Halvårsrapport. Ag

Transkript

1 2011 Halvårsrapport Ag

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Samordningsförbundet Västerås... 3 Syftet med samordningsförbundets verksamhet... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Organisation Samordningsförbundet Västerås:... 4 Förbundets ledning... 4 Verksamhetsberättelse... 6 Sammanfattning verksamheterna första halvåret Insatsredovisning... 7 Samverkansprojekt och andra insatser... 7 Projektutveckling... 7 Styrelsens arbete Administrationens arbete Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under första halvåret Stödjande samverkan Uppföljning av utvärdering av projektens målsättning och verksamhet Fortsatt positiv utveckling av försörjningskostnader Ekonomisk redogörelse Samordningsförbundets intäkter Budget och utfall BILAGA 1 1

3 Sammanfattning Under första halvåret 2011 har Samordningsförbundets verksamhet med samverkansinsatser dragit i gång på allvar. Tre projekt är i full gång och samtliga har inkommit med halvårsrapport. Utöver projekten har förbundet delfinansierat tre samverkansinsatser 16 feb. Seminarium för länets Beredningsgrupper 17 feb. Seminarium för länets tre styrelser mars. Samordningsförbunden i Västmanlands län anordnade en konferens tillsammans med företaget Clues. Tema: Lösningsfokuserade ledtrådarledtrådar I förbundets långsiktiga utveckling ligger att utöka även denna typ av samverkansaktiviteter, redan kommande halvår så ligger det i planeringen. Ett webbaserat nyhetsbrev Samordningsnytt tillsammans med länet övriga två Samordningsförbund, som distribueras varje kvartal. Bl a har beslut tagit i styrelsen att undersöka möjligheten till att skapar förutsättningar för socialt företagande inom ramen för Samordningsförbundet Västerås. Trots en ökning av aktiviteter under halvåret befinner sig förbundet fortfarande i ett uppstartsläge och har ännu inte nått full volym på verksamheten. Prognosen är att Samordningsförbundet under första halvåret ökat sitt överskott av kapital, men förbundet planerar för att reducera överskottet och komma i balans under 2012 och

4 Samordningsförbundet Samordningsförbundet Västerås Västerås Syftet med samordningsförbundets verksamhet Samordningsförbundet Västerås bildades i maj 2010, och är ett politiskt och finansiellt förbund inom rehabiliteringsområdet vars medlemmar består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad. I kommunen bor cirka invånare. Syftet med förbundet är att genom finansiell samordning underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin egen försörjning underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Landsting. Förbundet ska stödja och utveckla samverkan mellan parterna inom rehabiliteringsområdet genom finansiell samordning. Åtgärderna anpassas efter lokala förhållanden. Samordningsförbundet har möjlighet att genomföra bl.a. fördjupade samverkansinsatser och kompetensutveckling. Verksamhetsidé Samordningsförbundet Västerås ska möjliggöra en snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden, genom att finansiera en gränsöverskridande samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland och Västerås stad Vision Ge samordnade insatser kring de Västeråsare som har behov av ett samordnat stöd från flera myndigheter, för snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden. 3

5 Organisation Samordningsförbundet Västerås: Förbundets ledning Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras dels i förbundsförordningen och dels i ett av styrelsen fastställd reglemente. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från vardera medlemmen förutom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som företräds av tjänstemän. Styrelsen har under första halvåret 2011 bestått av: Ledamöter Ordförande Staffan Jansson (S), Västerås stad Vice ordf. Barbara Conte (MP) Landstinget Västmanland Kauko Leppälä, Arbetsförmedlingschef Ingrid Strandman, Områdeschef Försäkringskassan Ersättare Marléne Andersson, (MP) Västerås stad Samuel Stengård, (S) Landstinget Västmanland Ulrika Wahlberg, Arbetsförmedlingen Susanne Norlin, Försäkringskassan 4

