Rapporten ingår i projekt för att anpassa regionens kunskapsstyrning till den nya nationella modellen. Psykisk ohälsa - fakta

Transkript

1 Resurscentrum psykisk hälsa i Stockholm-Gotland - Preliminär nulägesanalys (version 2.0) Rapporten ingår i projekt för att anpassa regionens kunskapsstyrning till den nya nationella modellen. Psykisk ohälsa - fakta Dagens kunskapsstyrning inom psykisk hälsa i Stockholm- Gotland Områden för vidare kartläggning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN (SLL), 2017/418 (Gotland)

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mårten Skogman Emma Everitt

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund...3 Syfte...3 Projektplan...3 Psykisk ohälsa... 4 Dagens kunskapsstyrning inom psykisk hälsa i region Stockholm-Gotland... 4 Närliggande projekt och nationella satsningar... 5 Områden för vidare kartläggning... 5 Projekt resurscentrum psykisk hälsa Stockholm-Gotland... 7 Bakgrund... 7 Ny nationell modell för kunskapsstyrning... 7 Regionalt projekt för förändrad kunskapsstyrning Etablering av regionala resurscentra för psykisk hälsa Projektets syfte Tidplan och process Psykisk ohälsa Fakta om psykisk ohälsa Psykisk ohälsa i region Stockholm-Gotland Dagens kunskapsstyrning inom psykisk hälsa i region Stockholm-Gotland Kunskapsstyrning i Stockholm Kunskapsstyrning inom region Gotland Patient- och brukarmedverkan Identifierade utvecklingsområden inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Styrkor som regionen kan dra nytta av i det fortsatta arbetet Kunskapsstyrning inom Länsstyrelsen Stockholm Närliggande projekt, nationella satsningar Nivåstrukturering Nätverkssjukvård Övriga projekt och nationella satsningar Fortsatt fördjupning inför utformning av förslag Landstings-kommunal samverkan Privat och offentligt Regionala Cancercentrum i samverkan (RCC) Referenser Sida 2

4 Sammanfattning Bakgrund Inom ramen för det nationella systemet för kunskapsstyrning fick Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i uppdrag att skapa en struktur för kunskapsstyrning inom programområdet psykisk hälsa. Arbetet med regionala resurscentrum går i linje med arbetet med nationella programområden och kan ses som en förstärkt version av ett regionalt programområde för psykisk hälsa då det skapas i samverkan med kommunerna. Målet med de regionala centren är att stödja en förstärkt struktur för kunskapsutbyte för psykisk hälsa, bland annat genom stöd till insamling av statistik, analys och implementering. Syftet är ytterst att skapa bättre förutsättningar för evidensbaserade insatser och jämlik psykisk hälsa. Syfte Region Stockholm-Gotland tillsatte 2018 två projektledare med uppdrag att leverera ett förslag till en målbild, struktur och organisation för ett resurscentrum för psykisk hälsa i regionen i samverkan med de 26 kommunerna. Projektplan Som ett första steg i etableringen av ett regionalt resurscentrum i Stockholm- Gotland genomfördes en inledande nulägesanalys och resursinventering, med hjälp av en kortare enkät. Nuläges- och resursinventeringen följdes senare under våren med fördjupad förståelse för landstings-kommunal samverkan samt Länsstyrelsens roll i kunskapsstyrningen. Version 1 av nulägesanalysen publicerades inte. Projektplanen godkändes av styrgruppen i mars och finns publicerad. Under våren 2018 har etableringsarbetet fortgått med aktiviteter för att färdigställa resursinventeringen, definiera samverkansformer, förankra planerna med nyckelpersoner, diskutera utformningen av resurscentrum, mm. Som ett led i detta arbete publiceras nu en uppdaterad version av nulägesanalysen, version 2. Under hösten planeras sedan utformningen av resurscentrumet i detalj, en process som inkluderar utformning av förslag genom ett antal iterationer, bland annat genom workshops med företrädare för berörda enheter, förankring med nyckelpersoner, mm. Sida 3

5 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som inkluderar allt ifrån nedsatt psykiskt välbefinnande och mindre allvarliga psykiska besvär, till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Nästan var tredje svensk anger att de lider av lindriga besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat i de flesta grupper under den senaste tioårsperioden, både bland kvinnor och män, samt i olika ålders- och utbildningsgrupper. Att drabbas av psykisk ohälsa och/eller sjukdom innebär ett lidande för den enskilda individen liksom för anhöriga inklusive barn. Därutöver är samhällets kostnader betydande. Psykisk ohälsa i region Stockholm-Gotland Stockholms län Den upplevda psykiska ohälsan har ökat kraftigt sedan 1990-talet och idag upplever cirka 20 procent av männen och 30 procent av kvinnorna i Stockholm psykisk ohälsa Vårdkonsumtion för psykisk ohälsa följer samma mönster och har ökat kraftigt sedan 1990-talet I linje med resten av landet är psykiatriska diagnoser den främsta orsaken till sjukfrånvaro i Stockholm Region Gotland Den självupplevda psykiska ohälsan har på Gotland förbättrats något sedan åren och ligger sedan i linje med de nationella nivåerna Analyser av socialstyrelsens patientregister visar andelen personer 0 60 år med registrerade psykiatriska diagnoser och neuropsykiatriska funktions-nedsättningar är högre på Gotland än i Sverige i stort Som i resten av landet stiger antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa på Gotland Dagens kunskapsstyrning inom psykisk hälsa i region Stockholm-Gotland Som landets största sjukvårdsregion pågår redan idag ett omfattande arbete inom region Stockholm-Gotland inom kunskapsstyrning psykisk hälsa. För att förstå detta komplexa ekosystem har en inledande kartläggning genomförts där ett hundratal enheter som arbetar med olika aspekter av kunskapsstyrning inom psykisk hälsa identifierats. Dessa är allt från Sida 4

6 kommuner, fristående aktörer, samverkansgrupper, landstingsknutna enheter och FoU-avdelningar. En övergripande och inledande analys visar att behoven aktörerna säger sig ha av ett resurscentrum markant skiljer sig åt. I denna nulägesrapport beskrivs kortfattat de huvudsakliga aktörerna inom kunskapsstyrning psykisk hälsa i region Stockholm-Gotland. Utvecklingen går mot att inte bara inkludera patient- och brukarperspektivet i själva vårdmötet utan även i planeringen av vården. Därför har ett antal patientoch brukarorganisationer identifierats som centrala för det vidare arbetet med kunskapsstyrning. Länsstyrelsen bedöms som en central aktör, särskilt i och med sitt arbete med förebyggande arbete, som också beskrivs i rapporten. Det är också viktigt att bygga vidare på regionens förutsättningar vilket diskuteras utifrån identifierade områden såsom storlek, läge och traditioner av samverkan. Närliggande projekt och nationella satsningar Två närliggande projekt som påverkas eller påverkar arbetet med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa är nivåstrukturering och nätverkssjukvård. Nivåstruktureringsarbetet trappas upp nationellt och beräknas omfatta 4 5 procent av sjukhusvårdens totala verksamhet. En annan dimension som har nära koppling till kunskapsstyrning inom psykisk hälsa är konceptet nätverkssjukvårdsarbetet där Stockholm har kommit relativt långt. Här är det viktigt att båda strukturerna samverkar. Dessutom har ett ytterligare antal nationella satsningar identifierats och beskrivits som kan utgöra strukturer att bygga vidare på. Några exempel är nationella självskadeprojektet, testmiljö för depression och framtidens vårdinformationsmiljö. Områden för vidare kartläggning Inför utformningen av ett resurscentrum behöver fortsatt fördjupning ske inom ett antal områden. Framförallt landstings-kommunal samverkan, privat och offentligt samt Regionala Cancercentrum i samverkan (RCC) behöver undersökas vidare. Under den inledande kartläggningen har ett antal områden identifierats som kommer att undersökas mer detaljerat under våren. Sida 5

7 Landstings-kommunal samverkan Vilka uppdrag landsting respektive kommuner har, vilka resurser som finns avsatta för dessa uppdrag och hur avtal för samverkan ser ut behöver också fördjupas vidare. Projektet behöver bland annat förhålla sig till olika syn på kunskap och kunskapsspridning både inom gemensamma FoU-enheter och verksamheter inom linjen. Privat och offentligt Både inom primärvård och specialistvård bedrivs en betydande del av vården inom området psykisk hälsa i privat regi. För att uppnå en jämlik vård bör ett resurscentrum knyta ihop kunskapsstyrning för privat och offentlig vård vilket behöver utredas som en särskild del av projektet. Regionala Cancercentrum i samverkan (RCC) De erfarenheter som gjorts inom ramen för regionala cancercentrum ska tas tillvara i projektet psykisk hälsa. Initial kontakt har tagits med regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland vilka har erbjudit sig att vara en resurs i arbetet. Sida 6

8 Projekt resurscentrum psykisk hälsa Stockholm- Gotland Bakgrund Med kunskapsstyrning avses att utveckla, sprida och använda bästa kunskap. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte. I kunskapsstyrningen ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande hälso- och sjukvårdssystem. För att skapa bättre förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård av hög kvalitet i hela landet, har ett nytt nationellt system för kunskapsstyrning i landstingssamverkan utvecklats. Med ett sammanhållet system avses både en bättre integration mellan arbete på nationell, regional och lokal nivå och en bättre integration mellan kunskapsstyrningens komponenter kunskapsstöd (vårdprogram, riktlinjer), uppföljning (kvalitetsregister, öppna jämförelser, analys) och förbättringsarbete i vården. Under hösten 2017 beslöt alla landsting att ansluta sig till den nya modellen som nu införs i snabb takt i hela landet. Ny nationell modell för kunskapsstyrning I den nya nationella modellen för kunskapsstyrning beskrivs en tydligare rollfördelning mellan nationell-, regional- och lokal nivå (vårdteam, verksamhet) och hur de skall samspela för en ökad effektivitet. Grunden för allt är patientmötet att bästa kunskap ska användas för beslut kring patienternas vård och behandling och att vårdgivare ska bli bättre på att ta Sida 7

9 (Nära vård) Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård till sig kunskap och erfarenheter från patienterna. För att detta ska ske behöver vårdgivare och patienter enkelt ha tillgång till bästa möjliga kunskap. De behöver också ha tillgång till uppföljningsdata, analyser och jämförelser med andra verksamheter samt stöd för att identifiera förbättringsområden, förändra sina processer, sätta upp mål och följa sina resultat över tid. På den regionala nivån (SLL & Region Gotland) behöver det finnas aktörer eller grupperingar med uppdrag att stödja implementering, utveckling och förbättring av verksamheterna. Sjukvårdsledningar och beställare behöver bli bättre på att följa upp, fråga efter resultat och föra dialog om kvalitet med verksamheterna. Aktörer på den nationella nivån skall underlätta samverkan mellan huvudmännen och med myndigheter. Så mycket som möjligt av kunskapsunderlag och uppföljningar bör delas och vara gemensamma för alla landsting, och tillgängliga både för vårdpersonal och patienter. I den nya strukturen etableras nu ett tjugotal nationella programområden bestående av experter med representation från samtliga sjukvårdsregioner som har ett tydligt uppdrag och mandat att företräda regionen inom det specifika sjukdoms- eller organisatoriska området (Figur 1). Programområdet ska leda kunskapsstyrningen inom sitt område. Värdskapet för programområdena fördelas mellan regionerna. Till varje programområde skall det finnas ett regionalt processtöd i form av en processledare som tillsätts och finansieras av värdregionen. Programområde psykisk hälsa har i dagsläget ett nationellt värdskap hos SKL där värdskap för olika diagnosområden (arbetsgrupper) fördelas mellan regionerna. Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) (Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc) Nationella Primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar Figur 1. Kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård. Nationella programområden (NPO) och Nationella samverkansgrupper (NSG) De nationella programområdenas huvudsakliga uppgifter inkluderar: 1. Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys (åtgärder/förslag/prioritera) Sida 8

10 2. Utse nationella arbetsgrupper 3. Omvärldsspaning 4. Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård-behandlingsrekommendationer - SVF 5. Kvalitetsregister 6. Ordnat införande/ordnad utfasning 7. Nivåstrukturering 8. Bidra i arbete med ev. statliga satsningar 9. Samverka med myndigheter inom aktuellt område 10. Annat t ex ehälsa, kompetensutveckling Inom ramen för modellen finns det även sju nationella samverkansgrupper, med uppdrag att leda och samordna det nationellt gemensamma arbetet inom området. Varje samverkansgrupp bemannas med experter och företrädare från respektive sjukvårdsregion samt från SKL. De sju samverkansgrupperna kan även bestå av företrädare från myndigheter och andra intressenter. En samlad beskrivning av den nya modellen och uppdragen för de olika grupperna finns i SKL:s rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Kopplat till den nya nationella strukturen pågår ett arbete med att ta fram och införa ett nationellt kliniskt kunskapsstöd - ett evidensbaserat stöd för medicinsk bedömning, utredning och behandling, samt en beskrivning av när och hur en patient bör remitteras vidare till en annan vårdnivå. Den första versionen fokuserar på primärvård och barnmedicin, men kunskapsstödet ska byggas ut inom flera områden. Nationella riktlinjer finns idag också från Socialstyrelsen och nationella kunskapsunderlag finns från andra myndigheter som SBU, TLV, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten. I takt med att den nya landstingsgemensamma modellen växer fram förväntas dock regionerna ta ett större ansvar för de nationella vårdprogrammen och den nationella uppföljningen, på det sätt som skett inom cancerområdet med etableringen av Regionala Cancercentra (RCC) i samverkan. Det beskrivs även i den statliga utredningen Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) som även föreslår andra förändringar som kan påverka det regionala arbetet med kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning inom socialtjänsten Parallellt med framväxandet av den nationella modellen för kunskapsstyrning inom landsting och regioner har det under många år byggts och arbetats med att utveckla regionala samverkans-och stödstrukturer (RSS) inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård (Tabell 1) Sida 9

11 SOU 2008:18 Plattform om stöd till EBP (evidensbaserad praktik) Regionala avsiktsförklaringar Arbetet med överenskommelser om stöd till EBP inleds NSK-S med representanter från hela landet startar Rådet för styrning med kunskap och Huvudmannagruppen startar Sista överenskommelsen om stöd till EBP Plan för framtid tas fram Partnerskapet förankras och testas Forskningspolitiska propositionen Landstingens modell för kunskapsstyrning Kunskapsstödsutredningen Tabell 1 - Utveckling av regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) [1] Regionalt verkar varje RSS för samverkan i frågor som rör socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. Man stödjer dessutom huvudmännen i dialogen om kunskapsutveckling och kunskapsstyrning, exempelvis genom regionala representanter i NSK-S och genom Partnerskapet mellan RSS, SKL och Socialstyrelsen. Slutligen stödjer man utvecklingen av evidensbaserad praktik på regional och lokal nivå anpassat till regionala och lokala prioriteringar. Då landstingens och kommunernas verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har många beröringspunkter är det önskvärt att koppla ihop de system för kunskapsstyrning som växt fram inom respektive del. För att underlätta kunskapsutbyte och kommunikation mellan huvudmän på olika nivåer har en rad samverkansstrukturer etablerats (Figur 1 och Figur 2). Sida 10

12 Figur 1 System för kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom landsting respektive kommuner (socialtjänst) [1]. Figur 2 - Nationella, regionala och lokala flöden av kunskap [1]. Sida 11

13 De regionala samverkans- och stödstrukturerna samordnas på nationell nivå genom Nätverket för de regionala samverkans- och stödstrukturerna, med uppgift att: På nationell nivå företräda den regionala och lokala nivån inom socialtjänst och nära liggande hälso- och sjukvård Utbyta information mellan nationell nivå och regional, lokal nivå Nominera experter till nationella satsningar Bidrar till en utveckling av e-hälsa och välfärdsteknologi Stärka den regionala nivåns kapacitet och förmåga genom gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. På bred nivå följa och omvärldsbevaka områdets utveckling Dessutom är representanten i nätverket den officiella ingången till länets verksamheter inom området socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Partnerskapet Partnerskapet är en modell för att stärka samverkan mellan Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och regionala samverkans- och stödstrukturer, RSS. Socialstyrelsen och SKL har tillsammans med representanter för de regionala samverkans- och stödstrukturerna tagit fram en modell för samverkan på regional nivå om kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Arbetet har resulterat i ett partnerskap mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala samverkans- och stödstrukturer som väljer att vara med. Partnerskapets vision är att det ska bidra till ökad samverkan, dialog och samordning av initiativ som kan bidra till behovsanpassad kunskapsutveckling, bättre stöd för implementering och effektivare kunskapsstöd. Det handlar om rätt stöd, på rätt sätt, i rätt tid. Målet med partnerskapet är en kunskapsbaserad och jämlik och jämställd socialtjänst, vård och omsorg. Parterna har ett ömsesidigt ansvar för nyttan i gemensamma dialoger och i de aktiviteter som parterna kommer överens om. Parterna arbetar var för sig och tillsammans för att uppnå visionen för partnerskapet. Genom möten och dialog ska de gemensamt: Samråda om socialtjänstens behov Se över om befintlig kunskap redan finns hos någon av parterna men inte är känd eller målgruppsanpassad Analysera och diskutera hur man bäst kan möta behoven av ny kunskap och vilken aktör som bör göra vad Initiera och genomföra gemensamma utvecklingsarbeten i olika former Sida 12

