Augusti 2017 Skärholmsdalen Kvalitetsprogram för allmän plats

Transkript

1 Augusti 2017 Skärholmsdalen Kvalitetsprogram för allmän plats

2 Uppdragsnr: NC Daterad: Reviderad: Handläggare: Hanna Lindh, Exploateringskontoret Detta kvalitetsprogram utgör ett underlag till detaljplan för Skärholmsdalen, del av Fokus Skärholmen, och är framtagen av Nyréns Arkitektkontor i samverkan med och på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad. Beställare: Exploateringskontoret, Stockholm stad Box Stockholm Medverkande från Stockholms stad: Hanna Lindh, landskapsarkitekt, Exploateringskontoret Sven Brodin, byggprojektledare, Exploateringskontoret Elin Henriksson, planprojektledare, Stadsbyggnadskontoret Amanda Gordon, planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Love Örsan, Stadsdelsförvaltningen Skärholmen Konsulter: Emelie Brunge, landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Sara Norås, arkitekt, Nyréns Arkitektkontor Katarina Borg, planeringsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor 2 Källor: Figur 4, bild 1: Cecilia Larsson Lantz Figur 4, bild 2: Lieselotte van der Meijs Figur 4, bild 3: Pawel Flato Figur 4, bild 4: Emma Falk Figur 4, bild 5: Förorten i centrum Figur 4, bild 7: Cecilia Larsson Lantz Figur 14: Kartblad Fridhem upprättad av H. Hellberg och A. E. Påhlman. Stockholmskällan SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

3 Innehåll INLEDNING 4 Bakgrund Syfte och avgränsning ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 6 Tre mål för framtidens Skärholmen Fyra stadsbyggnadsstrategier som utvecklar Skärholmens stadskvaliteter GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR ALLMÄN PLATS 8 1. Landskapet som utgångspunkt 2. Tydligt definierade offentliga platser 3. Gatan som levande stadsrum 4. En mångfald av gemensamma rum 5. Platser för möten 6. Ett sammanhängande nät för gång och cykel 7. Utrymme för barns och ungas liv och lek 8. Hållbara offentliga miljöer 9. Fungerande ekologisk infrastruktur 10. Tåliga system för dagvatten STRUKTUR SKÄRHOLMSDALEN 12 Koppla samman Skärholmen och Sätra En ny årsring av allmänna platser Gator och trafik Platsbildningar Parker och natur Stråk STRÅK 16 Gång- och cykelvägnätet kompletteras Stråk i park och natur Stråk längs gata GATOR OCH TRAFIK 18 Skärholmsvägen Björksätravägen Gräsholmsvägens förlängning Vårholmsbackarna och Falkholmsgränd PLATSBILDNINGAR 30 Bryggor och gränder Plats vid Falkholmsgränd PARK OCH NATUR 32 Skärholmsdalen Entré till Sätraskogens naturreservat Park vid Falkholmsgränd Bergsslänten SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 3

4 Inledning Fokus Skärholmen är ett projekt som omfattar flera detaljplaner. Under hösten 2017 går fyra detaljplaner ut på samråd i enlighet med plan och bygglagen, se kartan till höger. Till varje detaljplan finns ett kvalitetsprogram för allmän plats. I kvalitetsprogrammet beskrivs utvecklingen av de gator, stråk, platsbildningar, parker och naturmark som berörs av detaljplanen samt gestaltningsprinciper som är gemensamma för utvecklingen av allmän plats inom Fokus Skärholmen. Bakgrund börja projektet Fokus Skärholmen. Fokus Skärholmen omfattar stadsdelarna Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng och är en satsning på stadsutveckling i sydvästra Stockholm, med särskilt fokus på nya bostäder och socialt hållbar stadsutveckling. Projektet omfattar ca 4000 nya bostäder och ett antal nya skolor och förskolor. Fokus Skärholmen innebär också en och platsbildningar, som bidrar till förbättrade stadskvaliteter. Syfte och avgränsning Syftet med Kvalitetsprogrammet för allmän plats är att beskriva hur den allmänna marken ska utvecklas. Kvalitetsprogrammet begränsas till att beskriva den närmaste omgivningen inom och omkring detaljplanen. Det omfattar inte kvartersmark, som byggnader och bostadsgårdar och det idag. i detaljplanen för Skärholmsdalen, mellan stadsdelarna Skärholmen och Sätra. 4 Söderholmen Vårbergsvägen Skärholmsdalen Mälaräng Figur 1. Fyra aktuella detaljplaner inom Fokus Skärholmen. Detta kvalitetsprogram beskriver de allmänna platserna i Skärholmsdalen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

5 Sätrastrandsbadet Borgmästare Skyttes Park Sätradalsparken Sätra Sätraskolan T Sätraskogens naturreservat Skärholmens gård Koloniområde Sätra Bollplan Ekholmens Parklek Skärholmsdalen Nya engelska skolan Ekholmsskolan Vårbergsskolan Lillholmsskolan Stångholmsparken Vårberg Idleken Vårbergs IP Figur 2. Kartan visar Skärholmsdalen och viktiga målpunkter i omgivningen. T Brantens lekpark Perennparken Flamingoparken Västerholmsskolan Österholmsskolan Skärholmshallen Sim- & idrottshall Skärholmens gymnasium SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 5 T Skärholmen Centrum Skola/förskola Rekreation/idrott/lek E4/E meter Plangräns Naturreservatsgräns

