Nenningesundskanalen. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Rapport 2009:XX. Naturvatten i Roslagen AB

Transkript

1 Nenningesundskanalen Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Rapport 2009:XX Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma NorrtäljePreliminärt utkast 1

2 Nenningesundskanalen - Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Författare: Ulf Lindqvist & Anna Gustafsson 2011-XX-XX Rapport 2011:XX Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje

3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 En historisk vattenväg... 5 PAllmänna uppgifter... 5 Miljökonsekvensbeskrivning... 6 Innehåll... 7 Metodik... 7 Bedömning av naturvärden... 7 Skala för konsekvensbedömning... 8 Beräkning av flöden... 9 Nenningesundskanalen Tekniskt utförande Berörda fastigheter Nollalternativet Nulägesbeskrivning Planförhållanden & lagskydd Miljökvalitetsmål & -normer Områdesbeskrivning Hydrologi & djupförhållanden Naturmiljö & naturvärden Vatten- & sedimentkvalitet Undervattensvegetation Ekologisk och kemisk status Miljöproblem Friluftsliv & rekreation Kulturvärden & kulturmiljöer Säkerhet, trafik & buller Konsekvenser & skadeförebyggande åtgärder Nenningesundskanalen Naturmiljö & naturvärden Kulturvärden & kulturmiljö Rekreation, säkerhet & buller Nollalternativet Samlad bedömning Nenningesundskanalen Naturmiljö & naturvärden Rekreation, säkerhet & buller Kulturvärden & kulturmiljö

4 Sammanfattande bedömning Förslag till kontrollprogram Referenser Sammanfattning 4

5 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att identifiera och beskriva effekter och konsekvenser för miljön av att återskapa en vattenväg - Nenningesundskanalen - mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden. I MKB ges även åtgärdsförslag för att undvika negativa konsekvenser. Vidare redogörs för nollalternativet, det vill säga framtiden om projektet inte genomförs. MKB har upprättats av Naturvatten i Roslagen AB i samverkan med föreningen Nenningesund. Dokumentet utgör ett beslutsunderlag för den planerade verksamheten. En historisk vattenväg Redan på 1200-talet omnämndes Nenningesund i kung Valdemars jordebok beslutade Gustav II Adolf om upprensing och pålning av sundet.vid rysshärjningarna i Norrtälje 1719 använde sig ryska galärer av farleden. Men sedan slutet av 1800-talet är passagen som förbinder det inre av Hattsundet, Höggarnsfjärden, i väster med Prästfjärden i öster helt igenvuxen, på grund av landhöjning och tillskott av stora mängder organiskt material. PAllmänna uppgifter Syfte Projektet syftar till att återskapa en vattenväg mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden. Den återskapade vattenvägen Nenningesundskanalen - dimensioneras för att vara farbar endast med mindre båtar. Kanalen syftar till att öka områdets rekreativa värden och sjösäkerhet genom att möjliggöra inomskärs färd mellan Norrtäljeviken och Furusundsfjärden. Skärgårdens minsta farkoster får med det en tryggad farled mellan vattnen kring Furusund (via Brevikssund) på ena sidan, och Norrtäljeviken på andra sidan. I förlängningen betyder det en skyddad inre vattenväg från Nynäshamn ända upp till Öregrund. Lokalisering Nenningesundskanalen tänkta sträckning är belägen i en sänka mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden ca 1,5 km söder om Södersvik, ser kartor. 5

6 Nenningesundskanalen Sökanden Föreningen Nenningesund. Kontaktperson Mats Dahlström, Sjötorpet 9185 A, Norrtälje Tel , bostad arbete, , e-post adress Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett beslutsunderlag som ska ge en helhetsbild av den miljöpåverkan som det planerade projektet kan medföra. MKB tillkommer genom en process där sökanden samråder med bland annat myndigheter, sakägare och intresseorganisationer och utmynnar i ett skriftligt dokument. Arbetsgrupp MKB har tagits fram av Naturvatten i Roslagen AB i samarbete med föreningen Nenningesund. För projektet bildades en arbetsgrupp i vilken medlemmar från föreningen Nenningesund och personal från Naturvatten i Roslagen AB ingått. Arbetsgruppen har drivit processen med att upprätta MKB och arrangerat samråd med myndigheter och sakägare. Process För det planerade projektet gäller samrådsskyldighet enligt 12 kap 6 i Miljöbalken. Anmälan om samråd görs till Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektet omfattar muddring och grävarbeten i vatten och omfattar således vattenverksamhet vilket regleras av 11 kap i Miljöbalken (1998:808). Anmälan om tillstånd till vattenverksamhet sker till länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigt samråd enligt kap 6 kap 4 Miljöbalken genomfördes den 25 maj Deltagare var representanter för föreningen Nenningesund, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvatten i Roslagen AB. Under samrådet redogjordes för verksamhetens syfte och omfattning. Länsstyrelsen beslutade att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har också hållits vid ett flertal tillfällen med sakägare och andra berörda parter? 6

7 Innehåll MKB omfattar i huvudsak de frågor som hör samman med den vattenrättsliga prövningen och behandlar inte sakområden där ingen påverkan väntas eller där påverkan inte omfattar vattenmiljöer eller vattennära miljöer. Således har bland annat kulturmiljövärden på land behandlats översiktligt. Metodik Underlag för bedömning av konsekvenser till följd av det planerade projektet samt nollalternativet inhämtades genom fältundersökningar, litteraturstudier och intervjuer. De samråd som genomförts i processen utgjorde ett viktigt underlag. Fältundersökningar utfördes på uppdrag av föreningen Nenningesund och redovisas i en separat rapport (Lindqvist & Gustafsson 2008). Undersökningarna omfattade vattenkemiska och -fysikaliska variabler, sedimentkvalitet, temperaturoch vattenståndsmätningar samt bottenfauna och vattenvegetation. Bedömning av naturvärden Bedömning av vikarnas naturvärden utfördes enligt den metodik som tagits fram av Ekologigruppen och Naturvatten (Gustafsson m.fl. 2008). Kortfattat innebar detta att en sammanställning av befintlig kunskap följdes av fältinventering, och avslutades med en bedömning av områdets ekologiska/ biologiska värden och påverkansgrad samt naturvärden. Kunskapssammanställningen omfattade framförallt Fiskeriverkets modelleringar av lek- och uppväxtområden för fisk, länsstyrelsens kartläggning av strandexploatering och marina naturtyper samt uppgifter från mark- och vattenägare. Områdets marina naturvärden bedömdes i en skala 1-4 motsvarande naturvärden av nationell, regional, kommunal eller lokal betydelse. Bedömningen baserades på en sammanvägning av områdets ekologiska/biologiska värden och påverkansgrad. Dessa i sin tur bedömdes separat och i en skala 1-5 där klass 1 motsvarar de ur naturvärdessynpunkt mest gynnsamma förhållandena. 7

