också skyddar andra organismer. Kunskapen om särskilt skyddsvärda och känsliga miljöer är ofullständig. Ska vi betrakta av strålningen orsakade genetiska förändringar som en anpassning till exponeringen eller en bioindikator på skada som direkt eller indirekt kan påverka människan på lite längre sikt? Tjernobylolyckan ger upphov till sådana frågeställningar som i den allmänna debatten inte fått särskilt stort utrymme. I detta sammanhang behöver man också ta hänsyn till internationella avtal undertecknade för att bevara biodiversitet och främja hållbar utveckling. Har miljön ett egenvärde eller bara ett värde för att det ligger i människans intresse (s.k. instrumentellt värde)? Med ett strikt antropocentriskt värdesystem finns det bara incitament att bevara ekosystemen om det har ekonomisk och social nytta för människan. Med detta synsätt kan vi motivera att exponera försöksdjur för olika doser av strålning så länge det ger människan värdefull information om stråldosernas medicinska effekter. Ett biocentristiskt synsätt innebär att alla arter har ett egenvärde, oberoende vilken betydelse de har för människan. Ibland framförs att detta är en form av artspecifik miljöetik som paradoxalt kan komma i konflikt med biodiversitet. Kombinerat med ett utilitaristiskt synsätt tilldelas inte några särskilda livsformer företräde vid utformandet av strålskyddsbestämmelser. En ekocentristisk filosofi sätter inte arterna i centrum utan ekosystemen och olika naturtyper där helheten är avgörande. Konsekvensen är att abiota (jord, berg och vatten) inkluderas i värdesystemet. International Commission of Radiological Protection (ICRP) har tagit fram tolv utvalda referensdjur och växter. Kritik har riktats mot detta system av referensarter eftersom de är för få för att tillåta en ekosystemnivåanalys. Trots skillnader innebär alla tre teorierna att strålskyddet inte begränsas till endast människan. Det finns en pågående debatt om miljöpåverkan av Tjernobylolyckan, inte om, men hur mycket strålningen påverkat djur- och växtlivet. Olika arter uppvisar stor variation i strålkänslighet. Är de förändringar vi ser permanenta och/eller utgör de ekologisk skada? Vid en första bedömning kan det synas som om alla genetiska förändringar är negativa, men behöver inte nödvändigtvis vara det för arternas fortbestånd på längre sikt. Vilken population är värd att bevara ifall det uppstår en värdekonflikt vid införandet av strålskyddsrekommendationer? Svaret på den fråga kan finnas i vilket etiskt synsätt man väljer. Martin Tondel, överläkare Referens: Oughton DH. Ethical foundations of environmental radiological protection. Ann ICRP Apr 5. [Epub ahead of print].

153 Sida 4 Arbete Miljö Medicin Ohälsoeffekter relaterade till det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan 1986, en 30-årsuppföljning en 26 april år 1986 inträffade en explosion i Tjernobylverkets reaktor nr 4, med efterföljande grafit- D brand och utsläpp av radioaktiva nuklider till atmosfären. Cirka 5 % av dessa utsläpp uppskattas ha nått Sverige. Dåvarande Sovjetunionen hemlighöll olyckan men förhöjd radioaktivitet registrerades den 28 april vid Forsmarksverket, vilket initialt orsakade en evakuering av personal. Sovjetunionens myndigheter tillkännagav därefter att det skett en stor kärnkraftsolycka under natten den 26 april och att en stor brand i reaktorn fortfarande pågick med fortsatta utsläpp till atmosfären. En rad åtgärder vidtogs för att minimera stråldoserna till befolkningen. Alla invånare i en zon där de beräknades få en livstidsdos över 200 msv evakuerades. Likaså infördes restriktioner för livsmedel, både inom Sovjetunionen men också i övriga Europa, bl.a. Sverige. Speciellt rennäringen drabbades. Fortfarande efter 30 år registreras ohälsa efter det radioaktiva utsläppet. I de mest nedfallsdrabbade områdena i Sverige är aktivitetsnivån i vissa livsmedel fortfarande över rekommenderade värden. Eftersom köttet från av slaktade renar under hösten 1986 överskred gränsvärdet på 300 Bq/kg kött, så höjdes gränsvärdet till 1500 Bq/kg år Ännu idag måste renarna i icke friklassade områden slaktas tidigare på hösten för att hålla aktiviteten i köttet nere, och renar som ätit renlav får specialfoder med kalium för att ersätta cesium i köttet. I ren, vilt och fisk härrörde aktiviteten i huvudsak från cesium-nuklider, först cesium-134 sedan cesium-137. Den första tiden efter olyckan erhölls också en betydande stråldos från radioaktivt jod. Den enda specifika cancerform som officiellt visats vara ökad efter Tjernobylolyckan är sköldkörtelcancer i Ukraina och Vitryssland. I Sverige är korna inomhus vintertid och hade ännu inte släppts ut på sommarbete. Lantbrukarna uppmanades att hålla korna inne med hjälp av extrafoder för att minimera jodupptaget i mjölk. Detta var förmodligen en mycket framgångsrik åtgärd eftersom ingen ökning av sköldkörtelcancer noterats i Sverige. En bidragande orsak är också att det inte är någon jodbrist i Sverige idag. Det finns tidigare epidemiologiska studier från Sverige som visat en möjligt ökad cancerförekomst efter Tjernobylolyckan (Tondel m.fl. 2006). Källa: Andersson Paul m.fl. Strålmiljön i Sverige. SSM Rapport 2007:02. Strålsäkerhetsmyndigheten. Eftersom cancer beror på flera orsaker (miljöfaktorer, livskvalitet, genetiska faktorer m.m.) blir det svårt att skilja mellan cancer som orsakats av det radioaktiva nedfallet och cancer av andra orsaker. Det finns också en sekulär trend i hela världen med årligen ökat antal cancerfall, där ökningen började före olyckan. I min första studie (Alinaghizadeh m.fl. 2014), som var av ekologisk studiedesign, kunde vi visa att exponeringsskattning i mindre skala (församlingsnivå) hade ett större förklaringsvärde gällande cancerförekomst än större geografiska områden (kommun respektive län). Vi går nu vidare för att skatta exponering från nedfallskartan (se figur ) på individuell boendekoordinat, för att få en så exakt exponeringsskattning som är möjligt med kartdata och 30 år efter olyckan. Det är ännu för tidigt att påstå att vi inte kan observera en ökad cancerförekomst i Sverige efter Tjernobylolyckan. Solida cancerformer uppträder i regel med års latens efter en enstaka strålexponering. De flesta riskbedömningar om stråldos och cancer baseras idag på cancerförekomstberäkningar efter en enstaka bestrålning. Så är dock inte fallet efter en kärnkraftsolycka där hela ekosystemet i ett nedfallsdrabbat område kontaminerats. Förutom långvarig kontinuerlig strålning direkt från markbeläggning finns en cirkulation av radioaktiva nuklider i ekosystemet som ger en interndos från livsmedel. Ännu idag, 30 år efter olyckan, registreras halter i vildsvin, älg, ren, fisk och svamp som är över tillåtet gränsvärde för försäljning. I vissa fall lika höga nivåer som åren direkt efter olyckan. Kända riskgrupper som framhålls i Sverige för en sådan miljökatastrof är: - Känsliga grupper; barn och flickor 1-19 år. - De som jobbar utomhus; lantbrukare och skogsarbetare. - De som har ett högre upptag via födan; renskötare, jägare, bär- och svampplockare. Hassan Alinaghizadeh, doktorand Referenser: Alinaghizadeh, Hassan m.fl. Cancer incidence in northern Sweden before and after the Chernobyl nuclear power plant accident. Radiation and Environmental Biophysics 53, nr 3 (2014): doi: /s Tondel Martin m.fl. Increased incidence of malignancies in Sweden after the Chernobyl accident a promoting effect? American Journal of Industrial Medicine. 2006;49(3):

154 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Tidig exponering för hund och bondgårdsdjur och risken att utveckla barnastma en uppmärksammad rikstäckande registerbaserad I kohortstudie av Tove Fall, docent i epidemiologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har man tittat på om tidig exponeringen för hund och/eller bondgårdsdjur innebär en ökad eller minskad risk för barnastma. Kohorten innefattade barn födda 1 januari 2001 till 31 december 2010 (N= ), vilket var i stort sett alla barn födda i Sverige under denna tid. Registerdata över hundägande hämtades från Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben. Ytterligare information som astma, medicinering, diagnos samt störande faktorer för föräldrar och barn togs även med i analysen av all data. I den här studien kunde man visa på en reducerad risk för astma hos 6-åriga barn som varit exponerade för hund och/ eller bondgårdsdjur under sitt första levnadsår. Resultaten från den här studien kan vara användbar för familjer och läkare inför rådgivning om tidig djurexponering. Susanne Victor, biolog, doktorand Referens: Fall, T., Lundholm, C., Örtqvist, A.K., Fall, K., Fang, F., Hedhammar, Å., Kämpe, O., Ingelsson, E., Almqvist, C., Early Exposure to Dogs and Farm Animals and the Risk of Childhood Asthma. JAMA Pediatr. 169, e doi: /jamapediatrics Foto: Cecilia Egefjord Ågren

155 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Ny kunskapssammanställning om kärl och nervskador vid exponering för hand/armvibrationer P ersoner med skador i fingrar, händer och armar på grund av arbete med vibrerande verktyg är en vanlig patientgrupp på Arbets- och miljömedicin. Skadorna brukar delas in i kärlskador i form av vita fingrar, nervskador i form av domningar, stickningar, nedsatt känsel och försämrad rörelseförmåga samt muskel- och skelettskador. Tidigare har kunskapen om samband mellan vibrationsexponering och skador baserats på beskrivande sammanställningar av vetenskapliga rapporter. Forskare vid Umeå universitet har nu på ett systematiskt sätt genomfört en metaanalys och beräknat den sammanvägda risken avseende sambandet mellan exponering för vibrationer och kärl- och nervskador. Risken att drabbas av vita fingrar var lika stor som att drabbas av neurosensorisk skada. Risken var mer än fyra gånger högre för personer som exponerats för vibrationer jämfört med personer som inte exponerats. Den sammanvägda risken var högre då bara studier av hög kvalitet värderades. Risken att drabbas av karpaltunnelsyndrom var omkring tre gånger så hög för personer som exponerats för vibrationer jämför med oexponerade. En exponeringsökning av vibrationer med 1 m/s 2 innebär att den relativa risken ökar med 9 % för vita fingrar och 8 % för neurosensorisk skada. Kunskapssammanställningen avslöjar att det saknas kunskap kring hur olika sjukdomar eller enskilda individers sårbarhet påverkar risken för skada. Sådan kunskap är viktig vid klinisk bedömning och rådgivning. Eftersom skadorna som kan uppstå oftast är bestående är det viktigt att tidigt identifiera skador genom screening eller medicinska kontroller. Det är också viktigt att nå ut med kunskap hur man förebygger skador till arbetsgivare, anställda, företagshälsovård fackliga företrädare och skyddsombud. Författarna konstaterar att det i nuläget saknas evidensbaserat underlag för hur man gör detta på bästa sätt. Kunskapssammanställningen ingår i en serie av sammanställningar som ges ut av Göteborgs universitet. Arbetet har finansiellt stöd via AFA Försäkring, Forte och Göteborgs universitet. Rapporten finns att ladda ner via Göteborgs universitetsbibliotek Peter Palm, ergonom, doktorand Referens: Thor Nilsson, J ens Wahlstr öm och Lage Burström. Systematiska kunskapsöversikter; 9. Kärl- och nervskador i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Arbete och Hälsa 2016:49 (4).

156 Arbete Miljö Medicin Sida 7 STAMINA-projektet lyfter A rbete är normalt förenat med hälsa men det finns väl dokumenterade faktorer som leder till sjukdom, upplevd ohälsa och nedsatt produktivitet. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har sedan år 2011 i uppdrag från regeringen att systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget har ett antal systematiska litteraturöversikter visat klara samband mellan exponeringar i arbete och olika hälsoutfall. För att utveckla och behålla god hälsa och produktivitet krävs en strukturerad process som stödjer utveckling av goda arbetsmiljöer. Vi har i Sverige, sedan 2001, en föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1. Den bygger på fyra grundläggande steg; undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Metoden är när den tillämpas mycket effektiv men. trots detta upplevs SAM inte sällan som tidskrävande, och lite abstrakt. Arbetsmiljöverket har uppskattat att en övervägande andel av våra arbetsplatser inte tillämpar systematiskt arbetsmiljöarbete så som det är tänkt. Det brister ofta vad avser konkretisering av mål, kommunikation, delaktighet och uppföljning/utvärdering Regeringen föreslog i april 2016 ökade incitament för arbetsgivare i de långa sjukfallen genom ny hälsoväxling (Ds 2016:8 Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning). Förslaget innebär att arbetsgivare kommer att få betala 25 % av sjukpenningskostnaderna för en anställd vars sjukskrivning överstiger 90 dagar. Magnus Svartengren, professor Kraftkartan D et finns idag etablerade metoder att systematiskt skatta risk för kommande negativa hälsoutfall som t.ex. Human Resource Index (HRI). Detta har använts framgångsrikt inom ett arbetsmiljöstyrningssystem kallat Kraftkartan. I samverkan mellan praktiska utövare och forskare från bl.a. Arbets och miljömedicin i Uppsala har ett intensivt utvecklingsarbete bedrivits. Metoden har med framgång använts av stora och små kommuner. Genom att komplettera den metoden med frågor om upplevd produktivitet bir kopplingen mellan arbetsmiljö och verksamhetens resultat tydlig. Det nu aktuella projektet avser att jämföra grupper med hög respektive låg HRI och grupper som lyckas höja sin HRI från rött jämfört med dem som ligger kvar på rött i kraftkartan vid uppföljning. Genom användningen av webbfrågan fångar vi in områden av betydelse. Värderingen av områdena till grund för HRI-index som visat sig predicera arbetsrelaterad hälsa. Figur 1 och 2. Figur 1 Figur 2 Magnus Svartengren, professor

157 Arbete Miljö Medicin Sida 8 Ny personal ag är anställd som ergonom. J Mitt intresse för belastningsergonomi och besvär i rörelseorganen startade redan under min utbildning till sjukgymnast, och efter ett par år inom primärvård och ortopedisk rehabilitering började jag 2003 att arbeta som ergonom på Arbets- och miljömedicin i Stockholm (numera Centrum för arbets- och miljömedicin). Parallellt med mitt arbete där väcktes mitt forskningsintresse och 2008 disputerade jag på Karolinska institutet (KI) med en avhandling som handlade om arbetets och ärftlighetens betydelse för besvär i nacke/skuldra och ländrygg. Åren som följde blev jag mer och mer involverad i forskning och utbildning och fram tills nu har jag delat min tid mellan arbete som forskare inom ergonomi på KTH, Kungliga Tekniska högskolan och som programansvarig för magisterprogrammet i arbete och hälsa vid KI. Magisterprogrammet utbildar blivande företagssköterskor, ergonomer och beteendevetare, och är en del i regeringens satsning på kompetensförsörjning för företagshälsovården (FHV). Parallellt med utbildningsansvaret har det blivit en hel del forskning och samverkan med FHV, framför allt med fokus på metoder och arbetssätt inom belastningsergonomi. Sedan 1 mars är jag glad och stolt över att vara anställd på Arbets- och miljömedicin i Uppsala och hoppas här kunna bidra med mina erfarenheter och vara en del i utvecklingen av det belastningsergonomiska området inom arbetsoch miljömedicin. Utbildningar 7 oktober 2016, Uppsala Nätverksmöte för psykologer/beteendevetare och andra intresserade. Effektiv kommunikation för organisationsutveckling Föreläsare: Fredrik Molin, ekonomie doktor vid IPF, Uppsala Läs mer Anmälan 28 oktober 2016, Uppsala Bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete med metoden Krav och funktionsschema (KOF) Läs mer Anmälan 28 november 2016, Bollnäs Detta behöver FHV veta om hand-arm - vibrationer - teori och praktik. Läs mer Anmälan 17 januari 2017, Falun Nätverksträff ergonomer Läs mer Anmälan KOF - Utbildning på distans Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Program/anmälan Ha en skön sommar! Teresia Nyman Ansvarig utgivare: Robert Wålinder Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl Kontakt: ammuppsala@akademiska.se Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Ulleråkersvägen 40, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet

158 Bilaga 2 Projektbeskrivningar Pågående projekt på arbets- och miljömedicin EpiHealth kohort om sömnproblem och lungfunktion Ansvarig: Guihong Cai Period: EpiHealth (Epidemiologi för hälsa, är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet. Projekt har 19,135 deltagare hos medelålders och äldre personer (45-75 år gammal). EpiHealth syftar är att kartlägga orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tidigare studier har visat att sömnstörningar/sömnproblem har negativ inverkan på livskvaliteten såsom diabetes, hjärtinfarkt, demens och dödlighet. Denna delstudie av EpiHealth kohort handlar om kopplingen mellan lungfunktion och sömn (t.ex. insomnia och sömnapne), sömnstid, viktuppgång, fetma, central fetma och miljöpåverkan och livsstilsfaktorer. Ytterligare forskning är nödvändig t.ex. fokus på sömnkvaliteten och så att i en framtid skall kunna förebygga och behandla dessa folksjukdomar. Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska controller och utvärdering. Ansvarig: Teresia Nyman Period: Syftet med projektet är att, i samverkan med relevanta intressenter vidareutveckla, testa samt utvärdera en modell för medicinska kontroller vid handintensivt arbete med avseende på genomförbarhet (nytta och värde för arbetsgivare och anställda) samt effekter på arbetsrelaterad ohälsa och förbättrad arbetsmiljö. Projektet förväntas specifikt öka kunskapen om effektiv och genomförbar metodik för genomförande av MKA vid handintensivt arbete, samt mer generellt ge underlag till Arbetsmiljöverket med avseende på relevanta nyckeltal och faktorer för uppföljning och utvärdering i tillsynsarbetet när det gäller tillämpning och effekter av föreskrifter. Dessutom förväntas projektet bidra med kunskap om könsskillnader med avseende på exponeringar och ohälsa i en rad branscher med handintensivt arbete där kvinnor är överrepresenterade. Påverkar exponering av perfluorerade ämnen risken att drabbas av kardiometabola sjukdomar? Ansvarig: Monica Lind Period: Tidigare studier har visat på kopplingar mellan miljögifter, som PCB, bekämpningsmedel, bisfenol, ftalater och kardiometabola störningar. I detta forskningsprojekt studerar vi nu om en annan typ av miljögifter s.k. perfluorerade ämnen (förkortas PFAS) kan ge liknande störningar. Vi använder oss av data från PIVUS-kohorten (1016 män och kvinnor, alla 70 år under ) där 14 olika PFAS mättes i serum. Upprepade mätningar genomfördes vid 75 (n=826) och 80 (n=606) års ålder. Den övergripande hypotesen för projektet är att PFAS via påverkan på hormoner som styr fettmetabolismen påverkar fett-metabolismen och att denna påverkan leder till exempelvis ökad mängd bukfett, förändrade nivåer av blodfetter och fettsyror som kan inducera framtida kardiometabol sjukdom. Bidrar utvecklingsexponering för Bisfenol A till uppkomst av fetma och benskörhet? Ansvarig: Monica Lind Kontaktperson: Linda Dunder Period: Redan på 30-talet visste man att bisfenol A (BPA) hade östrogena egenskaper och BPA var därför tänkt att lanseras som ett läkemedel. BPA gick emellertid ett annat öde till mötes. På 50-talet upptäcktes ämnets egenskaper som plasthärdare och sedan 1957 används BPA storskaligt vid 1

159 Bilaga 2 Projektbeskrivningar plastframställning. BPA används bland annat vid tillverkning av polykarbonatplast (PC) och som tillsats i andra plaster, samt i epoxy-fenolbeläggningar som används t.ex. på insidan av konservburkar och vattenledningar (s.k. relining). BPA och dess analoger används idag inte bara i plaster utan också i t.ex. tryckfärger och kassakvitton. Vi exponeras därför för BPA inte bara via födan utan också via dricksvatten, samt från damm och det är därför inte förvånande att man kan detektera BPA i cirkulationen hos nästan alla människor som undersökts. BPA är på grund av sina hormonstörande egenskaper idag en mycket omdebatterad kemikalie och fastän hundratals experimentella studier och flera epidemiologiska studier har visat på möjliga skadliga effekter av BPA på hälsan så efterfrågar myndigheterna fortfarande mer data för att kunna fatta beslut om reglering av BPA. Inga tidigare studier har undersökt hur benvävnaden påverkas av BPA eller om balansen mellan fett- och benvävnad störs av tidig exponering för BPA. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är därför att i en råttmodell undersöka om tidig lågdosexponering (i moderlivet och under digivningsperioden) för BPA stör den känsliga balansen mellan fettväv och benväv och om detta i så fall orsakar bestående förändringar. Sådana förändringar skulle i vuxen ålder kunna manifesteras som fetma och/eller benskörhet. Skolor i Europa och Asien-samand mellan skolmiljön och astmasymptom, rinit, luftvägsinfektioner och sjuka hus symptom (SBS) Ansvarig: Professor Dan Norbäck Samband mellan skolmiljön och astmasymptom, rinit, luftvägsinfektioner och sjuka hus symptom (SBS) studeras inom ramen för flera skolmiljöprojekt, både multicenterstudier inom EU och nationella skolmiljöstudier i Sverige, Island, Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Indonesien, Iran, Thailand och Kambodia. I Sverige och i Kina har även studerats hälsosamband för innemiljön i förskolor. En rad vetenskapliga artiklar har publiceras. Fuktskador och mögel samt halt av mikrobiella komponenter från mögel och bakterier (t.ex. mögel DNA och endotoxin) i damm från skolorna är viktiga riskfaktorer. Bland andra riskfaktorer i skolan kan nämnas pälsdjursallergen, partiklar (PM10), otillräcklig ventilation (CO2 halt) och luftföroreningar från utomhusluften. Riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön i bostadsmiljön Ansvarig: Professor Dan Norbäck Juan Wang är doktorand inom projektet. Samband astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön studeras hos slumpvis valda vuxna i allmänbefolkningen i Sverige och Kina. Data om hälsa och bostadsmiljön har samlats in genom standardiserade frågeformulärsstudier. I ett delurval av bostäderna görs byggnadsinspektioner och mätningar av inomhusmiljön. Flera artiklar har publicerats inom projektet. Fukt och mögel i bostaden, samt otillräcklig ventilation var viktiga riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner. Fukt i golvkonstruktionen var en viktig riskfaktor liksom fukttillskottet i bostaden, relaterad till den absoluta luftfuktigheten. Bland andra signifikanta riskfaktorer kan nämnas invändig målning, kackerlackor och boende nära hårt trafikerade vägar. Självskattad hälsa och luftvägssymtom hos piloter-yrkesmässiga och icke-yrkesmässiga riskfaktorer Ansvarig: Professor Dan Norbäck Xi Fu är doktorand inom projektet. Självskattad hälsa, huvudvärk, trötthet, astma, allergier, luftvägssymptom och symptom från ögon, näsa, hals och huden har studerats hos piloter vid ett skandinaviskt flygbolag. Dessa hälsoutfall har relaterats till personliga riskfaktorer, livsstilsfaktorer såsom motion och övervikt, sense of coherence (SOC), sömnproblem, psykosocial arbetsmiljö, och den fysiska arbetsmiljön. Mätningar av pälsdjursallergen, mögel DNA och flyktiga organiska ämnen av möjligt mikrobiellt ursprung (MVOC) har mätts ombord på flightdäck och i kabinen. Projektet 2

160 Bilaga 2 Projektbeskrivningar omfattar både prevalensstudier och en treårsuppföljning av en kohort av piloter. Doktoranden förvarar sin avhandling den 22 maj Arbetsställningars betydelse för besvärsuppkomst i nacke-skuldra exponerings-responssamband och referensvärden från tekniska mätningar Ansvarig: Magnus Svartengren Kontaktperson: Peter Palm Period: Belastningsskador i nacke och axlar är ett stort samhällsproblem. Att arbeta med lyftade armar kan innebära en risk för skador. Riskbedömningar av belastande armarbete blir mer tillförlitliga då de kompletteras med accelerometrar. Men det saknas riktvärden från sådana mätningar för att värdera vad som är en skadlig belastning. Syftet är att analysera samband mellan arbete med lyftade armar och besvär i nacke och axlar Data från överarmsposition under flera arbetsdagar per person på ca 700 personer från 3 olika branscher kommer att analyseras. Projektet sker i samarbete med Karolinska Institutet och Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljo i Danmark. Projektet är finansierat av AFA försäkring D nr Arbeidsmiljø og helse blant innvandrerpopulasjoner, arbeid og helse en systematisk litteraturgjennomgang. Ansvarig: Martin Tondel Kontaktperson: Bo Johansson Ett samnordiskt projekt som syftar till att lyfta fram kunskap som kan bidra till bättre arbetsvillkor och miljö för utlandsfödda, inte bara för att reducera skaderisker och ohälsa, utan också för bättre psyko-sociala villkor, motivation och deltagande i arbetslivet. Projektet genomförs under 2017 och finansieras av Nordiska Ministerrådet. The Healthy Migrant Effect in the Swedish Context Ansvarig: Martin Tondel Kontaktperson: Bo Johansson Studien undersöker huruvida the healthy migrant hypothesis * är giltig i den svenska kontexten och om utfallen i så fall skiljer sig mellan arbetskraftsinvandrare och flyktingar/familjeåterföreningsmigranter. Dessutom studerar vi huruvida det finns någon korrelation mellan hälsotillstånd vid invandring och arbetsmarknadsanknytning över tid. *Healthy migrant hypotesen vilar på iakttagelser att migranter i regel har bättre hälsostatus vid ankomst än den infödda majoritetsbefolkningen, men att de efter 5-10 år konvergerar. Beräkning av stråldos till jägarfamiljer i Gävleborg, Västernorrland och Upplands län efter Tjernobylolyckan en pilotstudie Ansvarig: Martin Tondel Period: Syftet är att beräkna stråldoserna till jägarfamiljerna i Gävleborg, Västernorrlands och Uppsala län efter Tjernobylolyckan. En metod kommer därför att tas fram för att med hjälp av jaktkortsregistret och olika registerdata utveckla en algoritm för att beräkna stråldoserna utifrån markbeläggning av cesium-137 och kroppsinnehåll uppmätt hos jägare av cesium-134 och cesium-137. Allergi mot häst allergen- från miljöexponering till diagnostik Ansvarig: Lena Elfman, Anna Rask Andersen Kontaktperson: Susanne Victor, doktorand 3

161 Bilaga 2 Projektbeskrivningar Period: Pälsdjursallergi är efter pollenallergi den vanligaste allergin i Sverige. Allergen är vattenlösliga proteiner. Hos pälsdjur finns allergenen bl.a. i hudepitel, mjäll (stöv), saliv och urin. Allergener är mycket små partiklar, som lätt kan spridas med luften och fastna på bl.a. människors kläder och hår. Därför kan en person som aldrig varit i närheten av pälsdjur såsom, katt, hund eller häst utsättas för allergenet ute i det dagliga samhället, som t.ex. i skolan, på jobbet eller i bussen. I projektet studerar vi speciellt hästallergenet, som är det minst undersökta. Idag finns fyra allergen identifierade hos hästen Equ c1- c4, varav Equ c1, ett Lipocalin, sägs vara huvudallergenet. Syftet med projektet är att analysera skillnader i allergenprofiler i stöv, saliv och urin hos 10 vanliga hästraser i Sverige. Vi har tidigare använt oss av ett diagnostiskt ELISA test för kvantitativ bestämning av hästallergenet Equ c4. Nu pågår även utveckling av antikroppar mot Equ c 1 och c 2. Med dessa verktyg kommer vi att undersöka allergenprofilen hos de olika hästraserna. Därefter kommer vi studera hästallergenprofilen hos astmapatienter. Frågan är om patientens symtom korrelerar med reaktion till de olika hästallergen komponenterna. Förutom att identifiera hästraser eller individer med låg/annorlunda allergenprofil, kommer vi förhoppningsvis kunna identifiera hästraser som är bättre lämpade för hästallergiska patienter, vilket skulle kunna innebära att de kan ägna sig åt ridsport och få en bättre livskvalitet. Hälsa och produktivitet bland vårdpersonal i Uppsala län Ansvarig: Robert Wålinder Period: Det är känt att vårdpersonal har höga ohälsotal samtidigt som de utsätts för ovanligt många av arbetslivets riskfaktorer. De vårdanställda är utsatta för bl.a. obekväma arbetstider, långa arbetspass, nattarbete, våld- och hot, stress, underbemanning, tunga lyft, infektioner och smitta, narkosgaser, kemikalier, läkemedelshantering, joniserande strålning, organisationsförändringar, otydlig ledning mm. Detta aktionsforskningsprojektet avser att interaktivt samla data om yrkes- och livsstilsfaktorer bland vårdpersonal för att skapa en risk- och hälsoprofil. Denna hälsoprofil återförs sedan till den anställda med en uppföljning av hälsodata. Genom en webb-baserad enkät erbjuds samtliga anställda inom hälso- och sjukvården i Uppsala län svara på frågor om hälsa, arbete och livsstil. För varje anställd skapas en risk- och hälsoprofil som återförs till den anställde, tillsammans med ett evidensbaserat åtgärdsprogram med syfte att reducera risker och främja hälsa. En uppföljning sker efter 3 och 6 år. Cancerförekomst i Sverige 25 år efter Tjernobylolyckan Ansvarig: Robert Wålinder Period: Sverige erhöll relativt stor del av det radioaktiva nedfallet (jod-131 och cesium-137) från reaktorhaveriet i Tjernobyl Cesium-137 har en fysikalisk halveringstid på 30 år och inträffade cancerfall sker ofta med en latenstid på år efter exponering. Den radioaktiva kontamineringen har haft stora samhällskonsekvenser i vissa delar av Mellansverige där viltkött, insjöfisk, bär och svamp fortfarande har hög radioaktivitet. Studera om cancerförekomsten är högre i de områden som har högre nedfall av cesium-137 för att avgöra vilka hälsokonsekvenser den radioaktiva kontaminationen har. Flygning med gammakamera har givit kartor med markstrålningen från cesium-137. Exponering av joniserande strålning från det radioaktiva nedfallet för befolkningen i norra Sverige skattas för deras bostäders värde på strålningskartan. Uppgifter om cancerdiagnos och dödsfall i befolkningen hämtas från nationella cancerregistret vid Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen. Sambandet mellan bostadens strålvärde och risken att få cancer under 25 år skattas. 4

