Föreskrifter för svetsförband i rörledningar

Transkript

1 Föreskrifter för svetsförband i rörledningar I de flesta konventionella vvs-installationer transporteras icke-farliga medier med relativt låga medietemperaturer i rörledningar med måttliga rördimensioner och låga tryck. Sådana installationer är undantagna från de stränga regler som gäller installationer för vilka Tryckkärlsdirektivet och tillhörande föreskrifter från Arbetsmiljöverket skall tillämpas. Det gäller dock för projektörer och entreprenörer att känna till regelsystemet och de undantag som kan gälla för vissa tillämpningar. Vi har tidigare i AMA-nytt informerat om det europeiska regelsystemet som nu successivt ersätter tidigare svenska normer gällande tillverkning av tryckbärande anordningar. En kort repetition kan ändå vara på sin plats. Grundläggande säkerhetskrav för konstruktion, tillverkning, kontroll, utrustning och installation av tryckbärande anordningar finns angivet i Tryckkärlsdirektivet (PED 97/ 23/EG). I Sverige har direktivet införts som myndighetskrav genom Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar. Tidigare gällande svenska föreskrifter utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen, gällande olika typer av tryckbärande anordningar, ersätts nu successivt av nya från Arbetsmiljöverket (Se Faktaruta 1). I Tryckärlsdirektivet och AFS 1999:4 klassificeras de tryckbärande anordningarna (rörledningar, tryckkärl, säkerhetsutrustning) efter vissa riskklasser (kategori I, II, III eller IV) som avgör hur anordningarna skall konstrueras, tillverkas och kontrolleras för att garantera att de är säkra att använda under deras brukstid. Det som avgör till vilken riskklass (kategori) en tryckbärande anordningar skall räknas till är: tryck (högsta tillåtna tryck som anordningen är konstruerad för) volym (för rörledningar diameter) innehåll (medium i kärl och ledningar) Riskklassen (kategorin) bestäms med hjälp av nio olika diagram som finns redovisade i en Bilaga 2 i AFS 1999:4. Föreskrifterna i PED och AFS riktar sig till tillverkaren av den tryckbärande anordningen. Det är tillverkaren som skall förvissa sig om 17

2 under vilka förhållanden anordningen skall arbeta och därefter konstruera, tillverka och kontrollera anordningen så att säkerheten kan garanteras när den tas i bruk. Tillverkaren skall även upprätta en teknisk dokumentation som visar hur den tryckbärande anordningen konstruerats och tillverkats för att uppfylla de tekniska kraven. Det finns formellt endast en tillverkare av en tryckbärande anordning. Övriga medverkande är underleverantörer. Tillverkaren skall vara den part som har störst möjlighet att ansvara för både konstruktion och tillverkning av den tryckbärande anordningen. Det är alltså viktigt att i ett tidigt skede bestämma vem som är tillverkare och därmed har ansvaret. Tillverkaren måste ha den kompetens som krävs enligt PED för att få åta sig tillverkarrollen och CE-märka anläggningen. God teknisk praxis när det gäller t ex utförande av svetsförband i rörledningar som avses i 8 i AFS 1999:4 kan vara att tillämpa de regler som hittills varit aktuella, t ex AFS 1999:6 Tryckkärl och Rörledningsnormer RN 78. Det vill säga utföra förbanden med de krav som man hittills tillämpats för svetsförband i konventionella vvs-installationer. I slutet av denna artikel finns ett förslag till beskrivningstext för svetsförband för rörledningar som skall vara konstruerade och tillverkade enligt god teknisk praxis. Förslaget till beskrivningstext är avsett att ersätta nuvarande texter om svetsfogar för ledningar av stålrör i avsnitt PN-.2 i VVS AMA 98. Förslaget överensstämmer också med VVS- Installatörernas tolkning av god teknisk praxis och har utarbetats i samråd med denna branschorganisation. Vanliga vvs-system är undantagna De flesta vanliga vvs-system med rörledningar, som transporterar icke-farliga medier och som har måttliga rördimensioner samt relativt