6 Styrelsen skall Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan de i förbundet ingående parterna Finansiera sådana rehabiliteringsinsatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas Besluta om förbundets arbetsorganisation Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Styrelsen, och övriga organ i samordningsförbundet, får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för den enskilde, eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning, eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordnaren är styrelsens verkställande tjänsteman och anställes den 2 augusti Tjänstemannen är föredragande i styrelsen, verkställer styrelsens beslut samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller insatser. Samordnaren tjänstgör på heltid och har sin anställning i Västerås stad och redovisningstjänster köps in av PricewaterhouseCoopers AB (PwC) i Västerås, och är till styrelsens förfogande i enlighet med styrelsens delegationsordning. Beredningsgruppen består av en (1) tjänsteman, med beslutsmandat, från respektive huvudman. Beredningsgruppen utreder ansökan till projekt och förbereder därefter underlag till styrelsen. Gruppen finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller insatser. Revisorerna är tre till antalet och väljs av vardera medlemmen. Revisionen för medlemmarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av Riksrevisionen. 5

7 Verksamhetsberättelse Syftet med Samordningsförbundet är att medlemmarna genom samverkan ska optimera nyttan av insatser för såväl enskilda som samhället. Samordningsförbundet skall inte bedriva egna rehabiliterande insatser, dessa utförs av medlemsorganisationerna eller annan aktör som de utser i form av projekt vilka finasesieras av förbundet. Den finasiella samordningen mellan olika huvudmän inom det arbetslivsinriktade rehabilteringsområdet skall underlätta en effektiv resursanvändning. De displonibla resurserna ska användas för samordnade insatser som syftar till att den enskilda individen ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Effektiva metoder är tänkta att implementeras i myndigheternas ordinarie verksamheter. Sammanfattning verksamheterna första halvåret 2011 Trots en ökning av aktiviteter under halvåret befinner sig förbundet fortfarande i ett uppstartsläge och har ännu inte nått full volym på verksamheten. Prognosen är att Samordningsförbundet under första halvåret ökat sitt överskott av kapital, men förbundet planerar för att reducera överskottet och komma i balans under 2012 och

8 Insatsredovisning Samverkansprojekt och andra insatser Projekt Syfte Målgrupp Mål Gemensamt prioriterade grupper/prioriter ade i Västerås Vägen in - ett kognitivt- och arbetslivsrehabiliterande projekt Projektägare FK Projekttid: Tilldelade medel: Antal: Varje kursstart av Vägen in kan ta emot 8 10 deltagare vilket på årsbas blir deltagare per år. Öka rehabilitering/habiliteringspotenti alen hos personer i förvärvsaktivålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Projektet bygger på en kombination av arbetslivsinriktad rehabilitering, avancerade kognitiva insatser och betydelsefulla inslag av naturupplevelser. Person som är påtagligt skör men kännetecknas också av dysfunktionella strategier för att hantera olika påfrestningar i tillvaron. Den stora majoriteten är kvinnor som utan denna insats löper en betydande risk för att hamna i ett negativt utanförskap. Målgruppens diagnoser ligger inom rehabiliteringsgarantin dvs. psykiatriska och vissa muskelsmärttillstånd. Insatsen pågår i 18 veckor. 70 % av deltagarna skall påtagligt öka sin arbetsförmåga och kunna fortsätta rehabiliteras inom ramen för Handlingsplanssamverkan eller motsvarande verksamhet. 60 % av dessa skall kunna gå vidare till arbete eller studier. Förväntningen är också en tydligt minskad depressions- och ångestnivå, mätbar utifrån bl a HAD, och därmed en tydligt ökad arbetsförmåga. Målgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligtvis 16-64) Ungdomar som uppbär eller riskerar att beviljas aktivitetsersättning Personer med fysiska (t.ex. muskelsmärta) och/eller psykiatriska diagnoser Personer med neuropsykiatrisk problematik (18-64 år) Personer med psykiska funktionshinder (18-64 år) Delresultat 37 personer har deltagit i insatsen varav 29 kvinnor och 8 män, och 26 har gått vidare till Handlingsplanssamverkan, 29 kvinnor och 8 män, vilket motsvarar 70 % vilket innebär att effektmålet är uppfyllt så här långt. Projektutveckling Efter ett antal impulser från projektmedarbetarna om att 10 deltagare per grupp är för många, fattade styrgruppen för Vägen in den 18 april 2011 beslutet att sänka maximalt antal deltagare per grupp till 8 deltagare. 7

