VÄRLDEN, JAG OCH MILJÖN

Transkript

1 VÄRLDEN, JAG OCH MILJÖN Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dem i boken. >> SVANENMÄRKET

2 Klasstävling läsår 2018/2019: Rita hur du vill att Sverige ser ut Vinn kronor till klasskassan! I årets klasstävling får ni i uppdrag att rita hur ni vill att Sverige ska se ut år Teckningen kan illustrera allt inom ämnet och ingen tydlig miljöförankring krävs. Det är bara er fantasi som sätter gränserna. Gör så här: Använd ett papper i A4-format (bidragen skannas, läses av digitalt hos oss). A4-arket på vilken teckningen ritas ska vara liggande (horisontell), ej stående (lodrät). Använd gärna mycket färg och glöm inte att döpa teckningen. Uppgiften kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. 1:a pris kronor (till en klass) 2:a pris kronor (till en klass) 3:e pris kronor (till åtta klasser) Ni får gärna använda prispengarna till en upplevelse eller aktivitet inom området natur och miljö. Vi önskar även att klassen som vinner förstapris dokumenterar (berättar för oss) vad ni valde att göra för pengarna. Bidragen (märkta med namn, klass, skola och kommun samt lärarens namn, telefonnummer och e-post) skickas senast fredag den 22 mars 2019 till: Natur & Miljöboken - Klasstävling Sverige 2100 Kungsgatan 84, Stockholm Observera att vi inte godkänner teckningar i A3-format, textdokument utan bild, teckningar i stående format eller digitalt inskickade bidrag. Svenska Kunskapsförlaget förbehåller sig rätten att fritt använda alla inkomna bidrag. Steg 3 - Världen, jag och miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, Stockholm info@kunskapsforlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN Författare: Nadja C Rahmings Illustratör: Lisa Larsson Fotograf: Germund Sellgren Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Åtta.45 Tryckeri AB. PEFC/

3 Min sida Datum:... Mitt namn:... Födelsedag:... Hårfärg:... Ögonfärg:... Längd:... Favoritfärg:... Husdjur/favoritdjur:... Språk jag kan:... Min hobby:... Musik jag lyssnar på:... Bok jag läser:... Favoriträtt:... Favoritdryck:... Plats jag skulle vilja besöka:... När jag blir stor vill jag bli:...

4 Välkommen till sista delen av serien Natur & Miljöboken. Som du säkert vet, handlade de tidigare två delarna om naturen, djuren och din närmiljö. Nu tar vi klivet ut i den stora världen. Vi fortsätter självklart att prata om klimatförändringar, torka och översvämningar, men även om saker som demokrati och rättvisa. Dessa saker hänger nämligen ihop. I en rättvis värld har alla människor rätt till mat, vatten och en frisk miljö. Vi kommer att ta dig med till Kanada, USA, Turkiet, Pakistan, Kenya och Bangladesh. Där möter vi unga som berättar om sina liv och om sin syn på världen. Innehåll Förebilder och positiva exempel 2 Ekologiska fotavtryck 12 Påverka din omgivning positivt 19 Tänk om du inte kunde läsa...? 26 Börja där du är 32 1

5 En förebild inspirerar andra genom sitt exempel. Det kan vara en vuxen som du tycker om, någon som gjort något bra för barn, vuxna, naturen eller djuren... en kändis eller en kompis. Men varför behöver vi förebilder? Och vad är det som gör att du ser upp till någon? Är det personens talang, utseende eller personlighet? Eller är det helt enkelt vad den personen gör? Har du förresten tänkt på att du själv kan vara någons förebild? Någon i din omgivning kanske beundrar dig i all hemlighet för att du är en bra kompis, duktig i skolan, ritar fint eller alltid är ärlig, busig eller glad... Vem är din förebild? Alva Intressen: Baka, läsa och umgås med kompisar Min förebild är J.K. Rowling för hon skriver så bra. Det känns som man är med i böckerna när man läser dom, och man blir glad. William Intressen: Segla och rita Min förebild är Winston Churchill. Han kämpade mot nazisterna och var stor inom politiken. Han var poet också, och har vunnit nobelpriset i litteratur. Mitt favoritcitat av honom är Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början. Alva William Intervjuer gjorda

