RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 71 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 om arbetskostnadsindex SV SV

2 1. INLEDNING I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (1) fastställs en gemensam ram för medlemsstaternas framställning av jämförbara index och överföring av dessa till kommissionen. Kommissionen (Eurostat) offentliggör på sin webbplats en gång i kvartalet ett pressmeddelande om arbetskostnadsindex per timme (2). På webbplatsen finns en fullständig uppsättning data, fördelade efter näringsgren och arbetskostnadskomponenter, och även kvartalsvisa och årsvisa tillväxttal. I juli 2003 antog kommissionen förordning (EG) nr 1216/2003 (3), som innehåller närmare föreskrifter om de förfaranden som medlemsstaterna ska följa när de sänder sina index till kommissionen, vilka korrigeringar (säsongrensning) som ska göras av indexen och vad de nationella kvalitetsrapporterna ska innehålla. I mars 2007 antog kommissionen förordning (EG) nr 224/2007 (4). Genom den förordningen ändras förordning (EG) nr 1216/2003 så att arbetskostnadsindexet även omfattar näringsgrenarna i avdelningarna L, M, N och O i Nace rev. 1. Därigenom omfattas även icke-kommersiella tjänster, som utgör huvuddelen av dessa näringsgrenar och som kan ha annorlunda egenskaper än kommersiella tjänster. I augusti 2007 antog kommissionen förordning (EG) nr 973/2007 (5). Den ändrade ett antal förordningar om särskilda statistikområden, däribland arbetskostnadsindexet, för att tillämpa den statistiska näringsgrensindelningen i Nace rev. 2. Enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 450/2003 ska kommissionen vartannat år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Eftersom historiska uppgifter har analyserats i tidigare rapporter behandlar denna rapport kvaliteten hos uppgifterna i arbetskostnadsindexet för referenskvartalen från och med tredje kvartalet 2014 till andra kvartalet I bilaga I till förordning (EG) nr 1216/2003 definieras arbetskostnadsindexet utifrån följande kriterier: relevans, precision, punktlighet i fråga om dataleverans, tillgänglighet och förståelighet, jämförbarhet, samstämmighet och fullständighet. Den föregående rapporten (6) tog upp de framsteg som gjorts i fråga om tillgänglighet och förståelighet, som bedömdes vara tillfredsställande. Denna rapport kommer därför att fokusera på de förbättringar som gjorts när det gäller relevans, fullständighet, punktlighet, precision och jämförbarhet. Även samstämmigheten mellan arbetskostnadsindexet och nationalräkenskaperna kommer att granskas EUT L 69, , s. 1. Det kvartalsvisa pressmeddelandet publiceras de dagar som anges i presskalendern, se Eurostats webbplats ( finns på engelska, franska och tyska). Kommissionens förordning (EG) nr 1216/2003 av den 7 juli 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 om arbetskostnadsindex (EUT L 169, , s. 37). Kommissionens förordning (EG) nr 224/2007 av den 1 mars 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1216/2003 beträffande de näringsgrenar som omfattas av arbetskostnadsindex (EUT L 64, , s. 23). Kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20 augusti 2007 om ändring av vissa EGförordningar om särskilda statistikområden för att tillämpa den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 216, , s. 10). COM(2015) 42 ( 2