8 Naturvärden knutna till områdets landmiljöer beskrivs i huvudsak med utgångspunkt från uppgifter i Norrtälje kommuns databas för xxx. Skala för konsekvensbedömning En fyrgradig skala användes för bedömning av verksamhetens konsekvenser. De olika konsekvensgraderna betecknas med både siffror och ord, varav orden används i den löpande texten. Observera dock att ordens språkliga innebörd inte alltid speglar konsekvensen så bra. Det är viktigt att komma ihåg att det är en skala i fyra steg som är utgångspunkten. 1. Mycket stora konsekvenser. Betydande påverkan på riksobjekt eller regionalt intressanta objekt. 2. Stora konsekvenser. Begränsad påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. 8

9 3. Märkbara konsekvenser. Liten påverkan på värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på värden av lokalt intresse. 4. Små eller obetydliga konsekvenser. Begränsad påverkan på värden av lokalt intresse eller inga konsekvenser (ingen märkbar påverkan). Beräkning av flöden Flödeshastigheter och mängder vatten som kan komma att transporteras i kanalen beräknades genom att använda Mannings formel som är en formel för flödesberäkningar i främst öppna diken och kanaler med naturligt vattendjup. Beräkningar har endast gjorts i den del av kanalen som i nuläget består av mer eller mindre fast mark (750 m). Strömningshastigheter och flöden i Öjaren är mycket svår att beräkna då vattenståndets nivå avgör om detta är en kanal eller en fördjupning i viken. Mannings formel: v=m*rh2/3*!i( v-form) q=v*av (q-form) I=hf/L (I-form) där v = Medelhastighet (m/s) q = Flöde (m3/s) M = Mannings tal (m1/3/s) Av = Våt tvärsnittsarea (m") i kanaldelen Rh = Hydraulisk radie (m) eller omkretsen av tvärsnitts arean I = Fall (-)= kvoten av strömningsförlusten (mvp) och kanalens längd hf = Strömningsförlust (meter vattenpelare) L = Längd (m) Vid beräkningarna har Mannings tal satts med utgångspunkt av att kanalen till en början är tämligen jämn och obevuxen i hela tvärsnittet (Mannings tal = 35) och att växtlighet tidvis etablerat sig framförallt längst kanalens kanter (Mannings tal = 25). Vid beräkningen av kanalens fall (I) har ingen hänsyn tagits till tilläggsförluster (varierande djup, avsmalningar mm) då dessa inte har kunnat beräknas. Vidare har vi vid beräkningarna använt oss av den maximala nivåskillnaden och medelnivåskillnaden som uppmätts under mätperioden. 9

10 Nenningesundskanalen Tekniskt utförande Samtliga nedanstående uppgifter baseras på den tekniska beskrivning (bilaga x) som tagits fram av sökanden det vill säga föreningen Nenningesund. Den planerade verksamheten med återskapade av en vattenväg mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden omfattar muddring av de grundare delarna av Höggarnsfjärden, kanalgrävning genom landområdet mellan de båda fjärdarna samt sugmuddring av en längre sträcka i Prästfjärden Öjaren, se figur x. Figur x. Nenningesundskanalens sträckning Grundläggande data: Den planerade Nenningesundskanalen består av en 750 m lång kanal i relativt fast mark (tidvis våtmark) därefter ca 550 meter i Öjaren. Kanalens bredd planeras till ca 10 m med lokala breddningar för mötesplatser samt båtplatser för närboende. Kanalens djup planeras till 2m vid normalvattenstånd. En vägtrumma med bredd ca 4,5 meter och fri höjd 1,99 meter vid normalvattenstånd behöver anläggas under väg Grävning i kanalens fast mark (750m) sker med specialmaskin. Om så erfordras kommer släntstöd och erosionsskydd att monteras. Större delen av Öjaren sugmuddras för att förhindra återslamning av den djupare rännan (550 m). Släntlutningen av rännan planeras till ca 1:3 för att ytterligare motverka återslamning. Stor del av de vattenrika sugmuddermassorna pumpas upp växelvis till trappstegsformade bassänger i ängsmark med naturlig lutning. När resp bassänger är fulla avbryts pumpningen och flyttas till annat mottagningsområde. Pumpning till respektive områden återkommer inte förrän tillräcklig avvattning av muddermassorna erhållits. Planerade områden redovisas på bifogad karta (bilaga x). Schakt och muddermassor Schaktmassor från kanalgrävning 750 meter avses att återanvändas för matjordsberedning. Entreprenör tar hand om massorna för tillfälligt upplag på annan plats (för vilken entreprenören själv söker erforderliga tillstånd). Bedömd mängd: 750 x 22 = fasta kubikmeter. Dessa massor 10

11 används endast delvis för iordningsställande av närområdet kring Kanalen. Övriga massor körs bort för att minska risken för skred in mot kanalen. Sugmuddermassor läggs upp inom erforderliga invallningar på områden som respektive markägare kan godkänna. Möjliga områden är: Låglänta områden på delar av Blomsterholmen, område öster om Blomsterholmen, ängsmark nordväst om Öjaren samt område norr om Öjarens breda del och område söder om Öjarens södra spets. Se bifogad karta. Bedömd mängd fasta kubikmeter är: Kanal i Öjaren: 550 m x 20 x 0,2 = kbm (80 % vatteninnehåll) och ca 0,6 m befintligt medelvattendjup för ett kanaldjup på 2 m. Bedömd mängd fasta kubikmeter för sugmassor från övriga Öjaren är ca 6000 kbm med samma vatteninnehåll och ca 1 meters befintligt vattendjup. Bedömd erforderlig areal för uppläggning av 8000 kbm fasta muddermassor från Öjaren blir ca kvm om marken höjs ca 40 cm av muddermassorna exkl massor för finplanering ovanpå muddermassorna. Den höjningen är önskad för att därigenom skapa bättre användningsbara ytor för Nenningeområdets m.fl. fastighetsägares barn o ungdom m.fl. för lekar, bollsporter m.m. Ängsmarkens tillskott av muddermassor räknar man med skall ge bra tillskott till brukbar jord. Områdena för mudder(sug)massor kommer att belastas med muddermassor växelvis p.g.a. massornas stora vatteninnehåll. Områdena behöver vara tämligen stora p.g.a. att tiden för infiltrering förmodas ta relativt lång tid för respektive område. Invallningarna utförs med erforderlig stomme, fyllningar och fiberdukar för att förhindra material att rinna tillbaks ut i Öjaren. Invallning görs delvis med upptagna sammanhängande stycken av vassrot. Områden för upplagda muddermassor kommer senare att iordningställas med önskade ytskikt, naturmark eller gräsytor vilket utförs av respektive markägare enligt egna önskemål och på egen bekostnad. Berörda fastigheter De berörda delarna av Höggarnsfjärden och Prästfjärden Öjaren samt landområden mellan fjärdarna tillhör fastigheterna xx samt xx, Norrtälje kommun. Nollalternativet Med projektets givna syfte - att återskapa en vattenväg mellan Norrtäljeviken och Furusundsfjärden - finns inte någon möjlighet att ange något realistiskt alternativ till Nenningesundskanalen. Alternativredovisningen begränsas därför till att omfatta nollalternativet. Nollalternativet innebär framtiden om verksamheten inte genomförs, och således en fortsättning av nuvarande mark- och vattenanvändning. Nulägesbeskrivning Planförhållanden & lagskydd Planstatus Den planerade verksamheten sker inom fastigheterna xx som omfattas av förslag till detaljplan för fritidsbebyggelse vid Nenninge omfattande fastigheten Nenninge 1:6 m.fl, fastställd av kommunfullmäktige I översiktsplanen ges en övergripande rekommendation för ekologiskt känsliga och/eller värdefulla vattenområden, till vilka de trösklade havsvikarna räknas. Rekommendationen lyder: 11