14 Vara en mottagare för lovande exempel på lokal kunskapsutveckling Partnerskapet förväntas bidra till: minskad risk för parallella utvecklingsspår för samma frågor; ökad långsiktighet i utvecklingsarbeten; ökad långsiktighet i utvecklingsarbeten; systematisering av beprövad erfarenhet; förbättrade möjligheter till anpassning av kunskapsstöd; samt bättre spridning av nationella kunskapsstöd. Kunskapsstyrning inom den kliniska forskningen Redan i definitionen av begreppet kunskapsstyrning att utveckla, sprida och använda bästa kunskap är det tydligt att det finns viss kunskap som är viktigare och därmed har större betydelse för det vårdarbetet inom området psykisk hälsa/psykiatri. Det finns därför ett behov av att dels identifiera vilken kunskap som ska få göra avtryck i vården, dels att styra arbetet så att sådan kunskap sprids och kommer till användning i mötet med enskilda patienter. Utvecklingen av ny kunskap sker ofta inom ramen för det arbete som universitet och högskolor bedriver. I Sverige har vi en lång tradition av nära samverkan mellan universiteten och sjukvården, vilket har bidragit till den starka kliniska forskningen och den höga kvaliteten på svensk sjukvård. Exempel på sådan samverkan är forskning som genomförs inom befintlig vård, när forskare medverkar som experter i utarbetandet av nationella riktlinjer, vårdprogram och liknande, eller när de medverkar som lärare inom fort- och vidareutbildning. I region Stockholm-Gotland finns flera centrumbildningar som är kopplade till både SLL och Karolinska Institutet, och som bedriver forskning och undervisning inom området psykisk hälsa/psykiatri (för en översikt av dessa centrumbildningar, se kapitlet Centrumbildningar inom SLSO, nedan). Den del av sjukvården som är närmast kopplad till universiteten utgörs av universitetssjukvården, och inom SLL räknas de ovan nämnda centrumbildningarna hit. Under har två stora utvärderingar som berör detta system genomförts; den ena fokuserade på finansieringen av universitetssjukvården (ALF-systemet) och den andra på universitetssjukvården. Inom ramen för den senare (utvärderingen av universitetssjukvården) har såväl psykiatri som primärvård varit föremål för fördjupad uppföljning. Utvärderingen har även berört frågor som gäller kunskapsstyrning, till exempel i vilken utsträckning verksamheterna rapporterar till kvalitetsregister, om medarbetare medverkar i utveckling av kunskapsstöd, kunskapsspridning och fortbildning. Utvärderingarna gav överlag gott betyg åt regionens forskning och undervisning inom psykiatri. Forskningsproduktionen är hög, det finns anslag erhållna i konkurrens, det finns en nära samverkan vård-universitet, och FoU-ansvariga deltar i ledningen av det kliniska arbetet. Man betonade att det för en stark utveckling av hälso- och sjukvården behövs en ledning som stödjer forskning, att personal ges möjlighet att forskarutbilda sig, ta del av och diskutera forskningsresultat, delta i utvecklingen av kunskapsstöd och att sprida kunskap om behandling och metoder till övrig hälso- och sjukvård. Vidare betonades Sida 13

15 vikten av att vården inte bara rapporterar in data till kvalitetsregister utan också att registren används systematiskt för uppföljning, forskning och utvecklingsarbete. En viktig målsättning med den nya modellen för kunskapsstyrning är ett ökat kunskapsutbyte. När det gäller kunskapsutbyte mellan forskning och vård så sker sådant utbyte i båda riktningar; från forskningen till vården men också från vården till forskningen. Metoder som utprövats inom universiteten kan i nästa steg implementeras i större skala inom vården; data som samlats inom vårdverksamheten kan användas för forskning; och metoder, arbetsmodeller eller andra innovationer som kommit till stånd som ett lokalt utvecklingsarbete i vården kan senare testas i större skala och utvärderas med vetenskapliga metoder. Samverkan mellan universitet och sjukvård utgör därmed en central komponent i kunskapsstyrningen, och medarbetare som är verksamma inom både vården och forskningen utgör därmed en viktig resurs i detta arbete. Regionalt projekt för förändrad kunskapsstyrning Beslutet om att etablera det nya nationella systemet gör att uppdrag, organisation och arbetsformer för de verksamheter som idag utgör kunskapsstyrningen i Stockholm-Gotland behöver förändras. Ett projekt har startat för att under 2018 utarbeta en strategisk plan för hur kunskapsstyrningen i Stockholm-Gotland ska arbeta och vara organiserad. I projektleveranserna ingår en strategisk plan som utgår från vårdverksamheternas behov, nomineringar till nya nationella strukturer, översyn av sakkunniga och centrala stödstrukturer, etablering av ett resurscentrum psykisk hälsa och bättre hantering av kliniska vårddata för kvalitetsuppföljning och forskning. Projektets förslag kommer att implementeras under Denna nulägesanalys om psykisk hälsa ingår som del i det övergripande projektet. Etablering av regionala resurscentra för psykisk hälsa Inom ramen för det nationella systemet för kunskapsstyrning fick Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i uppdrag att skapa en struktur för kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Som ett resultat av detta inledde UPH därför under 2017 ett arbete med att stödja etablerandet av sex regionala resurscentra för psykisk hälsa i landet. Etableringen av regionala resurscentra ingår även i överenskommelsen mellan regeringen och SKL för området psykisk hälsa år 2017 och Arbetet med regionala resurscentra går i linje med arbetet med nationella programområden och kan ses som en förstärkt version av ett regionalt programområde för psykisk hälsa då det skapas i samverkan med kommunerna. Sida 14

16 Likt programområdet för cancersjukdomar där arbetet med regionala resurscentra kan ses som ett föregångsexempel och en källa till inspiration för övriga programområden, så är området psykisk hälsa en förlöpare där lärdomar kan dras som är relevanta för andra områden. Utgångspunkten för arbetet med regionala resurscentra är att bidra till en situation där den enskilda invånaren blir mött av en personal i skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård som har den kunskap som behövs för att ge den insats som individen behöver. Att insatsen baseras på bästa tillgängliga kunskap och där den enskilde och dess närstående har den kunskap som den behöver för att kunna vara delaktig i beslut om de insatser som den ska få. Som blir tydligt av detta så innebär samarbetet mellan kommuner och landsting en nyckelfråga för området psykisk hälsa. Målet med de regionala centren är att stödja en förstärkt struktur för kunskapsutbyte för psykisk hälsa, bland annat genom stöd till insamling av statistik, analys och implementering. Syftet är ytterst att skapa bättre förutsättningar för evidensbaserade insatser och jämlik psykisk hälsa. Det handlar om att på olika sätt stödja utvecklingen av vårdkvalitet, förbättrade vårdresultat och ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser inom området psykisk hälsa och ohälsa. I landet pågår etableringen av sex olika regionala resurscentra (ett per sjukvårdsregion) under En annan utgångspunkt för arbetet med regionala resurscentra är att det finns kunskap, idéer och erfarenhet som vi redan nu delar mellan oss men utbytet skulle kunna gå bättre och vara mer samordnat. Detta är något som resurscentra skall kunna bidra med. Det handlar om koordinering, att organisera och strukturera samverkan, genom att använda befintliga resurser. De regionala resurscentren ska utveckla med hänsyn tagen till andra pågående processer som berör kunskapsstyrning, och då framför allt arbete med etableringen av det nationella systemet för kunskapsstyrning, regionala samverkans- och stödstrukturer samt det nya rådet för styrning med kunskap. Sida 15

17 Bygger på befintlig kunskap och resurser RESURSCENTRUM Vad är ett resurscentrum? Ett resurscentrum är en stödfunktion regionalt och lokalt som: 1. Samlar kunskap om befintliga kompetenser, exempelvis kompetenta processledare 2. Stödjer samordning 3. Ser till att det finns efterfrågad kompetens Ett resurscentrum skall alltså säkerställa att det som man frågar efter ute i verksamheterna ska finnas och resurscentrum ser till att hitta det som behövs. Det behöver inte alltid finnas i det egna geografiska området eftersom man samverkar nationellt. Även om utformningen av resurscentren kommer att se olika ut runt om i landet så är den gemensamma nämnaren mellan centren att de: Täcker ett antal län geografiskt, har kompetenser som motsvarar kommuners och landstings behov på ett likartat sätt och kommer vara olika utformade utifrån lokala förutsättningar. Kan sprida kunskap mellan kommuner och landsting men också till och från nationell nivå Bidrar till effektivare användning av resurser och snabbare utveckling Sida 16

18 För att möjliggöra för resurscentren att nå sina mål behöver de ha tillgång till kompetens inom ett antal olika områden. I det inledande arbetet som genomförts av UPH så har fyra kunskapsområden lyfts fram särskilt: Kunskapsstöd: Att kunna ta emot och sprida nationella kunskapsstöd; att vara med och ta fram nationella och regionala kunskapsstöd Uppföljning och utvärdering: Att samla in och analysera data; identifiera och sprida goda exempel Utvecklingsarbete: Tillse kapacitet och kompetens att stödja det regionala utvecklingsarbetet exempelvis bra processledare och andra kompetenser Stöd för ledning och styrning: Känna till funktioner och personer med olika roller och från olika sektorer; använda ordinarie linje och organisation och där stödja och samordna namngivna personer som har uppdrag och mandat att delta i gemensamt arbete; stödja att det finns politiskt beslutade prioriterade och tidsatta mål. Projektets syfte Region Stockholm-Gotland tillsatte 2018 två projektledare med uppdrag att leverera ett förslag till en målbild, struktur och organisation för ett resurscentrum för psykisk hälsa i regionen i samverkan med de 26 kommunerna. I detta ingår att lämna förslag på: Vad målsättningen för resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland ska vara på kort och lång sikt, dvs vilka effektmål ska finnas och vilka processmått behövs för att följa etableringen Hur ledning och styrning av ett resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland ska se ut Hur samverkan med brukare/patienter ska se ut Hur samverkan med beställare, politik, vårdgivare ska se ut Hur samverkan mellan kommuner och landsting ska se ut Eventuella förändringar i organisation för verksamheter som idag arbetar med psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland (ska de samlas ihop organisatoriskt eller enbart samverka virtuellt i nätverk) Hur resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland ska vara bemannat (T.ex. krav på kompetenser? Egen bemanning/inlånad personal?) Vilka principer som ska gälla för uppföljning av resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotlands verksamhet Hur resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland ska finansieras på längre sikt och hur effekterna och nyttan kan mätas Sida 17

19 Vilka eventuella risker som finns i etableringen av resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland och hur de ska hanteras Vilken roll resurscentrum för psykisk hälsa i Region Stockholm-Gotland ska ha i det nya sammanhållna systemet för kunskapsstyrning, nationellt och regionalt Tidplan och process Uppdrag psykisk hälsa har tagit fram en generisk process för lokala etableringar av resurscentrum för psykisk hälsa, som regionerna kan använda som utgångspunkt för sin egen planering (Figur 2). Denna process inleds med en inventering av befintliga resurser inom kunskapsstyrning psykisk hälsa i regionen. I resursinventeringen identifieras vilka enheter, projekt och samverkansgrupper inom sjukvårdsregionens geografiska område som arbetar inom de kompetensområdena som resurscentrum ska verka inom. Med utgångspunkt i den regionala resursinventeringen kan ett förslag på utformning av resurscentrum inom sjukvårdsregionen utformas. I den sista fasen bemannas resurscentrumet och övriga praktiska förberedelser inför start genomförs. 1 Länsövergripande 2 Utformning av 3 resursinventering förslag på Regionalt resurscentrum 1a Övergripande inventering av aktiviteter inom enheter/projekt/ samverkansgrupper som relaterar till regionalt resurscentrums roll och uppdrag 1b Fördjupad inventering av enheter/projekt/ samverkansgrupper i syfte att förstå vilka kompetenser och resurser som finns, samt vilka produkter som tas fram idag Utformning av förslag på regionalt resurscentrum utifrån nationellt utformat förslag på modell Bemanning och praktiska förberedelser Bemanning och praktiska förberedelser inför etablering av regionalt resurscentrum, inklusive utformning och signering av avtal för 2018 Figur 2. Process för etablering av regionala resurscentrum för psykisk hälsa Som ett första steg i etableringen av ett regionalt resurscentrum i Stockholm- Gotland har en nulägesanalys och resursinventering genomförts. Resultaten av detta arbete redovisas i denna delrapport. Under 2018 fortgår etableringsarbetet med aktiviteter för att definiera samverkansformer, förankra planerna med nyckelpersoner, diskutera utformningen av resurscentrum, mm. Som ett första steg i diskussionen kring utformningen av ett resurscentrum hålls i juni en workshop med representanter från många av de organisationer och enheter som kommer att påverkas av det arbete som ett resurscentrum bedriver. Under hösten planeras utformningen av resurscentrumet i detalj, en process som inkluderar utformning av förslag genom ett antal iterationer, bland annat genom workshops med företrädare för berörda enheter, förankring med nyckelpersoner, mm. (Figur 3) Sida 18

20 Figur 3. Tidsplan för etablering av resurscentrum psykisk hälsa Stockholm- Gotland, avslutande faser, hösten Psykisk ohälsa Fakta om psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som inkluderar allt ifrån nedsatt psykiskt välbefinnande och mindre allvarliga psykiska besvär, till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Ofta beskrivs de tillstånd som kan behandlas inom primärvården som lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Detta innefattar oftast mildare form av depression, ångest och stressrelaterade tillstånd. Psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en psykisk diagnos. Vid sådana mer allvarliga och komplicerade tillstånd ansvarar specialistvården, genom psykiatrin, för en mer kvalificerad utredning och behandling. Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem I de nationella folkhälsoenkäterna mäts den upplevda psykiska hälsan hos Sveriges befolkning. Fler än sju av tio (73 procent) i åldersgruppen år uppgav 2016 att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande i Sverige. Samtidigt har nästan var tredje lindriga besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligare bland kvinnor (37 procent) än bland män (24 procent). Andelen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat i de flesta grupper under den senaste tioårsperioden, både bland kvinnor och män, samt i olika ålders- och utbildningsgrupper [2] [3]. Sida 19

21 I Sverige var punktprevalensen av depression och ångest 17 procent år 2013 [4]. År 2016 uppgav var femte person i Sverige mellan 16 och 84 år att de någon gång i livet fått diagnosen depression [5]. Antal vårdtillfällen för psykisk ohälsa har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 2001 och 2016 har antalet besök i specialiserad öppenvård per invånare där psykiatrisk diagnos har angetts som huvuddiagnos ökat med 815 procent [6]. Det ska dock tilläggas att ökningen troligtvis också beror på ökad diagnostisering av psykisk ohälsa. Figur 4 Socialstyrelsen: Diagnoser i öppen vård, antal besök/ inv., F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, Riket, Ålder: 0 85+, [6] När det kommer till psykisk ohälsa är unga människor särskilt utsatta och nästan en av fyra mellan 16 och 18 lider av psykiska besvär. Bland grupper av unga i arbetsför ålder som varken studerar eller arbetar är andelen med psykisk ohälsa ännu högre [7]. Gällande diagnostiserad psykisk ohälsa hos barn och unga har ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste psykiatriska tillstånden är ADHD och depression, som förekommer hos mellan fem och åtta procent vardera hos barn och unga. Även ångestsyndrom är vanligt förekommande [8]. Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt för ADHD autismspektrumtillstånd och depression [8]. Även äldre är en grupp särskilt utsatt för psykisk ohälsa. Socialstyrelsen konstaterade 2013 att var femte av alla äldre led av psykisk ohälsa. Äldres psykiska ohälsa är även ett eftersatt område och majoriteten av äldre som insjuknar efter 65 års ålder har inte tillgång till psykiatrisk behandling eller expertis. Med tanke på att en allt större del av Sveriges befolkning (25 procent inom en snar framtid) utgörs av personer över 65 år är äldres psykiska ohälsa ett stort och växande folkhälsoproblem [9] [10]. Sida 20

22 Att drabbas av psykisk ohälsa och/eller sjukdom innebär ett lidande för den enskilda individen liksom för anhöriga inklusive barn. Därutöver är samhällets kostnader betydande. OECD uppskattar kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige till ungefär 70 miljarder kronor om året [11]. Främsta orsaken till sjukfrånvaro Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden sedan 2014 gäller detta även för Sverige. I september 2016 stod psykiatriska diagnoser för 44 procent av de pågående sjukfallen [12]. Dessa diagnoser är också förknippade med de längsta sjukskrivningarna och lägst grad av återgång i arbete. Det tar längre tid att komma tillbaka i arbete för personer sjukskrivna i psykiatriska diagnoser än vid exempelvis hjärt-, kärl-, och tumörsjukdomar. För personer sjukskrivna i psykiatriska diagnoser är genomsnittet för ett sjukfall 75 dagar. Detta kan jämföras med en genomsnittstid på 44 för samtliga diagnoser [12]. Det är även för dessa diagnoser som sjukskrivningarna ökat mest sedan Ökningen har skett i alla åldrar, för både män och kvinnor och i de flesta diagnosgrupper, de psykiatriska diagnoserna har dock ökat mest. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser med eller 59 procent och är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Bland kvinnor var ökningen under dessa år från till , vilket motsvarar en ökning med 71 procent. Ökningen för männen var 63 procent [13]. Figur 5 Antal startade sjukfall i olika diagnoser [13] De vanligaste psykiatriska diagnoserna som redovisas hos Försäkringskassan är olika typer av depressioner och ångestsyndrom. Anpassningsstörningar och stressreaktioner är den allra vanligaste psykiatriska diagnosen och utgjorde 49 procent av de startade sjukfallen med psykiatrisk diagnos år 2015 [13]. Sida 21

23 Figur 6 Antal startade sjukfall i olika psykiatriska diagnoser Psykisk ohälsa i primärvården Husläkaruppdraget innefattar att behandla patienter med lättare till medelsvår psykisk ohälsa, exempelvis ångest, depression, stress, beroende eller kris. Idag omhändertas majoriteten (70 procent) av patienter med depression och ångest de största diagnosgrupperna inom det psykiatriska området i primärvården [4]. Andelen av patienter med psykisk ohälsa som behandlas i primärvården ökar med ålder. Barn och unga omhändertas i större utsträckning av specialiserad psykiatrisk vård medan äldre med psykisk ohälsa ofta har någon psykiatrisk insats från första linjens psykiatri [14]. Studier visar dock att trots att primärvården omhändertar majoriteten av patienter med psykisk ohälsa har dessa patientgrupper inte tillgång till diagnostik och evidensbaserad behandling i primärvården i samma utsträckning som patienter med somatiska sjukdomar [14]. Psykisk ohälsa i region Stockholm-Gotland Stockholmarna har en väsentligt högre vårdkonsumtion än gotlänningarna. Under 2016 uppgick antalet läkarbesök per invånare i SLL till 3,7 och på Gotland till 3,0. Skillnaden var störst inom primärvården (1,8 resp. 1,3 besök/invånare) och inom psykiatrin 194 resp. 106 besök per 1000 invånare). Stockholms län Sammanfattning Den upplevda psykiska ohälsan har ökat kraftigt sedan 1990-talet och idag upplever cirka 20 procent av männen och 30 procent av kvinnorna i Stockholm psykisk ohälsa. Ökningarna är kraftigast i de yngsta åldersgrupperna och minskar med ökande ålder. Sida 22