6 Övergripande mål och strategier I projektet Fokus Skärholmen finns mål och strategier för hur stadsbyggandet ska bidra till att utveckla stadskvaliteter och stärka den sociala hållbarheten. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa. Det går att läsa mer i dokumentet Stadsbyggnadsstrategier för ett socialt hållbart Fokus Skärholmen. Tre mål för framtidens Skärholmen Sammanhållen och varierad Skärholmens stadsdelsområde ska vara sammanhängande och inrymma en stor variation av platser, bostäder och uttryck. En ny årsring med fantasifull arkitektur och urbana kvaliteter läggs till. Levande och innehållsrik känna tillhörighet. Stadsdelarna ska vara öppna, inbjudande, levande året runt och på alla tider av dygnet. Barn och ungas behov tas tillvara när stadsdelarna utvecklas. Konst och kultur bidrar till attraktivitet, identitet och förändring. Delaktig och lärande Skärholmens stadsdelsområde ska utvecklas med byggnader och platser är en tillgång och ska ges möjlighet att utvecklas ihop med det nya. 6 Fyra stadsbyggnadsstrategier som utvecklar Skärholmens stadskvaliteter Allsidiga boendemiljöer En variation av bostadstyper, tillgång till service och arbetsplatser, mångfald av funktioner, levande bottenvåningar, blandning av typologier, skala och volymer samt fantasifull arkitektur. Ett promenadvänligt gång- och gatunät kopplingar till intilliggande stadsdelar, trygghet, orienterbarhet och överblick. En mångfald av gemensamma rum Levande och trygga lokala centrum, parker och platsbildningar, mångfald av funktioner och karaktärer, Lokalt förankrad process Ett starkt och dynamiskt civilsamhälle, lokal kunskap och lokala initiativ, medborgardialog, samverkan och medskapande. Figur 3.Stadsbyggnadsstrategier för ett socialt hållbart Fokus Skärholmen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

7 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Figur 4. Bilder från stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bild 5 är en skiss inför uppförande av muralmålning i Skärholmens centrum (Förorten i centrum). SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 7

8 Gestaltningsprinciper för allmän plats Gestaltningsprinciperna för allmän plats bygger på de mål och strategier som formulerats för Fokus Skärholmen. Principerna utgår också från stadens olika styrdokument, såsom översiktsplanen, framkomlighetsstrategin och grönare Stockholm. 1. Landskapet som utgångspunkt Lyft fram landskapet, både natur- och kulturlandskapet och det byggda. Ta tillvara kulturvärden och viktiga karaktärsdrag och stärk stadsdelarnas identitet. Värna dalstråksparkerna som binder samman stadsdelarna och vidareutveckla den sammanhängande grönska som binder dem samman. 2. Tydligt definierade offentliga platser Skapa platser med en tydlig gräns mellan privat och tillgänglig, tydligt allmän och väl avgränsad. 8 storskaliga bryts ned och närmiljön blir mer innehållsrik och omhändertagen mer detaljer och en tätare skala. Utveckla mötet mellan bebyggelse och grönska tillgängliggör parker och natur med inbjudande entréer, orienterbarhet och lockande målpunkter. 3. Gatan som levande stadsrum urbana kvaliteter, såsom noga utvald markbeläggning, ytor för gående och cyklister, trädplantering, smala körbanor, konstfull belysning, gatumöblering och platser som inbjuder till vistelse. Gestalta gaturummet med hög prioritet för gång-, cykel- hållplatslägen, låga hastigheter och säkra passager över gator. gaturum och skapa ett sammanhängande gatunät som kopplar samman stadsdelarna. sätt där lokaler i bottenvåningarna och entréer bidrar till att utveckla gatan som ett levande stadsrum. 4. En mångfald av gemensamma rum Skapa en mångfald av torg, platser, parker, natur och gator som kan tillgodose invånarnas rekreationsbehov. lek, idrott och folkliv och rofyllda platser för promenad, återhämtning och vila. Tillgängliggör naturens rekreativa värden. Berika platser Utveckla parker och platser med innehåll som kompletterar dagens utbud och speglar nya behov. Forma platser för att stärka identitet och attraktivitet. Ta hänsyn till ljus-, vind- och solförhållanden i de som t.ex. pulkabackar och skridskoisar och ta tillvara vintersoliga platser. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

9 GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR ALLMÄN PLATS 5. Platser för möten De gemensamma rummen ska upplevas trygga och jämlika. Skapa mötesplatser ute som inbjuder till delaktighet och lokalt engagemang. lockar människor i olika åldrar och med olika social och kulturell bakgrund. Utveckla miljöer som kan bli regionala målpunkter och dra besökare från ett större omland. 6. Sammanhängande nät för gång och cykel cykelvägar och gator som knyter samman stadsdelar och gör det möjligt att röra sig mellan områdenas viktiga målpunkter. Förbättra orienterbarheten och skapa tydliga rumsliga relationer mellan olika platser. stråk som leder igenom park- och naturmark och stråk längs gator. Varje stadsdel ska innehålla stråk som upplevs trygga och säkra såväl under dygnets ljusa som mörka timmar. Figur 5. Bygg in ekosystemtjänster i de offentliga rummen och skapa mångfunktionella parker där de ekologiska värdena utvecklas. Figur 7. Ta tillvara kulturvärden och viktiga karaktärsdrag och stärk stadsdelarnas identitet. Figur 6. Offentliga rum ska hålla en hög kvalitet i gestaltning och materialval. Figur 8. Skapa mötesplatser som inbjuder till delaktighet och lokalt engagemang. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 9

