RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 163 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna rapporterade in under 2014 om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar {SWD(2016) 68 final} SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna rapporterade in under 2014 om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar 1. INLEDNING I artikel 4.3 i förordning (EG) nr 184/ föreskrivs följande: Kommissionen ska med bistånd av den i artikel 11.1 angivna betalningsbalanskommittén och med utgångspunkt från kvalitetsrapporterna utvärdera kvaliteten på de uppgifter som lämnats. Kommissionens utvärdering ska sändas till Europaparlamentet för kännedom. I denna rapport från kommissionen utvärderas kvaliteten på de uppgifter om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar som EU:s medlemsstater rapporterade in under 2014 i enlighet med förordning (EG) nr 184/2005. Kommissionen har utarbetat denna rapport med bistånd av betalningsbalanskommittén enligt vad som föreskrivs i artikel 4.3 i förordningen, och har baserat den på resultaten från den kvalitetsutvärdering som Eurostat gjort mellan januari och juli Kvalitetsutvärderingen omfattade även EES-länderna Island och Norge, men kommissionens rapport innehåller ingen analys av resultaten för dessa länder. I denna rapport redogörs i korthet för de principer som ligger till grund för kvalitetsutvärderingen av den officiella statistiken. Därefter följer en analys av i vilken omfattning uppgifterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar uppfyller kvalitetsprinciperna för det europeiska statistiksystemet (ESS). I rapporten fokuseras främst på medlemsstaternas skyldigheter att sammanställa och rapportera in uppgifter om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar och huruvida medlemsstaterna fullgör sina rättsliga skyldigheter. Den innehåller också information som kan användas för att bedöma uppgifternas kvalitet, med särskild tonvikt på totala aggregat och de viktigaste komponenter som behövs för att sammanställa dem. Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om kvaliteten på den statistik om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar som medlemsstaterna, Island och Norge rapporterade in 2014 innehåller en djupgående analys av resultaten från kvalitetsutvärderingen. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (EUT L 35, , s. 23). 2

3 2. UTVÄRDERING AV DEN OFFICIELLA STATISTIKENS KVALITET Varje år utvärderar Eurostat kvaliteten på uppgifterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar enligt principerna i kommissionens förordning (EG) nr 1055/ Eurostat kontrollerar att uppgifterna uppfyller de sju kvalitetskriterierna i artikel 12.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik 3, dvs. i) relevans, ii) noggrannhet, iii) aktualitet, iv) punktlighet, v) tillgänglighet och tydlighet, vi) jämförbarhet och vii) samstämmighet. Förordning (EG) nr 223/ ändrades den 29 april 2015 för att göra flera bestämmelser kraftfullare, däribland dem om kvalitetsutvärdering. Eurostat har under årens lopp lagt ner mycket arbete på att ta fram metoder och verktyg för kvalitetsledning som ska bidra till att den europeiska statistik som framställs håller hög kvalitet. Kvalitetsrapporteringen utgör underlaget för kvalitetsutvärderingen, som i sin tur är utgångspunkten för kvalitetsförbättringar. I det europeiska statistiksystemets handbok för kvalitetsrapporter 5 redovisas alla de olika metoder som kan användas för att bedöma den officiella statistikens kvalitet. Vilken metod som används beror på vilken typ av statistisk process det rör sig om. Syftet med statistiken är att ta fram skattningar av okända värden. Variabilitet och systematiska fel innebär att dessa skattningar inte är lika med de sanna värdena och att statistiken kan påverkas av en rad olika urvalsfel och andra fel. En etablerad metod för att kontrollera noggrannheten i statistik som grundar sig på urvalsundersökningar är att studera variabiliteten, dvs. omfattningen av