24 Vårdkonsumtion för psykisk ohälsa följer samma mönster och har ökat kraftigt sedan 1990-talet. För de äldre åldersgrupperna har en viss stabilisering skett sedan 2002 men vård av unga vuxna och barn fortsätter att öka. Ångest och depression är de klart vanligaste psykiatriska diagnoserna hos vuxna och mellan åren 2011 och 2015 var andelen personer som vårdades för ångest och/eller depression 11,2 procent i Stockholm. Nästan 15 procent av tonåringar och unga vuxna hade 2016 kontakt med vården år på grund av psykisk ohälsa och mer än 11 procent av tonåringar och unga vuxna hade en psykiatrisk diagnos. ADHD och ångest är de två diagnoser som dominerar mest. Majoriteten av alla patienter med psykisk ohälsa behandlas i primärvården. Dock är andelen ökande med stigande ålder och barn och unga vuxnare behandlas oftare i specialistvård. I linje med resten av landet är psykiatriska diagnoser den främsta orsaken till sjukfrånvaro i Stockholm. Stockholm följer även den nationella trenden gällande ökningen av andel av sjukfall som utgörs av psykiatriska diagnoser över tid. Upplevd psykisk ohälsa i Stockholm Enligt folkhälsoenkäter har den självupplevda psykisk ohälsan i Stockholm ökat under 1990-talet för att sedan stabiliseras under 2000-talet på en relativt sett högre nivå för samtliga åldersgrupper. I den senaste mätningen år 2014 ses dock en ökning upp till 2002 års nivåer [15]. Figur 7. Andel kvinnor (procent) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 år [15] Sida 23

25 Figur 8. Andel män (procent) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 år [15] Generellt kan sägas att den upplevda psykiska ohälsan är som högst i åldern för att sedan minska med ökande ålder [15]. Ett annat genomgående mönster är att kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre grad än män. Överlag minskar den självupplevda psykiska ohälsan med ökande ålder. Den gruppen med högst självupplevd psykisk ohälsa är således unga kvinnor [15]. Jämfört med genomsnittet för riket ligger Stockholm något högre för både män och kvinnor [3]. Figur 9 Andel som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12, genomsnitt , Nationella folkhälsoenkäten [3] Den självupplevda psykiska ohälsan bland barn och unga undersöks i Stockholm bland annat genom en enkät till årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Hos denna grupp låg indexvärdet år 2016 för psykisk hälsa på drygt 60 bland pojkar medan motsvarande siffra för flickor var 50 (sammanvägt index varierande mellan 0 100). Könsskillnaderna var betydligt större för psykisk ohälsa (jämfört med psykisk hälsa). Drygt dubbelt så många flickor som pojkar Sida 24

26 uppgav att de ofta var ledsna eller deppiga utan att veta varför, procent vs procent [16]. Figur 10 Grad av god psykisk hälsa (index 0 100) uppdelat på kön och årskurs, [16] Figur 11 Andelar som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (procent), uppdelat på kön och årskurs, [16] Sammantaget visar undersökningen att indexvärdet för grad av psykisk hälsa endast har sjunkit något från 2004 till Även den psykiska ohälsan har legat relativt stabilt mellan 2004 och 2010 men därefter ses en försämring, framförallt bland flickor. Värt att notera är att tidigare mätningar av psykisk ohälsa visade kraftiga ökningar under 1990-talet men att det sedan planade ut [16]. Diagnostiserad psykisk ohälsa i Stockholm Som för den upplevda psykiska hälsan visar andelen personer i psykiatrisk vård ett liknande mönster med en stabilisering på en högre nivå under 2000-talet. Undantaget är vård av unga vuxna (18 24 år) samt tonåringar (13 17) som fortsätter att öka. Sedan år 2004 har unga vuxna i åldern varit den proportionellt sett största gruppen inom vuxenpsykiatrin (såväl öppen- som slutenvård) [16]. Sida 25

27 Personer (%) Personer (%) Män år år år år år år 75+ år Kvinnor år år år år år år 75+ år Figur 12 Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som får vård inom psykiatrisk öppenvård [17] Figur 13. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som får vård inom första linjen och primärvården. OBS! Åldersgruppen 0-17 år saknas. [17] Gällande diagnosgrupper så visade en analysrapport som studerat alla registrerade diagnoser i vården i SLL under perioden att depression, ångestsyndrom, stressrelaterad ohälsa och sömnbesvär var de klart vanligaste psykiatriska diagnoserna (Tabell 2) [14]. Dessa diagnoser förekommer även bland de 25 vanligaste diagnoserna totalt inom både primärvård och all öppenvård. Ångesttillstånd förekommer även bland de 10 vanligaste diagnoserna totalt inom primärvård och all öppenvård. Tabell 2 Antal personer som fått olika psykiatriska diagnoser och dess andelar av befolkningen i hela landstinget under denna femårsperiod [11] Sida 26

28 För barn och unga ses en starkt stigande vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd. Denna utveckling har setts sedan 1990-talet men har nu ökat ytterligare. Nästan 15 procent av tonåringar och unga vuxna hade 2016 kontakt med vården år på grund av psykisk ohälsa och mer än 11 procent av tonåringar och unga vuxna hade en psykiatrisk diagnos [16]. I gruppen 0 12 år är det framför allt ADHD och ATD som är både andelsmässigt störst och som ökar över tid. I års gruppen är ADHD och ångest andelsmässigt de vanligaste. I årsgruppen är det andelsmässigt vanligast med ångest och depression samt även ADHD de senare åren. ADHD är alltså en dominerande diagnos i alla åldersgrupper medan ångest är vanligt förekommande i de två äldre åldersgrupperna [16]. Sida 27

29 Figur 14 Andelen 0 12 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser [16] Figur 15 Andelen åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser Figur 16 Andelen åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser I en rapport från Socialstyrelsen 2017 redovisas psykisk ohälsa bland barn och ungdomar under Där ligger Stockholm strax över genomsnittet för riket i samtliga åldersgrupper (Tabell 3) [18]. Tabell 3 Andel (procent) barn och unga vuxna med minst ett vårdtillfälle inom slutenvård eller specialiserad öppenvård på grund av någon psykiatrisk diagnos*, eller med minst ett uttag av något psykofarmaka** under 2016 [18] Sida 28

30 12,0% 10,0% 9,9% 8,0% 6,0% 5,3% 5,3% 5,9% 4,0% 2,9% 2,0% 1,1% 0,0% 0-12 år Flickor 0-12 år Pojkar år Flickor år Pojkar år Kvinnor år Män Figur 17 Andel (procent) barn 0 12, och unga vuxna år i Stockholms län som har diagnosticerats med ADHD någon gång ; Ett grovt mått på förekomst Sida 29

31 4,5% 4,0% 4,1% 3,5% 3,0% 2,8% 2,5% 2,0% 2,1% 2,2% 1,9% 1,5% 1,0% 0,5% 0,6% 0,0% 0-12 år Flickor 0-12 år Pojkar år Flickor år Pojkar år Kvinnor år Män Figur 18 Andel (procent) barn 0 12, och unga vuxna år i Stockholms län som har diagnosticerats med autismspetrumtillstånd (AST) någon gång ; Ett grovt mått på förekomst Behandling och förskrivning för psykisk ohälsa i Stockholm Registerdata från Stockholms län har visat att 73 procent av patienterna inom de undersökta diagnoserna på psykisk ohälsa hade vårdkontakten helt (47 procent) eller delvis (26 procent) i primärvården under åren [14]. Andelen patienter som behandlas i primärvården ökar med stigande ålder. Bland tonåringar är det endast 5 procent medan det bland personer över 65 år är mer än 15 procent. Ett omvänt mönster ses vad gäller psykiatrisk specialistvård; bland tonåringar är det mer än 11 procent som har besökt specialiserad psykiatrisk vård jämfört med 6 respektive 3 procent bland åringar och 65+ [16]. Figur 19 Andel personer (procent) med insatser för psykisk hälsa inom första linjens psykiatri respektive inom specialiserad psykiatri per åldersgrupp i Stockholms län 2016 [16] Sida 30

32 Figur 20. Andel vårdade (procent) för psykisk ohälsa barn och unga 0 17 år i SLL under år 2016 inom första linjen psykisk ohälsa barn och unga (tilläggsuppdrag 320), BUP, Beroendevård och på Vårdcentral* (* Psykiatrisk diagnos, relevanta diagnoser inom F kapitlet ICD Sammanlagt var det cirka 5,5 procent av barn och unga (0 17 år) i SLL hade kontakt med BUP och 2,0 procent med första linjen år 2016 d.v.s. merparten av de som har vårdkontakt har kontakt med den specialiserade vården. Totalt var det 4,6 procent bland 0 12 åringar och 14,8 procent bland åringar i SLL som hade någon vård för psykisk ohälsa år Studier av vilken typ av insats som patienter erhåller för psykisk ohälsa i primärvården visar att åldersgruppen år erhåller högst andel psykosociala insatser i primärvård, cirka 5 procent år 2016 Andelen barn och unga som erhåller psykosociala insatser i primärvården är låg i jämförelse [19]. Sida 31

33 Man kan även observera att förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar med ökande ålder cirka 8 procent i gruppen år jämfört med cirka 11 procent i gruppen 65+ [19]. Totalt fick 59 procent av patienter som behandlades med antidepressiva läkemedel år 2015 fick ett av sina recept förskrivna från primärvården [14]. Figur 21 Insatser för psykisk hälsa i primärvård (procent), Stockholms län 2016 [19] Av de psykosociala besök som genomfördes år 2015 registrerades endast 13 procent med åtgärdskod vilket gör det svårt att veta i vilken mån patienter med exempelvis depression eller ångest får evidensbaserad psykoterapi [14]. Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa i Stockholm I linje med resten av landet är psykiatriska diagnoser den främsta orsaken till sjukfrånvaro i Stockholm. (analys Stockholm). Stockholm följer även den nationella trenden gällande ökningen av andel av sjukfall som utgörs av psykiatriska diagnoser över tid. I första kvartalet 2005 var andelen pågående sjukfall under diagnoskapitel F (psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar) 30,1 procent i Stockholm i första kvartalet 2017 var motsvarande siffra 44,8 procent [20]. Som illustreras i figuren nedan är antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser är lägre i Stockholms centrala delar jämfört med ytterkommunerna [13]. Sida 32

34 Figur 22 Antal startade sjukfall i psykiatriska diagnoser per 100 invånare i åldern år, Stockholms kommuner, 2015 [13] Även i Stockholm är kvinnor kraftigt överrepresenterade vad gäller sjukfall för psykisk hälsa och för utmattningssyndrom är skillnaderna ännu större. Könsskillnaden i sjukfall följer därmed den självrapporterade psykiska ohälsan sett ur stort perspektiv [11]. Även antalet sjukfall för psykisk ohälsa har ökat kraftigt med pågående sjukfall i första kvartalet 2010 jämfört med pågående sjukfall i första kvartalet 2017 en ökning med ungefär 165 procent [20]. Den procentuella förändringen i antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser 2010 till 2015 skiljer sig stort mellan kommunerna i Stockholms län. För Värmdö är ökningen 73,4 procent jämfört med Vaxholm som hade en ökning på 11,5 procent. Snittet i riket låg på 66,5 procent [11]. Region Gotland Sammanfattning Den självupplevda psykiska ohälsan har på Gotland förbättrats något sedan åren och ligger sedan i linje med de nationella nivåerna. Analyser av socialstyrelsens patientregister visar andelen personer 0 60 år med registrerade psykiatriska diagnoser och neuropsykiatriska funktions-nedsättningar är högre på Gotland än i Sverige i stort. Gällande barn och ungas psykiska hälsa rapporteras en ökning även på Gotland. År 2016 hade Region Gotland högst andel barn och unga vuxna med psykisk ohälsa jämfört med resten av riket. Som i resten av landet stiger antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa på Gotland. I första kvartalet 2017 var 42,2 procent av alla pågående sjukfall relaterade till psykiatriska diagnoser nästan en fördubbling jämfört med första kvartalet Upplevd psykisk ohälsa på Gotland En uppföljning av Gotlands folkhälsopolitiska program visade att självupplevd hälsa och psykiskt välbefinnande hos regionens befolkning ligger i linje med de Sida 33

35 nationella nivåerna. Enligt den nationella befolkningsenkäten hade cirka 18 procent av kvinnorna och 14 procent av männen på Gotland nedsatt psykiskt välbefinnande För både män och kvinnor var andelen 16 procent. Gotland har en något lägre skillnad mellan könen i upplevd psykisk hälsa jämfört med Sverige i stort [21]. Figur 23 Andel som uppgav nedsatt psykisk hälsa enligt GHQ12, genomsnitt , Nationella folkhälsoenkäten En granskning av den självupplevda psykiska hälsan sedan 2004 visar att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande på Gotland sjunkit något från nivåerna mellan men sedan legat i linje med nationella nivåer och i stort sätt inte förändrats [21]. Figur 24 Andel (män och kvinnor) som uppgav nedsatt psykisk hälsa enligt GHQ12 mellan och , Nationella folkhälsoenkäten I en undersökning i gymnasiet 2013 upplevde 20 procent av eleverna olika typer av psykisk ohälsa en siffra som ligger nära det nationella genomsnittet [21]. Diagnostiserad psykisk ohälsa på Gotland Analyser av socialstyrelsens patientregister visar andelen personer 0 60 år med registrerade psykiatriska diagnoser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är högre på Gotland än i Sverige i stort (se Figur 25 - Figur 28) Sida 34

36 [21]. Det nationella patientregistret saknar dock diagnoser från primärvården och skillnaderna mot riket kan också spegla skillnader i vilken grad patienter med psykisk ohälsa omhändertas inom den specialiserade våren och primärvården. Figur 25 Antal kvinnor 0 19 år per invånare i specialiserad öppenvård med psykiatrisk huvuddiagnos, medelvärde [21] Figur 26 Antal män 0 19 år per invånare i specialiserad öppenvård med psykiatrisk huvuddiagnos, medelvärde [21] Sida 35

37 Figur 27 Antal kvinnor år per invånare i specialiserad öppenvård med psykiatrisk huvuddiagnos, medelvärde [21] Figur 28 Antal män år per invånare i specialiserad öppenvård med psykiatrisk huvuddiagnos, medelvärde [21] Gällande barn och ungas psykiska hälsa rapporteras en ökning även på Gotland. 10 procent av barn och ungdomar har kontakt med BUP årligen och antalet remisser har ökat de senaste åren [21]. I en rapport från Socialstyrelsen 2017 redovisas psykisk ohälsa bland barn och under Som Tabell 3 visar ligger Gotland högst i riket i samtliga åldersgrupper [18]. Behandling och förskrivning för psykisk ohälsa på Gotland Inom Region Gotland har primärvården i uppdrag att stå för första linjens vård och behandling till personer från och med 18 år med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Primärvården är således den instans som andra kliniker och verksamheter i första hand ska hänvisa personer med psykisk ohälsa till. Sida 36

38 Vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd, där första linjens vård har visat sig inte vara tillräcklig, ansvarar psykiatrin för kvalificerad utredning och behandling. Vid behov av psykiatrisk specialistvård är det företrädesvis primärvården som ansvarar för att remittering sker. Vad gäller barn och unga, upp till 17 år, så är det många verksamheter inom de av Region Gotlands förvaltningar som dagligen möter barn och unga som har en viktig uppgift vad gäller upptäckt av psykisk ohälsa, färre verksamheter har i uppdrag att ge/förskriva kvalificerade stöd- och behandlingsinsatser. I hälsooch sjukvården är det framför allt barnhälsovården (BVC), barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), PrimBUP (första linjens mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa), primärvården och ungdomsmottagningen som möter barn och unga med psykisk ohälsa. De barn och unga som kommer via BVC, BUM och primärvården har ofta en somatisk problematik där den psykiska ohälsan kanske snarare är sekundär men likväl behöver adresseras, något som ofta kan göras som en del i den redan pågående behandlingen. För barn och unga med mer uttalad/primär psykisk ohälsa finns PrimBUP, en första linjen-verksamhet organiserad inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är PrimBUP som erbjuder mer specifika psykologiska och psykopedagogiska insatser. För problem och tillstånd som kräver mer specialiserade insatser ansvarar BUP för förskrivning av behandling. Så långt som möjligt är ett samlat omhändertagande att föredra, men ibland har individer flera behandlingskrävande tillstånd som kräver insatser från flera mottagningar parallellt. Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa på Gotland Som i resten av landet stiger antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa på Gotland. I första kvartalet 2017 var 42,2 procent av alla pågående sjukfall relaterade till psykiatriska diagnoser nästan en fördubbling jämfört med första kvartalet 2005 (23,1 procent) [20]. Kvinnor är även på Gotland kraftigt överrepresenterade i gruppen 75 procent av alla sjukskrivna för psykisk ohälsa var kvinnor i första kvartalet 2017 [20]. Dagens kunskapsstyrning inom psykisk hälsa i region Stockholm-Gotland Att förändra systemet för kunskapsstyrning i region Stockholm-Gotland är förenat med särskilda utmaningar. SLL är landets största landsting och har en stor sakkunnigstruktur, ett nära samarbete med akademin och omfattande stödresurser för kunskapsstyrning. Den stora mängden offentliga och privata vårdgivare samt variationen i avtalsformer, ersättningsmodeller och IT-system Sida 37

