Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden. Anna-Helena Wiechel

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden 1(2) Sammanträde Kultur och fritidsnämnden Plats och tid ammanträde kl. 09:00 torsdagen den 23 mars 2017 Ordförande Sekreterare Annelie Högberg Anna-Helena Wiechel Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KFN Information: Avdelningen kultur- Vart är vi på väg? Dnr KFN Information: Kulturmiljö och dess program, samt riksintresse och kulturreservat Dnr KFN Information: Natura 2000 och naturreservat. Sofia Ström, kommunekolog Dnr KFN Information: Den nya bokbussen Dnr KFN Konstnärlig utsmyckning av Källdalsskolan Dnr KFN 2016/ Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Dnr KFN 2016/ Budgetdialog Kultur och fritid Dnr KFN 2017/ Ansökan om bidrag till Konstvandringen Södra Bohuslän 2017 Dnr KFN 2017/ Förvaltningschefen informerar Dnr KFN

2 Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden 2(2) Föredragningslista Föredragande 11. Ordförande informerar Dnr KFN Redovisning av anmälningsärenden 2017 Dnr KFN 2017/00007 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Undvik också citrus och nötter!

3 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2016/00105 Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon Konstnärlig utsmyckning av Källdalsskolan, del 2 Sammanfattning En konstnärlig gestaltning planeras till nybyggnationen av Källdalsskolan i Uddevalla. Byggnaden ska rymma en F6-skola, träningsskola, idrottshall, fritidsgård och infotek. Det kommer troligen att finnas ett kafé i anslutning till dessa verksamheter, som liksom fritidsgård och idrottshall och infotek kommer att nyttjas kvällstid och på helger av föreningar och boende i området. Vi söker konstnärliga gestaltningar som på ett positivt och stimulerande sätt tar sig an och berikar denna miljö för lärande och utveckling. En för verksamheten och platsen specifik gestaltning välkomnas. För tre av fyra konstområden har nämnden tagit beslut ( ). Det fjärde området rör del av Infotekets inredning. Fina och spännande miljöer, inte minst för barn. Maximal kostnad :- 3 skisser på Infotekets inredning har inlämnats 15 februari. Dessa har genomgåtts av sakkunniga Maria Carlgren, konstkonsult Källdalsskolan och kommunantikvarie Carl Casimir. Därefter har samråd skett med ansvariga för kommande verksamheter i Infoteket på Källdal. Under nämndmötet kommer en Powerpoint att visas som beskriver förslagen med tillhörande materialprover, därefter redogörs för de samråd som hållits inklusive förslag till ställningstagande Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kultur och fritid Muntlig föredragning på nämndmötet med Powerpoint och materialprover Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar vilket förslag som ska få fortsatt uppdrag. Ärendebeskrivning Konstnärlig gestaltning till nybyggnad av Källdalsskolan i Uddevalla I konstprogram för Källdalsskolan har Konstkonsulten Maria Carlgren och kommunantikvarien Carl Casimir bl a formulerat följande: En konstnärlig gestaltning planeras till nybyggnationen av Källdalsskolan i Uddevalla. Byggnaden ska rymma en F6-skola, träningsskola, idrottshall, fritidsgård och infotek. Det kommer troligen att finnas ett kafé i anslutning till dessa verksamheter, som liksom fritidsgård och idrottshall och infotek kommer att nyttjas kvällstid och på helger av föreningar och boende i området.

4 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2016/00105 Vi söker en konstnärlig gestaltning som på ett positivt och stimulerande sätt tar sig an och berikar denna miljö för lärande och utveckling. En för verksamheten och platsen specifik gestaltning välkomnas. Målgrupper Konsten ska interagera med flera målgrupper. Främst eleverna, som ska möta konst som upplevs som spännande, tillför nya tankar och skapar trivsel. Konsten får gärna stimulera flera sinnen och ha humor. Den ska beröra och kan därför gärna involvera elevmedverkan. Många av de kommande eleverna går idag på Herrestadsskolan, varför projekt med eleverna kan utgå från dem. För personalen och besökare ska konsten vara stimulerande, gärna med några signalverk som skapar blickfång och väcker nyfikenhet, samtidigt som de bidrar till att höja den estetiska upplevesen av verksamheten och byggnaden. Om konstnärlig gestaltning på Källdalsskolan Ambitionen med de konstnärliga utsmyckningarna är att identifiera olika verksamhetsdelar, vilket bidrar till orienteringen, men också att knyta ihop husets olika delar till en helhet. Även om konsten bör vara tillräckligt stark för att tala för sig själv, så ser vi inget hinder i att den också i olika sammanhang kan vara funktionell. Vi ser gärna att de teman som verksamheterna arbetar utifrån ska fungera inspirerande för de konstnärliga gestaltningarna. Från verksamheterna kommer följande önskemål: För skolans del är natur, med fokus på skogen, havet och fjället viktiga områden, tillsammans med värdegrundsfrågor och uppgiften att skapa trygghet. För infoteket och fritidsgård är det viktigt att skapa invändiga mötesplatser som möjliggör kreativitet, upptäckarlust, medskapande och upplevelser i en lugn och avslappnad miljö. Vad avser platsens historia, förra socknen och numera stadsdelen Herrestad, kan bland annat nämnas Lars Olsson ( ) från gården Groröd i Herrestad, som 1809 var en av riksdagens fyra talmän som undertecknade den Svenska grundlagen. Bybildningen är sannolikt medeltida och finns omnämnd Platser för konst och förslag på konstområden Vi har identifierat ett antal platser i huset lämpliga för konst och olika konstområden. Alla dessa kommer inte att realiseras, beroende på slutlig budget och inkomna förslagens karaktär. Av det skälet förbehåller vi oss rätten att diskutera olika kombinationer. Maximalt 12 skissuppdrag kommer att ges. Ovanstående text är en del av det material som gick ut till intresserade konstnärer i Sverige. Med hjälp av företaget Konstpool som sysslar med utlysningar fick vi god hjälp med spridningen av inbjudan och en metod för bedömning av kriterier vi ansåg borde uppfyllas.

5 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2016/00105 Resultat på inbjudan till intresseanmälan 94 svar inkom, vilket lett till omfattande arbete. Ett skäl till det var den relativt öppna inbjudan då vi sökte nåt som ännu inte finns och till flera platser i byggnationen. Om uppgiften varit att göra saken enkel kunde vi satsat allt på ett enda konstverk. Istället gavs uppslag till flera platser och metoder att jobba efter, plus att vi gav fem kriterier som sen skulle bedömas för samtliga. Vi trodde att vi i en första sortering skulle kunna sortera bort ganska många, men alla förslagställare stod kvar och alla har därför fått bedömmas enskilt. Efter samtal med projektledningen från samhällsbyggnadsförvaltningen, brukarna dvs Herrestadsskolan och träningsskolan, samt Kultur och fritids delar med fritidsgård, träningshall och infotek, utkristalliserades fyra områden till vilka vi skulle söka konstnärliga gestaltningar: 1. Kultur och fritids entré. Det är viktigt att denna entré skiljer sig och är synlig på håll. Maximal kostnad Signalverk till hallarna innanför Kultur och fritids entré och innanför huvudskolans entré (bägge platserna har 6 meter i takhöjd). Maximal kostnad Som en del av Infotekets inredning. Fina och spännande miljöer, inte minst för barn. Maximal kostnad Skolornas utemiljöer. A. Entréerna till skolgårdarna B. Mötes/sittplats utanför elevernas entré C. om möjligt önskas också några mindre figurer eller djur till de mera tätbeväxta delarna av skolgården. Maximal kostnad I samband med att tillgängliga medel fördelades utvaldes vilka som skulle få skissuppdrag. Sammanlagt har 10 skissuppdrag givits. Bedömning av inkomna förslag 7 av de inlämnade skisserna har nu bedömts av Kultur och fritidsnämnden. Återstår nu de 3 sista skisserna som inlämnades 15 februari. Även dessa 3 förslag har genomgåtts av konstsakkunninga Maria Carlgren och Carl Casimir, samråd har också skett med tilltänkt verksamhetsansvariga, arkitekt och inredningsarkitekt. Samråden redovisas på nämndmötet. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Carl Casimir Kommunantikvarie Expediera till Proj ledare Frida Olsson Samhällsbyggnadsförvaltningen Gunilla Svensson Uddevalla stadsbibliotek

6 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(8) Dnr KFN 2016/00146 Handläggare Utredare Anna-Helena Wiechel Telefon Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommundirektören fick av kommunstyrelsen uppdraget att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. De uppdrag som utredningen, KLK , tar fasta på är, enligt kultur och fritidsnämndens reglemente: Verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling och upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Kommundirektören föreslår att samtliga ovan nämnda ansvarsområden överförs från kulturoch fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, förutom uppdraget att vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling. Kommundirektören menar med denna förändring bland annat att frågor om kultur i offentlig miljö får genom flytt större genomslag i planeringen och ger en effektivare process. Kultur och fritidförvaltningen är enig med utredningen i det att frågor om estetik, kulturella miljöer, konstnärlig gestaltning och så vidare kommer för sent in i planeringsprocessen. Därför förordar kultur och fritidsförvaltningen en förvaltningsövergripande samverkan kring dessa frågor, förslagsvis i enlighet med Fyrbodalsmodellen. Att frånta kultur och fritidsnämnden ett centralt perspektiv vore däremot mycket olyckligt om Uddevalla kommun vill stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Vidare konstaterar förvaltningen att konstsamlingen och konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader utgör en gemensam helhet som inte bör separeras. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Delegationsbeslut kommunstyrelsens ordförande

7 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(8) Dnr KFN 2016/00146 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut Utredning, gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnadsområdet Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att följande uppdrag ur reglementet kvarstår hos kultur och fritidsnämnden: Verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling att följande uppdrag ur reglementet flyttas från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. att ett samarbete som rör byggnadskultur och kultur i den offentliga miljön snarast kommer till stånd mellan förvaltningarna samhällsbyggnad och kultur och fritid, för att säkra att det kulturella perspektivet får prägla planprocessen i ett tidigt skede. Ärendebeskrivning Kommundirektörens förslag och bevekelsegrunder Kommundirektören fick av kommunstyrelsen uppdraget att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. De uppdrag som utredningen tar fasta på är, enligt kultur och fritidsnämndens reglemente: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling, upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen

8 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(8) Dnr KFN 2016/00146 Kommundirektören föreslår att följande ansvarsområden överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader Ansvar för att vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling kvarstår hos kultur och fritidsnämnden. Ändringen av nämndernas ansvarsförhållanden föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisationerna, innebörande att berörd personal vid kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Som skäl till dessa förslag anges: Övriga delar i fysisk planering ingår redan i samhällsbyggnadsförvaltningen En sammanhållen samhällsbyggnadsprocess är eftersträvansvärd Frågor om kultur i offentlig miljö får genom flytt större genomslag i planeringen och ger en effektivare process Vidare föreslår kommundirektören att följande ansvarsområde överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Som skäl anges: beredning av namnärenden är tydligt kopplat till samhällsbyggnadsnämndens övriga ansvar kring exploateringsprojekt/detaljplaner det ligger väl i linje med förslagen om förändring av ansvaret för kultur i offentlig miljö Kulturen i samhällsutvecklingen Ett rikt kulturliv skapar tillväxt. 1 Mot bakgrund av detta, bör frågor som rör de kulturella näringarna vara hårdvaluta i kommuner som vill växa och utvecklas, i linje med övriga strategiska samhällsbyggnadsfrågor. Upplevelsen av en stad och dess omgivningar har subtila grunder. Det är dock givet att kulturlivet, stadens gestaltning och kulturmiljön är viktiga medspelare i huruvida staden uppfattas som attraktiv för besökare och boende. 1 Stadens kultur och tillväxt, Antoni, Rudolf & Mellander, Charlotta (2013) i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet

9 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(8) Dnr KFN 2016/00146 En stad där kulturen får en framträdande roll i samhällsbilden blir omtalad, uppskattad och attraktiv (ex Vara konserthus, Hammarkullefestivalen och Kulturkalaset i Göteborg, Akvarellmuseet på Tjörn, Borås skulpturer och Textile fashion Centre för att nämna några). De nationella kulturpolitiska målen (från 2009) anger Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Dessa mål tydliggör kedjan som det kulturella arvet ingår i, bevarande går hand i hand med bildning, användande och utvecklande. Om stora delar av det offentliga kulturella uppdraget lyfts ifrån sin övergripande enhet och lyfts in i ett nytt sammanhang, riskerar kedjan att försvagas. Länkarna förstärker varandra - dåtid, nutid och framtid vävs samman och förtydligas om organisationen runt perspektiven är en. Vidare uttrycks vikten av kulturens obundenhet. Ett sätt att säkra perspektivets betydelse i samhällsbyggnadsprocessen är att låta den även fortsättningsvis behandlas av en särskild remissinstans, där den samlade kompetensen finns, liksom nätverk och andra väsentliga sammanhang. Kultur och fritidsförvaltningens roll Kultur och fritidsförvaltningens uppgift är bland annat att arbeta med, utveckla och värna kulturens roll i samhällsutvecklingen. I begreppet kultur ingår både då, nu och sen. Kulturarvet dåtiden är den historiska identiteten som nutidens uttryck vilar på och tar spjärn emot. Kulturmiljön är den miljö som formats av mänsklig aktivitet och som berättar om människors liv. Vår kulturmiljö förändras ständigt. Kulturarvet består av såväl kulturmiljön som de traditioner som format människornas beteenden, berättelser och andra värden som generationer fört vidare. Konsten och de historiska konstnärliga uttrycken har en given plats i kulturarvet. Detta ska kultur och fritidsförvaltningen förvalta och utveckla. Uttryck för det övergripande kulturella arbetet på förvaltningen är bland annat offentliga arrangemang; kulturmiljö och berättande parat med nutida uttryck (Gömda glömda gårdar mm), traditionsenliga firanden på historiska platser i modern tappning (Valborg, nationaldagen), nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen gällande fysisk planering (exempelvis Årummet) bevakning av konstnärliga uttryck för offentlig gestaltning och utställning (i exempelvis Vitt Brus och Bohusläns museums konsthall mm), lokal kännedom om konstnärer och deras förutsättningar, kompetensutveckling, nätverk inom det kulturella området liksom omvärldsbevakning.

10 Tjänsteskrivelse 5(8) Kultur och fritid Historiska skäl till att kulturfrågor behandlas i kultur och fritidsnämnden Under och 60-talen gick en rivningsvåg genom Sverige. På 1970-talet blev reaktionerna mot detta allt mer högljudda. Det började talas om en rivningshysteri. Kombinerat med en ekonomisk kris under 1970-talets andra hälft kom så kulturarvsbevarande på den politiska agendan.2 För att säkra denna utveckling skapades bland annat utbildning i bebyggelseantikvarie från 1980-talet på universiteten. Politikerna i dåvarande kulturnämnden i Uddevalla krävde att få påverka utvecklingen genom att bli remissinstans i planfrågor. Uddevalla kommun skapade kommunantikvarietjänsten under slutet av 1990-talet. I rollen ingick ansvaret över kulturmiljöfrågor, konst och kulturarv bl.a. Tjänsten inrättades på kulturavdelningen i dåvarande kulturförvaltningen (sedan 2004 kultur och fritidsförvaltningen). Kultur och fritidsförvaltningens synpunkter på kommunledningskontorets utredning Tidigare kommunövergripande ambitioner med byggnadskultur och kultur i offentlig fysisk miljö 2011 beslutade kommunfullmäktige att anta styrdokumentet Offentlig miljö som konstform, styrdokument för gestaltning av offentliga miljöer.3 Styrdokumentet var ett resultat av Fyrbodalskommunernas projekt Offentlig miljö som konstform Fyrbodalsmodellen. Projektet gick ut på att öka graden av delaktighet och medverkan till helhetstänkande och långsiktighet kring konst, arkitekturfrågor och offentlig planeringsarbete. Dåvarande tekniska nämnden, miljö och stadsbyggnadsnämnden och kultur och fritidsnämnden berördes och involverades. Dåvarande miljö och stadsbyggnadsförvaltningens uppfattning var att projektet som helhet varit till gagn för kommunens arbete och att diskussioner om bildande av en så kallad planering-/beredningsgrupp för frågor rörande offentlig gestaltning och konst i offentlig miljö inletts.4 Denna planerings-/beredningsgrupp påbörjade ett arbete, som snart rann ut i sanden.5 Dessa tidigare ambitioner nämns inte i utredningen, men bör betraktas som ett viktigt inspel i sammanhanget. Namnberedning Namnsättning är viktiga uttryck för kulturarvet och bör vara kopplat till platsens ursprung och historia. Kommunens namnsättningsgrupp bör sträva efter vad som brukar kallas god ortnamnssed. Kultur och fritidsförvaltningen bedömer att nuvarande namngrupp har en lämplig sammansättning av kompetenser som rör planering, 2 KF MSB Kommunantikvarie anger brist på formulerad finansieringsmodell och personalomsättning som bakomliggande orsaker 3 Dnr KFN 2016/00146

11 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 6(8) Dnr KFN 2016/00146 lantmäteri och kultur. Det är viktigt att namngruppen har rätt förutsättningar för att leva upp till god ortnamnssed. Gränsdragningsproblematik och avsaknad av konsekvensbeskrivning Kommunledningskontorets utredning uttrycker att ändring av nämndernas ansvarsförhållanden bör avspeglas i förvaltningsorganisationerna, vilket innebär att berörd personal i kultur och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Vilka roller och funktioner på kultur och fritidsförvaltningen som är berörda av en eventuell överföring klargörs inte i utredningen. Vad gäller särskilt arbetet med uppdraget verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används involveras samtliga i kultur och fritidsförvaltningens kulturavdelning. En klar gräns för vilka som berörs eller inte berörs av en överflyttning är därför svår att dra. Av bland annat det skälet hade en risk- och konsekvensanalys varit på sin plats inför/som grund för kommunledningskontorets övervägningar och rekommendationer. För nämnden gäller samma sak; dess kulturella kompetens ska tillvaratas och beaktas - inte utarmas genom att kulturmiljöfrågorna lyfts från dess bord. Kultur och fritidsnämnden har många gånger haft en avvikande uppfattning i detalj- och översiktsplaner, jämfört med samhällsbyggnadsnämnden. Det tycks följaktligen finnas en klar poäng i att så viktiga frågor som vår kulturmiljö, får chansen att även behandlas av en part som står utanför den direkta processen. En part som dessutom ansvarar för övriga frågor inom kulturområdet. Kommunen har för närvarande ett konstregister där kunskaper om all kommunens konst samlas. Ett framgångsrikt arbete med den lokala kulturen bygger på nätverk och kontakter med hembygds- konst- och kulturföreningar, kulturutövare och utbildningar liksom på omvärldsbevakning. All konst i offentlig miljö ska också registreras. Det är tillnärmelsevis ogörligt att dela upp konstsamlingen med uppdraget att ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Konstregistret utgörs av den offentliga konsten i bemärkelsen konst inköpt med skattemedel. Den konst som finns utomhus ingår på samma sätt som den konst som hänger på väggarna eller på annat sätt utgör en del av inomhuset. Konsten och konstinnehavet är en helhet. För att kunna utveckla det offentliga konstinnehavet krävs kunskaper om vad som finns, vad som uttrycks och vad som saknas. Konstsamlingens förbättringspotential är att känna till igår för att ändra idag. Därför bör arbetet med den offentliga konsten även fortsättningsvis bedrivas sammanhållet. Motsägelsefullt resonemang Samhällsbyggnadsnämnden har idag ett ansvar, enligt plan och bygglagen 12:2, att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Av det skälet bör medborgarna kunna förvänta sig att adekvat

12 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 7(8) Dnr KFN 2016/00146 kompetens redan finns inom förvaltningens hägn, samt att förvaltningen arbetar utifrån lagstadgade principer. Så, menar utredningen, är också fallet. Kompetensen i förvaltningen är tillräcklig, eftersom bedömningar inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild hanteras inom nämndens förvaltning redan idag. Att kommunledningskontoret genom denna genomgång vill öka betoningen på kulturhistoriska värden i samhällsbyggnadsprocessen, välkomnas av kultur och fritidförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningen ser med tillförsikt på den eventuella omstruktureringen i samhällsbyggnadsförvaltningen så att kompetensen inom dessa fält får komma till tals tidigare i planfrågor och kan med det komplettera och förstärka de perspektiv som kultur och fritidsnämnden vanligen har i planärenden. Däremot ser förvaltningen inga skäl att flytta över delar av den kulturella kompetens som kultur och fritidsförvaltningen har till samhällsbyggnadsnämnden. Om kommunen anser att det är eftersträvansvärt att planprocesserna hålls samman inom en och samma förvaltning är det svårt att förstå att kommunen relativt nyligen placerade en så central fråga i sammanhanget som övergripande planeringsfrågor på kommunledningskontoret. Vad var skälen till att dessa frågor inte bedömdes stärkas genom att ingå i ett sammanhang? Ser kommunen fördelarna med att ha olika förvaltningars och nämnders syn på centrala aspekter av samhällsbyggnadsprocessen, bör kommunen hålla sig till den principen även i detta fall. Annars talar utredningen emot sig själv när den menar att byggnadskultur- och utsmyckningsfrågorna stärkts genom att de ingår i ett sammanhang. En förvaltning kan aldrig äga ett helt område, en hel process. Det kommer alltid förekomma gränsöverskridande aspekter. Detta förhållande är ju också berikande för den kommunala organisationen. Samhällsbyggnadsprocessen angår många, och bör så fortsätta göra. Kultur och fritidsförvaltningens uppgift är att tillföra samhällsbyggnadsprocessen sina perspektivutöver de som föreliggande ärende gäller - som att bygga för social sammanhållning, för folkhälsa och för möjligheten till rekreation. Därmed uppnås ändå inte målet med en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess, trots en eventuell flytt enligt förslaget. Sammanfattande synpunkter Nationella, regionala och kommunala policydokument visar med tydlighet att det kulturella perspektivet med nödvändighet bör vara del i samhällsutvecklingen. Därmed bör det också ingå i planeringsskedet av samhällsbygget. Att hitta en organisation där perspektivet får, som kommunledningskontorets utredning uttrycker det förtjänat genomslag är i allra högsta grad eftersträvansvärt. Att få till stånd en sådan samverkan bör inte vara en alltför stor utmaning för den kommunala organisationen. Om det dessutom, vilket kommunledningskontorets utredning antyder, finns kompetens på samhällsbyggnadsförvaltningen för bedömningar

13 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 8(8) Dnr KFN 2016/00146 inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild, ges ytterligare förutsättningar för ett näringsrikt samarbete mellan förvaltningarna i dessa frågor. Kommunens egen kulturplan anger dessutom att samhällsbyggnadsförvaltningen i sitt strategiska arbete särskilt bör beakta förutsättningar för en levande kultur. Det betyder inte att ta över ansvaret för den levande kulturen, utan att använda de resurser som finns på bland annat kultur och fritidsförvaltningen på ett adekvat sätt. Kultur och fritidsförvaltningen är enig med kommunledningskontorets utredning i det att frågor om estetik, kulturella miljöer, konstnärlig gestaltning och så vidare kommer för sent in i planeringsprocessen. I fråga om hur problemet ska åtgärdas går dock meningarna isär. Kultur och fritidsförvaltningen förordar en förvaltningsövergripande samverkan kring dessa frågor, förslagsvis i enlighet med Fyrbodalsmodellen. Att frånta kultur och fritidsnämnden ett centralt perspektiv vore däremot förödande om Uddevalla kommun vill stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna-Helena Wiechel Utredare Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden för kännedom

14 Delegationsbeslut Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2016/00446 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden remitteras till samhällsbyggnadsnämnden och kultur och fritidsnämnden Beslut Kommunstyrelsens ordförande beslutar att ärendet Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden remitteras till samhällsbyggnadsnämnden och kultur och fritidsnämnden för svar senast Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Expedieras till samhällsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden Delegationsbeslut ska lämnas till registrator för anmälan i nämnden. Om beslutet går sökande emot, ska beslutsförslaget vanligtvis kommuniceras (Förvaltningslagen 14) och kompletteras med hänvisning om hur man överklagar. Överklagandetid enligt kommunallagen upphör tre veckor efter den dag då bevis om justering av protokoll, från sammanträdet där beslutet anmälts, har anslagits på kommunens anslagstavla. Tid för överklagande enligt förvaltningslagen upphör tre veckor efter det att sökande fått del av beslutet.