låga medietemperaturer, och är undantagna från de hårda kraven i AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar. För tryckbärande anordningar i dessa system, t ex rörledningar, gäller enligt 8 i AFS 1999:4 att de skall konstrueras och tillverkas enligt god teknisk praxis i något land inom EES för att säkerställa att de kan användas på ett säkert sätt. Dessa tryckbärande anordningar (rörledningar) skall inte CE-märkas. Vägledning från VVS Installatörerna Som stöd för sina medlemmar, och även andra, har branschorganisationen VVS Installatörerna i samråd med referensgruppen för AMAnytt VVS publicerat en vägledningsfolder. I foldern, Krav för lödning och svetsning av rör i vvsinstallationer, har överskådligt redovisats vilka rörledningar och rörsystem som med stöd av 8 i AFS 1999:4 skall kunna undantas från de hårda krav som gäller för tryckbärande anordningar som klassificeras i någon av kategorierna I, II, III eller IV och därför inte heller skall CE-märkas. Vad är god teknisk praxis? För rörledningar som kommer att innehålla medium (fluid), med sådana värden för temperatur, tryck och rördiameter som inte kommer upp till kriterierna för kategori I, trots att det tillåtna trycket är högre än 0,5 bar, finns undantagen angivna i 8 i AFS 1999:4 och i de nio diagram som finns redovisade i Bilaga 2 i AFS 1999:4. Sådana rörledningar brukar därför ofta kallas paragraf 8-ledningar. Faktaruta 1 Tryckkärlsdirektivet, som är den svenska benämningen på Pressure Equipment Directive med namnförkortningen PED, beslutades redan Direktivet har sedan den 29 november 1999 fått tilllämpas parallellt med vår nationella föreskrift AFS 1996:6 Tryckkärl. Dessa övergångsregler upphörde delvis att gälla från och med den 29 maj 2002 medan andra delar fortsätter att gälla under Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar. Direktivet gäller för konstruktion, tillverkning av tryckbärande anordningar och aggregat vars av tillverkaren angivna högsta tillåtna tryck, PS, är högre än 0,5 bar. Förutom AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar, som således är den svenska implementeringen av PED, finns ett antal harmoniserade standarder i serien SS- EN för industriella rörledningar och i serien SS-EN för ej eldberörda tryckkärl som kan användas vid tillämpning av Tryckkärlsdirektivet (Se redovisning av standarderna i AMA-nytt nr 2/2002). AFS 1999:6 skrivs om till tre nya Den delvis utgångna föreskriften Tryckkärl (AFS 1999:6) ställer krav vid konstruktion och tillverkning av tryckbärande anordningar. Den kommer nu vid årskiftet 2003/2004 att vara ersatt av tre nya nationella föreskrifter att ges ut av Arbetsmiljöverket: AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar. (trädde i kraft 30 maj 2002) AFS 2003:XX Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar AFS 2003:ZZ Besiktning av trycksatta anordningar. AFS 2003:XX Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar kommer enligt remisshandlingen att träda i kraft den 1 januari Samtidigt kommer Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1999:6 Tryckkärl om tryckkärl och andra tryckbärande i sin helhet att upphävas. AMA är ingen myndighetsföreskrift AMA är som bekant inte är någon myndighetsföreskrift. Texterna blir föreskrifter först när texterna i valda delar åberopas i en beskrivning som ingår i ett avtal mellan två parter. 18