9 Vissa personella svårigheter vilket medfört att en grupp fått skjutas upp. Detta kommer att kompenseras med ytterligare extra gruppintag i höst på grund av att efterfrågan på platser till Vägen in ökar. Läs mer på Styrgruppen har sammanträtt vid tre tillfällen under våren. Projekt Syfte Målgrupp Mål Gemensamt prioriterade grupper/prioriter ade i Västerås Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Projektägare LT Projekttid: Tilldelade medel: total (kostnad ) Antal: Studien kommer genomföras under 2011 och inkludera ca 600 individer varav 300 individer utgör kontrollgrupp. Att genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser som musik, teater och dans kan påverka hälsan positivt hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa (med diagnoser som t.ex. ångest och depression) i Västerås kommun. Vuxna (18-64 år), inskrivna i Försäkringskassan och boendes inom Västerås kommun, sjukskrivna (>90dagar men <2år) med lättare psykiska diagnoser (undantag bipolär sjukdom).. Att undersöka om kulturinsatser har effekt på upplevd hälsa och rehabilitering hos personer med psykisk ohälsa Att i den mån positiva resultat erhålls, utveckla modell för hur kulturella insatser kan användas som en alternativ behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården för patienter med psykisk ohälsa. Målgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligtvis 16-64) Personer med fysiska (t.ex. muskelsmärta) och/eller psykiatriska diagnoser Personer med neuropsykiatrisk problematik (18-64 år) Personer med psykiska funktionshinder (18-64 år) Delresultat 208 personer tillfrågades, 77 tackade JA, 73 inkluderades efter genomförd screening. Randomiseringen gav 36 personer i interventionsgruppen (Bortfallsanalys, se bilaga 1). och 37 personer i kontrollgruppen. 15 personer påbörjade interventionen. Medelåldern på deltagarna är 45 år, den yngsta är 23 och den äldsta 64. Av de 52 deltagarna är 44 kvinnor och 8 män. Projektutveckling Målgruppen hade en sämre psykisk hälsa än förväntat, av den anledningen är dessa personer svåra att nå med rehabiliteringsinsatser samt att en del är inne i någon annan form av rehabilitering eller aktivitet Genom att nästa i interventionsgrupp även inkluderar 8

10 Arbetsförmedlingens kunder är förhoppningen att det uppstår möjlighet till att nå tänkta målgrupp. Problematiken med att få deltagare till projektet hör även samman med att målgruppen inte uttryckt ett behov, många är inte intresserade av kultur och eftersom aktiviteterna som erbjuds inte ingår i någon rehabiliteringsplan är det svårt att rekrytera deltagare. Projektet har små förutsättningar att uppnå det antal deltagare som antogs i projektplanen. Det är därför viktigt att säkerställa tillgången på deltagare och kopplingen mellan utvärdering och intervention. Läs mer på: Styrgruppen har sammanträtt vid tre tillfällen under våren. Projekt Syfte Målgrupp Mål Gemensamt prioriterade grupper/prioriterade i Västerås Projekt Team RiAS - Utveckling av metoder och teamarbete för att få fler vuxna Romer i Arbete, Studier, och Självförsörjning Projektägare Västerås stad/fritid och förebyggande Projekttid: Tilldelade medel: Antal: ca 30 Att vuxna romer bosatta i Västerås ska erbjudas stöd, vägledning och konkreta möjligheter att kunna gå vidare i studier och arbete utifrån individens förutsättningar och ett helhetsperspektiv. Att prova nya samverkansformer mellan de olika myndigheter som är involverade i processen. Att öka kompetensen inom berörda myndigheter för romers kultur och speciella förutsättningar. Att öka romers förtroende för myndigheter. Att verka för ökad hälsa, delaktighet och välbefinnande inom den romska gruppen. Att genom goda exempel lyfta fram förebilder och bana väg för kommande generationer i studier och arbetsliv. Att delta i nationella nätverk för att ständigt ha en omvärldsorientering utifrån projektets målgrupp och uppdrag. Romer mellan år i Västerås stad med ett samordnat behov, d.v.s. att en tätare samverkan mellan myndigheterna är en förutsättning för att individerna ska kunna komma vidare i sin rehabilitering. Kvalitetsmässigt: att minst hälften av individerna ska ha påbörjat arbetslivsinriktade åtgärder alternativt börjat arbete/utbildning. Ökad kulturkompetens för den kulturkompetenshöjande delen av projektet är målet att genomföra 2 utbildningsdagar under projektperioden där kunskapsläget kring romers kultur och förutsättningar klargörs och analyseras för att sedan därefter byggas på med nyvunna kunskaper inom ramen för projektets genomförande. Team: att få igång tvärprofessionella och fungerande team med samtliga samverkansparters för att arbeta med individuella insatser utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligtvis 16-64) Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden Personer med fysiska (t.ex. muskelsmärta) och/eller psykiatriska diagnoser Personer med neuropsykiatrisk problematik (18-64 år) Personer med psykiska funktionshinder (18-64 år) 9