3 Vidare behandlas problemet med att data inte tillhandahålls av medlemsstaterna inom de fastställda tidsfristerna och de följder detta får för kvaliteten på de offentliggjorda europeiska aggregaten. 2. ALLMÄNT OM FRAMSTEGEN SEDAN FÖRRA RAPPORTEN Lagstiftningen har inte ändrats sedan den senaste rapporten offentliggjordes Eurostat har under den innevarande rapporteringsperioden arbetat med att förenkla och harmonisera standarderna för de data och metadata (kvalitetsrapporter) som medlemsstaterna skickar till kommissionen. Användningen av standarden för utbyte av data och metadata (SDMX) (7) (en global standard för utbyte av statistisk information) för nomenklaturer och variabler som används för uppgifterna i arbetskostnadsindexet har utökats till alla medlemsstater. Eurostat har börjat uppdatera definitionen av SDMX-datastrukturen till en ny version för att kunna samla in mer valfria variabler och harmonisera uppgiftsinsamlingen för arbetskostnadsindexet med andra statistikområden. Tester i syfte att införa de uppdaterade standarderna har gjorts med tolv medlemsstater. Tanken är att den uppdaterade versionen ska användas för nästa referenskvartal (tredje kvartalet 2016), efter ytterligare tester. Utöver detta har framgångsrika tester gjorts med att överföra arbetskostnadsindexuppgifter i SDMX-format till Europeiska centralbanken (ECB). Båda initiativen har bidragit till att förenkla sammanställningsprocessen. Medlemsstaternas kvalitetsrapporter har överförts till en ny version av European Statistical System Metadata Handler (v2.13), som är ett it-verktyg som gör det möjligt för medlemsstaterna att ladda upp sina kvalitetsrapporter på distans och uppdatera de delar som har ändrats under det föregående året utan att behöva lämna in dem igen i sin helhet. Detta verktyg gör också att de nationella kvalitetsrapporterna kan läggas in i Eurostats referensdatabas så att alla användare kan komma åt dem. Ett av de områden som fortsatt granskas närmare är samstämmigheten mellan arbetskostnadsindexet och annan statistik över arbetskostnader, i synnerhet de kvartalsvisa nationalräkenskapsuppgifterna (se punkt 3.6). Detta har analyserats ur såväl teoretisk som empirisk synvinkel. I maj 2015 anordnade Eurostat en workshop med medlemsstaterna för att diskutera kvaliteten på arbetskostnadsstatistiken. Ämnen som behandlades var uppgiftsinsamling (källor och samplingsteknik), metodfrågor, rimlighet och samstämmighet, statistiska processer (arbetsdagskorrigering), användarbehov och utvecklingen framöver. Man enades även om förslag till förbättringar. Vid mötet i arbetsgruppen för arbetsmarknadsstatistik (Lamas) i januari 2016 lade Eurostat fram resultaten av nya rimlighetskontroller för arbetskostnadsindexuppgifter. Lamas uttalade sitt fulla stöd för de nya kvalitetskontrollerna och enades om att införa dem på nationell nivå så långt det är möjligt. Länder som inte använder den indirekta metoden för säsongrensning 7 (finns endast på engelska). 3

4 (lönekostnader/lönebikostnader och Nace-aggregat) enades under Lamas möte i oktober 2016 om att införa detta förfarande under de kommande två kvartalen. Eurostat har även börjat offentliggöra pressmeddelanden om årliga skattningar av arbetskostnader per timme med uppdelning efter Nace. Det första offentliggjordes i april Skattningarna baseras på både arbetskostnadsnivåerna och arbetskostnadsindexets utveckling och sammanställs redan tre månader efter utgången av referensperioden. De omfattar uppdelning efter Nace med undantag av Nace-avdelning L (fastighetsverksamhet). Medlemsstaterna har infört och upprätthållit den infrastruktur som behövs för att ta fram arbetskostnadsindexet, och Eurostat förbättrar fortlöpande systemet för mottagande, kontroll, bearbetning, lagring och spridning av uppgifter. Dessa rutiner började tillämpas fullt ut 2005 och ses över och uppdateras kontinuerligt. 3. UTVÄRDERING AV DATAKVALITETEN OCH EFFEKTERNA PÅ DE EUROPEISKA AGGREGATEN 3.1 RELEVANS Indikatorn för förändringar i arbetskostnaden per arbetad timme är viktig för att analysera den ekonomiska utvecklingen på kort och medellång sikt. Kommissionen och ECB använder sig av ett arbetskostnadsindex per arbetad timme som visar arbetskostnadsutvecklingen på kort sikt för att bedöma eventuellt inflationstryck som orsakas av utvecklingen på arbetsmarknaden. Indexet måste beräknas kort efter det att uppgifterna blir tillgängliga för varje medlemsstat, för EU som helhet och för euroområdet. Arbetskostnadsindexet är också viktigt för arbetsmarknadens parter i löneförhandlingar och för kommissionens övervakning av arbetskostnadernas utveckling på kort sikt. Arbetskostnadsindexet är en av de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna (8). Det finns en efterfrågan både på information om de kvartalsvisa relativa förändringar i arbetskostnaderna som mäts av arbetskostnadsindexet och, i ökande grad, på information om arbetskostnader i absoluta tal (euro per timme). I april 2012 offentliggjorde Eurostat för första gången tidiga skattningar av arbetskostnader per timme i euro och nationella valutor. Eurostat offentliggjorde även sina årliga skattningar med uppdelning efter Nace i ett pressmeddelande i april 2016 samt i sin onlinedatabas. Offentliggörandet av årliga skattningar av arbetskostnaderna med uppdelning efter Nace på grundval av arbetskostnadsindexet spädde på den redan stora efterfrågan från användarna på snabbt sammanställda och utförliga uppgifter om nivån för arbetskostnader per timme. Kommissionen har fått positiva reaktioner på offentliggörandet av dessa skattningar och kommer att fortsätta att sammanställa årliga arbetskostnader med uppdelning efter Nace. 8 KOM(2002) 661, kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om statistik för euroområdet, För förbättrade metoder för euroområdets statistik och indikatorer. 4

