Arende Yttrande over regeringens skrivelse 2013/ 14: Bistandspolitisk plattform.

Transkript

1 BESLUT Arende Yttrande over regeringens skrivelse 2013/ 14: Bistandspolitisk plattform. Kulturradets beslut Generaldirektbren beslutar att godkam1a yttrandet enligt bilaga. Handliiggning av iirendet Detta beslut har fattats av t f generaldirektbr BeImy Marcel efter foredragning av handlaggare Alma Swedmark. Iberedning av &rendet har Even handliiggare Marten Lempert och Maria Lewenhaupt saint t f avdelningschef Mika Romanus och avdelningschef Ulrica Engstrbm Nilsson deltagit. Pa Kulturradets vagnar y Anna Swedmark Westin Statens kuliurtid Box 27215, Stockholm Besbk: Borgvagen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradetse Webbplats:

2 KULTU RADET Utrikesdepartementet Enheten tbr styrning av utvecklingssamarbetet Stockholm Yttrande bver regerlngens skrlvelse 2013/14: Blstandspolltlsk plattform Kulturradet har anmodats att yttra sig avseende ovan rubricerade remiss och vill avliimna toljande synpunkter. Kulturradet vill dock liamhalla att remisstiden varit mycket kort vilket begriinsat mbjligheten att 15.mna ett fullstandi gt yttrande over alla de omraden som tas upp i skrivelsen. Kulturradet star gama till fbrfogande fbi dialog kring hur synergierna mellan kulturpolitiken och bistandspolitiken kan utvecklas ytterligare. Inledning Kulturradet ska inom ramen for myndi ghetens uppdrag framja kulturens roll fbr yttrandetrihet och demokratisering i intemationella sammanhang. Detta gbrs pa olika salt genom bidragsfordelning samt andra frsmjande insatser inom flei1alet konstomraden. Kulturradet ska ocksa verka fbr synergier mellan kulturpolitiska och bistandspolitiska insatser. Kulturradet har tlerari g erfarenhet av att arbeta med intemationella fragor inom griinsomradet kultur - och bistandspolitik. Mellan aron fungerade Kulturradet som facilitator fbr ett av Sida finansierat kultursamarbete mellan Sverige och Sydafrika. Under aron ansvarade Kulturradet for medel for aktbrssamverkan inom kulturomradet. finansierat av Sida. Inom ramen for programmet 1inansierades projekt i de sex lander som irmefattas av stbdet (Botswana, Indien, Indonesien, Kina, Namibia och Sydafrika). Overgripande mal for dessa projektsamarbeten ar att bredda och utveckla kultursamarbetet mellan Sverige och respektive land, och pa sa sstt bidra till fattigdomsbekiimpning i bred bemsrkelse och en hallbar global utveckling. En utviirdering av programmet pagan Utifran ovanstaende ser Kulturradet skal till att den bistandspolitiska plattformen fortydli gar konstens och kulturens roll fbi yttrandehihet och demokratisering. Statens kulturrid Box 27215, Stockholm Besbk: Borgvagen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradetse Webbplats:

3 I plattformen konstaterar regeringen ati bistandet ska utga fran de manskliga riittighetema. Kulturradet vill siiiskilt iiamhalla artikel 22 och artikel 27 i deklarationen om manskli ga riittigheter vilka erkanner den enskildes kulturella rsttigheter och ratten att fritt delta i samhsllets kulturella liv. De principer och viirderingar som uttrycks i FNS Bamkonvention ar i detta sammanhang ocksa viirdefulla att lyfta liam och implementera. Liksom FN:S rad for miinsldiga riittigheter papekar i artikel 86 i Report of the Special Rapporteur in the Ield ofcultural rights fran mars 2013 innebiir begransningar av konstnsrli ga rziit1igheter, sasom yttrandeiiihet och upphovsrstt, bade kulturella, sociala och ekonomiska mrluster. Vidare framgar av artikel 3 i Unescos konvention om kulturell mangfald att kulturell mangfald ar en utgangspunkt for utveckling, daribland ekonomisk tillvaxt. Det ar Kulturradets uppfattning att kultur inom ramen for bistandspolitik ar saval ett mal som ett medel. Som framgar av synpunkterna nedan kan kulturen avon spela en betydelsefull roll for att lylia tram, debattera och na samfiirstand i fragor som inte kan diskuteras i andra sammanhang. Kulturraidets synpunkter Nedan framgar Kulturradets forslag till tydliggbranden av kulturens roll och betydelse for utvecklings- och bistandsfragor i den bistandspolitiska plattfonnen. Kulturradet vill sarskilt fasta uppmiirksamhet pa att den konstnirliga friheten bbr ses som en del i yttrandefriheten. Svenskt bistand bbr i detta sammanhang kurma verka for alt flor svenska stiider blir fiistiider for konstniirer som lever under hot i sina hemlinder. Kulturradet ser positivt pa att man Bamhaller kultursektoms organisationer som viktiga fbrandiingsaktbrer for att tora utvecklingen framati utvecklingsfragor tex. vad gsller att 6ka jiimstslldheten. Kulturradet vill i detta sammanhang 5.ven framhalla kulturella och kreativa niiringars stora potential nai det giiller att skapa nya arbetstillfallen, utveckling och tillviixt. 2