11 Styrelsens beslut i december 2010 medgav en rambudget på kr och ett beslut i februari att tillföra ytterligare kr i projektmedel gällande en ytterligare 0,5 % tjänst med start 1 april 2011 tom 31 december Delresultat För de deltagare som fullföljt Orienteringskursen och skrivit in sig i RiAS är måluppfyllelsen hög. Av de sex deltagarna som skrevs in i RiAS i februari 2011 är fem stycken igång i studier och/eller arbete, en är f n föräldraledig men vill fortsätta sin medverkan i RiAS och planerar för framtida studier. Två av deltagarna har under våren gjort praktik inom barn- och äldreomsorgen vilket resulterade i timanställning för en deltagare. Två deltagare har antagits till Ung Resurs vilket innebär studier på halvtid för att läsa in grundskolekompetens i kombination med avlönat arbete på halvtid. Ytterligare två deltagare studerar på grundnivå varav en har behörighet för högre studier men begränsas av sina möjligheter att finansiera studierna. Ytterligare två romska kvinnor har fått plats inom Ung resurs under våren och en startar till hösten. Sammantaget har vi fem romer som har en plats/ är på väg in i Ung resurs. Anställningen är på sex månader med möjlighet till förlängning under Projektutveckling Kvantitetsmässigt har vi inte nått måluppfyllelse. Orsakerna till det måste diskuteras och analyseras, inte minst med den romska gruppen. Generellt kan dock sägas att detta är erfarenheter som delas av alla som arbetar med den romska gruppen. Det är ett långsiktigt arbete som tar tid att bygga upp och förankra och måste ses i perspektiv av det långa utanförskapet. Målgruppen romer är på intet sätt homogen vilket gör det svårt att med små resurser svara upp på de olika behoven. Det är ett arbete som bygger mycket på kontinuitet och förtroende. De myndigheter och instanser som ska samverka måste ha en vilja och förmåga att ibland gå utanför ramarna för att hitta lösningar. För en grupp som är så marginaliserad krävs ibland särlösningar. För att få fram goda exempel inom gruppen skulle vi så här i början behöva skräddarsy arbetsplatser. Läs mer på: Styrgruppen har sammanträtt vid ett tillfälle under våren. Budgeterade framtida insatser och utveckling Samverkanskraft Samverkanskraft, utifrån den budgeterade intentionen, kommer ej att genomföras, dock har Försäkringskassan och samordningsförbunden Västra Mälardalen och Västerås tagit initiativ att få bedriva ett delprojekt i en projektansökan inom ramen för Europeiska socialfonden. Denna insats har till viss del samma föresats som Samverkanskraft när det gäller metod och målgrupp. Försäkringskassan har för avsikt att bli projektägare. Projektet kommer att genomföras inom programområde 2 vilket innebär en inriktning mot personer som saknar arbete. Projektansökan ska vara inne senast den 15 september. 10