15 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/00430 Ändrad förvaltningsorganisation för samhällsbyggnadsområdet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. I samband med ärendets beredning gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån den ändrade nämndstrukturen. Kommundirektörens utredning är nu avlämnad. Utredningens förslag innebär att nuvarande tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad läggs samman till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen redovisar också ett förslag till grundstruktur för förvaltningen. Kommundirektören föreslår samtidigt att vissa funktioner som nu finns i de två förvaltningarna (upphandling, IT, kommunikation och hållbar utveckling) överförs till kommunledningskontoret för att samordnas med övriga kommunövergripande stödfunktioner, respektive samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Utredningen anger också den nya förvaltningen som lämplig organisation att inrymma en eventuell framtida kommungemensam fordonsorganisation och kostverksamhet. Kommundirektören föreslår vidare att den organisatoriska tillhörigheten för strategiska markfrågor och frågor om kultur i offentlig miljö ska utredas vidare. Kommunstyrelsen föreslås att för egen del ställa sig bakom de förslag som berör den egna förvaltningen och i övrigt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att genomföra de förändringar som förs fram i utredningen och som inte kräver ytterligare underlag och beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommundirektörens utredning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att slå samman de nuvarande förvaltningarna tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

16 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 101 att rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att ställa sig bakom utredningen förslag till grundstruktur för förvaltningen redovisat i kommundirektörens utredning, att notera att ändringar av strukturen kan beslutas av förvaltningschef efter samråd med kommundirektör och nämndens presidium (i enlighet med Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun) samt med beaktande av att det krävs ytterligare beslut om förändringar i ansvaret för verksamheterna strategiska markförvärv och kultur i offentlig miljö ska genomföras, att ställa sig bakom utredningens förslag att funktionsområdena upphandling, IT och kommunikation ska hanteras utifrån samma organisations- och servicemodell som för kommunen i övrigt, dvs stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner vid kommunledningskontoret, att ställa sig bakom utredningens förslag att funktionen hållbar utveckling ska övergå till kommunledningskontoret, att ställa sig bakom att ansvaret för samlad kostverksamhet och samlad fordonsadministration ska läggas på samhällsbyggnadsnämnden och inrättas i samhällsbyggnadsförvaltningen, under förutsättning att samlad kost- och fordonsadministration införs, samt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att göra detsamma, att uppdra åt kommundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för strategiska markförvärv från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen/kommunledningskontoret, samt att uppdra åt kommundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden kommundirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(9) Dnr KS 2016/00446 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö (uppdrag från kommunstyrelsen ) samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. Som en följd av detta beslutades i början av 2015 att slå samman miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret. I samband med detta gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden /samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommundirektören redovisar nu uppdraget. I utredningen konstateras att de allra flesta områen inom fysisk planering, inklusive genomförande av åtgärder i det offentliga rummet hanteras inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömning av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbulden karaktärisktiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används finns dock hos kultur- och fritidsnämnden. Även ansvaret för VA- frågor och översiktsplanering ligger utanför nämnden (Västvatten resp kommunstyrelsen). Kommundirektörens slutsats är att frågor om estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens område. Syftet med nämndsammanslagningen var att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess där alla relevanta frågor inom fysisk miljö vägs samman. Att även flytta ansvaret för frågor om kultur i offentlig miljö till samhällsbyggnadsnämnden bedöms både skapa förutsättningar för att kulturfrågorna ges förtjänat genomslag i planeringen och skapa en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt reglementet i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp (namnberedningsgruppen) bestående av personal från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder ärendena till kultur och fritidsnämnden. Namnberedningsgruppen har tagit fram förslag till förändringar av ansvar samt tillägg och förenklingar av processen kring namnsättning. Ett av förslaget är att flytta ansvaret för beredning av namnärendena till samhällsbyggnadsnämnden.

18 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(9) Dnr KS 2016/00446 Förslagen om kultur- och namnfrågorna kräver reglementesändringar. Berörda nämnder ska ges tillfälle att yttra sig innan kommunfullmäktige fattar beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Utredning, gemensam förvaltningsorganisation, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden för svar senast Ärendebeskrivning Del 1 Kultur i offentlig miljö Tidigare beslut, utredningar och genomförda åtgärder Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. I samband med ärendets beredning gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån den ändrade nämndstrukturen. Kommundirektörens förslag innebar att tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad läggs samman till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen redovisade också en grundstruktur för förvaltningen. Kommundirektören föreslog samtidigt att vissa funktioner som nu finns i de två förvaltningarna (upphandling, IT, kommunikation och hållbar utveckling) överförs till kommunledningskontoret för att samordnas med övriga kommunövergripande stödfunktioner, respektive samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor samt att den organisatoriska tillhörigheten för strategiska markfrågor och frågor om kultur i offentlig miljö ska utredas vidare. Kommunstyrelsen beslutade att för egen del ställa sig bakom de förslag som berör den egna förvaltningen och i övrigt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att genomföra de förändringar som förs fram i utredningen och som inte kräver ytterligare underlag och beslut. Utredningens förslag har till övervägande delen genomförts och samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret arbetar nu vidare med förvaltningarnas interna organisation och utveckling.

19 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(9) Dnr KS 2016/00446 Kommunstyrelsens utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade : att uppdra åt kommundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. Nedan redovisas aktuella ansvarsfrågor enligt reglemente, bedömningar och förslag Nuvarande ansvarsförhållanden enligt reglementen Nedan beskrivs kultur- och fritidsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens nuvarande ansvar, direkt eller indirekt, inom området kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön enligt nämndernas reglementen. Det är svårt att exakt definiera begreppet kultur i offentlig miljö. Här görs avgränsningen till fysisk utformning och bevarande av kultur i offentlig miljö Kultur och fritidsnämndens ansvar 2 Särskilda uppgifter I nämndens reglemente kan, under 2 Särskilda uppgifter identifieras Följande av betydelse för utredningen: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling, upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen, Inom kultur- och fritidsförvaltningen hanteras frågorna huvudsakligen av avdelningen för kultur som ansvarar för konstnärlig utsmyckning av allmänna platser och kommunens lokaler samt handlägger kulturmiljöfrågor. Frågorna handläggs idag av en anställd. Samhällsbyggnadsnämndens ansvar Följande uppgifter har identifierats i nämndens reglemente som har betydelse för utredningen: 1 Allmänna uppgifter ha det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bl.a. vara part vad gäller alla frågor som rör hyresförhållanden och stå som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Dock ej extern förhyrning av bostäder där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs,

20 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(9) Dnr KS 2016/00446 underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom i den mån uppgiften inte givits åt annan, uppföra byggnader i den mån uppgiften inte givits åt annan, verkställa förvärv och försäljning av fastigheter samt upplåtelse med tomträtt om inte annat organ ålagts dessa uppgifter, genomföra exploateringen av mark för bostäder och andra verksamheter i den mån uppgiften ej åvilar annan, handha ärenden rörande utarrendering, uthyrning och andra upplåtelser av fastigheter då uppgifterna inte åvilar annan, handlägga frågor om upplåtelse av salutorg och allmänna platser, svara för kommunens skyldigheter som huvudman för allmänna platser, väghållare och gatumyndighet samt för bidragsgivningen till enskild väghållning, svara för den kommunala trafikövervakningen, bevaka kommunens intressen i ärenden angående fastighetsbildning, fastighetsbestämning, detaljplanläggning, byggnadsväsen, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar samt i andra ärenden som är jämförliga med dessa samt ärenden enligt miljöbalken, uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö, övervaka efterlevnaden av all lagstiftning som berör verksamheten och med stöd av lagarna meddela föreskrifter och beslut, UaFS Blad 17 samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda, vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet, 2 Uppgifter enligt speciallagstiftning uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har den närmaste kontrollen över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet, uppgifter inom miljö- och naturvårdsplanering, trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:234) om nämnden för vissa trafikfrågor, handlägga ärenden med stöd av Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,

21 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(9) Dnr KS 2016/ Delegering från fullmäktige antagande, upphävande eller ändring av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse, påkalla fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, påkalla förrättning enligt anläggningslagen, köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel och upplåtelse av tomträtt upp till ett värde av 100 basbelopp samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål, för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål. Överlåten beslutanderätt får inte användas i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Ärenden inom ovanstående områden hanteras idag av ett stort antal specialister och handläggare inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Bedömningar De allra flesta områden inom fysisk planering (exklusive kommunstyrelsens ansvarsområden gällande övergripande planeringsfrågor) hanteras idag av samhällsbyggnadsnämnden. Här görs avvägningar mellan t. ex. detaljplanens olika ingredienser; byggnaders placering och utformning, byggnadskultur, stads- och landskapsmiljöer, markbeskaffenhet, geologi, säkerhet, design av gatu- och parkmiljön, trafikfrågor, miljöfrågor, hållbarhet, ekonomi, genomförande osv. Två för planarbetet viktiga områden ingår idag inte i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde; VA-frågorna handläggs av Västvatten och frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömningar av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används handläggs av kultur och fritidsnämnden. Formellt remitteras normalt dock planerna efter handläggning till nämnder och bolag. Detaljplaner som omfattar för kommunen övergripande och principiella frågeställningar förs upp till kommunfullmäktige, Enligt nya rutiner (sk förprövning) startas inte arbete med nya detaljplaner utan att beslut tagits i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige om planen är av stor vikt, har principiell betydelse eller innebär kostnader för kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har även ansvaret för övrig planering och genomförande av åtgärder i det offentliga rummet (planering, anläggande och drift och underhåll inom gaturummet, grönområden, byggnader, parker mm), dock med undantag för de områden

22 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 6(9) Dnr KS 2016/00446 som nämns ovan. Frågor om t. ex. estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar i praktiken att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde. Mycket av kompentensen inom områdena finns dock redan inom förvaltningen men formellt ligger ansvar och handläggning på kultur och fritid. I samhällsbyggnadsnämndens ansvar ligger att göra helhetsbedömningar och därefter ta beslut. Själva poängen med en sammanhållen samhällsbyggnadsnämnd är att alla relevanta frågor inom offentlig fysisk miljö hanteras och vägs samman där. Inom nämndens ansvar finns i förvaltningen kompetens inom samtliga områden inom offentlig miljö. Bedömningar inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild hanteras inom nämndens förvaltning redan idag och det synes därför lämpligt att det formella ansvaret för frågorna överförs dit tillsammans med berörd personal från kultur- och fritidsförvaltningen. Härigenom stärks byggnadskultur- och utsmyckningfrågorna genom att de då ingår ett sammanhang, såväl arktiektoniskt, tekniskt, planerings- och genomförandemässigt och inte minst ekonomiskt. Förslag Kommundirektören föreslår att följande ansvarsområden överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader Ansvar för att vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling kvarstår hos kultur och fritidsnämnden. Ändringen av nämndernas ansvarsförhållen föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisation, innebörande att berörd personal vid kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Del 2 Namnsättning av gator, vägar, stadsdelar, allmänna byggnader m.m. Nuvarande beslutsgång i namnärenden Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt dess reglemente i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp bestående av personal från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder i sin tur ärendena till kultur och fritidsnämnden. I namnberedningens arbete sker samråd med bl.a. hembygdsföreningar, fastighetsägare, verksamhetsutövare m.fl.

23 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 7(9) Dnr KS 2016/00446 Förändringsbehov och ärendets handläggning Namnberedningen har tagit fram förslag som dels rör vilken nämnd som bör ansvara för beredningen av fullmäktiges nämnärenden, dels har man uppmärksammat behov av kompletteringar, förenklingar och förtydliganden av rutiner. Då ärendet har kopplingar till kommundirektörens uppdrag om kultur i offentlig miljö handläggs frågan av kommunledningskontoret i samverkan med namnberedningens sammankallande. Namnberedningens överväganden och förslag Stadsdelar, bostadsområden och industriområden När det gäller namnsättning av stadsdelar, bostadsområden och industriområden finns inga kommunala regler. Namnberedningen anser att det bör finnas ett regelverk för detta, åtminstone när det gäller kommunala exploateringar och/eller där kommunen ska vara huvudman för allmän plats. Namnberedningen föreslår att ett tillägg enligt ovan görs i ansvarig nämnds reglemente. Namnsättning av nya allmänna byggnader För namnsättning av nya officiella/allmänna byggnader finns det inget regelverk. I huvudsak kan det handla om nya kommunala byggnader såsom skolor, förskolor, gruppbostäder, äldreboenden mm. Namnberedningen anser att det bör finnas ett kommunalt regelverk för hur namnsättningen av kommunala byggnader/anläggningar ska gå till. Namnberedningen bedömer att dessa ärenden bör kunna avgöras av den nämnd som ska utöva verksamhet i respektive byggnad. Samråd med beredningen bör dock alltid ske innan nämnden fattar beslut. Förenklade beslutsvägar vid mindre justeringar av gatu- och vägnamn m.m. Det förekommer att justeringar görs av redan namngivna gator och vägar. Enligt nuvarande regler ska kommunfullmäktige fatta beslut i dessa ärenden. Namnberedningen föreslår att den nämnd som ansvarar för beredning av namnärenden ges rätt att fatta dessa beslut. De fall det ska röra sig om är förlängning av redan namnsatt gata/väg, flyttning av gräns mellan två redan namnsatta gator/vägar samt förändring av stavning av redan beslutat namn. Ansvarig nämnd för beredning av nämnärenden Beredning av namnärenden är tydligt kopplat till samhällsbyggnadsnämnden övriga ansvar kring exploateringsprojekt/detaljplaner. Namnfrågorna bör därför föras över från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Detta ligger också väl i linje med förslagen om förändring av ansvaret för kultur i offentlig miljö. Förvaltningsorganisationen Ändringen av nämndernas ansvarsförhållen föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisation, innebärande att berörd personal i kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen.

24 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 8(9) Dnr KS 2016/00446 Del 3 Förslagen i sammanfattning Förslag till reglementesändringar Följande uppgifter i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Följande uppgifter tillförs samhällsbyggnadsnämndens reglemente: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, att upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, andra allmänna platser, kvarter, stadsdelar, industriområden och bostadsområden som omfattas av kommunalt markägande, besluta om förändring av sträckning och stavning av redan namnsatta gator och vägar. Övriga förslag Officiella byggnader namnsätts av respektive verksamhetsutövande nämnd efter samråd med samhällsbyggnadsnämndens funktion för namnfrågor. Förvaltningsorganisationen anpassas så att den speglar nämndernas ansvarsområden. Peter Larsson Kommundirektör

25 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 9(9) Dnr KS 2016/00446 Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

26 Förslag till gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnad 1

27 Innehåll 1. Bakgrund 2. Nuvarande organisation 3. Organisatoriska principer och ställningstagande 4. Kommentarer till ny organisation 5. Organisationsschema samhällsbyggnadsförvaltning 6. Sammanfattning och förslag till beslut 2

28 Bakgrund Nedanstående beslut ligger till grund för förslag till ny förvaltningsorganisation samhällsbyggnadsförvaltning. 227 Protokoll Kommunstyrelsen KS Dnr 2014/00350 Ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet Beslut Kommunstyrelsen beslutar att för egen del tillstyrka beredningens förslag för samhällsbyggnadsområdet att uppdra åt kommundirektören att, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt nedan, ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån en ändrad nämndorganisation på samhällsbyggnadsområdet. Uppdraget ska genomföras med målsättningen beslut ska fattas med verkan senast från och med 1 januari Protokoll Kommunfullmäktige KS Dnr 2014/00350 Ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet Beslut Kommunfullmäktige beslutar att miljö och stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden ska läggas samman till en samhällsbyggnadsnämnd, att ett utskott till kommunstyrelsen ska inrättas får handläggande av bl. a. miljö- och byggärenden där kommunen är part och som samhällsbyggnadsnämnden på grund av jäv därför inte kan besluta i, att kommunstyrelsen ska vara ansvarig nämnd får den kommunala lantmäterimyndigheten, att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram förslag till reglementesanpassningar i enlighet med ovan och utifrån beredningen förslag, samt att ovan förändringar ska gälla från och med 1 januari

29 Nuvarande förvaltningsorganisation Tekniska kontoret Förvaltningen hade vid utgången av 2014 ca 195 årsarbetare och ett årligt kommunbidrag på 92,6mkr kr. Därtill tillkommer kommuninterna avgifter på 370,5mkr samt externa intäkter motsvarande 43,5mkr. Förvaltningen är uppdelad i följande avdelningar: Administrativ avdelning Administrativa avdelningen har till uppgift att svara för: sekreterarskap för nämnden samordning av budgethantering och kostnadsuppföljning redovisning och ekonomistyrning handläggning av leverantörsfakturor extern-, intern- och hyresdebitering administrativ service till förvaltningen tekniska kontorets kassafunktion (in- och utbetalningar) kravverksamhet administration av borgensåtagande fastighetsdeklaration kundtjänst till förvaltningen Stab Tekniska kontorets stab har till uppgift att svara för: Miljöstrategi IT-strategi HR Omvärldsbevakning Kommentar Stab: Beslut har fattats av kommundirektören i dennes ledningsgrupp att resurser inom HR (personalfrågor) organiseras centralt och utgör stöd till förvaltningarna. I tekniska kontorets stab finns idag även egen upphandlingsresurs. Detta är en unik lösning i kommunen och ett undantag från den i övrigt centralt organiserade funktionen. Inom ramen för utvecklingsarbete Korpen har gjorts ett arbete med att definiera stabsresurser på lokal nivå kopplat till tekniska förvaltningen och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsavdelning Fastighetsavdelningen har till uppgift att svara för: ny- och ombyggnad av kommunala fastigheter drift och underhåll av kommunägda byggnader och lokaler förvaltning av kommunägda byggnader och markinnehav lokalvård av kommunala förvaltningslokaler 4

30 Gatu- och parkavdelning Tekniska nämnden ansvarar för Uddevalla kommuns väghållning, i huvudsak inom tätorterna Uddevalla, Ljungskile, Hogstorp och Lane Fagerhult. Målet med verksamheten i parker och grönområden är att med kommunala parker, lekplatser och grönområden ge förutsättningar för aktivitet och rekreation, samt skapa en tilltalande stadsbild. Gatu- och parkavdelningen har även till uppgift att svara för: Planering, drift och underhåll av parkeringsanläggningar samt uthyrning av parkeringsplatser Flyttning av felaktigt uppställda fordon Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Nyttokortparkeringstillstånd Dispenser från lokala trafikföreskrifter Tillfälliga parkering- och trafikeringstillstånd Parkeringsövervakning Industrispår Kuröd Trafikplanering/säkerhet (omnämns ej i förvaltningens beskrivning av uppdrag på inblicken ) Mark- och Exploateringsavdelning Mark- och exploateringsavdelningen har till uppgift att svara för: Exploateringsverksamhet beträffande industrimark och bostadsområden på kommunal mark Köp och försäljning av fastigheter Tomträttsfrågor Arrendefrågor Serviceavdelning Serviceavdelningen har till uppgift att svara för: Lokalvård av kommunala förvaltningslokaler Bostadsanpassning Byggservice Kommuntryckeri Vaktmästeri/Bilpool 5

