Kvalitetsredovisning för år 2008 UN

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008

2 1(29) Kvalitetsredovisning för år 2008 UN Sammanfattning... 2 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet... 2 Åtgärder för förbättring Grundfakta om Österåkers kommun Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Rutiner Underlag Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Skolmåltider Fysiska miljön Modersmål Nyckeltal Barn i behov av särskilt stöd och funktionshindrades situation Kommunövergripande utvecklingsarbete Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Inflytande och ansvar Kunskapsutveckling (Lärande) Skola och hem Bedömning och betyg (RESULTAT) Uppföljning av likabehandlingsplanen Sammanfattning Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Åtgärder för förbättring Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen... 29

3 2(29) Sammanfattning Varje kommun ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för sin skolverksamhet och skolbarnsomsorg som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten års kvalitetsredovisning omfattar den utbildningsverksamhet som bedrivs i kommunen, såväl kommunala som fristående, och baseras på enkätundersökningar riktade till elever och föräldrar under våren 2008, alla enheters kvalitetsredovisningar, resultat på nationella prov och betyg samt statistikuppgifter. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vid några grundskolor bedrivs ett gott värdegrundsarbete som bidrar till ett vänligt och tryggt klimat där elever trivs och studiero råder. Det finns dock betydande skillnader mellan skolorna som innebär att några skolor måste vidta åtgärder. Kunskapsresultaten kan ytterligare förbättras, år 2008 var det ca 81 % av eleverna som lämnade grundskolans nionde årskurs med fullständiga betyg. En förbättring med drygt fyra procentenheter jämfört med föregående år. Många skolor måste utveckla sitt arbete med att regelbundet följa upp, utvärdera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Det behövs också ett mer utvecklat arbete för att säkerställa likvärdiga kunskapsbedömningar och likvärdig betygssättning. Skolornas egna behov när det gäller att förbättra rutiner för arbetet med elever i behov av stöd behöver tydliggöras. T. ex. förmågan att analysera lärandemiljön i förhållande till elevernas behov, och dokumentationen av detta i form av åtgärdsprogram. Skillnader i behov av särskilt stöd och kunskapsresultat gör att pojkars resp flickors inlärningssituation och kunskapsutveckling måste observeras och analyseras i verksamheten. I läroplanen uttrycks att elever ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Eleverna har ett visst inflytande över undervisningen, men detta varierar inom skolorna och är alltför ofta avhängigt vilka lärare eleverna har. Elevinflytandet i bör kunna öka i samtliga skolor. Redan i förra årets kvalitetsredovisning konstaterades att det är viktigt att skolorna sätter fokus på de centrala frågorna i den pedagogiska processen, och därmed hur arbetet kring dessa organiseras, planeras och dokumenteras. Dvs hur det vi gör, IUP-Åtgärdsprogram, Resultat- Måluppfyllelse, Kvalitetsredovisning-Verksamhetsplan-Arbetslagsdeklaration, hänger ihop. Vidare konstaterade vi då också att enheternas kvalitetsredovisningar visar att skolorna kommit olika långt i sina analyser av resultat. Analysarbetet måste fortsätta att utvecklas i kommande kvalitetsredovisningar såväl på enhets- som kommunnivå. Åtgärder för förbättring Skolornas ansvar Samtliga 6-9 skolor samt Hackstaskolan, Margretelundsskolan, Rydbo skola, Sjökarbyskolan och Österkärsskolan behöver upprätta handlingsplaner för att förbättra arbetsron. Skillnader i behov av särskilt stöd och kunskapsresultat gör att pojkars resp flickors inlärningssituation och kunskapsutveckling måste observeras och analyseras i verksamheten. Utveckla arbetet med att regelbundet följa upp, utvärdera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.

4 3(29) Antalet elever som hoppar av sin utbildning på varje program/utbildningsväg och skälen till dessa avhopp skall gymnasierna redovisa i sin årliga kvalitetsredovisning från läsåret 2008/2009. Elevinflytandet över det egna lärandet bör kunna öka i samtliga skolor. Analysarbetet måste utvecklas i kommande kvalitetsredovisningar. Kommunens ansvar Antalet avhopp per program, och skälen till avhoppen, skall årligen följas upp av Barnoch utbildningsförvaltningen. Ett av kommunens mål är att så många elever som möjligt skall genomföra sin gymnasieutbildning på 3år. En översyn av kommunens fritidshemsverksamhet måste göras. Barn- och utbildningsförvaltningen ska i samarbete med produktionsledningen ta fram en handlingsplan för hur arbetet runt kunskapsbedömningar ska kunna stärkas. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att följa upp likabehandlingsarbetet i enheternas kvalitetsredovisningar för verksamhetsåret Analysarbetet måste utvecklas i kommande kvalitetsredovisningar.

5 4(29) Kvalitetsredovisning för år 2008 UN 1. Grundfakta om Österåkers kommun Österåker är idag en av landets snabbast växande kommuner. Befolkningen är ung och ökar stadigt med runt 600 personer per år. Idag har kommunen drygt invånare. De fyra Allianspartierna och Österåkerspartiet har skrivit en överenskommelse för mandatperioden I denna betonas att partierna är överens om att arbeta för att flytta makten till medborgarna gällande vardagsnära beslut, samt att kommunen skall präglas av valfrihet och en mångfald gällande utförare av kommunal verksamhet. Friskolor välkomnas att etablera sig. En kundvalsorganisation har skapats så att föräldrar fritt, genom ett webbaserat system, kan välja skola inom kommunen. För att föräldrar och elever ska kunna göra välgrundade val av skola och utbildning är informationen på Österåkers webbplats viktig. Informationen håller på att utvecklas och för närvarande presenteras resultatet av kundundersökningarna. Det är även möjligt att göra jämförelser mellan olika skolor. Kundvalsorganisationen innebär att resurserna följer eleverna till den skola och det fritidshem som föräldrarna valt. Organisationen stödjer en konkurrens mellan verksamheterna, vilket ska stimulera till högre kvalitet och effektivitet. Utbildningsnämnden har ett övergripande ansvar för utbildningsverksamheten, genom att sätta mål, fördela resurser, följa upp och utvärdera verksamheterna. Produktionsstyrelsen ansvarar för den kommunala driften av utbildningsverksamhet. 2. Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen 2.1. Rutiner De kommunala grundskolorna har för femte året arbetat fram sina kvalitetsredovisningar utifrån en gemensam modell vilken benämns Cockpit. Modellen baseras på balanserade styrkort där inhämtning av underlag sker via enkäter till personal, elever och föräldrar, personalens självskattningar och statistik. Från och med 2008 ingår de fristående skolorna i kommunens kvalitetsredovisning. De har antingen använt en egen modell för sin kvalitetsredovisning eller använt en mall som Barn- och utbildningskontoret tagit fram som baseras på de allmänna råden för kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning utgår från strukturen i de allmänna råden för kvalitetsredovisning. Både den kommunala och enskilda verksamheten ingår och underlag samlas in vid olika tider under året. Enkätundersökningen genomfördes under maj, enheternas kvalitetsredovisningar samlades in under september, statistiken baseras på SCB-insamlingen 15 okt, Skolverkets databas Siris samt underlag från enheterna. Inom observatörsprogrammet planerades tre observationer Skärgårdsstadsskolan observerades i jan 2008 de övriga på Margretelundsskolan och Ljusterö skola sköts på framtiden eftersom de kolliderade med skolinspektionens skolbesök som gjordes under vårterminen Ambitionen är att ge en samlad bild av utbildningsverksamheten utifrån Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2008, Österåkers kommuns skolplan och det nationella styrdokumentet,