12 Fördjupad behovsinventering och insatser gällande personer med lindrig utvecklingsstörning Utanför Samordningsförbundets ram har AMA- arbetsmarknad inom Västerås stad har tillsammans med Arbetsförmedlingen gjort en behovsinventering, och samverkar under år 2011 i ett projekt på gång för målgruppen: Arbetslösa, lindrigt utvecklingsstörda ungdomar år Jobbpraktik i närmiljö - Syfte: Sysselsättning och arbetsförberedande aktiviteter som är aktuella för försörjningsstöd Innehåll: Praktiskt arbete i kombination med utredande och arbetsförberedande aktiviteter. 20 årsplatser. Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden Avsikten med insatsen Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden (PRO- GRESS)sprang ut utifrån proposition 2009/10:60, samt beslut 17 mars 2010 (2010:197). Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret för flyktingmottagandet och ett behov av en samverkan mellan de fyra myndigheterna förutspåddes, när det gäller nya invandrares etablering på arbetsmarknaden. Syftet var att skapa en gemensam plattform för samverkan och hitta nya och adekvata insatser till målet, dvs, öka möjligheterna för individen att komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Målgruppsunderlaget, dvs. antalet nyanlända i målgruppen för kriterierna i Samordningsförbundet har visat sig lågt, och behovet bedöms i dagsläget som litet, vilket innebär att projektet kommer ej att starta under Länsgemensam Genuspedagog för jämställd hälsa och sjukskrivningsprocess Intentionen: Ny insats förlagd till samordningsförbunden, ett strukturellt projekt för att stärka medlemmarnas gemensamma arbete med jämställdhet. Särskilt viktigt är arbetet med jämställd sjukskrivningsprocess och där har SKL nyligen sammanställt en vägledning med beprövade arbetssätt och metoder. För att utveckla detta arbete skulle det behövas en genuspedagog som driver arbetet gentemot parterna, som exempelvis, med att ändra synsätt, arrangera seminarier och öka medvetande samt implementera nya arbetssätt Insatsen Länsgemensam Genuspedagog för jämställd hälsa och sjukskrivningsprocess har skjutits på framtiden i avvaktan på en genomförbar projektplan i samverkan. Dialogen mellan myndigheterna skall utvecklas Genom ett gott arbete i styrelse och beredningsgrupp utvecklas ständigt dialogen mellan myndigheterna. Den första gemensamma uppföljningen och planeringsmötet för styrelse oh beredningsgrupp kommer att ske den 6-7 okt. i form av konferens på annan ort. Dialogen utvecklas även genom länsgemensamma utbildningar och seminarium som har skett under årets första halvår (se ovan). Ett närmande med folkhälsorådens arbete fördjupas under verksamhetsåret I Sverige grundas det nationella folkhälsoarbetet i det övergripande folkhälsomålet som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Mål för folkhälsan. prop. 2002/03:35) och dess målområden. Folkhälsoarbete bygger på tvärvetenskaplig forskning tillsammans med ett tvärsektoriellt arbete. För att hitta väl fungerande 11

13 metoder inom folkhälsoarbete krävs det att insamlade kunskaper om effekterna av olika insatser finns tillgängligt för andra som skall påbörja liknande arbete. Vid riksdagens beslut om lagen om finansiell samordning betonades att även det förebyggande arbetet skulle kunna omfattas av förbundets insatser. Riksdagen preciserade inte innebörden av det förebyggande arbetet och därför kan de lokala parterna själva komma fram till vad de vill prioritera och vilka insatser som ska göras. / / Det förebyggande arbetet är svårt att mäta och därför prioriteras det ofta bort. I tidigare utvärderingar påvisas att ju mer samarbete som sker desto mer framkommer behovet av förebyggande arbete. Ibland är folkhälsoarbetet nära integrerat i samverkansarbetet. 1 Kompetenscentrum för Hälsa (KCH), som arbetar med Folkhälsofrågor och finns i Landstinget Västmanlands regi, är projektägare för projektet Kultur och Hälsa en framtida rehabiliterings modell (se ovan). Även ett projekt benämnt Samordning för arbetsåtergång har KCH som projektägare har beslutats att komma igång under hösten. Dessa två projekt har en stark prägling av Folkhälsofrågor. Styrelsens arbete Året inleddes med ett konstituerade styrelsemöte och en ny styrelse tillträdde: Ledamöter Ordförande Staffan Jansson (S), Västerås stad Vice ordf. Barbara Conte (MP) Landstinget Västmanland Kauko Leppälä, Arbetsförmedlingschef Ingrid Strandman, Områdeschef Försäkringskassan Ersättare Marléne Andersson, (MP) Västerås stad Samuel Stengård, (S) Landstinget Västmanland Ulrika Wahlberg, Arbetsförmedlingen Susanne Norlin, Försäkringskassan Styrelsen har sammanträtt vid sju tillfällen, varav ett konstituerande sammanträde. Protokollen publiceras på Samordningsförbundets hemsida: Och är därmed tillgängliga för samverkansaktörer och allmänhet. Utdrag av beslut i styrelsen under första halvåret Feb. Antagande av en Kommunikationsplan. Syftet med kommunikationsplanen är att öka effekten av kommunikationsarbetet gällande kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet skall öka hos huvudmännen, övriga aktörer samt medborgaren. Mars. Antagande av dokumentet för Intern kontroll för löpande rutiner Maj. Antagande av en internkontrollplan 1 Handbok för finansiell samordning 12