12 Inom dessa områden inklusive angränsade stränder bör inte fiskodlingar eller småbåtshamnar lokaliseras. I vissa av de orörda trösklade havsvikarna gäller detta även enskilda bryggor. Inte heller bör muddringar eller andra exploateringsåtgärder inom eller i anslutning till de känsliga områdena tillåtas om de påverkar de ekologiska värdena negativt. Hattsundet/Höggarnsfjärden och Åkeröfjärden/Prästfjärden redovisas i översiktsplanen som trösklade havsvikar dit fiskodlingar, större småbåtshamnar och större muddringar inte bör lokaliseras, och omfattas således av rekommendationen ovan. Inom avrinningsområdena finns ett antal torrläggningsföretag som innefattar sjöarna Holmsjön, Norrsjön, Västersjön, Skållöpemaren, Grovö Maren, Blixtenmaren eller Östermaren, Lundalsmaren eller Mellanmaren, Grundverken, Rudsjön, Lervikssjön, Maren, Djupsjön och Bredviksflyn (Hattsundets avrinningsområde) samt Rådamaren, Rödmaren och Tillsmaren (Åkerfjärdens avrinningsområde)(länsstyrelsen, 1975). Skyddsstatus Enligt vattendirektivet är sjöar och vattendrag i fjärdarnas avrinningsområden avloppskänliga vatten vad gäller fosfor. Fjärdarna är avloppskänsliga både vad gäller fosfor och kväve. I Södersvik finns en vattentäkt med tillhörande vattenskyddsområde. Enligt 4 kap 2 i Miljöbalken är delar av berörda avrinningsområden riksintresse för rörligt friluftsliv och högexploaterad kust. Båda vikarna finns med i länsstyrelsens Balance-modell för viktiga lek- och uppväxtområden för abborre samt uppväxtområden för gädda och gös. Nyckelbiotopen och den rödlistade lunglaven har hittats i närheten av planområdet, dock ej inom området. Hattsundet och Prästfjärden betraktas som ekologiskt särskilt känsligt enligt miljöbalken, kapitel 3. Strandskyddet är inte upphävt i det aktuella området? I Hattsundet är hastigheten begränsad till 8 knop från vikens mynning till Färjeläget, ca 1,8 km från mynningen. I Åkeröfjärden finns begränsningar av hastigheten vid Bredvikssund och sundet mellan Edssviken och Prästfjärden, hastigheten är här begränsad till 7 knop. Miljökvalitetsmål & -normer Baserat på de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen fastställde 1999, länets Miljövårdsprogram 2000 och Agenda 21 för Norrtälje kommun (Norrtälje kommun 1997) har följande, för det aktuella området och projektet relevanta, lokala mål formulerats i översiktsplan för Norrtälje kommun (Norrtälje kommun 2004): Sjöars, vattendrags och kustvattnens värden från natur-, kultur- och estetiska synpunkter ska värnas och berikas Föroreningar ska inte begränsa sjöars, vattendrags och kustvattens värde för fiske och friluftsliv Halterna av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag samt havet ska successivt minska Växt- och djurarter som naturligt förekommer i eller är beroende av kommunens sjöar och vattendrag samt i havet ska ges möjligheter att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd Grundområden längs skärgårdskustens stränder ska värnas i sin egenskap som reproduktions- och uppväxtområden för fisk och andra organismer 12

13 Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i kommunen naturligt förekommande växt- och djurarter samt deras genetiska variation ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd Miljökvalitetsnormerna (MKN) för Norrtäljeviken (Hattsundet) och Åkeröfjärden har satts till god ekologisk status med tidsfrist till Det är framför allt problem med övergödning som ligger till grund för tidsfristerna. Områdesbeskrivning Åkerfjärdens avrinningsområde Hattsundets avrinningsområde Figur 1. Hattsundets och Åkeröfjärdens avrinningsområden, Norrtälje kommun. Hattsundet Hattsundet är en trösklad havsvik och del av Norrtäljeviken belägen på gränsen mellan fastland och Rådmansö, Norrtälje kommun, se figur 1. Viken sträcker sig i nord-sydlig riktning där Björknäsfjärden sträcker sig mot väst och vikens sydligaste delar, Höggarnsfjärden, mot ost. Tillrinningsområdet omfattar 4817 ha (Fagergren 1991), och domineras av skogsmark. Bebyggelsen, främst i form av fritidshus, finns i stort sätt runt hela vikens närområde med en koncentration till vikens västra delar (Vattenkartan 2009). Ingen industriell verksamhet pågår eller har pågått inom avrinningsområdet. Den del av Hattsundet som berörs av kanalgrävningen är belägen i Höggarnsfjärden ca 100m söder om Gubbudden (se figur x). Vikens närområde domineras i öster av fritidsbebyggelse medan vikens västra del består av skogsmarker. I vikens förlängning och i den tänkta kanalens sträckning (sydost) finns idag en gles sumpskog kantad av öppenmark. 13

14 Inre Höggarnsfjärden Inre Höggarnsfjärden i Höggarnsfjärdens östra del Åkeröfjärden Åkerfjärden är en trösklad havsvik belägen mellan Södersvik i norr och Djurnäs udde i söder. I höjd med vikens tröskel och utlopp korsas Bredviken av E18. Tillrinningsområdet omfattar 3055 ha (Fagergren 1991), och domineras av skogsmark men även bebyggelsen (14%), främst fritidshus, upptar en stor del av tillrinningsområdet (Vattenkartan 2009). Ingen industriell verksamhet pågår eller har pågått inom avrinningsområdet. Den del av Åkeröfjärden som berörs av kanalgrävningen är belägen i Öjaren som är en grund vik i Prästfjärdens västra del, se karta. Vikens närområde domineras i öster av fritidshusbebyggelse. I norr och väster domineras närområdet av skogsmarker med små inslag av odlad mark. I den tänkta kanalens sträckning västerut finns idag en tät sumpskog. Prästfjärden Öjaren Öjaren i Prästfjärdens västra del. 14