en estimators spridning runt dess väntevärde. Variabiliteten uttrycks med varians, medelfel, variationskoefficient och konfidensintervall. Statistik över betalningsbalansen sammanställs liksom nationalräkenskaper genom ett räkenskapssystem och bygger på data från en rad olika slags primärstatistik, såsom uppgifter om varor, tjänster och utländska direktinvesteringar. Primärstatistiken kan härröra från urvalsundersökningar, från administrativa uppgifter eller vara ett resultat av olika modeller. Det är inte möjligt att med någon direkt metod mäta noggrannheten för ett räkenskapssystem som betalningsbalansen. Enligt de allmänna principerna för att mäta kvalitet inom statistiken är de två främsta instrument som bör användas analys av revideringar (som visar hur nära de 2 Kommissionens förordning (EG) nr 1055/2008 av den 27 oktober 2008 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 när det gäller kvalitetskriterier och kvalitetsrapportering för statistik över betalningsbalansen (EUT L 283, , s. 3). 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, , s. 164). 4 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/759 av den 29 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (EUT L 123, , s. 90). 5 Se ESS Handbook for quality reports, 2014 års utgåva, andguidelines/-/ks-gq

4 ursprungliga skattningarna ligger senare eller slutgiltiga skattningar) samt granskning av restposten 6. Båda dessa instrument behandlas i denna rapport. Även om kvaliteten på aggregerad statistik inte enbart är summan av kvaliteten på alla underliggande primärdata är dessa helt klart avgörande för betalningsbalansuppgifternas kvalitet. Det utarbetas regelbundet separata kvalitetsrapporter 7 för statistiken över den internationella handeln med varor. Såsom framgår av förordningarna (EG) nr 638/2004 och (EG) nr 471/2009 är denna statistik den viktigaste beståndsdelen i bytesbalansen. Därför utvärderas endast uppgifter om internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar tillsammans med betalningsbalansuppgifterna. 3. SÄRSKILDA INSLAG I DENNA KVALITETSUTVÄRDERING Denna kvalitetsutvärdering är den första sedan kommissionens förordning (EU) nr 555/ trädde i kraft. Därför omfattar de landspecifika kvalitetsrapporterna uppgifter som tagits fram med hjälp av de uppdaterade uppgiftskraven och den metod som beskrivs i den sjätte upplagan av Internationella valutafondens manual för betalningsbalans och utlandsställning (nedan kallad BPM6) (se ruta 1) 9. I juni 2014 översände medlemsstaterna för första gången uppgifter om transaktioner och utlandsställningen som bygger på BPM6. I enlighet med de nya kraven i förordning (EU) nr 555/2012 finns det nu mer detaljerade uppgifter om transaktionerna, och uppgifternas frekvens och aktualitet har förbättrats. Därmed har slutanvändarna nu en mycket bättre överblick över uppgifterna om betalningsbalansen, utlandsställningen, den internationella handeln med tjänster och de utländska direktinvesteringarna än när den femte upplagan av BPM tillämpades. Genom de nya kraven införs en ny uppsättning månadsvisa uppgifter om betalningsbalansen för medlemsstaterna. De nationella organ som sammanställer uppgifterna översänder nu utöver de obligatoriska uppgifterna även frivilliga uppgifter med en bilateral geografisk uppdelning på EU-länder och ytterligare betalningsbalansposter. Ruta 1. Sjätte upplagan av Internationella valutafondens manual för betalningsbalans och utlandsställning (Balance of Payments and International Investment Position Manual, BPM6) BPM6-manualen innehåller standarderna för hur statistik om transaktioner och ställningsvärden mellan en ekonomi (ett enskilt land, en valutaunion [som t.ex. euroområdet] eller en ekonomisk union [som t.ex. Europeiska unionen]) och resten av världen ska sammanställas. I manualen förklaras begrepp, definitioner, klassificeringar och konventioner för statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen. Den främjar dessutom uppgifternas internationella jämförbarhet genom att internationellt antagna riktlinjer lyfts 6 Se ESS Handbook for quality reports, 2014 års utgåva, 7 Se 8 Kommissionens förordning (EU) nr 555/2012 av den 22 juni 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar vad gäller uppdatering av uppgiftskrav och definitioner (EUT L 166, , s. 22). 9 Internationella valutafondens Balance of Payments and International Investment Position Manual, sjätte upplagan, Washington D.C. (2009). Se 4