3 Alla texter i AMA återspeglar på ett eller annat sätt god teknisk praxis. De texter som inte längre gör det måste revideras genom förslag till beskrivningstext i AMA-nytts Beskrivningsdel. Nya myndighetsföreskrifter och standarder föranleder också ofta vissa ändringar och tillägg till texterna i AMA. Information om nya eller ändrade myndighetsföreskrifter publiceras ofta som artiklar i AMA-nytts Informationsdel. När föreskrifterna påverkar texterna i AMA eller RA publiceras råd och förslag till beskrivningstexter i AMA-nytts Beskrivningsdel. Det nya regelsystemet som bl a innefattar permanenta förband för tryckbärande anordningar innebär att texter om svetsförband för rörledningar i VVS AMA 98 och RA 98 VVS behöver ses över eller utgå. När det gäller svetsförband i rörledningar har VVS AMA hittills tillämpat följande indelning: Svetsfog, konventionell svetsning Svetsfog, s k licenssvetsning Under den förstnämnda rubriken ingår i AMA texter som är tillämpbara för svetsförband i rörledningar för ofarliga medier och med temperatur, tryck och med rördiametrar som är undantagna från myndighetsföreskrifter. Man kan säga att texterna under denna rubrik återspeglar en god teknisk praxis. Under den andra rubriken, s k licenssvetsning, ingår AMA texter för svetsförband för vilka vissa specificerade krav på svetsare och det svetsande företaget har ställts. Ett ytterligare krav som kan föreskrivas är att den färdiga svetsen skall provas med någon oförstörande provningsmetod, exempelvis radiografering. Uttrycket licenssvetsning har under lång tid använts i vardagligt tal. De flesta känner ändå troligen till att licensen ges till svetsande företag som uppfyller vissa krav på teknisk kompetens och svetsutrustning. Licenssvetsaren i företaget har i sin tur fått avlägga vissa kompetensprov för de mate- rial och svetsmetoder som han skall svetsa. Se även Faktaruta 2. Nu tvingar alltså det nya regelsystemet oss att se över både texter och rubrikformuleringar i AMA. Äldre svenska standarder på väg ut Det finns ett antal äldre svenska standarder som fortfarande gäller och som är kopplade till det gamla kravet på svetslicens enligt AFS 1999:6 Tryckkärl, nämligen: SS Svetsarprövning SS Svetsning Allmänna regler SS Svetsade behållare Konstruktion, tillverkning och kontroll SS Svetsade behållare Värmebehandling SS Lödarprövning SS Stumsvetsar Plåt och rör Procedurkontroll för svetslicens. Dessa standarder kommer inte att dras in förrän ersättning till AFS 1999:6 finns för objekt som faller utanför PED och kan därför tillämpas så länge AFS 1999:6 Tryckkärl är i kraft. Godkännandet av RN 78 upphör Även den beskrivning av god tekniska praxis för konstruktion och tillverkning av rörledningar, som i många år funnits i Rörledningsnormerna, är formellt på väg att upphöra. Arbetarskyddsstyrelsens gamla meddelande 1978:37 Tillämpning av Tryckkärlskommissionens Rörledningsnormer upphävs nämligen den 1 januari Det är ju i detta meddelande som Arbetarskyddsstyrelsen, som ledning vid tillämpningen av arbetarskyddslagen, angett att rörledningar med avseende på material, beräkning, konstruktion, utförande, utrustning och fortlöpande tillsyn skall uppfylla bestämmelserna i Rörledningsnormerna. Faktaruta 2 Svetslicenssystemet Systemet med svetslicens har tillämpats i många år i Sverige när det gäller tillverkning av tryckbärande anordningar. AFS 1999:6 Tryckkärl, som nu upphävs den 1 januari 2004, anger att vid svetsning på tryckbärande anordningar som tillhör någon av objektgrupperna 1-4 skall det svetsande företaget inneha svetslicens. Svetslicenser har hittills skrivits ut till företag efter prövning och inneburit att företaget granskats av ett av SWEDAC ackrediterat kontrollorgan för bedömning av svetslicens. En svetssakkunnig skall finnas inom företaget eller på annat sätt vara knutet till detta. Svetslicenserna har haft en tidsbegränsning på fem år och har därefter behövt förnyas. Det finns därför ännu många svetsande företag som innehar giltig svetslicens de närmaste åren. Minst en svetsare inom företaget skall, enligt svetslicenssystemet, ha avlagt svetsarprövning inom varje specialitet enligt SS För svetsarprövning enligt SS ansvarar företagets svetssakkunnige. Svetsarprövningen skall utföras minst en gång per år. Eftersom PED och AFS 1999:4 inte har samma omfattning/tillämpningsområde som de gamla svenska reglerna (AFS 1999:6 Tryckkärl) kommer svetslicenssystemet sannolikt i fortsättningen att tillämpas enbart för objekt som faller utanför Tryckkärlsdirektivet tillämpningsområde. Exempel på sådan objekt är vakuumkärl, öppna cisterner, transportrörledningar och reparation av (gamla) tryckkärl. 19