5 3.2 FULLSTÄNDIGHET På det hela taget har arbetskostnadsindexets tillgänglighet och kvalitet fortsatt att förbättras jämfört med den föregående rapporteringsperioden. Eurostat har mottagit arbetsdagskorrigerade samt säsongrensade och arbetsdagskorrigerade uppgifter från samtliga medlemsstater. Samtliga medlemsstater har även lämnat icke säsongrensade uppgifter, med undantag av Danmark och Sverige, som har beviljats undantag från kravet att leverera icke säsongrensade uppgifter (9). Bland staterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (10) har Island inte lämnat några arbetskostnadsindexuppgifter för referensperioden, medan Norge har lämnat uppgifter för alla berörda kvartal. Trots den förbättrade täckningen för säsongrensade uppgifter har man, efter noggrann analys av datakvaliteten och användarbehov, bestämt att fortsätta att offentliggöra arbetsdagskorrigerade uppgifter som totalsiffror. Detta säkerställer framför allt tydlighet och samstämmighet med annan prisstatistik (t.ex. konsumentprisindex). Samtliga uppgifter, inbegripet säsongrensade skattningar, finns tillgängliga Eurostats onlinedatabas. Alla medlemsstater har lämnat nationella kvalitetsrapporter för referensåret 2015, som kontrolleras innan de görs tillgängliga för allmänheten. 3.3 PUNKTLIGHET Medlemsstaternas punktlighet när det gäller att skicka in uppgifter till kommissionen har förbättrats sedan den förra rapporten offentliggjordes Bortsett från Grekland och Kroatien har bara smärre förseningar skett. Att uppgifterna skickas in i tid är mycket viktigt för sammanställningen av arbetskostnadsindexet, eftersom skattningar måste användas för EU:s och euroområdets aggregat om uppgifter lämnas för sent. Detta kan leda till att onödigt omfattande revideringar måste göras i senare skeden. Figur 1 visar den andel av EU:s totala arbetskostnader i euro för vilken uppgifter fanns tillgängliga för varje kvartal vid tidpunkten för pressmeddelandet. Figur 1: Tillgängliga arbetskostnadsindexuppgifter vid tidpunkten för offentliggörande, procentandel av EU:s totala arbetskostnader i euro 9 10 Enligt förordning (EG) nr 1216/2003 behöver Danmark, Tyskland, Frankrike och Sverige inte leverera icke säsongrensade uppgifter. Enligt gemensamma EES-kommitténs beslut nr 134/2003 ska förordning (EG) nr 450/2003 inte gälla Liechtenstein. 5