39 gör att en sammanhållen struktur ställer mycket stora krav på samordning. Region Gotland är EU:s minsta region, och har särskilda svårigheter att finansiera och bemanna regionala- och nationella strukturer för kunskapsstyrning. Som landets största sjukvårdsregion bedrivs inom region Stockholm-Gotland redan idag ett omfattande arbete inom kunskapsstyrning psykisk hälsa. Nuvarande strukturer är mycket komplexa och en stor problematik är att många initiativ som adresserar samma problem påbörjas utan vetskap om varandra. I detta komplexa ekosystem är det därför viktigt att ett nytt resurscentrum hittar sin roll och bygger vidare på det som redan finns och fungerar. Det är också viktigt att stärka samordningen mellan beställare och utförare, stärka samverkan med andra områden inom kunskapsstyrning och inkludera alla aktörer som bedriver verksamhet med koppling till psykisk hälsa. För att förstå detta komplexa ekosystem har därför en kartläggning genomförts där ett hundratal enheter som arbetar med olika aspekter av kunskapsstyrning inom psykisk hälsa identifierats. Dessa är allt från kommuner, fristående aktörer, samverkansgrupper, landstingsknutna enheter och FoU-avdelningar. Till dessa skickades i februari 2018 en enkät med frågor om och hur de arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Totalt inkom cirka 70 svar från olika enheter och projekt. Baserat på dessa enkätsvar och en sökning i litteratur och webbsidor gjordes en sammanställning över vilka enheter som är relevanta vid upprättandet av ett regionalt resurscentrum. Dessutom genomfördes flera möten och intervjuer med nyckelaktörerna för att fördjupa förståelsen för dagens kunskapsstyrning. En övergripande och inledande analys visar att behoven aktörerna säger sig ha av ett resurscentrum markant skiljer sig åt. Vissa, såsom vissa kommuner, efterfrågar i sin utövning den evidens som ett kunskapscentrum kan bidra med. Andra, såsom fristående aktörer, har en välbeprövad vårdmodell som kan utgöra kunskap att sprida vidare. En stor del av kunskapsspridningen sker också i linjen hos utövare, både offentligt och privat. Dessutom pågår ett stort antal projekt som arbetar med kunskapsstyrning. Flera enheter beskriver ett behov av en starkare koppling till andra områden inom kunskapsstyrning för att deras arbete ska ge större effekt. De olika nivåerna mellan beställare och utförare har inte samordnade processer inom kunskapsstyrningen vilket gör att mycket dubbelarbete sker och många initiativ som adresserar samma problematik påbörjas utan vetskap om varandra. Ett tydligt exempel är stöd-och behandlingsplattformen, SoB. Vidare kartläggning behöver utreda hur mycket resurser som fördelas på de olika områdena i kunskapsstyrningen: Kunskapsstöd, uppföljning/utvärdering, implementering, chefsstöd. Även hur kunskapsstyrningen dockar till vårdprocesser och arbete närmare linjen, både landsting och kommuner, behöver utredas närmare framöver. Sida 38

40 Kunskapsstyrning i Stockholm För att få en överblick av dessa enheter har en organisationskarta tagits fram över enheter som i någon mån arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa (Figur 29). (Motsvarande organisationskarta för region Gotland finns under kapitlet Kunskapsstyrning inom region Gotland. Denna förenklade bild har tagits fram som diskussionsunderlag och ska inte ses som heltäckande över alla enheter som berörs av projektet. Figur 29. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - översiktlig bild. Som framgår av Figur 29 pågår redan nu ett omfattande arbete med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa på många olika nivåer inom Stockholms län, bland annat inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), olika centrumbildningar i Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO, hos vårdgivare inom specialistvård och primärvård, samt i kommunerna. Detta kapitel syftar till att ge en överblick över hur de olika identifierade enheterna i nuläget arbetar med kunskapsstyrning. En genomlysning av verksamheternas uppdrag, processer, kompetenser och resurser kommer att göras som del av projektet, för att ta fram förslag till hur vi ska kraftsamla arbetet för psykisk hälsa i regionen. Kunskapsstyrning inom landstinget Detta avsnitt syftar till att beskriva de enheter som verkar inom SLL inom både utförar- och beställarsidan samt i inom de faktiska vårdverksamheterna. Sida 39

41 Avsnittet belyser även verksamheternas kopplingar till akademiska strukturer på Karolinska Institutet. Figur 30. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - Stockholms läns landsting. Sakkunnigorganisationen i SLL Sakkunnigstrukturen i Stockholms Läns Landsting består av 28 specialitetsråd med specialsakkunniga (spesak) och vårdsakkunniga (vårdsak), samt Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) med 21 expertråd inom olika terapiområden. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till Stockholms läns landstings olika ledningar på politisk, tjänstemanna- och produktionsnivå samt utgöra basen för landstingets medicinska utvecklingsarbete. Arbetet koordineras och administreras från sakkunnigkansliet inom SSV (Avdelningen för somatisk specialistvård) samt för läkemedel inom enheten för läkemedesstöd på avdelningen för strategiska vårdgivarfrågor (se nedan). Sakkunnigorganisationens uppdrag och struktur beskrivs i detalj i den nulägesanalys som getts ut inom projekt kunskapsstyrning. Inom området psykisk hälsa / psykiatri finns ett specialitetsråd, Spesak och ett läkemedelsexpertråd. Kunskapsstyrning inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Kunskapsstyrning inom psykisk hälsa bedrivs av många aktörer inom landstinget, regionala samverkansgrupper, primärvård, kommuner och privata aktörer. Inom landstinget finns det inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) flera enheter som arbetar Sida 40

42 länsövergripande med stöd till kunskapsstyrning. Vissa av dem har särskilt fokus på psykisk hälsa, andra arbetar med kunskapsstyrning inom andra områden och några få både och. Under separat rubrik beskrivs nedan de verksamheter som arbetar med kunskapsstyrning inom SLL. Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen är en av åtta avdelningar inom HSF. Den innefattar enheterna Beställarens systemstöd, Kvalitetsregistercentrum (QRC), Vårdanalys och statistik samt vårdinformatik och ersättningsmodeller. Avdelningen arbetar inte särskilt med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa, men har bl.a. skrivit vissa rapporter, analyser och vetenskapliga artiklar om förekomsten av psykisk ohälsa i länet. Avdelningen genomför också enkätundersökningar, tar fram statistik och utvecklar indikatorer för uppföljning. QRC Särskilt är det QRC (Kvalitetsregistercentrum) med sin coaching-akademi och tidigare psykiatriregisterambassadörer som har arbetat mycket med området psykisk hälsa inom utvecklingsavdelningen. QRC arbetar med både fysiska och psykiska åkommor utifrån deras fyra verksamhetsområden: Registerutveckling, Förbättringsarbete, Forskning och Patientsamverkan. QRC arbetade under med ett projekt för att stärka patientmedverkan i kvalitetsregisterarbete genom projektet Partnerskap mellan patient och vårdprofession. Detta gjordes i samarbete med övriga kvalitetsregisterorganisationer i Sverige och projektet identifierade bland annat ett antal goda exempel på praxis, höll workshops vilket resulterade i flera rekommendationer om förbättringar. SSV Avdelningen för somatisk specialistvård (SSV) ansvarar för vårdavtalen inom den somatiska specialistvården på- och utanför sjukhus. Vid avdelningen finns även enheten för kunskapsstyrning och -stöd som ansvarar för vårdprogram, sakkunnigkansliet och HTA (Health Tecnhnology Assessment). De ansvarar därmed för webbsidorna VISS och psykiatristöd. VISS Viss bedriver samverkan mellan olika nivåer inom primärvården för att underlätta handläggningen av patienter. Detta sker dels genom att information ges kring vårdnivå/remiss och handläggningsrekommendationer för vårdgivare, dels genom att medicinsk och administrativ information publiceras på hemsidan viss.nu. Denna information, som produceras via Spesam-grupper (specialister i samverkan), är granskad av representanter för respektive specialitetsråd inom Stockholms Medicinska Råd (SMR) och (Stockholms Läkemedelskommitté) SLK:s expertråd. Ett av Viss alla områden är psykisk hälsa och där finns information om allt från neuropsykiatri och ångestsyndrom till kognitiva störningar och våld i hemmet. Sida 41

43 Psykiatristöd Webbplatsen Psykiatristöd fungerar som ett stöd i det kliniska arbetet inom vuxenpsykiatri och beroendevård i Stockholms län. Informationen kring vårdnivå/remiss och handläggningsrekommendationer i vårdprogram gäller för vårdgivare med vårdöverenskommelse/avtal med Stockholms läns landsting. Innehållet kvalitetsgranskas av sakkunniga inom Stockholms läns landsting. De representerar specialitetsrådet i psykiatri, Stockholms medicinska råd och expertrådet för psykiatriska sjukdomar i Stockholms läns läkemedelskommitté. Webbplatsen vänder sig i första hand till personal inom vuxenpsykiatri och beroendevård men är tillgänglig för all personal inom hälso- och sjukvården samt patienter, brukare och närstående. En process är påbörjad för att inkludera barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i arbetet. Ett exempel på detta är de nya riktlinjerna för PTSD som kommer under 2018, där BUP är med på lika villkor. Innehållet baseras på de Regionala vårdprogram som tagits fram inom Stockholms läns landsting, Nationella riktlinjer och andra underlag från Socialstyrelsen. På hemsidan psykiatristod.se finns regionala vårdprogram och länkar till nyheter, skattningsskalor, stöd för dokumentation och diagnostik. Strategiska vårdgivarfrågor Inom avdelningen för strategiska vårdgivarfrågor ingår Läkemedelsenheten som har viss koppling till psykisk hälsa genom exempelvis arbetet med webbsidan Janusinfo och Kloka listan. Läkemedelsenheten ansvarar även för samordningen av läkemedelskommittén och de expertråd för läkemedel som finns i länet. Ett av dem är Expertrådet för Psykiatriska sjukdomar. Avdelningen för närsjukvård Inom avdelningen för närsjukvård finns enheterna för: psykiatri; hälsoutveckling; medicinsk fortbildning; Barn, kvinnor, unga och asylsökande; allmänmedicin och geriatrik; samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel, som alla är relevanta för kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. De två enheter som ingick i enkätutskicket är psykiatrienheten och enheten för hälsoutveckling och de redovisas bland övriga nedan. Barn, kvinnor unga- och asyl (BKUA) Enheten arbetar för att tillgodose invånarnas behov av vård inom områdena mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagning, obstetrisk ultraljudsmottagning, barnläkarmottagning, sexualmedicin och asylsjukvård. Enheten har bland annat avtalet med transkulturellt centrum som bedriver mycket arbete kring psykisk ohälsa bland migranter. Sida 42

44 Allmänmedicin och geriatrik Enheten ansvarar för att tillgodose invånarnas behov av vård inom områdena geriatrik, husläkarverksamhet, basal hemsjukvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), fotsjukvård, specialiserad palliativ slutenvård (SPSV), avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt läkarinsatser i särskilda boenden för äldre (SÄBO). Enheten ansvarar också för avtal med närakuter och privata specialister i allmänmedicin. Rehabilitering, habilitering-och hjälpmedel Enheten arbetar för att tillgodose invånarnas behov av vård och hjälpmedel inom områdena rehabilitering i öppenvård, habilitering och hjälpmedel. Enheten arbetar även med att ge stöd till vården i utvecklingen av en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess, enligt villkoren i en särskild överenskommelse mellan regeringen och SKL. Medicinsk fortbildning Enheten arbetar med att sprida kunskap om och stödja implementering av evidensbaserad vård och läkemedelsterapi inom Stockholms läns landsting (SLL) med fortbildning och information. Målet för enheten är att tillsammans med vårdgivarna verka för att medborgarna inom SLL får god, säker, evidensbaserad och kostnadseffektiv vård och läkemedelsterapi. För detta ändamål bistår enheten med kunskapsstöd, fortbildning och information. Psykiatrienheten Psykiatrienheten avtalar och upphandlar vård inom specialistpsykiatrin i Stockholm. Psykiatrienheten samordnar bland annat de statliga stimulansmedel som utgår ifrån Uppdrag psykisk hälsa enligt överenskommelsen med regeringen. De arbetar för att tillgodose invånarnas behov av vård inom områdena vuxenpsykiatri, rättspsykiatri, beroendevård, barn- och ungdomspsykiatri, ätstörningsvård, privata psykiatriker samt psykoterapeuter. Delprojektet resurscentrum psykisk hälsa finansieras av dessa stimulansmedel och projektledarna är anställda på enheten. I avtalsarbetet pågår omställningar mot bredare vårdavtal som stimulerar till ett aktivt kvalitetsarbete med uppföljning och förbättringsarbete hos vårdgivarna. Sida 43

45 Enheten ansvarar också för avtalet med Centrum för psykiatriforskning CPF i SLSO (se nedan). Enheten för hälsoutveckling Enheten kartlägger, analyserar och följer upp landstingets folkhälsoarbete. Enheten arbetar därmed med psykisk hälsa ur förebyggande perspektiv, och ansvarar för avtalen med centrumbildningarna CHIS, CES & CAMM i SLSO (se nedan). Verksamheter inom SLSO SLSO har fem verksamhetsområden, varav fyra har tydlig anknytning till området psykisk hälsa. Inom verksamhetsområde Primärvård finns Akademiskt primärvårdscentrum (APC), som i sin tur utgör centrum för de åtta akademiska vårdcentralerna (AVC). Verksamhetsområde Habilitering och Hjälpmedel ger råd, stöd och behandling till personer med funktionsnedsättningar. Verksamhetsområde Psykiatri omfattar totalt nio kliniker som erbjuder psykiatrisk specialistvård, där de mest centrala för kunskapsstyrning inom psykisk hälsa redovisas. Verksamhetsområde FoUU ansvarar för fem centrumbildningar. Verksamhetsområde Habilitering-och Hjälpmedel Habilitering och Hjälpmedel innefattar över 40 enheter i länet, uppdelat på resultatenheterna Habilitering & Hälsa respektive flera hjälpmedelsverksamheter. Habilitering & Hälsa arbetar utifrån digitaliserade vårdprocess och digitaliserade sökbara ICF baserade vårdprogram för de olika funktionsnedsättningsgrupperna. Under de senaste åren har systematiskt utvecklingsarbete även genomförts tex inom patientsäkerhet och lokala rutiner för suicidnära patienter. Habilitering & Hälsa har som en del av sitt uppdrag att bedriva kunskapsspridning om funktionsnedsättningar. HH har därför en enhet som sprider information i samhället, t.ex. tidningen Funktion i fokus. Vidare finns flera webbsidor för information: en öppen webbsida för föräldrar med egen autismdiagnos, en för ungdomar UngochAsperger samt Autismforum som är för generell information om autism. HH har även Funka olika podden. HH har även en FoUU-enhet, som bland annat anordnar ca 60 internutbildningar per år, både e-utbildningar och traditionell undervisning. Personalutbildningen ansvarar för den lokala förvaltningen av den digitala läroplattformen Lärtorget, och kompetensplaneringsverktyget ProCompetence där HH anslöt För arbetsterapeuter och sjukgymnaster finns kompetensstegar färdiga, medan arbete med psykologernas komptensstegar pågår. Några exempel på pågående verksamhetsutveckling inom HH som bedrivs i forskningsform i samarbete med KIND, Karolinska Institutet: Sida 44

46 Psykoedukation (introduktion till individens funktionsnedsättning samt vanlig samexisterande psykisk ohälsa, samt vilket stöd och vård finns): SCOPE (internetbaserad, via Stöd Och Behandling SOB) och Prisma kurs för vuxna med autism och deras närstående (det sistnämnda i samarbete med VO Psykiatri). Navigator ACT grupper: acceptans och commitment therapy grupper för föräldrar till barn med (någon typ av) funktionsnedsättning i syfte att förbättra psykisk hälsa och minska upplevelse av stress i föräldraskap (i samarbete med 7 andra habiliteringar i Sverige). Stress i föräldraskap och ökad kunskap hos föräldrar som har barn med ADHD: STRATEGI kurs i storgruppform. Föräldraskapsfärdigheter och familjens välmående hos föräldrar med egen ADHD diagnos: IPSA föräldraskapsstödjande insats. Samverkan med den aktuella målgruppen är en viktig komponent i verksamhetsutveckling vid Habilitering & Hjälpmedel. Verksamhetsområde Primärvård Verksamhetsområde primärvård innefattar alla 68 landstingsdrivna vårdcentraler inom länet. Ett 30-tal av dessa har specifik äldremottagning. De bedriver också husläkarmottagning, psykosociala insatser och neurovård. De följer SLSO:s ledningssystem som bidrar med stöd och struktur gemensamt för alla verksamheter som sedan lokalt implementeras vid varje enhet. Mycket av kunskapsspridningsuppdraget faller dock på de akademiska vårdcentralerna. Kartläggningen av denna enhet är fortfarande mycket preliminär då de ännu inte besvarat enkäten. AVC/Gustavsbergs Vårdcentral Det finns åtta akademiska vårdcentraler, AVC, i Stockholm. Landstingets kompetenscentrum för psykisk hälsa inom primärvården är förlagt vid Gustavsbergs vårdcentral som är en av dessa åtta. Gustavsbergs vårdcentral samarbetar med Karolinska Institutet och arbetar med att implementera direktiv från SLSO och bedriva egen primärvård, samt utbildning och utveckling. De flesta av de övriga sju AVC har också uppdrag, projekt eller pågående arbeten inom området psykisk ohälsa. Den enkät vi skickat ut gick inte till dessa i inledningsskedet då vi inte hade identifierat dem i det skedet. Den skickades dock ut senare och endast Liljeholmens AVC har hittills besvarat enkäten. AVC/Liljeholmens vårdcentral Liljeholmens AVC är involverad i två forsknings/utvecklingsprojekt inom psykisk ohälsa: Sida 45