10 GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR ALLMÄN PLATS 7. Utrymme för barns och ungas liv och lek utveckling och deras möjligheter att utforska staden och röra sig på egen hand. Närhet till småbarnslek är särskilt viktigt. Utforma och gestalta gator för låga hastigheter och värna möjligheterna att ta sig på ett upplevt tryggt och säkert sätt mellan barnens viktiga platser, t.ex. förskola, lekplats, skogsdunge, idrottsyta och bostad. Parkerna och idrottsytornas lugna och aktiva platser kompletteras av barnens förskole- och skolgårdar. Barnen är till största delen av dagen på förskolan och skolan. Det är angeläget att förskolor och skolor placeras med park- och naturområden. De ska helst vara fristående och ha tillräckliga gårdar. kvaliteter och funktioner som intresserar barn och unga Hållbara offentliga miljöer och materialval. Hållbara material minskar behovet av underhåll och kostnader över tid. rum där innehåll och användning kan skifta över tid. 9. Fungerande ekologisk infrastruktur Säkra funktionerna i den övergripande ekologiska och gör medvetna träd- och växtval för att stärka viktiga spridningssamband. Vidareutveckla även en mångfald av naturmiljöer. Ta tillvara landskapets förmåga att leverera ekosystemtjänster, t.ex. genom att använda lågt liggande grönstråk för omhändertagande av dagvatten, träd för vindskydd och skugga, vegetation för temperaturutjämning, odling för pollinering och biologisk mångfald. skapa mångfunktionella parker och naturområden där de ekologiska värdena utvecklas. 10. Tåliga system för dagvatten dagvatten. Använd mark, växtlighet och vattensamlingar Bygg in gröna lösningar för omhändertagande och rening av dagvatten i gator, både för nya och omgestaltade, där det är möjligt. Nya dagvattensystem ska dimensioneras och höjdsättas för att minska sårbarheter vid skyfall. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

11 GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR ALLMÄN PLATS Figur 9. Utveckla parker och platser med innehåll som kompletterar dagens utbud och speglar nya behov. Forma platser för att stärka identitet och attraktivitet. Figur 10. Integrera välfungerande och hållbara system för dagvatten. Utnyttja mark, växtlighet och vattensamlingar för att rena vatten och jämna ut flöden. Figur 11. Utveckla platser för vinteraktivitet som pulkabackar och skridskoisar och ta tillvara vintersoliga platser. Figur 12. Det är angeläget att förskolor och Figur 13. Skapa platser med en tydlig gräns mellan privat och Figur 14. Skapa trygga och upplevelserika gator med urbana kvaliteter såsom skolor placeras med bra relation till gångstråk, offentligt. Lägg till en ny dimension i de offentliga rummen, där generösa ytor för gång- och cykel, trädplantering, belysning, gatumöblering och kollektivtrafik och park- och naturområden. närmiljön blir mer innehållsrik och omhändertagen. platser som inbjuder till vistelse. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 11

12 Struktur Skärholmsdalen Detaljplanen för Skärholmsdalen omfattar en del av Skärholmsvägen, dalgången mellan Sätra och Skärholmen samt Skärholmsbergets sluttning fram till Vårholmsbackarna och Falkholmsgränd. Koppla samman Skärholmen och Sätra Syftet med den nya stadsstrukturen i Skärholmsdalen är att knyta samman stadsdelarna Skärholmen och Sätra med ny bebyggelse och park samt att påbörja omvandlingen av möjliggör ca 800 bostäder, ett nytt vårdboende, En ny årsring av allmänna platser Den föreslagna stadsstrukturen bildar en ny årsring i Skärholmen med bebyggelse, gator, platser och parker som kompletterar dagens miljöer. Strukturen tar fasta på de värden sluttningarna och dalstråk utvecklas för rekreation. 12 Gator och trafik till levande stadsrum med ny bebyggelse och ny utformning. Med aktiva bottenvåningar blir gatan ett inbjudande och livfullt stråk för rörelse och vistelse. Gång-, cykel- och Platsbildningar Utmed Gräsholmsvägen anläggs bryggor/små upphöjda torgytor som blir inbjudande entréer till den stora parken. Smala gränder skapar gemensamma rum mellan de nya kvarteren. Platsbildningarna tillför en ny dimension till stadslandskapet, med intimare skala och större detaljeringrad. Park och natur Skärholmsdalen är det centrala parkrummet och en naturlig mötesplats för närboende och besökare. Dalgången är också en viktig entré till Sätraskogens naturreservat med bad, odlingslotter, utsiktsplatser och strövområden. Skärholmsbergets skogsmark utvecklas för rekreation och en ny park skapas vid Vårholmsbackarna. Stråk trygghet, framkomlighet och orienterbarhet. Dagens gröna stråk kompletteras med stråk i gata, där gående och cyklister kan röra sig i befolkade och upplysta stadsrum under dygnets alla timmar. Skärholmsdalen Skärholmen Sätra Figur 15. Skärholmsdalens bebyggelse, gator och park förstärker gröna och urbana samband och kopplar samman Skärholmen med Sätra. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

13 STRUKTUR SKÄRHOLMSDALEN Sätra stadsdelspark Sätraskogens naturreservat Skärholmens gårdsväg Skärholmsdalen Radhusområde vid Gillsätra gränd Björksätravägen Gräsholmsvägen Sätra bollplan Vårholmsbackarna Falkholmsgränd Vårholmsbackarna Skärholmsberget/ Ekholmen Aspholmsvägen Skärholmsterrassen Skärholmens centrum Figur 16. Illustrationsplan Skärholmsdalen. Plangräns Gräns för utökat område som ingår i kvalitétsprogram Gräns för naturreservat SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 13 Skärholmsvägen