31 Miljö och stadsbyggnad Förvaltningen hade vid utgången av 2014 ca 70 årsarbetare och ett årligt kommunbidrag på 23,8 mkr. Därtill tillkommer kommuninterna avgifter på 3,6 mkr kr samt externa intäkter motsvarande 20,2 mkr. Förvaltningen är uppdelad i följande avdelningar Administration Administrativa avdelningen ansvarar för ekonomi, personal, nämndadministration, reception och kundmottagning för Miljö och Stadsbyggnad. Miljöavdelning Miljöavdelningen ansvarar för miljötillsyn, allmänna miljö- och hälsoskyddsfrågor och livsmedelshygien. Utöver tillsyn och tillsynsprövning gör avdelningen utredningar, undersökningar och provtagningar. för att ge nämnden ett brett underlag för sina beslut. Rådgivning till verksamhetsutövare och allmänhet samt medverkan och samråd i samhällsplaneringen bidra till att förebygga eventuella miljö- och bebyggelsekonflikter. Planavdelning Planavdelningen ansvarar för kommunens fysiska planering avseende detaljplaner. Detaljplaner reglerar i detalj var och hur man får bygga. Sådana görs mest för sammanhållen bebyggelse i tätorterna och där det finns mycket fritidsbebyggelse. Byggavdelning Byggavdelningen ansvarar för bygglov, förhandsbesked, och tillsyn med mera Kart och mätavdelning Avdelningen producerar kartor, utför mätningar, beräkningar och utsättningar och utvecklar geografiska informationssystem. Lantmäteriavdelning Lantmäteriavdelningen ansvarar för fastighetsbildning och registrering av förändringar i fastighetsindelningen inom Uddevalla kommun. Avdelningen ansvarar även för plan-, adress- och byggnadsregistren. 6

32 Hållbar utveckling Avdelningen Hållbar utveckling ansvarar inför kommunstyrelsen för kommunens miljömålsarbete och miljömålssystem (EMAS) inklusive planering, genomförande och uppföljning av den interna och externa miljörevisionen. Avdelningen ansvarar också för kommunens interna och externa miljöinformation. Energi- och klimatrådgivning Våra kommunala energi- och klimatrådgivare finns på Miljö och Stadsbyggnad och svarar kostnadsfritt på frågor om uppvärmning, energikostnader, energieffektivisering, transporter, klimatet, statliga bidrag på energiområdet och mycket annat. Sammanfattning över förvaltningarnas personal dec 2014 och ekonomi, budget 2015 Tekniska kontoret Avdelning Antal anst Åa Intäkt avgift Intäkt KB Intäkt totalt Administrativa avd. 8,5 2,6 11,1 Stab 1,7 4,3 6,0 avd. överskottskrav 3 milj. Fastighetsavd 541,7 0,0 541,7 Gatu- och parkavd. 34,9 77,3 112,2 Serviceavd. 53,3 8,2 61,5 Mark & exploatering 20,3 1,7 22,0 Totalt 660,4 94,1 754,5 Avdelning Antal anst Åa Intäkt avgift Intäkt KB Intäkt totalt Miljö och stadsbyggnad Administrativ avd. 0,8 8,8 9,6 Miljöavd. 9,3 5,1 14,4 Planavd. 0,8 4,8 5,6 Byggavd. 5,6-0,3 5,3 Kart- och mätavd. 3,9 2,2 6,1 Lantmäteriavd. 6,1 0,4 6,5 Hållbar utveckling 0,0 1,6 1,6 Totalt 26,5 22,6 49,1 Summa 686,9 116,7 803,6 7

33 Organisatoriska principer och ställningstagande En viktig förutsättning vid bildandet av en ny gemensam samhällsbyggnadsförvaltning är, ur ett förändringsledningsperspektiv, behovet av förankring och involvering av chefer och medarbetare. Jag bedömer det som viktigt att organisationens nya förvaltningschef utses i god tid för bidra till. - Ökad tydlighet och minska onödig oro i organisationen Vidare utformning av organisation och bemanning i förvaltningens understrukturer En väl genomarbetat verksamhetsplan och detaljbudget för verksamhetsåret 2016 Kommunstyrelsen har förtydligat det uppdrag gavs till kommundirektören innebärande att det i uppdraget även skall ingå att bedriva ett rekryteringsförfarande av förvaltningschef. Förslag till ny förvaltningsorganisation bör för ny förvaltningsledning lämna öppet för viss anpassning. Den nya organisationen bör stödja förutsättningarna för ett effektivt ledningsarbete. Ytterligare en princip är att ny organisation skall stödja en ny gemensam kultur och främja att verksamheter och medarbetare som tidigare inte arbetat tätt tillsammans nu tydligare integreras gemensamt kopplat till samhällsbyggnadsprocess, myndighetsutövning och service. En ny samhällsbyggnadsförvaltning innebär även en möjlighet att se över förvaltningsspecifika uppdrag och resurser i förhållande till kommunövergripande styr- och ledningsfunktioner. Denna utredning inkluderar inte en ev. möjlig kommungemensam serviceförvaltning och vad detta skulle kunna ha för påverkan av förvaltningens utformning. Nuvarande serviceavdelning kan dock utvecklas ytterligare som en del i den kommunala helheten inom ramen för samhällsbyggnadsförvaltningen. Vad gäller Hållbar utveckling föreslås denna funktion övergå till kommunledningskontoret och samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Ur ett styr och ledningsperspektiv finns tydlig koppling till kommunövergripande arbetssätt och ledningssystem i övrigt. En gemensam stab och administration i den nya sammanslagna förvaltningen bör innebära en möjlighet till rationalisering och ekonomisk effekthemtagning i förhållande till budget Samlad budget för dessa verksamheter 2015 motsvarar 26,7 miljoner. Detta bör inarbetas senast i verksamhetsplan och budget

34 Kommentar till ny förvaltningsorganisation Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås bestå av fem avdelningar. Antalet avdelningar minskas således från 13 till 5 i och med att de två förvaltningarna tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad slås samman. Härigenom finns förutsättningar att bilda en effektiv ledningsgrupp. Målet är att bilda avdelningar som tillvaratar samband (funktion och process) och härigenom ges ett tydligt uppdrag och få möjlighet till effektiviseringar inom större verksamhetsområden. Förslaget skall ses som vägledande för ny förvaltningsorganisation dock måste för ny förvaltningsledning lämnas öppet för viss anpassning på understruktur. Ökade funktionella samband eftersträvas på ledningsnivå (färre avdelningschefer med tydliga ledningsuppdrag), en effektiv och samordnad stab och administration, tydligt servicekluster samt ytterligare renodling mellan förvaltningen och kommunledningskontoret vad gäller kommungemensamma funktioner. Avseende samband process är tanken att söka ökad organisatorisk samordning i förvaltningens uppdrag kopplat till planerings- och genomförandefas samt de delar som kopplas till myndighetsutövning. Utredningen föreslår vidare att funktionsområde upphandling, IT och kommunikation hanteras utifrån samma organisation- och servicemodell som för kommunen i övrigt d.v.s. stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner på kommunledningskontoret. Under 2014 förändrades även kommunens organisation för HR i den riktningen. Förväntade effekter i den nya organisationen är effektiva processer, minskade kostnader samt bibehållen/ökad kvalitet/kvantitet. Preciserade mål och effekter för den nya förvaltningen utarbetas och tydliggörs i aktuella styrdokument såsom strategisk plan , flerårsplan samt verksamhetsplan/detaljbudget Områden där minskade kostnader bedöms möjliga är framförallt inom administration och stab samt ledningsorganisation. Detta skall analyseras särskilt och inarbetas i verksamhetsplan och budget Vidare bedöms den förändring som genomförs inom serviceavdelningen ha en positiv påverkan på kommunen som helhet. Även detta måste bedömas och inarbetas i verksamhetsplan och budget

35 Åldersstruktur (Befattningar där innehavaren under 2015 är 65 eller äldre) Följande tabell utgör underlag för bedömning och prövning av möjlig effekthemtagning i samband med naturlig avgång. Tekniska Avdelning Service Mark & exploatering Fastighet Antal Åa som slutar , ,3 Miljö och stadsbyggnad Avdelning ,4 Kart o. mätavd. Administrationen Byggavd. Miljöavd. (Timanställd) 3,4 Totalt 10,7 10

36 Avdelningar och ansvarsområde i ny förvaltningsorganisation: Följande avdelningar föreslås (obs arbetsnamn) Avdelning stab och administration Avdelning Planering Avdelning Genomförande Avdelning Myndighetsutövning Avdelning Service Avdelning stab och administration: En gemensam avdelning, stab och administration inrättas där följande administrativa uppgifter ingår: sekreterarskap för nämnden samordning av budgethantering och kostnadsuppföljning redovisning och ekonomistyrning handläggning av leverantörsfakturor extern-, intern- och hyresdebitering administrativ service till förvaltningen kassafunktion (in- och utbetalningar) kravverksamhet administration av borgensåtagande fastighetsdeklaration kundtjänst till förvaltningen* (Ref beslut medborgarcenter som inrättas 2016) Baserat på en mer klassisk definition av stab föreslås följande ansvarsområden organisatoriskt tillhöra denna avdelning: verksamhetsutveckling projektledning och projektekonomi för stora projekt juridisk kompetens (upphandlas och avropas vid behov) medborgardialog omvärldsspaning/benchmarking övergripande verksamhetsstyrning/kontroll och planering sammanställning av statistik och analys controllerfunktion 11

37 Avdelning planering Avdelningen ansvarar för att inom ramen för förvaltningens uppdrag utarbeta program och planer för utveckling av det offentliga rummet, genomförande av bl. a. samhällsbyggnadsstrategi och lokalförsörjningsplan. Enheter inom avdelningen Detaljplanering innebär ansvar för kommunens fysiska planering avseende detaljplaner. Detaljplaner reglerar i detalj var och hur man får bygga. Sådana görs mest för sammanhållen bebyggelse i tätorterna och där det finns mycket fritidsbebyggelse. Kommunstyrelsen ansvarar för översiktsplanering. Frågor rörande förprövning bereds enligt av kommunstyrelsen beslutad särskild rutin (förprövning) under kommunledningskontorets ansvar och beslutas av kommunstyrelsen Trafikplanering är en del av den översiktliga planeringen för hela staden och kommunen. Ansvar för övergripande infrastruktur (bilar, kollektivtrafik, gång och cykeltrafik mm) ligger på kommunstyrelsen och ingår i översiktsplan och dess fördjupade delar. För att få en koppling till arbetet med detaljplanering och drift och underhållsfrågor inom gatuområdet föreslås dock att i ett första läge tjänsten placeras inom samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsavdelning. Ansvar för övriga frågor, d.v.s. den dagliga driften, inom trafikområdet föreslås ligga på Genomförandeavdelningens verksamhet för gator. Stadsmiljö innebär att arbeta med gestaltning av stadsmiljön utifrån olika frågeställningar som att bygga om och att bygga nytt, utformning och utveckling av stadens offentliga rum. Andra områden är att göra staden mer trygg och mer tillgänglig. Arbetsområdet kräver förståelse av samband mellan funktionell utformning, gestaltning, skönhet och attraktivitet samt byggnadskultur och upplevelser. Många av frågorna hanteras idag alltför sektoriellt inom t ex arbetet med centrumutveckling och kompetenser inom området bör därför så långt som möjligt samlas inom en enhet. Fastighet (planering och drift) svarar för projektering, upphandling, byggledning och kontroll beträffande ny-, om- och tillbyggnad av kommunala fastigheter, drift och underhåll av kommunens lokaler, intern och extern uthyrning av lokaler. 12

38 Avdelning genomförande: Avdelningen ansvarar för att inom ramen för förvaltningens uppdrag genomföra projekt och åtgärder i den offentliga miljön Enheter inom avdelningen Projektledning inom bl.a. väg- och gatuprojekt, exploateringsområden och industriområden samt andra projekt såsom ombyggnad av torg och parker m.m. MEX (Mark och exploatering) ansvarar i huvudsak för följande områden: Förvärva och förvalta råmark Exploatera, upplåta eller avyttra mark för olika ändamål. Hanterar olika typer av arrenden och nyttjanderättsupplåtelser Tomträtter Mark för kommunal verksamhet Vad gäller MEX uppdrag och resurser för strategiska markfrågor kan ses två handlingsalternativ. Utredningen förordar att alternativ 2 belyses närmare i en separat utredning: 1 Oförändrat gränssnitt KLK (d.v.s. beslutat och förväntade beslut om uppdrag för strategisk samhällsplanering). 2 MEX skiktas på så sätt att uppdrag och resurser strategiska markförvärv förs över till KLK. MEX får idag klartecken genom beslut i kommunfullmäktige att starta genomförande av exploateringsprojekt. Projekten prioriteras efter kriterierna i samhällsbyggnadsstrategin och redovisas i investeringsbudgeten. Likaså beslutar kommunstyrelsen om markanvisning och planbesked. Besluten bereds i en s.k. förprövningsprocess där projekten/planerna bedöms efter fastställda kriterier, jfr investeringsprojekt ovan. Förprövningsprocessen leds av kommunledningskontoret med övriga förvaltningar representerade i särskild beredningsgrupp. MEX har härigenom fått en mer genomföranderoll än en strategisk roll. De strategiska övervägandena ligger på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En logisk konsekvens av detta kan vara att dela nuvarande MEX i en mer strategisk funktion (markförvärv, försäljning och samhällsbyggnadsstrategiska frågor) och en mer projektinriktad genomförandedel. Den strategisk a funktionen (högst en person) placeras organisatoriskt lämpligen på kommunledningskontoret. Gatu- och parkavdelningen (drift och underhåll) ansvarar för drift- och underhåll av gator, vägar, broar, torg, parker, grönområden, lekplatser m.m. Vidare ingår ansvar för flyttning av felaktigt uppställda fordon, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, nyttokortparkeringstillstånd, dispenser från lokala trafikföreskrifter, tillfälliga parkering- och trafikeringstillstånd samt parkeringsövervakning. 13

39 Natur (drift) ansvarar för naturreservatsbildning samt skötsel av befintliga naturreservat och kommunalägd skog. Avdelning Myndighetsutövning Avdelningen ansvarar för att fullgöra förvaltningens myndighetsutövning och rådgivning. Enheter inom avdelningen KLM och geografisk information (kart & mät samt GIS) Utgångspunkt att KLM tillhör förvaltningen men att dess fristående roll betonas samt att enheten särskiljs från MEX. Lantmäteriet utgör enligt förslaget en enhet där även GIS och Kart- och mät (geografisk information) ingår. Denna enhet har KS som ansvarig nämnd vilket innebär att KS som nämnd ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal/arbetsmiljö. Enheten ingår dock i samhällsbyggnadsförvaltningen under ledning av förvaltningschef. KS fördelar arbetsuppgifter avseende arbetsmiljön till förvaltningschefen för samhällsbyggnadsförvaltningen. Enheten KLM och Geografisk information ingår som en del i samverkansuppdraget för samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljö Enhetens ansvar följer nuvarande ansvar för miljöavdelningen Bygg Enhetens ansvar följer nuvarande ansvar för byggavdelningen Jävsutskott (Politisk organisation) Kommentar till tidigare fattat beslut kommunfullmäktige avseende att inrätta jävsutskott: En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part. En förutsättning för en sammanslagen samhällsbyggnadsnämnd är därför att miljö- och byggärenden där kommunen är sökande eller verksamhetsutövare handläggs i en annan nämnd än samhällsbyggnadsnämnden. Den lösning som valts är att kommunstyrelsen ska avgöra dessa ärenden och fullmäktige har beslutat att inrätta ett särskilt utskott under kommunstyrelsen, jävsutskottet, för detta ändamål. Ärenden till utskottet bereds av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. 14

40 Avdelning Service Avdelningen har som uppgift att svara för vissa av kommunens stödfunktioner, både strategiskt och operativt. Detta för att kunna renodla kärnverksamheterna och uppnå kostnadseffektivare verksamhet genom ett enhetligt arbetssätt och bättre resursutnyttjande. Idag finns en relativt stor del av vad som kan kallas kommunintern service samlat inom tekniska förvaltningen. Inom ramen för projekt Korpen har identifierats ytterligare några funktioner som med fördel hanterats kommungemensamt. Min bedömning är att det inte finns behov av att inrätta en särskild serviceförvaltning utan att istället samförlägga mer gemensam service inom ramen för den nya förvaltningens uppdrag. Att utveckla en kommungemensam servicefunktion är en åtgärd som syftar till att kunna renodla kärnverksamheterna och uppnå kostnadseffektivare verksamhet genom ett enhetligt arbetssätt och bättre resursutnyttjande. Avdelningen har till uppgift att svara för: Lokalvård av kommunala förvaltningslokaler Byggservice Kommuntryckeri Vaktmästeri/Bilpool Bilpool och transportlogistik inkl. fordonsadministration Avseende transportlogistik och fordonsadministration se slutrapport Korpen projekt Kommunens transportlogistik och fordonspark. Denna nya kommungemensamma funktion föreslås samorganiseras under förvaltningens serviceavdelning. Kostenhet Avseende kostenhet se slutrapport Korpen projekt samlad kostenhet. Denna nya kommungemensamma funktion föreslås samorganiseras under förvaltningens serviceavdelning. 15

41 Översiktlig bedömning över den nya förvaltningens personal Nya avdelningar Antal anställda åa Stab o adm. 30,80 Planering 43,75 Genomförande 40,00 Myndighetsutövning 51,00 Service 82,19 Hållbar utveckling o energi o klimatrådgivning 5,00 Totalt 252,74 Not: Det har i ovanstående inte tagits hänsyn till effektiviseringar och pensionsavgångar som inte ska återbesättas. Hänsyn är heller inte tagen till de tjänster som flyttas till annan förvaltning. Eventuell utökning avseende Fordonsorganisation och Kostorganisation är inte heller medräknat i ovanstående. 16

42 Organisationsschema samhällsbyggnadsförvaltning Not: Jävsutskott under Kommunstyrelsen, Se avsnitt Jävsutskott (Politisk organisation) 17

43 Utredningen föreslår: 6. Sammanfattning och förslag till beslut En organisationsmodell med färre avdelningar i syfte att underlätta en effektiv förvaltningsledning där de idag olika ingående verksamheterna organiseras utifrån planering och genomförande samt där myndighetsutövning och service renodlas (se organisationsschema ovan). Lantmäteriet (KLM) föreslås tillhöra samhällsbyggnadsförvaltningen med de förutsättningar som beskrivs på sidan 13 (KLM och geografisk information). Avseende strategiska funktioner såsom markförvärv, försäljning och samhällsbyggnadsstrategiska bör övervägas att övergå från MEX till kommunstyrelsen/kommunledningskontoret. Även ansvaret för byggnadskulturfrågor och konst i offentlig miljö bör utredas vidare, med inriktningen att värdera en överföring av området från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/ samhällsbyggandsförvaltningen. Utredningen pekar på möjliga besparingar inom verksamheter administration och stab samt ledningsorganisation. Detta skall analyseras särskilt och inarbetas i verksamhetsplan och budget Vidare bedöms den förändring som genomförs inom serviceavdelningen ha en positiv påverkan på kommunen som helhet. Även detta måste bedömmas och inarbetas i verksamhetsplan och budget Utredningen föreslår en utökad serviceavdelning som bygger vidare på de utredningar Korpen projekt som gjorts avseende samlad kostverksamhet samt transportlogistik och fordonsadministration. Funktionen Hållbar utveckling övergår till kommunledningskontoret och samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Funktionsområde upphandling, IT och kommunikation hanteras utifrån samma organisationoch servicemodell som för kommunen i övrigt d.v.s. stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner på kommunledningskontoret. Att ansvaret för det fortsatta arbetet med att implementera ny förvaltningsorganisation följer Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun d.v.s. förvaltningschef ges uppdraget att med stöd av utredningens förslag besluta om indelning i organisatorisk nivå under förvaltningschef (efter samråd med kommundirektören och berörd nämnds presidium). 18

44 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2017/00015 Handläggare Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon Budgetdialog Kultur och fritid Sammanfattning Syftet med budgetdialogen är att ge de politiska partierna en kortfattad men tillräcklig information som ger förutsättningar att fördela kommunens tillgängliga resurser till nämnderna. Årets budgetdialog äger rum Då skall nämnderna presentera samtliga viktiga förutsättningar för åren I den av kommunfullmäktige beslutade flerårsplanen , så har kultur och fritidsnämnden tilldelats en ram med 134,8 mkr för 2017 (fast pris). Uddevalla kommun har ett beräknat effektiviseringsbehov av 165 mkr t o m år I anvisningarna till budgetdialogen har kommunstyrelsen och nämnderna fått i uppdrag att redovisa förvaltningsunika områden och åtgärder för effektiviseringar om sammanlagt 65 mkr under kommande planperiod Kultur och fritidsförvaltningens ambitionsnivå är att åstadkomma en effektivisering om 2,0 mkr 2019, samt ytterligare 2,0 mkr 2020 (totalt ca 4,0 mkr). Dialogen består av två delar. Den första delen är en skriftlig redogörelse av kultur och fritidsnämndens verksamhet, omvärldspåverkan, effektiviseringar och resursbehov. Andra delen är en muntlig framställning som ska komplettera den skriftliga informationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen, Skrivelse, Budgetdialog Kultur och fritid, Flerårsplan Sammanställning resursbehov Flerårsplan Effektiviseringar/minskade kostnader Flerårsplan Kommentarer effektiviseringar Flerårsplan Nyinvesteringar Flerårsplan Reinvesteringar maskiner och inventarier Flerårsplan Drift- och kapitalkostnader pga. investeringar Flerårsplan Kommentarer investeringar Kalkyl för drift och verksamhetskostnad för investering Framtidens bad Kalkyl för drift och verksamhetskostnad för investering Källdalsskolan (delfinansiering) Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner informationen och handlingarna utgör därmed underlag för den fortsatta budgetdialogen