5 fram, samt tydliggör kopplingarna till annan makroekonomisk statistik i syfte att främja konsekvens mellan olika statistikområden. BPM6 är konsistent med det europeiska nationaloch regionalräkenskapssystemet 10 och 2008 års nationalräkenskapssystem 11, vilka utgör det statistiska regelverket för nationalräkenskaperna. Det överensstämmer också med den fjärde upplagan av OECD:s vägledande definition av utländska direktinvesteringar 12, som innehåller ytterligare riktlinjer för statistik över utländska direktinvesteringar, och med FN:s Manual on Statistics of International Trade in Services BPM6 återspeglar de förändringar som skett i världsekonomin sedan Perioden kännetecknas av en betydande ökning i den gränsöverskridande verksamheten eftersom handelshindren och kapitalkontrollerna har minskat. Internationella bolagsstrukturer har blivit alltmer komplexa, med värdekedjor, finansiella förbindelser och ägarstrukturer på en global nivå. De gränsöverskridande kapitalrörelserna har också ökat avsevärt till följd av de internationella kapitalmarknadernas dynamiska tillväxt. Globaliseringen har medfört nya politiska utmaningar och är orsaken till många av de ändringar som infördes genom BPM6. Eftersom transaktionsvolymerna ofta endast står för en del av stockarna är utlandsställningen ofta mer användbar som indikator på ekonomins finansiella ställning gentemot omvärlden. Detta återspeglas i den nya titeln Balance of Payments and International Investment Position Manual som visar på utlandsställningens växande betydelse. Genom kvalitetsrapporterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar görs en regelbunden övervakning av hur stabila och konsistenta uppgifterna är. Mallen för kvalitetsrapporterna ändrades innan kvalitetsutvärderingarna började för att anpassa dem efter de nya uppgiftskraven och metodändringarna i BPM6 samt för att ta hänsyn till resultattavlans kvalitetsprocess som infördes genom förfarandet vid makroekonomiska obalanser. 4. DE VIKTIGASTE RESULTATEN FRÅN KVALITETSUTVÄRDERINGEN I det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport redogörs för resultaten från kvalitetsutvärderingen för varje kvalitetskriterium. Kvalitetsutvärderingen gjordes med bistånd av betalningsbalanskommittén. Ändringen av förordning (EG) nr 184/2005 genom förordning (EU) nr 555/2012 medförde en närmare harmonisering inom EU av statistiken över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar och utvidgade datainsamlingskraven för att ge användarna tillgång till fler uppgifter. Kvaliteten på de statistikområden som analyseras i arbetsdokumentet är överlag tillfredsställande och uppfyller de rättsliga kraven. Icke desto mindre varierar vissa kvalitetsindikatorer mellan medlemsstaterna, och indikatorernas nivåer skulle kunna förbättras. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, , s. 1). 11 Systemet för nationalräkenskaper antaget av FN:s statistikkommission, 12 OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment fjärde upplagan, Paris (2008). 5