14 STRUKTUR SKÄRHOLMSDALEN Skärholmens gård Historisk dragning av Skärholmsbäcken med utlopp mot Sätraån som ej finns kvar Dåtidens åkerlandskap med i dagsläget omgärdande skogsbryn avspeglar sig i dagens dalstråk Åkerholme som finns bevarad Skärholmsbäcken sträckning i dagens dalstråk Dagens läge för i mitten av dalstråket är Skärholmsvägen delvis intakt Skärholmen T Skärholmsvägen Figur 18. Grönska i dalstråk. Skärholmen T Skärholmsvägen Figur 19. Bebyggelse utmed höjdryggar. Figur 17. Historisk karta från Stockholmskällan. 14 Skärholmen T Figur 20. Vägar som ramar in och knyter ihop. Skärholmen T Figur 21. Sammanhängande nät av parker, natur och gröna kopplingar. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

15 STRUKTUR SKÄRHOLMSDALEN Skärholmens centrum Skärholmsterrassen Ekholmen Skärholmsdalen Sätra 1960-talets årsring: Längsgående skivhus som klättrar upp på berget talets årsring: Punkthus som följer topografin på höjdplatån Dalstråket bevaras öppet Ny årsring: Hus som trappar upp mot berget med en tydlig bas Historisk åkerholme vid bergets fot sparas Figur 22. Sektion och modellvy, Skärholmsdalen med bebyggelsens årsringar. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 15

16 Stråk Figur 23. Översikt med nya och befintliga stråk. Gång- och cykelvägnätet mellan Skärholmen och Sätra kompletteras med nya typer av stråk som möjliggör fler alternativa rörelser genom området. Gång- och cykelvägnätet kompletteras upplevs ibland svårorienterat och otryggt, i synnerhet kvällsoch nattetid. Med den nya bebyggelsen utvecklas strukturen. Gång- och cykelnätet får en förbättrad standard i enlighet med stadens cykelplan. Med tydliga, lättorienterade huvudstråk blir lättare att röra sig mellan vardagens viktiga målpunkter utan bil. Stråk i parker och natur Dagens nät av gång- och cykelvägar i park och natur annat skapas nya naturanpassade tvärförbindelser mellan Skärhomsberget och Skärholmsdalen, som gör det lättare att nå förskola, parklek och skogsparken på berget. Nya rekreativa gång- och cykelstråk skapas också i de nya parkerna samt i naturreservatet. 16 Stråk längs gator Som komplement till stråk i park och natur anläggs gång- och cykelbanor i gator. Gatorna blir urbana stråk, där bebyggelse med fönster, entréer och aktiva bottenvåningar ökar den upplevda tryggheten under dygnets mörka timmar. Gående Figur 24. Gång- och cykelvägnätet blir mer finmaskigt och kompletteras med fler bebyggda och belysta stråk längs gata, vilka kan upplevas tryggare kvälls- och nattetid. Stråk i park och natur Stråk längs gata Stråk längs gata med bebyggelse SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

17 STRÅK Figur 25. Modellvy, Skärholmsdalen med et sammanhängande nät av stråk i parker och natur och stråk längs gator. Gångstråk Bryggor/torgbildning SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 17 Gångbana

18 Gator och trafik Skärholmsvägen Figur 26. Översikt med nya gator och sektioner. Skärholmsdalen får en ny struktur av gator som knyter ihop stadsdelar med varandra. Befintliga gator omgestaltas och en ny årsring av levande stadsgator läggs till. Skärholmsvägen Från trafikled till stadsgata Sträckan mellan Skärholmen och södra Sätra blir ett första steg i omvandlingen av Skärholmsvägen från dagens breda transportrum till en levande och upplevelserik stadsgata. Skärholmsvägen blir ett starkt samlande stadsrum som knyter ihop stadsdelarna Skärholmen, Sätra, Bredäng och Mälarhöjden. Gatans gestaltas med smalare körbanor, mer plats för träd, cykelparkering, belysning och gatumöblering, 18 Figur 27. Modellvy, Skärholmsvägen mot söder. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

19 GATOR OCH TRAFIK Figur 28. Skärholmsvägen. Vy mot Skärholmens centrum. I förgrunden korsningen med Gräsholmsvägens förlängning som bildar en entré till Skärholmsdalen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 19

20 GATOR OCH TRAFIK Skärholmsvägen Grönska i gaturummet gaturummet innan bebyggelse blir möjlig. Skärholmsvägen utreds som ett möjligt läge för framtida spårväg, vilket är en viktig förutsättning för gestaltningen. En grön mittremsa möjliggör en planterad allé med stora träd och skapar förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Trädkronornas volymer skapar ett eget rum i gatan. Allén bidrar till en stadsmässig karaktär och bildar en grön ryggrad som upplevelsemässigt skapar orienterbarhet och knyter samman omgivande stadsdelar. Aktiva bottenvåningar bottenvåningarna. Genom indrag i bebyggelsen breddas gaturummet i vissa sträckor, vilket möjliggör förgårdsmark med extra plats för servering eller plantering som Björksätravägen breddas gatan med ett hållplatsläge på gatans östra sida. 20 Figur 29. Sektion och plan Skärholmsvägen. P P P KÖRBANA KÖRBANA PARK SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

21 Björksätravägen Björksätravägens södra del Figur 30. Översikt med nya gator och sektioner. Björksätravägens södra del Björksätravägens södra del får en ny sträckning och gestaltning i mötet med Skärholmsdalen och Skärholmsvägen. Gatan får ett stadsmässigt uttryck med trädplanteringar och trottoarer och ny bebyggelse längs Björksätravägen även norrut. Dagens planskilda korsning ersätts med en plankorsning som stärker den visuella kopplingen mellan Skärholmsdalen och Sätradalen. Hastighetssänkande åtgärder genomförs med syfte att säkerställa en säker passage för gående och cyklister. Nya cykelbanor i gatan ökar tillängligheten till Sätradalen, med idrottsplatsen och det regionala cykelstråket. GÅNG Figur 31. Sektion och plan Björksätravägen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 21 P P P KÖRBANA GÅNG OCH CYKEL PARK

