Planbeskrivning. Planens syfte och huvuddrag. Detaljplan för Regionens hus inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg. Handlingar

Transkript

1 Planhandling Samråd Datum: Diarienummer: 0866/08 (FIIa xxxx) Distrikt Söder, Plangruppen Lennart Widén Telefon: E-post: Detaljplan för Regionens hus inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva en kompletterande bebyggelse för kontorsändamål (Regionens hus) i anslutning till f d Bergslagsbanans stationshus i Gullbergsvass. De nya byggnaderna föreslås dels väster om befintlig byggnad (huvuddelen), dels ett mindre komplement i kvarterets nordöstra hörn. Däremellan föreslås en trädgård för de anställda. Stationshuset är byggnadsminne och stor hänsyn måste tas till detta. Handlingar Planhandlingar: Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Övriga handlingar: Fastighetsförteckning Illustrationsritning Grundkarta Bilagor: 1) Länsstyrelsen, beslut om byggnadsminne ) Antikvariskt planeringsunderlag 3) Geoteknisk utredning 1(10)

2 Förutsättningar Läge Planområdet är beläget strax norr om Göteborgs centralstation i stadens centrum. Areal och markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka m 2 och ägs av Higab. Planförhållanden Översiktsplan / fördjupning av översiktsplan Översiktsplanen för Göteborgs kommun anger Pågående användning; Bebyggelseområden med grön- och rekreationsytor (Bostäder, arbetsplatser, service, handel, mindre grönytor, mm. Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd.). Detaljplan Större delen av planområdet saknar detaljplan. En mindre del i det nordvästra hörnet berörs av DP 4342, Väg 45, Götatunnelns östra anslutning. Genomförandetiden har gått ut och planen är i berörd del inte genomförd. Mark och vegetation Planområdet utgörs av f d Bergslagsbanans stationshus, omgivet av den f d bangården i norr (idag parkering) och en mindre park väster därom. Geotekniska förhållanden Marken är utfylld f d älv (därav namnet Gullbergsvass). En geoteknisk utredning och markmiljöundersökning har genomförts har genomförts inom planområdet (bilaga 3). Fornlämningar och kulturhistoria F d Bergslagsbanans stationshus ( Vita huset ) uppfördes 1881 enligt ritningar av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter. Huset har senare byggts till i sin västra del. Stationen användes ursprungligen för Bergslagsbanan och senare även för Västkustbanan och linjen Göteborg-Borås. Från 1930, när persontrafiken flyttade till Centralstationen, har stationshuset innehållit administrationslokaler. Godsbangården på byggnadens norra sida revs slutgiltigt upp under 1970-talet. Stationshuset har rikt utsmyckade putsfasader i nyrenässans. Till stationsmiljön hör också järnvägsparken (område Gullbergsvass 3:5 i kommunens bevarandeprogram). Byggnaden med sin monumentala huvudfasad visar järnvägens viktiga roll vid talets slut. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde. Under den senaste totalrenoveringen av byggnaden 2001 togs snickerier, gjutjärnspelare, stuckaturer, spegeldörrar och andra originaldetaljer fram. Entréhallen, huvudtrapphuset samt några övriga mindre byggnadsdelar rekonstruerades till ett äldre eller ursprungligt utförande. 2(10)

3 Länsstyrelsen har beslutat om att byggnadsminnesförklara Bergslagsbanans f d station (bilaga 1). I skyddsbestämmelserna ingår bland annat att byggnaden inte får rivas samt att byggnadens exteriör inte får byggas om eller förändras så att dess kulturhistoriska värden minskar. Vidare finns skyddsbestämmelser om interiörer i byggnadens centrala del (se vidare under Bebyggelse nedan). Byggnadsminnesområdet får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt förändras. Området skall hållas i sådant skick att byggnadens och parkens utseende och karaktär inte förvanskas års karta med den ursprungliga stationsbyggnaden och järnvägsparken söder därom. Ett särskilt Antikvariskt planeringsunderlag beskriver närmare byggnadsminnet och dess omgivning (bilaga 2). 3(10)