15 Hydrologi & djupförhållanden Hattsundet Hattsundets yta uppgår till ca 223 ha och dess vattenvolym till 9,6 Mm 3 (Fagergren 1991). Sötvattenflöden kommer till största delen från väster och sjöarna Holmsjön och Skogsviken. Vikens centrala delar är oftast djupare än 10 m, det största djupet är enligt sjökortet 14 m, beläget utanför Riksudden. Björkknäsfjärden i väster och Höggarnsfjärden i söder är betydligt grundare, djupet varierar här mellan ca 3-4 m. Hattsundets tröskeldjup, som finns beläget mellan Björnösund och Hattsundets by vid ön Vargvilan är enligt sjökortet ca 3m. Vikens bredd är här ca 150m. Den berörda viken i Höggarnsfjärden är inte trösklad och djupet faller långsamt i vikens centrala delar till ca 2,5m i höjd med Gubbudden i öster. Åkeröfjärden Åkeröfjärdens yta uppgår till ca 195 ha och dess vattenvolym till 6,9 Mm3. Sötvattenflöden kommer till största delen från öster och den tidvis brackvattenpåverkade Infjärden. I Åkeröfjärdens centrala delar är djupet ca 10m, största djupet enligt sjökortet finns väster om ön Korsskäret och har uppmätts till 12 m. I viken norra och södra delar är djupet betydligt mindre och varierar mellan 3-5 m. Åkeröfjärdens tröskeldjup finns vid Bredvikssundet, minsta djup enligt sjökortet är 1,6 m vid normalvattenstånd. Sundet är smalt, endast ca 20m. Öjaren som kommer att beröras av den förslagna kanalgrävningen är en mycket grund vik som saknar tröskel. Vid lågvatten torrläggs större delen av viken. Djupet vid normalvattenstånd varierar mellan 0,2 m i vikens södra delar till ca 0,8 m vid det smala sundet väster om Klohammren. Naturmiljö & naturvärden Trösklade vikar som Hattsundet och Åkeröfjärden värms upp tidigt på våren och håller därefter en mer stabil temperatur än mer öppna havsvikar där vattenomsättningen kan vara stor. En hög och stabil temperatur innebär att fisken kan leka tidigare, men har en positiv effekt kanske främst därför att den resulterar i en snabb yngeltillväxt och därmed högre överlevnad. De grundare delarna av Hattsundet (Höggarnsfjärden) och Åkeröfjärden (Prästfjärden) är generellt värdefulla lek-, uppväxt- och födosöksområden för flera fiskarter i Östersjön och dessutom viktiga häcknings- och födosökslokaler för många fågelarter. Den grunda vikarna värms upp tidigt på våren vilket gynnar fiskynglens tillväxt och därigenom gör de mindre utsatta för rovdjur. Denna miljö är särskilt gynnsam för varmvattenarter som abborre, gädda och karpfisk. Vattenvegetationen fungerar som leksubstrat och gömslen för fisken och är en miljö med rik förekomst av bytesdjur. Sammantaget innebär detta att båda vikarna sannolikt är betydelsefulla för de lokala kustfiskbeståndens rekrytering/ utveckling. Kustfiskbestånd i skärgårdsområden som det aktuella domineras normalt av varmvattenarter (Sandström, 2000). Enligt boende i området utgörs fiskbeståndet i Hattsundet och Åkeröfjärden av bl.a. gädda, abborre, braxen, id, mört och sutare även gös, lake och ål har fångats i vikarna. Sannolikt förekommer även björkna och gers, samt under hösten möjligen sik. Hattsundet och Åkeröfjärden finns beskrivna i en studie av trösklade havsvikar som länsstyrelsen genomfört med hjälp av kartor och flygbilder (Fagergren, 1991). Vikarna har i denna studie förts till klass 2, av tre klasser, vilket innebär att den anses vara måttligt men tydligt belastad av exploatering. I samma undersökning nämns Hattsundet troligtvis ha högt värde ur fiskevårdsynpunkt. Hattsundet och Åkeröfjärden redovisas inte i den sammanställning av skyddsvärda grundområden som länsstyrelsen publicerade 2003 (Schreiber 2003). 15

16 Påverkansgrad Öjarens stränder har en relativt låg grad av fysisk exploatering. I viken finns två bryggor - en mindre som är belägen i vikens inre östra del, och en något större invid mynningens östra strand, se bild x. Den inre bryggan ligger i anslutning till tomtmark. Vid fältbesök har endast en liten öppen och grundgående båt legat vid bryggan. Vid den yttre bryggan finns cirka sex båtplatser. Ett område med fritidsbebyggelse vetter mot vikens nordöstra strand. Strandområdet i sig är dock inte exploaterat. Påverkansgraden bedömdes vara måttlig avseende hus, och låg avseende bryggor och båtar. Viken är opåverkad av sjöfart. Inga uppgifter finns enligt vår kännedom om punktkällor eller muddringar, utfyllnader etc. i viken. Påverkansgraden bedömdes i detta avseende vara låg. Väster om Öjaren finns en mindre åkermark, och med tanke på de fritidshusområden som finns i vikens tillrinningsområde bedömdes påverkan från dessa diffusa källor vara måttlig. Sammantaget bedömdes påverkansgraden i Öjaren vara måttlig (klass 3). Vid den vik som här kallas Inre Höggarnsfjärden finns fem bryggor, se bild x. Antalet båtplatser i viken uppskattas till ca 20 st. Påverkan i form av bryggor och båtar bedömdes vara hög. Viken är opåverkad av sjöfart. Det nordöstra strandområdet är bebyggt, stränderna är anspråktagna av tomtmark. Påverkansgraden avseende hus bedömdes vara måttlig. Inga uppgifter finns enligt vår kännedom om muddringar i viken. Ett mindre område vid vikens östra strand fungerar som badplats och förmodades vara utfyllt av sand. Påverkan i form av muddringar och utfyllnader bedömdes vara låg. Viken påverkas indirekt av Södersvik avloppsreningsverk vars utsläppspunkt är förlagd till sjön Bollen som i sin tur mynnar i Höggarnsfjärden. Sammantaget bedömdes påverkansgraden i Inre Höggarnsfjärden vara hög (klass 4). Bryggor Bryggor Inre Höggarnsfjärden Öjaren Ekologiska/biologiska värden Utdrag av Fiskeriverkets modelleringar över uppväxtområden för abborre, gädda och gös (BALANCE, redovisas i figur x. Uppgifterna tyder på att Öjaren och Inre Höggarnsfjärden framförallt är lämpliga uppväxtområden för gädda. 16