4 Europastandarder ersätter RN 78 Det finns ett antal nu fastställda harmoniserade standarder i serien SS-EN för industriella rörledningar och i serien SS-EN för ej eldberörda tryckkärl som kan användas vid tillämpning av Tryckkärlsdirektivet. Se redovisningen av standarderna i AMA-nytt nr 2/2002. Dessa standarder i det nya systemet kan sägas ersätta Rörledningsnormerna i det gamla systemet. Standarderna i serierna SS-EN och SS-EN innehåller referenser till standardserierna SS-EN 287 och SS-EN 288. SS-EN 287-1, som nu åberopas i VVS AMA 98, innehåller krav på svetsarprövning vid manuell svetsning av stål. Förslag till beskrivningstext Texterna i AMA skall som tidigare nämnts återspegla god teknisk praxis. Vi har också konstaterat att rörledningar de flesta vanliga vvs-system kommer att klassas som s k paragraf 8-ledningar enligt AFS 1999:4, dvs de Svetsfog Svets skall utföras med god förbindning till grundmaterial samt med måttlig råge och vulst. Svetssträngs tjocklek får inte på något ställe understiga grundmaterialets. Större kantförskjutning får inte förekomma. Oberoende om svets provas eller ej skall en homogen svets eftersträvas som motsvarar lägst betyget 3 GRÖN enligt IIW:s röntgenatlas. Tillsatsmaterial skall anpassas till grundmaterialet. Vid temperatur under 0 C skall rörändar förvärmas till minst 20 C före svetsning. Vid fuktig eller blåsig väderlek skall svetsställe skyddas. Tillsatsmaterial, såsom belagda elektroder, svetspulver och skyddsgas skall lagras, förvaras och hanteras så att det vid svetsning inte skadligt påverkar svetsresultatet. Tillsatsmaterialtillverkarens dokumenterade anvisningar skall följas. Svets får inte utföras invid hål eller förgrening på sådant sätt att den därigenom försvagas. Efter avslutat svetsarbete skall svets rengöras utvändigt från svetspärlor och slaggrester. Där svets rotsida är lätt åtkomlig skall även denna rengöras. Svetsfog utförd med krav på provning Svetsarbete skall utföras av svetsare som har giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN utfärdat av ackrediterat organ för svetsarprövning. skall konstrueras och tillverkas enligt god teknisk praxis. Det finns därför skäl att ha färdigt formulerade förslag till beskrivningstexter för svetsförband i rörledningar i installationer som är undantagna från de detaljerade kraven i myndighetsföreskrifter och harmoniserade standarder. I VVS AMA 98 hänvisas till en svetsstandard SS från 1984 med allmänna regler om svetsning. Lödfog utförd med särskild kompetens (lödarprövning) saknas i VVS AMA 98. I AMAnytts Beskrivningsdel har nu krav på sådana fog förts in. Förslag till ny text som ersätter text i VVS AMA 98 Textförslaget nedan bygger på texter i SS och RN 78 samt VVS AMA 83. Vi avvaktar med att föra in texterna AMAnytts Beskrivningsdel till nästa nummer av AMA-nytt 2/2003, då vi hoppas få in fler synpunkter från svetssakkunniga läsare. Giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN skall efter anfordran visas upp för beställaren före svetsarbetets början. Intyg skall gälla för material, metod och svetsläge för det aktuella svetsarbetet. Varje svets skall märkas så att svetsare kan identifieras. Fogning Ange under aktuell kod och rubrik om svetsfog skall utföras med särskild kompetens, dvs om rörledningen är klassad som tryckbärande anordning och omfattas av kraven i AFS 1999:4 och AFS 2003:XX med anslutande föreskrifter om svetsfog skall utföras att motsvara högre krav än betyget 3-GRÖN enligt IIW:s röntgenatlas om skyddsgas skall användas vid svetsarbete och i så fall typ av gas samt arbetsmetod för skyddsgasspolning. Ange om skyddsgas skall användas både på insida och utsida av svetsfog på rörledning under YTC.15 om entreprenören skall utföra provning av svetsfogar, t ex genom radiografering vem som påkallar provning svetsdokumentation och svetsprocedurer om svetsning skall utföras under tillsyn av svetssakkunnig enligt SS-EN 719 Beakta att svetsarprövning enligt SS-EN skall utföras under övervakning av ett ackrediterat organ för svetsarprövning. Vid höga krav på svetsutförande bör svetssakkunnig rådfrågas. 20