6 UUuppgift 1 Vem är din förebild? Min förebild/mina förebilder är: Vad brukar du göra för att hjälpa andra? Har du tänkt på att du skulle kunna vara någons förebild? Vi påverkar alla varandra utan att vi tänker på det. På nästa sida kan du läsa om hur Ryans vilja att hjälpa andra resulterade i att många fick bättre liv! 3

7 Foto: Seabin Project Land: Australien Invånare: 24,5 miljoner Huvudstad: Canberra Yta: 7,7 miljoner km Språk: Engelska Valuta: Australisk dollar Religion: Kristendom De exporterar: Stenkol, järnmalm, guld 2 nationaldjur: KÄNGURU Sopkorgen Seabin städar rent runt alla sorts hamnar. Foto: Seabin Foto Project Ryan s Well Foundation Flytande sopkorg suger upp skräp Andrew Turton och hans vän Pete Ceglincski är två australiensiska surfare som tröttnade på allt skräp de såg i havet. De uppfann en flytande sopkorg som automatiskt samlar upp plastflaskor, papper, olja, bensin, tvättmedel och annat skräp ur havet. Sopkorgen kallas för Seabin. Den suger upp skräp ur havet dygnet runt, alla dagar på året. En enda Seabin samlar in cirka 1,5 kilo plastskräp om dagen! - Jag spenderade den största delen av min barndom i vattnet. För varje år som gick såg jag allt mer skräp i vattnet. Det är verkligen ingen höjdare att simma runt bland plast. Så när jag träffade Andrew och han berättade om idén med vattensopkorgen blev jag genast intresserad, berättar Pete. När Pete tidigare arbetade som produktdesigner, formgav han saker av plast. Idag rensar han istället haven från plast. - Nu inser jag att vi faktiskt inte ens behöver alla de där prylarna, konstaterar Pete. Automatisk havsstädning En Seabin rör sig upp och ned med tidvattnet och samlar på sig flytande skräp. En vattenpump får vattnet runtomkring att cirkulera. Vattnet från havsytan sugs in i sopkorgen och igenom en insamlingspåse. Skräpet som följt med blir kvar i påsen. När påsen sen töms kan innehållet återvinnas. - Vårt mål är att insamlingspåsarna i varje Seabin ska tillverkas av den plast vi samlat upp. Vi arbetar för en värld där Seabins inte kommer att behövas, förklarar Pete. Enorma skräpöar Idag flyter det omkring mer än fem triljoner plastbitar i våra hav. 5 triljoner = Havsströmmarna för med sig plastbitarna åt olika håll. På vissa ställen samlas det så mycket att det bildas skräpöar. Så ska det ju inte se ut... Stränder ska vara vackra. Mjuka vågor som rullar in, solen som glittrar på vattenytan, ren sand och en oändlig horisont sådant gör oss lyckliga. Så här enkelt hjälper du havet: Skippa plastpåsar använd väskan eller en tygpåse. Välj en vattenflaska du kan använda flera gånger. 4