22 GATOR OCH TRAFIK Del 1. Gräsholmsvägen - urban plats mot parken Gräsholmsvägens förlängning Figur 32. Översikt med nya gator och sektioner. Gräsholmsvägens förlängning Gräsholmsvägen förlängs och får en ny karaktär. Gatan knyter ihop Vårholmsbackarna med Skärholmsvägen och ramar in den nya bebyggelsen mot det öppna parkrummet. Del 1. Urban plats mot parken Gräsholmsvägens östra del, där den möter Skärholmsvägen, har bebyggelse på båda sidor. Gatan har en tydligt stadsmässig karaktär med generösa gångbanor, väl utvald markbeläggning, smala körbanor, plats för angöring och gatuträd, många korsningsmöjligheter för gående Skärholmsvägen anas Skärholmsdalen med sin inbjudande entré. Där Gräsholmsvägen möter parken öppnar sig den fria vyn mot dalen. Gräsholmsvägen och den nya gata som anläggs mot Björksätravägen ramar in det gröna parkrummet och skapar en urban plats med breda gångytor som förmedlar entrén till parken och dalstråket. 22 Figur 33. Modellvy, Gräsholmsvägens förlängning mot öster, den urbana platsen mot parken. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

23 GATOR OCH TRAFIK Figur 34. Där Gräsholmsvägen möter parken skapas en urban plats, med stittvänliga gradänger som tar upp nivåskillnaden. GÅNG KÖRBANA GÅNG P P Figur 35. Gräsholmsvägen får en stadsmässig karaktär med Figur 36. Sektion och plan Gräsholmsvägens förlängning, platsen mot parken. breda gångbanor och gatuträd.. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 23 ENTRÉ FÖRGÅRD

24 GATOR OCH TRAFIK Del 2. Gräsholmsvägen - kaj mot det gröna Gräsholmsvägens förlängning Figur 37. Översikt med nya gator och sektioner. Del 2. Kaj mot det gröna mot dalstråket och sluten bebyggelse som inramning mot Skärholmsberget. Gatan gestaltas som en äldre landsväg i skogsbrynet, med ständigt skiftande utblickar och vyer mot landskapet. Träd står oregelbundet i grupperingar på utsidan vilket skapar en landskaplig inramning och bidrar till djup och variation i gatubilden. Gräsholmsvägen utformas som en kaj som förmedlar kontakten mellan det byggda och det gröna. Gatan delas upp i sekvenser med bryggor, små upphöjda platser, som bryter av och blir språngbrädor ut i landskapet. De tvärgående bryggorna blir entréer till parken, samtidigt som de knyter ihop dalens gångstråk med stigar och promenader upp mot Skärholmsberget. bredd på körbanorna. Vid bryggorna görs kraftigare insmalningar för att hålla nere hastigh tydligt underordnad gång och cykel. 24 Figur 38. Modellvy, Gräsholmsvägens förlängning, kajen mot det gröna. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

25 GATOR OCH TRAFIK Bebyggelsen utmed Skärholmsberget bildar slutna kvarter mot gatan, med entréer och levande bottenvåningar. Längs vissa sträckor är bebyggelsen indragen med förgårdsmark som förmedlar gränsen mellan den privata bostadsgården och gatan. Där bryggan passerar gatan bildas små platser mot bergssidan, med släpp i bebyggelsen som möjliggör publik verksamhet i bottenvåningarna. Figur 39. Gatan gestaltas som en äldre landsväg i skogsbrynet, med skiftande vyer mot landskapet. Bild från Skärholmens gårdsväg. PARK GÅNG Figur 40. Sektion och plan Gräsholmsvägens förlängning, kajen mot det gröna. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 25 KÖRBANA GÅNG FÖRGÅRD

26 GATOR OCH TRAFIK Del 3. Gräsholmsvägen - ny sträckning Gräsholmsvägens förlängning Figur 41. Översikt med nya gator och sektioner Del 3. Ny sträckning genom bebyggelsen Gräsholmsvägen omgestaltas och får delvis ny sträckning som möjliggör bebyggelse på båda sidor. Gatan knyter samman den nya bebyggelsen i Skärholmsdalen med bildar en tydlig entré till Skärholmsdalens parkstråk och naturreservatet. Dagens friliggande gång- och cykelstråk ersätts av gång- och cykelbanor i gatans gemensamma stadsrum, där bebyggelse med entréer och fönster kan bidra till ökad trygghet. En trädrad med skelettjord i gatan möjliggör lokalt omhändertagande av dagvatten. 26 Figur 42. Modellvy, Gräsholmsvägens förlängning, ny sträckning genom bebyggelsen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

27 Figur 43. Dagens friliggande gång- och cykelstråk ersätts av gång- och cykelbanor i gatans gemensamma stadsrum. GÅNG KÖRBANA GÅNG FÖRGÅRD Figur 44. Gatan ramas in av bebyggelse i lägre skala, med grön Figur 45. Sektion och plan Gräsholmsvägens förlängning, ny sträckning genom bebyggelsen. förgårdsmark och enskilda entréer mot gatan. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 27