17 Figur x. Förekomst av uppväxtområden för abborre (röd), gädda (grönrandig) och gös (lilarandig) i Erstaviken enligt modelleringar (BALANCE, Trots att Öjaren är en mycket skyddad och grund vik bedömdes viken endast ha goda, och inte höga, värden för fisk. Bedömningen baseras på det faktum att viken ofta torrläggs under våren, har mycket sparsamt förekommande vegetation och kantas av täta vassbälten. Vidare saknar Öjaren tröskel och dess sediment är mycket lösa, djupa och gasrika. Sammantaget innebär detta att vikens värden som lek- och uppväxtområde för fisk torde vara begränsade för både kall- och varmvattenarter inklusive gädda. Även värden för fågel bedömdes vara goda. Viken och dess täta och bitvis breda vassbälten fungerar sannolikt som häckningsområde för arter som sothöna, skäggdopping och sävsångare. De till stor del kala bottnarna och öppna vattenområdena kan väntas vara fattiga på både bottenfauna och fisk vilket innebär att vikens värde som födosöksområde för fågel troligen är begränsat. Vikens vattenvegetation var mycket artfattig och inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades. Den mycket grunda och skyddade vikmiljö som Öjaren utgör bedöms vara mindre vanlig i länet. I rådmansölandets fjärdsystem är dock naturtypen vanligt förekommande. Sammantaget bedömdes Öjarens ekologiska/ biologiska värden vara goda. Inre Höggarnsfjärden bedömdes ha höga ekologiska/biologiska värden. Bedömningen baseras på att vikens grunda och skyddade miljö med riklig vattenvegetation och fragmenterade glesa vassar utgör en mycket bra lek- och uppväxtmiljö för varmvattenarter av fisk, och bra häcknings- och födosöksområden för fågel. Den naturtyp som viken utgör bedömdes vara tämligen vanligt förekommande i länet, och vanligt förekommande lokalt sett. Vikens vattenvegetation var artrik och inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades. Vid fältinventeringen noterades riktligt med snäckor och fiskyngel bland vegetationen. Naturvärden Öjaren bedömdes hysa naturvärden av lokal betydelse baserat på dess goda ekologiska/biologiska värden och måttliga grad av mänsklig påverkan. Inre Höggarnsfjärden bedömdes hysa naturvärden av kommunal betydelse baserat på dess höga ekologiska/biologiska värden. Graden av mänsklig påverkan bedömdes dock vara hög. 17

18 Som grunda vikar med mjukbotten är både Öjaren och Inre Höggarnsfjärden exempel på naturtyper som enligt Naturvårdsverket ska prioriteras i det marina skyddsarbetet. Ingen av vikarna utgör dock någon hotad naturtyp, enligt definitioner i ArtDatabankens analys av bevarandestatus för marina naturtyper inom Natura De båda vikarna utgör delar av större trösklade viksystem. Öjaren utgör ett bra exempel på en havsvik som under förutsättning att landhöjningen får verka ostört, är under ombildning till en kustnära våtmark. Vikarna saknar dokumentation (Norrtälje kommuns databas, oktober 2009) som viktiga häckningsplatser för fågel. Dokumenterade naturvärden och miljöer samt områden som omfattas av länsstyrelsens naturvårdsprogram redovisas i figur x (utdrag ur Norrtälje kommuns databas, oktober 2009). Figur x Naturvärden och -miljöer i länsstyrelsens naturvårdsprogram Vatten- & sedimentkvalitet Både Hattsundet och Åkeröfjärden är näringsrika vatten med höga halter fosfor, kväve och klorofyll. Siktdjupet i båda vikarna är litet eller mycket litet. Under somrarna var vattenmassan starkt skiktad. Mätningar visar att syrgassituationen vid bottnarna i både Hattsundet och Åkeröfjärden var ansträngt under vinter, vår och sommar, sämst var situationen i Åkeröfjärden. I Prästfjärden saknades syrgas i hela vattenmassan under senvintern, även under våren var syresituationen i bottenvattnet ansträngd. Sedimentstudier visar på mycket lösa ytsediment (>90% vattenhalt) i Öjarn ned till ett sedimentdjup av ca 50 cm beroende av plats i viken. Sedimentanalyser visade på låga (klass 2) eller mycket låga (klass 1) halter av tungmetaller och fosfor. I figur x beskrivs metallhalterna i ytsedimentprover (0-50 cm) från tre olika delar av Öjaren genom att uppmätta halter jämförs med referenshalter från opåverkade sediment. 18

19 kvoten uppmätt halt/referensvärde Provplatser 1. Södra Öjaren 2. Sundet N Blomsterholmen 3. Centrala Öjaren Naturvårdsverkets klassgrånser Klass 3 Klass 2 Klass 1 0 As Cd Co Cr Cu Hg Ni P Pb V Zn Figur x Tungmetall- och fosforhalter i ytsediment från Öjaren Undervattensvegetation Den inre södra delen av Höggarnsfjärden dit den planerade kanalen avses mynna kantades av ett brett och i ytterkant fragmenterat vassbälte med inslag av smalkaveldun. Vid transektinventeringen noterades sammantaget tio arter av undervattenvegetation. Vegetationen var nära heltäckande till 2,4 meters djup, och dominerades av hästsvans (Hippuris vulgaris), se bild x, och ålnate (Potamogeton perfoliatus). Den inre delen av Prästfjärden (Öjarn) kantades av breda och täta vassbälten. I större delen av viken förekom endast havsnajas, se bild x, med en täckningsgrad av i medeltal knappt sju procent. Vid vikens mynning noterades också borstnate och hornsärv. Sett till hela viken hade dessa båda arter en täckningsgrad av mindre än en procent. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter påträffades, och inte heller någon nyckelart. Hästsvans i Höggarnsfjärden Havsnajas i Öjarn Ekologisk och kemisk status Hattsundet och Höggarnsfjärden utgör del av vattenförekomsten (havsområdet) Norrtäljeviken. Denna bedöms av vattenmyndigheten till otillfredsställande ekologisk status baserat på näringsämnen, växtplanktonparametrar, siktdjup och bottenfauna. Underlag för bedömning av kemisk status saknas. De undersökningar som utförts av Hattsundet och Höggarnsfjärden på uppdrag av föreningen Nenningesund tyder på att ekologisk status i dessa delar är otillfredsställande eller till och med dålig (siktdjup och syrgas). Öjaren och Prästfjärden utgör del av vattenförekomsten Åkeröfjärden. Vattenmyndigheten saknar underlagsmaterial för detta havsområde och har uppskattat ekologisk status till måttlig utifrån data för 19