6 100,0% 99,5% 99,0% 98,5% 98,0% 97,5% Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal Arbetskostnadsindexets täckning var fullständig utom under fyra kvartal, då Grekland (första och fjärde kvartalet 2015 samt första och andra kvartalet 2016) och Kroatien (första kvartalet 2016) inte skickade in sina uppgifter i tid. Den genomsnittliga punktligheten har förbättrats jämfört med den föregående rapporteringsperioden, så att täckningen för EU uppgår till minst 99 % för alla kvartal utom ett (första kvartalet 2016). Sedan den föregående rapporteringsperioden har Grekland vid två tillfällen lämnat in sina uppgifter för arbetskostnadsindexet mer än två dagar för sent. Trots förseningarna kunde Greklands uppgifter ändå inkluderas i pressmeddelandet. Sedan första kvartalet 2016 lämnar Kroatien åter sina arbetskostnadsindexuppgifter i tid. Bland EES-länderna har Island inte lämnat några arbetskostnadsindexuppgifter för referensperioden, medan Norge har lämnat sin uppgifter i tid, med ett undantag (fjärde kvartalet 2015). 3.4 PRECISION Arbetskostnadsindexet består av en rad olika variabler (t.ex. arbetskostnader och arbetade timmar) som kan hämtas från olika källor. Detta betyder att revideringar kan förekomma när som helst och gälla uppgifter för det senaste kvartalet, flera kvartal eller hela år. Om justeringar av uppgifter avser referensåret måste hela serien revideras. Tre gånger har revideringarna av tillväxttalet för EU (11) jämfört med samma period föregående år överstigit 0,2 procentenheter sedan första kvartalet De flesta kvartalen har skattningarna justerats uppåt. Till skillnad från under den föregående rapporteringsperioden översteg inte revideringarna av EU-aggregaten 0,3 procentenheter. Figur 2: Ändringar av uppgifter mellan den första offentliggjorda siffran och offentliggörandet för andra kvartalet 2016 EU-28, Nace rev. 2 avdelningarna B S, aggregat i procentenheter - 11 EU-27 fram till och med andra kvartalet 2013 och sedan EU-28. 6

7 0,3 0,3 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0-0,1-0,2 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Under referensperioden var det bara Greklands arbetskostnadsindexuppgifter som hade kvalitetsproblem. Eurostat hade ett bilateralt möte med det grekiska statistikkontoret i maj 2016, och man kom då överens om åtgärder för att komma till rätta med dessa strukturella problem. Därefter har Grekland gjort vissa framsteg mot att förbättra uppgifternas kvalitet och leveranstid under de två kommande sammanställningsrundorna. 3.5 JÄMFÖRBARHET För att kunna offentliggöra jämförbara arbetskostnadsindexuppgifter för olika länder är det viktigt att korrigera för kalender- och säsongseffekter. I artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1216/2003 anges att uppgifterna för arbetskostnadsindexet ska översändas okorrigerade (icke säsongrensade), arbetsdagskorrigerade samt säsongrensade och arbetsdagskorrigerade. Det finns några undantag där ett antal medlemsstater undantas från kravet att leverera icke säsongrensade uppgifter (12). I förordning (EG) nr 450/2003 anges inte uttryckligen huruvida arbetsdagskorrigeringen och säsongrensningen måste göras direkt eller indirekt. Indirekt rensning är när basserien korrigeras och sedan används för att sammanställa aggregat på högre nivå. Med direkt rensning menas att varje enskild serie, även aggregat på högre nivå, korrigeras var och en för sig. Båda metoderna har sina för- och nackdelar, och båda finner stöd i det europeiska statistiksystemets (ESS) riktlinjer för säsongrensning (13). I ett fåtal fall var det justerade indexet för den totala kostnadskomponenten antingen högre eller lägre än det justerade indexet för de båda delkomponenterna (lönekostnader och andra kostnader förknippade med arbete). Eurostat har därför systematiskt kontrollerat alla uppgifter som medlemsstaterna lämnat in för att se till att det råder samstämmighet mellan totalindexet och dess två delkomponenter för varje avdelning i Nace. Eurostat har fortsatt att offentliggöra 12 Enligt förordning (EG) nr 1216/2003 behöver Danmark, Tyskland, Frankrike och Sverige inte leverera icke säsongrensade uppgifter. 13 Den uppdaterade versionen av riktlinjerna innehåller ett särskilt avsnitt om korrigering av kedjeindex (finns endast på engelska). 7