6 5(29) läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 och Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Åtgärder som föreslogs och mål som upprättades i nämndens verksamhetsplan utifrån föregående kvalitetsredovisning redovisas under den rubrik de hör hemma. Redan i förra årets kvalitetsredovisning konstaterades att det är viktigt att skolorna sätter fokus på de centrala frågorna i den pedagogiska processen, och därmed hur arbetet kring dessa organiseras, planeras och dokumenteras. D.v.s hur det vi gör, IUP-Åtgärdsprogram, Resultat- Måluppfyllelse, Kvalitetsredovisning-Verksamhetsplan-Arbetslagsdeklaration, hänger ihop. Vidare konstaterade vi då också att enheternas kvalitetsredovisningar visar att skolorna kommit olika långt i sina analyser av resultat. Analysarbetet måste utvecklas i kommande kvalitetsredovisningar. Ett arbete som måste fortsätta. Kvalitetsarbetet på kommunövergripande nivå sker enligt nedanstående tidplan. Tidplan för kvalitetsarbete styrt av BUF Redovisning av kommunens kvalitetsredovisning Redovisning av kommunens resultat i kundundersökningen och dialog om nästa års Verksamhetsplan (VP) och nämndens mål Redovisning av Verksamhetsplan (VP) och verksamhetspeng för kommande år Uppföljning av kvalitetsredovisningar/skolbesök Skolobservationer: Varje grundskola 1gång/3 år Skolobservationer: Varje grundskola 1gång/3 år JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Kundundersökning Elever: år 2, 5, 8 och gymn år 2 Föräldrar: f-klass och år 2, 5, 8 Årsredovisning /bokslut för friskolornas fritidshemsverksamhet Kundundersökning Resultatrapporter levereras per enhet "Mall" för enheternas innevarande läsårs kvalitetsredovisning levereras av BUF Resultatinsamling av BUF Nationella prov år 3, 5 (år 9 i Extens) Måluppfyllelse i alla ämnen år 5 Enheternas kvalitetsredovisningar till BUF 1 sept SCB (15 okt) Statstik till SCB Statistik till BUF ev "Frågepaket" till BUF Skolinspektionens bedömning: Kommunen bör, enligt inspektörernas bedömning, förbättra sig när det gäller att utvärdera skolorna och ställa tydligare krav. De utvecklingsåtgärder som föreslås i kommunens kvalitetsredovisning är som nämnts oprecisa och den övergripande analysen och bedömningen av skolornas arbete och resultat i förhållande till de nationella målen behöver förbättras. På samma sätt måste skolorna och rektorerna förbättra sitt arbete med uppföljning, analys och utvecklingsåtgärder i den egna verksamheten. Överlag behöver kvalitetsredovisningarna i kommunen förbättras. Åtgärd: För att säkerställa att det på varje enhet görs en kvalitetsredovisning enligt förordningens krav har den kommunala produktionsledningen bildat en arbetsgrupp av rektorer som utifrån Allmänna råden för Kvalitetsredovisning ska upprätta en mall för vad kvalitetsredovisningarna ska innehålla. Sambandet mellan verksamhetsplan och kvalitetsredovisning ska också tydliggöras. Barn- och utbildningskontoret ska även tydliggöra vad som ska finnas med i samtliga enheters kvalitetsredovisningar.

7 6(29) Slutsats Barn- och utbildningskontoret ska i samarbete med den kommunala produktionsledningen ta fram mallar för de olika verksamheternas kvalitetsredovisningar och ge stöd i analysarbetet. Redan i denna 2008 års kvalitetsredovisning sker en bättre redovisning av fritidshemsverksamheten Underlag Underlaget till kommunens kvalitetsredovisning består av: - Skolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008, (Röllingby gymnasium upprättade ingen kvalitetsredovisning p.g.a. rektorsbyte för lå och det fristående RHSgymnasiet skickade inte in sin till kontoret). - Enkätundersökning riktad till samtliga elever i förskoleklass år 5, Svarsfrekvens: 86,5% - Enkätundersökning riktad till samtliga elever i år 6 år 9, Svarsfrekvens: 78,1 % - Enkätundersökning riktad till elever i årskurs 2 gymnasiet, Svarsfrekvens: 60 % - Enkätundersökning riktad till samtliga studerande på komvux, (170 svar) - Enkätundersökning riktad till samtliga föräldrar till elever i förskoleklass år 9. Svarsfrekvens: 24,5 % (1123 svar) - Observatörsrapport från 1 grundskola, Skärgårdsstadsskolan. - Statistik från SCB - Skolverkets inspektions rapport Svarsfrekvensen på föräldraenkäterna våren 2008 var mycket låg. För skolornas del låg den mellan 14 % och 48 %. Vilket innebär att det är svårt att dra slutsatser utifrån enkäten för många av skolorna. På totalen har vi valt att använda de drygt tusen svar vi fått som underlag i 2008 års kvalitetsredovisning. Orsaken till den låga svarsfrekvensen är att vi för första gången provade att ha enbart webbaserad enkät, ingen möjlighet att svara pappersledes fanns. Dessutom hade många problem med inloggningen. Detta har vi tagit till oss så 2009 kommer alla föräldrar kunna svara antingen via Internet eller via papper. 3. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Grundskoleverksamheten består av 14 kommunala skolor inkl förskoleklass, fritidshem och särskola samt 4 fristående skolor inkl förskoleklass och fritidshem. En ny fristående skola, Fredsborgskola, startade höstterminen 2008 och har förskoleklass-skolår 2. Gymnasieverksamheten består av ett kommunalt gymnasium inkl gymnasiesärskola samt 5 fristående gymnasieskolor. 3 nya fristående gymnasieskolor startade höstterminen 2008 varav en utgör en avknoppning från den kommunala gymnasieskolan Röllingby. Vuxenutbildningen består av en kommunal utförare; Komvux Skolmåltider Dagligen serveras två rätter att välja mellan och ett rikligt salladsbord i samtliga kommunala skolor för att få allt fler elever att äta lunch. I skolår 6-9 har vi noterat en ökning med sju procentenheter mellan år när det gäller frågeställningen Jag äter gärna maten i sko-