20 närliggande vatten. Myndigheten uppger dock att områdets instängda läge gör att man kan befara att status kan vara sämre än måttlig, samt att de inre norra delarna av Åkeröfjärden sannolikt har ett sämre tillstånd än de södra delarna. De undersökningar som utförts på uppdrag av föreningen Nenningesund tyder på att ekologisk status är dålig i både södra Åkeröfjärden och dess inre del Prästfjärden. Bedömningen baseras på näringsämnen, växtplanktonparametrar och bottenfauna. Underlag för bedömning av kemisk status saknas. Miljöproblem Norrtäljeviken med Hattsundet och Höggarnsfjärden är tydligt övergödningspåverkade att döma av ekologisk status (måttlig eller sämre) för näringsämnen, växtplanktonparametrar, siktdjup och bottenfauna. Enligt vattenmyndigheten utgör även miljögifter i sediment ett problem eller en risk. Framförallt gäller detta tungmetallen kvicksilver och i viss mån också bly och kadmium, samt de organiska miljögifterna tributyltenn (TBT), DDT, hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklobensen (HCH) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). De undersökningar som utförts på uppdrag av föreningen Nenningesund visar att även Åkeröfjärden och Prästfjärden är hårt drabbade av övergödning. Sedimentanalyserna från Öjaren visade på låga eller mycket låga metallhalter. Uppgifter om övriga miljögifter saknas, men det är rimligt att, liksom vattenmyndigheten, anta att ovan nämnda miljögifter kan utgör ett problem eller en risk även i andra delar av dessa fjärdar. Friluftsliv & rekreation Delar av Hattsundets avrinningsområde ligger inom riksintresse för rörligt friluftsliv och hela Åkeröfjärdens avrinningsområde ligger inom detsamma. Hattsundet och Åkeröfjärdens skyddade läge gör vikarna attraktiva som båthamnar och för rekreationsaktiviteter som bad, fiske och vattenskidåkning. I båda vikarnas närhet finns stora områden med fritidsbebyggelse. Kulturvärden & kulturmiljöer Inga kända fornlämningar finns registrerade i Fornminnesregistret ( i det vatten- och landområde som berörs av det planerade projektet. Med tanke att en historisk farled tidigare sträckt sig genom det aktuella vatten- och landområdet kan det inte uteslutas att fornlämningar kan ligga begravda i bottensedimentet och markerna. Med nuvarande kunskap bedömdes dock det aktuella området ha låga kulturvärden. Säkerhet, trafik & buller Båttrafiken med båtar hemmahörande i Hattsunden och sunden söder om Prästfjärden är redan nu livlig, men säsongen är kort och sträcker sig huvudsakligen från midsommar t.o.m. de första veckorna av industrisemestern. Trafiken har ej räknats i nuläget men kan uppskattas så att endast i undantagsfall under högsäsongens helger överskrida 100 passager per dygn i sundens yttre delar, där trafiken är livligast. Trafiken under vardagar är betydligt lägre liksom trafiken under övriga sommarmånader. Vi avser att under sommaren 2009 genomföra några räkningar av antalet passager i Brevikssundsområdet på södra sidan och vid Snäcktorp på norra sidan. Utfall? 20

21 Konsekvenser & skadeförebyggande åtgärder Nenningesundskanalen Hydrologi & djupförhållanden Muddringen av Höggarnsfjärden och Prästfjärden Öjaren innebär att ett lager bottensediment flyttas och att en ny bottennivå uppkommer i kanaldelen. I det aktuella fallet fördjupas den inre delen av viken i Höggarnsfjärden från 0-2 meter till 2 meters djup i kanaldelen vid medelvattenstånd, och Prästfjärden Öjaren från i medeltal 0,3 meter till 2,0 meters djup i kanaldelen. I övriga delar av Höggarnsfgjärden påverkas inte djupet medan djupet i övriga delar av Öjaren ökar från i medeltal 0,3 m till ca 0,5 till 1,0 m. Kanalens tröskeldjup kommer att uppgå till 2,0 m vilket tillsammans med en bredd av 10 m ger en tröskelarea av 22 m2 vid normalvattenstånd i den grävda kanaldelen och 24 m2 i Öjaren? (bilaga x). Sett i ett perspektiv av 20 år medför landhöjningen en uppgrundning av knappt 10 cm (landhöjningskoefficient 0,41 cm/år). Betraktat i ett hundraårsperspektiv är det möjligt att strandförskjutningen avstannar tillföljd av den höjning av havsvattenståndet som den pågående klimatförändringen väntas orsaka (Staudt m.fl. 2004). Områdets medellågvattenstånd under perioden har beräknats till -50 cm utifrån observerade vattenstånd i Stockholm och Forsmark (SMHI). Med en muddring till ett tröskeldjup av två meter och ett djupgående av maximalt en meter hos båtar som trafikerar kanalen krävs således ingen återkommande muddring till följd av landhöjningens effekt. Uppgrundning genom erosion av de slänter som bildas vid muddring och grävning kan ske genom strömpåverkan och till följd av båttrafiken. För att undvika det senare krävs att en hastighetsbegränsning av förslagsvis 5 knop införs i kanalen, och sannolikt också ett avstånd av cirka en halvmeter mellan kanalens botten och skrovet hos de båtar som passerar kanalen. Muddring till ett djup av två meter innebär att detta avstånd hålls även vid situationer av medellågvatten, dock inte vid extrema lågvatten (-85 cm , SMHI). För att minska risken för uppgrundning genom sedimentation av organiskt material i den djupare rännan i Öjaren sugmuddras hela viken på löst sediment (>80% vattenhalt) samt ges kanalen en så rak sträckning som möjligt. Sammantaget medför dessa förhållanden och åtgärder att det inte är sannolikt att någon underhållsmuddring behöver genomföras under överskådlig tid. Klimatförändringens förväntade effekter på havsvattenståndet (se ovan) gör att ombildningen av de trösklade vikarna Hattsundet och Åkerfjärden till avsnörda så kallade glosjöar inte ter sig sannolikt även i ett långt tidsperspektiv. Att återskapa Nenningesundskanalen skulle inte påverka denna process även om landhöjningen fick verka ostört. Vattenståndsmätningar och vinduppgifter (SMHI 2008) visar att vattenståndsförändringar är snabbast i Höggarnsfjärden och att vindriktning och vindstyrka kommer ha störst betydelse för hur flödet mellan vikarna kommer att strömma. Beräkningar av flödet vid normalvattenstånd (juli-december 2007) genom den grävda kanaldelen visas i figur x. Flödet visas som flödeshastighet (m/s) och flöde (m3/s). Nivåskillnaden varierade mellan 0-22 cm mellan vikarna, medelnivåskillnaden var ca 2 cm och vid <1% av mättillfällena (varje 1/2 timme) översteg skillnaden 10 cm. Vid medelnivåskillnad mellan vikarna var den beräknade flödeshastigheten ca 1-2 cm/s och flödet var ca 0,4-0,6 m3/s, vid maximal nivåskillnad mellan vikarna var flödeshastigheten ca 4-6 cm/s och vattenflödet 1,2-1,7 m3/s beroende av om kanalen var nygrävd eller om växtligheten etablerat sig längs kanalens sidor. 21