47 GAD-behandling i primärvård samt strukturerad diagnostik i samarbete med Kompetenscentrum Psykoterapi. Utbildning i MCT och IUT har hållits där även psykologer/psykoterapeuter från andra verksamheter bjudits in Läkemedelsberoende, pilot i att utveckla fortbildning och verksamhetsstöd bland annat med kvalitetsuppföljning och återkoppling av kvalitetsindikatorer i samarbete med Beroendekliniken. Det ingår i en större studie där även remissvägar och samverkan primärvård och beroendeklinik ingår Verksamhetsområde Psykiatri Verksamhetsområde psykiatri är en av fem verksamhetsområden inom SLSO och samlar totalt nio enheter. Alla verksamhetsområden har många olika egna projekt och ordinarie arbetet som handlar om kunskapsstyrning. De senaste åren har via statliga stimulansmedel många projekt bedrivits inom området med framgång, såsom delaktigheten i nationella självskadeprojektet. På verksamhetsområdesövergripande nivå drivs ett antal gemensamma frågor, till exempel har de under den senaste tiden arbetat med: Standardiserade vårdprocesser för öppenvårds- och heldygnsinsatser för ADHD, ASD, Beroende, Bipolär, Depression, EIPS, Psykos, Ångest, OCD och PTSD. Ätstörning är på gång. Etablerad struktur för årsvis uppföljning av följsamhet till vårdprocess och patientutfall, samt revidering av vårdprocesserna utifrån kunskapsutvecklingen i samarbete med forskare från CPF. Etablerad struktur för brukarinflytande och patientforum i alla verksamheter. Kompetensutvecklingsprogram för sjuksköterskor i alla verksamheter och för psykologer (med BUP som pilot) Diagnosspecifikt informationsmaterial till patienter kring vårdprocesserna. Konceptprogram för vårdavdelning, typrum. Psykiatri i somatiken/somatisk ohälsa i psykiatrin Kompetensförsörjning kring flykt, exil och trauma hos asylsökande och patienter i migration Verksamhetsområde psykiatri har organiserat styrning av gemensamma frågor genom formandet av fem beredningsgrupper, där någon eller några verksamhetschefer tar ansvar för ett frågeområde tillsammans med personer i ledningsstödet. Arbetet struktureras kring (1) vårdutveckling, (2) uppföljning, (3) ehälsa och kommunikation, (4) patientsäkerhet samt (5) HR, utbildning och kompetensförsörjning. Nedan beskrivs ett antal projekt som bedrivs för tillfället med särskild koppling till psykisk hälsa. Inom ramen för vårdutveckling bedrivs ett utvecklingsarbete inom området suicid genom bland annat utbildningar, dokumentationsriktlinjer samt uppföljning och stöd till anhöriga. Dessutom utvecklar de tidsramar för ADHDprocessens för standardiserade processer vid NP-utredning. De arbetar också Sida 46

48 för att förstärka samverka mellan psykiatri, Habilitering & hälsa kring ASD och Prisma. Inom ehälsoutveckling och kommunikation undersöks psykiatrins deltagande i FVM och en förstudie genomförs för Psykiatri direkt. Inom patientsäkerhet genomförs också en riskanalys gällande ny utskrivningslag. Det finns totalt fem allmänpsykiatriska kliniker (NSP, PNV, PSV, PSS och PCS) och fyra med länsövergripande uppdrag (BCS, SCÄ, RPV och BUP) och en beskrivning av dessa följer nedan. Norra Stockholm psykiatri (NSP) Bedriver specialiserad öppen- och heldygnsvård, samt akutvård. De har dock inget särskilt uppdrag inom kunskapsstyrning. Psykiatri Nordväst (PNV) Bedriver öppna mottagningar och har specialistvård i anslutning till Danderyds sjukhus, ST: Görans sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset, men inget specifikt kunskapsstyrningsuppdrag. Psykiatri Sydväst (PSV) Lokala avdelningar och mottagningar vid Karolinska universitetssjukhuset och Huddinge sjukhus. Samarbetar med KI och CPF i undervisning för landstinget, men har inget specifikt kunskapsstyrningsuppdrag. OCD-programmet, internetpsykiatri och affektiva mottagningen är tre nationellt framstående kompetenscentrum inom psykisk hälsa. Medlemmar i dessa tre har medverkat både inom SLL och nationellt. Enheten för internetpsykiatri har lång erfarenhet av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi, som kan användas som exempel vid önskemål om spridning av metoden. Psykiatri Södra Stockholm (PSS) Bedriver psykiatrisk specialistvård inom SLSO med heldygnsvård, öppenvård och psykosvård i södra Stockholm. Har också en FoUenhet som tar fram kunskapsunderlag genom rapporter. Psykiatricentrum Södertälje (PCS) Har mottagning vid Södertälje sjukhus utifrån de två enheterna neuropsykiatri och konsultations- och mottagningsenheten. Sida 47

49 Rättspsykiatri Vård Stockholm (RPV) Behandlar domstolsöverlämnade patienter eller personer från kriminalvården med att förbättra psykisk hälsa och minska återfall men har Inget särskilt uppdrag inom kunskapsstyrning. Beroendecentrum (BCS) Bedriver specialistmottagning inom landsting för beroende av alkohol, droger, läkemedel och spel. Utvecklar kvalitetsindikatorer både nationellt och regionalt, har ett system för förbättringsarbete, processuppföljning och dokumentation. Förbättringsarbeten inom området beroende inom specialiserad beroendevård och primärvård - nätverkssjukvård. Återrapportering och statistik till enheter och ledningsgrupper via SBR och primärvårdskvalitet till SLSO och privata aktörer. Samarbete med Socialstyrelsen angående nationella riktlinjer och med psykiatristöd. Medverkar i fortbildning och utbildning av klinisk personal och studenter om beroende. Stockholms centrum för Ätstörningar (SCÄ) Specialistklinik som bedriver öppenvård, närvård etc. Både frivilligbehandling och tvångsbehandling. Inom kunskapsstyrning psykisk hälsa arbetar de med vård, utveckling och forskning. Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och Ungdomspsykiatrin bedriver både mottagning och forskning och samfinansieras av SLL och KI. Arbetet med kunskapsstyrning sker bland annat genom ett nationellt kvalitetsregister som heter Q-BUP. KIND KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utbildning och utveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD och autism. Detta verkar vid Karolinska Institutet och den kliniskt behandlande enheten inom KIND är BUP KIND. I Stockholm bedrivs inom ramen för BUP KINDs verksamhet två projekt, KONTAKT (social färdighetsträning i grupp) och KITE (neuro-feedback och arbetsminnesträning). Tillsammans med BUP OCD och BUP CPF ingår BUP KIND i Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum. Där bedrivs klinisk forskning inom exempelvis internetförmedlad behandling och läkemedelsbehandling. Sida 48

50 Kvalitetsregister De psykiatriska kvalitetsregistren är liksom inom andra sjukdomsområden nationella resurser men fem av de åtta psykiatriska kvalitetsregistren har sin hemvist i SLSO. Det betyder bland annat att de har sin CPUA och registerhållare inom SLSO och vissa är närmare kopplade till olika verksamheter, såsom t ex Riksät till CPF och Siber till internetpsykiatrin i Huddinge. Registerhållarna framhåller själva att detta är en styrka för Stockholm då det förenklar utveckling såsom t ex journalintegration och datahantering. Nedan följer en beskrivning av de centrala kvalitetsregister som identifierats, inom eller utom VO psykiatri. Som övergripande fördjupning av kvalitetsregistrens roll vid kunskapsstyrning har information från en intervju med Riksät samlats in, men även via andra samordnare och registerhållare, där bland annat följande framkom: God täckningsgrad jämfört med resten av landet Dock stor skillnad i hur de används av olika aktörer Det intellektuella kvalitetsregisterarbetet kan markant förbättra vårdens kvalitet och jämlikhet Kvalitetsregistren måste tidigt integreras i arbetet med NPO Centralt är att skapa god överförbarhet Riktlinjer kring PROM och PREM Tydligt ansvar på kontaktperson kopplat till NPO Som exempel nämndes att Capio och Mando använt Riksät med 50 procents täckningsgrad och Praktikertjänst använder Busa, BipoläR och PsykosR (baserat i Uppsala). Nulägesanalysen beskriver nedan data för täckningsgrad. Detta ska dock beaktas med stor försiktighet då de är kraftigt beroende av gränsdragningar kring definitioner av registrens beståndsdelar. En låg täckningsgrad är visserligen ett problem, men tolkningen av detta kan inte enbart göras utifrån den övergripande täckningsgraden som redovisas här. Detta behöver därför undersökas vidare och ett mer samlat sätt att beskriva täckningsgrad bör arbetas fram. SIBER Siber är ett nationellt kvalitetsregister för internet-förmedlat stöd och behandling, med fokus på ångest och depression inom psykiatri och primärvård. Inom kunskapsstöd har de tagit fram en modell för och granskning av internetförmedlade program för behandling av ångest och depression. Inom utredningar ger de ut rekommendationer avseende PROM (Patient Reported Outcome Measures) för psykisk hälsa för nationell användning inom ikbt. Har också ett återkopplingssystem för ordnat införande som stöd till ledning och chef. Sida 49

51 I Stockholm har de sin hemvist under Psykiatri sydväst. Deras täckningsgrad är cirka 99 procent. RIKSÄT Riksät är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ätstörningsvården. De dokumenterar klinisk information, kliniska nyckeltal, typ av behandlingsinsatser, utfall av behandling och patienternas upplevelser av behandlingar. Informationen är underlag för kvalitetssäkring, förbättringsarbete och verksamhetsstyrning. Riksät har en koppling till Centrum för psykiatriforskning (CPF). Vad gäller nyregistreringar har Riksät över 95 procents täckningsgrad och för uppföljningsregister under 50 procent. QBUP Är en kandidat till nationellt kvalitetsregister, baserat på BUP:s egna journalsystem, där var tredje BUP-patient är registrerad. Deras täckningsgrad överstiger 95 procent. Har sin hemvist under BUP. SBR Svenskt beroenderegister är ett nationellt kvalitetsregister för beroendevården och gör det möjligt att utvärdera och jämföra kvaliteten på beroendevården i hela Sverige. Registrets samlar data från den specialiserade beroendevården tillbaka till Detta utvärderas sedan mot Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. De samverkar nära med svensk förening för beroendemedicin och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Deras täckningsgrad ligger i dagsläget på 53 procent men förväntas öka när SLL inför opt-out. Registret har sin hemvist under beroendecentrum. BUSA Nationellt kvalitetsregister för ADHD-kartläggning. Arbetar med kunskapsstyrning genom att samla in och analysera data i sina register för att identifiera eventuella skillnader i landet, men också behandlingsresultat. BUSA har också deltagit i nationella programrådet för ADHD på SKL, rådet är nedlagt men ska drivas vidare i annan form. Täckningsgraden ligger på 5 procent. Centrumbildningar inom SLSO Akademiskt primärvårdscentrum (APC) Akademiskt Primärvårdscentrum (tidigare CEFAM) bedriver forskning, utbildning och utveckling i samverkan med universitet, för att stödja forskningen och utvecklingsarbetet inom primärvården. De samverkar med Sida 50

52 Gustavsbergs vårdcentral som har uppdraget som kompetenscentrum för psykisk ohälsa i primärvården. I APC:s nätverk finns 8 akademiska vårdcentraler varav en, Gustavsbergs vårdcentral, har ett deluppdrag som kompetenscentrum för psykisk ohälsa i primärvården. Inom APC finns också en fortbildningsavdelning där utbildning inom många yrkeskategorier inom primärvården bedrivs. Detta sker på beställning från vårdenheten (exempelvis vårdcentralen) och tillsammans utvecklar de nya verktyg och kvalitetsindikatorer. APC samverkar med institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Centrum för psykiatriforskning (CPF) Centrum för Psykiatriforskning drivs gemensamt av SLSO och Karolinska Institutet och bedriver forskning, utveckling och utbildning. De ansvarar dels för psykiatridelen inom de vårdutbildningar som erbjuds vid Karolinska Institutet (läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, fysioterapeutprogrammet med flera) och dels för fortbildning riktad till personal som i sina verksamheter möter psykisk sjukdom eller ohälsa. En del av CPF utgörs av kompetenscentrum för psykoterapi som tillsammans med KI bedriver utbildning i psykoterapi (de samverkar med institutionen neurovetenskap och institutionen för kvinnors/barns hälsa vid Karolinska Institutet). Tillsammans med den psykiatriska vården inom SLL driver CPF också utvecklings-/förbättringsarbete riktad mot de psykiatriska vårdenheterna. Centrum för Hälsoekonomi, Informatik och Sjukvårdsforskning (CHIS) Centrum för Hälsoekonomi, Informatik och Sjukvårdsforskning (CHIS) består av två enheter: Hälsoekonomi och NASP, varav den sistnämnda arbetar med forskning om suicid och prevention av psykisk ohälsa. De har även ett uppdrag inom effektivisering av vårdprocesser och bevakning av reformer inom hälsooch sjukvården. Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Den regionala delen av NASP (vid SLSO) har ett integrerat samarbete och är samlokaliserad med den nationella delen av NASP (inordnat under Karolinska Institutet, Institutionen LIME). NASP verkar för att minska antalet självmord och självmordsförsök genom att undanröja omständigheter som leder till självmordsförsök och tidigt bryta negativa trender hos utsatta Sida 51

53 grupper samt öka kunskapsnivån om självmord. Metoder för självmordsprevention utvecklas genom att implementera och utvärdera befolkningsinriktade insatser. Inom kunskapsspridningsuppdraget ingår att stötta olika aktörer som har möjligheten att arbeta suicidpreventivt (t.ex. frivilliga organisationer, eller aktörer inom SLL och länets kommuner). Verksamheten delas in i tre områden; forskning, informationsspridning och undervisning. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att bidra till en god och jämlik hälsa. CES arbetar inom en rad olika ämnesområden, bland annat psykisk ohälsa. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin bedriver kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom policyrekommendationer och stöd till resursanvändning för evidens i vården. De samarbetar med myndigheter, kommuner, universitet och landsting och fungerar som ett av länets tre kunskapscentrum (de andra inom arbetsmiljömedicin och hälsoekonomi) för epidemiologi. De samverkar också med institutionen för folkhälsovetenskap vis Karolinska institutet. Psykisk hälsa är en enhet inom CES som fokuserar på epidemiologisk kartläggning av psykisk hälsa/ohälsa, förebyggande arbete och tidiga interventioner. De tillhandhåller epidemiologiska sammanställningar och analyser av hälsoläget grundade på registerdata och enkätundersökningar (t.ex. Folkhälsoenkäten). Syftet är att följa utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa i länet, fördelning i olika grupper/geografiska områden och att analysera orsaker. Det övergripande målet är att utveckla preventiva metoder. Ett växande användningsområde baserat på registerdata är också att utföra uppföljningar av insatser och interventioner. Även analyser av vårdkonsumtion för att säkerställa vård på lika villkor utförs inom enheten. Förutom denna epidemiologiskt inriktade verksamhet har enheten en mer tillämpad verksamhet med inriktning mot prevention. I detta arbete ingår att hålla sig ajour med verksamma metoder för prevention, vid behov anpassa dem till svenska förhållanden och implementera desamma. Fokus för detta arbete ligger framförallt på småbarnsåren. De är också engagerade i arbetet kring tidiga interventioner inom Första linjen psykisk ohälsa i SLL för både barn och vuxna. När det gäller tillämpat stöd inom prevention erbjuder CES exempelvis tjänsten elevhälsoportalen. Elevhälsoportalen stödjer skolor att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolmiljön. Här får skolans personal tillgång till digitala verktyg och material för att utveckla ett hälsofrämjande arbete som bygger på vetenskaplig grund. I portalen finns aktuell forskning samlat om hälsofrämjande, strukturella insatser i skolmiljön och delat in dem i olika hälsoområden, bl.a. psykisk hälsa. Syftet är att skolan med hjälp av materialet och verktygen på ett enkelt sätt ska kunna planera, Sida 52

54 genomföra och utvärdera insatserna efter behov, som en del av sitt strategiska hälsofrämjande och förebyggande arbete. Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) Centrum för arbets- och miljömedicin arbetar med kunskapsuppbyggnad avseende prevention och intervention av arbetsrelaterad psykisk ohälsa samt individutredning vid arbetsskadefrågeställning, misstänkt kränkande särbehandling på arbetsplatsen samt kortare utredning och stöd vid tidig arbetsrelaterad psykisk ohälsa (MiiNa-metoden). Stöd avseende metoder att kartlägga, utreda och implementera motiverade åtgärder ges framförallt till företagshälsovård. Bevakning av psykosocialt ogynnsamma faktorer i arbetslivet sker bland annat genom medverkan i folkhälsoenkäten och presentation av dessa resultat i arbetsmiljörapporter. Projekt för att förbättra arbetsmiljön drivs i samarbete med Karolinska Institutet, för närvarande bland annat avseende personal i hemtjänsten. CAMM samverkar också med institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Transkulturellt centrum (TC) Arbetar med hälsovård, sjukvård och tandvård på uppdrag av SLSO (enheten för forskning och utveckling), med fokus på att förhindra att kulturskillnader eller bristande kunskaper i det svenska språket leder till ojämlikt bemötande. Huvudfokus är att förbättra hälsan i gruppen migranter och nyanlända. De utbildar och samarbetar med vårdgivare, kommuner, skolhälsovård och arbetsförmedling. Inom kunskapsstöd bedrivs utbildning till vårdpersonal, handledning, konsultationer, nätverksarbete och metodutveckling. Omvärldsbevakning ingår inte i uppdrag från SLL men bedrivs ändå med externa medel. Inom utvecklingsarbete arbetar de med psykiatrisk diagnostik. Dessutom är de samtalspartner till ledning och chef i form av beställare. Transkulturellt centrum har omfattande kunskap om psykisk ohälsa bland nyanlända och migranter och har bidragit med mycket kunskap inom området i det nationella arbete som bedrivits av SKL. Kunskapsstyrning inom Karolinska Institutet Samtliga centrumbildningar inom SLSO bedriver samarbete med institutioner vid Karolinska Institutet. Dessa institutioner beskrivs kortfattat nedan. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Som ett av de största instituten vid Karolinska Institutet bedrivs forskning och utbildning inom områdena allmänmedicin, geriatrik och åldrande samt vårdvetenskap. Dessutom samverkar de med APC. Sida 53