28 GATOR OCH TRAFIK Vårholmsbackarna och Falkholmsgränd Vårholmsbackarna/ Falkholmsgränd Figur 46. Översikt med nya gator och sektioner. Vårholmsbackarna och Falkholmsgränd Gator med ny sträckning Korsningen Vårholmsbackarna/Falkholmsgränd omgestaltas och gatorna får ny sträckning i mötet med Gräsholmsvägen. Falkholmsgränd kopplas samman med Gräsholmsvägen där en ny platsbildning skapas framför parken. Den gata som idag försörjer Vårholmsbackarnas radhus får en mer direkt koppling till Falkholmsgränd, det nya torget och Lillholmsskolan. De överdimensionerade körbanorna på Falkholmsgränd och Gräsholmsvägen minskas till förmån för nya cykelbanor som knyter an till stråken i parken. Vårholmsbackarna får ny utformning med bebyggelse och förskola. Dagens planskilda korsningar tas bort och ersätts av hastighetssäkrade korsningspunkter för gång- och cykel. och platser förtydligas och blir lättare att uppfatta. 28 Figur 47. Modellvy, Vårholmsbackarna och Falkholmsgränd. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

29 Figur 48. Södervänd platsbildning med busshållsplats och gradänger ner mot parken. HÅLLPLATS KÖRBANA HÅLLPLATS GÅNG OCH CYKEL PARK Figur 49. I korsningen Vårholmsbackarna/Falkholmsgränd skapas en liten torgyta med plats för uteservering. Figur 50. Sektion och plan Vårholmsbackarna/Falkholmsgränd. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 29

30 Platsbildningar Bryggor Gränder Plats vid Falkholmsgränd Figur 51. Översikt med nya platsbildningar. Skärholmsdalen får ett nytt lager av små platser i form av bryggor och gränder vid Gräsholmsvägen och Skärholmsvägen. En ny plats skapas också vid Falkholmsgränd, där den nya bebyggelsen möter Vårholmsbackarna. Bryggor och gränder Bryggor som språngbrädor ut i landskapet Längs nya Gräsholmsvägen anläggs fyra bryggor/platser som förmedlar kontakten mellan Skärholmsberget och dalstråket. Bryggorna utformas som upphöjda torgytor som överlappar gatan och knyter ihop promenadstråken i parken med bergets trappor och stigar. Gräsholmsvägen smalnas av och får avvikande material där bryggan passerar, vilket signalerar till parken och naturreservatet, samtidigt som de bidrar till sänkt hastighet på Gräsholmsvägen. Där bryggan smyger in mellan huskropparna skapas en liten plats med möjlighet till verksamhet med uteservering. Bryggan längst västerut blir en viktig entréplats till naturreservatet. 30 Gränder som öppnar sig mot berget Mellan de nya kvarteren längs Skärholmsvägen och Gräsholmsvägen ligger korta gränder som knyter ihop gatorna med Skärholmsbergets stigar och promenadstråk och öppnar upp mot bergets grönska. Gränderna blir betydelsefulla stadsrum för lokal samhörighet, samtidigt som de har en viktig roll i stadsstrukturen som allmänna passager med trappor upp mot berget. Med träd och växtlighet kan gränderna bli platser för omhändertagande av dagvatten. Plats vid Falkholmsgränd En lokal mötesplats Vid Falkholmsgränd skapas en långsträckt plats i söderläge med utsikt över den nya parken och Skärholmens bebyggelse. Platsen ramas in av byggnader med lokaler i bottenvåningara. Trottoaren breddas med plats för gående och cyklister samt uteserveringar, sittplatser och planteringar för vila och blomsterprakt. Den lilla torgbildningen blir ett viktigt socialt stadsrum, där busshållplats, restauranger och service i liten skala skapar liv och möjligheter till lokala möten. Figur 52. Modellvy från brygga och gränd ut mot park. Figur 53. Modellvy över brygga vid Gräsholmsvägens förlängning. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

31 PLATSBILDNINGAR Fogur 54. Sammanhållen torgyta och köryta. Figur 55. Entréplats med klassiska murar och smågatsten är karaktäristiskt för Skärholmen. Figur 56. Utskjutande brygga i park. Figur 57. Torgyta med uteservering. Figur 58. Torgyta med sammanhållet markmaterial och markerad köryta. Figur 59. Klassiska rubbelmurar är karaktäristiskt för Skärholmen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 31

32 Parker och natur Entré till Sätraskogens naturreservat Skärholmsdalen Koppling till Sätradalsparken Naturpark i bergsslänten Park vid Lillholmsstråket Figur 60. Översikt med parker och naturområden. Skärholmens storslagna landskap och varierade natur är inspirationskällor för gestaltningen av Skärholmsdalens nya parker och stråk. Skärholmsdalen En mötesplats mellan Skärholmen och Sätra Skärholmsdalen, det stora centrala parkrummet, är hjärtat i området och knyter samman den nya bebyggelsen på Parken blir en naturlig mötesplats för de närboende och en viktig entré till Sätraskogens naturreservat i väster. Parkrummet avgränsas av dalgångens gröna väggar och ramas in av gator, promenadstråk och stadsbebyggelse. Parken får ett varierat innehåll med generösa ytor för lek, bollspel, picknick och folkliv. Gräsholmsvägens bryggor blir tydliga entréer som bjuder in besökare i parken. Gradänger tar upp nivåskillnaden i den mjuka sluttningen och fungerar samtidigt som åskådarplatser där det är möjligt att följa de aktiviteter som pågår i parken. 32 Ett öppet parkrum Det öppna parkrummet är svagt skålat med långsträckta vyer lågpunkt där det kan vara möjligt att återskapa ett fuktigare område i Skärholmsbäckens historiska läge. Med dagvatten från den nya bebyggelsen skulle fuktområdet periodvis bli vattenfyllt. Vatten kan utvecklas till ett återkommande tema genom dalen ned mot Mälaren. Parkvägen ligger upphöjd på en terras, med broar in i parken över de fuktiga partierna. Mot radhusen planteras buskar som bäddar in bebyggelsen bänkar, lek och odling. Dagens planskilda passage under Björksätravägen ersätts med en korsning i plan, som förbättrar orienterbarhet och trygghet och tydliggör kopplingen mellan Sätradalen och Skärholmsdalen. Åkerholme med höga naturvärden Centralt i parkrummet sparas den karaktärsfulla åkerholmen som har lång historisk kontinuitet och höga naturvärden. Holmen lyfts fram och tillgängliggörs genom försiktiga skötselinsatser med stor hänsyn till lekvärden och naturupplevelser. Vitsippor bevaras, högvuxna ekar sparas och de variationsrika brynen får utvecklas naturligt. Figur 61. Sektion genom Skärholmsdalen mot väster. Figur 62. Modellvy Skärholmsdalen mot väster. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