8 7(29) lan. Kosten är viktig för att eleverna skall kunna göra goda prestationer. Inom Hälsoprojektets ram genomfördes under ht en enkätundersökning i alla grundskolor och gymnasieskolor om skollunchen. I en sammanvägning av frågeställningarna avseende smak, mättnad, trivsel, ljudnivå, bemötande etc svarade 74 % att de var nöjda eller mycket nöjda Fysiska miljön Den fysiska miljön i skolorna är olika från i princip nybyggda skolor till en skola från talet. I föräldraenkäten har frågorna om de är nöjda med skolans respektive fritidshemmets fysiska miljö lägst nöjdhetsgrad av samtliga frågor. Andelen nöjda med skolans fysiska miljö har sjunkit med 10 procentenheter jämfört med föregående år, till 57 %, och fritidshemmet ligger kvar på ungefär samma nivå, 62 % Modersmål Invandrarkonsulenten på Barn- och utbildningskontoret leder och samordnar modersmålslärarnas insatser för kommunens förskolebarn och elever i grund- och gymnasieskolan. Insatserna består av modersmål som ett eget ämne i grundskolan och undervisning i tre fristående kurser i gymnasieskolan samt studiehandledning på modersmål. En elev har rätt till modersmålsundervisning om eleven och en eller båda av hans/hennes föräldrar har ett annat modersmål än svenska och de dagligen använder språket för att kommunicera med varandra. För att få modersmålsundervisning krävs att eleven har grundläggande kunskaper i språket och att eleven önskar få undervisning. Under året har 438 elever, från F-klass t o m gymnasiet, undervisning i modersmål på 14 olika språk; albanska, arabiska, BKS (bosniska/kroatiska/serbiska), engelska, finska, mandarin, persiska, polska, portugisiska, ryska, sorani, spanska, thailändska och tyska. Språk Antal årsarbetare Antal barn 14 9, Internationella klasser Internationella klasser är avsedda för elever som kan mycket lite eller ingen svenska alls och finns på Hackstaskolan, år 1-5, och Bergaskolan, år 6-9. Internationella klasserna ska ge eleverna på nybörjarnivå både en lugn start och en effektiv undervisning. Eleverna undervisas i svenska som andra språk för att få de språkliga kunskaper och färdigheter i svenska som behövs i och utanför skolan. Hur länge en elev går i en internationell klass varierar och avgörs utifrån den enskilda elevens behov. Antal klasser Antal årsarbetare Antal barn 4 4,0 36 Österåkers kommun har i en överenskommelse med Migrationsverket 2007 skrivit att kommunen är beredd att ta emot upp till 80 flyktingar per år; 2008, 2009, En del av de flyktingar som kommer förutses vara barn varför en ökning av antalet elever förväntas till såväl modersmål som internationella klasser. Skolinspektionen: Ett område som enligt inspektörerna särskilt förtjänar att framhållas är kommunens mycket väl utvecklade arbete kring modersmålsundervisning i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, och utvecklingen av olika pedagogiska redskap som syftar till att kvalitetssäkra modersmålsundervisningen, studiehandledning på modersmål och språkval.

9 8(29) 3.4. Nyckeltal Antal elever Antal elever 15 okt 2008 Kommunala skolor Fristånde skolor i kommunen Totalt Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning ,3 % av grundskoleeleverna och 45,7 % av gymnasieeleverna går i skolor i kommunen. F-klass-Grundskola Andra kommuners friskolor Andra 11,0% kommuners kommunala 1,3% Placeringar 0,3% ÖK friskolor 7,8% ÖK kommunala skolor 79,5% Gymnasium Folkhögskola 0,1% Kommunal i andra kommuner 19,8% Enskilda i andra kommuner 32,5% Spec/Placeringar 2,0% Kommunal Röllingby 19,1% Enskilda i Österåker 26,6%

10 9(29) Lärartäthet Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasum Antal barn per årsarbetare Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever Antal lärare per 100 elever 2008 Österåker* 22,0 4,5 7,5 Stockholms län 2007 Österåker 21,9 4,6 7,9 10,1 Stockholms län 19,2 6,7 8,3 7, Österåker 20,1 4,6 7,8 9,0 Stockholms län 17,7 6,6 8,6 7,5 *prel för de kommunala skolorna Förskoleklass: Lärartätheten har enligt de preliminära siffrorna ytterligare sjunkit något. Grundskola: Lärartätheten har enligt de preliminära siffrorna ytterligare sjunkit något Fritidshem: Antalet barn per årsarbetare är högt. Analys: Den officiella statistiken för 2008 har ännu inte publicerats så någon slutlig analys kan inte göras dock verkar det som lärar- respektive personaltätheten sjunker. Andel personal med pedagogisk högskoleexamen Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasum Komvux Andel personal med pedagogisk högskoleexamen Andel personal med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Lå Österåker 23% 68% 80% 68% 95% Stockholms län 37% 68% 82% 77% 83% Lå Österåker 27% 68% 79% 69% 94% Stockholms län 38% 72% 80% 76% 82% Lå Österåker 29% 75% 81% 80% 93% Stockholms län 39% 74% 80% 78% 79% Mål för den aktuella tidsperioden Andelen personal med pedagogisk utbildning skall öka i förskoleklass (68%), på fritidshem (27%), i grundskolan (79%), på gymnasiet (69%) och på Komvux (94%). Resultat lå 07-08: förskoleklass 68%, fritidshem 23%, grundskolan 80%, gymnasiet 68% och Komvux 95%. Målet är uppnått på grundskolan och komvux. Analys Skolinspektionens bedömning: Kommunen bör öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen. Andelen med pedagogisk utbildning i fritidshemsverksamheten har varit låg under ett flertal år. Enheterna har svårigheter att rekrytera utbildad personal eftersom de endast kan erbjuda deltidstjänster inom verksamheten. Kommunen har satsat på att ge fyra barnskötare en utbildning till lärare mot de yngre åren. Utbildningen är klar 2010 vilket då bör medföra en något ökad andel pedagoger. Slutsats En ökad andel pedagoger i fritidshemmen skulle ge verksamheten större möjligheter till att uppfylla läroplanens intentioner, att fritidshemmet ska komplettera skolan. För detta krävs att