45 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2017/00015 Katarina Hansson Kultur och fritidschef Sofie Ludvigsson Utvecklare Expediera till Förvaltningschef Avdelningschefer Ekonom Utvecklare

46 Skrivelse 1 (13) Dnr: KFN 2017/00015 Handläggare Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon Sofie.ludvigsson@uddevalla.se Budgetdialog kultur och fritid Verksamhetsbeskrivning För att ett samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning. Något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra, för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än dem själva. 1 Detta är grunden för kultur och fritid; att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att stimulera till delaktighet, engagemang, lust och nyfikenhet under människors fritid. Ett rikt kultur- och fritidsliv är en central förutsättning för hållbar utveckling, innovationskraften i staden och i skapandet av en attraktiv livsmiljö för människor att bo och verka i. 2 Kultur och fritids verksamhet spänner över många fält och intar olika skepnader. Vi har fasta institutioner, som bygger på ett spontant deltagande, exempelvis biblioteket, bowlinghallen, fritidsgårdarna, badhuset, motorikpark, nationaldagsfirande. Vi har även fasta institutioner som bygger på organiserad verksamhet, exempelvis idrottsanläggningarna och kulturskolan. Vi har också verksamhet av mer flytande karaktär, som bygger på den egna individens eller gruppens organisation, exempelvis giraffstöd och cumuluskraft. Slutligen arrangerar vi olika tillfälliga evenemang som bygger på spontant deltagande, såsom Häng på hamngatan och Gömda glömda gårdar. På kultur och fritidsförvaltningen finns kompetenser inom olika specialområden för att på bästa sätt göra meningsfulla aktiviteter tillgängliga för så många som möjligt. Specialkompetensen finns inom i huvudsak fyra verksamhetsgrenar: Avdelning unga bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet för barn och ungdomar. Arbetet med ungdomsinflytande genom bland annat ungdomsfullmäktige handhas av avdelningen, liksom en lantgård, för alla åldrar. Avdelningen arbetar med att stärka de ungas 1 SOM-institutets (samhälle, opinion, medier) framtidsanalys FRAGMENT nr. 63 (2015). Göteborgs universitet. Kapitelförfattare Jesper Strömbäck s En inkluderande kulturskola på egen grund (2016:69, s. 141) Statens offentliga utredningar, Stockholm. Kultur och fritid Ledning och Administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) UDDEVALLA Kultur och fritid Varvsvägen E-post kulturfritid@uddevalla.se

47 Skrivelse 2 (13) Dnr: KFN 2017/00015 vägar för inflytande och öka förtroendet för kommunens demokratiska system. Genom vår fritidsgårdsverksamhet främjar vi ungas engagemang och tillvaratar deras initiativ och kreativitet på ett respektfullt sätt. Avdelning kultur åstadkommer olika typer av kulturarrangemang, upprätthåller kontakter med kulturföreningar, erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga, samt arbetar med kommunens konst och kulturmiljöer. Ur många olika perspektiv fokuserar avdelning kultur på att göra det möjligt för fler invånare och besökare att möta, uppleva, utöva och bli utmanade av kultur. Avdelning bibliotek är mötesplatser att användas av alla, fritt tillgängliga och kostnadsfria. Biblioteken värnar om det fria, öppna kunskapssamhället och yttrandefriheten, genom att erbjuda fri tillgång till litteratur och information. Biblioteken ger människor möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och olika arrangemang. Avdelning fritid ansvarar fo r de kommunala idrotts- och rekreationsanla ggningarna, liksom fo r badplatser, vandringsleder och motionsspa r samt uthyrning av fritidslokaler. Fritidsavdelningen sto djer, ger ra d, och administrerar bidrag till ideella fo reningar i kommunen, för att på så sätt skapa förutsättningar för rikt och brett kultur och fritidsliv i samverkan med civilsamhället. Administrativa avdelningen är en stöd- och specialistfunktion för förvaltningsledning, nämnd, chefer och övriga anställda. Avdelningen stödjer verksamhetsgrenarna genom att praktiskt och i dialog med verksamheterna, driva och samordna övergripande processer. Ansvarsområden är administrativa och strategiska frågor inom ekonomi, arbetsmiljö, personaladministration, lokaler, information, nämndadministration, säkerhet, inköpssamordning, miljösamordning, utredning och kartläggning. Omvärldspåverkan Kultur och fritidsförvaltningens verksamhet tar utgångspunkt i människors rätt till kultur och fritid. Hur omfattande denna fria tid är, hur samhället förhåller sig till den och vad vi ska fylla den med är ett relativt öppet område som dessutom ständigt befinner sig i rörelse och förändring. Kultur och fritidsområdet är ett komplext verksamhetsfält som präglas av frivillighet och tätt samarbete med civilsamhället. Kultur och fritidsområdet påverkas därför av en stor mängd av samhällsförändringar och sociala processer som pågår i samhället på olika nivåer. Ökad förändringstakt. Flera samhällsforskare menar att balansen mellan stabilitet och förändringstakt i samhället idag är i kraftig omdaning. 3 Vår samtid påverkas av en starkt accelererande kraft, till följd av bland annat ständigt ökad teknisk och digital utveckling. 4 Accelerationen påverkar sociala relationer och det individuella livstempot då 3 Acceleration, modernitet och identitet: tre essäer. (2013) Rosa, Harmut. Daidalos förlag: Göteborg. 4 Ibid, s

48 Skrivelse 3 (13) Dnr: KFN 2017/00015 människor har möjlighet att utföra fler handlingar under en kortare tid till följd av nya tekniska lösningar och framsteg. Den ökade globala rörligheten av kapital och nya tekniska innovationer förändrar lönearbetets villkor för en allt större del av befolkningen, bland annat genom fler tillfälliga, osäkra anställningsformer och flexibel arbetstid. 5 Arbetsmarknadens förändring kommer oundvikligen påverka förutsättningarna och villkoren för fritiden också. En konskevens av ökad förändringstakt och osäkrare arbetsmarknad är att många människors liv i de högindustrialiserade länderna präglas av tidsbrist och en fördjupad känsla av stress. 6 Att förändringstakten i samhället ökar kan rimligtvis också medföra att kraven, behoven och förväntningarna på kultur och fritidsaktiviteter ökar. Det kan exempelvis vara ökade förväntningar på att ha längre och mer flexibla öppettider, ett bredare utbud osv. Om det finns en upplevelse av att tiden är knapp måste den dessutom spenderas pa ba sta sa tt. Möjligheten till en meningsfull fritid som verkar kompensatorisk mot denna utveckling, får därför en allt mer framskjuten roll och vikt i fler människors liv. Ojämna livsvillkor och ökad polarisering. Nationell forskning visar att det finns tydliga skillnader mellan vilka förutsättningar och möjligheter till kultur- och fritidsaktiviter som olika socioekonomiska grupper har. Enligt OECD har inkomstklyftorna i Sverige, Norden och Tyskland ökat mer än i andra OECD-länder under 2000-talet. 7 För 30 år sedan var det framförallt pensionärer som hade låg ekonomisk standard, medan det idag är mer vanligt att det är ungdomar, flykting- och anhöriginvandrare samt ensamstående kvinnor med barn som har det. 8 Förutsättningarna för alla barn och unga att ta del av kultur- och fritidsaktiviteter kan komma att skilja sig åt i ökande grad om utvecklingen fortsätter i samma riktning, vilket ställer den offentliga sektorn inför utmaningar. I de växande ekonomiska, sociala och geografiska klyftorna förändras sociala relationer och de traditionella gemenskaperna försvagas. Detta påverkar den sociala sammanhållningen i samhället i stort. 9 Kultur och fritidsförvaltningen har därför ett viktigt uppdrag att verka för alla människors rätt och möjlighet att delta i kultur och fritidslivet, oavsett ekonomisk status, könstillhörighet eller etnicitet. Att skapa mötesplatser som inte enbart berör kommersiell eller offentlig service, utan snarare har ett uttalat socialt och kulturellt syfte blir därför av yttersta vikt för att motverka polarisering och ojämna livsvillkor Fritid i senmoderna samhällen. Tebelius, Ulla (red). (2012) Studentlitteratur AB:Lund.. s Acceleration, modernitet och identitet: tre essäer. (2013) Rosa, Harmut. Daidalos förlag:, s OECD Vägval för framtiden: utmaningar för det kommunala uppdraget mot år (2014:2) Sveriges kommuner och landsting. Stockholm. S.15 9 Acceleration, modernitet och identitet. S En inkluderande kulturskola på egen grund (2016:69. S 141) Statens offentliga utredningar: Stockholm.

49 Skrivelse 4 (13) Dnr: KFN 2017/00015 Nya former för organisering och digitalisering. Idag växer nya former för engagemang fram, där sammanslutningen inte alltid är lika reglerad eller formaliserad. 11 Idag engagerar sig unga i nya former av sociala rörelser som i många fall startas på internet, där specifika frågor är i fokus, exempelvis miljö, den lokala stadsutvecklingen, integration, mänskliga rättigheter osv. 12 Myndigheten för kulturanalys pekar i sin senaste rapport på att viljan att dela, forma, finansiera, skapa och äga tillsammans med andra är stor i dagens samha lle. Ett sa dant exempel a r vad som kallas crowdsourcing, som innebär att människor bjuds in via digitala plattformar att lösa problem, utveckla nya idéer och bidra ekonomiskt. Denna utveckling kallas för deltagarstyd kultur och innebär att kulturen formas och styrs av dem som tar del av den, och då ofta temporärt vid tillfällen när människors möts (virtuellt eller ansikte-mot-ansikte). 13 Mycket pekar på att föreningslivet inte riktigt har kunnat fånga upp den här typen av gemenskapssökande aktiviteter. Vissa forskare menar att det beror på att det finns en mycket större konkurrens och utbud av olika aktiviteter idag, samt att unga aktivt söker efter mer informella sammanhang under sin fritid. 14 För den kommunala organisationen blir det givetvis en angelägen fråga hur verksamheten ska organiseras och anpassas för att bättre tillvarata denna typ av initiativ och engagemang, och samtidigt bibehålla ett gott stöd gentemot det traditionella föreningslivet. Digitaliseringen påverkar synen på vad kultur är, och gör att gränserna mellan konsument och producent luckras upp. Kulturutövandet genomgår en demokratiseringsprocess, där det är lättare än någonsin att publicera och sprida texter, musik, film och bilder via internet. Vissa forskare menar att digitaliseringen kan innebära att kulturutbudet blir allt mer kommersiellt anpassat och likriktat, till följd av att efterfrågan och kortlivade trender styr utbudet. Det kan medföra att kulturens roll att väcka nya tankar, ställa kritiska frågor om samhället och utmana invanda föreställningar hotas. 15 För att kulturen ska kunna vara en obunden kraft som utmanar, så behöver även traditionella kulturinstitutioner bevaras och utvecklas i relation till denna kommersialiseringstendens. 11 Svenskarna och civilsamhället. Boije, Edvin & Ottervik, Mattias (2014, s Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys. (2015:3) Myndigheten för kulturanalys. S Ibid, s Ibid, s Ibid, s 36.

50 Skrivelse 5 (13) Dnr: KFN 2017/00015 Konsekvenser av kommunbidrag i enlighet med flerårsplan och anvisningar I den av kommunfullmäktige beslutade flerårsplanen , så har kultur och fritidsnämnden tilldelats en ram med 134,8 mkr för 2017 (fast pris). Uddevalla kommun har ett beräknat effektiviseringsbehov av 165 mkr t o m år I anvisningarna till budgetdialogen har kommunstyrelsen och nämnderna fått i uppdrag att redovisa förvaltningsunika områden och åtgärder för effektiviseringar om sammanlagt 65 mkr under kommande planperiod Kultur och fritidsnämnden har som mål att kontinuerligt utveckla verksamheten. Den verksamhet som nämnden företräder riktar sig till alla grupper i samhället men nämnden försöker att speciellt prioritera barn och ungdomar. När det blir en fråga om minskade ekonomiska ramar i verksamheten går det inte att undanta barn och ungdomar. Effektivisering Kommunstyrelsen och nämndernas uppdrag är att bidra till effektiviseringsmålet om 65 mkr t o m år Det är stora belopp och mycket av pengarna är uppbundna i personal, lokaler och bidrag så är det framför allt här nämndens effektiviseringssträvanden måste fokusera. Ett långsiktigt sänkt kommunbidrag innebär en risk att verksamhet måste avvecklas, då det inte längre är möjligt att dra ner resurser generellt över verksamheterna. Nämndens ambitionsnivå är hög och förvaltningen har idag svårt att genomföra den politiska viljan i önskad omfattning och takt. Det är därför av yttersta vikt att effektiviseringarna sker med en tydlig politisk vägledning, utifrån konsekvensbeskrivningar och välgrundade kunskapsunderlag. För att kunna göra välavvägda effektiviseringar behöver all verksamhet och projekt omprövas och genomlysas.

51 Skrivelse 6 (13) Dnr: KFN 2017/00015 Kultur och fritidsförvaltningens ambitionsnivå är att åstadkomma en effektivisering om 2,0 mkr 2019, samt ytterligare 2,0 mkr 2020 (totalt ca 4,0 mkr). Kvalitetsarbete Kultur och fritidsförvaltningen har under året påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete kopplat till verksamheternas mål och strategiarbete, för att kunna säkra och utveckla kvaliteten i relation till de ekonomiska förutsättningarna. Utgångspunkten är att synliggöra och beskriva hur resurserna används inom förvaltningen för att möjliggöra mer djupgående analyser av vilka effekter och konsekvenser detta har för kommuninvånarna. Kultur och fritidsförvaltningen kommer under kommande år att utveckla användningen av statistik-, forsknings- och andra kunskapsunderlag i arbetet med budget, planering, verksamhetsutveckling och uppföljning. Det handlar bland annat om att ta fram metoder för att mäta kvalitet, service, utbud osv i verksamheterna och relatera detta till vilka samhällsgrupper som tar del av den offentligt stöttade verksamheten. Det är viktigt att kultur och fritidsförvaltningen utvecklas och arbetar strategiskt inom detta område, bland annat för att möta en framtid där de offentliga resurserna är än mer begränsade, samtidigt som att behoven och förväntningarna på den kommunala verksamheten växer. Detta arbete tar inledningsvis mer resurser i anspråk, men kommer på sikt att innebära en effektivisering, ökad insyn och framförallt möjliggöra mer välgrundade prioriteringsbeslut. I ett längre tidsperspektiv kan kvalitetsarbetet också generera nya, effektivare sätt att organisera verksamheten och innovativa sätt att hantera en minskad ekonomisk ram genom större samverkansmöjligheter. Kartläggningar och utredningar Kultur och fritidsförvaltningen kommer att genomföra en rad olika kartläggningar och utredningar under kommande år för att bygga upp en mer heltäckande kunskapsbas inom verksamhetsområdet för att långsiktigt arbeta med kvalitets- och utvecklingsfrågor. De kommer fungera som viktiga kunskapsunderlag för olika typer av viktiga strategiska beslut exempelvis vad gäller anpassningar av organisationen, prioriteringar och effektiviseringar. Följande behov av kartläggningar har identifierats; Kostnadsnivåer och andra trösklar för barn och ungas deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter. Kultur och fritidsnämnden har beslutat om uppdraget till förvaltningen. Syftet är att få grundläggande kunskap om vilka hinder och trösklar som finns för barn och ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviteter, som i någon betydande mån stöttas med kommunala resurser. Kartläggningen syftar även till att ta reda på mer om hur relationen mellan utbudet av aktiviteter överensstämmer med olika gruppers intresse, behov och möjligheter att delta i desamma. Det samlade stödet till föreningslivet. Kultur och fritidsnämnden har beslutat att en översyn av stödet till föreningslivet ska göras, i syfte att genomlysa hur det totala stödet

52 Skrivelse 7 (13) Dnr: KFN 2017/00015 ser ut, fördelas mellan olika målgrupper och föreningar och vilka möjliga besparingar som kan genomföras. Genom översynen kan ett tydligare regelverk skapas som möjliggör att fler beslut kan delegeras från nämnden till förvaltningschef, vilket i sig innebär en effektivisering. Verksamheternas öppettider och bemanning. Kultur och fritid driver eller ger förutsättningar till, verksamhet som riktar sig direkt till allmänhet och föreningsliv. Det är därför viktigt att dessa verksamheter är tillgängliga för sina målgrupper när behovet finns och är som störst. Våra befintliga öppettider 16 och bemanning har vuxit fram under lång tid utifrån de förutsättningar som har varit givna då. En gemensam översyn av förvaltningens samtliga verksamheters öppettider och bemanning behöver genomföras för att anpassa dessa efter nutidens behov och ekonomiska förutsättningar. Digitalisering. Kultur och fritidsförvaltningen har identifierat att de största effektiviseringsmöjligheterna kopplat till digitalisering är att se över de olika verksamhetssystemen. I kulturskolans verksamhet använder man idag flera olika system som inte är kompatibla sinsemellan, vilket innebär en hög grad av manuell hantering i registreringen av ca 1200 elevplatser. Upphandling av nytt system har påbörjats i syfte att kunna reducera behovet av manuell hantering. Nytt bibliotekssystem ska implementeras, vilket möjliggör fortsatt utveckling av e-tjänster samt en bättre anpassad webbsida. Stadsbiblioteket har också identifierat ett behov av att byta ut självbetjäningsautomaterna och komplettera med en återlämningsrobot. Fritidsavdelningen ingår tillsammans med SKL i upphandling av nytt bidrags- och bokningssystem kopplat till föreningslivet. Ambitionen med det nya systemet är att skapa ett tillgängligt 24-7 system, som med enkelhet blir en portal in till delar av förvaltningens tjänster samtidigt som det blir en statistikbas för framtida beslutsunderlag. En möjlig effektiviseringsåtgärd är också att skapa en gemensam digital evenemangskalender för föreningar och arrangörer att rapportera in aktiviteter och arrangemang till. Dessa satsningar innebär investeringar, men kommer på sikt generera resurseffektiviseringar genom att bland annat förenkla administrativa processer och minska manuell hantering, samtidigt som kommunikationen och användarvänligheten för invånare förbättras. Demografisk utveckling. Uddevalla kommun har under hela 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2015 ökade kommunen med drygt 650 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen förväntas bestå och innebära en befolkningstillväxt på ca 13 % (ca 7000 personer) till Kultur och fritidsnämnden har aldrig fått del av kommunbidrag för ökade kostnader för befolkningsutveckling, vilket innebär att samma mängd resurser ska användas för att möta ett ökat behov. I realiteten innebär det en ständigt pågående besparing, som på sikt 16 Med öppettider menas även under vilka tider som personal ska vara på arbetsplatsen för att utföra förberedelser eller andra tjänster till brukare/invånare.