4 Befintlig bebyggelse Förutom stationsbyggnaden finns på tomten en magasinsbyggnad, som idag används som byggvaruhandel. Service I nära anslutning finns ett stort utbud av service i olika former, framför allt kollektivtrafikanknuten (resecntrum). Störningar Planområdet är bullerstört, särskilt från den omedelbart norr därom gående Mårten Krakowleden (europaväg E 45). Detaljplanens innebörd och konsekvenser Detaljplanen innebär att ett kvarter bildas runt det befintliga stationshuset och att detta byggs till med två delar, en åt väster och en i tomtens nordöstra hörn. Båda delarna kan kopplas till den befintliga byggnaden med neutrala förbindelsegångar i ett till två plan. För att ge plats för den västra tillbyggnaden rivs den senare tillkomna delen på huvudbyggnaden. Detta, liksom att ianspråkta del av parken väster därom, kräver dispens från skyddsbestämmelserna för byggnadsminnet (se ovan). Motivet för detta är framför allt att bevarandet av järnvägsparken framför (söder om) byggnadens entréfasad bedöms som viktigare än tillbyggnaden och parkdelen väster därom. Med den nya ägaren får också hela kvarteret en långsiktigt stabil nyttjare som ger stationshuset en bättre inramning än dagens. På stationshusets norra sida låg tidigare bangården. Idag upptas denna yta av parkering och en magasinsbyggnad (byggvaruhandel). 4(10)

5 Bebyggelse Befintlig och ny bebyggelse Huvudbyggnaden bevaras och skyddas enligt byggnadsminnets skyddsbestämmelser (se nedan). Den senare tillkomna tillbyggnaden i väster rivs och ersätts med en tillbyggnad för kontors- (och handels-) ändamål. Byggnaden bryts ned i olika volymer för att inte dominera för mycket över huvudbyggnaden. I hörnet mot Stadstjänaregatan tillåts en högre byggnadsdel som markering av regioncentrum. I detta hörn är det önskvärt med en utåtriktad, publik verksamhet, antingen som en del av Regionens hus eller för en extern användare. Detta för att skapa en intressant inledning av det tänkta huvudstråket in i den nya stadsdelen Gullbergsvass. Huvudbyggnaden med Bergslagsgatan och järnvägsparken i förgrunden. Den större tillbyggnaden till vänster och den mindre komplementbyggnaden till höger. I byggnadsminnesbeslutet finns skyddsbestämmelse för huvudbyggnaden, såväl exteriört som interiört. För interiören är entréhallen och huvudtrapphuset särskilt bevaransvärda. Befintlig magasinsbyggnad i tomtens nordöstra del rivs och ersätts med en restaurang/konferensdel, kopplad till huvudbyggnadens verksamhet. 5(10)

6 Service Se ovan under förutsättningar. Friytor Mellan de båda tillbyggnaderrna bildas på huvudbyggnadens norra sida en trädgård för de verksamma i kvarteret. Denna bullerskyddas mot Mårten Krakowleden med en genomsiktlig avskärmning. Bild: Semrén & Månsson Naturmiljö Del av parken väster om f d Bergslagsbanans stationshus kommer att tas i anspråk av den nya tillbyggnaden. Sex större träd behöver därvid tas bort. De två större träden närmast huvudbyggnaden kan bevaras. Träden vid cirkulationsplatsen är nyplanterade. Järnvägsparken söder om huvudbyggnaden berörs inte av detaljplanen.. Huvudbyggnadens söderfasad. Järnvägsparken hitom berörs inte av detaljplanen, men förutsätts bevarad i kommande detaljplaner. 6(10)

7 Sex av de äldre träden till vänster tas bort och ersätts av den nya tillbyggnaden. Den äldre tillbyggnaden rivs, medan de två äldre träden framför den kan bevaras. De nyplanterade träden till vänster står utanför det nya kvarteret och kan därmed stå kvar. Trafik Bil-, cykeltrafik Planområdet har god tillgänglighet till det övergripande biltrafiknätet; Götaälvbron, Mårten Krakowleden och den planerade Bangårdsförbindelsen. Angöring sker från Bergslagsgatan, en möjlig huvudgata i ett omvandlat Gullbergsvass. I anslutning till denna anordnas också cykelparkering. Bilparkering sker i ett garage med ca 95 platser under tillbyggnaden i väster, med direkt in- och utfart från lokalgatan parallellt med Mårten Krakowleden. Med hänsyn till det extremt goda kollektivtrafikläget kan en lägre parkeringsnorm än den gängse användas. Det förutsätts också att såväl bil- som cykelpool finns tillgänglig. Cykelparkering kan anordnas det utmed Bergslagsgatan, dels på gården med infart från Gullbergsvassgatan, men också i garaget under tillbyggnaden. Kollektivtrafik Resecentrum erbjuder ett totalt utbud av kollektivtrafik av alla slag och i alla riktningar. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Förbindelsepunkter för vatten och avlopp finns i kvarterets omedelbara närhet. För anslutning med självfall gäller att lägsta nivå för färdigt golv ska ligga minst 0,3 meter över marknivån vid förbindelsepunkten. Möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten beror på hur stora delar av underbyggnadsrätten som utnyttjas. Om de nya husen förses med gröna tak kan detta ge en fördröjningseffekt. Två större ledningar för spill- och dagvatten vid kvarterets nordvästra hörn berörs och möjligheterna att flytta dessa måste belysas närmare. 7(10)