162 Bilaga 2 Projektbeskrivningar STAMINA - Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv. Ansvarig: Magnus Svartengren Period: I Sverige finns sedan 2001 Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) (AFS 2001:1) och sedan 2015 även en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften om SAM är, när den tillämpas, mycket effektiv men den upplevs inte sällan som tidskrävande och abstrakt. Arbetsmiljöverket har uppskattat att en övervägande andel av våra arbetsplatser inte tillämpar systematiskt arbetsmiljöarbete så som det är tänkt. Det brister ofta vad avser konkretisering av mål, kommunikation, delaktighet och uppföljning/utvärdering. Det finns ett mycket stort behov av strukturerade arbetssätt och redskap för att öka arbetshälsan. Det övergripande syftet är att följa införandet och användandet av ett strukturerat arbetsmiljöstyrningssystem (STAMINA) för att identifiera faktorer som främjar implementering samt att undersöka effekter avseende bland annat HRI index och upplevd produktivitet över tid. Life Gene Spirometry Ansvarig: Martin Anderson Kontaktperson: Mikaela Qvarfordt Mikaela.Qvarfordt@medsci.uu.se Period: Lifegene är en forskningssatsning genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan sex medicinska fakulteter i Sverige. Data samlas in genom frågeformulär, blod- och urinprover tillsammans med fysiologisk testning, inklusive spirometri, i syfte att skapa nya verktyg för att bedöma, förebygga och behandla våra vanligaste sjukdomar. Vi har ansvar för spirometri kvalitet och användning. Ett stort antal individer ur befolkningen mellan år har undersökts. Hittills har 9000 lungfunktionsundersökningar kvalitetsgranskats och resultat visar på att direkt feedback vid undersökningstillfället är av stor betydelse och att man kan genomföra testning med mycket hög kvalitet även efter en mycket kort (timmar) utbildning av testpersonal. En metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete- nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum. Ansvarig: Magnus Svartengren Kontaktperson: Sofia Åström Paulsson Period: Krav och Funktionsschema (KOF) är en metod för företagshälsovården, med ursprung i Nederländerna och Norge, för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete. Metoden genomförs som ett strukturerat samtal mellan den anställde och chefen under ledning av en person från företagshälsovården. Under samtalet enas anställd och chef om kravnivå i det aktuella arbetet och därefter om vilken funktionsnivå som den anställde för närvarande har. Sammanställning görs av områden där den anställdes aktuella funktionsförmåga understiger arbetets krav och förslag på åtgärder för anpassning noteras. KOF kan användas i alla typer av verksamhet för att tidigt komma igång med åtgärder vid tecken på sviktande arbetsförmåga och för att utveckla arbetsplatsnära rehabilitering. Syftet med projektet är att undersöka KOF-metodens: användbarhet för anställda, arbetsgivaren och företagshälsovården. inverkan på företagets/arbetsplatsens rehabiliteringsprocess, anställdas sjukfrånvaro och tilltro till chefen (organisatorisk rättvisa). Sambandsstudie mellan byggnadens status och boendes upplevda innemiljö och ohälsa med hjälp av BETSI databasen Ansvarig: Greta Smedje Kontaktperson: Dan Norbäck 5

163 Bilaga 2 Projektbeskrivningar Period: Forskning har belagt att fukt i byggnader och för låga luftflöden kan ge hälsobesvär. Omfattningen av fuktskador och låga luftflöden i svenska bostäder gör det viktigt att värdera nivåer och flöden och typ av skada i relation till olika hälsosymtom. Det insamlade BETSI materialet ger en unik möjlighet att studera samband mellan byggnaden som system ända fram till brukaren, liksom metoder för att göra detta. Huvudsyftet med projektet BETSI-DATE (Building Energy use, Technical Status and Indoor environment and Dampness, Air quality, Temperature and perceived indoor Environment and health) är att undersöka bostäder och hur olika slags innemiljöproblem i byggnader med olika inneklimat, luftflöde och fuktskada kan orsaka hälsobesvär. Samband som kan bero på byggnadens karaktär och de boendes beteende vid användning av bostaden samt personrelaterade egenskaper. Med hjälp av BETSI databasen ska vi studera samband mellan; självrapporterad och observerad fukt i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna uppmätta luftflöden i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna uppmätt rumstemperatur i bostaden och de boendes bedömning av värmekomforten självrapporterad och oberoende observationer av fukt och mögel (validerings studie) självrapporterad bedömning av ventilation och inomhusluften och faktiska mätningar av ventilationsflöden (validerings studie) 6

164 1 (11) Datum Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig läkare och sjuksköterska i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion verksamhetsår 2016

165 2 Rapport till Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion från Regionalt DonationsAnsvarig Läkare, RDAL, och Regionalt DonationsAnsvarig Sjuksköterska, RDAS Johanna Fridsén, RDAS, Mora Stefan Ström, RDAL, Västerås Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska vara organiserad på ett sådant sätt att den verkar för att möjliga donatorer identifieras och i övrigt främjar donation och försörjningen av biologiskt material för medicinska ändamål. Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns sedan 7 år tillbaka en stödjefunktion för hälso- och sjukvården inom sjukvårdsregionen. Denna stödjefunktion består av sjukvårdsregionens RDAL och RDAS vilka får sitt uppdrag från Samverkansnämnden Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Under 2016 har en RDAL (25 % arbetstid) och RDAS (25% arbetstid) uppdraget att verka regionalt som stöd för regionens donationsverksamhet och nationellt samverka inom donationsområdet. RDAL och RDAS ger i denna årsrapport en övergripande bild till Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion av genomförd verksamhet Organdonation från avlidna inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion fungerar väl. Under verksamhetsåret 2016 uppnåddes det högsta antalet identifierade avlidna organdonatorer någonsin. Av RDAL/RDAS genomförda aktiviteter, utbildningar på sjukhus och regionalt samt möten m.m.: Medverkan vid lokala utbildningsdagar vid följande sjukhus: Falun 3/2, Karlstad 4/2, Örebro 6/4, Gävle 18/4, Eskilstuna 20/4, Uppsala 17/5, Örebro 23 och 26/8, Uppsala 10/10, Köping 14/10 och Mora 25/11. Utbildningarna har haft varierande karaktär. Ett större antal har riktats specifikt till anestesi och intensivvårdsläkare på varje sjukhus men lokala utbildningsdagar för all personal har också genomförts.

166 Fokus har varit information om donationsutredningens betänkande och det nu startade nationella SKL-projektet för att införa donation efter cirkulationsstillestånd (DCD Donation after Circulatory Death) i Sverige. RDAL Stefan Ström ingår i den nationella DCD-projektgruppen som arbetar på uppdrag av Vävnadsrådet SKL. Medverkan i och arrangerandet av EDHEP-kurser. Utbildning genomfördes vid fyra kurstillfällen under 2016 i samverkan med OFO- Mellansverige. Målgruppen är läkare och sjuksköterskor inom intensivvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Stockholm Gotland sjukvårdsregion. Kunskap om hur donationsfrågan ställs och lämnandet av dödsbesked förmedlades. Varje kurs arrangeras som ett 2 dagars internat. OFO-etikråd. Medverkat i OFO-Mellansveriges Etikråd för donationsfrågor. Möten 3 4 ggr/år. Regionalt möte OFO Uppsala-Örebro sjukvårdsregion genomfördes 1/6 på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Mötet samlade DAL och DAS inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion för information/diskussion kring viktiga frågor gällande donationsverksamheten inom regionen. Mötet arrangerades i samverkan med OFO-Mellansverige och transplantation i Uppsala. 3 Regionbesök donation & transplantation; Workshop 31 maj i Uppsala: Socialstyrelsen inbjöd till en inom regionen lokal workshop om donationsoch transplantationsverksamheten. Högre chefer inom regionen och representanter från transplantation samt RDAL/RDAS medverkade. Identifiering av styrkor och svagheter inom regionen. Denna typ av möte arrangerades under året inom alla sjukvårdsregioner i Sverige. Genomförda aktiviteter under Donationsveckan. Lokalt på varje sjukhus och inom respektive landsting/region genomfördes aktiviteter riktade både mot hälso- och sjukvårdspersonal och mot allmänheten. Informationsmontrar bemannades med DAL och DAS lokalt och även massmediala kontakter knöts lokalt för att nå ut till allmänheten med information om donation. RDAL och RDAS fanns att tillgå som kunskapsresurs vid behov. RDAL i funktionen donationsbakjour. RDAL finns att tillgå som en konsult för regionens läkare i samband med donationsprocesser på det lokala sjukhuset. RDAL finns tillgänglig på frivillig basis och om vederbörande inte kan nås finns möjlighet att transplantationskoordinatorerna förmedlar kontakt med annan donationskompetent läkare inom sjukvårdsregionen eller i Stockholm.

167 Regional samverkan hornhinnedonation. Under 2016 fortgick samverkan inom sjukvårdsregionen avseende utveckling av hornhinnedonation. Samverkan sker mellan Hornhinnebanken i Örebro samt donationsverksamheterna Örebro, Karlstad, Uppsala och Västerås. Under året har Falun anslutit till denna samverkan och startat en mer strukturerad hornhinneverksamhet vid Falu lasarett. Donationer Organ OFO: Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har en befolkning på ca 2,1 miljoner innevånare. Antal avlidna organdonatorer har återkommande under lång tid legat högt i jämförelse med andra donationsregioner i Sverige var ett år med nytt rekord avseende antal avlidna organdonatorer i Sverige. 185 st avlidna donatorer 2016 i jämförelse med 167 st Inom regionen identifierades under avlidna organdonatorer där organ omhändertogs för transplantation. Aldrig tidigare har så många donatorer identifierats inom regionen. Antal donatorer räknat per en miljon innevånare 21,9 - det högsta av alla donationsregioner i Sverige. Antal donatorer i Sverige per år:

168 5 Antal organdonatorer per 1 miljon innevånare i de olika regionerna i Sverige : Stockholm Uppsala Göteborg Malmö Antal avlidna organdonatorer per sjukhus Stockholm Gotland (röda staplar och Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (blå staplar): Gula staplar indikerar att oväntat fynd vid donationsoperationen medförde att inga organ kunde omhändertas för transplantation) t.ex. tumör Karlskoga Falun Mora Nyköping Hudiksvall Västerås Örebro Eskilstuna Gävle Karlstad Torsby UAS-CIVA UAS/NIVA Norrtälje Visby Danderyd S:t Göran Södertälje SöS-MIVA SöS-IVA KS/Huddinge KS/ECMO KS/ThIVA KS/BIVA KS/CIVA KS/NIVA

169 Hornhinnedonation Under 2016 har antalet hornhinnedonatorer inom regionen ökat men vissa sjukhus har identifierat lägre antal donatorer mycket p.g.a. medicinska kontraindikationer. Falu lasarett har under året startat upp en mer organiserad verksamhet bland annat med stöd från Hornhinnebanken i Örebro men också efter studiebesök i Västerås. Antal donatorer per sjukhus och totalt i sjukvårdsregionen: 1. Antal donationer som hornhinnebanken har tagit emot under 2016: 158 st (av dessa var 10 st OFO multiorgandonationer) 2. Antal donationer från respektive sjukhus i regionen (inom parentes antalet 2015): USÖ:54 (40) Uppsala:35 (16) Karlskoga:23 (24) Lindesberg:2 (3) Karlstad:12 (7) Västerås: 16 (32) Falun:16 (2) 6 Kvalitetsmätningar redovisning av mätetal organdonation lokalt och regionalt: Under 2015 i samband med Regionalt möte OFO Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 28/4 Akademiska sjukhuset Uppsala diskuterade DAL och DAS de mätetal för organdonation som framtagits av SKL. Mötesdeltagarna enades om 5 st mätetal vilka skall börja registreras inom sjukvårdsregionen under Samverkansnämnden beslöt under hösten 2015 att rekommendera regionen att verksamheterna skall följa föreslagna mätetal: Mätetal 1: Utsedd donationsansvarig läkare DAL, sjuksköterska DAS, regionalt donationsansvarig läkare RDAL och sjuksköterska RDAS. (lokalt och regionalt mätetal) Mätetal 3: Förekomst av PM för relevanta steg i en donationsprocess. (regionalt mätetal) Mätetal 5: Andel uppmärksammade avlidna möjliga donatorer på IVA bland totala antalet avlidna möjliga donatorer. (lokalt, regionalt och nationellt mätetal) Mätetal 9: Andel uppmärksammade avlidna möjliga donatorer där kontakt tagits med transplantationskoordinator. (lokalt och regionalt mätetal) Mätetal 11: Utbildning om organdonation. (lokalt och regionalt mätetal)

170 INRAPPORTERAT MÄTETAL UPPSALA ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION 2016: En sammanställning av inrapporterade data från regionen daterat 16/2/2017 visar bland annat följande: IVA-avdelning Mätetal 1 Mätetal 3 Mätetal 5 Mätetal 9 Mätetal Mora Ja Ja Ja 2. Falun Ja Ja Ja 3. Gävle Ja Ja Ja 4. Hudiksvall Ja Ja Ja 5. Bollnäs Ja ja ja 6. Eskilstuna Ja Ja Ja 7. Nyköping DAS ja. DAL nej Ja Ja Kommentarer 7 8. Uppsala CIVA 9. Uppsala TIVA 10. Uppsala NIVA 11. Uppsala BIVA 12. Uppsala BRIVA 13. Örebro IVA 14. Örebro TIVA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15. Karlskoga Ja Ja Ja 16. Lindesberg Ja Ja Ja 17. Karlstad Ja Ja Ja 18. Arvika Ja Ja Ja 19. Torsby Ja Ja Ja 20. Västerås Ja Ja Ja

171 8

172 9

173 Informationsinhämtning och samverkan Nationell samverkan SKL/Vävnadsrådet. Medverkan i VOG-organ = vävnadsområdesgrupp organ. En samverkansgrupp mellan donation, koordination och transplantation med representanter från hela Sverige. Samverkan nationellt gällande donationsfrågor hanteras inom gruppen. 3 4 heldags möten per år. SKL/Vävnadsrådet. RDAL medverkar i det s.k. DCD-projektet. Vävnadsrådet under SKL har godkänt och finansierar det fyraåriga DCD-projekt som innebär att i samverkan nationellt med representation från donation, koordination samt transplantation införa DCD (Donation after Circulatory Death) i Sverige som ett komplement till nuvarande donationsprocess DBD (Donation after Brain Death). Nationella EDHEP-gruppen. Medverkan i denna nationella grupp för utveckling och uppföljning av EDHEP-kursverksamheten i Sverige. Deltagande i Nationella DAL och DAS-mötet i Saltsjöbaden 18-19/1/16. Nationella mötet är ett mötesforum för alla DAL och DAS i hela Sverige. Mötet arrangeras en gång per år. Mötesarrangemanget cirkulerar mellan de sex donationsregionerna i Sverige. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion arrangerade mötet 2012 och står på tur som arrangörer Under hösten 2016 har en styrgrupp formerats för att påbörja planeringen och arrangerandet av 2018 års nationella möte som då kommer att förläggas till Uppsala. Styrgruppen består av RDAL, RDAS, regionalvävnadssammordnare, transplantationskoordinatorer, organ DAL och vävnads DAL UAS. RDAL-RDAS-möten. Gruppen för regionalt donationsansvariga läkare och sjuksköterskor från Sveriges sex donationsregioner träffas regelbundet för samverkan kring gemensamma donationsfrågor. 3-4 möten/år. Nationell och internationell aktivitet Utbildningar, möten och kongresser arrangerade/besökta under året. OFO-Mellansveriges gemensamma regionmöte för DAL och DAS i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Stockholm-Gotland sjukvårdsregion. Mötet arrangerat i Uppsala 7/10 med arrangörsansvar RDAS/RDAL Uppsala- Örebro sjukvårdsregion i samverkan med OFO-Mellansverige Uppsala. AD-kurs nationellt. Medverkan vid planering av och genomförande av nationell donationsutbildning inom ramen för SKLs nationella utbildningsansvar. Kursen AD = Avancerad Donationsutbildning för intensivvårdsläkare och sjuksköterskor. Kursen genomfördes under året vid två tillfällen. Västerås /5 samt i Torekov /11. Scandinavian Transplantation Society kongress i Stockholm /5. RDAL medverkade som föreläsare. 10