22 medelhastighet nyanlagd kanal medelhastighet etablerad växtlighet flöde nyanlagd kanal flöde etablerad växtlighet medelhastighet (cm/s) ,8 1,6 5 1,4 4 1, ,8 2 0,6 0,4 1 0, Nivåskillnad mellan vikarna (cm) medelnivå nivåskillnad vid <1% av mätningarna maximal nivåskillnad flöde (m3/s) Figur x. Vattenflödet genom kanalen I tabell x har omsättningstiden i Hattsundet, Höggarnsfjärden, Åkeröfjärden och Öjaren beräknats utifrån de flöden som beräknats ovan. Omsättningstiderna måste anses som som de kortast tänkbara eftersom vi vid flödesberäkningarna inte tagit hänsyn till varken kanaldelen i Öjaren eller de krökar och små förändringar av tvärsnittsarean som säkerligen kommer att förekomma. Tabell x Omsättningstiden (dagar) i Hattsundet, Höggarnsfjärden, Åkeröfjärden och Öjaren vid medelnivåskillnad 2 cm, 10 cm och den maximalt uppmätta nivåskillnaden, 22 cm. Nygrävd kanal etablerad växtlighet medel 2 cm 10 cm max 22 cm medel 2 cm 10 cm max 22 cm Hattsundet Höggarnsfjärden Åkeröfjärden Prästfjärden Öjaren ,4 0,2 0,1 0,5 0,2 0,1 Vattenomsättningen mellan vikarna kommer sålunda vara ganska stor i de grunda Höggarnsfjärden och Prästfjärden. Dock är det vår åsikt att konsekvenserna av kanalbygget när det gäller vattenomsättning och vattenkvalitet kommer att bli liten eller obetydlig. Vattnet i Höggarnsfjärden är mindre näringsrikt, mer syrerikt under vintrarna och har en något högre salthalt. När syrerikt vatten under vintrarna flödar från Höggarnsfjärden in i Prästfjärden så hamnar detta vatten vid Prästfjärdens bottnar tack vare dess högre salinitet. Detta medför en förbättrad syresituation vid Prästafjärdens bottnar. När vatttnet flödar från Prästfjärden till Höggarnsfjärden så är det det mest syrerika ytvattnet i Prästfjärden som då hamnar i Höggarnsfjärdens ytvatten tack vare den lägre saliniteten. Under den isfria tiden är skillnaden i vattenkvalitet mellan vikarna mindre, så också påverkan. 22

23 Grumling Muddring av bottensediment leder till att vattnet grumlas. Naturligt uppkommer grumling genom vindoch ströminducerad resuspension (uppvirvling av sediment) och bioturbation (bottendjurens omblandning av sedimentet) av ytsediment. Grumling orsakad av muddring är övergående inom ett par dagar till någon dryg vecka (Blomqvist, 1982). För att i möjligaste mån minska grumlingar utförs arbetena i etapper enligt följande: 1. Kanalschakt där öppningar mot Höggarnsfjärden och Öjaren avvaktas tills sugmuddring av farledsrännan i Öjaren är slutförd. Obs! Närområdet kring korsning med väg 1032 utförs när ombyggnad av vägen och montering av vägtrumman är färdig. D.v.s. Kanalschakter och farledsmuddring görs i övrigt färdiga i avvaktan på att vägen och trumman blir färdig varefter den slutliga öppningen av kanalen utförs. 2. Avstängning av Öjaren i trånga sundet mot Prästfjärden med skärm bestående av flytlänsar med monterad fiberduk som följer botten genom att flexibla sänken sys i fiberdukens underkant. 3. Sugmuddring av farledsränna i Öjaren. Pumpning av muddermassor till uppläggningsområden. 4. Muddring av Öjarens anslutning mot Kanalen. 5. Avstängning med skärm lika pkt 2 strax utanför Kanalens anslutning till Höggarnsfjärden. 6. Öppning av kanalen mot Höggarnsfjärden. 7. Siktdjupskontroller utförs kontinuerligt i Höggarnsfjärden, Prästfjärden och Öjaren före, under och efter resp schakt och muddringsarbeten. 8. Avskärmningarna tas bort när grumlingarna avtagit så mycket att siktdjupet nått önskat värde. 9. Ombyggnad av väg 1032 utförs varefter öppning mot Kanalen görs på ömse sidor om vägen efter att erforderliga avskärmningar utförts i Kanalen på ömse sidor om vägen. Avskärmningarna tas bort när grumlingen avtagit tillräckligt mycket i den senast öppnade delen av Kanalen. Under tiden för vägombyggnaden utförs provisorisk förbifart för väg 1032 alternativt att trafiken leds om via Åkerövägen. (Det blir sannolikt Vägverket som projekterar och utför vägombyggnaden). 10. Arbetsperioder: September t.o.m. mars för muddringsarbeten. Arbeten med vägombyggnad kan i princip göras när som helst på året. Deponerade muddermassor avskärmas mot vattnet bl.a. av geotextilduk och liten eller obetydlig grumling väntas uppkomma i sundet till följd av erosion av muddermassor. Uppgrumling av vattnet i sunden genom båttrafiken är avhängig båtarnas storlek, konstruktion och hastighet. Mindre båtar, som av typ roddbåtar med utombordare och planande mindre styrpulpetsbåtar, gör små svall som inte nämnvärt grumlar vattnet. Redan nu trafikeras dock sunden av ett betydande antal båtar som är större än de som avses trafikera Nenningesund, de framförs dessutom ibland med högre hastighet än lämpligt troligen med stöd av god lokalkännedom. Nenningesund avses hastighetsbegränsas till 5 knop som Väddö kanal. Vid denna fart förväntas mindre båtar ge upphov till små eller obetydliga besvärande svall. Frisättning av näring & miljögifter Viss frisättning av näringsämnen, främst fosfor, kan väntas från uppvirvlande bottenmaterial. Öjarens halter av sedimentbunden fosfor var låga medan Inre Höggarnsfjärdens halter inte är kända. Vi bedömer att risken för en betydande haltökning i vattenmassan till följd av de planerade åtgärderna är 23