11 10(29) fritidshemspengen ökar så att attraktiva heltidstjänster kan erbjudas. Heltidstjänster skulle också medföra möjlighet till större integration mellan förskoleklass, skola och fritidshem Barn i behov av särskilt stöd och funktionshindrades situation Det är viktigt att stödinsatser sätts in så tidigt som möjligt och att insatserna anpassas efter det enskilda barnets behov. Stödet till det enskilda barnet ska i första hand ges i den ordinarie verksamheten genom anpassad pedagogik, arbetsmiljö och eller ökad vuxentäthet. Österåkers kommuns skolplan Mål för den aktuella tidsperioden Frågan om inkluderingens villkor i den vanliga skolan ska även fortsättningsvis hållas aktuell. Måluppfyllelse: Inga kommunövergripande aktiviteter genomfördes i detta syfte. Pojkars resp flickors inlärningssituation måste observeras och analyseras i verksamheten. Måluppfyllelse: Inga kommunövergripande aktiviteter genomfördes i detta syfte. Utredningars funktion i det pedagogiska arbetet, och frågan om andelen elever med behov av stöd är högre i Österåker än i andra kommuner behöver utredas närmare. Måluppfyllese: För att belägga att andelen utredningar på detta område är högre än i andra delar av länet har statistik från landstinget efterfrågats. I skrivande stund har denna statistik inte tillhandahållits. Genomförda insatser/arbetet i verksamheten Rutiner för arbetet med elever i behov av stöd framgår av kvalitetsredovisningarna i två tredjedelar av fallen för de kommunala skolornas. Rydbo skola framhåller att förhållningssättet mot eleverna återkommande berörs. Tråsättraskolan och Sjökarbyskolan ser ett behov av att förnya sitt arbete härvidlag. De fristående beskriver det inte alls. Åtgärdsprogram som en viktig del i arbetet noteras i alla kommunala skolor utom i Tråsättra och Ljusterö. Rydbo friskola och Korallen, men inte Akers friskola berör åtgärdsprogrammen. De kommunala skolorna beskriver i mycket liten utsträckning att de i arbetslagen tar hjälp av annan kompetens i form av handledning. Detta gör dock alla de tre fristående skolorna, må vara att Korallen hämtar detta stöd från BUP. I de kommunala skolornas självskattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, bedömer åtta att de har förbättrat sig i förhållande till det föregående året, medan fyra anser att de har försämrat sig. Mot bakgrund av det fokus som sattes förra året på förhållandet att pojkar är så kraftfullt överrepresenterade bland elever i behov av stöd, är det förvånande få kommentarer i genusfrågan i kvalitetsredovisningarna. Den skola som tydligast problematiserar denna aspekt på genusfrågan är Akers friskola. Här noteras att flickor når ett bättre resultat än pojkar, vilket delvis kan ha en grund i att skolans arbetssätt gynnar flickor. Ett par av de kommunala skolorna betraktar genusfrågan ur ett inflytandeperspektiv.

12 11(29) Kommunens har under ett antal år satsat på att ge ca 90 lärare en kompetenssatsning i specialpedagogik motsvarande 30p. Ambitionen är att alla arbetslag ska ha en lärare med specialpedagogisk utbildning. De kommunala skolor som ännu inte har nått ambitionsnivån, kommer att göra detta då den tredje utbildningsomgången i specialpedagogik slutförs De fristående skolorna uttrycker inte fullt ut att de besitter sådan kompetens. Akers skriver i sin kvalitetsredovisning att de planerar att anställa en behörig specialpedagog. ESU tillhandahåller konsultation avseende hörselskadade elevers skolsituation, samt elever diagnostiserade för ADHD/ADD. För att stärka förutsättningarna att ge elever med läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhetsstörning alternativa läromedel i sin inlärningssituation, planerades inrättandet av ett skoldatatek. Organisationsfrågor och svårigheter att lösa lokalfrågan gjorde att starten för denna insats kom att skjutas över till Ansökningar om resurser nådde inför vårterminen den högsta nivån hittills. För att förenkla planeringen och hanteringen överfördes under andra halvåret medel från stödresurserna till den ordinarie skolpengen motsvarande ungefär en tredjedel av de då tillgängliga medlen. Analyser av orsaker som ligger till grund för skolornas ansökningar om extra stödmedel genomfördes för att ligga till grund för en fortsatt process mot ökad överföring av stödresurserna till peng. Genom beslut i kommunstyrelsen kommer denna fråga att slutföras 2009 i samband med överflyttningen av Enheten för stöd och utveckling till Produktionsstyrelsen. Under senare delen av året genomfördes utbildning för pedagoger med elever som nyligen diagnosticerats för ADHD. Även dessa elevers föräldrar genomgick en parallell utbildning. Beskrivning av resultat Grundskola vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht* Antal beviljade stödresurser i grundskola Elever Placerade i KÖV (1) IKE[2] Totalt antal elever i behov av stöd i grundskola Särskola Ant.elever skrivna i annan kommun Ant. elever skrivna i Österåker och går i annan kommun Antal elever skrivna i Österåker och går i skola i Österåker [1] Kommunövergripande verksamhet [2] Interkommunala placeringar *Anm Ht 2008 delades en tredjedel av resursmedlen ut i peng, varför antalet beviljade resurser minskade av den anledningen.