6 Resultaten från den första kvalitetsutvärderingen efter att BPM6 infördes har uppfyllt Eurostats förväntningar. Samtliga medlemsstater utom Kroatien lyckades på det hela taget väl med de ändrade uppgiftskraven och metodändringarna. Kvaliteten på betalningsbalansuppgifterna är den mest tillfredsställande, medan det däremot oftast behövs förbättringar i statistiken över utländska direktinvesteringar. Nedan ges en översikt över resultaten, med utgångspunkt i de kvalitetskriterier som användes vid utvärderingen. Relevans Uppgifternas fullständighet var i genomsnitt 96 % för såväl månadsvisa som kvartalsvisa betalningsbalansuppgifter, 98 % för kvartalsvisa uppgifter om utlandsställningen, 83 % för kvartalsvisa omvärderingar, 95 % för statistiken över internationell handel med tjänster och 91 % för flöden och stockar av utländska direktinvesteringar. 27 medlemsstater uppfyllde helt och hållet kraven för månadsvisa betalningsbalansuppgifter medan ett land inte har lämnat in månadsvisa uppsättningar om betalningsbalansen. Fullständigheten var 95 % eller mer för 26 medlemsstater när det gäller de kvartalsvisa betalningsbalansuppgifterna, och för 27 medlemsstater när det gäller kvartalsvisa uppgifter om utlandsställningen. Fullständigheten var 95 % eller mer för 24 medlemsstater när det gäller uppgifterna om internationell handel med tjänster, för 23 medlemsstater när det gäller stockar av utländska direktinvesteringar och för 19 medlemsstater när det gäller flöden av utländska direktinvesteringar. Tillgången till uppgifter för slutanvändarna var tillfredsställande, då 95 % eller mer av huvudposterna kunde offentliggöras. Detta var fallet för 18 medlemsstater när det gäller månadsvisa betalningsbalansuppgifter, 20 medlemsstater när det gäller kvartalsvisa betalningsbalansuppgifter, 22 medlemsstater när det gäller kvartalsvisa uppgifter om utlandsställningen, 14 medlemsstater när det gäller statistiken över internationell handel med tjänster, 12 medlemsstater när det gäller flöden av utländska direktinvesteringar och 14 medlemsstater när det gäller stockar av utländska direktinvesteringar. Några medlemsstater markerar alltför ofta att uppgifter inte kan offentliggöras eller att de är konfidentiella. Eurostat har varit i kontakt med dessa medlemsstater och samarbetar med nationella myndigheter för att öka mängden uppgifter som kan offentliggöras. Detta har redan lett till förbättringar jämfört med den situation som beskrivs i denna rapport. Kroatien står i skarp kontrast till de överlag goda resultaten, särskilt när det gäller uppgifternas fullständighet Kroatien tillhandahöll sina månadsvisa betalningsbalansuppgifter i oktober 2015, dvs. efter kvalitetsutvärderingens slut. 6

7 Noggrannhet Analysen av revideringarna i denna rapport måste betraktas som högst preliminär med anledning av den begränsade tillgången till olika årgångar av BPM6-uppgifter hittills har endast en uppsättning reviderade kvartalsuppgifter lämnats in. Endast små revideringar kunde observeras i de månadsvisa och kvartalsvisa posterna i bytesbalansen, vilket tyder på stabila skattningar. Relativt sett var revideringarna större för primära inkomster och poster i den finansiella balansen. Den lägre stabiliteten beror huvudsakligen på svårigheten att skatta återinvesterade vinstmedel. Indikatorn för tillförlitlighet i fråga om utvecklingens riktning uppvisar god förutsebarhet i de första utvärderingarna av de månadsvisa betalningsbalansuppgifterna. Revideringar av årsuppgifter analyserades inte i denna kvalitetsutvärdering eftersom det saknades uppsättningar med årsuppgifter om internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. Aktualitet och punktlighet Jämförbarhet Aktualiteten på de månadsvisa respektive kvartalsvisa betalningsbalansuppgifterna samt de kvartalsvisa uppgifterna om utlandsställningen förbättrades successivt från de första preliminära uppgifter som i juni 2014 rapporterades in i enlighet med BPM6 till de senaste analyserade uppsättningarna uppgifter med tidsfrister den 15 och den 23 december medlemsstater skickade in sina uppgifter om internationell handel med tjänster före eller på den sista inlämningsdagen den 30 september 2014, medan 23 medlemsstater skickade in sina uppgifter om utländska direktinvesteringar före, på eller inom tre dagar efter sista officiella inlämningsdag. Asymmetrierna i bytesbalansens beståndsdelar förbättrades under referensperioderna. På grund av att de tidsserier för EUaggregaten som finns att tillgå är kortare var det inte möjligt att analysera asymmetrierna för finansiella transaktioner. Erfarenheterna från det europeiska