174 Grundkurs inom donation. Kursen arrangeras i Hjortviken - Göteborg. RDAL medverkade som föreläsare. 11 Övrig aktivitet under året: 1. På uppdrag av Samverkansnämnden sammanställde och koordinerade RDAL/RDAS ett gemensamt remissvar avseende den statliga donationsutredningen. 2. RDAL/RDAS har medverkat i Socialstyrelsens nätverksträff för berörda inom donation, koordination och transplantation i Sverige. Svenska Intensivvårds Sällskapets internat för intensivvårdsläkare i Sverige. RDAL deltog som kursdeltagare och uppdaterade intensivvårdsläkare från hela Sverige om status på det nationella DCD-projektet. RDAS Johanna Fridsén tilldelades utmärkelsen bästa artikel publicerad i Läkartidningen. Västerås 17 maj apr -17 Stefan Ström, RDAL - Västerås Johanna Fridsén, RDAS - Mora Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

175 Agneta Eklund Chef för enheten för kunskapsstöd Landstinget i Uppsala län Verksamhetsberättelse för det regionala läkemedelsrådet i Uppsala- Örebroregionen 2016 Regionala läkemedelsrådet för Uppsala-Örebroregionen utgör ett samverkansorgan för landstingens läkemedelskommittéer. Rådet bemannas av ordförande och sekreterare från respektive landstings läkemedelskommitté samt läkemedelschef/motsvarande i respektive landsting. Rådet föreslår representanter i nationella processer kring läkemedel. Ytterligare personer adjungeras vid behov då specifik kompetens efterfrågas. Rådet utgör ett nätverk för informationsutbyte och samverkan i läkemedelsfrågor samt hanterar vissa frågor av strategisk betydelse. Möten hålls minst två gånger per år. Uppdragsbeskrivningen för regionala läkemedelsrådet har fastställts av ordförande i kunskapsstyrningsgruppen. Beskrivningen samt övrig information finns på Samverkansnämndens hemsida. Regionala läkemedelsrådet har under 2016 hållit tre möten varav ett ägde rum i form av tvådagars internat på Loka brunn. En av dagarna ägnades åt upphandlingsfrågor inom läkemedelsområdet. Dessutom har ett regionalt möte inom biosimilarområdet ordnats i Örebro. Inom rådet har ett antal angelägna frågor diskuterats och hanterats. Ordförande i rådet har varit Maria Palmetun Ekbäck, Region Örebro län, fram till 30/9, därefter har Björn Ericsson, Region Gävleborg varit ordförande. Vice ordförande har varit Thomas Lindqvist, landstinget i Uppsala län. Mellansvenskt läkemedelsforum 2017 Under 2016 har planeringsarbete för Mellansvenskt läkemedelsforum genomförts. Mellansvenskt läkemedelsforum är en gemensam producentobunden fortbildning, omfattande två dagar, som riktas till läkare i hela regionen. Läkemedelsforum 2017 ägde rum 1-2 februari och anordnas för nionde gången, för första gången i Karlstad. Deltagarantalet översteg 600 personer. Utbildningen har genom åren fått mycket goda resultat i utvärdering. Gemensam lista över rekommenderade läkemedel för barn 3.0 En gemensam barnreklista har uppdaterats under Listan arbetas fram av framför allt barnläkare och specialister i allmänmedicin inom regionen. Vissa lokala anpassningar kan ibland göras utifrån det gemensamma arbetet. Arbetet innebär ett gemensamt förbättringsarbete som leder till ökad kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet samt jämlika förutsättningar mellan och inom de berörda landstingen/regionerna. Gemensam rekommendation om läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Läkare inom sjukvårdsregionen har sedan tidigare gemensamt arbetat fram en informationsfolder angående läkemedel till speciellt sköra äldre personer. Området är angeläget och sammanställd kunskap har tidigare saknats inom landet. Materialet belyser hur man bör tänka som läkare, vilka tillstånd som ska behandlas, icke-farmakologisk behandling, vilka läkemedel som bör användas respektive undvikas samt hur läkemedelsbehandling avslutas. En revidering av den gemensamma rekommendationen har genomförts under 2015 som publicerades under 2016.

176 Gemensam folder angående sömnbesvär En gemensam folder riktad till allmänheten samt till berörd personal har utarbetats och distribuerats i de olika landstingen. Foldern berör sömnstörningar och företrädesvis ickefarmakologiska insatser för att förbättra sömnen. Nytryck har beställts under Produkten är mycket efterfrågad och används i hög utsträckning även från andra sjukvårdsorganisationer och patientföreningar och bidrar till minskad användning av narkotiska sömnläkemedel. Samarbete angående ST-läkarutbildning Studierektorerna i länet har tillsammans med läkemedelskommittéerna samlats för en workshop kring studieupplägg av läkemedelsutbildningen för ST-läkare. Erfarenhetsutbyte har skett för att skapa samsyn kring utbildningens upplägg och innehåll. Ordnat införande av nya dyra läkemedel Den nationella processen med ett utökat samarbete i regionen avseende ett ordnat införande av nya dyra läkemedel har utvecklats under året. Regionen har en representant i NT-rådet som på så sätt hjälper till att hålla ihop de frågor som bör hanteras regionalt. Regelbunden återrapportering och inhämtande av synpunkter på nya behandlingsprotokoll har skett. Ett möte har genomförts med Samverkansnämnden i februari Frågor kring doshantering Frågor om den gemensamma doshanteringen och upphandlingen har kontinuerligt lyfts i gruppen. Övrigt Uppföljning av användningen av biosimilarer i sjukvårdsregionen har genomförts vid flera tillfällen. Samarbete kring olika lagremisser inom läkemedelsområdet har skett. Ett samverkansarbete med LIF Mälardalen har planerats inför samverkansnämndens möte i februari En kartläggning av resurser och arbetssätt inom området klinisk farmaci har gjorts. Gävle februari 2017 Björn Ericsson Region Gävleborg Ordförande i regionala läkemedelsrådet

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190 Forum Uppsala-Örebro Verksamhetsberättelse februari

191 Innehållsförteckning: Förord 3 Bakgrund 3 Verksamhet 2016 Strategiska mål och strategier för att nå målen I. Ett välfungerande regionalt nätverk som förbättrar förutsättningarna att bedriva kliniska studier av hög kvalitet 4 II. Lättillgänglig information inom regionen som ökar intresset och underlättar genomförandet av kliniska studier 5 III. Effektiva processer för att starta och genomföra kliniska studier i regionen 5 IV. Tydliga uppdrag och incitament för alla parter som deltar vid genomförande av kliniska studier i regionen 6 V. Tillgång till god och ändamålsenlig statistik och uppföljning av kliniska studier inom regionen års konferens om klinisk forskning 7 Temadag om pragmatiska kliniska studier 7 Nationella utvecklingsprojekt 7 Budgetutfall Sammanfattning 9 Patric Amcoff Föreståndare Forum Uppsala-Örebro: Regionala Noden för Samordning av Kliniska Studier Uppsala Clinical Research Center (UCR) Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B Tel: patric.amcoff@ucr.uu.se 2

192 FORUM UPPSALA-ÖREBRO: ETT REGIONALT SAMARBETE I ETT NATIONELLT KONCEPT VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 FÖRORD 2016 har varit ett intensivt år för Forum Uppsala-Örebro med etablering av de centrala delarna av regionala nodens infrastruktur med en rådgivande grupp bestående av regionens FoU-direktörer (Nodrådet), det Lokala Nodnätverket (LNN) med lokala samordnare samt andra nätverk såsom forskningssköterskor, statistiker och jurister. De lokala noderna i LNN har stöttats med lokalt resursstöd för en samordnare samt medel till forskningsrådgivning. Under året har Vetenskapsrådets (VR) nationella enhet Kliniska Studier Sverige (KSS) startat upp och med det har en rad nationella utvecklingsprojekt och andra aktiviteter igångsatts som Forum Uppsala-Örebro deltar i med de andra regionala noderna. Mycket tid har avsatts för utveckling av arbetsprocesser, verksamhetsplan och strategiska diskussioner inom den nationella samverkan och trots vissa förseningar inom systemet har en rad aktiviteter startats upp för stödjande av kliniska studier. BAKGRUND Sedan Regeringens beslut i september 2014 att det inom VR ska finnas en Kommitté för kliniska studier med uppgifter att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige har den nationella enheten KSS etablerats i Göteborg med tio medarbetare. Enheten fick i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att påbörja verksamheten i fråga om nationell samordning av kliniska studier där det i varje sjukvårdsregions uppdrag ingick att bygga upp en regional nod som ska ingå i den nationella samverkansorganisationen. Samverkansnämnden (SVN) i Uppsala-Örebros Sjukvårdsregion (Region Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Örebro samt Landstingen i Dalarna, Värmland och Sörmland) beslutade i december 2014 att inom Regionala Forskningsrådet (RFR) bilda en enhet benämnd Regional Nod för Kliniska Studier (Forum Uppsala-Örebro) som fick i uppdrag 3

193 att bilda lokala noder för samordning av kliniska studier i sjukvårdsregionens landsting och regioner. RFRs styrelse gavs uppdragsansvar för noden medan Uppsala Clinical Research Center (UCR) har arbetsgivaransvaret. Forum Uppsala-Örebro har beviljats budgetmedel från RFR och VR för Regionala nodens uppdrag är att samverka med, och stödja, alla aktörer och intressenter involverade i kliniska studier i sjukvårdsregionen. Forum Uppsala-Örebro har som vision: En stark regional och nationell infrastruktur för kliniska studier av hög kvalitet som ger bästa möjliga förutsättningar för utveckling av hälso- och sjukvård, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Akademin, hälso-och sjukvården och industrin har en god samverkan där delarna stärker helheten. VERKSAMHET 2016 Ur Forum Uppsala-Örebros Verksamhetsplan 2016/17: Strategiska mål (I-V) och strategier för att nå målen I. Ett välfungerande regionalt nätverk som förbättrar förutsättningarna att bedriva kliniska studier av hög kvalitet - Samarbeta inom regionen för att utveckla nätverk och strukturer och standardisera samverkansfunktioner som underlättar genomförandet av kliniska studier - Utveckla samverkan inom det nationella systemet och etablera nationella ramverk och modeller - Verka för att öka kvalitén på kliniska studier Aktivitet 2016: En regional infrastruktur och styrmodell har etablerats där Nodrådet har mötts fyra gånger och LNN sju gånger under året. Noden har nära kontakt och utbyte med RBC och RCC, som bjuds in till LNN-mötena. Lokalt resursstöd om 250tkr har tilldelats varje lokal nod inom LNN för en samordnartjänst på 25% deltid. En arbetsplan med gemensamma processer för t ex utvecklingsprojekt och feasibility-förfrågningar har tagits fram. Nätverk för forskningssköterskor är etablerade i alla lokala noder samt regionala nätverk för statistiker och jurister. Nationell samverkan och nätverksbyggande är under utveckling och kommer att etableras mer tydlig under 2017, dock är nationella nätverk för jurister och kommunikatörer redan etablerade. Nationella enheten saknar fortfarande en kommunikationsstrategi och kommunikationsplan varför regionala noden i väntan på detta utvecklat en regional aktivitetsplan som ett första steg mot en kommunikationsplan/strategi för att underlätta nätverksbyggandet i regionen. 4

194 Den tidigare s k rådgivande gruppen i nodens infrastruktur med regionala verksamhetsföreträdare har bytt namn till samrådsgruppen och samtal har inletts om intresse att delta i gruppens arbete. Gruppen kommer att vara konsultativ till sin karaktär med representanter från industrin, myndigheter, akademin och hälso- och sjukvården och andra relevanta intressenter och verksamhetsföreträdare inom regionen. Gruppens syfte är att skapa ett forum för relevanta diskussioner om behov och möjligheter till samverkan hur vi kan förbättra möjligheterna för kliniska studier i regionen. En regional grupp med akademiföreträdare har bildats och flera branschorganisationer, LV och regionala aktiviteter som RBC och RCC har visat intresse att delta i gruppens arbete som startar upp under Lokalt resursstöd om 100tkr har utgått till varje nod för forskningsrådgivning och utbildning i syfte att höja kvalitén på kliniska studier. II. Lättillgänglig information inom regionen som ökar intresset och underlättar genomförandet av kliniska studier - Utveckla den regionala informationsportalen - Betona patientfokus och patientengagemang - Marknadsföra regionens resurser mot nationella och internationella aktörer Aktivitet 2016: Lokala nodernas webbsidor har gemensamt informations- och kontaktmaterial om nodens arbete och är länkade till regionala noden. De lokala noderna är de primära informationshanterarna på lokal nivå för forskare och sjukvårdspersonal och andra intressenter. Regionala nodens logotyp är framtagen och webbsidan kommer att flyttas till SVNs hemsida. Gemensamt kommunikationsmaterial i form av powerpointpresentation och roll-ups är tillgängligt för lokala noderna. Frågor om information för patienter har inte hanterats under 2016 och vägledning från nationella enheten har efterfrågats. Den nationella enhetens informationsportal har försenats vilket också påverkat framtagandet av en harmoniserad regional informationsportal negativt. I väntan på riktlinjer från den nationella enheten fortsätter regionala noden att utveckla sina arbetsprocesser för att på bästa och effektivaste sätt ta hand om feasibilityförfrågningar och länka detta till uppbyggnaden av lokala terapispecifika nätverk. III. Effektiva processer för att starta och genomföra kliniska studier i regionen - Utveckla olika former av nätverk för kliniska studier - Inventera behov av rådgivning och utbildning, utveckla och genomför olika utbildningssatsningar - Katalysera utveckling som förbättrar de regulatoriska processerna Aktivitet 2016: Fokus under 2016 har varit för LNN att etablera lokala nätverk för forskningssköterskor, vilket nu finns etablerat på alla lokala noder. Dessutom etablerades nätverk av prövare och 5

195 kliniker genom aktivitetsbaserat nätverksbyggande beroende på vilka typer av feasibilityförfrågningar som inkommit. Hittills har ett femtontal förfrågningar inkommit till regionala noden, som cirkulerats vidare till de lokala noderna i enlighet med framtagen arbetsprocess. Efter en initial inventering av lokala nodbehov har regionala noden gett lokalt resursstöd om 100tkr per lokal nod för att utöka möjligheter till forskningsrådgivning och konsultation om kliniska studier, anslagsansökningar, statistiksupport, utbildningar mm. i enlighet med en upprättad tjänstekatalog. Huvuddelen av medlen har använts för lokala GCP-utbildningar, nätverksträffar och rådgivning till forskare. En nationell inventering av utbildningar och behov är under uppbyggnad för Initiala diskussioner har hållits om regulatoriska frågor inom cellbaserade läkemedel, nya EUförordningen och medicinteknik och mer fokuserade aktiviteter väntar under IV. Tydliga uppdrag och incitament för alla parter som deltar vid genomförande av kliniska studier i regionen - Utveckla olika parters kännedom om uppdrag och incitament för genomförande av kliniska studier - Verka för en ökad integrering av kliniska studier i hälso- och sjukvården Aktivitet 2016: Noden har aktivt samtalat med individuella företag, branschorganisationer och innovationsaktörer om deras förutsättningar och behov inom regionen och hur noden kan katalysera och driva på samverkan i regionen och underlätta för genomförandet av studier. Noden har påbörjat arbetet med etablering av samrådsgruppen där olika regionala verksamhetsföreträdare kommer att ingå. Noden har inlett en diskussion med SVNs Kunskapsstyrningsgrupp och informerat Specialitetsråden om de pågående aktiviteterna inom regionala noden. V. Tillgång till god och ändamålsenlig statistik och uppföljning av kliniska studier inom regionen - Förbättra tillgången till statistik och uppföljning av kliniska studier - Utveckla den regionala informationsportalen Aktivitet 2016: Nodrådet beslutade i maj 2016 att all tillgänglig statistik om kliniska studier i regionen skulle samlas in och sammanställas i en statusrapport för vidare diskussion. Arbetet med definitionen av ett minsta gemensamma dataset för de lokala noderna samt att definiera avgränsningar och terminologi har pågått under hösten och datainsamlingen kommer att presenteras i en rapport över 2016 års kliniska studier i regionen under Q1-17. Det ska noteras att detta är en ögonblicksbild av pågående studier 2016 och sammanställningen kommer inte att vara komplett då förutsättningarna för insamlandet varierar mellan noderna, men rapporten kommer att ge en baslinje över vissa kategorier av studier såsom t ex kommersiella LMstudier och leda till vidare diskussioner. Initiativet är väl mottaget av nationella enheten och kommer att användas som en pilotstudie i den vidare utvecklingen av statistikrapportering för 2017 och i utvecklingen mot en mer gemensam nationell modell. Den regionala informationsportalen är avhängig av den nationella portalen som är försenad. Statistik för 2016 kommer att tillgängliggöras på nodens webbsida. 6