13 12(29) Genusperspektiv beräknat på årsgenomsnitt Resurstilldelning Flickor Pojkar Totalt kommunala fristående Summa Genusperspektiv 24% 76% Kommunövergripande verksamhet Flickor Pojkar Totalt Genusperspektiv 26% 74% Interkommunala placeringar Flickor Pojkar Totalt Genusperspektiv 30% 70% Obligatoriska särskolan Flickor Pojkar Totalt Elever i kommunen Genusperspektiv 43% 57% Elever utanför kommunen Genusperspektiv 23% 77% Summa Genusperspektiv 40% 60% Gymnasiesärskolan Flickor Pojkar Totalt Elever i kommunen Elever utanför kommunen Summa Genusperspektiv 27% 73% Analys Andelen elever från kommunala skolor i Österåker som beviljats stöd är något högre (5%) än andelen elever i fristående skolor och kommunala skolor utanför kommunen (3,5%). Andelen elever i kommunövergripande grupp som tidigare gått i fristående skola är mycket liten. Troligen är andelen elever i behov av särskilt stöd som söker sig till fristående skolor därför lägre än i den kommunala skolan. Den obetydliga roll som elevhälsan spelar i kvalitetsredovisningarna inger en farhåga att dessa kompetenser inte fullt ut kommer till sin rätt i den organisation som de kommunala skolorna nu har. Det är dock ostridligt att arbetslagens förmåga att hantera inkluderingsmålet har ett starkt samband med vilket stöd de tillhandahåller i detta arbete. Den översyn som kommunstyrelsen beslutat om avseende organisation av en resursenhet torde kunna leda till ett effektivare tillhandahållande av de kompetenser arbetslagen behöver för sitt arbete. Det omfattande behovet av att utreda elevers svårigheter genom remitteringar till landstingets olika enheter kan bero på att just andelen sådana elever är påtagligt hög i kommunen. Det kan också vara frukten av en föreställning att det bäst genom utredningar och diagnoser som hjälp kan erhållas för elever i behov av stöd, och att utredningsbehovet på så sätt accelererar.

14 13(29) Pojkars överrepresentation när det gäller stödbehov i alla former är anmärkningsvärd. Det är dock sannolikt att för det enskilda arbetslaget framträder inte genusperspektivet lika tydligt, som när alla enheter summeras. På skolnivå borde ändå mönstret ge anledning till eftertanke, och när det nu inte uppenbarligen lett till några kommentarer, behöver skolorna uppmärksammas på detta. Interkommunala placeringar har återigen ökat, liksom placeringar i kommunövergripande grupper. Det ökade behovet av särskiljande lösningar är ett oroande tecken på att skolor får allt svårare att hitta inkluderande lösningar för eleverna. Slutsats Skolornas behov när det gäller att förbättra rutiner för arbetet med elever i behov av stöd behöver tydliggöras. T.ex. förmågan att analysera lärandemiljön i förhållande till elevernas behov, och dokumentationen av detta i form av åtgärdsprogram. Specifikation av behov avseende handledningskompetens och fortbildning är vidare en prioriterad insats. Nya metoder att organisera stödet för en god inlärningsmiljö för alla elever behöver prövas fram. Utredningars funktion i det pedagogiska arbetet, och frågan om andelen elever med behov av stöd är högre i Österåker än i andra kommuner kan relateras till detta utvecklingsarbete. Pojkars resp flickors inlärningssituation måste observeras och analyseras i verksamheten.

15 14(29) 4. Kommunövergripande utvecklingsarbete 4.1. Hälsofrämjande arbete Österåkerprojektet är ett unikt 3-årigt skolhälsoprojekt som kommunen driver i samarbete med Karolinska institutet. Projektet ska både främja en normal viktutveckling och stärka elevernas självkänsla. Målet är att med skolan i fokus förbättra matvanor, fysisk aktivitet, självtillit och tillfredsställelse med den egna kroppen hos barn i åldrarna 6-16 år och därigenom förebygga övervikt, ätstörningar och främja lärandet. Kommunen står för genomförandet och Karolinska institutet ger process- och utvecklingsstöd. Nio skolor har valt att delta aktivt i hälsosatsningen Mål och nationella prov för år 3 Implementeringsarbetet med Mål och nationella prov för år 3 har genomförts under hösten Såväl enskilda som kommunala utförare har inbjudits till gemensam information och dialog samt lokala implementerare utsetts på varje skola för att ansvara för det lokala genomförandet. Uppföljning av måluppfyllelse kommer att ske på kommunnivå Europeisk språkportfolio: ett pilotprojekt för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk Hösten 2007 gav Myndigheten för skolutveckling Österåkers kommun i uppdrag att utveckla pedagogiska verktyg för att modersmåls- och andraspråksundervisningen i svenska skolor ska hålla hög och jämn kvalitet. I pilotprojektet användes material från den Europeiska Språkportfolion i kombination med kommunens befintliga pedagogiska verktyg för modersmål och svenska som andraspråk. Projektet startade i november 2007 och avslutades med en rikskonferens i Stockholm den 16 maj Modersmålsundervisningen i Österåkers kommun tilldelades i september 2008 EU:s utmärkelse i språk, THE EUROPEAN LABEL, för sitt kvalitetsarbete med ämnet modersmål. I beskrivningen av kvalitetsutmärkelsen står: Österåkers kommun tilldelas EU:s utmärkelse i språk, Label, för sitt arbete med ämnet Modersmål. Utifrån krav på en hög kvalitet i undervisningen och på en likvärdig bedömning och betygsättning har Österåkers kommun utvecklat ämnet på ett sätt som inte bara höjt kvaliteten på modersmålsundervisningen i den egna kommunen, utan även rönt intresse från många andra kommuner. Den Europeiska språkportfolion (ESP), och resultaten av ESP- projektet, håller nu på att spridas till många kommuner, språk, lärare och elever i såväl Sverige som många andra länder i Europa.