24 mycket liten. Eftersom ingen industriell verksamhet pågått i tillrinningsområdet finns heller ingen anledning att misstänka att halterna av miljögifter i sedimentet skulle ligga på sådana nivåer att frisättning av ämnena genom muddringsarbeten eller deponering av muddermassor skulle medföra negativa effekter för människor, djur eller växter. Eftersom både Höggarnsfjärden och Prästfjärden är avskärmade från muddrings- och grävarbeten förväntas frisättningen av näringsämnen bli liten eller obetydlig. Naturmiljö & naturvärden Muddringen i Höggarnsfjärden medför att bottenlevande djur och växter i det muddrade området försvinner. Eftersom den botten som muddras I Höggarnsfjärden utgörs av grovleregyttja på lerig sand kan man vänta sig att ett bottenfaunasamhälle motsvarande det nuvarande inte kommer att uppträda i själva kanalen då bottnarna här troligen kommer att bestå av lera och/eller sand. Återkolonisering av ettåriga alger sker vanligen till kommande säsong vilket man inte kan förvänta sig i själva kanaldelen där båttrafik och strömmar förändrar möjliheten för återkolonisering. Vikens fågel- och fiskbestånd kommer under grävtiden bli hänvisad till liknande grunda vikar, vilket det finns gott om i närområdet. En återkolonisering sker troligen efter att kanalen öppnats. Öjarens bottensediment består till största delen av finsediment med hög vattenhalt. Troligen är det så att bottenförhållandena inne i Öjarn är väldigt speciella. Eftersom viken är mycket grund, <0,5m djup vid normalvattenstånd, klarar inte många växter eller djur av att övervintra. Isarna slipar effektivt av vikens bottnar vid vattenståndsförändringar och syrgashalterna är troligen mycket dåliga. Under perioder med lågvatten kan ibland hela viken torrläggas. Vid inventeringen 2008 hade endast havsnajas lyckats återkolonisera Öjarn. Eftersom växter och djur idag i stort sett saknas vid Öjarens botten innebär det större djup som muddringen kommer att medföra att möjligheter ges för kolonisering av både växter och djur i Öjaren. Effekter av grumling är ett försämrat ljusklimat och överslammning av vegetation. Detta leder i sin tur till negativa konsekvenser för undervattenvegetation och fisk som påverkas negativt genom att ytan med lämpliga leksubstrat, födosöksområden och gömslen minskar. Eftersom grumlingen i detta fall begränsas till ett mindre avskärmat område, bedöms i detta fall de direkta konsekvenserna för fisk vara små eller obetydliga, förutsatt att grumlingen inte uppkommer under lek- och yngelperioden och att avskärmningarna av området håller tätt. Eftersom grumlingen väntas begränsas till Öjaren och den avskärmade delen av Höggarnsfjärden väntas inte annan än liten eller obetydlig påverkan på födosökande fågel. Inga skador väntas uppkomma på värdefull flora till följd av deponering av muddermassor. Områden för upplagda muddermassor kommer senare att iordningställas med lämpligt ytskikt för gräsytor och sådd av sådana. Eventuell ytterligare markplanering utförs av respektive markägare enligt egna önskemål och på egen bekostnad. Inga negativa effekter kopplade till massornas innehåll av miljögifter eller näringsämnen väntas. Vattenomsättningen mellan vikarna väntas inte påverka vattentemperatur och vattenkvalitet i någon större omfattning då undersökningar (Lindqvist och Gustafsson 2008) visat på små skillnader mellan de båda vikarna. Se beskrivning i avsnitt hydrologi och djupförhållanden ovan Konsekvensen för inre Höggarnsfjärdens naturvärde blir märkbar. Inre Höggarnsfjärdens höga biologiska/ekologiska värden försämras, vikens grunda och skyddade miljö med riklig vattenvegetation och fragmenterade glesa vassar försvinner delvis. Konsekvensen av kanalbygget i Öjaren blir även här märkbar då påverkansgraden ökar, detta påverkar naturvärdet negativt. Vår bedömning är att kanalbygget under muddrings och grävarbetet kommer ha märkbara konsekvenser för växt- och djurlivet i Öjaren och den avskärmade delen av Höggarnsfjärden. För 24

25 övriga delar av vikarna blir konsekvenserna för växt- och djurlivet små eller obetydliga. Det större djupet i Öjaren kan dock i framtiden leda till etabllering av ny växtlighet och en förbättrad miljö för fisk. För att minimera störningar för fisk och fågel bör muddring genomföras vid ett sammanhängande tillfälle under perioden oktober-mars. Kulturvärden & kulturmiljö Värden och påverkan på landskapet Hur har det sett ut historiskt och i nutid, hur kommer man att uppfatta det efter kanalen etc. Rekreation, säkerhet & buller Båttrafik och rekreation Väddö kanal har c:a båtar per säsong varav minst en tredjedel utgörs av båtar som är för stora eller för höga (segelbåtar) för Nenningesund. Kanalen utgör dessutom det enda alternativet till utomskärs båtfärd mellan Stockholms och Grisslehamns/Öregrunds skärgårdar. Båttrafiken med båtar hemmahörande i Hattsunden och sunden söder om Prästfjärden är redan nu livlig, men säsongen är kort och sträcker sig huvudsakligen från Midsommar t.o.m. de första veckorna av industrisemestern. Trafiken har ej räknats i nuläget men kan uppskattas s att endast i undantagsfall under högsäsongens helger överskrida 100 passager per dygn i sundens yttre delar, där trafiken är livligast. Trafiken under vardagar är betydligt lägre liksom trafiken under övriga sommarmånader. Vi avser att under sommaren 2009 genomföra några räkningar av antalet passager i Brevikssundsområdet på södra sidan och vid Snäcktorp på norra sidan. Ett öppnande av Nenningesund kan tänkas ge en ökning av denna lokala trafik genom att man väljer båten i stället för bilen när man åker och handlar samt hälsar på vänner och bekanta. Denna förändring i den lokala trafiken kommer att öka trafiken framför allt i sundens inre delar, men kommer ju samtidigt de kringboende till nytta och glädje. Till detta kommer en mer långväga trafik med mindre båtar upp till en storlek av mindre styrpulpetsbåtar, som är svårare att beräkna. Trafiken i den skyddade farled som kommer via Ängsö innanför Furusund är enligt uppgift från kringboende ganska begränsad. Stora farleden Furusundsleden har mer trafik, liksom Blidösund. Vägen genom Nenningesund erbjuder en skyddad led för de aktuella små båtstorlekarna för dem som avser att färdas mot Norrtälje och Arholma. En ökning av trafiken genom Nenningesund under de första åren efter öppnandet är trolig av nyhetsskäl. Vår skattning av trafikintensiteten har granskats av Sjöfartsverket som inte har andra mätningar än för trafiken genom Väddö kanal. De bedömer våra skattningar som rimliga. Vår bedömning är att ett öppnande av Nenningesund får märkbara konsekvenser för båttrafiken i Hattsundet och Åkeröfjärden. Trafiken kommer att öka men så även möjligheten till reakreation i området. Bör utvecklas Sjösäkerhet Enligt de kontakter vi haft med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket är en avlastning av trafiken med små båtar utanför hamnen i Kapellskär önskvärd och i linje med verkets arbete med sjösäkerheten. Sannolikt, som en följd av klimateffekten, har vindstyrkorna ökat i våra farvatten de senaste åren och en ytterligare ökning kan förutses. Detta ökar behovet av skyddade leder för mindre båtar och gör leden via Kapellskär mindre attraktiv för dessa. 25