53 Skrivelse 8 (13) Dnr: KFN 2017/00015 riskerar att avsevärt försämra kvaliteten i den kommunala kultur och fritidsverksamheten. Kultur och fritidsnämnden prioriterar barn och ungdomar, och det är just barn i grundskoleåldrarna 6-15 år, samt ungdomar i gymnasieåldrarna år som beräknas öka mest av samtliga ålderskategorier. 17 Kultur och fritid får, enligt fördelningsmodellen som kommunen beslutat om, 3 % av det statliga etableringsstödet för nyanlända. Under 2017 beräknar man att det statliga stödet kommer uppgå till ca 66 miljoner kronor, vilket innebär strax under 2 miljoner kronor i extra medel för kultur och fritid. Medlen används för att skapa förutsättningar för nyanlända barn och unga att ta del av verksamheten, men då etableringsstödet är tillfälliga statliga satsningar som dessutom fasas ut efter tid, innebär det att kultur och fritid inte kan permanenta eller utveckla verksamheten på samma sätt som den ordinarie. Detta sätter verksamheten inför svåra utmaningar, då fler invånares möjligheter till ett gott fritidsliv ska tillgodoses i befintliga lokaler och verksamheter, med samma personalstyrka och med begränsade resurser. Risken är också att de beskrivna strukturella förhållandena fördjupar och cementerar ojämlikhet, där den kommunala organisationen på sikt får svårare att behandla kulturella och mänskliga såväl som barns rättigheter, utifrån just ett rättighetsperspektiv. Behov av ökat kommunbidrag/höjd investeringsnivå Framtidens bad. Kultur och fritidsnämnden fick av kommunstyrelsen i uppdrag att besluta om lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden antog lokalprogrammet Kultur och fritidsnämnden begärde ett igångsättningsbeslut för framtidens bad, i enlighet med lokalprogrammets vision, av kommunfullmäktige Under tiden som beräkningar för den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen för investeringens i nytt badhus. Beslut togs i flerårsplanen , och innefattar ett belopp på 400 mkr, vilket var betydligt lägre än beräknat utifrån lokalprogrammets vision. Kommunfullmäktige beslutade i att placeringen av framtidens bad ska vara Windingsborg, där nuvarande bad är placerat och att samhällsbyggnadsförvaltningens ska upprätta förslag till detaljplan i enlighet beslutet samt att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden för anpassning till flerårsplanens ram på 400 mkr för investeringen. Kultur och fritidsförvaltningen valde att genomföra det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att 17 Befolkningsprognos 2016, Uddevalla kommun s.2-3, s.5

54 Skrivelse 9 (13) Dnr: KFN 2017/00015 behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska badets totala yta, vilket är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsnämndens beslutade, , att föreslå till kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkesborgsbadet och gamla idrottshallen innan byggnation av Framtidens bad påbörjas samt begära ett igångsättningsbeslut för Framtidens bad enligt skissförslaget från PP arkitekter. Kommunfullmäktige beslutade enligt ovan samt att man gav i uppdrag till kultur och fritidsnämnden att skyndsamt slutföra utredningen om åtgärder för att lösa behoven av tillgång till bad under tiden från att Walkesborgsbadet tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk. Underlag för investeringsmedel Framtidens bad och behov av utökat kommunbidrag grundar sig på projektkalkylen för beslutad placering. En bedömning är att projektet för nytt bad kommer att skjutas framåt i tid 1-2 år på grund av bl. a beslut om ny detaljplan. Det innebär att det kan bli en förskjutning i tid avseende investeringsutrymme under planperioden och åren därefter. Det gäller även lösningar på provisoriskt bad under byggnationen av nytt bad. Ett tillskott av kommunbidrag behövs på ca 20,5 mkr när Framtidens bad tas i bruk. Under planperioden behövs ca 198 mkr i investeringsmedel, totalt 400 mkr för anläggningen. Utifrån uppdraget att lösa behoven av tillgång av bad under tiden byggnation sker har förslag till lösningar framarbetats för ett provisoriskt bad. Underlaget för ett tillfälligt bad är ett arbetsmaterial med schablonberäkningar. Ett tillfälligt bad ska enligt uppdraget ges förutsättningar för att bedriva skolsimskola för kommunens skolelever (simkunnighet enligt skollagen) samt ge träningsmöjlighet till Uddevalla Sim. Den provisoriska lösningen ska inte innehålla möjlighet till tävlingsverksamhet. Om möjligt även erbjuda allmänheten tillgång till bad under vissa tider. Beräkningar av kostnader för tillfälligt bad är preliminära samt för hur finansiering kan ske. I alla tre alternativ till tillfälligt bad begärs investeringsutrymme i kommunens investeringsram för perioden. Ekonomin är beroende på när på året det tillfälliga badet ska tas i bruk och när förvaltningen inte debiteras hyra för Walkesborgsbadet längre mm. Det tillfälliga badet beräknas tidigast vara i bruk sommaren Det är avhängt beslut kring tidplan för Framtidens bad. Tillfälligt bad Alternativ 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad, ca 2,5 år. Tidplan är inte beroende av verksamhet i Walkesborgsbadet. En överbyggnad av Landbadet för åretruntanvändning, av 50 meters bassäng och undervisningsbassäng. För att bygga in Landbadet krävs en hallbyggnad med måtten ca 24 x 75 m. Om enbart 50 m bassängen byggs över så måste anpassning av bassängbotten

55 Skrivelse 10 (13) Dnr: KFN 2017/00015 göras för att möjliggöra skolsimskola. Konsekvensanalys: - Behov av busstransporter pga. placering av tillfälligt bad kan behövas - Utomhusbad i bassäng kan inte erbjudas under byggtiden - Investering i värmeanläggning som finns kvar i Landbadet för uppvärmning under kommande säsonger - Hallbyggnad tas tillvara och monteras ned och placeras som ridhus på en ev. kommande ridanläggning - Ingående delar som ventilation/avfuktare mm kan säljas efter användning alternativt delvis användas vidare - Bemanning för tillfälligt bad är lägre än nuvarande bad. Det innebär en övertalighet som kan hanteras med ev. placering inom förvaltningen då pensionsavgångar finns i andra arbetsgrupper Behov av utökade investeringsmedel 2018 på 6,0 mkr och 2019 på 9 mkr för hallbyggnad, omklädningsmoduler och värmeanläggning mm. Den beräknade driftskostnaden för alternativ 1 kan finansieras delvis med nuvarande kommunbidrag för Walkesborgsbadet, dock inte för 2019 då det endast delvis kan finansieras, ett tillfälligt ökat kommunbidrag för 2019 på 3,5 mkr behövs. Övriga år finansieras det tillfälliga badet med befintligt kommunbidrag. Alternativ 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2), 2 år Tidplanen är beroende av verksamhet i Walkesborgsbadet och uppvärmning av Landbadet. Förvaltningen har i uppdrag att kostnadsberäkna en läktare till Rimnersvallens östra sida. Läktaren ska tillgodose tillgängliga publikplatser för personer med funktionsnedsättning. Läktaren ska tillgodose det behov som finns kopplat till mediaplatser vid arrangemang på A-plan. Läktaren ska anslutas till Rimnershallen. Möjlighet finns vid byggnation av denna läktare att skapa en lokal på baksidan av densamma. I denna lokal kan tillfälligt bad inrymmas under den period som behovet finns. Efter det att nytt bad färdigställts monteras bassängerna ned och lokalen kan i stället serva övrigt föreningsliv inom området. Stora behov finns av mer yta kopplat till parkour, gymnastik mm. Det finns även stora behov att utöka antal omklädningsrum i anslutning till Rimnershallen, dessa skulle kunna byggas under den nya läktaren. Konskevensanalys: - Läktare på Rimnershallen (etapp 2) färdigställs, detta ger en läktare för personer med funktionsnedsättning, läktaren sammankopplas med Rimnershallen. Under läktaren ryms omklädningsrum.

56 Skrivelse 11 (13) Dnr: KFN 2017/ De extra 700 kvm som verksamhetsytan inom hallen/vallen ökar kommer kunna ge plats för t ex parkour och gymnastik som idag är trångbodda och har lång kö för deltagande. En brist är att ytan inte blir tillgänglig förrän tidigast 2021 när Framtiden bad beräknas vara färdigställt. - Om detta förslag förordas måste man omgående ta fram underlag för bygglov, läktare i kombination med tillbyggnad av hallen, skisser finns framtagna. - Reningsverket/uppvärmningsanläggning från Walkesborgsbadet flyttas till den tillfälliga lokalen och installeras till dessa bassänger - Uppvärmning av befintligt Landbad under byggnation - Bemanning för tillfälligt bad är lägre än nuvarande bad. Det innebär en övertalighet som kan hanteras med ev. placering inom förvaltningen då pensionsavgångar finns i andra arbetsgrupper Behov av utökade investeringsmedel etapp 2 och tillbyggnad av Rimnershallen/vallen, beräknas bli 15 mkr för 2018 och 15 mkr för Den beräknade driftskostnaden för alternativ 2 kan finansieras delvis med nuvarande kommunbidrag för Walkesborgsbadet, dock inte för 2019 då det endast delvis kan finansieras, ett tillfälligt ökat kommunbidrag för 2019 på 1,5 mkr behövs. För 2020 finansieras det tillfälliga badet med befintligt kommunbidrag, för 2021 finns ett behov ett utökat kommunbidrag för driften av lokalen från och med halvårsskiftet. För 2021 är behövs1,5 mkr och 2022 och framåt 3,0 mkr i utökat kommunbidrag. Alternativ 3: Tillfälligt bad i befintlig extern byggnad, hyrestid ca 4 år Tidplanen är beroende av verksamhet i Walkesborgsbadet och uppvärmning av Landbadet Lämplig lokal i Uddevalla är inte definierad, men kontakt är tagen med fastighetsägare som har lokaler som kan passa, dessa finns inom Kuröds/Lillesjö industriområde. Lösningen innebär att det skapas ett bassängrum i ett större utrymme, bassängrummet blir en egen klimatzon. Konsekvensanalys: - Lokalens placering kommer att påverka bland annat transport och tillgänglighet - Behov av busstransporter pga. placering av tillfälligt bad - Reningsverket/uppvärmningsanläggning från Walkesborgsbadet flyttas till den tillfälliga lokalen och installeras till dessa bassänger - Efter byggtiden kommer denna provisoriska bassäng monteras ned och det finns ingen möjlighet att återanvända delar av det som byggts upp - Uppvärmning av befintligt Landbad under byggnation - Bemanning för tillfälligt bad är lägre än nuvarande bad. Det innebär en övertalighet som kan hanteras med ev. placering inom förvaltningen då pensionsavgångar finns i andra arbetsgrupper Behov av utökade investeringsmedel 2019 på 12 mkr för bassäng och moduler för bl. a

57 Skrivelse 12 (13) Dnr: KFN 2017/00015 omklädningsrum och tillfälligt teknikrum mm. Den beräknade driftskostnaden för alternativ 3 kan finansieras delvis med nuvarande kommunbidrag för Walkesborgsbadet, dock inte för 2019 då det endast delvis kan finansieras, ett tillfälligt ökat kommunbidrag för 2019 på 1,5 mkr behövs. Övriga år under planperioden finansieras det tillfälliga badet med befintligt kommunbidrag. En återställningskostnad uppstår när det tillfälliga badet avvecklas, denna är inte finansierad. Källdal, delfinansiering fritidsgård, bibliotek och fullmåtts idrottshall Kommunfullmäktige har godkänt att byggnation av Källdalsskolan får starta. I beslutet angavs bl. a att kultur och fritidsnämnden skulle återkomma i budgetdialogen för flerårsplan med ett fördjupat underlag för de årliga driftskostnaderna, vilket har presenterats. I beslutet av flerårsplan har ingen uppräkning av kommunbidrag för finansiering av de årliga driftskostnaderna för ny verksamhet. Verksamheten i området på fritidsgården och biblioteket har tagits bort enligt beslut om effektiviseringar på grund av minskade ramar. Det innebär att det inte finns driftsmededel kvar, utan att det finns ett behov av utökat kommunbidrag för ökade drifts- och kapitalkostnader. Investeringsmedel beräknas totalt bli 50 mkr för byggnation och 2,7 mkr för inventarier. Detta är uppdelade 7 mkr 2019, 10 mkr 2019 samt 32,7 mkr Ökningen av kommunbidraget består av en preliminär beräkning av ökad kostnad för bemanning och drift av verksamheten samt lokalkostnader på 4,6 mkr 2019 och helårseffekt 2020 med 9,2 mkr utifrån 2017 års prisläge. Beloppen är reviderade efter budgetdialogen förra året pga. föreslagen placering i lokalerna av verksamheterna ger inte den mest kostnadseffektiva verksamheten, utan kräver mer personal än tidigare beräkning. Vilka konsekvenser blir det för verksamheterna på kultur och fritidsförvaltningen om utökat kommunbidrag delvis eller helt uteblir. Ett alternativ vid delvis utökat kommunbidrag är att fritidsgårdarnas och bibliotekens nuvarande verksamheter i Uddevalla får stänga i lika hög grad som Källdal ska vara bemannat. Det leder till en försämrad tillgänglighet för främst barn, ungdomar och äldre i alla områden. Det innebär att vi har tomma lokaler utan verksamhet för att finansiera en ny. Det innebär också att utbudet/aktiviteterna kommer begränsas på biblioteken och fritidgårdarna. Med en ökade befolkningen kommer det att leda till kraftigt försämrade möjligheter att nå invånarna. Ett annat alternativ för finansering vid helt utebliven kompensation är att stänga befintligt bibliotek och/eller fritidsgård. Det alternativet innebär att samtliga prioriterade områden försämras kraftigt. Ett tredje alternativ är att inte starta verksamheten, utan lämna över lokalerna till annan verksamhet i kommunen.

58 Skrivelse 13 (13) Dnr: KFN 2017/00015 Ljungskile bibliotek Barn och utbildningsnämnden har sagt upp avtalet för den lokal Ljungskile bibliotek disponerar idag på Ljungskileskolan. Avtalet löper ut I dag har kulturskolan sin verksamhet i biblioteket, efter att avtalet löper ut har kulturskolan fått tillgång till andra rum som fungerar för musikundervisning i skolans lokaler. Det innebär att en ny lokal för biblioteket utan kulturskolans verksamheter måste lösas till årsskiftet 2017/2018. Utifrån en behovsanalys så behövs en lokal på preliminärt 550 kvm. Efter inventering av möjliga lokaler, finns inga kommunala lokaler lediga för biblioteksverksamhet, utan för att lösa verksamheten måste extern lokal hyras. Denna lokal beräknas bli dyrare än den uppsagda. Finansiering av ökad lokalhyra kan ske inom befintligt kommunbidrag, dels av den nuvarande hyran på Ljungskileskolan, dels att hyran för Stadbiblioteket är sänkt efter omförhandling. Det som dock måste lösas är nyinköp av inventarier då det mesta som finns på nuvarande biblioteksfilial på Ljungskileskolan inte kan återanvändas. Beräknad investeringskostnad för inventarier beräknas bli 2,5 mkr och för ökade kapitalkostnader 0,3 mkr för Katarina Hansson Förvaltningschef Bilagor Flerårsplan Sammanställning resursbehov Flerårsplan Effektiviseringar/minskade kostnader Flerårsplan Kommentarer effektiviseringar Flerårsplan Nyinvesteringar Flerårsplan Reinvesteringar maskiner och inventarier Flerårsplan Drift- och kapitalkostnader pga. investeringar Flerårsplan Kommentarer investeringar Kalkyl för drift och verksamhetskostnad för investering Framtidens bad Kalkyl för drift och verksamhetskostnad för investering Källdalsskolan (delfinansiering)

59 Flerårsplan Sammanställning resursbehov Bilaga 3 Nämnd: Kultur och fritid Belopp i mkr Förslag till ökade eller minskade resurser Orsak* Påverkar mål Ram enligt preliminär resursfördelning Enl vpl ,8 134,8 134,8 Demografiska behov - utöver preliminär ersättning fast prris Effektiviseringar mm Kvalitetsarbete kopplat till verksamhetens mål, kvalite i relation till volym/kvalite 0,0-2,0-4,0 de ekonomiska förutsättningarna Investeringar som medför ökat kommunbidragsbehov: Framtidens bad* volym/kvalite efter ,5 mkr Källdalssskolan, delfinansiering volym/kvalite 4,6 8,9 Källdalssskolan, inventarier och maskiner volym/kvalite 0,2 0,3 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal volym/kvalite 0,3 0,3 0,3 Schablonberäkningar från ett arbetsmaterial: *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad volym/kvalite 3,5-3,5 Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2) volym/kvalite 1,5-1, ,5 mkr, ,0 mkr Alt 3: Extern byggnad volym/kvalite 1,5-1,5 återställningskostnad uppstår Totalt behov av kommunbidrag, alt 1 135,1 141,4 136,8 Totalt behov av kommunbidrag, alt 2 135,1 139,4 138,8 Totalt behov av kommunbidrag, alt 3 135,1 139,4 138,8 Behov av ökat eller minskat kommunbidrag, alt 1 0,3 6,6 2,0 Behov av ökat eller minskat kommunbidrag, alt 2 0,3 4,6 4,0 Behov av ökat eller minskat kommunbidrag, alt 3 0,3 4,6 4,0 kontaktperson, telefonnr: Monica Laigar Strandberg, * Påverkar kvalitet eller volym **Kommunbidragsförändringen redovisas i förhållande till 2017 års ram för samtliga år :23

60 Flerårsplan Effektiviseringar/minskade kostnader Nämnd: Kultur och fritid Beräknad effekt (mkr, en decimal) Värdering svårighetsgrad Nr Åtgärd/Aktivitet Helårseffekt totalt Ev. engångskostnad för genomförande Kan hanteras internt. Medialt hanterbart, ej direkta konsekvenser brukare Visst stöd krävs för genom-förande, Viss risk för negativt medialt fokus, Kan ha viss påverkan på upplevd service/kvalitet Externt stöd av mer betydande insats krävs, Negativ medial publicitet. Upplevs ha direkt påverkan på service/kvalitet 1 Kvalitetsarbete kopplat till verksamhetens mål, kvalite i relation till eknomiska förutsättningarna -4,0 0,0-2,0-4,0 Kan inte avgöras i dagsläget Kan inte avgöras i dagsläget Kan inte avgöras i dagsläget SUMMA -4,0 0,0-2,0-4,0 0,0

61 Nämnd: Kultur och fritid Flerårsplan Effektiviseringar/minskade kostnader Nr 1 Kommentarer Ett systematiskt kvalitetsarbete kopplat till verksamhetsens mål och strategiarbete, detta för att kunna säkra och utveckla kvaliteten i relation till de ekonomiska förutsättningarna. Utgångspunkten är att synliggöra och beskriva hur resurserna används inom förvaltningen för att möjliggöra mer djupgående analyser av vilka effekter och konsekvenser detta har för kommuninvånarna

62 Flerårsplan Investeringar Nämnd: Kultur och fritid Mkr, en decimal Endast investeringar med total utgift > 10 mkr specificeras. Övriga mindre investeringar summeras på egen rad. Påbörjad Startad Ny Investeringar Total investering t.o.m Efter 2020* Behåller nuvarande standard Ökad standard Förutsätter ökat kommunbidrag Ökat kommunbidrag (helårsnivå) Komponentredovisning har gjorts (gäller mark, byggnader, tekniska anläggningar) Om ej X ska kommentar lämnas X X X X X x=ja! Nr: Nyinvesteringar: 1 Framtidens bad * 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 X X X 20,5 Saknar X 2 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 3,0 7,0 10,0 30,0 X X 8,9 underlag 3 Källdalsskolan, inventarier 2,7 2,7 X X 0,3 från SBF 4 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal 2,5 2,5 X X 0,3 Involvera medborg arna *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad 5 a Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad 15,0 6,0 9,0 x 3,5 Ökat kb b Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2) 30,0 15,0 15,0 x 1,5 Ökat kb 2019** 5 c Alt 3: Extern byggnad 12,0 12,0 x 1,5 Ökat kb 2019 ** Ökat kommunbidrag 1,5 mkr 2021 och 3,0 mkr Akivitetspark, med i flerårsplan ,0 6,0 X 0,0 inom beslutat kb SUMMA INVESTERINGAR, alt 1 SUMMA INVESTERINGAR, alt 2 SUMMA INVESTERINGAR, alt 3 Kontaktperson, telefonnr: Monica Laigar Strandberg, ,2 5,0 29,5 34,0 207,7 200,0 33,5 491,2 5,0 38,5 40,0 207,7 200,0 31,5 473,2 5,0 23,5 37,0 207,7 200,0 31,5 Nämndens investeringar redovisas här - även de som på uppdrag utförs av Samhällsbyggnad

63 Flerårsplan Investeringar Nämnd: Kultur och fritid Mkr, en decimal Endast investeringar med total utgift > 1 mkr specificeras. Övriga mindre investeringar summeras på egen rad. Påbörjad Startad Ny Investeringar Total investering t.o.m Efter 2020* Behåller nuvarande standard Ökad standard Förutsätter ökat kommunbidrag Ökat kommunbidrag (helårsnivå) Involvera medborgarna X X X X x=ja! Nr: Reinvesteringar: 7 Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 X inom ram SUMMA INVESTERINGAR Kontaktperson, telefonnr: Monica Laigar Strandberg, ,0 0,0 5,0 5,0 5,0 0,0 0,0 Nämndens investeringar redovisas här - även de som på uppdrag utförs av Samhällsbyggnad

64 Flerårsplan Drift- och kapitalkostnader pga. investeringar Nämnd: Kultur och fritid Tillkommande kostnad (mkr, en decimal) Nr Investering Helårseffekt totalt efter Kapitalkostnader Framtidens bad * 18,4 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,4 2,1 Källdalsskolan, delfinansiering 2,3 6,6 0,0 0,0 1,1 3,5 2,3 6,6 0,0 0,0 Källdalsskolan, inventarier 0,3 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader 5 a 5 b 5 c *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad 3,5 0,0 0,0 0,0 3,5 0,0-3,5 0,0 0,0 0,0 Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2). Ökning KB 1,5 mkr 2021 och 3,0 mkr ,5 0,0 0,0 0,0 1,5 0,0-1,5 0,0 0,0 0,0 Alt 3: Extern byggnad 1,5 0,0 0,0 0,0 1,5 0,0-1,5 0,0 0,0 0,0 6 Aktivitetsppark, med i flerårsplan , finansieras inom ram 7 Löpande reinvesteringar i form av Inventarier och maskiner, finansieras inom ram SUMMA, investeringar nr 1-5 a inkl alt 1 24,8 8,7 0,3 0,0 4,8 3,5-0,9 6,6 18,4 2,1 SUMMA, investeringar nr 1-5 b inkl alt 2 22,8 8,7 0,3 0,0 2,8 3,5 1,1 6,6 18,4 2,1 SUMMA, investeringar nr 1-5 c inkl alt 3 22,8 8,7 0,3 0,0 2,8 3,5 1,1 6,6 18,4 2,1

65 Nämnd: Kultur och fritid Kommentarer/beskrivning Flerårsplan Investeringar 1 Framtidens bad, ett nytt badhus i enlighet med lokalprogrammets vision 2 Källdalssskolan, delfinansiering bibliotek, fritidsgård, fullmåtts idrottshall 3 Källdalssskolan, inventarier till bibliotek och fritidsgård 4 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal, inventarier Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2). Läktare för personer med funktionsnedsättning sammankopplad me 5 a Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad för åretruntanvändning av 50 metersbassäng och undervisningsbassäng 5 b Rimnershallen samt omklädningrum under läktaren. Bakom läktaren skapas en lokal för tillfälligt bad, som kan användas av föreningslivet när badet avvecklas 5 c Alt 3: Extern byggnad, där bassängrum skapas i ett större utrymme tillsammans med omklädningsrum och tillfälligt teknikrum. 6 Aktivtetspark, med i flerårsplan , finansiering av drift och kapitalkostnader finns inom tilldelad ram Löpande reinvesteringar i form av inventarier och maskiner

66 Kalkyl för drift och verksamhetskostnader för Investering Namn/projekt Framtidens bad Totalt investeringsbelopp Avskrivningstid/år 35 saknar underlag för komponentavskrivning Räntesats 1,75% Byggnadens yta kvm Planerat driftsstart Andel av helår - första året 50% Tillkommande driftskostnader för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Ränta Avskrivning Driftkostnad per år Underhållskostnad per år Summa Avgående kostnader samt intäkter för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Intäkter Övriga intäkter, kursavgifter, cafe/försäljning Kommunbidrag 2017 Walkesborgsbadet Summa Tillkommande kostnader för verksamheten Antal a-pris Summa El, fjärrvärme, vatten Personal Diverse förbrukning Summa Avgående kostnader eller intäkter för verksamheten Antal a-pris Summa Summa - År 1 År 2 Summa driftskostnader Avgående kostnader/intäkter Tillkommande kostnader verksamheten Avgående kostnader verksamheten - - Nettoeffekt jmf med dagens kostnad Summa driftskostnader kr per kvm Investeringsutgift kr per kvm