8 Foto: The Ocean Cleanup Han vill städa världshaven Nederländske Boyan Slat har alltid tyckt om att lösa problem. När han under en dykresa till den grekiska ön Lesbos såg mer plast än fiskar i havet, vaknade problemlösaren i honom. Han insåg att haven måste befrias från skräp men hur? Att samla ihop skräpet med båtar och nät skulle ta för lång tid. Det skulle dessutom orsaka mycket koldioxidutsläpp och skada djuren i haven. Till slut kom han på det: genom att låta havsströmmarna driva plasten mot ett nät skulle haven kunna städa sig själva. Nu behövde han bara få hjälp med projektet, som han kallade för The Ocean Cleanup. Det skulle dock visa sig bli svårare än han trott. I början var det ingen som trodde på hans idé. Han kontaktade 300 företag men ingen nappade. Så en dag pratade han om sin idé på TED, ett online-forum där människor från hela världen håller korta föreläsningar om intressanta ämnen. Plötsligt började det strömma in hundratals mejl från volontärer och företag som ville bli sponsorer. The Ocean Cleanup har idag tjugofem anställda och över hundra volontärer. 100 kilometer lång barriär Organisationen The Ocean Cleanup planerar att placera ut 100 kilometer flytande barriärer i havet mellan Hawaii och Kalifornien, innan år Målet är att rensa upp minst hälften av den enorma samling skräp som kallas för the Great Pacific Garbage Patch. Boyan är optimistisk om framtiden: - Det går att städa upp haven om vi samtidigt slutar att slänga i nytt skräp. Foto: The Ocean Cleanup Många tvivlade på att en tonåring skulle kunna lösa problem som vuxna inte kunnat komma till rätta med. Foto: The Ocean Cleanup Flytande barriärer och supernät Så hur får man upp plast ur havet? När man räknat ut vart havsströmmarna för plasten, placerar man flytande barriärer där i en u-form. Havsströmmarna puttar in plasten mot barriären. Plasten fastnar i ett supernät (som inte skadar djuren i haven) och sedan samlas det in. Den långsiktiga planen är att plasten ska återvinnas och säljas, så att vinsten kan används till att fortsätta städa haven. 5

9 Vattnet i världen Om man tittar på vår planet från rymden ser man att den till största delen består av hav. Haven består som du vet av saltvatten som inte går att dricka. Mindre än tre procent av allt vatten på jorden är sötvatten. Och sötvattnet är det enda vatten vi kan dricka. Trots att det finns så lite sötvatten skulle det räcka till dricksvatten för alla människor, om det bara fördelades lika över jorden. Förutsättningarna skiftar dock mycket mellan olika länder. I vissa delar av Afrika regnar det nästan aldrig, medan hela byar kan förstöras av regn i Bangladesh. Varför regnar det så sällan i öknen? Regn bildas när vatten från hav, sjöar och mark avdunstar. Vattnet blir till vattenånga som stiger upp i atmosfären. Där bildar ångan moln, som i sin tur blir regn. Foto NASA I Europa har främst Spanien drabbats. En femtedel av den spanska landytan hotas av ökenspridning. I de flesta av jordens öknar är dagstemperaturen hög året om. Högtryck gör att luften sjunker sakta nedåt, istället för att stiga uppåt i atmosfären. Det resulterar i väldigt få moln och extremt lite nederbörd. Ökenspridning Ökenspridning är ett stort problem som hotar en tredjedel av jordens yta. De 250 miljoner människor som bor i dessa områden drabbas hårt, eftersom de får allt svårare att odla mat. I länder som drabbats av torka är runt 70 procent av åkrarna redan förstörda, eller riskerar att förstöras, av ökenspridning. Värst drabbat är Afrika, men problemet finns även i USA, Latinamerika och Karibien. Foto Germund Sellgren Världens största ökenområde, Sahara, ligger i Nordafrika och är 8,5 2 miljoner km stort. 6

10 Hur bildas öken? Det finns flera anledningar till att öken bildas. Det kan vara helt naturliga förändringar i klimatet, såsom långa perioder av torka eller översvämning. Öken kan också uppstå på grund av oss människor. När vi hugger ned träd för att odla eller för att våra kor ska ha någonstans att beta, tar vi samtidigt bort trädrötterna. Det är rötterna som håller ihop mark-en. När det börjar blåsa finns det inga trädrötter som håller kvar den torra jorden, så jorden blåser sakta bort, ett lager i taget. Efter en tid är sand det enda som finns kvar. UUuppgift 3 Lös rebusen! UUuppgift 4 Vilken mening bildar orden? Kasta om dessa stavelser så att de bildar en mening. ER BE ALLT DEN TEN LIV JOR HÖV PÅ VAT... 7