14 Följande tre områden prioriteras detta år - Uppföljning av budget att budget en är i balans - Utbetalningar till leverantörer - att rutiner finns och efterlevs - Moms att rutiner finns och efterlevs Styrelsen uppdrog till Beredningsgruppen att undersöka möjligheten till att Samordningsförbundet Västerås skapar förutsättningar för socialt företagande. Beviljandet av att Samordnare Ann-Kristin Ekman deltar i utbildningen: Ledarskap av finansiell samordning, under hösten 2011 och våren 2012, Juni. Godkännande av tilläggsplan att starta upp två extra spår för Vägen in för perioden Beslut utanför styrelsen som påverkar Samordningsförbundets ekonomi är avslag från Skatteverket att lyfta moms, vilket har belastat kostnadssidan med kr under halvåret. Samordningsförbundet överklagar inkommande avslag. Ett arbete inom Samordningsförbunden nationellt pågår att belysa frågan och att påverka lagstiftaren. Förbundet är medlem i Nationella Nätverket för Samordningsförbund, NNS. Administrationens arbete Beredningsgruppen har sammanträtt sex gånger under halvåret, för beredning inför styrelsen. En gång varje månad har Samordnarna i Samordningsförbunden i länet träffats för samverkan i Västerås. Två gånger har Beställar/utförarforum för enhetschefer utförarorganisation samt samordningsförbundet Västerås sammaträtt. Samordnaren har deltagit vid sammanlagt sju styrgruppsmöten i de tre pågående projekten under våren, samt vid tre tillfällen i styrgruppen för Hälsocenter/Hälsokontakt. Nytt för i år är ett webbaserat nyhetsbrev Samordningsnytt i samarbete med länet övriga två Samordningsförbund som distribueras varje kvartal. Samordnaren har under första halvåret bl.a. deltagit i övriga aktiviteter: 8 feb. Utbildning i nya SUS, Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområde. 16 feb. Seminarium för länets Beredningsgrupper Samordningsförbunden i Västmanland (se ovan) 17 feb. Seminarium för länets Styrelser Samordningsförbunden i Västmanland (se ovan) 22 feb. mars. Basutbildning för ledamöter och ersättare i samordningsförbundens styrelser i Stockholm 13