8 endast totalindexet och döljer komponenterna om de avviker med mer än 0,1 % från totalindexet. Vissa framsteg har gjorts under de senaste två åren, då sammanställningsarbetet har visat att den indirekta metoden för rensning genererar uppgifter av högre kvalitet. Analysarbetet inleddes på workshoppen i maj 2015 och avslutades under Lamas möte i oktober 2016, då medlemsstaterna enades om att övergå till den indirekta rensningsmetoden. 3.6 SAMSTÄMMIGHET MED UPPGIFTERNA FRÅN NATIONALRÄKENSKAPERNA I sina årliga kvalitetsrapporter ska medlemsstaterna jämföra tillväxttakten i arbetskostnadsindexet med tillväxttakten för anställdas ersättning per timme enligt nationalräkenskaperna (enligt ENS 2010) (14). Det är inte realistiskt att förvänta sig att siffrorna ska vara exakt desamma. Även om man använder nästan identiska definitioner av arbetskostnad kan den statistiska behandlingen och källorna vara olika. Insamlingen av uppgifter om arbetade timmar är dessutom särskilt svår för både arbetskostnadsindexet och nationalräkenskaperna. Trots dessa metodskillnader är det informativt att analysera skillnaderna mellan de båda uppgiftsserierna. När nivåerna överskrider ett visst relativt tröskelvärde kan det tyda på kvalitetsproblem i någon av serierna. Eurostat har tittat på kvaliteten hos aggregaten för avdelningarna B S i Nace rev. 2 för respektive land, utom för Grekland och Kroatien, vars arbetskostnadsindexuppgifter saknades. Vid jämförelsen användes icke säsongrensade arbetskostnadsindexuppgifter, utom för Danmark och Sverige, där det fanns arbetsdagskorrigerade uppgifter. Den absoluta genomsnittliga skillnaden mellan tillväxttakten i arbetskostnadsindexet och tillväxttakten för ersättning per timme till anställda har granskats under tio kvartal, och avvikelser på mer än två procentenheter på årsbasis ansågs kräva en närmare granskning. Detta var fallet för Bulgarien, Danmark, Lettland, Polen och Rumänien (se figur 3). Resultaten av ovannämnda granskning kommer att följas upp med de berörda medlemsstaterna, särskilt när det gäller uppgifter om arbetade timmar. Målet är att förbättra samstämmigheten mellan olika statistikområden. Figur 3: Tillväxttakten för ersättning per timme till anställda jämfört med tillväxttakten i arbetskostnadsindexet Skillnad i procentenheter 14 Förordning (EU) nr 549/

9 Nationalräkenskaperna jämfört med arbetskostnadsindexet skillnad i procentenheter 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Anm: Uppgifter för Grekland och Kroatien saknas. 4. SLUTSATSER Totalt sett har kvaliteten på medlemsstaternas och EU:s arbetskostnadsindex fortsatt att förbättras sedan förra rapporten, som offentliggjordes Medlemsstaternas punktlighet är fortfarande god. Detta gäller dock inte Grekland, som fortfarande inte lämnar sina arbetskostnadsindexuppgifter i tid. Användningen av SDMX-standarden har utökats, och de senaste förbättringarna av SDMXformatet håller på att genomföras. Medlemsstaternas kvalitetsrapporter har överförts till en ny version av European Statistical System Metadata Handler och har gjorts tillgängliga för alla användare. Den övergripande kvaliteten på arbetskostnadsindexstatistiken och vissa tekniska aspekter har granskats, och man har enats om förslag till förbättringar. Arbetskostnadsindexuppgifternas samstämmighet väntas förbättras ytterligare, bland annat till följd av de uppföljande åtgärder som genomförts efter en särskild workshop och efterföljande möten i Lamas. Framför allt har de länder som inte använder den indirekta metoden för säsongrensning (lönekostnader/lönebikostnader och Nace-aggregat) och vars uppgifter präglas av omfattande brist på samstämmighet mellan delkomponenterna och totalindexet enats om att införa den indirekta metoden senast i mitten av Kommissionen (Eurostat) har även börjat offentliggöra årliga skattningar av arbetskostnader per timme med uppdelning efter Nace, från och med Dessa bygger på både arbetskostnadsundersökningens nivåer och arbetskostnadsindexets utveckling. 9

10 Kommissionen kommer att fortsätta att regelbundet följa upp frågor om bristande efterlevnad och datakvalitet med hjälp av inlämnade uppgifter och annan nationell dokumentation, bland annat kvalitetsrapporter. Om förbättringar inte görs i tillräcklig utsträckning kommer kommissionen att följa upp detta noggrant med behöriga nationella statistikmyndigheter. 10