33 PARK OCH NATUR Entré till Sätraskogens naturreservat Gräsyta för picknick och lek Öppet dagvatten Torg/Brygga Figur 63. Illustrationsplan Skärholmsdalen. Bro Gräsyta för picknick och lek Upphöjt promenadstråk och solterass med sittplatser och möjlighet till stadsodling Torg/Brygga Grillplats Sittgradänger Bevarad historisk åkerholme Entréplats med låga murar Lek Bollek Mot Sätradalsparken SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 33

34 PARK OCH NATUR Figur 64. Generösa gång- och cykelstråk löper genom Skärholmsdalen. Figur 65. Stora ytor för picknick och lek. Figur 66. Nätta broar leder över dagvattenstråket och Skärholmsbäcken. Figur 67. Gräsmattor med stora träd och sittmöjligheter. Figur 68. Låga murar avgränsar Skärholmsdalen mot Bjöksätravägen och skapar en välkomnande entréplats. 34 Figur 69. Modellvy, karaktärsfulla broar som återkommande tema i dalstråket. Figur 70. Modellvy, parkentré från Björksätravägen och Sätradalsparken. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

35 PARK OCH NATUR Figur 71. Vy mot Skärholmsdalens öppna parkrum. I förgrunden en vattenspegel som tar hand om dagvatten i Skärholmsbäckens historiska sträckning. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 35

36 PARK OCH NATUR Figur 72. Befintligt promenadstråk och elljusspår utmed södervänt skogsbryn. Figur 73. Gångståket i Skärholmsdalen. Figur 74. Koloniområde i Skärholmsdalen. Figur 75. Skärholmens gård. Entré till Sätraskogens naturreservat Ett upplevelserikt dalstråk med långsträckta vyer Från Skärholmsdalens centrala parkrum fortsätter dalstråket mot Sätradalsparken i öster och mot Sätraskogens naturreservat och Mälaren i väster. Skärholmsdalen är en av de viktigaste entréerna till naturreservatet med sina målpunkter i Skärholmens gård, odlingslotter, bad och utsiktsberg. Att förtydliga entrén och göra dalstråket mer tillgängligt och inbjudande är en viktig ambition när området utvecklas. Genom att öppna upp dalgången och ta bort en del högre vegetation, skapas fria vyer som stärker dalens riktning och leder besökaren naturligt in i området. Vatten som återkommande tema Vatten kan bli ett genomgående tema i dalstråket. Undersök möjligheterna att återskapa Skärholmsbäcken i sin gamla sträckning och göra vattnet till ett synligt inslag längs hela sträckan, från parken i öster till Mälaren i väster. Med återkommande broar och spänger blir det lätt och lockande att röra sig kring bäcken. Dagens damm skulle kunna utvidgas med en större vattenspegel. En enkel träbrygga kan skapa vattenkontakt och möjlighet att studera växt- och djurlivet i dammen. 36 Stiliserad björkskog Ett område med björkar välkomnar den som promenerar ut i naturreservatet. Ängsmarken kring björkarna kan röjas och öppnas upp och de vita stammarna lyftas fram, som en stiliserad björkskog med plats för picknick och lekar. Av de stora sälgbestånd som idag skymmer sikten i dalen, sparas mindre dungar som rumsbildande öar. Sälgens tidiga blomning har stort värde, bland annat för fjärilar och humlor. De fuktiga markerna tillgängliggörs med stigar och spänger. Promenader och platser Dagens populära promenadstråk smyger utmed skogsbrynen och löper som klippta stigar i ängsmarken. Promenaderna kompletteras med enkla bänkar där besökare kan sitta och blicka ut över dalgången med den trollska skogen i ryggen. Entréer och tvärförbindelser lyfts fram och förtydligas. En sekvens av platser skapas utmed stråket, där utegymmet, dammen och odlingslotterna är naturliga målpunkter att stärka med tex sittplatser och vindskydd som förlänger utesäsongen. Nya platser som inbjuder till lek lek gör området mer tillgängligt och intressant för skolor och förskolor. Samlingsplats och odlingsmöjligheter Framför odlingslottsområdet öppnar sig stråket i en äng som kan bli en naturlig samlingsplats för valborgs- eller från parkeringen. Vid odlingslottsområdet skulle bäcken kunna ledas om, så att det blir möjligt att promenera längs vattnet genom området. Det är viktigt att den allmänna tillgängligheten värnas och att det känns inbjudande att passera igenom området och njuta av den blomsterprakt som Ett rikt växt- och djurliv ett pedagogiskt värde och gynnar den biologiska mångfalden. Fortsatt slåtter är viktigt för att de blomsterrika ängsmarkerna ska utvecklas mot än större artrikedom. Genom insatser för mer öppet vatten gynnas groddjur, som padda, groda och också i de skogsklädda slänternas blockrika terräng. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