16 15(29) 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 5.1. Normer och värden En trygg miljö med nolltolerans avseende kränkande behandling ska gälla i alla verksamheter. Österåkers kommuns skolplan Enkätundersökning våren 2008 Elev/studerandeenkät Förskoleklassår 5 Fritidhem år 6-9 Gymnasium Komvux Alla eleverna på skolan visar hänsyn och respekt mot mig/jag känner mig trygg på fritidshemmet/här på skolan trivs studerande och personal tillsammans 82% 96% 74% 77% 95% Flickor och pojkar får bestämma lika mycket i skolan/här på skolan har tjejer/kvinnor och killar/män lika mycket att säga till om 86% 92% 81% 85% 98% Förskoleklassår 9 Föräldraenkät (OBS! svarsfrekvens ca 25%) Jag är nöjd med personalens bemötande och förhållningssätt gentemot mitt barn 85% Jag uppfattar att mitt barn trivs bra med skolans elever 88% I vilken utstäckning instämmer du i dessa påståenden.. Mitt barn ses som en egen individ med egna tankar, funderingar och känslor 88% Jag uppfattar att mitt barn trivs på fritidshemmet 85% Grundskola De yngre barnen upplever i större utsträckning än de äldre att alla elever på skolan visar hänsyn och respekt, och känner sig trygga. Jämfört med föregående år noterar vi en minskning med fem procentenheter avseende de yngre barnens svar. Drygt fyra av fem pojkar och flickor anser att de får bestämma lika mycket i skolan. Rydbo friskola och Bergsättraskolan har båda mycket goda värden med avseende området normer och värden. Samtliga elever har svarat att man instämmer i stort sett eller helt på alla delfrågor. Fritidshem En mycket hög andel av barnen känner sig trygga på fritidshemmet och känner att pojkar och flickor har lika mycket att säga till om. Gymnasium En stor del av gymnasieeleverna känner sig trygga och upplever i stor utsträckning att man tar hänsyn till och respekterar varandra. Flickor och pojkar upplever att de har lika mycket att säga till om. Komvux En mycket hög andel av de vuxenstuderande känner sig trygga och anser att män och kvinnor har lika mycket att säga till om. Genomförda insatser/arbetet i verksamheten I skolornas kvalitetsredovisningar beskrivs det aktiva arbete som bedrivs på samtliga skolor avseende normer och värden. Genomtänkta aktiviteter har vidtagits på samtliga skolor och ett gott värdegrundsarbete genomförs. De skolorna lyfter fram som en viktig del i sitt värdegrundsarbete är bland annat Charlie, Friends, EQ, värderingsövningar, kamratstödjare, fadderverksamhet och rastkompis.

17 16(29) Analys Värdegrundsarbetet måste ständigt fortgå inom alla verksamheter för att förebygga diskriminering och främja likabehandling. Genom kartläggning av stämning t ex planerade samtal med såväl elever och föräldrar kan skolan i vardagen ständigt göra en nulägesanalys av sin verksamhet. Denna kartläggning ska ligga till grund för revideringen av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen: När det gäller värdegrundsarbetet i grundskolorna finns betydande skillnader. Vid några grundskolor bedrivs ett gott värdegrundsarbete som bidrar till ett vänligt och tryggt klimat där elever trivs och studiero råder. Dock förmår många skolor inte skapa tillräcklig arbetsro för sina elever. I flera skolor har inspektörerna bedömt att värdegrundsfrågor inte ges tillräckligt utrymme i undervisningen. Slutsats Värdegrundsarbetet måste ständigt fortgå. De skolor som varit aktiva har också uppnått bättreresultat. År 6-9 samt gymnasieverksamheten bör fokusera mer på sitt värdegrundssarbete för att uppnå bättre trygghet på skolorna samt uppnå en högre nivå av hänsyn och respekt. Om man känner sig trygg och blir respekterad blir också förutsättningarna bättre för att kunna uppnå goda studieresultat Inflytande och ansvar Barn ska ges möjlighet till ett reellt inflytande över sitt lärande och därigenom utveckla social kompetens, känsla för demokrati och ansvarstagande. Engagemang och delaktighet har en positiv inverkan på lärprocessen och därför ska eleverna ha inflytande över planeringen av sitt lärande. Österåkers kommuns skolplan Enkätundersökning våren 2008 Elev/studerandeenkät Förskoleklassår 5 Fritidshem år 6-9 Gymnasium Komvux Jag får vara med och bestämma vad jag ska arbeta med/lära mig i skolan/göra på fritidshemmet/påverka innehållet i undervisningen/de studerandes synpunkter tas till vara. 79% 91% 51% 52% 94% Jag får vara med och bestämma hur jag ska lära mig/hur ska vi arbeta % 58% 81% Grundskola Andelen elever som upplever att de får vara med att bestämma vad de ska arbeta med och hur de ska arbeta har sjunkit något jämfört med föregående år både för de yngre och äldre eleverna. Variationen är stor mellan skolorna på Rydbo friskola upplever 100 % av eleverna att de har inflytande på lärandet medan det på Tråsättraskolan endast är ca 45%. Fritidshem I fritidshemmen har andelen som upplever att de får vara med och bestämma ökat jämfört med föregående år. Gymnasium Eleverna visar att de har fått ett betydligt större inflytande över sin studiesituation sedan förra mätningen. Resultaten visar ändå att ca hälften av eleverna inte upplever att de har inflytande.

18 17(29) Komvux De studerande har mycket stort inflytande över sin studiesituation Analys och bedömning Redan förra året i kvalitetsredovisningen konstaterades att eleverna i första hand i år 6-9 och på gymnasiet, uppger fortfarande att de inte har inflytande över sitt lärande och att detta måste åtgärdas. I enheterna kvalitetsredovisning ges få exempel på hur skolorna arbetar dock lyfter t ex Söraskolan vikten av arbetet med Individuella utvecklingsplaner i detta sammanhang. genom att eleverna varit delaktiga i upprättandet av IUP:n har de fått ökade möjligheter att bli medvetna om sina mål och vägen dit. John Bauer har lägre nöjdhet på samtliga frågor som handlar om inflytande jmfrt med Röllingby gymnasium. Inflytandet upplevs ha ökat på Röllingby sedan senaste mätningen. Vi vet att skolan arbetat aktivt med att diskutera vad inflytande är och det håller tydligen på att ge resultat. Att de vuxenstuderande är så nöjda beror på att flertalet fått läsa den kurs eller den utbildningsväg som de önskat. Skolinspektionens bedömning: I läroplanen uttrycks att elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Förvisso noterar inspektörerna exempel på att elever har ett visst inflytande över undervisningen, men konstaterar samtidigt att detta ofta varierar inom skolorna och alltför ofta är avhängigt vilka lärare eleverna har. På det hela taget bedömer inspektörerna därför att elevinflytandet i detta avseende bör öka i samtliga skolor i kommunen. Slutsats Det ligger i fritidsverksamhetens natur att barnen fritt skall få välja aktivitet inom vissa ramar, varför en hög nöjdhet kan förväntas. Inom skolverksamheten behöver däremot de vuxna samtala med sina elever om vad inflytande är och påvisa när och hur de har möjlighet att påverka sin studiesituation. Inflytandefrågor är fortfarande ett arbetsområde såväl grundskolans senare del som gymnasierna måste fortsätta arbeta med. Nästan hälften av våra elever där är inte nöjda vilket vi uppfattar som en hög andel, därför krävs krafttag för att nå bättre resultat. John Bauer gymnasiet måste snarast vidta åtgärder för att komma igång med arbetet som rör elevernas möjligheter till inflytande i sina studier.