55 Institutionen för miljömedicin (IMM) IMM bedriver forskning och utbildning inom miljömedicin. De är också ett nationellt expertorgan inom miljömedicinsk riskbedömning och samarbetar med CAMM. Dess fyra huvudområden är epidemiologi, toxikologi, fysiologi samt miljö- och arbetsmedicin. Institutionen för folkhälsovetenskap Vid institutionen för folkhälsovetenskap, som samarbetar CES, forskas och utbildas kring hälsans determinanter på befolkningsnivå för att utvärdera individinriktade insatser. Hälsoekonomi, hälsosystem och implementeringsforskning ingår också i institutionens verksamhet, liksom utbildning inom KI. Institutionen för klinisk neurovetenskap Neuro samverkar med CPF och bedriver forskning och utbildning på KI om nervsystemet. Dess fyra huvudområden är kognitiv neurovetenskap, molekylära och genetiska sjukdomsmekanismer, nervcellernas utveckling, biologi och patologi samt neuronala nätverk och beteende. Institutionen för kvinnors/barns hälsa (KBH) KBH bedriver forskning utifrån tio avdelningar med stark klinisk förankring. De samarbetar med CPF och bedriver utbildning på läkarprogrammet, barnmorskeprogrammet, inom specialistutbildningen för barnsjuksköterskor och forskarutbildningen vid alla institutioner. Lime Lärande, informatik, management och etik (LIME) bedriver forskning och utbildning med syfte att implementera forskningsrön i praktiskt folkhälsoarbete, dvs. inte bara kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Kunskapsstyrning inom kommunerna I detta avsnitt följer först en beskrivning av Stockholm Stads FoU-enhet, eftersom den inte faller under de regionala FoU-enheterna, och Stockholm Stads socialtjänstakademi som arbetar i mycket nära samverkan. Sedan följer en beskrivning av de kommuner som arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Sida 54

56 Figur 31. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - Kommuner. FoU Stockholms Stad Arbetar med verksamhetsutveckling som komplement till det arbete som redan bedrivs vid statliga myndigheter. Socialnämnden antar årligen en FoU-plan med årets prioriteringar och arbetet leds sedan av ett FoU-råd. Stockholms stads socialtjänstakademi Integrerar universitet, myndigheter och landsting för prevention, socialt arbete och kriminologi. Dess övergripande syfte är att stärka kopplingen mellan forskning och praktik genom att låta ny kunskap nå ut i verksamheterna. Dess ledamöter kan också föreslå viktiga områden till stadens FoU-verksamhet. Nedan följer en kort sammanställning på kommuner som angett att de arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. De som inte finns med har antingen inte besvarat enkäten eller angett att de inte specifikt arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Botkyrka kommun Arbetar utifrån länsgemensam handlingsplan och bidrar genom närvaro vid olika nätverk. Arbetar också med att implementera IBIC för kvalitetssäkring av arbetsmetoder som ESL och MI. Sida 55

57 Järfälla kommun Ser över möjligheten att ge utbildning om psykisk ohälsa till personal inom socialtjänst, skolpersonal, personal på kommunens fritidsgårdar. De planerar att ta fram underlag för mätindikatorer för barn som har missbruk eller psykisk sjukdom. Projekt har påbörjats med målsättning att skapa en elevhälsobaserad första linjens psykiatri. Kommunen har dessutom en handlingsplan under arbete. Huddinge kommun Inom kunskapsstöd sprider de information om metoder och länsövergripande handlingsplanerbaserat på GIRFEC-arbetet i Skottland. De arbetar också med uppföljning (socialtjänsten), utvecklingsarbete (brukarinflytande inom socialpsykiatrin), och chefsstöd (BUS, lokala samrådet). Lidingö Stad Framarbetade en handlingsplan under 2017 som snart publiceras på kommunens hemsida. Finns också en barn- och unga-plan där lärande- och kulturförvaltningen arbetar. Dessutom pågår arbete med implementering av GIRFEC, med Skottland som förebild. Nacka kommun Inleder ett systematiskt kvalitetsarbete under 2018 och skapar nya insatser genom uppdrag psykisk hälsa. Nykvarn kommun Uppstart av eget boende för personer med psykisk ohälsa. Kommunen behöver stöd vid uppbyggnad av verksamheter kopplade till psykisk ohälsa och ser fram emot att ta del av den evidens som ett resurscentrum kan tillföra. Nynäshamn kommun Samordnaren står för viss omvärldsbevakning, samordning av de projekt som finns inom psykisk hälsa. Dessutom finns en verksamhetsplan med uppföljning och utvärdering, där är även det politiska systemet involverat. Sigtuna kommun Samarbetar med FoU och Carpe. Har haft utbildning för personal i motiverande samtal, ett självständigt liv och individuella placering och stöd. Dessutom Sida 56

58 bedrivs internt ett pågående arbetssätt för lärande inom organisationen. Följer upp brukarenkäter från SKL och medarbetarenkäter. Sollentuna kommun [Har i enkäten bekräftat att de arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa men specificerar inte mer noggrant hur] Sundbybergs stad [Har i enkäten bekräftat att de arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa men specificerar inte mer noggrant hur] Södertälje kommun [Har i enkäten bekräftat att de arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa men specificerar inte mer noggrant hur] Upplands Bro kommun Bedriver ett arbete för att få personalen att öka sin kompetens främst genom ny kunskap. Upplands Väsby kommun Seminarium med anhöriga, tillsatt en BISAM, månadsbrev för kunskapsspridning, deltar i FoU Nordväst, använder öppna jämförelser, arbetar med kvalitetsledning och för att minska skolfrånvaro. Individ- och familjeomsorgen (IFO) har strukturerat nätverksarbete som inkluderar psykisk ohälsa. Vallentuna kommun Socialförvaltningen driver ett projekt i form av bolotsverksamhet med syfte att stärka vård- och boendekedjan, i första hand för målgruppen vuxna hemlösa missbrukare och personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer med samsjuklighet. I andra hand vänder sig verksamheten till målgruppen barnfamiljer, unga vuxna och äldre i hemlöshet. Bolotsarna arbetar med stöduppdrag men även uppsökande och vräkningsförebyggande. Bolotsinsatsen kan även beviljas till våldsutsatta individer som placerats i skyddat boende. Sida 57

59 Värmdö kommun Arbetar med omvärldsbevakning, projektledning och utvärderingar. Driver också ett projekt kring skolfrånvaro inom enheten och finansieras av medel från uppdrag psykisk hälsa. Kunskapsstyrning bland privata aktörer Inom primärvården finns i Stockholm 138 privata vårdcentraler (67 procent av samtliga vårdcentraler i länet) och två inom Region Gotland (29 procent). Omkring hälften av alla patienter inom specialistvården får sin vård hos privata vårdgivare. Detta innebär särskilda utmaningar vad gäller sammanhållen kunskapsstyrning och bildandet av ett regionalt resurscentrum för psykisk hälsa. I Stockholm finns 182 (av 781) grundskolor och 92 (av 225) gymnasieskolor som bedrivs i friskoleform. På Gotland är det fem (av 34) respektive en (av två) som bedrivs som friskolor. Många av de identifierade aktörerna är själva utförare där några också arbetar med kunskapsspridning i en eller annan form. Kartläggningen av dessa enheter har endast påbörjats och är i detta stadium mycket övergripande. Viktigt att notera är att både CPF och APC har ett uppdrag att stötta alla verksamheter oberoende av driftsform. CPF bistår med implementering och stöd av exempelvis Lugna rummet, Frigör tid till vård och Självvald inläggning. APC ger fortbildning som riktar sig till de privata vårdcentralerna. Sida 58

60 Figur 32. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - privata aktörer. Kartläggningen över privata aktörer är en del som projektet kommer att behöva fördjupa under projektets gång. Se senare i rapporten under rubriken områden för vidare kartläggning. Många av de identifierade aktörerna är själva utförare där några också arbetar med kunskapsspridning i en eller annan form. När det kommer till kunskapsstyrning inom psykisk hälsa är de privata aktörerna inte lika framtonade i nuläget. Vissa erfarenheter finns dock att dra lärdom av, såsom ledningssystem och kvalitetsuppföljning. Detta grundar sig dock på en mycket preliminär kartläggning. Privata aktörer som arbetar med kunskapsstyrning Wemind Privat vårdgivare som arbetar med evidensbaserad psykiatri, bland annat arbete med KBT. Arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa men det framgår inte mer specifikt på vilket sätt. Praktikertjänst Praktikertjänst är en vårdgivare i koncernform med två huvudområden: tandvård samt hälso- och sjukvård i allmänhet. Inom hälso- och sjukvård har de ett tjugotal dotterbolag där ett är Praktikertjänst psykiatri, se nedan. Praktikertjänst psykiatri Har en praktikertjänst specifikt för psykiatri med fokus på unga: Kunskapsstöd: Omvärldsbevakning av ny forskning inom enheten, workshops kring tillgodogörande av relevant forskning. Deltagande i forskningsprojekt med koppling till KI, Örebro Universitet bl.a. (psykos, ätstörning bl.a.). Uppföljning/utvärdering: Strukturerat kvalitetsarbete inom ramen för avtal med SLL gällande utvärdering av vård och behandling Utvecklingsarbete: Förbättringsarbete och uppbyggnad av förbättringsorganisation som genomsyrar hela verksamheten i samarbete med QRC Stockholm. Stöd till implementering inom organisationen genom strukturerade metod och ramverk för implementering av evidensbaserad vård. Stöd till ledning och chef: Då vi har en kvalitetschef med adekvat kompetens inom kvalitets- och förbättringsarbetet styrs all den verksamheten via kvalitetschefsfunktionen som stödjer övriga chefer inom organisationen. Sida 59

61 Mando Vårdgivare med fokus på ätstörning, bulimi och övervikt utifrån speciell metod med fem kliniker i 3 länder. Utbildar, forskar och utvecklar dessutom men arbetar inte specifikt med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa, utom när det kommer till att sprida Mandometermetoden. Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) har ett driftsoberoende uppdrag att stötta vårdgivare inom ätstörning som del av CPF. Prima Vårdgivare inom psykiatri vid 15 mottagningar och 1 akutenhet med öppen- och heldygnsvård. Ersta Vårdgivare med målgrupp personer som ger vård eller har behov av särskild sekretess. Erstas arbete med kunskapsspridning innefattar insamling av kunskap och uppföljning av patienter, genomförde en seminarieserie om arbetsmiljö och stress för Ersta sjukhus ledningsgrupp. Har också haft föreläsningar för Ersta diakonis chefskollegium. Dessutom erbjuds kollegiala samtalsgrupper till arbetsplatser för att förebygga stressutlösta sjukdomar, ett arbete som måste pågå långsiktigt för att undvika återinsjuknande. Capio Capio Maria bedriver frivillig specialiserad beroendevård på uppdrag av SLL. Vill öka tillgänglighet och korta ledtider och arbetar med evidens i grunden. Kris- och traumacentrum Kris- och traumacentrum behandlar individer som utsatts för trauman. De sprider också kunskap genom utbildning, konsultation och forskning. Röda Korset Röda korset har centrum (RKC) med mottagning för nyanlända med traumatiska upplevelser. Ericastiftelsen Ericastiftelsen har psykologisk behandling av barn och unga, men också högskoleutbildning och forskning. Självständigt och i samarbete med andra Sida 60

62 lärosäten och vårdgivare sprider de också kunskap med målgrupp yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och pedagogik. De kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån barn och ungas perspektiv. Aleris Aleris är en vårdgivare som också finns i Norge och Danmark och är en av Stockholms största. Inom psykiatri bedrivs psykiatrisk öppenvårdsmottagning och mottagning vid vårdcentraler. De har också behandlingshem med rehabilitering för vuxna med psykiska funktionshinder. Dessutom bedrivs socialpsykiatri för psykiskt funktionshindrade i den egna kommunen. Familjeläkarna Familjeläkarna har läkarmottagningar och äldreboenden på olika ställen i Stockholm. Har ingen specifik inriktning mot kunskapsstyrning eller psykisk hälsa mm. Samverkansorganisationer inom kommun och landsting De landstings-kommunala samverkansorganen tillhör varken kommun eller landsting och bedriver någon form av arbete för att koordinera mellan huvudmännen. Ett antal aktörer som arbetar med detta har identifierats, och har ofta något specifikt intresseområde att tillgodose. Sida 61

63 Figur 33. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - landstings-kommunala samverkansorgan. Origo I samverkan med myndigheter och ideella organisationer ger de stöd/vägledning till personer som utsätts för hedersrelaterat förtryck. I arbetet ingår också kunskapsspridning så att ex. fler som arbetar med utsatta kan identifiera risker i tid. Origo arbetar dock inte specifikt med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Regionala samrådet för psykiatri-och beroende Finns till för att utveckla samverkan kring personer med missbruk/beroende, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Rådet består av chefstjänstemän från kommun, landsting, privata vårdgivare, kriminalvård, polis och länsstyrelse, Storsthlm och HSF. BUSSAM Tjänstemannagrupp som utgår från Storstockholm och landstinget och arbetar med frågor för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Grupp som träffas flera gånger per år för att utveckla samverkan kring barns individuella behov och har ett sekretariat kopplat till sig med tjänstemän från HSF och Storsthlm. Forum Carpe Kompetensutveckling kring funktionsvariation genom att stödja samverkan mellan kommun och landsting. Bedriver också utbildning på gymnasie- och högskolenivå. Arbetar delvis inom psykisk hälsa, har som huvudområde funktionsnedsättning, men kunskapsstöd och aktuell forskning om psykisk hälsa sprids också. Nestor Forskar och implementerar forskning om äldre bland annat genom utbildning för personal inom vård och äldreomsorg. Inom kunskapsstöd har de genomfört en längre webbutbildning om psykisk ohälsa hos äldre, med fokus på att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre och stöd till personer med psykisk ohälsa. Utbildningen är on-site för hemtjänstpersonal och biståndshandläggare. Inom kartläggning/analys/utvärdering/utveckling utvärderas en pilot om samtalsträffar kring existentiella frågor för att minska ensamhet. Dessutom analyserar äldre-fou:erna situationen för äldre över 65 år med risk för psykisk Sida 62

64 hälsa, när Nestor har deluppdraget att kartlägga samverkan mellan kommun och landsting. Samtliga FoU:er kommer gemensamt ta fram förslag på RSS ska se ut för kommunerna, ett viktigt steg för kunskapsstyrning över lag. Arbetet syftar till att stärka samverkan med kommuner och landsting och de har därför skapat mötesplatser där chefer med beslutsmandat verksamhetsutveckling från både kommun- och landstingsverksamhet. Äldrecentrum Kunskapscenter inom äldrevården för forskning och utveckling som vill öka kunskapen och se till att den används. Bedriver en webbutbildning för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, utbildar också personal som arbetar med äldre. Bedriver pilot i en kommun om psykisk hälsa hos äldre med samtalsträffar. Äldrecentrum är en stiftelse med SLL och Stockholms Stad som huvudmän, och arbetar främst på uppdrag från dessa, men även Socialdepartementet, SKL och Socialstyrelsen. Regionala forsknings- och utvecklingsenheter Det finns fyra regionala FoU-enheter. FoU Södertörn, FoU Nordväst, FoU Nordost och FoU nu samägs dessa var för sig av ett antal kommuner. Dess styrgrupper består antingen av tjänstemän eller både tjänstemän och politiker från varje kommun för sig där ofta en kommun har huvudmannaansvar. Deras uppdrag beslutas av styrgruppen med representanter från kommunerna och är ofta generellt inom både forskning och kunskapsstyrning. Syftet med FoUenheterna varierar men är ofta att sprida goda exempel mellan kommunernas Socialtjänst och IFO, men även arbete med funktionsnedsättning och äldrevård. Tillsammans arbetar de fyra regionala FoU-enheterna med ett projekt inom Uppdrag psykisk hälsa 65+. Detta projekt pågår idag och består av följande fyra delar (där varje enhet har ett ansvarsområde): 1. Undersöka vilka stödinsatser som ges för äldre med psykisk ohälsa samt vilka förebyggande stödinsatser som ges till gruppen som riskerar psykisk ohälsa 2. Kartlägga samverkan mellan kommuner och landsting 3. Beskriva förutsättningar hos personal (i hemtjänst, socialtjänst och primärvård) för att upptäcka signaler om, och att initiera åtgärd vid, psykisk ohälsa 4. Beskriva vilka erfarenheter representanter för patient, brukar- och anhörigorganisationer har av det stöd som ges från kommuner och landsting till personer över 65 år med psykisk ohälsa Ägandeformen ser olika ut för de olika FoU-enheterna, där exempelvis FoU nu ägs av SLL och regionens kommuner, FoU Nordost samordnas av StorSthlm (förutom kommunerna) och de FoU Nordväst och FoU Södertörn bara ägs av sina respektive kommuner. Sida 63

65 Under våren fördjupas arbetet med att kartlägga FoU-enheternas roll i elevhälsa, socialtjänst och RSS. Likaså hur de enheter som arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa gör det i praktiken när det kommer till kunskapsstöd, spridning, uppföljning, stöd i förbättringsarbete, implementering och chefsstöd. FoU Nordväst Arbetar brett med arbetsmarknadsinsatser och psykiskt bistånd med familjer och personer med psykiska funktionsnedsättningar. Har inte besvarat enkäten. FoU Nordost Ansvarar för ett delprojekt inom uppdrag psykisk hälsa 65+, som är ett länsövergripande analysprojekt. Ansvarar för att beskriva förutsättningar hos personal för att upptäcka signaler om, och initiera åtgärd vid, psykisk hälsa. De andra tre delprojekten rör stödinsatser för äldre, kartläggning av samverkan och patient- brukar- och anhörigmedverkan. Har region StorSthlm (KSL) som samordnare och är en sammanslagning med tidigare Seniorum som också har samarbete med SLL. FoU NU Integrerar vetenskapliga metoder i daglig praktik och försöker lösa rekryteringsproblematik. Samägs av sju kommuner och SLL. Har satt igång fördjupad analys av psykisk ohälsa hos äldre som del av projektet uppdrag psykisk hälsa, samordnat med andra FoU:er i länet. Vill undersöka förebyggande insatser, stödinsatser, samverkan mellan kommuner och landsting, arbetsförhållanden i relevanta områden och samla in erfarenheter från övriga landet. FoU Södertörn Uppger i enkäten att de inte specifikt arbetar med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Enligt deras verksamhetsplan arbetar de dock med kunskapsspridning generellt avseende metoder, arbetssätt och innovationer i kommunerna. Detta sker via rapporter, arbetsmaterial, föreläsningar, konferenser, workshops etc. Sida 64