nätverket för utländska direktinvesteringar visar att datautbyte länderna emellan faktiskt kan bidra till att rätta till asymmetrier, men först måste flera villkor vara uppfyllda. Samstämmighet Överlag förbättrades resultaten något sedan konsistensreglerna tillämpats. Eurostat kunde emellertid inte alltid lösa de problem som konstaterats utan tvingades begära in korrigerade datauppsättningar från de nationella organ som sammanställer uppgifterna. Det fanns nästan inga diskrepanser mellan kvartals- och årsuppgifterna om internationell handel med tjänster. Däremot fanns vissa skillnader mellan de kvartalsvisa och de årliga flödena av och avkastningen på utländska direktinvesteringar. Dessa skillnader beror i regel på förseningar i revideringen av 7

8 kvartalsserierna efter de årliga undersökningarna. Medlemsstaterna har satsat hårt på att minska restpostens storlek. Indikatorn för det relativa medelfelet för restposten uppvisade värden på 5 % eller mer för sex medlemsstater, medan denna siffra var 0 % eller 1 % för åtta medlemsstater för samtliga analyserade perioder. Indikatorn för den sammanlagda relativa summan av restposter visade lägre resultat för samtliga länder med högre värden för restposten. Konsistensen mellan betalningsbalansstatistiken och statistiken över internationell handel med varor är fortsatt hög när det gäller förändringarnas riktning. Ett fåtal medlemsstater nådde dock inte upp till den förväntade graden av konsistens. Kvaliteten på de uppgifter som översänts i enlighet med förordning (EU) nr 555/2012 är överlag god. Samtliga medlemsstater behöver dock ta itu med de brister som kvarstår. Medlemsstaterna bör också ha i åtanke att inte alla dimensioner av datakvaliteten kunde undersökas vid denna första utvärdering och att det korrekta och fullständiga genomförandet av den nya metoden ännu behöver analyseras. Eurostat har emellertid redan påbörjat sin analys i samarbete med medlemsstaterna i arbetsgruppen om betalningsbalans. Eurostat och Europeiska centralbanken besöker även medlemsstaterna för att ta itu med specifika problem i de olika länderna. Kroatien kommer att få särskild uppmärksamhet och särskilt stöd. Till följd av växande uppgiftsbehov, särskilt i efterdyningarna av finanskrisen, ägnar användarna allt större uppmärksamhet åt uppgifter om betalningsbalansen, utlandsställningen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. Eurostat och de nationella organ som sammanställer uppgifterna gör sitt yttersta för att garantera att dessa uppgifter till fullo uppfyller många olika användares behov. Mot bakgrund av denna kvalitetsutvärdering gör Eurostat huvudsakligen följande rekommendationer till medlemsstaterna: Vissa länder behöver förbättra uppgifternas fullständighet för att följa förordning (EG) nr 184/2005. Länder som fortsätter att markera en stor andel av uppgifterna som konfidentiella eller som uppgifter som inte kan offentliggöras bör tillämpa sekretessbestämmelserna i förordning (EG) nr 223/2009. Att markera uppgifter som konfidentiella eller som uppgifter som inte kan offentliggöras på ett sätt som är restriktivare än vad som anges i förordningen minskar avsevärt de statistiska uppgifternas värde för användarna och förhindrar lämpliga politiska analyser som grundar sig på europeisk statistik. Kvarvarande asymmetrier i uppgifterna bör minskas. Asymmetrier är fortsatt ett problem både i Europa och i resten av världen. Eurostat uppmuntrar medlemsstaterna att använda nätverket för utländska direktinvesteringar och bilaterala kontakter i högre grad för att skapa överensstämmelse vad gäller andra betalningsbalansposter. 8

9 Restposten bör minska i storlek. Detta är fortfarande en stor utmaning för många länder. Eurostat uppmanar medlemsstaterna att undersöka vad restpostens höga värden beror på och vidta åtgärder för att komma till rätta med dem. Kommissionen kommer åter igen att ta upp kvaliteten på uppgifterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar efter nästa kvalitetsutvärderingsomgång som inleds i januari