5 Faktaruta 3 Vissa övergångsbestämmelser Det finns vissa övergångsbestämmelser i AFS 2003:XX som innebär att bestämmelserna i AFS 1999:6 Tryckkärl ännu en tid kan få tillämpas. I de nya föreskrifterna AFS 2003:XX anges nämligen: De nya föreskrifterna hindrar dock inte att behållare, rörledningar och anläggningar enligt 1, som följer bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1999:6 med föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar i dess lydelse den 31 december 2003, släpps ut på marknaden, annars avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december Behållare, rörledningar och anläggningar som följer sådana regler och som släpps ut på marknaden senaste den 31 december 2004 får även därefter avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift. Detta innebär för svetsande företag att det ännu under en tid framöver kommer att finnas två olika svetskvalificeringssystem: AFS 1999:6 Tryckkärl som kräver att svetsande företag, för svetsning av tryckbärande anordningar i objektgrupp 1-4, skall ha svetslicens och att svetsarprövning skall utföras enligt svensk standard SS AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar som anger att metoderna och personalen, vad gäller tryckbärande anordningar i kategorierna II, III och IV, skall vara bedömda och godtagna av ett kompetent tredjepartsorgan som efter tillverkarens val kan vara ett anmält organ, eller ett erkänt tredjepartsorgan. Anmält organ är företag eller organisationer som fått ett särskilt nationellt godkännande att övervaka att regelverket följs. Sådant företaget eller organisationen skall anmälas till EU. För närvarande finns i Sverige följande anmälda organ: DNV Kontroll AB ÅF Kontroll AB. Faktaruta 4 Tidplan för införande av bestämmelser för tryckbärande anordningar Tid Dokument Kommentarer 1997 Tryckkärlsdirektivet (PED 97/23/EG) antogs av EU En femårig övergångstid för implementering i nationell lagstiftning börjar gälla Tryckkärlsdirektivet (PED träder i kraft PED får frivilligt börja tillämpas parallellt med nationella regler. Exempel på sådan regel är AFS 1999:6 Tryckkärl AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar träder i kraft Det är genom AFS 1999:4, som PED implementeras i den svenska lagstiftningen. Vissa övergångsbestämmelser och undantag gäller Tryckkärlsdirektivet och AFS 1999:4 blir tvingande Vissa övergångsbestämmelser och undantag gäller fortfarande AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar AFS 1987:17 Övervakning av pannanläggningar upphävs. träder i kraft AFS 1999:6 Tryckkärl upphävs i vissa delar och ersätts delvis av AFS 1999:4 och successivt av tre nya: AFS 2002:1, AFS 2003:XX och AFS 2003:ZZ Harmoniserade standarder för industriella rörledningar Standarderna ersätter i praktiken Rörledningsnormer RN 78. i SS-EN 1348-serien och SS-EN 445-serien för ej eldberörda tryckkärl, för vilka Tryckkärlsdirektivet skall tillämpas, fastställs (?) AFS 2003:ZZ Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2003:ZZ upphäver föreskrifterna i AFS 1999:6 Tryckträder i kraft kärl. Anm. AFS 2003:ZZ finns f.n. endast som remisshandling och kommer att publiceras hösten AFS 2003:XX Tillverkning av vissa behållare, rörled- AFS 2003:XX upphäver konstruktions- och tillverkningsavningar och anläggningar träder ikraft snitten i AFS 1999:6 i sin helhet Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1978:37 om Rörledningsnormer RN 78 är inte längre godtagen som tillämpningen av Tryckkärlskommissionens Rörled- konstruktions- och tillverkningsnorm. ningsnormer (RN 78) upphävs genom AFS 2003:XX 21