67 Kalkyl för drift och verksamhetskostnader för Investering Namn/projekt Källdalssskolan, delfinansiering Totalt investeringsbelopp (kapitalkostnad för inventarier 2,7 mkr se nedan) Avskrivningstid/år 35 saknar underlag för komponentavskrivning Räntesats 1,75% Byggnadens yta kvm Planerat driftsstart Andel av helår - första året 50% Tillkommande driftskostnader för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Ränta Avskrivning Driftkostnad per år Underhållskostnad per år Summa Avgående kostnader samt intäkter för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Intäkter för uthyrning av idrottshall Summa Tillkommande kostnader för verksamheten Antal a-pris Summa Personalkostnader Övriga driftskostnader inkl kapitalkostnader för inventarier (2,7 mkr) Summa Avgående kostnader eller intäkter för verksamheten Antal a-pris Summa Summa - År 1 År 2 Summa driftskostnader Avgående kostnader/intäkter Tillkommande kostnader verksamheten Avgående kostnader verksamheten - - Nettoeffekt jmf med dagens kostnad Summa driftskostnader kr per kvm Investeringsutgift kr per kvm

68 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(1) Dnr KFN 2017/00014 Handläggare Enhetschef Ulrica Wallin Telefon Ansökan om bidrag till Konstvandringen Södra Bohuslän 2017 Sammanfattning Under 2017 arrangeras Konstvandringen Södra Bohuslän för 19:e gången, av föreningen med samma namn. Föreningen består av yrkesverksamma konstnärer och har ambitionen att hålla hög konstnärlig kvalitet. Själva Konstvandringen Södra Bohuslän är ett välbesökt arrangemang där konstnärerna öppnar sina ateljéer för besökare under påskhelgen. Det hela sker under tre dagar, i fem kommuner: Uddevalla, Kungälv, Orust, Tjörn och Stenungsund. I år öppnar 10 konstnärer sina ateljéer i Uddevalla under påskhelgen. En samlingsutställning på Café Knape samt en konststig i naturen vid Åleslån ingår också i konstvandringens Uddevalladel. Föreningen Konstvandringen Södra Bohusläns söker nu kommunalt bidrag på kr, för att kunna fortsätta att utveckla arrangemanget. Kultur och fritidsförvaltningen ser mycket positivt på Uddevallas medverkan i Konstvandringen Södra Bohuslän och stödjer föreningen med det sökta beloppet. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Ansökan om bidrag till Konstvandringen Södra Bohuslän Förslag till beslut Kultur och fritidsförvaltningen stödjer Konstvandringen Södra Bohuslän med det sökta beloppet kr. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Ulrica Wallin Enhetschef Expediera till Justus Hultgren, ordförande Konstvandringen Södra Bohuslän

69 i\, i,.' ' Iì::.. [-þ[ uu CIpls Bd uttu4 Llrru ffiuluftliïsaqfipn t$gd lufiü$uffil[ [ß!{ mp ruru!rl ç$ Ì)ri; -tìl,. 1 :ì', l.'r' I,l I,rtr, t:,.1 )1,...,1". i ;,':., I.ì: 8[-tt fibpug$,#[-[[ ffihpjß! 'ffi[:[[ ffippðt$',$juffifi {æ-g& TT Ix '

70 Uälltommen t ll pãskens konstuandring södra Bohuslän Konstvandringen bjuder på inspirerande möten, spännande samtal och högklassig konst. I år är vi 47 deltagande konstnärer varav sex är nya medlemmar. Ni kommer möta helt olika uttryckssätt, tekniker, material, arbetsplatser och personligheter. Tack vare att vi finns över hela södra Bohuslän, kommer ni på er väg till vâra ateljéer uppleva mycket av vår fina bohuslänska miljö. Programbladet, eller om du är inne på vår hemsida visar smakprov på vad vi kan erbjuda. För att ni skall få bästa möjliga upplevelse av resan samarbetar vi med mat- och boendeanläggningar, vilka erbjuder möjlighet till övernattningar och måltider. under vinjetten Mat & boende på sidanzt hittar ni alla deltagande anläggnin gar pâ en karta. Vi inviger Konstvandringen Södra Bohuslän med vernissage på vår samlingsutställning hos Galleri Koch i Stenungsund (Kulturhuset) veckan innan påsk,lördagen den 19 mars. Välkommen till Konstvandringen med de öppna ateljéerna under påskhelgen den25,26 och27 marsl Lars Sestervik ordförande i Konstvandringen Södra Bohuskin. läs mer 0m nägra au de konstnärer du kan besöka: A1. N-MABII Al. DERSSO1ll sidan 5 LAB$ SESTIffVIl( sidan 9 Il1lGTR BEHNljOI.DSSON sidan 13 IMEI.IE t/t,ijl( sidan 21 PIITIß IIYBBI]'lETTT sidan 25 PBODUl(TIOf'lSINIOBMÀTIO]ll Ansvarig utgivare: Lars Sestervik i nfo@seste rv i k.se Grafisk form/[ayout: Jürgen Asp jurgen.asp@telia com Tid ni ngsproduktion: Intryck,0TV elisa b et h.so ru Skribent och fotograf: Anna Bergtund anna.berglundqglappet.se Bild, framsida: DeI från målning av Greta Sandahl Upplaga: 25 O00 ex Tryckeri: M ittm edi a P ri nt 2

71 aa O Konstvandringen Södra Bohuslän är en ideell förening med 68 medlemmar, yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare i Kungälv, Stenungsund,Tjörn, Orust och Uddevalla' Medlemmarna är noggrant utvalda av en jury för att sãkra en hög kvalitet. Föreningen bildades 1999 och skall organisera konstvandring med öppna ateliéer. Samlingsutställning Pä Galleri Koch i Slenungsund 19-21mats. Vernissage den 19 mars kl11-15 túãndag-1ns d ag 2123 m a rs 1 2J I 8 k â rí or sdagen ll l5 Lãngf r edagen ll l8 PåskafTon Påskdagen l1-18 Konstnärernas areliéer tlch tlerkstäder öppna mars Kungälv, Uddevalla, Slenungsund, 0rusl, Iitirn, [ångfredag: Påskaffon: ll- 16. Påskdagen: ll- l8 kalligrafi, måteri, grafik Besö gss gärna på din mob 1, suffplatta eller daton tlltlltlt.k0nsluandringen.se Sponsorer 6rrößl*f; Stenungsunds kommun Orust kommun Ë llitil rt KUNGALVS KOI'TMUN o a êo s onoèbol{usl[[l++t* VIiSTRA COTATAN DS REC ION EN PAIMÃ(VÀRDÊN SOD(^ BOI!SLÁN 3

72 ::æa=l; - r-' :-1:& ii". -..:,,:-9{k. ---l.irïae-ïj--*l+',.:..4 J!:!a+ -':F-r:41.jEmÎlr.$Æ ZË. $U$.frl i peiit Sfr ûi* måleri,iii;, {r' j1li.i', :t' -2) , : ], $,< i' *ffi' tl-ji{l,1ì3:ili} må[eri 4

73 Målningarna är värmande och för tankarna till omfamnande grönska och medelhavslandskap. Med prunkande fält, skuggande träd och inzoomade blommor. -Jag är entypisk grönmålare, men så gillar jag också växtlighet och allt som växer, säger Ann- Marie Andersson om sitú måleri som hon började med mestav en slump. -EI v:, v:, tre l t E -, -4t =EE 4. = I -,4, Det är en sån där dag när dagsljuset inte orkar ta sig över kanten, utan vänder om och så blir det eftermiddag tidigt. Men inne i Ann-Marie Anderssons ateljé, är det ljust med takfónster och rejäl belysning. Vinterdeppet rinner av, det är frodigt och varmt, för här växer det. Stora solrosor, Iila iris och grönskande kullar. Det är landskap och natur, medan mânniskor bara syns iettpar målningar, och då som krumma gummor med hucklen. -De grekiska gummorna, jag älskar dem, de är så vackra, så märkta av livet och vänliga, säger Ann-Marie mjukt när vi går runt i ateljén som hon och hennes man Bengt Andersson byggde för snart trettio år sedan. Bengt gick bort för sju år sedan, men då som nu finns här verk av dem båda, i ateljén där de förr målade jämte varandra. -Men vi hade våra separata bildvärldar, och även om vi jobbade sida vid sida la vi oss aldrig i vad den andre gjorde. Fostrad av sin mamma att skaffa sig ett yrke och försörja sig själv, blev hon istället blixtförälskad i konstnärssjälen Bengt och tillsammans fick de fyra barn, den stora familj hon drömt om. Att själv måla var inget hon planerat, eller ens trodde honkunde. - Nej, det var mest av en slump. Vi åkte till Katalonien i en gammal Duett, där Bengt skulle måla. Så fick jag vara med på deras genomgångar när de pratade måleri och bilder. - Där och då fattade jag vad'alltihop handlade om. Jag blev intresserad och gick kurser i måleri. Ett måleri hon sedan fortsätt att hänge sig åt. - Länge reste jag och en väninna iväg för att måla under två veckor på Mallorca, Kreta och olika platser i Grekland. Hon visar travar av block. Där hon samlat skisser av färgerna, vyerna, minnena att plocka fram där i ateljén och överföra till oljemålningar. - Där har jag de visuella upplevelserna, jämte alla mina dagboksanteckningar. Medan Bengt målade mer abstrakta landskapsbilder, gör Ann-Marie mer figurativa, men ändå sin tolkning av naturen, skruvar färgerna lite, justerar så känslan blirsomhonvill. Även om hon inte målar lika regelbundet längre, finns lusten kvar. - Det är något som händer. Det där när man glömmer allt runtomkring. Det där flödet när koncentrationen är total. Att få vara djupt inne i det arbetet är gudabenådat, säger hon med ett leende och visar en solros i mustigt gult. Hon stannar upp, tittar, funderar, backar och konstaterar att ett blad ska bort. Paletten jämte staffliet går i gröna toner med inslag av gult och drar stadigt åt det varma. -Jag lyssnar på färgen, den brukar spontant falla rätt, men ibland infinner den sig inte, då är det lika bara att sluta. TVingar man fram något blir det inte bra. Hon poängterar att det är en lång process innan hon blir nöjd. -Men det arbetet syns inte i den färdiga målningen. Alltsedan hon började måla har oljan dominerat. - Vet inte varför, men jag gillar den, även om det ofta är en kamp. Och den tar tid på sig att torka, och jag jobbar (änge med en bild, målar om, målar över. Men Ann-Marei har aldrig någon betraktar i åtanke. -Nej, jag målar bara för mig själv, ler hon. Men tillâgger att det självklart är roligt om någon gillar målningarna och har glädje av dem. -För det är ett väldigt fint jobb på så mångaplan. Konstvandringen har hon deltagit i sedan starten. -Det är roligt att ha besökarna på den plats där man står och jobbar och bilderna får liksom ett annat värde, öppnar till samtal som kan handla om vad som helst. Hon minns folk som varit i ateljén som stannat kvar. - En kvinna var här och berättade att hon var sjuk och döende, men ville köpa en målning att glädjas åt. Det var sorgligt, men samtidigt blev Ann-Marie rörd. - Det är stort när man får göra skillnad förnån. 10, AI' N-MABIE AltlDEHSSû]'l - måleri Att vara konstnär: Att få berika sitt liv och förhoppningsvis andra. Konstens uppgift: Berikarlivet. Konstvandringen: Mötet med besökare ger näring till fortsatt arbete. 5

74 -- ÊE r Jat4t i c=t 29. JIHIl'l JAI'IZBATll måteri, keramik 87, Al'lN T $TRAI,lDVIl( måteri 4 6

75 EE I+l -l -l -4t EI 22. ßÛBAttl OLAlJS$ON må[eri.;t'rn.- -, ì 89. Y\lOf'lNE Il(I.OF måleri 47. EtljA Il/EB$ må[eri, teckning, skulptur 7 5

76 .'.'..'*..'-"j - _-.,sé# q.w +Sù'.,,,,.,

77 h, l å WWfr. IIos Lars Sestervikblir kopplingen solklar och logisk. Havet som finns där tätt intill och det blanka' reflekúerande djupet i glaset. Linjer och mjuka former, ingjutna bu b blor, y t an still a ell er krusad, skiftande färger prâglade av ljuseú. AllÚ finns där. \, r-r =tre t* l- çt:, lj.l çj:' C':' ÊE -4t -f Längs branta krökar leder vägen neråt och tar slut vid Sesterviken, platsen som präglaf och gett Lars Sestervik hans namn, inspiration, arv och närhet till havet. I den stora byggnaden som rymmer båthall, verkstad, galleri och ateljé vetter de stora fönstren mot vikens vatten. Här finns den transparenta rörelsen som omfamnar hela världen utan varken början eller slut. Som i Lars Sesterviks glas skildrats i en form, en yta, en struktur eller linje. Som i ett slag stannat tiden och materialets fortsatta bana. Processen med glas är snabb, varm och tung. Glasmassan som är runt 1100 grader när den formas, kräver samarbete med både materialet och medarbetare, noga förberedelser och planering. Lars formar ibland direkt den varma massan, ibland via träskulpturer som överförs till sandformar att hälla glasmassan i. Sanden färgas in för att ge färg åt vissa partier. Mycket kan gå fel, som vid den kritiska kylningen, men ibland blir det positiva överraskningar. - Även om det alltid finns en färdig idé, btir det inte alltid som man tänkt sig, säger Lars som ständigt inspireras av glaset, ett egensinnigt material som inte går att efterkonstruera. - Jag har hållit på med det i mer ät32 är och det ar nãgof med uttrycket jag aldrig tröttnar pã, säger han övertygande. Man Iär sig hela tiden, det finns inget - stopp. Jag gillar att utmana mig själv, testa nya idéer, göra lite större, skala upp och fäila in. Det svåra är begränsa mig, säger han med ett skratt och visar en glasskulptur som kommer väga nätta 120 kg och kräver fler händer för att hanteras. Lars utbildade sig på Konstindustriskolan i Göteborg (nuvarande HDK). Han har alltid målat och tecknat, mest akvarell. Lite av kontrasternas material, det ibland tunga glaset kontra det nätta pappret, det endimensionella kontra det skulpturala flerdimensionella, men ändå nära varandra i det sköra. Glaset påminner om akvarell, det är - ett lika transparent och snabbt material. Man måste bestämma sig fort, säger Lars medan vi kryssar mellan glasskulpturerna. Han sneglar mot båten som skymtar genom innerfönstren i båthallen nedanför. Den perfekt renoverade träbåten är ett älsklingsprojekt som nu vilar vinter. - Havet betyder mycket, jag är född nãra havet, har alltid haft båtar, och vill vara på sjön så mycket det bara går. Och vinden, färgerna, vattenrörelser och båtformationerna finns skildrade i glaset. Där all havstid därute praglaf hans blick och formspråk. Några skulpturer har luftbubblor i sin mitt, perfekt symmetriska och ser ut som om de var på väg mot en yta. Som ger reflektioner, lurar ögat djupare in. - Men det gãller att håila balansen mellan luft och glas, tillägger Lars. I ena hörnet av rummet tronat etthalvt äpple, blankt och smakligt. - Morfar hade fruktodling här och producerade sylt och läsk. Och utanför fönstret kan man se en del av ca 400 knotiga fruktträd som strävar på och som fortfarande bär frukt. - Fast på hans dagar växte här mer än tusen fruktträd. Nu förvaltar jag fruktarvet i glas. Lars laddar nu inför vårens konstvandring, som han deltar i för femte året. - Konstvandringen betyder mycket för mig, säger föreningens lite ofrivillige ordförande. Som inte gillar att prata inför folk, mingla eller ta plats. Men kände att någon måste ställa upp. Han ler lite och berättar hur han utökat sin verksamhet till att ha öppet drygt 35 dagar om året, några utvalda dagar vid varje årstid. - Startskottet är konstvandringen, därefter körsbärsblomningen. sommarens turistsäsong, när höstfärgerna kommer och slutligen under helgerna i advent. På bryggan alldeles utanför ateljén står några av Lars segelskulpturer i glas. Som vore de redo att kasta loss. Med stäven mot havet de så självklart skildrar. Att vara konstnär: Att leva i en ständig process att utvecklas och utveckla. Konstens uppgift: Besjäla livet. Konstvandringen: En mötesplats att se och möta skapande. 9

78 ṯre t+t -l -l -4t FFI 7. II OA M0HNEB FROJD må[eri, teckning 2. SOFIA BIRüMA]'l må[eri, glas.."",.,. 1:,' 46. JlJROEl1l ASP akvare[[, må[eri 10

79 I EE I+t -l -l a4t GI 66, GRITA SAl' OÂHL måteri 33. JAl' JAHI.EHEÐ skåp, trä, glas, meta[[ 85. YI/O11 NT l(arts$oi' må[eri, grafik tt

80 ṯrë I+t -l -l -4t et s. GU1l lll_a Ë tfftdrtl($$0n må[eri, teckning 73, CHntSTt la B0u.t1ìlr måleri, co[[age, skulptur, insta[lation

81 rö lnar a fi ä ul ors an e Inger Bernholdssons dalarötter syns där i grafikens skiktdjup. Det är storskog, björnar, och igelkottar som skymtar fram mellan trädstammarna. Och Inger tar medsig de textila kunskaperna in i grafiken för aúú utforska de olika teknikernas möjligheter. -Jagmåste alltidläranytt, annars blir det tråkigt, säger hon bestämt. -,E' CJ:' vi, E -let + - ĒË r+l tre tre l+t cð -, Marstrand ligger öde och dimhöljd. Fönstren är mörka i de många hus som bara bebos om sommaren. Men bakom en grind på Hamngatan lyser det inbjudande från Inger Bernholdssons ateljé som vetter mot innegården. Här har hon skapat textil och grafik i decennier. -Vi flyttade hit på 60-talet. Dottern var bara ett år när jag bestämde sig för att pendla in till Göteborg för atf gâ pët Slöjdis (nuvarande HDK) textila utbildning, berättar Inger som tidigt kände det där behovet av attfâ skapa, skippade gymnasiet och började konstskola istäilet. Efter högskoleutbildningen startade hon pä 7}-talet sin ateljé och butik vid kajkanten. -Jag ritade tygmönster, tryckte hos Ljungbergs i Floda och sålde härute. Det blev många havsmotiv. Hon visar ett stort tygtryck där hon avbildat hela Marstrandsön med fästningen, båtar, kajliv, färjan, fåglarna och bryggorna. -Det tyget användes till och med till vändbara dunjackor, ler Inger. Men i början av 90-talet tog det stopp, hon blev mätt på textiltrycken och att alltid vara i blickpunkten där vid flanörstråket. -Det blev alldeles för mycket produktion och business. Kreativiteten fanns kvar, men ingen tid att utveckla den. Så jag tog beslutet att lägga ner alltihop. Medan hon konstnärligt sökte, tecknade och målade akvarell, utbildade hon sig till bildlärare och arbetade ett antal år som lärare. -Så gick jag en kurs på Gerlesborg i svartvita tekniker. Och det tog skruv, minns Inger. - Det jag gillade med graf,ken var att man kunde skala ner och arbeta med detaljer, det går inte i textiltryck. Samtidigt fanns det gemensamma drag i de båda teknikerna. Trycket, slumpen som medspelare och flera skikt. -På sätt och vis kände jag mig hemma i det trycktekniska, alla förberedelser och det där att slutresultalet àr svårt att helt förutse. Att man får jobba om eller acceptera hur det blev. Hon vill alltid vidare, testa nytt. Utmana sig själv, för att vidga sin blick och förmåga att kombinera olika material och tekniker. -Jag vill hela tiden utforska och se vad jag kan göra mer. Det är tråkigt att bara göra sånt man kan, då händer ju ingenting, säger Inger som de senaste 15 åren huvudsakligen arbetat med grafik, mestadels med etsningar och torrnåi, på plexiglas och kopparplåtar. -Grafiken ger så många möjligheter till uttryck. Medan man jobbar växer det fram. Skillnaden mot screentryck är att det är mer direkt och mer djup i bilderna. Hon plockar fram en bild som för tankarna till fjärran länder, varma regnbågsfärger, djupet som rymmer mönster och symboler i skymundan. Som drar inåt i bilden. Och nu tänker hon vända på alltihop och testa erfarenheterna från kopparetsningarna på screentryck. -Då kan man ju förena olika dimensioner och skikt i samma bild. Så håller hon på, vänder och vride testar och korsar tekniker och material. Ger sig sjutton på att det där hon tänkt ut ska gå att lösa. -För jag är envis, om jag inte löser det måste jag klura ut hur jag ska göra det bättre. Hon konstaterar att hon alltid varit sån. Att hon inte kan stanna i att göra det hon behärskar fullt ut. Själva experimenterandet är drivet, det som får hennes konst att lyfta och aldrig stagnera. Numer är Inger aktiv i konstnärernas kollektivverkstan vid Röda Sten i Göteborg och har senaste året lagt mycket ideell tid på att rusta upp grafikverkstan. -Jag tycker att en sån verkstad är viktig, säger Inger som numer är ansvarig för gratkavdelningen med drygt trettio aktiva medlemmar som regelbundet brukar verkstaden. Sen tio år tillbaks har Inger och he.nnes man en lägenhet i Göteborg. Med Alvsnabben är hon i den grafiska verkstaden på tio minuter. Men Marstrand, havet och ateljén är ändå hemvisten. Bland en bildvärld med de ömsint skildrade djuren i fina linjer, naturen, människornas rörlighet, skönhet och skörhet. Att vara konstnär: Vara trogen mot mig själv, följa min intuition, utvärdera, börja om, se saker från andra håll. Konstens uppgift: Utmana till att se saker och ting i nytt ljus, medvetandegöra och visualisera existentiella tankar, skeenden och företeelser Konstvandringen: Utmärkt tillfälle att synliggöra konstens uppgift. 13