19 18(29) 5.3. Kunskapsutveckling (Lärande) Varje barn ska utifrån sin egen utvecklingsnivå mötas av höga förväntningar, uppmuntran, stöd och stimulans för att utvecklas och för att lära sig så mycket som möjligt utifrån sin förmåga. Österåkers kommuns skolplan Enkätundersökning våren 2008 Elev/studerandeenkät Förskoleklassår 5 Fritidshem år 6-9 Gymnasium Komvux Jag utvecklas och lär mig mycket i skolan/ i fritidshemmet. 95% 84% 78% Min lärare/mentor uppmuntrar mig i skolarbetetbemöter mig på ett positivt sätt. 91% % 85% 93% Jag tycker att jag arbetar med roliga, intressanta och spännande uppgifter i skolan./arbetssättet väcker nyfikenhet och intresse. 86% 90% 45% 53% --- Jag vet vilka mål jag har i min utvecklingsplan.jag vet vad som krävs för att uppnå de olika betygen. 83% % 73% 94% Jag får den hjälp och det stöd jag behöver i skolan. 93% % 69% 90% Jag tycker att vi har arbetsro när vi arbetar i skolan. 67% % 59% --- Förskoleklassår 9 Föräldraenkät /Fritidshem Jag är nöjd med mitt barns möjlighet till kunskaps och färdighetsutveckling 79% I vilken utstäckning instämmer du i dessa påståenden Både jag och mitt barn har varit delaktiga i upprättandet av utvecklingsplanen för mitt barn. 89% Både jag och mitt barn har varit delaktiga i utvärderingen av utvecklingsplanen för mitt barn. 87% Mitt barn möts av höga förväntningar och uppmuntran för att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. 79% Mitt barn får stöd och stimulans för att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. 77% Jag är nöjd med fritidshemmets verksamhet 73% Grundskola De yngre eleverna tycker genomgående att de utvecklas och lär sig mycket, att de arbetar med intressanta och roliga saker och att det får den hjälp och det stöd de behöver. När det gäller de äldre eleverna är det oroande att var fjärde elev inte upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver. Hälften av de äldre och var tredje av de yngre eleverna upplever att de inte har arbetsro i skolan. Dock finns skolor där ca 90% av eleverna upplever arbetsro t ex på Bergsättraskolan, Ljusterö skola, Rydbo friskola, Skärgårdsstadsskolan och Åkerstorpsskolan. Av de äldre eleverna på Ljusterö skola är det endast var fjärde elev som upplever att de har arbetsro medan drygt 90 % av de yngre eleverna upplever arbetsro. Fritidshem Eleverna upplever inte att de lär sig på fritidshemmet i lika stor utsträckning som i skolan däremot tycker de att de får arbeta med intressanta och roliga saker. Barnen är mer nöjda med fritidsverksamheten än sina föräldrar. Gymnasium Eleverna är inte nöjda med arbetssätt och innehåll. Av eleverna på de två gymnasier som deltagit i kundundersökningen anser 57 % på John Bauer resp 74 % på Röllingby att det är arbetsro på lektionerna. 27 % av eleverna känner inte till målen i sin utvecklingsplan och betygskriterierna. Komvux De vuxenstuderande redovisar höga värden på de frågor som gällt kunskap och lärande.

20 19(29) Genomförda insatser/arbetet i verksamheten Ett medvetet arbete med elevernas språkutveckling sker på många skolor. Det arbete som genomfördes under språkprojektet, , med att utveckla arbetsformer och arbetssätt för att främja barns och elevers språkutveckling genomsyrar idag den dagliga verksamheten kan vi se i många skolors kvalitetsredovisningar. Ett gott exempel på att göra eleverna medvetna om sitt lärande beskriver observatörena i observatörsrapporten för Skärgårdsstadsskolan. Under mentorstiden för år 6-9 såg de exempel på att eleverna fick i uppgift att skriva ner och verbalisera sitt eget lärande och därefter ha en dialog med sin mentor utifrån vad man skrivit. I föregående års kvalitetsredovisning uppmärksammades att eleverna på många skolor upplever bristande arbetsro och att enheterna måste göra insatser. I årets kvalitetsredovisningar konstaterar många skolor att det fortfarande finns brister men de redovisar inte vilka åtgärder som genomförts eller planeras. Analys och bedömning Att arbetsron inte är bra kan vara en förklaring till varför en stor del av eleverna inte anser att innehållet i undervisningen är intressant eller rolig. Att arbetssättet är alltför likriktat kan vara en annan. Skolinspektionens bedömning: Många skolor måste utveckla sitt arbete med att regelbundet följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Det behövs också ett mer utvecklat arbete för att säkerställa likvärdiga kunskapsbedömningar och likvärdig betyssättning. Dock förmår många skolor inte skapa tillräcklig arbetsro för sina elever. Fritidshem: Inspektörernas sammanvägda bedömning är att området Omsorg och lärande är av mindre god kvalitet. Bedömningen görs bland annat utifrån att inspektionen visar att verksamheten i kommunens fritidshem är av varierad kvalitet. Det varierar i vilken omfattning fritidshemmen uppfyller skollagens krav att komplettera skolan och erbjudan barnen en meningsfull fritid. Vidare varierar det i vilken omfattning verksamheten planeras och genomförs enligt läroplanens intentioner. Slutsats Elever flesta i år 6-9 samt gymnasiet känner dåligt till betygskriterierna och vilka mål de har i sin utvecklingsplan. Dessutom har ca hälften inte roligt på lektionerna och är inte nöjda med arbetssättet. En information om målen för eleverna måste bli tydligare, och samtal om olika sätt att uppnå dessa komma igång. Åtgärd Samtliga 6-9 skolor samt Hackstaskolan, Margretelundsskolan, Rydbo skola, Sjökarbyskolan och Österskärsskolan behöver upprätta handlingsplaner för att förbättra arbetsron. En översyn av kommunens fritidshemsverksamhet måste göras.