15 8-9 mars. Nätverkskonferens Samordningsförbund i regionen, Barkaby gård. Tema: Hur tillvaratar man erfarenheten i samverkan? Hur går man mot samverkan i stället för rehabilitering, från projekt till kunskap mars. Lösningsfokuserade ledtrådar Samordningsförbunden i Västmanland tillsammans med CLUES (se ovan) april. Nationell konferens för finansiell samordning i Norrköping Målgrupp: Ledamöter i samordningsförbundens styrelser, anställda tjänstemän samt deltagare i beredningsgrupper. Konferensen riktar sig till samtliga förbund, oavsett om de varit verksamma en kortare tid, en längre tid eller om de befinner sig i uppstartsskedet. Konferensens agenda: - Framtidens välfärd och det offentliga åtagandet - Socialförsäkringar - var är vi och vart är vi på väg? - Europeiska socialfonden och samordningsförbunden - Utställningar från de fem samordningsförbunden i Östergötland - Parallella seminarier kring intressanta ämnen 13 april. Årsmöte NNS Norrköping i samband med os konferens 29 april. SKL-konferens - Sociala företag - i Gävle 3 och 18 maj. Utbildning Praktiskt ledarskap - Västerås stad 13 maj. Processdag projekt Kultur och Hälsa 17 maj. Seminarium om Romers rätt - Västerås stad, Länsstyrelserna i Västmanlands län och Stockholms län. 26 maj. Studiebesök tillsammans med Coompanion Västmanland - Miljövårdcentrum i Örebro - Socialt företagande 10 juni. Seminarium: Reflektion och erfarenhetsutbyte om Årsredovisningar för Samordningsförbunden. Samordnaren har under försommaren deltagit i en arbetsgrupp kring Årsredovisningar som redovisades under denna dag. 14 maj. Konferens Kompetenscentrum för Hälsa, Landstinget Västmanland. Tema: Folkhälsopolitik. 10 är med Liv och Hälsa. 29 juni. ESF Workshop i Eskilstuna inför ESF-ansökan gällande programområde 2, en inriktning mot personer som saknar arbete. 14

16 Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under första halvåret PROJEKTINSATSER Förbrukning Halvåret 2011 Budget 2011 Andel av budget Finansiering av projekt/insatser % Övriga samverkansinsatser % Framtida insatser och utveckling % Utbildning lokalt % SUMMA % Förbrukade medel för samverkansinsatser når inte upp till budgeterad nivå vilket till största delen beror på att insatser inte startat upp i förväntad omfattning se även under insatsredovisning., En bidragande orsak är likaså att vissa projekt inte rekvirerat enligt budget i beviljad projektplan. Stödjande samverkan Länsgemensam utbildning 2011 Länets tre beredningsgrupper 16-feb Länets tre styrelser 17-feb Projektträff 31 aug. Försörjningsmått 14 sep. INSTÄLLD Budgeterad kostnad Utfall Budgeterat Utfall per den antal deltagare antal aug / / / Samhällsekonomisk Utvärdering 12 okt. Totalt Samordningsförbundet Västerås / Diff /

17 Länets Beredningsgrupper 16 feb. Målgrupp: Deltagare i beredningsgrupperna för samordningsförbunden i Västmanland. Syfte: Få information, ha erfarenhetsutbyte och diskutera utvecklingen av arbetet i samordningsförbundens beredningsgrupper. Frågor som behandlades på seminariet: - Hur jobba i beredningsgruppen? - Vad har man lyckats med i andra beredningsgrupper? - Hur producera projekt? - Vad kan bli bättre? - Kan samordningsförbunden kontinuerligt driva insatser? - Vad ska prioriteras? - Vad ska vi ha fokus på? - Vad ska man tänka på när man bygger samverkan? - Hur möta individens behov? - Vad är beredningsgruppens roll i förhållande till styrelsen? - metoder för uppföljning/utvärdering samordnat i länet - Hur få med aktörer utanför beredningsgruppen? Länets tre styrelser 17 feb. Målgrupp: Alla ledamöter, ersättare samt tjänstemän i Samordningsförbundens styrelser i Västmanland Tema: Ett utvecklande arbete i styrelsen! Syftet: Varför samordningsförbund - vad är syftet? Intensionerna bakom lagstiftningen den långa resan. Förväntan och erfarenheter kring det politiska uppdraget. Vilka är utvecklingsfrågorna? Inbjudna gäster var: Marie Fridolf, Konsult, handledare och terapeut. Marie har forskat i utveckling av system och relationer i samverkan, samt utvärderat såväl SOCSAM som FRISAM. Hon stödjer i dag olika chefs och professionella grupper i samverkan. Mariann Ytterberg (S), Riksdagsledamot mellan Ledamot i bl a Socialförsäkringsutskottet och aktiv i förarbetet till Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Lag om finansiell samordning 2003:1210). 16