82 IT Atelj é & Galleri Ulvesund, Växthuset Ulvesund Ljungskile www. atelj eulvesund.com wwwsofiabergman.se d. 8, 0lle Johansson Teckning, måleri, foto, video, rörliga MittiUddevalla. Tiâdgårdsgatan går från torget upp mot de gamla villorna på Kilbäcksgatan. Tiädgårdsgatan 84, Uddevalla 07ß3IA7 14 ollevalla@gmail.com www ollevalla.se 23" Lizbet [agerström Collage Från Varekil: innan Ellös tag vâ mot Hällevikstrand. Från Ellös: tag av motvarekil i Ellöskrysset, kör 1700 m, tag hö Hällevikstrand. 800 m till Ateljé Huseby. Huseby 355, Ellös 0304 s06 36 lizbet@atelj ehuseby. com Anders ]lultman Måleri På vägen mellan Svanesund och Slussen, vid Stillingsö Handel (ICA). Kör rakt österut mot vattnet. Andra avtagsväg vänster sedan första avtag vä. Första hus på vä hand.villa Ekhult, Stillingsön, Orust andershultman@bredband.net r4 mot Ulvesund, förbi Ah stiftsgård, brant uppförsbacke, sväng vänster direkt efter busskur följ sedan skyltning. Forshälla Strand426, Ljungskile gunilla_svensson@yahoo.se www. gunillakonst.n.nu S skola sväng vänster. Efter 200 m visar skyltar. Bön 255 Bokenäs, Uddevalla goran.h.dalgren@ gmail.com lfklubb r upp på Hummervägen, tag andra till höger. Ateljén ligger efter det åttkantiga huset. Krabbvâgen 3, Ljungskile l.rylander@telia.com t. Ursula Ca[elduc Måleri, glasbilder Förbi lasarettet norrut - följ Boxhultsvägen förbi Ramnerödskolan, vid bensinstationen Q8 vänsterviolinvägen. Violinvägen 72, 45I 62 Uddevalla ursula@cabelduc.se w7. l"inda Mtirner trtijd Måleri, teckning, objekt, collage Från Uddevalla mot Oslo. Före Torprondellerna, sväng v mot Herrestads k1rka. Sväng h mot Mosshed. Följ flaggor 3.2 km. Rött hus. Herrestads Berg220, Uddevalla linda@morner-froj d.se w\ryìá/.morner-froj d.se r 6'L 9. Gunilla I tredriksson Måleri, teckning, blandmaterial. Centrum,nãra Margretegärdeparken och polishuset. På Skolgatan intill j ärnvägsövergången, grönt trähus, ateljé i trâdgården. Skolgatan 6, Uddevalla s342 gunillaef@gmail.com wwrr. gunillaefredriksson.se 10, Ann-Marie Andersson Måleri Vid Lerbomotet på E6 norr om Ljungskile tag av mot Råssbyn. Nästa till höger mot Sund. Följ skyltning. Råssbyn 352, Ljungskile Q s lars@lafilmmusic.com ll" Magnus Mogenfelt Måleri Kör av motorvägen vid Lyckorna-motet söder om Ljungskile. Söder om Lyckorna innan Villa Sjötorp visar skyltar vägen till Lyckornas båtvarv där ni kan parkera. Sj ötorpsvägen 8a, Ljungskile magnusmogenfelt@hotmail.com magnusmogenfelt.se ffi 21. Krislian Talvik Måleri Från Färjevâgen, mitt för skolan, skylt "Galleri Akvarell" visar in på Tornvägen. Tornvägen 6, Svanesund, Orust s talvik@telia.com www. kristiantalvik.se efter till höger. Kör c:a 250 m. Skyltar visar. Från Udevalla och Henån Kör mot Ellös.Vid 4-vägskorsning, tag av till vänster mot Varekil. Efter c:a 350 m. tag av till vänster. Klockarebergsvägen ös egolaus@gmail.com [ars SE$terllik Måleri, skulptur, glas Sesterviksvägen ca 1km. Höger vid roãu h,rr, genogrindar, brant backe, ytterligare grindar. Ateljén i magasinet vid vattnet. Sesterviken I 4723I Svanesund info@sestervik.se H26. $usanne Pnlersson Måleri, teckning, mosaik Varekil mot Ellös,tag av mot Lyr kör förbi avtagsvâg till Gärdsbo efter ca 400 m ligger min ateljé bakom ett rött plank på höger sida. LalIer ö d 422, Nösund susanne-petersson@hotmail.com 27. llanna Jåtrlehed Hyving Keramik Hälleviksstrand mot Ellös, tag första vägen till vânster efter Hälleviksstrands röda kyrka, stort vitt hus med ladugård vid vägens slut. Parkera vid kyrkan. HäIlev 1k 277, llällev lksstrand hanna@jarlehed.se fl '*.,.- efter 6 km,höger Kungsviken 2 km. Efter 150 m vänster, kör ner för backe Kungsviken 936, Henån j ustushultgren59@gmail. com Jirina Janzbach Måleri,keramik Från väg 160 på Orust tag av vid stora korsningen i Vräland och kör 5 km mot Svanesund. Grågrönt hus på vänstra sidan av vägen.från Svanesund 4 km i riktning motvrâland. Y tistr a B ö 222, Svanesund jirina j anzbach@telia.com wwwjlrrna.se 32" 0un ljlriksssn Bildkonst Följ vägen från badstranden uppför bergen ca 1 km till Selmas Väg, röd stuga. P flnns även i backen, gå ca 150 m. SelmasVäg 11, Svanesund r0 gun.ulriksson@gmail.com wwwgunulriksson.se 33" Jan Järlehed Design och form av trä, glas och metall Hälleviksstrand mot Ellös, tag första vägen till vänster efter Hällevikstrands röda kyrka, stort vitt hus och ladugård vid vãgens slut. Parkera vid kyrkan. ljallev ik H ã11 ev ikss rrand jan@jarlehed.se å4. Mail as llilss n W Måleri, collage, monotypi och blandteknik Ateljén finns i en stor fabriksbyggnad ivräland,6 km norr om Varekilskrysset på en parallellväg till väg 160. "Gamla Mejeriet i Vräland'j Brattorp 430, Svanesund lamatronics@hotmail. com ). Kör mot Ucklum ca 2 km.vid skylt Grindstorp sväng höger och kör 1,2 km. Huset på vänster sida med skylt, SmedjaArgentum. Grindstorp 123, Spekeröd 07683s 9430 birgitta.hilling@telia.com www. smedj aargentum.se n text och t Stenungsöns Kök & Bar på avtagsväg norrut från leden mellan Stenungsund och 1jörnbron. Stenungsöns Kök & Bar,John Forsells vâg 7, Stenungsund atelje3t@yahoo.se

83 Nummer pä kaftan och vägbgsltliuning 43. Eva lllandenor Måleri. akvarell och akryl Tla höger i rondellen vid Ödsmål. Första vänster, Vikevãgen. Följ vägen rakt fram ca en km. När vägen viker av i 90' börjar Krukmakarevägen. Håll höger tills vägen slutar efter två kvarter. Krukmakarev agen 27, Ödsmål eva.wandenor@kungalv.se wwwwandenof.com 48. lürgen Asp Akvarell, måleri, teckning Vid Stenungsundsjärnvägsstation och rondell, sväng in på Strandvâgen. Sväng första till höger in på Gärdesvägen' 400 m till min ateljé. Parkering på den stora grusplanen. Gärdesvägen 11', Stenungsund jurgen.asp@telia.com wwwjurgenasp.com ur runda hus,250 m sö. om Galleri Koch Fregatten. Buss hpl. S olgârden Stenunge Allé Stenungsund o70'l zl34'lz ewa@ewaevers.se 48, $oile t tl. Algettid Måleri Vid trafikljusen i centrala Stenungsund, ta Strandvägen tills den svåinger. P på Badhustorget. Ateljén, vänster sida vid vattnet' Vitt tågt hus vid ångbåtsbryggan' Badhusvägen 5, 444 3I Stenungsund soile. algerod@ gmail.com wwwsoiles.se 50. Pieler ]lybbinette 5 km från rondellen i Ödsmål mot Ljungskile gråa hus På vänstersida Nordhems Skolhus, Käderöd Svenshögen t3. ljlf Erixon Bildkonst; illustration och teckning. Från Kållekärr mot Skärhamn: efter ca 3 km hö mot SäbY in på Säbyvägen.400 meter in ligger Säbylund gård Säbyvägen 23 (SabYlund), Kållekärr ulf.erixon@hotmail'com ffi vid skylt Centrum 1. Därefter första vänster och vänster igen.vallvägen L7 är längst in. Svart ateljéhus till höger om bostaden. Vallvägen 17, 47 L 33 Skärhamn anders@bodebeck.se I Yvonne Katlsson Måleri, teckning, grafik FrånTjörnbron väg 169' I rondell Häggvall, vänster mot Höviksnãs Berga, i rondell Fridas hage hö mot Berga,4 kilometer fram till Berga skylt och ladugård På vä sida, därefter andra huset vä sida. Berga 47, 47 t 71 Hakenäset yvonnekarlssonyrk@hotmail.com 66. Greta $andahl Måleri och teckning Klädesholmen. Gå över hela ön,motv hamnen ca 1 km. I nedförsbacken Fiskhamnsvägen, gränd th,kustroddarvägen' Gå in där' trappor ner till brygga- Kustroddarvägen 5, Klädesholmen 0'7036' gretasandahl@hotmail'com wwwgretasandahl.se Et. tmelie lllijk Lundberg Smedjan ligger vidvalla k:a. P-plats vid kyrkan. Obs! 3 platser vid smedjan 150 m längre ner från församlingshemmet Kråkedalsväg en 42, 47 t 7 2 Hjälteby emelie@silverwij k.com 68. $ala Hansson Tþxtilkonst Från Kållekärr mot Skärhamn. Andra aüarten i rondellen - kör 2.8 km. Sväng vänster (skyltat 'Häle') före Krossekärrsvägen - kör 418 m. Höger på Kurlandavâge 530 m. Parkering är skyltad - ateljen ligger på höger sida (nr.152') Kurlandaväge n t52, 47 t95 Skârhamn sara.ulf@telia.com ü9, Mona Raotma l(allsson Måleri Färja från Rönnäng till Dyrön. Nâr vâgen delar sig i Nordhamnsbacken välj den högra upp för backen. Gå förbi missionshuset. Sedan kommer Kalvhagsvägen till vänster. Kalvhagsväge n 5, DYrön t 69, mona.raoma@hotmail.com 71, Anna Andteasson Måleri,teckning Kör mot Kyrkesund.550 m efter adart Klövedals kyrka, flaggor vid vägen höger sida- Parkering ca L00 meter in på vägen' Kyrkofjä11239, K],övedal anna. andreasson@telia.com 72. ]leifte Ahrends Måleri Från väg L60 sväng in till Mjörn. Efter 1 km sväng vänster vid skylt APelgården 5-14, följ rödaflaggor. MjörnApelgården 10, 47L73HjàltebY heike@oelmalerei.com Christina Bolling Måleri, collage, skulptur, installation Kör mot Skärhamn På Tjörn, förbi Kållekärr. Th höger i rondell mot Kyrkesund. I Långekärr, ta höger mot Halsbäck, ta höger mot Vik (grusväg). vlk Klövedal christina@bolling'se www. christina.bolling.se 74. l(rister Svanvik Måleri, akvarell, olja Vid Kållekãrr höger mot Rörastrand. Vid Rörastrand 2 fortsãtt höger 1 km.vid 8 brevlådor höger. Rörstrandväg et 58, Kållekärr krister.svanvik@gmail.com www. gallerisvanvik.se tur, ill Vävra korsväg, därifrån norrut mot Stenungsund. Nästa vägkors österut mot KarebY, efter ca 2 km mörk lada med galleriskylt' Gården ligger på vägen mellan Skårby och Rörtången' Ytter-Restad 650, info@rainerhoffmann'se lnger Bernholdsson Måleri, grafik Tä färjan från Koön, gå norrut till höger På kajen in på gården vid Hamng' 7 Ateljé i gårdshus. Hamngatan J MarsTrand i.bernholdsson@telia.com 87, Ann G $ttandvik Måleri Tä färjan från Koön, gå norrut till höger På kajen inpå gårdenvidhamng.t Ateljé i gårdshus. Hamngatan 7, Matsttand s anngustr@gmail.com t î',ï", mittemot Fars Hatt.Ingång till ateljén är grön dörr På baksidan. Rådhuset, Gamla Torget 1, 4423tKungãlv yvonne.eklof@gmail.com nd mla trähus mittemot Fars Hatt.Ingång till ateljén är grön dörr På baksidan. Rådhuset, Gamla Torget 1, 4423LKungàlv camilla.lengstrand@tele2.se Camilla Joharsson 0lllsor Tþxtilkonst' installation Ateljé Rådhuset Gamla Torget Kungâlv' Vitt trähus mittemot Fars Hatt. Ingång till ateljén är grön dörr På baksidan' Rådhuset, Gamla Torget 1, Kttngalv 442 3t Kun gãlv, camilla j ohlson@gmail.com ohlson.se 93. [nki Mailinsson Knuls Textil, akvarell och collage Kör in vid Kungälvs kexfabrik, rakt fram förbi stor P,Tiädgårdsgatan, hö ca 25 m, vä och sen första vä vid stort gult hus.andra huset på vä sida,vitt trähus med blått' B agare gatan t2, Kur'gàlv ankimknuts@hotmail.com facebook.com/anki.knuts?fref =ts Ftili Konstvandringens flaggor och hilta t ll konstnälernas ateliéer! KONSTVANDRINGEN SODRA BOHUSLÄN 15

84 llya medlemmar pä ãrels lronstuandring: 2. SOIIÁ BTBGMAtì utlämnad på ett vitt akvarellpapper skall vara intressant att beskåda måstè man förstärka 'f; får 26. $U$All I'lE PITER$SOI -Jag målar ofta ett färgstarkt måleri med mo_ tiv hämtade från naturen och händelser i vard_ agen och de tankar som dyker upp. I mosaik jobbar jag i relief eller skulpturait oftast med utgångspunkt från någon av mina målningar. 28, JlJSTUS litli,tßbe]' -Berättelser i bild och skulptur, om kärlek, motsättningar och glädje. Med humor och all_ var försöker jag sammanfatta livet. Meduerkande konstnärer 2. Sofia Bergman 3. Gunilla Ernstdotter Svensson 4. Göran Dalgren 5. Lars Rylander 6. Ursula Cabelduc T.LindaMörner Fröjd B. Olle Johansson 9. Gunilla E Fredriksson 10. Ann-Marie Andersson 11.Magnus Mogenfelt 21. Kristian Tälvik 22.Göran Olausson 23.Lizbetlagerström 25.Lars Sestervik 26. Susanne Petersson 27. Hanna J ärlehed Hyving 22.8ORAI' OLAIJS$O]ll -I början av mitt måleri var fåglarna omgivna av sina miljöer. Allt eftersom blero de neãton_ ade, för att i dag vara helt borta. För att en fågel, 28. Justus Hultgren 29.JfuinaJanzbach 3L.Anders Hultman 32. Gun Ulriksson \ I a J 33. Jan Järlehed 34. Mattias Nilsson 41. Birgitta Hilting 42.AnnaSvensson 43.EvaWandenor 2, SOFIA BIHDlt4AI'I må[eri, glas 21. (BtSilAil TÀtllil( må[eri 22, ßtiRAft DIAlJSSOil måteri 26. S tj3âitlit PE.t rr SS0ll må[eri 28. JlJST JS l{ljittsei,i sku Iptu r, må[eri, grafik, assemblage 84. Ailûtfi8 B00tBIc( Kattigrafi, må[eri, grafik 46.JürgenAsp 47 Ewa Evers 48. SoileW.Algeröd 50. Pieter Hybbinette $amlingsutställningar 63. Ulf Erìxon 64.Anders Bodebeck 65.Yvonne Karlsson A. l(onstuandringens konsfnäler B. Uddeuallakonstnärer Café Knape, Norra H Oppet:långfredag 11- Ovriga tider:måndag 0_15 C. Konststig vid Aleslån, nd nsdag 21-23marsl2-I9 fton 11-16, påskdagen entrum vid parken, hpl Vårdcentralen..pàgãr7 mars_ 2 april kdfien 11_13. 'r--- d Bohusleden mellan,å.leslån och Hällerstugan. ch fika. nstnärerna. gen.se t" 0rustkonstnärer K.:".:1l"tJ:rKajuran,Henãn,12-31mars.vernissage12marskr påsk:fr sö Ovriga tider: ti - to 70-19,fr 10_17,1ö 10_14 rr-16,rörr_16, 66. Greta Sandahl 67 EmelieWijk Lundberg 68. Sara Hansson 69. Mona Raotma-Karlsson Tl.AnnaAndreasson 72. HeikeAhrends 73. Christina Bolling 74. Krister Svanvik 81. Rainer Hoffmann 85. Inger Bernholdsson BTAnn G. Strandvik 89.Yvonne Eklöf 90. Camilla Lengstrand 91. Camilla Johansson Ohlson 93. Anki Martinsson Knuts 16

85 ,t $ Lysekil Fiske Amn gnäs a Grundsund Henå 0 Gullholmen Ellös UST ungsk 0 Hä Moll d 0 und Spekeröd Skärhamn Klädesholmen Jö sr a o o Marstran I t<onstnärer I Samlingsutställningar

86 I tre l+t -l rl 4t et 3, GUNII.IA ËRfì $TDOTTËA SVIN$8Ol\l måleri 8. ûllt J0llÁlìl$$0N måieri, rörliga skulpturer ö { fi H;iH m tre,&t n 02. GlJN UTRIl(SSON bildkonst, sl<ulptur må[eri 18

87 ṯre I+t II rl -4t CÐ 11. MAßNll$ MOGIlTËLT måteri 63. ULf EHIXTflj teckning, måleri, illustration 31. A1' DIHS HlJITMAlll måleri, grafik t9

88 ṯre +t -l -l -4t cð 28, JUSÏljS HUITGBEt, skulptur, må[eri, grafik och assemblage 23. I.IIBET I.AßIR$T8UM co[[age ËT. SARA I{A[\lS$Of.l textilkonst 20

89 Uppvuxen i en konstnärsfamilj var valet av yrke naturligt för silversmeden Emelie Wijk., - Jag var omgiven av konsthantverkare, det enda Iiv jag kände till. Men keramiken låg lite för nära, var för hemvan och ospännande. Iståillet fann Emelie i silvret inspiration, utmaning och en väg att uttrycka form och känsla i smycken och skulptur. \./ r- = = I+l E l+l -l l+t = I den röda ladulängan med Valla kyrka som närmaste granne, har silversmeden Emelie Wijk drivit butik och ateljé i snart tio år, i företaget hon startade som 22 - äring. Inne i atelj én arb et ar praktikanten från guldsmedsutbildningen, medan en anställd guldsmed hjälper till i butiken och smedjan. Sommartid driver Emelie även butik på Sundsby säteri. Så verksamheten gâr br aoch hon kan lev a pã sitt yrke och sin passion, även om hon jobbar mer än heltid. - Ju större verksamheten blir desto mer administration, och desto längre bort hamnar den kreativa processen, som jag ju hellre vill syssla med, säger Emelie och tillägger att hon måste bli bättre på att delegera. -För jag har ju så mycket idéer som ska förverkligas. Samtidigt som företagandet är en förutsättning for att kunna göra smyckena, skulpturerna, bruksföremålen som präglas av formsäkerhet och finkänsliga linjer. Emelie växte upp på en gård vid Keramiken i OdsmåI, en keramikverkstad och ateljé som 1939 byggdes upp av Emelies morfar keramikern Bengt Lindqvist. Han blev en välkänd keramiker i Sverige, bland annat för sina reliefer som hade sitt uppsving på 60-talet. Emelies mamma Eva tog över rörelsen på 80-talet och driver det keramiska arvet vidare. Jag ar uppvuxen i en familj som alla - sysslade med konst och hantverk. Det enda jag ville också, det var inget alternativ att jobba med något annat, berättar Emelie som gick på krokikurser redan somtolvåring. På gården bodde också mormor Ann- Sofle Lindqvist som kom att bli Emelies konstnärliga mentor. - Mormor har betytt mycket för mig och min konst-och formkänsla. Hon kunde vara ganska hård, men det är tack vare hennes konstruktiva kritik jag kommit framåt. Emelie gick först på Stenebyskolan i silversmide och sedan keramikutbildning i Grebbestad. - Jag bestämde mig tidigt för att bli silversmed. Men ville också lära mig mer om morfars och mammas material. Och det är nyttigt att byta material, bredda sig, Sen är det roligt att emellanåt dreja, säger hon och menar att oavsett material ställs man inför samma frågor. - Det âr ju samma problem kring linjer och yta som ska lösas. Jämte smyckeformgivningen flnns det skulpturala i henne. Att uttrycka sig lite större och konstnärligt utforskande. - Det är utvecklande att å ena sidan sitta med pyttesmå diamanter och å andra sidan med större yvigare grejer.jag har alltid skapat båda parallellt. Utanför ateljén står eldkorgarna och ljushållarna med bladmönster hon formgett, och vid parkeringen vakar en manshög trollslända i ståi. Hon klättrar upp jämte och känner på materialet. -Den här ska jag utveckla, så fortjag får tid. Emelies verksamhet är bred, med vigselringar, egna silverkollektioner, skulpturala verk, kurser och uppdrag från företag och privatpersoner. Och hon gillar växelverkan, den berikande variationen. - Det är sällan jag backar för en beställning, utan löser det. Att inte säga nej är en utmaning i sig, ler hon och berättar om uppdraget att ta fram kyrksilvret till Valla kyrka. - Det är ett fint och roligt uppdrag, men svårt. Ett kulturarv och bruksföremål som ska leva vidare i bäde material och form. För att nå fram till ett förslag gör hon alltid massvis med skisser. Varenda modell f,nns tecknad från alla perspektiv för att till slut hamna rätt. -Ibland kommer detmed en gång, ibland får jag traggla länge. Som silversmed är det samtidigt dyrbart att göra fel. - Det är ett väldigt tekniskt hantverk, där det sällan går att backa och jag måste alltid vara noggrann och planera. A andra sidan ser jag resultatet direkt och har mer kontroll. Med jämna mellanrum hinner hon ta fram egna kollektioner. -Jag kan se att min egen designpräglas av vart i livet jag varit just då. När sonen var liten gjorde jag en serie med huvudfotingar och namnsmycken. När jag tog jägarexamen blev det mycket skogs-och viltmotiv. - Fast naturen är alltid där, central i allt jag gör. Och Emelies silver präglas av liv, växtlighet och det jordnära. Fjärilar, löv, träd, insekter, älgar, blommor. Som blombuketten helt i silver hon gjorde till sitt eget bröllop. Likt en hyllning till kärleken och silvret i ett. 87. TMEI.IT t/tjijk IlJNDBEBT - siltler Vara konstnär: En livsstil men också ett hårt arbete där man ständigt måste vara självkritisk och utvecklas. Konstens roll: Att skapa känslor. Själv föredrar jag positiv konst. Konstvandringen: Fantastiskt roligt sätt att möta kunder, nya som gamla. 2t