8 Värme Möjlighet att ansluta till fjärrvärme finns. I projektet ingår också att testa ny teknik för att dels få ned byggnadernas energibehov, dels att med solfångare producera el och värme lokalt. El och tele El- tele och optokablar finns i kvarterets omedelbara närhet. Den nätstation som ligger öster om kvarteret måste förstärkas för att klara den nya exploateringen. Kan så ej ske i befintlig station måste läge för en ny station sökas. Eftersom plansituationen ej medger att ett nytt läge sökes utanför kvarteret är enda möjligheten att nätstationen byggs in i en av de nya byggnaderna. En byggrätt för ny nätstation redovisas därför i huset mot Mårten Krakowleden. Grundläggning Särskild grundundersökning krävs i samband med ansökan om bygglov/bygganmälan. Konsekvensbeskrivning Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Inga riksintressen berörs, men f d Bergslagsbanans stationshus är byggnadsminne. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap. 18 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Lokaliseringen av 900 arbetsplatser, som idag är utspridda på ett antal platser i staden, till detta mycket goda kollektivtrafikläge innebär totalt sett ett minskat bilåkande. Den trafikökning som lokaliseringen medför i närområdet bedöms som marginell. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget medger endast en mindre komplettering i befintlig sammanhållen bebyggelse. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Behovsbedömningen är avstämd med länsstyrelsen Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens konsekvenser. 8(10)

9 Stadsbild Huvudtanken med detaljplanen är dels att skydda befintlig stationsbyggnad, dels att genom en högre byggnad markera regioncentrum. Kulturmiljö Förutom skyddsföreskrifter i byggnadsminnesförklaringen ges huvudbyggnaden planstöd, vilket saknas idag. Av det antikvariska planeringsunderlaget framgår att det tidigare sambandet mellan Centralstationen och Bergslagsbanans station med allén i Bergslagsgatan och parken norr därom är brutet i och med tillkomsten av Göta älvbron och Götatunneln. Dagens samband är i stället det in- och utvändiga stråket Centralhuset Nils Ericsonterminalen Bergslagsgatan. Det är alltså fortfarande viktigt hur man möter stationshusets framsida från sydväst. Två av träden väster om stationshuset kan bevaras och tanken är att återskapa Bergslagsgatans allé i denna del. Mötet med stationshuset från sydväst. Naturmiljö En mindre parkdel i väster tas bort, men ersätts med en trädgård i kvarterets inre. Järnvägsparken söder om Bergslagsgatan berörs inte av detaljplanen. Störningar Planområdet är stört av buller och luftföroreningar från kringliggande biltrafikleder. Bostäder är därför inte lämpligt. Inomhus kan störningarna bemästras med erforderlig ljudisolering och högt placerade luftintag. Utomhus skyddas kvarterets trädgård med erforderlig ljudavskärming mot Mårten Krakowleden. Denna, tillsammans med tillbyggnaden i väster, avskiljer också trädgården från den sämsta luften i korsningen med Stadstjänaregatan. 9(10)

10 Korsningen Mårten Krakowleden Stadstjänaregatan. Sociala konsekvenser Det nya kvarteret blir ett första steg i ambitionen att knyta samman City med den nya stadsdelen Gullbergsvass. För stadens sociala liv, och särskilt för tryggheten i detsamma, är det därför viktigt att byggnadernas bottenvåningar ges ett publikt innehåll, gärna också utanför normal kontorstid. Nollalternativ Att inte genomföra detaljplanen innebär att regionens administration fortsatt kommer att vara utspridd på flera platser i Göteborg. Inramningen av f d Bergslagsbanans stationshus kommer fortsatt vara stora parkeringsytor och särskilt dess utsatthet mot Mårten Krakowleden Stadstjänaregatan kommer att bestå. Genomförandetid Genomförandetiden utgår 5 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. Birgitta Lööf Planchef Lennart Widén Planarkitekt 10(10)