196 2016 års konferens om klinisk forskning Den årliga konferensen genomfördes på uppdrag av VR där Forum Uppsala-Örebro och UCR stod som arrangörer. Totalt lockades 425 deltagare att delta, vilket var fler än tidigare år. Konferensen hade temat Pragmatiska patientnära studier större, snabbare och smartare och var mycket väl mottagen och nöjdhetsindex (3-5 på en femgradig skala) bland deltagare var >90%. Regionala noden bjöd in forskningssköterskor på de lokala noderna att kostnadsfritt delta i mötet och en nätverksträff med lunch anordnandes där ett 40-tal personer deltog. En rapport har publicerats i nodens publikationsserie. På bild från vänster till höger: Jonas Oldgren, verksamhetschef på Uppsala Clinical Research Center (UCR) välkomnar till konferensen. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström tillsammans med moderator Lisa Kirsebom. Patric Amcoff, föreståndare Forum Uppsala-Örebro avslutar och tackar alla deltagare. Temadag om pragmatiska kliniska studier En temadag om pragmatiska studier hölls i samarbete med UCR i juni i Uppsala. Ungefär 90 personer deltog under dagen, huvudsakligen forskare inom regionen, och många uttryckte positiva omdömen om arrangemanget och att ämnesområdet var högst relevant, en rapport finns tillgänglig i nodens publikationsserie. Nationella utvecklingsprojekt Den regionala noden deltar i fyra utvecklingsprojekt och har varit huvudsökande för två projektförslag, varav ett beviljats. Beslutsprocessen hos den nationella enheten gällande nya projektförslag har genomgått en avsevärd revision under Aktiva projekt där Forum Uppsala-Örebro är representerat (inom parantes deltagande regionala aktörer) Samverkan kring kvalitetssystem och arbetsprocesser (UCR), totalsumma 2mkr - Projektets har i uppdrag att kartlägga kvalitetssystem inom de olika deltagande noderna och utifrån detta ta fram förslag på möjligheter till synergier och följdprojekt. Syftet är att uppnå kvalitets- och effektivitetsvinster kopplat till kliniska studier inom nodnätverket. Stödfunktion medicinteknik (UCR), totalsumma 2.6mkr - Syftet är att utvärdera vilket behov av stöd och utbildning forskare som ska genomföra kliniska studier på medicintekniska produkter har av de regionala noderna. Nationellt EDC-system (UCR, Ö-bro), totalsumma 2mkr 7

197 - Syftet är att undersöka möjligheter och förutsättningen för ett nationellt datainsamlingssystem (Electronic Data Capture: EDC-system) och en central randomiseringsfunktion för akademisk forskning. Projektet ska också utreda möjlighet och tänkbar driftsform för dessa funktioner hos ett centralt eller regionalt organ. Standardiserad avtalsprocess (U-a, Ö-bro), totalsumma 2mkr - Syftet är att underlätta och förkorta avtalsprocessen för forskare, klinik och industri genom att skapa en standardiserad avtalsprocess och på så sätt förkorta startsträckan för studier. Avslagna projektförslag från Forum Uppsala-Örebro Etablering av Svensk Kohortinfrastruktur. Förslag utarbetat av UCR. Beviljade projektförslag från Forum Uppsala-Örebro Nationell standard för registerbaserad randomiserade kliniska studier (R-RCT). Förslag utarbetat av UCR. Beviljat 3.7 mkr för BUDGETUTFALL 2016 Ingående balans Intäkter Anslag RFR Anslag VR Vidarefakturerat till lokala noder: samordnare Vidarefakturerat till lokala noder: rådgivning Totalt intäkter Kostnader Projektavgift LUL (6%) på externa anslag -250 Regionala nodens administration Personal: nodföreståndare, kommunikatör (20%) UCR: infrastruktur IT, admin, ekonomi, ledningsstruktur -85 UCR: lokaler: kontor, möten -104 UCR: IT, tele -15 UCR: Konsulter: projektkoordinator, science writer -169 Resor -34 Möten -11 Temadag års VR konferens Totalt kostnader Överskott Varav 700tkr allokerats för rådgivning till lokala noder under Varav VR bidragit med 250tkr samt regionala noden har bidragit med 350tkr för anordning av konferensen. 8

198 Lokalt resursstöd har tilldelats varje nod med totalt 350tkr under året varav 250tkr för deltids (25%) nodsamordnartjänst samt 100tkr för rådgivning och utbildning. Av den senare har de lokala noderna använt medlen framförallt för GCP-kurser, lokala nätverksträffar, inhyrning av statistiker och annan rådgivning. Balansen för 2016 visar ett överskott på 576tkr. SAMMANFATTNING 2016 Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har mer än 2 miljoner invånare vilket gör den till en av de större i Sverige och med dess sju regioner och landsting blir den också en av de mer komplexa. Forum Uppsala-Örebro har under 2016 fokuserat på att bygga upp en väl fungerande basinfrastruktur med lokal förankring via FoU-direktörerna i Nodrådet och nodsamordnarna i det Lokala Nodnätverket; en infrastruktur som är en förutsättning i det fortsatta arbetet att nå ut till olika regionala intressenter och verksamheter. Driftsmedlen från Vetenskapsrådet samt stödet från SVN och det Regionala Forskningsrådet är oumbärligt för Forum Uppsala-Örebros verksamhet. En rad aktiviteter har ägt rum under året och Forum Uppsala-Örebro hade privilegiet att få arrangera Vetenskapsrådets årliga konferens om kliniska studier som hölls på UKK i september och som blev ett mycket välbesökt arrangemang där folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström höll inledningstalet. Regionala noden arrangerade också en Temadag i juni om pragmatiska studier som var mycket uppskattad och noden deltar aktivt i fyra av nationella enhetens utvecklingsprojekt med andra regionala noder. Under 2016 lyckades vi också få det regionala initiativet Registerbaserade Randomiserade Kliniska Studier (R-RCT) som Nationell Standard antaget av nationella enheten som ett utvecklingsprojekt, ett stort framsteg där UCRs unika kompetens inom området varit en avgörande faktor. Dessutom driver Forum Uppsala-Örebro ett regionalt initiativ för insamling av statistik av pågående studier under 2016, ett projekt vars resultat kommer att rapporteras till nationella enheten för vidare uppföljning och utvärdering. Forum Uppsala-Örebro har nått de flesta av målen i verksamhetsplanen men har i vissa fall försenats något, huvudsakligen på grund av yttre faktorer. Vi är på god väg att etablera en stark infrastruktur och ytterligare service- och rådgivningsfunktioner kommer att etableras under En väl fungerande regional infrastruktur och effektiv samverkan mellan akademin, hälso-och sjukvården och industrin kan bidra mer konkret och effektivt till den nationella infrastrukturen. Forum Uppsala-Örebro vill fortsätta att driva utvecklingen framåt mot fler kliniska studier inom regionen som ger bästa möjliga förutsättningar för utveckling av hälso- och sjukvård, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Tack för ett bra 2016! Jag ser fram emot en fortsatt god och produktiv samverkan med Forum Uppsala-Örebros lokala samverkanspartners och med våra regionala och nationella samarbeten där förhoppningen är att delarna kommer att stärka helheten i vår strävan efter fler kliniska studier av hög kvalitet. Patric Amcoff Uppsala 20 februari

199 Kliniska studier Sverige är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner. Tillsammans utvecklar vi förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. 10

200 Verksamhetsberättelse Registercentrum Uppsala-Örebro 2016 Uppsala Clinical Research Center, UCR och Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, RCC Verksamhetsberättelser för 2016 presenteras i separata dokument från UCR respektive RCC. Under 2016 har samarbetet mellan UCR och RCC fortsatt kring Registercentrums formulerade uppdragspunkter och andra ärenden av gemensamt intresse. Gemensamma möten på ledningsnivå hålls 2 gånger per år. Under arbetsnamnet Regulatoriska rådet hålls gemensamma möten med landstingsjurister/cpua var tredje vecka. Samarbetsfrågor har bland annat omfattat: Juridiska frågor utlämning av data: arbetsgång och formalia förfrågningar från industri och myndigheter hantering av forskningsärenden, etikprövning utformande av personuppgiftsbiträdesavtal med regionens landsting hantering av administrativa gränser vid byggande av register juridisk utredning av kvalregister vs realtidsdatabaser Datakvalitet genomförande och uppföljning (åtgärder) av valideringsstudier utformning av manualer finansiering och arbetsfördelning vid validering visavi registerhållare Utdata Nya lösningar online återrapportering optimerade presentationsvyer människa-data interaktion PROM/PREM lösningar Forskning och kvalitetssäkring rutiner vid länkning kvalitetsregisterdata mot andra datakällor och biobank RCT med utgångspunkt från kvalitetsregister policy och rutiner vid utlämnande av data till externa intressenter revidering uttagsblanketter avgifter för service, uttag och specialkörningar utveckling av teknik för distansåtkomst leveransrutiner av data, bla via Cryptshare

201 Övrigt framtida planering i samband med avslut av kvalitetsregistersatsningen; dimensionering av stöd och behov av prioriteringar regional kunskapsstyrning med stöd av information i kvalregister Mats Lambe, RCC Peter Hedman, UCR

202 Verksamhetsberättelse Registerverksamheten, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro 2016 Bakgrund Registerverksamheten vid RCC har en historisk bakgrund när sex onkologiska centrum (OC, ROC) inrättades under 70-talet. Syftet var att förstärka regional cancerregistrering, lämna underlag för nationell cancerstatistik och stödja epidemiologisk forskning. Som ett resultat av utredningen kring en nationell cancerstrategi inrättades sex regionala cancercentrum (RCC) med start Utredningen om en nationell cancerstrategi slog bl.a. fast: Inom RCC bör ändamålsenliga strukturer och adekvata resurser för att stödja kunskapsutvecklingen inom cancerområdet i sjukvårdsregionen byggas upp, och bl.a. innehålla de uppgifter som innehas av regionala onkologiska centrumen, ROC. I RCCs uppgifter ingår att medverka i uppföljning och utvärdering av cancervården i regionen från nationellt överenskomna modeller och metoder. Andra uppgifter som ingår i RCCs uppdrag är bland annat: Insatser att förbättra arbetet med inrapportering av data till nationella och regionala register för cancervården. Uppföljning av riktlinjer och vårdprogram för cancervården. Stödja epidemiologisk och preklinisk och klinisk forskning. Samarbete med andra discipliner och kunskapsområden. Ett av de kriterier som RCC arbetar efter är kunskapsstyrning: Till RCCs uppgifter hör även att arbeta för att nationella kvalitetsregister används för verksamhetsutveckling inom cancervården. Det innebär att RCC ska verka för att samtliga berörda enheter rapporter till de nationella kvalitetsregistren som rör cancervården. För att utveckla cancervårdens kvalitet skall RCC ansvara för att det finns systematisk återkoppling till enheterna, inkluderande öppna jämförelser mellan landsting och/eller mellan behandlande sjukhus för de de vanligaste förekommande cancerformerna. I den mån Socialstyrelsen och SKL genomför öppna jämförelser som rör cancervården, ska RCC stödja detta arbete. För dessa ändamål ska det vid varje RCC finnas en funktion som stödjer insamling av uppgifter till de nationella registren och bearbeta data på motsvarande sätt som tidigare regionala onkologiska centrum (ROC) gjorde. ROCs registeruppdrag integrerades i RCC när dessa bildades. Sedan 2011 finns en nationell samverkansgrupp - RCC i samverkan - bestående av cheferna för RCC och SKL som stödjande part. Arbetsgruppen för kvalitetsregister på INCA (AKI) med representanter från landets sex RCC ansvarar för nationell samordning av drift, utveckling och support. Inom ramen för detta samarbete verkar RCC i samverkan och AKI för: En professionell och resurseffektiv organisation för stöd i kvalitetsregistren och forskningsregister på cancerområdet. 1

203 Att med INCA-plattformen som verktyg verka för att dessa register används för patientfokuserad verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och forskning inom cancervården. Upprätthållande av en tydlig, kompetent och hållbar organisation för drift, utveckling och support av INCA. Samarbetet under 2016 har omfattat fortsatt utveckling av INCA-plattformens funktionalitet, det gäller t.ex. skapande av startsidor, screeningregister, läkemedelsregister, randomiseringsmöjligheter, lösningar rörande PREM och PROM, kommunikation med andra system, omedelbar online åtkomst till inrapporterade data ( Koll på läget ), kontinuerlig publik redovisning av utvalda kvalitetsindikatorer och lösningar för att följa väntetider inom ramen för satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF). Under 2016 har projektet med flytt av RTR/cancerregister till INCA (CanINCA) fortgått. Denna lösning underlättar arbetet för såväl inrapportörer som registerhandläggare och kommer i skarp drift i april Funktioner vid RCC Uppsala-Örebro register 2016 Under verksamhetsåret 2016 fanns 25 medarbetare vid registersektionen. Arbetet med register och vårdprogram fortsätter bedrivas i diagnosspecifika stödteam bestående av koordinator/sjuksköterska, registerhandläggare och statistiker. Kompetenskrav och uppdragsbeskrivning för nationella stödteam redovisas i dokumentet: Kvalitetsregister arbetsteam vid RCC Uppsala- Örebro: Enhetschef Läkare/cancerepidemiolog/professor med övergripande ansvar. Koordinatorer/sjuksköterskor Vid RCC register arbetade 7 koordinatorer/sjuksköterskor med uppgifter kring kvalitetsregister, vårdprocessgrupper, sjuksköterskenätverk och regiondagar. Sjuksköterskorna har en central roll vid uppstart av nya register, vidareutveckling av befintliga databaser och stöd till diagnosspecifika processledare och vårdprocessgrupper. Handläggare Under 2016 fanns 8 handläggartjänster som arbetar med kvalitetsregisterdata. Varje handläggare arbetar med 3-4 cancerdiagnoser och ansvarar bl.a. för registrering och kvalitetskontroll i det regionala tumörregistret samt i respektive kvalitetsregister. Arbetet innefattar frekventa kontakter med inrapporterande klinik för eftersökning av saknade anmälningar och kompletteringar. Handläggarna ansvarar också för vissa datauttag till externa beställare, medverkar som sakkunniga vid vårdprocessgruppsmöten och regiondagar samt randomiserar patienter i kliniska studier utgående från RCC. 2