90 I tre LLI rl rl 4, e 41. BlRGITTA Httilf' G silversmide ff, ljr$lji.a TABTI.DUC må[eri, glasbilder go. OAMIIIA I.ENGSTRAl' D måleri, glaskonst AA 7I. At\ll'lA AIIDBIÂ$SOf'l måleri, teckning 91. IAMII.I.A JOllAl' SSOrìl Ol{I$[N texti[, installation 22

91 F. tre I+t -l -l a4t CEI t 42" Afl NA $y[ns$ntf underblasmåleri, text l. lr ilr r 93" Al'll(I MAfiTINS$Tf\J KNIITS texti[, må[eri, co[[age BI. RAINEB llofimanl'l må[eri, tecl<ning, skulptur, design 23

92 EE I I -l -l *4, et,..'.: '' r..1 l" i ;).þ-.',,,;2. 4,BOBAN CIA[ßAEI1l måteri, akvarell, olja 74. l(ristir $\IAfll\,Il( må[eri, akvare[[, otja 48. S0lLt \]l/ AtGER0n må[eri 24

93 Likt en medmänsklighetens armé i trä manar de till uppvaknande aút se vad som sker.de bär alla samma form, bara kläderna, positionen och det yttre skiljer dem åt. -Det är verkligheten som den är nu som gjort att mina skulptarer fâtt ett socialt innehåil igen, säger Pieter Hybbinette som driys av det där som finns framför våra ögon. r t l- lr lèt - ṯre tre \-- + -tre Itl b t+t E trl Ateljén i den gamla skolbyggnaden utanför Odsmål doftar trä och överallt syns träbitar, olika träslag och verktyg. Längs väggarna och på hyllor står skulpturer från hans decennier som konstnär, som alla följer ett tydligt spår. Det handlar om människor, våra förutsättningar, tillkortakommanden och storheter. Raderna av trämänniskor har kommit till under senaste året. Pieter berätfar att han behöver gott om lid för att låta nya verk och idéer få gro och växa fram. - Tid får aldrig bli det som avgör när jag ska avsluta ett arbete. Och jag vill inte ha någon här under den tiden. Då är jag är rädd attnâgot ska förstöras. Något som riskerar stoppa flödet och trassla till tråden som han så ömt vårdar, menar han. -Det är ett privat, skört tillstånd, och en konstnärlig process där man inte har något svar från början, men det sitter i ryggmärgen när svaret är där och det är klart. Hans skulpturer kan ligga nära honom själv på ett känslomässigt plan eller kommentera världsläget. I sammanhang och tillstånd som han relaterar till. Som när han tog sig an ålderdomen på sitt vis, i utställningen "I huvudet på en 75-åring" för ett par år sedan. Han gjorde små träskulpturer av rullstolar och rullatorer. Finkänsliga och detaljerade, placerade i stolta rader i rött och svart. -De är fantastiska verktyg för många, men syns sällan i konsten. Uppvuxen i Indien med sina föräldrar och syskon, kom han till Sverige som nioåring. Redan tidigt gillade han att snidafigurer, forma och snickra. -Mina föräldrar var väldigt tillåtande och såg att det fanns något i händerna. De skaffade en hyvelbänk till mitt rum där i lägenheten i Göteborg. Med läs-och skrivsvårigheter blev skolan en kamp för Pieter som hoppade av gymnasiet och istället gick på yrkesskola i snickeri. Sen vidare till HDK, för att i början av70-talet studera på Valands konsthögskola. I slutet av 60-talet var Pieter med vid starten av Experimentgymnasiet, en praktisk studie i direktdemokrati. -Den stämplades som väldigt röd, men för mig handlade det inte om ideologi, utan var ett experiment med livet, säger han bestämt. -Det var en mycket politisk tid, minns Pieter. En tid som handlade om socialt engagemang, då många på allvar trodde sig kunna förändra världen, göra den bättre. -På 7O-talet hade mina skulpturer ofta ett socialt budskap, men sedan dess har mina arbeten valt sitt eget liv. Mitt samhällsintresse har inte gätt att förena med skulpterandet, men de två senaste åren har något hänt. Det har blivit en återkoppling och nystart, säger Pieter leende och ser på sina träfigurer som står där och bevisarjust det. Ungefär vart femte år deltar Pieter i Konstvandringen. Med lite kluvna känslor inför att släppa in besökare i ateljén, en del av hans privata sfär. Men samtidigt tycker han det är viktigt. -Konstvandringen visar att vi bara är vanliga människor som strävar på och jobbar, fast det är svårt att veta utgången. Många tror att konst handlar om att göra grejer för avyttring, säger han ochblir allvarlig. -Men grunden är något helt annat, drivkraften måste vara lusten, något djupare behov där man inte tänker på nån betraktare. Börjar man göra det blir det kass, tillägger han som är svårflörtad när han själv ser på konst. - Ibland kan man fundera över det där som säljer bra, är det nödvändigtvis bra konst? Då gör man kanske bara konst som redan fyller befintliga behov och inte skapar nya, säger Pieter. - Att skulptera som jag gör i litet format är egentligen rena hedenhösmetoden när det gäller att nå ut, säger han och menar att det är en annan tid nu, allt ett knapptryck bort,lätt att nå ut med budskap till tusentals. - Men jag fortsätter på mitt vis - jag kan inget annat. Efter konstutbildningar och alla år som yrkesverksam konstnär och med professur på HDK i Steneby, får han nu mer tid till sin konst. - Idéerna kommer hela tiden, säger Pieter som arbetar i ateljén nästan varje dag, om än korta pass. Och besluten tar längre och längre tid ju mer erfarenhet han har. - Men det finns inte i tankevärlden att jag skulle sluta vara här. 50. PIETEß HYBBIl'ItTTt - skul lur Att vara konstnär: Ett naturligt behov. Konstens uppgift: Att engagera på olika plan. Konstvandringen: Ger möjlighet till möten, men jag kommer själv inte ha någon försäljning. 25

94 MA I & BtlTNIlE.l i_ Slenungsögärden r en uällromnande flats I lummig grönska med utsikt över vaútneú ligger Súenungsögården, som i 63 år drevs av Baptistkyrkan. Historien sitter i väggarna, men deú är andra tider nu. Med kõnferenser och bröllop i kapellet, afterwork och fredagsquiz i restaurangen och café med uteservering. De rejäla tallarna läar och omhuldar slänten öppet året runt. Mycket fokus har varit på att utveckla rest_. Området var tidigare en n numera verksamheten ter. och ekoloverk själva m har för_ sambo Emma Bergvall och paret Lars och Eva Thorén. tälle, vi visste inte men såg utveck- och Emma nickar medhåilande. Sedan dess har de planerat, kläckt idéer och konstant renoverat, förbättrat och reparerat. varmt bemötande. rden blivit magnifika kapell och 26

95 MAT & BOE]I DI Elrologiska uäxter, tunnblöd och ltonsl Ljuset tar sig in från alla håll och även om våren ännu ligger i sin linda, andas här växtkraft, kreativitet och odlarglädje. Växthuset Ulvesund är en plats som ständigt utvecklas och erbjuder fika, konst och ekologiskú, omsorgsfullt odlade växter. -Dethelabörjade med attjaghjäipte mina svärföräldrar att sätta potatis våren 1978,ler Marie- Louise Abrahamsson som därefter arbetade varje sommar i växthuset tills hon så småningom tog över verksamheten i början av 90-talet. -Det bara blev så, jag hade annat jobb på vintrarna, men det föll sig naturligt att sedan bara fortsätta, säger Marie-Louise medan hon visar runt i vãxthusen bland vãxter på vintervila, pelargonier som sakta börjar anta vårgrön nyans, lökar som strävar uppåt. -Från början var det en handelsträdgård som främst odlade tomater i växthuset och grönsaker på friland, men det orkade jag inte i längden. Numera säljer vi ettåriga utplanteringsväxter, kryddväxter och en del perenner. -Ett fåtal sticklingar köper vi in, men resten drar vi upp från frön, och stressar inte våra växter med konstgödsel eller onaturlig miljö, säger hon och tillägger att all odling är ekologisk. -Jag gillar när det växer, det känns meningsfullt och vi odlar med omtanke. Man kan inte skynda på växter. Det får ta den tid det tar. För femton år sedan byggdes butiken och lampor installerades i anläggningen, något sominte funnits innan. - Förr slutade vi arbeta när solen gick ner, det fanns inte en lampa någonstans, säger hon med ett skratt. Ett par år senâre byggdes ett rejält kök och café i en växthusbyggnad, ddr serveras vegetarisk mat och sommartid arrangeras uppskattade musik-och teaterkvällar. Ett av de äldre växthusen har alldeles nyligen byggts om till ateljé, kurslokal och galleri. Här hyr Sofia Bergman som medverkar i årets konstvandring, ateljé tillsammans med Elisabeth Persson. -Det var ändå en del som vi inte använde, så vi byggde om istället fór att riva, säger Marie- Louise som skapat en inspirerande, värmande plats för växter och människor. - En drivkraft är nog det där att utveckla och hitta på nytt, det vore ju trist om man stagnerade, säger hon med ett leende. Mal & Boende 20lB 1-.Bergabo Hotell Åstols Rökeri www-astolsrokeri.se 3.Lottas Bak & Form www. lottasb akof orm. se 4. Salt & Sill Södra Hamnen 3L Sundsby Gårdscafé www. sundsbygardscaf e.se 7. Nösunds Värdshus s se 8.Mia's Sjöbod wwwmiassjobod.se 9. Solegården O.Ålgåras Kvarn Stenungsögården , www. stenungsogarden. se 12. Hotell & Restaurang Solliden se 13. Jordhammars Herrgård s ordhammarsherrgard. se 14.Villa Sjötorp I74 wwwvillasjotorp.se 15.Växthuset Ulvesund 0522-Z0t Kungälvs Vandrarhem Sestervikens Orangericafé s1,40 acebook. com/sesterviken-svanesund 18. Smedja Argentum - Konstkafé n '-J Skärha J (D ÂrtolO UST c DwtÇ, st 27

96 MAT & B0tl'lDt KONSTVANDRINGEN TJORN 2016 o Långfredag & Påskafton på Bergabo Restaurangen öppen båda dagarna, hotellet dygnet runt. Påskdagen âr Bergabo abonnerat. Konstutstäl{n ng med Susanne Langré, mitt enrot horelletpâ Kvrkvägen 21 beroabo N^rionnna ttll È- J)u:t\: -rlr-' Bergabo Hotell " Kyrkvâgen 22, Rönnáng. lörn " aga4-62 ZO 80, www bergabo.oom v,4é, & nil/"otttna,aiþl Zt t l, rn, unnþnla,stia/<a, úrrqgqn. %Whqn, tta/<up'2,/o, tvlt p/ilta/rr, ha,llzr, floan, snnngå,sa," od" üa'rc/lør, 2<^,aMßmrn / Stntnluaaz* 5 9(t l,le,v, /z tnm,. %ø1, set wuuu,- mi^a,s,sin únd,. sø GALLERI - konst, konsthantverk CAFÉ - kaffe, te, smörgâsar, sallader, pajer m.m. Södra Hamnen 31, Skärhamn Oppet under påsken se Följ oss på Facebook för senaste nytt! com/sodrahamnen3.1 t i{f$1r TF.; a NösuND { t HAVS H OTË LL Hotell.Konferens.spa För bokning, O3O www. nosu ndhavshotel l.se +'i.àl ô RESTAURANG & Välkommen øtt avnjuta kafe med l embakøt från wårt gårdsbageri eller äta vällagad luncb i genuin och hisnrkkmi$ö Njut av vår klassiska påsklunch som står uppdukad hela påskhelgen. Eller unna dig en avkopplande weekend med påskens alla ingredienser samt en trercitters påskmiddag. Somna till ljudet av vågornas kluckande på vårt flytande hotett. Vakna utvilade till en hcirlig frukost. Vi har öppet skärtorsdagen - annan.lag påsk, H Varmt vdlkommen! Sundsby Säteri, Hjåilteb Tjöm info@sundsbygardscafe.se I w.sundsbygudscafe.se Salt & Sill I Klädesholmen I TjÕrn I I info@saltosill.se SALT & SILL 28

97 MAI & BOENIIE lot(as utuesu I l 7 24 wwwulvesund'com Butik Cofé Växler Utstöllningor 1]-oPr"-r,qüffi; Telefon Bleketvägen 408, Bleket www. lottasbakof orm'se Konstnärsbesök av Anna Svensson' Se hennes utställning hos oss'.u16. pub. festvåning' konferens rum t camping t vandrarhem avkopplìng ' nära havet Stenunts0ta rlen eller www stenungsogarden se.øeü e//eø óreö//op? Prisvtirt koncept för dig som ska arranger ø fest, br öllop, konfer ens eller kønske en släkträf med lãngvtiga gäster : Matsal, gästkök,50 bäddar' : sdllskapsrum,storveranda : fråur kr/dygn. i 2 Hotelt & Restaurang So LLiden Stugor camping, extra lokaler, baráel, Ijud/lius, konferencier mm kan bokas mot tillägg. Läs mer På: Bel iget íntill Bohus Fâstnítg,,5 kfl torr ofl G iteborgs C, bra kommunikatioter! rñ Þ I KONST CFI,,l er" o För FÖRE lri se I Cafe & Restaurang Övernattning s 29

98 a AL AR FöRENINGL I l$r r Oppen ateljé och Påskutställning Tjärhovsgatan 16, Uddevalla Oppettider som Konstvandringen Konslvqndring i Dqlslond Ë#T # GALIERI.I rcurue ruser rn càlìevé-' STENUNGSUND Konstvandrinqen Södra Bohuslãn Erik Hårdstedt akvarell Anders Tolegård & bilder av steñungsundsungdomai öppet vard 11-19, (juni-aug 11-18) sep-maj lör tel Knut & Maria hos Heike Ahrends Musik och sång iateljen på Mjörn - Långfredagen kl õíun"p, ART of' TO ELLIl\C z<t.3 - (.9 zctú.i nord iska akvarel I m useet Visningar av Disney - konsten att beåtta lördag & söndag kl l4 under Konstvandringen, ingàr i entrépr set, Se program pà akvarellmuseet.org / Tel OO 80 Orust ß lqfuefrogen L10, a E[[ s 'Te[ Akvarell, teckning och målarkurser med Jürgen Asp Helg och dagskurser för grupper, individuella studier, skolor och företag, workshops och föreläsningar. Läs om vårprogrammet på: wwwjurgenasp.com Järgen Asp, Gärdesvägen Il, Stenungsund, wwwjurgenasp.com I jurgen.asp@telia.com Upplev påsken i kyrkan Från död t ll liv - evigt liv. ser SC Svenska kyrkan PA ORUST 30

99 Konst í!örfønlø VNTTRI - KERAMIK - SILVER 5kärtorsdag Långfredag Påskafton 10-i5 Påskdagen z ø KONST LL TpIDEMIN Närproduceret från Orust! Faster Bertas Stuga vid Hartills Trädgård Pósk Fr. I I-lB Lö.1 I -l ó sö.1 I -18 Oppet Ti. l0-19 On.l0-19 To. l0-19 Fr, Lö. l0-14 Orustkonstnörer Kristicn Tolvik. Göron Olousson Jon Jörlehed. Jirino Jonzboch Lizbet Logerström. Lors Sestervik Gun Ulriksson. Honno Hyving Justus Hultgren. Mottios Nilsson Anders Hultmon. Suscnnê Pelersson mors Konsthollen Kojuton, Henôn lån gfredag , påskafto n , påskdagen 1 1 -'1 ó K A J U T A N Unsquare Gallery Storgatan 9 Skärhamn Vi jobbar for okad produktion, odling och foradling av närproducerade åvaror. En certi6ering för bra mat och kvalité! \ vwv.orustmet.se orustmet Sestervik Lot: Lon: ó97'N I L8357ó"E Seslerviken 4, Svonesund, Orusf OTOB Mors Moj 5-8, Kl, I I -18 NY DESIGNBUTIK I SKÄRHAMN 4--,ì qr l'. t t;\ r:. \ I ü r r\ 19 MARS - 29 MAJ JOAKIM ESKILDSEN -'EN VÄRLD JAG KAN TRO PÅ" HILMA AF KLINT I DIALOG MED ANN EDHOLM Postttägen 2E, Skär[amn Tel: %.%o.*.o/ PASl(OP Långfredag Påskafton Påskdagen Annandagen ATLTII OPPIT: torsda! 10-18, freda , lärdag Under Konstvandringen 25/3-28/3 erbjuder Strandverket: Gå två betata för en (ordinarie pris 70 kr/pers). I Strandverket finns även en shop samt bistro med futlständiga rättigheter, smörgåsar, katta och varma rätter. SI IAI DV E ì(e I STRANDVERKET KoNSTHALL pã I"IARSTRAND F0R FoToGRAFI, uålerl, sxulprur och DIGITAL KONST HAMNGATAN 56, MARSTRAND O303.1() 8OO WWW STRANDVERKETSE 31

100 25-21 mars, fred ll-18, lörd ll-16, sönd qeô-c. i ffi,e t Besölr oss pã din mobil, sulfplatta eller dator: trytltltll. ko n stua n d ri n g e n.se KONSTVANDRINGEN söora BoHusrÄru

101 Kultur- och Fritidsnämnden i Uddevalla Uddevalla TJDDEVALLA K Kuriur och O-ffiútJt'v fritid?0î7-01- z 7 Ansökan om bidrag Härmed ansöker föreningen Konswandringen Södra Bohuslän om ett bidrag på 15 OOO Snf attänvända i samband med konstvandringen 20t7 ' allmänheten under tre dagar' Diarier-r D+enoolenbddal huslän är en förening för mmunerna Uddevalla, Kungälv' n arrangerar varie år en lemmarna öppnar sina ateliéer för Vår ambition är att vidmakthålla hög nde, av vilka föreningen valde in tre ärer och konsthantverkare som ännu Konstvandringen Södra Bohuslän arr i ateliéerna. I vår arbetsmiliö har vi en unik möilighet att visa och beskriva ur vårt arbete går till' vilket har ett stort p edago giskt värde' Konsçandringen bidrar till många andra näringar i området' då många I och butiker' människor också hjälp av IT Föreningens hem - konsult' vilken vi behöver vi har under året fram nya vägsþltar. Medlemmarna siälva lägger ned mycket ideellt arbete på konswandringen som num"ra aritt viki"d inslag i kommunernas kulturliv'

102 Statistik 2Ot6= 47 konsrnärer deltog i Konstvandringe n 20L6.Vi hade besöh vilket är der näst bästa sedän starten dettairots dåligl väder och tidig påsk' Ekonomi 2OL6 Medlemsavgifter Bidrag: Regionen Kommunerna Lokalhyra Reklamtrycksaker/ direktrekl am' Konsultarvode hemsida. Konsultarvode text. Annonsering. Bank och e-bokföring. Materiel inköp Skattefri a bilersättnin gar Porto utbildnin Övriga föreningsko stnader LO z t Bidraget från regionen betalades ut Zldecember vilket medförde att vi fick,r.i"t" pa årliga Ëostnader/proiekt till efter årsskiftet, vilket är anledningen till överskottet.

103 Bidraget från kommunerna är oerhört viktigt fö1 att vi ska kunna fortsätta a$ uweckl" ro"'w"" ringen t iå"th't"g tt så framgångsrikt har påböriat. Så här såg fördelningen ut 2016 i de olika kommunerna nomiskt bidrag kr 500 kr + fria möteslokaler hela året 000 kr 000 kr 000 kr Kungsviken 18 ianuari 20L6' fustus Hultgren, ordförandekonswandringensödrabohuslän Kungsviken Henån' L e KO NSTVAil DRINGEN SÖDRA BO H USLAN 857?;09-L794,