66 Kunskapsstyrning inom Norrtälje Figur 34. Huvudsakliga aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Stockholms län - Norrtälje. Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (egen myndighet) och driver Norrtälje sjukhus. Vårdbolaget, som är samfinansierat av Norrtälje kommun och SLL och ska förbättra vårdkvaliteten genom stärkt samverkan. KSON har fullt ansvar för LSS och äldreomsorg, men även annat vårdgivande inom kommunen. FOUU-enheten arbetar lokalt med forskning, utveckling och utbildning inom Tiohundras olika verksamheter i Norrtälje kommun. Stödjer också lokala forskningsprojekt och kompetenshöjande insatser. Vill skapa en arena för gränsöverskridande samarbeten och erfarenhetsutbyten. Sida 65

67 Kunskapsstyrning vid Patient- brukar- och anhörigföreningar (PBA) Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH har ett lokalt nätverk i Stockholms län, NSPH Stockholms län, som består av ett antal medlemsföreningar: RSMH Sthlms län, IFS Sthlm, Attention Sthlms län, OCD-föreningen Sthlms län, FMN Storstockholm, Fountain House Stockholm, Frisk & Fri, ÅSS Sthlm, Balans Sthlm och RFHL (adjungerad). Förutom föreningar som är anslutna till NSPH Stockholms läns finns även följande patient- och brukarföreningar inom området psykisk hälsa: Brukarföreningen Equal SPES Suicide Zero, Tilia Maskrosbarn MIND Autism & Aspergerföreningen Stockholms Län Sida 66

68 Kunskapsstyrning inom region Gotland En mycket preliminär och översiktlig organisationskarta har tagits fram för kunskapsstyrningen inom Gotlands landsting (Figur 35). Sedan följer en beskrivning av de mest relevanta enheterna för kunskapsstyrning inom Gotland. Figur 35. Aktörer inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Region Gotland - översiktlig bild. RSS är centrala för kunskapsstyrningen och har tagit fram handlingsplanen för implementering av UPH utifrån riktlinjer från HSF/HSN. RSS Gotland En nyckelaktör för kunskapsstyrning på Gotland är regional samverkans- och stödstruktur (RSS), som delas upp i BarnSam som har fokus på åldersgruppen 0 24 år och VuxenSam som fokuserar på vuxna och äldre. RSS ska vara dialogpartner och länk mellan nationell, regional och lokal nivå så att initiativ fångas från såväl verksamheter som nationella institutioner. I styrgruppen för RSS sitter representanter för centrala organisationer/verksamheter inom Region Gotland. Bland annat ingår socialdirektören, avdelningschefen för individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvårdsdirektören, verksamhetsområdeschefen för psykiatri, utbildningsdirektören, chefen för barn- och elevhälsan, chefen för enheten för social hållbarhet, chefen för enheten för utveckling och kvalitet, regiondirektören och verksamhetsledare för BarnSam och VuxenSam. RSS samlar därmed motsvarande landsting, kommun, skola och barn- och elevhälsa och har en viktig roll i kunskapsstyrning. Sida 67

69 Samverkansstrukturen RSS ska skapa förutsättningar för en samordnad och effektiv kunskapsstyrning genom att prioritera gemensamma utvecklingsområden, samordna processer och lösa komplexa, gränsöverskridande uppgifter med individens bästa för ögonen. Via BarnSam och VuxenSam ska RSS erbjuda långsiktigt stöd för samordnad kunskapsutveckling, underlätta implementering av riktlinjer och ny kunskap samt arbeta med uppföljning och utvärdering. I uppdraget för RSS ingår också att kommunicera beslut, kunskap och resultat och skapa underlag för politisk styrning. BarnSam och VuxenSam Uppdraget för BarnSam och VuxenSam inom regional samverkans- och stödstruktur innebär att genom samordnad beredning, ledning och styrning, initiera och driva utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskap för att verksamheterna ska kunna tillhandahålla stöd och insatser i samverkan för personer i alla åldrar i riskgrupper med komplexa och sammansatta behov. Utgångspunkten för arbetet i BarnSam och VuxenSam är gemensamma överenskommelser och avtal. Minst två av de ingående förvaltningarna ska vara berörda. Barnnätverket och Vuxennätverket utgör viktiga delar av BarnSam och VuxenSam. Nätverken består av verksamhetsnära chefer från berörda verksamheter, det vill säga hälso- och sjukvård och socialtjänst och i barnnätverket ingår även skola och barn- och elevhälsa. Nätverken möts månatligen för samarbete och samverkan. Det kan handla om att lyfta svårigheter och dilemman, utbyta erfarenheter, resonera kring behov av utveckling och få och dela information om aktuellt läge i regionen. Inom nätverken arrangeras också utbildningar som ska möjliggöra ökad kunskap och samsyn i frågor som är av gemensamt intresse. Fokus för nätverken är komplexa svårigheter där behov av sammansatt stöd föreligger varför de frågor som tas upp bör vara av intresse för fler förvaltningar. Problem och förslag till utveckling som endast berör en förvaltning/verksamhet ska i första hand hanteras internt. BarnSam arbetar specifikt med att ta fram kunskapsunderlag till politiker och tjänstemän, sprida information om ny forskning och nya arbetssätt, stötta implementering av nya riktlinjer och metoder samt uppföljning av utvecklingsarbete om barn och ungas mående. BarnSam har ett undernätverk som heter barnnätverket och agerar operativ med BarnSams verksamhet. Barnnätverket sammanträder en gång i månaden i ärenden där mer än en förvaltning berörs. I arbetet ingår socialtjänst, skola och elevhälsa. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Gotland HSF har inom psykisk hälsa aviserat stöd till riktade insatser i och med UPH och nämnden ser det som prioritera att implementera arbetet. En handlingsplan har tagits fram inom Region Gotland. Några exempel på utvecklingsområde är Sida 68

70 att stärka patienternas delaktighet i den egna vården, socialpsykiatri, första linjens insatser och suicidprevention. RSS har tagit fram denna handlingsplan och kommer årligen följa upp densamma. Patient- brukar- och anhörigföreningar (PBA) Flera av patient- brukar- och anhörigföreningar som finns i Stockholm verkar också på Gotland. Nedan följer en lista på PBA som verkar på Gotland. SPES Maskrosbarn Suicide Zero Autism & Aspergerföreningen Gotland RSMH Gotland IFS Gotland Attention Gotland OCD-föreningen Gotland FMN Gotland Frisk & Fri Balans Gotland Patient- och brukarmedverkan Ökat patient- och brukarinflytande är del av en global rörelse mot ökad patientcentrering av hälso- och sjukvården. Denna utveckling har till stor del drivits av att patienter, brukare, deras närstående och företrädare organiserat sig för att öka förutsättningar för delaktighet i den egna vården, i vårdutveckling och vårdens styrning och ledning. I takt med att en förändring börjat ske på vissa håll har även huvudmän och vårdgivare börjat se värdet av att i högre utsträckning involvera patienten i vårdens utformning, planering och produktion. Hittills har patient- och brukarmedverkan huvudsakligen fokuserat på att involvera patienten/brukaren i själva vårdmötet, att låta patienten/brukaren komma till tals i utformningen av sin egen vård. Men inom allt fler hälso- och sjukvårdssystem börjar man nu även involvera patient- och brukarorganisationer i utformningen och planeringen av vården. Exempelvis visar forskning i USA och England, genom den brittiska National Institute for Health Research (NIHR) och amerikanska Patient Centered Outcomes Research Institute (PCORI), att patientinflytande över forskningsprioriteringar alltmer blir en självklarhet. Även hos europeiska forskningsfonder, som Innovative Medicines Initiative (IMI), ökar patientinvolveringen. Sida 69

71 I Sverige prioriteras och resurssätts partnerskap med patienter i sin egen vårdsituation, i både utvecklingsarbete och i styrning och ledning, på många håll. Metoder för partnerskap som gör det möjligt att medskapa genom processer som co-design och co-production utvecklas. Metoderna tar med patienterna som medarbetare i projekt och uppdrag tidigt och innebär en hög grad av samarbete, tillit och stöd. Projektet har identifierat de patient- och brukarföreningar som bör vara delaktiga i kunskapsstyrningen av psykisk hälsa i Stockholm-Gotland. Dessa organisationer är informerade om projektet och att workshops är inplanerade under våren Involveringen av patient- och brukarföreningarna handlar delvis om vad ett resurscenter bör göra utifrån deras perspektiv och hur de kan vara delaktiga i utformningen av och arbetet med resurscentret. Men det handlar även om att föra en mer grundläggande diskussion om synen på kunskap. Vilken kunskap ska räknas i den nya kunskapsstyrningen? Räknas bara expertkunskap eller även den kunskap patienten själv har, dess delaktighet och vårdens förmåga att lära sig av patienterna? Region Stockholm-Gotland Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland RCC Stockholm Gotland har sedan etableringen för sex år sedan byggt upp och utvecklat en modell för systematisk samverkan med patient- och närståendeföreträdare inom cancervården, både när det gäller vårdmötet och kring cancerprevention. Ett flertal projekt och omfattande forskning pågår kring delaktighet, egenvård och personcentrering där flera patient- och närståenderepresentanter är anställda för att delta och leda. Inom ramen för modellen finns regionala processledare som är experter bland annat inom jämlik vård, egenvård, lärande och närståendeperspektiv. Dessa är resurspersoner för utvecklingsarbetet och arbetar nära vårdverksamheterna. Alla regionala patientorganisationer är representerade i ett patient- och närståenderåd som arbetar i nära dialog och samverkan med RCC:s ledning i alla relevanta frågor. Stockholm Stockholms läns landsting slår i budgeten för 2018 fast att patienten ska ses som en viktig resurs i vården och att patientföreträdare har möjlighet att delta i vårdutvecklingen. Den vård som erbjuds inom Stockholms läns landsting ska utgå från individen och ges med ett helhetsperspektiv på patienten. Patienten är ofta expert på sin egen sjukdom och ska ses som en viktig resurs i vården. Att möjligheten att bilda partnerskap med idéburna organisationer inom vårdområdet behöver utvecklas finns också uttryckt. Däremot finns inte särskilda avsatta resurser för hur detta ska ske ute i verksamheten. Sida 70

72 På många håll inom SLL arbetar man redan strukturerat med patient- och brukarmedverkan, se identifierade under Kunskapsstyrning vid Patientbrukar- och anhörigföreningar (PBA) ovan. Inom projektet Från för till med: partnerskap med patienter i HSF publicerades nyligen en genomgång av mer organiserad patientsamverkan inom landstinget, både inom beställarorganisationen och bland vårdgivarna. Nedan listas de enheter som identifierades inom detta projekt. Samverkansråd inom HSF Inom HSF finns flera samverkansråd, med olika roller och dialogpartners. De består av organisationer som företräder till exempel pensionärer, personer med funktionsnedsättningar eller personer med psykisk ohälsa. Råden träffas ungefär en gång i månaden för att både ge input till förvaltningens pågående arbete och för att driva egna frågor inom HSF. Rådet ges möjlighet att komma in tidigt i beslutsprocesser vilket ger förutsättningar för att synpunkter och erfarenheter tas tillvara. Patientsamverkan inom regionala vårdprogram Enheten Kunskapsstyrning och -stöd vid avdelningen Somatisk specialistvård tar tillsammans med Stockholms medicinska råd (SMR) och andra sakkunniga inom medicinska professionen fram regionala vårdprogram. Företrädare från berörda patientföreningar är med i arbetet, ofta i referensgrupper och ibland som talare vid seminarier och liknande. Psykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde erfarenhet av partnerskap Brukarinflytandesamordnare (BISAM) inom psykiatrin är anställda utifrån egen erfarenhet av psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. De ansvarar för att planera, organisera, leda, genomföra och dokumentera inflytandeaktiviteter på psykiatrienheter inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). I projektet Medarbetare med brukarerfarenhet, som utfördes vid Psykiatri Södra Stockholm och Norra Stockholms psykiatri, anställdes personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning med som uttalat kompetenskrav. Medarbetarna skulle vara öppna med sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Ett mål med projektet var bland annat att erbjuda patienter möjligheter att möta personer som återhämtat sig från allvarlig psykisk ohälsa. Syftet med det mötet är att förmedla hopp, öka kunskapen om vilka strategier som finns för återhämtning och att bredda personalens kunskap och kompetens. På ett flertal kliniker inom SLSO finns ett brukarråd. Där deltar utsedda medarbetare tillsammans med representanter från patient- och närståendeföreningar. Även BISAM finns på flera kliniker inom SLSO Sida 71

73 Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje aktivt partnerskap Norrtälje är bäst av länets sjukhus och högre än rikssnittet när det gäller delaktighet och involvering inom slutenvården säger Efva Lagerstedt vice Vd. Vårdbolaget Tiohundra arbetar för ökad patientsamverkan och delaktighet. De vill etablera ett partnerskap som innebär ökad jämlikhet mellan patient och vårdgivare och bjuder därför aktivt in patienter som partners i förbättringsarbeten, detta beskrivs i rapport i 2017 års patientsäkerhetsberättelse från Tiohundra. Primärvård i Stockholm samarbete med patientföreningar Primärvården i SLSO har sedan flera år ett samarbete med patientföreningar. Målsättningen är att lyssna in och föra dialog med patienterna när vården vidareutvecklas. Samarbetsorganet Handling Samverkan Omtanke i Stockholm (HSO) har flera patientrepresentanter i Värdelyftet Framtidens primärvård, som arbetar med att utveckla vårdprocesser. Identifierade utvecklingsområden inom kunskapsstyrning psykisk hälsa Som framgår av nulägesanalysen pågår redan nu arbetet med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa på många olika nivåer inom Region Stockholm-Gotland. Kunskapsstyrning innefattar de olika komponenter som nämns i inledningen till denna rapport (a) kunskapsstöd, (b) stöd till uppföljning och analys, och (c) stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap). En styrka för regionen är att det redan pågår mycket inom området och utmaningen blir en samordning av befintliga resurser för att stärka hela kedjan i kunskapsstyrningen. Det finns en konsensus bland de som projektet träffat hittills att mycket av dagens arbete som sker inom dessa områden kunde samordnas bättre för att få ut mer effekt av de insatser som bedrivs inom de olika delarna av kunskapsstyrningen och att visst dubbelarbete skulle kunna undvikas. Ett av de grundläggande syftena med hela nya kunskapsstyrningsmodellen och även delprojekt resurscentrum psykisk hälsa är att göra mer gemensamt på nationell nivå kring kunskapsstöd och metodstöd för att därmed kunna styra mer resurser till implementering/verksamhetsutveckling, och stöd till chefer för att nå ut med kunskap till patientmöten och patient/brukare i större utsträckning. Samtliga verksamhetsrepresentanter och grupper projektet träffat hittills ställer sig bakom detta syfte och delar bilden av att det är rätt väg att gå. Bristerna som identifierats hittills kan därför primärt sägas handla om samordning och en effektivare användning av resurser inom regionen. Sida 72

74 Dock kan efter inledande workshops, intervjuer med nyckelpersoner, möten och genomgång av befintligt analysmaterial och rapporter redan nu ett antal områden inom kunskapsstyrningen identifieras där kunskapsstyrningen och området psykisk hälsa bör stärkas. Se i beskrivning längre ned. Nulägesanalysen beskriver både generella brister inom området psykisk hälsa samt mer specifikt inom området kunskapsstyrning. Ett resurscentrum för psykisk hälsa och kunskapsstyrning kan givetvis inte hantera eller åtgärda alla de utvecklingsområden som finns inom området psykisk hälsa. Organisationsformer, politiska prioriteringar samt budgetar och vårdutbud styr till stor del över utvecklingen. Hur resurser fördelas och hur arbetssätt utvecklas inom verksamheter som arbetar med psykisk hälsa har förmodligen mycket större effekter på området än vad ett resurscentrum kommer att ha. Ett resurscentrum bör dock vara en del av hur styrning och ledning för dessa resurser görs med prioriteringar och vid eventuella omfördelningar av resurser eller omorganisationer samt även politiska beslut inom området. De hittills identifierade utmaningarna inom området psykisk hälsa kan grupperas inom följande fyra områden: Kunskapsstyrning kopplat till olika patientgrupper Kunskapsstyrning inom prevention/förebyggande åtgärder Kunskapsstyrning inom vård och behandling Övriga utvecklingsområden Utvecklingsområden med koppling till olika patientgrupper Ökningen av psykisk ohälsa för gruppen barn-och unga framstår generellt som en utmaning men här finns även regionala skillnader där vissa kommuner sticker ut. Könsmässigt så är unga flickor överrepresenterade. Vikten av att få ökad kunskap om barn och ungas psykiska ohälsa understryks av en undersökning om elevhälsan bland landets alla kommuner som SKL gjorde under 2015 (Rapport: Nuläge och utmaningar inom elevhälsan SKL). Kommunerna ombads i denna undersökning gradera olika utmaningar inom elevhälsan och 88 procent av respondenterna angav utmaningen att bemöta ökande psykisk ohälsa bland eleverna som en ganska stor eller mycket stor utmaning. Detta innebar att psykisk ohälsa angavs som den fjärde största utmaningen för elevhälsan, efter tre andra utmaningar som även de mycket väl kan innehålla komponenter av psykisk ohälsa: möta behoven hos nyanlända elever (95 procent), tillgodose behoven hos elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd (93 procent), utveckla inkludering av elever i behov av särskilt stöd (89 procent). Skolinspektionens kvalitetsgranskning av elevhälsan från 2015 visar sammantaget att elevhälsan i de granskade skolorna inte arbetar på ett sätt som fullt ut stödjer eleverna i att utveckla och bibehålla psykisk hälsa, eller i att Sida 73