204 Statistiker Vid RCC register arbetade under 2016 tre biostatistiker med analys, konsultation, datauttag, rapporter och presentation av data för epidemiologisk bevakning och kvalitetssäkring. Epidemiolog På RCC registerenhet arbetar en disputerad läkare och epidemiolog som ger metodstöd till kvalitetssäkrings- och forskningsprojekt. Sekreterare Vid RCC register finns en sekreterartjänst med uppgiften att ge stöd till verksamhetens enhetschef, administration och samordning. Sekreteraren har också en central roll vid utarbetandet och revideringar av vårdprogram och ger stöd till arbetet med standardiserade vårdförlopp. IT-personal På RCC arbetade två IT- tekniker med ansvar för nätverksunderhåll, mjuk- och hårdvarusupport, databaskonstruktion, regional INCA-support och rådgivning. IT-tjänsterna ger stöd till hela RCC organisationen. INCA-konstruktörer Konstruktörsverksamheten på IT plattformen INCA koncentrerades 2013 till tre konstruktörsteam med nationellt ansvar som lokaliserats till RCC Väst, RCC Norr och RCC Uppsala-Örebro. Konstruktörsteamet vid RCC Uppsala-Örebro bestod 2016 av fyra konstruktörer. I tillägg har konsultkonstruktörer anlitats motsvarande en halvtidstjänst. Under 2016 tillsattes en tjänst som Registerproduktägare (RPÄ) med uppgiften att i dialog samla in önskemål om registerutveckling. Konstruktionsarbetet omfattar de register som RCC Uppsala-Örebro respektive Stockholm har nationellt ansvar för. I tillägg utvecklas databaser för ett flertal icke-diagnosspecifika projekt, t ex ett regimbibliotek, läkemedelsregister och PROM-lösningar och SVF registrering. Samordningen av det nationella arbetet leds av nationell IT-chef med placering vid RCC Väst. Verksamheten vid RCC register Regionala tumörregistret (RTR) RCC ansvarar för regional cancerregistrering och statistik. Informationen används vid sammanställning av nationella cancerdata vid Socialstyrelsen och i epidemiologiska och kliniska studier. Till RTR inkom mer än canceranmälningar 2016 (inklusive icke-invasiva tumörer). Nyanmälda cancerfall under 2015 inrapporterades enligt schema till Socialstyrelsen i oktober Informationen tillgänglig i RTR är central för kontinuerlig kontroll av täckningsgraden och datakvalitet i kvalitetsregister. Kvalitetsregister för cancer RCC Uppsala-Örebro administrerar och underhåller regionalt f.n. 30 kvalitetsregister för cancer (Tabell 1), varav ansvaret är nationellt för 5 diagnoser (prostatacancer, lungcancer, peniscancer, KML och MDS). Totalt anmäldes mer än incidenta regionala cancerfall till kvalitetsregistren (samtliga diagnoser) under Informationen i flertalet register baseras på flera blanketter (anmälan, behandling, uppföljning). För cirka 25 % av dessa krävdes det begäran av kompletterande data minst en gång från inrapporterande kliniker. Detta utgör ett arbetskrävande moment, men bidrar till att en 3

205 mycket hög täckningsgrad uppnås (>95 %) jämfört med den lagstadgade inrapporteringen till nationella cancerregistret. Registerstudier 2016 gav RCC Uppsala-Örebro fortsatt stöd till epidemiologiska studier baserade på data från regionala och nationella kvalitetsregister och av RCC administrerade forskningsdatabaser (LcBaSe, CMLBaSe, PcBaSe, BcBaSe). Kring samtliga forsknings databaser har styrgrupper etablerats bestående forskningsintresserade kliniker och registerföreträdare. RCC statistiker har det primära ansvaret för analyser, men data bearbetas även av externa grupper i nära samarbete med registreföreträdare. Regionala vårdprocessgruppsmöten Under 2015 arrangerade RCC mer än 20 diagnosspecifika regionala vårdprocessgruppsmöten Nationella register, inrapportörs- och monitorsmöten I samarbete med nationella registerhållare arrangerade RCC under nationella möten. Regiondagar RCC register anordnar i samarbete med vårdprocessgrupper diagnosspecifika regiondagar. Syftet är att med stöd av data från kvalitetsregister i kunskapstyrningssyfte stämma av mot nationella vårdprogram och diskutera cancervårdens regionala resultat samt sprida kunskap om senaste rön Extern information/hemsida RCCs hemsida utgör en viktig informationskanal där bland annat rapporter, vårdprogram, register, blanketter och manualer finns tillgängliga för nedladdning. Utdata Rapporter och kvalitetssäkring Huvuduppgiften för RCC register är att tillhandahålla cancerdata av hög kvalitet som underlag för kvalitetssäkring. Resultaten presenteras i rapporter tillgängliga på hemsidan.. I de regionala vårdprocessgruppernas uppdrag ingår att ta fram en kommenterande text tillgänglig för ickespecialister som tydligt lyfter observerade avvikelser, identifierade förbättringsområden och mål inför det kommande året. Statistiker i respektive nationellt stödteam har i uppdrag att ta fram startsidor online där klinikens egna resultat kan jämföras mot regionala och nationella genomsnitt. I ett separat utvecklingsprojekt har INCA-plattformen anpassats så att online data omedelbart görs tillgängliga för inrapporterande kliniker. Denna lösning har vidareutvecklats genom lanseringen av Koll på läget för ytterligare diagnoser där kvalitetsindikatorer och målnivåer åskådliggörs i real tid för respektive inrapporterande sjukhus. I ett nationellt samarbetsprojekt deltar RCC Uppsala-Örebro i utvecklingen av en lösning som öppet på hemsidan (utanför inloggning) tillgängliggör sammanfattande resultat avseende kvalitetsindikatorer per diagnos. Forskning och utveckling Exempel på framgångsrik användning av kvalitetsregisterdata utgörs av forskningsverksamheten kring nationella prostatacancerregistret (NPCR, PcBaSe), kvalitetsregister för bröstcancer, BcBaSe och 4

206 kvalitetsregister för Kronisk Myeloisk Leukemi, CMLBaSe. Forskningsfynd publicerade från dessa databaser har visat på det mycket stora vetenskapliga värdet av att berika kvalitetsregisterdata med information från andra registerkällor. Resultaten har bland annat med hög upplösning kunnat visa på såväl regionala som socioekonomiska skillnader i handläggningen av cancerpatienter. Under 2016 har RCC fortsatt stödja denna utveckling genom att leverera data och ge metodstöd till forskningsprojekt samt genom samordning av länkningsprojekt utgående från kvalitetsregister för lungcancer och peniscancer. Samtliga RCC statistiker arbetar aktivt i registerbaserade forskningsprojekt. På RCC arbetar också två externt finansierade statistiker med analys av registerdata. Medarbetare vid RCC har externt forskningsstöd för registerbaserade studier från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, FORTE, Regionala forskningsrådet och Bröstcancerföreningen. Sedan hösten 2013 pågår ett registerbaserat doktorandprojekt om livsvillkor efter cancerdiagnos vid KI med handledning från medarbetare vid RCC. I samarbete med Socialstyrelsen och RCC Väst bedriver RCC Ua-Örebro ett projekt som syftar till att öka kvaliteteten i cancerregistret genom att via registerlänkningar och journalgenomgångar kartlägga vilka patienter som inte anmäls till cancerregistret utan enbart identifieras i dödsorsaksregistret. RCC registers enhetschef deltar som svensk representant i ANCR (Association of Nordic Cancer Registries) samt som nordisk representant i det europeiska cancerregistersamarbetet ENCR (European Network Cancer Registries). Sammanfattning RCC verksamhet 2016 i korthet enligt register centras uppdrag (13 punkter): 1. Stöd till uppbyggnad och drift av nya och befintliga nationella kvalitetsregister RCC Uppsala-Örebro nationella stödteam står i kontinuerlig dialog med registerhållare rörande utvecklingsbehov och önskemål om ny funktionalitet. Prioriteringar och arbetsordning bestäms av den nationella arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA (AKI). RCC Uppsala-Örebros konstruktörsteam ger service till ett tiotal nationella kvalitetsregister samt modullösningar. RCC Uppsala-Örebros INCA support ger stöd till regionens användare. Under 2016 har en användarundersökning genomförts mot registerhållarna för de fem kvalitetsregister RCC har nationellt ansvar för. Svaren har använts som grund för dialog och fortsatt utveckling av stöd till registergrupperna. 2. Tillsammans med övriga registercentra fungera som en nationell resurs i samordning avseende utvecklingsarbete och där kvalitetsregistren görs och där de olika registercentrens kompetens profilkompletterar varandra. RCC Uppsala-Örebro ger stöd till såväl regionala som nationella kvalitetsregister (tabell 1). 5

207 Utvecklingsarbetet samordnas via AKI där samtliga RCC finns representerade med olika kompetensprofiler. 3. Erbjuda kvalitetsregister ett färdigutvecklat IT-stöd och drift av registren som uppfyller lagens krav på säker kvalitetsöverföring och hantering av data. IT-stöd för samtliga kvalitetsregister erbjuds på INCA - plattformen I samarbete med landstingjurister bevakar AKI att lagens krav uppfylls avseende överföring och hantering av data 4. Driva kvalitetsregisteutveckling genom att utveckla nya funktioner och tjänster. Inom ramen för AKI samarbetet sker en kontinuerlig utveckling av INCA-plattformens funktionalitet, det gäller t.ex. skapande av läkemedelsregister, screeningregister, randomiseringsmöjligheter, lösningar rörande PREM och PROM, omedelbar online åtkomst till inrapporterade data och kommunikation och överföring av data till andra system. 5. Stödja registerhållare som sammanställer, analyserar och sammanställer registerdata på ett sådant sätt att de blir användbara för de medicinska professionerna, allmänheten och hälso- och sjukvårdens ledningsorgan för olika ändamål. RCCs stödteam medverkar vid utveckling och framtagande av årsrapporter och onlinelösningar för återrapportering. Under 2016 har öppen löpande webredovisning av utvalda kvalitetsindikatorer per regim/klinik börjat göras tillgänglig på RCCs nya hemsida Återkoppling och dialog med processledare och vårdprogramgrupper samt avstämning mot vårdprogram. Återrapportering görs också till beslutsfattare, bland annat RCCs styrgrupp, lokala RCC råd i respektive landsting, samverkansnämnden i Uppsala-Örebro regionen och enskilda kliniker/sjukhus. 6. Aktivt främja att innehållet i de anslutna registren håller en hög datakvalitet och täckningsgrad. RCC Uppsala-Örebro genomför regelbundna täckningskontroller mot regionala tumörregistret, monitorerar inkomna rapporter och efterforskar saknade anmälningar. I registrens funktionalitet finns inbyggda logiska kontroller som minskar risken för felinmatning vid källa. Stöd till diagnosspecifika valideringsprojekt i dimensionerna inrapporteringshastighet, täckningsgrad, jämförbarhet samt validitet visavi grundkälla baserad på RCC specifik lathund för validering. RCC håller i INCA utbildningar för in rapportörer och medverkar vid revision av manualer Aktiv användning av data i forskningssyfte bidrar till ökad datakvalitet. Under 2016 medverkan i internationellt jämförande projekt avseende registreringsrutiner och datakvalitet. 6

208 7. Aktivt främja att de anslutna registren mäter vårdens kvalitet i flera dimensioner och följer hela vårdkedjan. RCC Uppsala-Örebro ger aktivt stöd till processledare och vårdprocessgrupper vars uppdrag bland annat omfattar processkartläggning, bevakning av utrednings och behandlingsintensitet samt väntetider. Under 2016 har lösningar utvecklats för att använda kvalitetsregisterdata som stöd i den nationella satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF). Data används i allt högre utsträckning som underlag för regional och nationell nivåstrukturering av cancervården. 8. Aktivt främja kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister. Se ovan, punkt 7. I tillägg främjar RCCs arbetsteam ett ökat utnyttjande av kvalitetsregisterdata inklusive bevakning av kvalitetsindikatorer och identifiering av avvikelser. I arbetet ingår bevakning av implementering av, och avstämning mot vårdprogram Dialog med vårdprogram och registergrupp angående registerinnehåll (användbara data) Kontinuerlig rapportutveckling. Snabbare in- och återrapportering, inklusive omedelbar online rapportering med fokus på centrala kvalitetsindikatorer. Förenklad datatillåtkomst för deltagande kliniker. Inom ramen för vårdprocessarbetet, kurser i processledning och förbättringsarbete. 9. Tillhandahålla eller förmedla kompetens genom biostatistik, epidemiologi, programmering med förbättringsmetodik genom egen personal etablerade samarbeten. Vid RCC finns dessa kompetenser inkl. konstruktörskompetens. Via samarbete med UCR samt övriga RCC i landet inhämtas eller förmedlas kompetens avseende bl.a. hälsoekonomi, kommunikation och biostatistik. 10. Bevaka registerområden internationellt på ett övergripande plan. RCC Uppsala-Örebro är representerad i styrelsen för Association for Nordic Cancer Registries (ANCR) samt medlem i ENCR (europeiskt samarbete kring cancerregister). RCC deltar aktivt i International Cancer Benchmarking Partnership, ett globalt samarbete som syftar till att belysa och förstå orsaker till skillnader i canceröverlevnad, inklusive registreringsrutiner. Kontakter finns även mot cancerregisterorganisationer i USA (SEER) samt enskilda cancerregister i Europa, bl.a. Eindhoven cancer register och Thames cancer register i London. 11. Aktivt främja forskning med stöd av kvalitetsregister. RCC stödjer aktivt i regionala, nationella och internationella forskningsprojekt utgående helt eller delvis från kvalitetsregisterdata. Detta sker genom stöd avseende registerkunskap, projekt planering, kontakt med myndigheter samt epidemiologisk och biostatistisk kompetens (se ovan under forskning och utveckling) 12. Samverkan med industrin. 7

209 RCC besvarar kontinuerligt förfrågningar från industrin och kan erbjuda svar i form av översiktlig statistik. Industrin har möjlighet att delta som observatör vid av RCC arrangerade diagnosspecifika regiondagar. 13. Samverkan med nationell registerservice. RCC har utbytt information med nationell registerservice, dvs underlag för presentationer på NRSs hemsida. RCC har pga karaktären av kvalitetsregister på cancerområdet med egen tillgång till regionala tumörregister ännu inte haft behov av stöd rörande t.ex. täckningsgradsmätningar. En del av den kunskap och service NRS erbjuder finns tillgänglig på RCC. RCC har frekventa kontakter med representanter för Socialstyrelsens hälsodatabaser i samband med länkningsprojekt. Representanter från Socialstyrelsens samverkar med RCC och AKI i kodningsfrågor och i samband med att cancerregistret läggs upp på INCA. Mats Lambe