21 20(29) 5.4. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lpo 94 Enkätundersökning våren 2008 Förskoleklassår 9 Föräldraenkät /Fritidshem Jag är nöjd med den information jag får om skolans mål 79% skolans normer och regler 82% skolans arbetssätt 76% Jag är nöjd med hur skolan lyssnar på och beaktar mina synpunkter 79% Dialogen mellan hemmet och skolan fungerar bra 84% Jag är nöjd med informationen jag får om fritidshemmet 75% Grundskola/Fritidshem 84 % av föräldrarna upplever att dialogen mellan hemmet och skolan fungerar bra. Mest nöjda är föräldrarna med barn på Akers friskola och Korallens friskola, minst nöjda är föräldrarna med barn på Bergaskolan. Genomförda insatser/arbetet i verksamheten Flera skolor redovisar att de i större utsträckning använder hemsida och e-post i dialogen med föräldrarna. Exempel ges också på att information skickas från mentorer och rektorer kontinuerligt i form av hembrev till föräldrarna. Analys I föregående års kvalitetsredovisning uppmanades skolorna att se över innehållet, både informationen och dialogen, i sina samverkansformer för att få föräldrarna mer delaktiga. Att involvera föräldrarna i analysarbete av enkätundersökningarna är ett sätt att samverka som även bidrar till att öka delaktigheten. I föregående års kvalitetsredovisningar var det 9 av 11 skolor med fritidshem som uppgav att de under kommande läsår skulle lyfta fritidshemsverksamheten t ex utveckla det pedagogiska arbetet och förbättra samverkan mellan skola och fritidshem förhoppningsvis är den lilla ökning av föräldrars nöjdhet när det gäller informationen om fritidhem ett resultat av detta arbete. Slutsats I den kundvalsorganisation kommunen har är det än viktigt att föräldrar får information om verksamheten, vad de har rätt att förvänta sig, får delta i utvärderingar och ta del av resultat såväl för hela skolan som för deras eget barn. Det är ju föräldrarna som har makten att välja skola för sitt barn och den skola som inte presterar väl tappar kunder.

22 21(29) 5.5. Bedömning och betyg (RESULTAT) Eleverna som lämnar skolan efter skolår 9 ska göra det med lust till fortsatt lärande, med kunskaper och färdigheter för att kunna studera vidare och klara vardagslivet, med en stark tilltro till sig själv och sin förmåga och med betyget minst godkänt i alla ämnen. Österåkers kommuns skolplan I föregående års kvalitetsredovisning konstaterades att det var stora skillnader i resultat på nationella prov och betyg mellan olika skolor och även inom en och samma skola. Det ska inom skolorna analyseras så att adekvata åtgärder kan vidtas. I enheternas kvalitetsredovisningar finns inga sådana analyser beskrivna. Skolinspektionen: Kommunen bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat i grundskolan och gymnasieskolan. Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Åtgärd Barn- och utbildningskontoret ska i samarbete med produktionsledningen ta fram en handlingsplan för hur arbetet runt kunskapsbedömningar ska kunna stärkas. Grundskolan Nationella prov skolår 5 Mål för den aktuella tidsperioden Andelen elever som uppnår målen i eng, ma och sv i de nationella proven i skolår 5 ska öka. Mål 2008: 82%. Resultat 2008: 87,2%, målet är uppnått, Akers friskola, Hackstaskolan och Skärgårdsstadsskolan nådde inte målet. Nationella prov skolår Uppnått målen i Eng Uppnått målen i SV Uppnått målen i Ma * 70 Uppnått målen i alla tre ämnena Eng, Sv, Ma

23 22(29) Uppnått målen i: Uppnått målen i alla Eng Sv Ma tre ämnena Eng, Sv, Ma % % % % Hackstaskolan 93,0 94,7 89,5 80,7 Roslagskulla skola 92, ,3 Ljusterö/Ingmarsö skolor 94,1 94,1 94,1 94,1 Bergsättraskolan 96,3 88,9 92,6 85,2 Margretelundsskolan 98,4 96,9 98,4 93,8 Skärgårdsstadsskolan 93,3 90,0 88,3 76,7 Sjökarbyskolan 91,1 95,6 95,6 91,1 Solskiftetsskolan 92,7 96,4 96,4 92,7 Rydbo skola 95,5 86, ,4 Söraskolan ,5 83,3 83,3 Österskärsskolan 96,7 93,4 96,7 93,4 Akers friskola 84,0 76,0 92,0 76,0 Rydbo friskola ,5 87,5 TOTALT 94,4 92,7 93,7 87,2 Måluppfyllelsen är hög i alla tre ämnena, högst ligger engelskan med i snitt 94,4% Måluppfyllelse skolår 5 85,5 % av eleverna i skolår 5 uppnådde målen i samtliga ämnen. Alla skolor har inte haft undervisning i hem- och konsumentkunskap och/eller teknik. Vilket är anmärkningsvärt. Skolinspektionen visade att det inte sker systematisk uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen på alla skolor vilket redan konstaterades i föregående kvalitetsredovisning. Skolinspektionens bedömning: Enligt inspektörerna finns ingen tillförlitlig bild i kommunen, som visar i vad mån skolorna nått målen i kursplanernas olika ämnen i årskurs 5 och här vilar ett stort ansvar på rektorerna i skolan. Huvudmannen för skolorna bör också förvissa sig om att bedöma kunskapsresultaten utifrån ett korrekt underlag. Slutbetyg skolår 9 Mål för den aktuella tidsperioden Andel elever som lämnar grundskolan med minst Godkänt i alla ämnen skall vara: Mål 2008: 79% Resultat 2008: 81,8% målet är uppnått. Andelen elever med behörighet (betyget godkänt i engelska, matematik och svenska) till gymnasiestudier på nationellt program ska öka. Mål 2008: 93 % Resultat 2008: 92,9 %, målet nästan uppnått en differens på endast 0,1. Det genomsnittliga meritvärdet för betygen ska bibehållas/öka. Mål 2008: 211 Resultat 2008: 217,2, målet är uppnått.

24 23(29) Godkänt i alla ämnen Österåker Stockholms län Riket Sedan år 2005 har nivån för Godkänt i alla ämnen legat över genomsnittet för länet och riket. År 2008 låg dessutom samtliga skolor i kommunen över riktsnittet (nedan) Jmf 2007 Mål % SALSA Bergaskolan 76, ,2 75,9 Ljusterö skola 84, ,6 90,5 Solskiftesskolan 77,4-3 79,4 80,5 Söraskolan 85, ,6 73,9 Tråsttraskolan 77,2-5 75,6 75,0 Skärgårdsstadsskolan 96, ,0 84,2 Akers friskola 95, ,0 100 Österåker kommunala skolor 81,1 uppnått 76,8 77,9 Österåker totalt 81,8 uppnått ,6 79,0 Riket 76,6 76,1 76,0 Skärgårdsskolan, och Akers friskola utmärker sig genom att mer än 95,5 % av eleverna har uppnått Godkänt i alla ämnen. Båda skolorna har dessutom uppnått bättre resultat än det förväntade utifrån SALSA.