75 bemöta och förhindra uppkomst av psykisk ohälsa. [22] Elevhälsans arbete i de granskade skolorna motsvarar därmed inte elevernas behov. 1 I granskningens elevenkät, där nära elever svarat, uppger många av eleverna att de under en period senaste året mått dåligt eller varit oroade på grund av otrygghet, stress, nedstämdhet eller annat, att de träffat skolpsykolog. Dessa negativa känslotillstånd är alla psykologiskt relaterade. Här har elevhälsan en viktig roll för att ge adekvat hjälp. Svårighetsgraden rörande elevernas erfarenheter har inte bedömts, men kan antas variera mellan relativt lindriga symptom och mer grava svårigheter. Från ett kommunalt perspektiv visar en rapport från Folkhälsomyndigheten att brister i skolans funktion troligen bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga [23]. De sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. Den stora andelen av neuropsykiatriska störningar, (ADHD, Autismspektrumstörningar) bland unga i Stockholm är anmärkningsvärd och bör undersökas ytterligare, För gruppen äldre finns stora behov av både kunskapsstöd, uppföljning, kompetenshöjning, framför allt inom primärvården. Gruppen med psykisk ohälsa som befinner sig mitt i livet och som står för en mycket stor andel av sjukskrivningar totalt sett har ökat mycket och endast en begränsad del av dessa patienter får en evidensbaserad behandling. Detta är känt i både internationella studier samt i Sverige och även i Stockholm. [14] Utvecklingsområden inom prevention/förebyggande åtgärder Allt fler, framförallt unga, söker vård för psykisk ohälsa. Frågan är hur samhällets strukturer ska bemöta behovet och främja den psykiska hälsan och hur kunskapsstyrningen inom regionen kan stärkas för att stödja en sådan utveckling. En diskussion kring detta kan ta sin utgångspunkt i en enkel modell kring olika nivåer av insatser som SKL har lanserat (Figur 36). 1 Det är 25 skolor som granskas, och rapporten kan således inte ge en nationell bild, ej heller en regional bild för Stockholm-Gotland, men kan ändå anses ge en indikation på vilka utmaningar som skolan och elevhälsan står inför Sida 74

76 Figur 36. Översiktlig modell över nivåer av insatser för att förebygga och behandla psykisk ohälsa Den översta delen i pyramiden utgörs av specialiserade insatser, det vill säga vård inom BUP och vuxenpsykiatrin. Bland barn och unga (0-17 år) är det idag ca 5.5 % i SLL som har kontakt med denna nivå. Den mellersta nivån utgörs av tidiga insatser. Här har primärvården och Första linjen en framträdande roll. I SLL har det sedan 2014 byggts upp Första linjen psykisk ohälsa barn och unga. År 2016 var det 2 % av målgruppen (0-17 år) som hade kontakt med fösta linjen d.v.s. hälften så många som inom specialistvården. Detta är det motsatta mönstret mot många andra specialiteter inom kroppsvården. En utvärdering har också visat att andelen besökare är lägre i områden med högre andel invandrare och låginkomsttagare. Mot bakgrund av detta står det klart att möjligheter till tidiga insatser måste stärkas för att nå fler individer samt bredare grupper (t.ex. migrantgrupper). Dessutom behöver program anpassade till första linjens behov, t.ex. föräldrastödsprogram med ett begränsat antal sessioner, utvecklas och spridas. Basen i triangeln utgörs av främjande och förebyggande arbete. Här råder för närvarande brist på bärande strukturer. Arbetet bedrivs fläckvis i kommuner (t.ex. socialtjänst, elevhälsa), frivilligorganisationer (tex Stadsmissionen, Ersta, Mind) och inom regioner/ landsting (t.ex. MVC, BVC) samt i sällsynta fall i samarbete mellan kommun och landsting (t.ex. Familjehus, UM). År 2010 sammanfattade SBU att det saknades evidens för undersökta främjande och förebyggande metoder. Sedan dess har dock utvecklingen gått framåt och år 2018 finns stöd för ett flertal metoder (se nedan). Däremot saknas ett samlat grepp för att tillhandahålla information om vilka metoder som bör användas samt en samordning mellan olika arenor. Sida 75

77 Det är angeläget att bemöta den psykiska ohälsan med metoder för vilka det finns evidens, oavsett nivå. Att fokusera på personer som redan utvecklat allvarliga psykiatriska tillstånd kommer inte på sikt att lösa problemen. För att uppnå aktivitet på alla nivåerna behöver dock resurser tillföras för att utveckla de tidiga insatserna inom första linjen ytterligare och, kanske framförallt, starta arbetet med att lägga grunden för ett strukturerat hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här behövs en samlande och förvaltande struktur med samarbete mellan kommuner och landsting samt en uppbyggnad av en kunskapsbank för att tillhandahålla information om verksamma metoder. Av Länsstyrelsen identifierade behov Länsstyrelsen i Stockholms län har inom området främjande och förebyggande arbete (preventionspaketet) identifierat ett behov av en liknande struktur som i den nya nationella kunskapsstyrningsmodellen. Det vill säga en starkare koppling och samverkan mellan det lokala, regionala och nationella samt mellan de olika delkomponenterna av kunskapsstyrning och i synnerhet mer satsning på stöd till implementering. Det handlar bland annat om utvärdering och spridning av validerade metoder och goda exempel, nationellt och regionalt tillsammans med ett långsiktigt förvaltande av metoder - både från det lokala och regionala till nationell nivå men även det omvända. Exempelvis kan det på lokal, regional nivå handla om projekt i enskilda kommuner som Länsstyrelsen stödjer, även med uppföljning och utvärdering kopplat till forskningsinstitut, där det vid avslut ofta saknas en förvaltande struktur eller organisation och fortsatt stöd i implementering. I kommundialoger som Länsstyrelsen arrangerar inom området prevention framkommer bland annat behov av: Stöd till analyser av kartläggningar Behov av att ta fram indikatorer för uppföljning Att utifrån analyserna föreslå åtgärder/metoder Analysera vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att införa dessa samt generellt stöd i implementering Uppföljning och utvärdering Ovan återfinns alla delkomponenter av kunskapsstyrningen vilket är relevanta aspekter av skapandet av ett regionalt resurscentrum för psykisk hälsa i samverkan mellan landsting och kommun. Länsstyrelsen har inte arbetat lika stor utsträckning med landstinget men är representerat i t ex BUSSAM där även viss samordning med kommunerna sker. Från landstingets sida vore det värdefullt att i större utsträckning ta del av Länsstyrelsens erbjudande inom preventionsområdet och vissa delar skulle kunna göras tillsammans med kommunerna, tex deltagande i relevanta utbildningar. Sida 76

78 Utvecklingsområden inom vård och behandling Projektet har ännu hunnit undersöka detta närmare och framför allt inte inom kommunernas verksamheter men vissa tydliga luckor framträder. Ett område är depression, ångest, stress och utbrändhet. Gruppen med depression och ångest är över hälften av alla patienter inom specialistvården, (psykiatrin) och här finns inget nationellt kvalitetsregister och därmed bristande uppföljning och kunskap jämfört med andra diagnoser. Inom primärvården framträder behovet av ökad kunskap om i vilken omfattning vårdprogram följs och vilka effekter behandlingen får som särskilt stort. Projektet Supra som nämnts i nulägesanalysen skulle på sikt kunna vara ett alternativ för bättre uppföljning inom detta område, eventuellt för både primärvård och specialistvård men det finns även möjligheter att bygga på kvalitetsregistret för internetbehandling, Siber. Inom primärvården finns bristande kompetens kring diagnostik för psykisk ohälsa. ST-utbildningarna tränar t ex inte specifikt i primärvård utan man randar i specialistvården vilket ger bristande förståelse för primärvårdskontexten med exempelvis sjukskrivningar. Inom ramen för de nya nationella arbetsgrupperna för vård-och insatsprogram ska det även skapas gemensamma metodstöd såsom processkartor, manualer och självhjälpsmaterial. Digitalisering och E-hälsa bör kopplas tydligare till kunskapsstyrning. Att koppla kunskapsstyrningen till arbetet med Stöd-och behandlingsplattformen som SKL utvecklat bör exempelvis prioriteras. De problem som bromsat utvecklingen med juridik, upphovsrättsliga frågor samt upphandlingar bör kunna hanteras inom ramen för det nya nationella arbetet och även kopplas ihop med ett regionalt och lokalt ordnat införande. Övriga utvecklingsområden Implementering och chefsstöd Implementering och chefsstöd finns en del i Stockholm men jämfört med andra komponenter inom kunskapsstyrning är detta mindre utvecklat. Patient- och anhörigmedverkan Kunskapsstyrningens förhållande till patient-och anhörigmedverkan framstår som ett tydligt prioriterat område. Både vad gäller framtagandet av kunskapsstöd där dock en del arbete redan pågår men även kring hur vården kan aggregera mer kunskap ur enskilda patientmöten. Kunskapsstyrning inom socialtjänsten I en lägesrapport om kunskapsstyrningen i socialtjänsten från 2017 framhålls att det finns viktiga och nödvändiga komponenter i socialtjänstens Sida 77

79 kunskapsstyrning som är svaga [24]. Några av utmaningarna för kunskapsstyrningen in om socialtjänsten: Oklarheter kring juridiskt stöd för systematisk uppföljning. Konsekvensen av detta är att det saknas en grund för socialtjänstens kunskapsutveckling, eftersom de andra delarna utvärdering, förbättringsarbete, forskning, kunskapsvärdering, riktlinjer och implementering är beroende av en fungerande sådan uppföljning baserade på individdata som kan användas för annat än uppföljning av den egna verksamheten. Lagstiftningen behöver stödja att arbetet ska utgå ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagstiftningen inom området saknar idag skrivningar om att arbetssätt och metoder som används, ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten behöver ett tydligt lagstöd för detta. Grundutbildningen behöver integrera evidensbaserad praktik i högre grad Behov av en stabilare finansiering av stöd till den kunskapsutveckling som bedrivs av RSS. Styrkor som regionen kan dra nytta av i det fortsatta arbetet Region Stockholm-Gotlands absoluta och relativa storlek har bidragit till att man utvecklat ett antal unika styrkor och fördelar som man kan dra nytta av i arbetet med kunskapsstyrningen inom psykisk hälsa. Många av dessa strukturer är inte specifikt kopplade till kunskapsstyrning men utgör ändå förutsättningar som på något sätt kan stötta arbetet vid ett resurscentrum för kunskapsstyrning. Exempelvis har regionen tillgång till en betydande expertis och kunskap genom de många universitet och institutioner som finns samlade här, vilket ger regionen starka fundament att bygga på i arbetet med kunskapsstyrning inom psykisk hälsa. Regionens relativa storlek innebär också att många nationella funktioner koncentreras till regionen, exempelvis inom specialistvården. Den höga grad av specialisering som möjliggörs av att vara en stor region utgör en styrka hos Stockholm-Gotland då expertis och patientunderlag inom en rad specialiserade verksamheter inom psykiatrin innebär unika möjligheter att utveckla kunskap inom dessa områden. Det breda patientunderlaget har också bidragit till etableringen av ett stort antal patient- och brukarorganisationer, vilket i sin tur drivit på arbetet med brukarinflytande i regionen. I viss mån kan stordriftsfördelar även sägas ligga bakom utvecklingen av digitala verktyg, som kommit långt inom vissa delar av arbetet med psykisk hälsa i Stockholm- Gotland. En andra styrka är att det redan idag finns en rad samordningsorganisationer inom länet. Att behovet av samordning är stort är en utmaning som satt igång ett arbete med samordning som går att bygga vidare på. Det finns exempelvis en rad centrumbildningar för kunskapsspridning, arbetat med kvalitetsuppföljning Sida 78

80 har på många håll nått långt och gemensamma processer för implementering har utvecklats. Regionens höga grad av specialisering Den höga graden av specialisering i region Stockholm-Gotland innebär bland annat att flera initiativ för en stärkt psykiatri utvecklats. Ett exempel är en gediget genomförd genomgång av läkemedel som används inom psykosvården. Det har dessutom inom Självskadeprojektet tagits fram ett program för ERGT (Emotion Regulation Group Therapy). Ett annat exempel inom självskadearbetet är en ungdomsbehandling (ERITA). De har också bevakat den psykiska hälsan ur ett epidemiologiskt perspektiv där vårdkonsumtionsmönster undersökts från hela regionen. Mycket av arbetet inom psykiatri har digitaliserats. Ett exempel är de regionala vårdprogram som finns på nätet och även används av andra regioner i landet. Även arbetet med KBT för barn och BUP på nätet är väl etablerat. Internetpsykiatrin för vuxna har funnits inom den reguljära vården sedan många år tillbaka och är på ingång för patienter i alla åldrar och fler tillstånd. Regionens storlek innebär även sammanhållen vård för alla typer av patienter i ett journalsystem, vilket gör det möjligt att på ett enkelt sätt ta ut och analysera data för över patienter per år. Stärkt brukarinflytande har inom regionen prioriterats genom ett mångårigt arbete med exempelvis aggregerade synpunkter från över genomförda patientforum. Likaså arbetet med självvald inläggning för patienter med psykos, emotionell instabilitet och ätstörning. Med stöd av Centrum för Psykiatriforsknings modul kommer detta utvecklas än mer och även erbjudas till yngre patienter. Annan specialistvård där arbetet i Stockholm nått långt är inom prevention och suicidala beteenden via programmet YAM i skolan. Dessutom har en psykiatrisk ambulans (PAM) utvecklats och etablerats som en akut mobilitet. Regionen ligger också i världstoppen inom hjärnavbildningsforskning med fokus på psykisk sjukdom (PET-centret genom Karolinska Institutet och SLSO). I Rinkeby har också en samarbetsmodell utvecklats inom ramen för universell proportionalism, där barnavårdscentraler och föräldrarådgivare från Socialtjänsten bedrivit ett arbete med hembesök. Hembesöken sker för föräldrars första barn och har initialt finansierats av Folkhälsomyndigheten och utvärderats av CES. Projektet har nu spridits och andra vårdcentraler kan nu ansöka om finansiering för liknande samarbeten. Regionens arbete med att samordna olika verksamheter Ett antal centrumbildningar har bildats, exempelvis NASP, Centrum för psykiatriforskning (CPF) och Transkulturellt centrum. Dessa har till syfte att bidra till bättre samverkan kring kunskapsstyrning och utgör mycket viktiga strukturer att bygga vidare, som dessutom är relativt unika för landet. Sida 79

81 Vårdprocessarbetet bedrivs i stor grad genom SLSO och har börjat sprida sig till övriga landet, bland annat den modell för implementering av förbättringsarbeten som finns inom heldygnsvård (utgörs av modulstöd genom CPF). Att fyra procent av stimulansmedlen avsatts till samverkan mellan kommun och Landsting i handlingsplanen visar på hur prioriterat processarbetet är inom regionen. Ett arbete som nyligen avslutats är för vård av patienter under 25 år där en stor kartläggning genomförts. Ett BUS-avtal har också utvecklats vars koncept har stor potential. Forskningen kring register är långtgående genom CPF och KI och ett stort antal patientenkäter finns för både öppenvård och heldygnsvård. Dessutom finns etablerade strukturer för ett ledningssystem inom exempelvis tvångsvård där uppföljning och dokumentering ingår. Inom SLSO har man dessutom sedan flera år bedrivit ett arbete med direktöverföring från journalsystem till kvalitetsregister (IVR). Många av dessa styrkor bygger på Stockholms storlek, men påverkar även Gotland som bygger vidare på det arbete som bedrivs inom Stockholm. Den nya regionbildningen på Gotland innebär också en styrka genom ökad samordning. Exempel på detta är integrerade verksamheter såsom Mini-Maria och socialpsykiatriska teamet inom BUP som ägs av både landsting och kommun. Dessutom finns på Gotland styrkor inom psykiatri genom införandet av personcentrerad vård inom alla enheter både inom barn- och vuxenpsykiatri men även heldygnsvård. En ytterligare gotländsk styrka är tillgänglighet inom exempelvis Barn- och Ungdomspsykiatri där ingen kö-problematik föreligger. Den förstärkta vårdgarantin efterföljs och dessutom finns fast vårdkontakt med stora fördelar. Ovan nämnda styrkor är inte enbart kopplade till kunskapsstyrning men även kunskapen som utvecklats genom exempelvis stark tillgång till expertis utgör styrkor att bygga vidare på i arbetet med kunskapsstyrning framöver. Sida 80

82 Kunskapsstyrning inom Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen i Stockholms län bedriver ett betydande arbete kring psykisk ohälsa, framförallt inom området prevention. Länsstyrelsen har hittills arbetat främst med kommunerna, men inom ramen för arbetet med de regionala handlingsplanerna för psykisk hälsa har samarbeten etablerats mellan landsting och kommun. Länsstyrelsens arbete med prevention koncentreras till sex uppdrag: ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) Våld i nära relation och våldsprevention inklusive hedersrelaterat våld Föräldraskapsstöd Brottsprevention Samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande Beredskap och kapacitet för flyktingmottagande Detta arbete utgår från risk- och skyddsfaktorer eftersom det i stor utsträckning är samma faktorer som ligger bakom utvecklingen av exempelvis våld, missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet. Små avvikelser, hos exempelvis barn, kan steg för steg utvecklas till stort lidande och stora samhällskostnader i vuxen ålder. Genom att arbeta förebyggande på samtliga preventionsnivåer kan signaler som indikerar att tidiga insatser behövs fångas upp och insatser sättas in. Sida 81