210 Kvalitetsregister vid RCC Register och vårdprogram Uppsala Örebro, Register/diagnos Ansvarig sjuksköterska/ koordinator Regional registrering Från diagnosår Nationell registrering Från diagnosår Totalt antal i resp regionalt register Period Antal ALL 1 Karin Olsson INCA Syd AML/AUL 1 Karin Olsson INCA Syd Ansvarigt RCC för nationell registrering Bröstcancer Gun-Britt Adamsson INCA Stockholm Gotland Cervix- och vaginalcancer 2 Jessica Barrefjord INCA Väst Corpusca (Endometrieca) 2 Jessica Barrefjord INCA Väst Esophagus/ventrikelca Annika Lidin-Lindqvist INCA Norr Hjärntumörer Jessica Nordlander INCA Norr Huvud- och halscancer 3 Gun-Britt Adamsson INCA Väst Hypofystumörer Jessica Nordlander INCA Stockholm Gotland KLL Karin Olsson INCA Stockholm Gotland KML Karin Olsson INCA Uppsala Örebro Koloncancer Annika Lidin-Lindqvist INCA Norr Lungcancer Karin Olsson INCA Uppsala Örebro Lever- och gallvägsca Annika Lidin-Lindqvist 1 september INCA Väst Maligna lymfom (exkl KLL) Karin Olsson INCA Syd Malignt hudmelanom Karin Olsson INCA Sydöst MDS Karin Olsson INCA Uppsala Örebro MPN Karin Olsson INCA Stockholm Gotland Myelom Karin Olsson INCA Väst Njurcancer Jessica Barrefjord INCA Stockholm Gotland Ovarialcancer 2 Jessica Barrefjord INCA Väst Pankreascancer Annika Lidin-Lindqvist INCA Sydöst Peniscancer Jessica Barrefjord INCA Uppsala Prostatacancer Karin Hellström INCA Uppsala Rektalcancer Annika Lidin-Lindqvist INCA Norr Seminom Karin Hellström 2009 INCA Stockholm Gotland Icke seminom Karin Hellström 2009 INCA Syd Tyreoideacancer Gun-Britt Adamsson INCA Väst Urinblåsecancer Jessica Barrefjord INCA Syd Vulvacancer 2 Jessica Barrefjord INCA Väst 9

211 Regionala tumörregistret vid RCC Register och vårdprogam Register Kontaktpersoner vid RCC Regional registrering Från diagnosår Totalt antal i RTR Nationell registrering Från diagnosår Ansvarig för nationell registrering Period Antal RTR Ingegerd Kyllerstedt Anette Johansson Lena A Pettersson (inkl icke invasiva tumörer) 1958 Cancerregistret, Socialstyrelsen 1 ALL och AML/AUL ingick tidigare i Akut leukemi registret. 2 Ingår i Svenska kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi. 3 Larynxcancerregistret ingår fr o m år 2008 i Huvud- och halscancerregistret. 4 Retrospektiv datainsamling för år utförd 2005 vilket innebär att data finns från Innefattar även kirurgiska ingrepp vid benigna leversjukdomar och levermetastaser. 6 Diagnosår 2015 är inte slutfört ( ) 10

212 REGISTERCENTRUM UCR REGISTERCENTRUM UCR UCR är Sveriges största nationella registercentrum som arbetar på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Vårt huvudsakliga uppdrag är att stötta och hjälpa befintliga register och register som vill utvecklas till att bli nationella. För närvarande stöttar UCR registercentrum ett 20-tal nationella register inom olika områden. Inom ramen för UCR registercentrum finns stor kompetens och bred erfarenhet. UCR registercentrum omfattar ett 50-tal experter på design och organisation av register, ekonomi, teknik, juridik, statistik, analys och vetenskaplig validering. Vi arbetar strikt enligt lagar och regler och vår hantering av data liksom våra tjänster och processer står under granskning av Datainspektionen. Det faktum att UCR registercentrum har en nära koppling till Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset bidrar till ett innovativt arbetssätt och en fortgående utveckling. UCR utgör ett nationellt och internationellt ledande kvalitetsregistercentrum inom utveckling och drift av kvalitetsregister inom rapportering av kvalitetsregisterdata för styrning, utveckling och utvärdering av hälso- och sjukvården inom kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister inom registerbaserad forskning PERSONAL Under 2016 har inga personer anställts och en person har slutat. 36 personer är anställda på registercentrumet. Elva konsulter har också varit en del av organisationen. Totalt har 48 personer varit en del av registercentrumets kärna. Personalen har utgjorts av: Sektionschef: Peter Hedman Verksamhetsutveckling: Monica Sterner IT-arkitekt: Tomas Snäckerström, Magnus Mickelsson, Karl Nyberg Systemutvecklare: Joakim Nilsson, Rodrigo Funes, Joel Damberg, Kalle Widell, Katrin Skagerberg Vink, Johan Millert, Fredrik Johansson, Andreas Ekström, Christina Nilsson, Malin Nord, Tomas Ringefeldt, Anders Klockar

213 Rapportutvecklare: Fredrik Hansson, Rosa Baranzano, Annika Edberg, Camilla Hartmann, Carl- Olof Joachimsson, Lars Norberg, Helena Pettersson, Roger Svensson, Patrik Eliste, Linda Engblom Projektledare: Patrik Holmqvist, Christina Bellman, Stefan Thunberg, Åsa Kölerud, Camilla Brodén Användbarhet: Stefan Blomberg, Safia Ameur Kravarbete: Malin Häggmark QA: Veronica Hagman Resurspersoner från administrativa sektionen: Maria Åslund (informationsansvarig), Linda Westergran/Beata Pajak (administration), Anja Esevik (administration), Lena Ohrt Grünberg (administrativ chef), Anja Kyllönen/Fredrik Karlsson (ekonomi), Katarina Durk Boustedt (personalfrågor) Resurspersoner från UCR IT: Pär Lundqvist, Dejan Sotra, Georgios Koutsogiannakis, Marek Sinski, Matts Högberg, Sören Gustavsson Medicinskt ansvarig: Jonas Oldgren Juridisk kontaktperson vid landstinget: Mats Holmberg UCR 2016 Under 2016 har registercentrumets arbete med registren fortskridit utifrån SKLs övergripande uppdrag och registrens önskemål. Omfattning på verksamheten har inte utökats, trots möjlighet, då osäkerheten kring fortsatt satsning och finansiering har varit och fortfarande är osäker. Inom verksamhetens olika områden som bland annat utveckling av register, rapportering av data, forskning med registerdata och kvalitetsutvecklande insatser har det skett utveckling vad gäller metoder, användbarhet och funktionalitet. Det internationella intresset har fortsatt växa och NICOR i England har valt att införskaffa UCRs infrastruktur för att ersätta deras egna äldre infrastruktur för register. Personal På grund av osäkerheten kring vad som händer efter satsningen på nationella kvalitetsregister, samt svårighet med att hitta rätt kompetens vid rekrytering har det inte anställts någon ny personal. Arbete med att omorganisera för att effektivare stödja registren har genomförts. Självorganisering bland teamen har prövats för att ytterligare optimera för nyttjande av kompetens samt ökandet av ett redan högt engagemang. Produktion Utveckling av registergemensamma lösningar ökade under det gånga året och vi ser önskemål att mer och mer gå åt det hållet. En tjänst för samordning av detta har införts under året och kommer arbeta aktivit med att utveckla detta än mer. Både vad gäller den tekniska infrastruktur som UCR bygger sina register på, som rapportportaler och rapportmallar, har underlättat och snabbat på utvecklingen av såväl inmatning som rapporteringen från register.. Arbetet med integrationer mot såväl journaler som andra system inom klinisk verksamhet har varit ett pågående arbete under hela året. Det har gjorts en hel del framsteg och flera integrationer finns nu i drift. Dock kvarstår en del problem med synkning mellan system som

214 inte alltid har teknisk karaktär utan snarare är kopplad till verksamheten. Utifrån den data som förs över kan vi se att myten om dubbelinmatning är kraftigt överdriven. Arbetet med kvalitetsutveckling inom klinisk verksamhet har fortsatt att utvecklats. Tillsammans med Qulturum i Jönköping har vi arbetat utifrån egenutvecklade modeller för arbetet och det har visat sig fungera mycket bra i verkligheten. Förhoppningen är att detta arbete blir allt mer uppmärksammat och att fler kliniska verksamheter gör ett försök att avsätta tid för detta då vi lärt att det är det vanligaste hindret för arbetet med kvalitetsutveckling. Forskning Under året har det startats flera nya RRCT-studier (randomized registry-based clinical trials) i registren. Ytterligare studier är på gång. Bland annat rör detta ett register; Strokeregistret, som ligger utanför UCR hos RC Norr. I och med denna studie är det praktiskt visat att UCR kan göra registerbaserade studier på i princip vilket register som helst, i Sverige och resten av världen. Resultaten av studierna kommer definitivt att ha stor påverkan på vården, både i Sverige och internationellt, och även för förståelsen vad gäller hur viktiga våra kvalitetsregister är. Antalet datauttag från registren, och därmed forskningen baserat på registerdata, fortsätter också att öka stadigt. Samarbete Samarbetet med andra registercentrum, RCC och andra intressenter har varit väldigt omfattande under Samarbetet har förutom många gemensamma möten även genomförts via flera praktiska projekt till nytta och utveckling för register och registercentrum. Exempel på dessa projekt är: Kommunikatörsnätverket Arbetet med Förbättringsguiden Utbildning för patientföreträdare RC-gemensamt PROM-förslag Förbättringsprojekt inom ramen för ST-utbildning Arbete med ITEM-banking Övrigt Registersektionen har emellanåt åtagit sig frågor som legat inom ramen för UCRs intresse men inte varit direkt kopplat till register. Detta har gällt tekniska frågor med koppling till studier, internationella register forskningsprojekt etc. I början v 2016 skapade UCR en Utvecklingssektion som tagit över alla dessa frågor så att registersektionen nu kan fokusera fullt ut på registren. Utvecklingssektionen kommer stödja registersektionen vid behov och kommer även att arbeta tillsammans med andra registercentrum i frågor kopplade till register med som ligger utanför det vanliga scopet. VERKSAMHETEN I KORTHET UCR har under året arbetat i enlighet med den uppdragsbeskrivning för registercentra som Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister fastställt. I alla de uppdrag och projekt som genomförts tillsammans med registren hos UCR har vi i vår stödjande roll strävat efter att utveckling ska ske i enlighet med uppdraget. Nedan beskrivs i korthet uppfyllnaden av de mål och aktiviteter som sattes i verksamhetsplanen för föregående år.

215 1. Utformning och utveckling av registrens design. Aktiviteter Fortsatt hög bemanning och kompetens inom MDI-området. Fortsatt arbetet med prototyper än mer för att korta utvecklingsarbete och höja användbarheten vid både inmatning och för rapporter Modernisering av flera registers rapporter utifrån design-guidelines Fler register har involverats i mer användarcentrerat arbetssätt. Flertalet besök har gjorts i verksamheten för att lära mer om behov och förankra registrens design. Arbetet med vårdprocessen för flera register för att bättre fånga relevanta data 2. PROM och patientmedverkan. Aktiviteter Utveckling och validera (tillsammans med RCSO) RAND-36 version för webb Dialog med register för att öka användningen av PROM Dialog med register för att öka andelen register med patientföreträdare i styrgruppen Utskick av patientrapporten i syfte att sprida erfarenheter och kunskaper från det projektet till andra RC, register och övriga intressenter Arbete med ITEM-banking 3. Statistik och datakvalitet i registren. Aktiviteter Samarbetet med statistikgruppen vid UCR (ca 20 personer) har utökats Antalet automatiserade tester vid utveckling av register har ökat Antalet automatiserade tester vid kontroll av registerdata har ökat Versionshantering av data har strukturerats än mer 4. Stöd till förbättringsarbete i registren Aktiviteter En person arbetar med praktiskt förbättringsarbete Fortsatt och fördjupat samarbete med Qulturum i Jönköping Fortsatt arbete med förbättringsprojekt för RiksSvikt Fortsatt arbete med förbättringsprojekt för Auricula Delaktig i gemensamt arbete gällande Förbättringsguiden

216 5. Stöd för att underlätta forskning med registren. Aktiviteter Administrativ resurs för att handa ha ansökningar Utvecklade rutiner och mallar för datauttag Modul för RRCT med kopplingar till EDC-system utvecklat, för att kunna sprida RRCT till fler register, även utanför UCR Utveckling av processer och checklistor för RRCT-arbete. Nära samarbete med UCRs forskningsdirektörer som agerar som rådgivare till forskare Näsa samarbete med sektionen för Klinisk forskning på UCR för att kunna koppla ihop register och studier på olika sätt Nära samarbete med Uppsala Biobank för att kunna koppla ihop register information och prover UCR stödjer lokala, regionala, nationella och internationella forskningsprojekt utifrån kvalitetsregisterdata. Godkänt projekt för att ta fram nationella riktlinjer för RRCT-studier i syfte att sprida kunskap och metodik till fler intressenter för att öka forskningen. 6. Hur RCO bidrar till att underlätta registrens datainsamling. Aktiviteter Integration mot journalsystem för flera register pågår Integration mot journalsystem för flera register är färdigställda En ny typ av integration planeras tillsammans med Cambio Utveckling av registrens gränssnitt pågår vilket kommer effektivisera manuell inmatning. Tjänst för användning av plattor är utvecklad Integration mot 1177 pågår Genomgång av variabler i olika register för att skala bort de som tillför minst nytta 7. Hur RCO bidrar till att underlätta registrens presentation av data och resultat. Aktiviteter Bistått flera register som arbetar med framtagning av egna versioner av Koll på Läget, en rapport utvecklad för snabb kontroll och uppföljning av verksamheten. Arbete pågår för att anpassa befintliga rapporter till framtagna guidelines för utformning av rapporter Arbete för export av data för flera register till informationsportaler är genomförda och fler pågår Dialog med flertalet register kring omarbete och användarcentrering av rapporter

217 Funktionalitet i ett register har utvecklats i enlighet med regler och krav för att få klassas som beslutsstöd och har fått en CE-märkning. Detta tillför en ny dimension för användandet av registret. 8. Relevant samverkan med annan verksamhet, exempelvis angränsande regionala uppdrag. Aktiviteter Nära samverkan med den regionala forskningsnod som ligger i anslutning till UCR Närvaro och kontakter med landsting inom sjukvårdsområdet bland annat genom arbetet med regional samordning som sker inom ramen för sjukvårdsområdet Samverkan med Akademiska sjukhuset i flera olika projekt Samverkan med RCC Uppsala-Örebro 9. Hur RCO verkar för en hög täckningsgrad och öppna redovisningar på en statistiskt rimlig nivå i registren. Aktiviteter Arbete för export av data för flera register till informationsportaler har pågått under året Fortsatt bidrag med material och tid för utbildning av nya anslutna enheter Öppna redovisningar görs i årsrapporter Data skickas till Öppna jämförelser Data skickas till Vården i siffror UCR 2017 Tillsammans med register, och samarbetspartners, kommer UCR under kommande år jobba energiskt för att nå de mål som är uppsatta för nuvarande satsning på kvalitetsregister och för att övertyga alla intressenter och registrens absoluta och direkta påverkan på svensk sjukvård och medborgarnas hälsa. Under 2017 väntar samma utmaning som vi stod inför Med tanke på den osäkerhet som finns inför finansieringen efter 2017 kommer UCR dock sannolikt att behöva anpassa organisationen efter en annan verklighet. Det behöver dessutom göras i god tid med tanke på den administration det innebär att göra en omorganisation och se hur en eventuell övertalighet kan tas om hand. Det innebär att registercentrumet redan till mitten av 2017 kan komma att behöva dra ner på personal och därmed verksamhet. För registren skulle det konkret innebära att efterfrågan kommer att överstiga kapaciteten i allt högre utsträckning vilket gör att alla register tyvärr inte kommer att kunna få det stöd som de efterfrågar. Det är en högst olycklig situation för alla inblandade parter, som vi naturligtvis kommer att undvika så lång det är möjligt, men utifrån den brist på information som råder kring registrens framtid kan vi komma att behöva agera innan framtida finansiering och uppdrag är beslutade.