37 PARK OCH NATUR Nya sittplatser i skogsbryn Utegym och grillplats Mot Mälaren Ny plats vid damm skapas med bryggor och spänger med vindskydd Mot Sätra och Sätradalsparken Entréplats Skärholmsbäcken leds runt koloniområde Dalstråket gallras från buskvegetation. Grupper av sälg med en ny gångväg Entréplats och vide sparas. Tydligare tvärförbindelser Skärholmsbäckens vatteyta öppnas upp genom dalstråket skapas. Nya sittplatser i skogsbryn. Björkar i äng Entréplats Entréplats skapas Figur 76. Illustrationsplan entrén till Sätraskogens naturreservat. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 37

38 PARK OCH NATUR Figur 76. Gångväg utmed koloniområde och bäck. Figur 77. Promenadstråk genom koloniområde. Figur 78. En brygga vid dammen kan bli en plats för vistelse med möjlighet att studera växt- och djurliv. Figur 79. Genom att skapa en dagvattenstråk i Skärholmsbäckens gamla sträckning kan vattnet bli ett synligt inslag i dalen. 38 Figur 80. Den karaktäristiska fjällpanelen på Skärholmens gård kan bli ett signum för de nya platser som skapas i dalgången. Det grafiska mönstret kan användas som tema på entréplatser, skyltar och uppehållsplatser längs stråket. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

39 PARK OCH NATUR Figur 81. Exempel på lekfull inramning av grillplats och utegym. Figur 83. Möjlig inramning av utegym och grillplats i det södervända ekbrynet. Området kan bli en mötesplats för stadsdelens invånare och ett utflyktsmål för förskolor och skolor. Figur 84. Möjlig utformning av vindskydd vid grillplatsen. Med ett vindskydd blir platsen lättare att använda vid sämre väder. De stora sittytorna fungerar för flera mindre sällskap eller för större grupper, som naturskola. Bänkarna utgör även bra solplatser. Figur 82. Befintligt utegym, grillplats och generös sittbänk. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 39

40 PARK OCH NATUR Figur 85. Park för blomsterprakt och ro. Figur 86. Rundade gångvägar omger den centrala gräsytan. Figur 87. Parkens centrala rum utgörs av en stor skålad gräsyta. Figur 88. Parksoffor och blommande buskage. Figur 89. Plantering med vårlökar. Park vid Lillholmsstråket En stillsam grön oas Falkholmsgränd, omgestaltas en del av Lillholmsstråket till omsluten av träd och buskar och inramad av kringliggande gator, promenadstråk och bebyggelse. Från torget leder en trappa och sittvänliga gradänger ner i parken. Sittplatser och blomsterprakt Uppvuxna träd i parkens västra del kompletteras med parkträd lökväxter och blommande buskar. Dagens planskildhet tas bort och en promenadslinga knyter samman parkrummet med intilliggande promenadstråk. Sittplatser inbjuder till en stunds avkoppling och möjlighet att njuta av blomsterprakt och utblickar över platsen och landskapet. Parken blir en kontemplation. 40 Figur 90. Sektion och modellvy, park vid Lillholmsstråket. Sittgradänger i söderslänt Parksoffor med utblick över dalen Mjuk skålad gräsyta med blommande träd Figur 91. Illustrationsplan, park vid Lillholmsstråket. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

41 PARK OCH NATUR Figur 100. Vy över park vid Lillholmsstråket. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 41

42 PARK OCH NATUR Figur 101. Exempel på spänger i skogsterräng. Figur 102. Bergstrappa i Sätra. Figur 103. Bergssläntens varierade natur. Figur 104. Stockar för lek och spring. Naturpark i bergsslänten En skogspark för lek och promenader Sänten mellan Ekholmsvägen och den nya bebyggelsen har en rik och varierad natur, som till stor del sparas och tillgängliggörs. Stigar, spänger och trappor förmedlar kontakten mellan de övre och nedre nivåerna. De blockrika branterna och de högvuxna träden har stora kvaliteter och blir en viktig tillgång för närboende och förskolor. Naturmarkskaraktären tas tillvara och området kompletteras med enkla tillägg av exempelvis grill- eller utsiktsplatser, som lyfter fram landskapet och utvecklar lek- och rekreationsvärdet. Skogskänslan och det vilda är viktiga kvaliteter att bevara, liksom möjligheterna till kojbyggen, klättring och hemliga lekar. Värdefulla och grova träd sparas så långt det är möjligt som bas för den ekologiska infrastrukturen. Ek och äldre tall har särskilt högt värde. Tydliga och inbjudande entréer Tydliga och inbjudande entréer till berget skapas med trappor förstärks och förtydligas, och nya anläggs för att komplettera 42 promenadnätet. Ett promenstråk på skrå runt berget knyter ihop bebyggelsen och bidrar till att skapa en tydlig gräns mellan de privata bostadsgårdarna och den allmänna marken. Det är viktigt att förbindelsen upp på berget, med förskola och parklek fungerar även vintertid. Figur 105. Bergsslänten upp mot Ekholmsvägen med blockrika branter och uppvuxna träd. Figur 106. Klassisk granitrappa i terräng, Skärholmen. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS

43 PARK OCH NATUR Torg/brygga Torg/brygga Tvärgående stråk med trappor från dalen upp till Ekholmsvägen Figur 107. Sektion genom bergsslänten och bebyggelsen mot Skärholmsvägen. Gångstråk/stig Koppling mot Skärholmsvägen Enkla sittplatser tex av stockar Förskolegård Mot Skärholmens centrum Figur 108. Modellvy, naturpark i bergsslänten. Bilden visar entréplats och trappa upp mot berget. Figur 109. Illustrationsplan, naturpark i bergsslänten. SKÄRHOLMSDALEN KVALITETSPROGRAMPROGRAM FÖR ALLMÄN PLATS 43