18 Länsgemensamutbildning tillsammans med CLUES Budgeterad Utfall Budgeterat antal Utfall kostnad 2011 deltagare antal Diff. Lösningsfokuserade ledtrådar mars Totalt Samordningsförbundet Västerås / Lösningsfokuserade ledtrådar mars. Samordningsförbunden i Västmanlands län anordnade en konferens tillsammans med företaget Clues. Tema: Lösningsfokuserade ledtrådar. Konferensen var en stor succé med 200 deltagare från 25 organisationer, framförallt medlemsorganisationerna i den offentliga sektorn. Syftet: Att främja mötet mellan deltagare från olika organisationer i och runt det lösningsfokuserade arbetssättet. Konferensen syftade vidare till att utöka och fördjupa nätverk för främjande av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kommer individer med samordnade behov till del. Konferensen erbjöd olika workshops och mycket nätverkande. Inbjudna gäster var Mark McKergow från SFWork i England som talade om Rutenso och värdledarskap samt Harry Korman, SIKT i Malmö som talade om arbete med ofrivilliga klienter. Läs vidare på: Uppföljning av utvärdering av projektens målsättning och verksamhet Resultaten av samtliga samverkansprojekt skall: ge effekt för individen och samhället vara utvärderingsbart följas upp både lokalt och regionalt Samordningsförbundet gör i samtliga avtal mellan huvudmännen om samverkansprojekt överenskommelse om att projekten ska rapportera insatser för deltagare och verksamhet i SUS (sektorsövergripande System för Uppföljning av Samverkan inom rehabilteringsområdet) samt tillämpa Självärderingsmodellen (metod framtagen vid Handelshögskolan i Göteborg) 17

19 Fortsatt positiv utveckling av försörjningskostnader Försörjningsmåttet är en sammanställning av data om offentlig försörjning från Försäkringskassan (sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (A-kassa och aktivitetsstöd) samt kommuner (försörjningsstöd) och bryter ned dem på utbetalt belopp per invånare år och dag. Efter en ökning sedan sista kvartalet 2008 har hela länet sedan kvartal två i år samma tendens: en stark minskning av försörjningsmåttet. Av det som sticker ut från det första halvåret 2011 kan sägas att Västerås har lägst försörjningsmått i länet, på historiskt lägst nivå sedan måttets början i Nu tredje kvartalet i rad på 55 kr/ind/dag. (se nedan). Läs mer på: Ekonomisk redogörelse Samordningsförbundets intäkter Samordningsförbundet Västerås intäkter består av de finansiella ramar som de fyra medlemmarna i Samordningsförbundet sätter in i förbundet som föregås av ett äskande. Lag (2003:1210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet fastställer andelen per medlem på följande sätt: 50 % kommer från staten, dvs. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och 25 % från Landstinget Västmanland och 25 % från Västerås stad. För år 2011 innebar det att staten bidrar med tkr och tkr vardera från Landstinget Västmanland och Västerås stad. Totalt har Samordningsförbundet Västerås sju miljoner kronor i finansiell ram under förra året samt kvarstående medel från 2010: Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PwC) i Västerås har varit Samordningsförbundet Västerås behjälpliga med den ekonomiska redovisningen. 18

20 Samordningsförbundet Västerås Budget och utfall 2011 INTÄKTER Medel från huvudmännen Kvarstående medel från Utfall Halvår 2011 Utfall % KOSTNADER Styrelsen Revision Politiker arvode och förlorad arb.tidförtj Arbetsgivaravgifter Konferenser Livsmedel Summa % Utvecklingsmedel Administration Summa Administrativa tjänster System, tele, lokal, hygien Redovisningskostnader Köp av samordnartjänst Livsmedel Resekostnader Hemsida Bankkostnader Trycksaker/ böcker/ utbildning Ränteintäkter Utan moms 47 % MOMS Summa % 19

21 Finansiering av projekt/insatser Vägen in Kultur och hälsa Projekt Team RiAS Länsgemensamma utbildningsinsatser och seminarier Lösningsfokus med individer och org. Länsgemensamkonf Framtida insatser och utveckling Samverkanskraft Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknad. Länsgemensam- Genuspedagog för jämställd hälsa och sjukskrivningsprocess Utbildning lokalt Summa % Summa Intäkter Summa Kostnader % Kvarstående medel 0630 räknat på hela intäkten

22 21 Bilaga 1

23 22

24 23

25 24