218 Beslutsstöd blir en allt mer intressant möjlighet för registren med tanke på den data och den täckning som registren har. Under 2017 kommer beslut fattas om UCR ska ta på sig ett större ansvar inom detta område och utveckla den verksamheten fullt ut. Region Uppsala ställt sig bakom detta åtagande. Arbetet med utveckling av register, kvalitetsutveckling samt forskning kommer oavsett nivå att fortsätta. Mycket av det interna arbete som är gjort med processer, organisation och teknikutveckling gör att arbetet tillsammans med register har blivit än effektivare och vi hoppas det till viss del ska kunna balansera en lägre finansiering för registren längre fram. Överlag verkar 2017, trots den stora osäkerheten inför framtiden, bli ett väldigt produktivt år där vi har flera nyheter och förbättringar i alla register som väntas komma ut. Det omfattar alla områden från inmatning till rapportering och forskning.

219 Kliniska Studier Sverige Årsrapport 2016

220 Förord Det har varit ett intensivt och givande år inom Kliniska Studier Sverige där vi har utvecklat former för samarbetet mellan de sex regionala noderna och Vetenskapsrådet. En viktig uppgift har varit att inventera och diskutera hur utvecklingen och etableringen av de regionala noderna fortskrider. Vi har startat upp ett flertal utvecklingssatsningar som drivs av enheten eller av de regionala noderna i samverkan. Bland annat ett projekt för att utveckla tillgången till statistik och uppföljning av kliniska studier och ett projekt för att kartlägga kvalitetssystem och arbetsprocesser hos noderna. Webbplatsen har lanserats. Den är vår främsta kommunikationsyta och ska löpande utvecklas för att möta de behov som användarna har. En första större uppdatering av webbplatsen kommer att lanseras under början av Håll utkik! I september arrangerades Nationell konferens om kliniska studier, ett årligt tillfälle till dialog och samverkan genom föreläsningar, seminarier och diskussioner. Notera redan nu 2017 års konferens i din kalender, den 7-8 september. Etablerade kontakter med Danmark och England har under året gett många goda inspel och öppnat upp för samverkan internationellt. Låt oss tillsammans fortsätta utveckla ett gott samverkansklimat, nationellt och internationellt då kommer vi få mycket uträttat som bidrar till fler och bättre kliniska studier i Sverige. Tillsammans förbättrar vi möjligheterna att bedriva kliniska studier och bidrar därmed till utvecklad hälso- och sjukvård, ekonomiskt tillväxt och arbetstillfällen. Bästa hälsningar Håkan Billig, ordförande Kommittén för kliniska studier, Vetenskapsrådet Kaj Stenlöf, chef Enheten för kliniska studier, Vetenskapsrådet 1

221 Innehållsförteckning Kliniska Studier Sverige ett nationellt samarbete... 3 Nationella utvecklingssatsningar... 4 Nationell webbplats för kliniska studier... 4 Statistik och uppföljning av kliniska studier... 4 Feasibility... 4 Expertnätverk... 4 Kartläggning och behovsanalys av utbildningar för kliniska studier... 4 Samverkan kring kvalitetssystem och arbetsprocesser... 4 Standardiserad process för avtal mellan sponsorer och huvudmän... 5 Stödinsatser för kliniska studier på medicinteknik en förstudie... 5 Nationellt EDC-system, lagring av fångade data och nationell randomiseringstjänst... 5 Forskningspersonenkät... 5 Mer från Nodinventering... 5 Almedalen... 5 Nationell konferens om kliniska studier... 5 Kompetensnätverk... 6 EUPATI... 6 Masteruppsats... 6 Sammanfattningar från de regionala noderna... 6 Forum Norr... 7 Forum Uppsala-Örebro... 7 Karolinska Trial Alliance (KTA)... 8 Gothia Forum... 8 Forum Sydost... 9 Forum Söder

222 Kliniska Studier Sverige ett nationellt samarbete Kliniska Studier Sverige är ett nationellt samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sex sjukvårdsregioner. Huvuduppgiften är att samordna landets olika resurser för kliniska studier så att de kan nyttjas mer effektivt och ge fler patienter möjlighet att delta i studier oavsett var i landet de bedrivs. Systemet består av sex regionala noder, en vid varje hälsooch sjukvårdsregion, Kommittén för kliniska studier och Enheten för kliniska studier vid Vetenskapsrådet. Den övergripande inriktningen av arbetet leds av kommittén, som ansvarar för fördelningen av medel till noderna, liksom för medel till nationella utvecklingssatsningar. Regeringen utser kommitténs ordförande och nio ledamöter, varav två efter förslag från Vetenskapsrådet, tre efter förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och fyra efter förslag från branschorganisationer för läkemedel, medicinteknik, bioteknik och de privata vårdgivarna. De regionala noderna är kontaktpunkt för alla som vill bedriva kliniska studier i respektive region. Enheten är den samordnande funktionen som arbetar med att etablera effektiva samarbetsstrukturer och utveckla och koppla samman styrkorna inom samarbetet, för att skapa mervärden för alla intressenter. Enheten finns i Göteborg och har tio medarbetare. Kliniska Studier Sveriges vision En stark nationell infrastruktur för kliniska studier av hög kvalitet som ger bästa möjliga förutsättningar för utveckling av hälso- och sjukvård, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Akademin, hälso-och sjukvården och industrin har en god samverkan där delarna stärker helheten. 3

223 Nationella utvecklingssatsningar Kommittén för kliniska studier beslutar om medel till utvecklingssatsningar som hittar lösningar på gemensamma nationella utmaningar. Utvecklingssatsningarna leds av projektledare på Vetenskapsrådet eller på noderna. Nedan beskrivs de utvecklingssatsningar som pågår. Nationell webbplats för kliniska studier Syftet är att skapa en samlad nationell informationskälla om kliniska studier som underlättar genomförandet av och inspirerar till nya kliniska studier samt informera om Sveriges styrkor som forskningsland. Till grund för arbetet ligger en förstudie som identifierat olika användares krav och behov. En ny teknisk plattform och utökad information lanseras under början av Webbplatsen utvecklas successivt vidare under hela 2017 och merparten av utvecklingssatsningarna kommer generera innehåll till Statistik och uppföljning av kliniska studier Projektet ska säkerställa tillgången till god och ändamålsenlig statistik och uppföljning av kliniska studier i Sverige. Intressenternas behov av statistik har kartlagts och variabler som behöver samlas in har identifierats. Målsättningen är att hitta en lösning där alla studier som blivit godkända av etikprövningsnämnderna ska finnas registrerade i en studiedatabas hos Vetenskapsrådet. Budget Kliniska Studier Sverige 50 miljoner kronor i årligt regeringsanslag till Vetenskapsrådet. Feasibility Under hösten påbörjades planering av en förstudie för att kartlägga den nuvarande processen för studieförfrågningar (feasibilities) i Sverige. Olika intressenters behov av en förbättrad process ska kartläggas för att klargöra om det finns behov av ett samordnat nationellt förfarande. En styrgrupp har satts samman med representanter från läkemedelsindustriföreningen, ASCRO, SKL, Vetenskapsrådet och de regionala noderna. Expertnätverk Funktionella nätverk med kliniska specialister är bland annat viktiga för att bygga starka forskargrupper, utbilda nya forskare, samordna studier med flera kliniker och föra ut forskning till klinik. Projektet har under hösten 2016 inletts med en dialog med Svenska Läkarsällskapets (SLS) forskningsdelegation och en inbjudan att kunna delta i ett pilotprojekt har gått ut till SLS:s sektioner. Piloten ska ge svar på hur en expertnätverksstruktur skulle kunna se ut i Sverige och hur dessa nätverk kan organiseras och finansieras. Kartläggning och behovsanalys av utbildningar för kliniska studier Internationella och nationella kliniska studier av hög kvalitet ska öka i Sverige. Det kräver att det finns tillräckligt många och välutbildade personer som kan genomföra studier. Projektet ska främja att utbildningar inom kliniska studier erbjuds på ett likvärdigt sätt och med en hög nivå i hela landet. Projektet ska kartlägga befintliga utbildningar, analysera om utbudet stämmer överens med behoven samt undersöka hur det går att förbättra informationen om utbildningarna. Samverkan kring kvalitetssystem och arbetsprocesser Projektet kartlägger kvalitetssystem processer, rutiner och mallar inom noderna och analyserar möjligheter till synergier, samverkan och följdprojekt som kan öka kvalitén och effektivisera arbetet med kliniska studier. 4

224 Standardiserad process för avtal mellan sponsorer och huvudmän Projektet ska ta fram en standardiserad avtalsprocess för att underlätta för forskare, klinik och industri. Utifrån genomförd behovsanalys ska projektet leverera ett antal handfasta avtalsverktyg som bland annat kommer att tillgängliggöras på Stödinsatser för kliniska studier på medicinteknik en förstudie Projektet utvärderar behov av stöd och utbildning för att underlätta kliniska studier på medicintekniska produkter och hur detta stöd bäst tillhandahålls akademi, industri och sjukvård. Under hösten har insamlat material sammanställts och analyserats. Under våren ska projektet ta fram förslag på insatser, som ska lämnas på remiss till samtliga regionala noder samt övriga intressenter i projektet. Nationellt EDC-system, lagring av fångade data och nationell randomiseringstjänst Projektet ska undersöka möjligheter och förutsättningar för ett nationellt datainsamlingssystem (EDC-system, Electronic Data Capture) och en central randomiseringsfunktion för akademisk forskning. Projektet ska också utreda möjlighet och tänkbar driftsform för dessa funktioner hos ett centralt eller regionalt organ. Mer information om utvecklingssatsningarna, inklusive tidplaner och kontaktuppgifter, finns på kliniskastudier.se Forskningspersonenkät Projektet ska ta fram en enkät för personer som deltar i kliniska studier. Enkäten ska bland annat bidra till statistikunderlag för förbättringsarbete på forskningskliniker, möjliggöra anpassningar av studier efter deltagarnas behov och öka medvetenheten om möjligheten att delta i kliniska studier. Mer från 2016 Utöver det arbete som görs inom ramen för nationella utvecklingssatsningar har bland annat följande hänt under Nodinventering Under våren och försommaren besökte representanter från enheten samtliga noder. Tillsammans diskuterades hur utvecklingen och etableringen av noderna fortskrider, liksom hur samarbetet noderna emellan och med enheten kan utvecklas. Almedalen Den 5 juli arrangerades almedalsseminariet Hur gör vi kliniska studier till en integrerad och självklar del av hälso- och sjukvården?. Ett sjuttiotal personer kom för att under ledning av moderator Heidi Avellan diskutera om kliniska studier. Se rapport och filminspelning på kliniskastudier.se Nationell konferens om kliniska studier Nationell konferens om kliniska studier är ett årligt återkommande arrangemang med roterande värdskap mellan de regionala noderna. Nationell konferens om kliniska studier 2017 Tema: Framtidens kliniska studier När: 7-8 september 2017 Var: Aula Medica, Karolinska Institutet, Stockholm Regional värd: Karolinska Trial Alliance 5

225 På bild från vänster till höger: Jonas Oldgren, verksamhetschef på Uppsala Clinical Research Center (UCR) välkomnar till konferensen. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström tillsammans med moderator Lisa Kirsebom. Mingel i utställningshallen. Den 6-7 september anordnades 2016 års konferens med temat Pragmatiska patientnära studier större, snabbare och smartare. Forum Uppsala-Örebro var årets värd och 425 personer från akademi, hälso- och sjukvård och industri deltog. Material från konferensen finns på Kompetensnätverk Under året har enheten startat upp nätverk för kommunikationsfrågor, juridiska frågor och projektledningsfrågor. I dessa nätverk möts representanter från enheten och noderna och utbyter utmaningar och erfarenheter som kan stödja den fortsatta utvecklingen av Kliniska Studier Sverige. Nätverken träffas ungefär två gånger per halvår. EUPATI Enheten har tillsammans med andra aktörer deltagit i ett arbete med att utreda ett eventuellt svenskt deltagande i det europeiska patientdrivna initiativet EUPATI (European Patients Academy). EUPATI har som syfte att öka patienters engagemang i utvecklingen av nya behandlingar. Kontaktuppgifter till enheten, noderna och kommittén finns på Masteruppsats Under våren skrev Linnea Eidrup en masteruppsats på enheten, som del i sina studier i Affärskapande och Entreprenörskap inom Biomedicin vid Sahlgrenska Akademin. Uppsatsen kartlade vad som karaktäriserar processen och informationsflödet hos läkemedelsbolag när de beslutar var en ny läkemedelsstudie ska förläggas. Sammanfattningar från de regionala noderna Arbetet i varje nod leds av en nodföreståndare. De sex nodföreståndarna träffas regelbundet för att diskutera utmaningar och samverkan. Nedan beskriver nodföreståndarna arbetet under

226 Forum Norr Den regionala samverkan var redan tidigare väl etablerad inom Forum Norr, med lokala forskningscentrum runt om i regionen. Etableringen som regional nod har dock varit mycket betydelsefull för möjligheten till ökad samverkan och utveckling av verksamheterna. Detta har möjliggjort flera nya rekryteringar under 2016 i form av två nya projektkoordinatorer, en kommunikatör och flera nya forskningssjuksköterskor runt om i regionen. Stort fokus har under året lagts på den regionala basverksamheten för att svara på den ökade efterfrågan på kliniskt prövningsstöd. Vi har bland annat arbetat för att kunna erbjuda monitoreringskunnig personal i hela regionen samt påbörjat arbetet med regionala rutiner för feasibilityförfrågningar. Målsättningen har varit att nya studier i största möjliga mån ska bedrivas på flera håll i regionen, vilket idag sker. Forum Norr har under året även fokuserat på att etablera kontaktvägar och samarbetsformer med övriga regionala infrastrukturer för klinisk forskning, så som medicinsk teknik, biobanker, registercentrum, innovationsstrukturer och universitet. Vi har under året känt en stark uppslutning från de regionala landstings- och politiska ledningarna, vilket varit särskilt betydelsefullt för vårt arbete. Det nationella samarbetet med de andra noderna har varit värdefullt för utvecklingen av Forum Norr, både gällande arbete med nationella utvecklingsprojekt och kontakter i olika nationella nätverk. Nodföreståndare: Anna Ramnemark. Läs intervjuer med Anna Ramnemark och de övriga fem nodföreståndarna på Forum Uppsala-Örebro Forum Uppsala-Örebro är placerat som en separat enhet på Uppsala Clinical Research Center (UCR), som har arbetsgivaransvar medan uppdragsansvaret ligger på det Regionala Forskningsrådets Styrelse (RFR). De centrala delarna av Forum Uppsala-Örebros infrastruktur har etablerats under 2016, med en rådgivande grupp bestående av regionens sju FoU-direktörer (Nodrådet), som mötts fyra gånger. Dessutom har ett Lokalt Nodnätverk organiserats och mötts sex gånger under Nätverket, som utgör en central del i verksamheten, består av sju lokala samordnare som har ansvar för att etablera lokala nätverk för forskningssköterskor, prövare och andra grupper involverade i kliniska studier. Nätverket är också ansvarigt för att genomföra feasibilityförfrågningar och under 2016 har en gemensam process för detta tagits fram. Nätverket finansieras genom anslagna medel från RFR. Under 2016 har bland annat följande aktiviteter skett: - Nätverk för statistiker, jurister, forskningssköterskor och forskningsledare har etablerats. - En regional tjänstekatalog har utvecklats för att täcka rådgivning för de flesta aspekter av kliniska studier, från planering till genomförande och uppföljning. - En rad GCP-kurser och andra utbildningar har hållits. - Insamling av statistik för olika typer av kliniska studier genom anpassning av ResearchWeb startade under 2016 och kommer att rapporteras under tidiga En temadag arrangerades om pragmatiska kliniska studier, som var välbesökt och uppskattad. - Arrangerade Nationell konferens om kliniska studier med ett högt nöjdhetsindex från deltagare. Nodföreståndare: Patric Amcoff. 7