4 Stiirkta miijligheter att hivda medborgerliga och politiska riittigheter, utbva demokratiskt inflytande och organisera sig Kulturradet stiiller sig positiv till att sarskilda insatser tiir miinskliga riittigheter och demokratiseiing ska utgbra en viisentli g del i svenskt demokratibistand, siirskilt i viirldens mest ofria lander. Regeringen konstaterar i detta sammanhang att respekten fdr de olika opinionsfiiheterna utgbr en stomme i det demokratifriimjande arbetet. Kulturradet vill i detta sammanhang avon fasta uppmarksamhet pa att den konstniirli ga friheten bbr ses som en del i yttrandetriheten Stiirkta demokratiska processor och institutioner sami iikad respekt Nr riittsstatens principer Demokratisk utveckling kraver fungerande och oberoende institutioner och processer och i skrivelsen framhalls att Sveri ge ska prioritera utvecklingen av en effektiv. bppen och val fungerande mrvaltning. Detta iii en fdrutsiittning sven for aktbrer inom det kulturpolitiska faltet. I lander och regioner dar det finns en avsaknad av en nationell kulturpolitik eller dsr dess relevans fbr utvecklingsarbete inte uppmsrksammas, kan svensk kulturpolitisk kompetens bidra till alt stiirka utvecklingen genom samarbeten initierade av kulturaktbrer sjiilva eller genom insatseri dialog med en myndighet i Sverige Ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhiille och stiirkta demokratiseringsaktiirer Regeringen framhaller civilsamhiillets betydelse i bistandet och vill tillvarata Sveriges gedigna erfarenhet av partnerskap mellan civilsamhallets aktbrer i Sverige och i de lander bistandet verkar. Kulturradet ser positivt pa att man i detta sammanhang framhaller kultursektoms organisationer som viktiga fdrsndringsaktbrer for ati tora utvecklingen fmmat med konstnarli ga utuyck som bade verktyg och metod. Det ar, enligt Kultumidets mening, angelaget att den roll som kulturlivets organisationer har, och kan spela som fiirsndringsaktbrer i demokratiska fdriindringsprocesser tydligt tas tillvara Even 'Irambver. Konst- och kulturlivets organisationer och dess roll i demokrati och samhsllsutveckling kan med fbrdel ytterligare lyftas tram bkad jiimstiilldhet och stiirkt egenmakt for kvinnor och flickor Svenskt bistand ska bidra till ett jsmstallt samhalle och regeringen framhaller att ett effektivt jiimstalldhetsfriimj ande arbete behbver riktas till alla grupper av marmiskori syfte alt Ririndra institutioner och samhallsstrukturer. I det1a sammanhang vill Kulturradet framhalla att det sr vanli gt att forandringsaktbrer inom kulturomradet arbetar med 3

5 samhsllsstmkturer och komplexa forhallanden fbr att framja jamstalldhet mellan kbnen. Kulturradet saknar en tydligare skrivning kring betydelsen av att arbeta for stiirkta ratti gheter fbr hbt-personer. Enli gt regeringens strategi for lika rsttigheter och mbjligheter oavsett sexuell laggning, kbnsidentitet eller kbnsuttryck ska homo- och bisexuellas saint transpersoners rattigheter inga i de piioriterade omraden som regeringen uppmarksammari utvecklingssamarbetet Stiirkt tillgang till fria och oberoende nya och traditionella medier Yttrandefrihet och framvaxten av fiia oberoende och ansvarsutkravande medier ska lismjas inom svenskt bistand. Det ar av yttersta vikt att konstnarer kan verka i sina hemlalnder under trygga forhallanden. Kulturradet viilkomnar formuleringama i delmal som betonar vikten av en gynnsam lagstiftning och politik som mbjliggbr kulturell mangfald och rstt till kulturella uttryck. Samtidigt skulle Kulturradet bnska en starkare skrivning om kopplingen till kulturens roll i ett demokratiskt samhiille. Svenskt bistand bbr i detta sammanhang kunna verka fbr att Her svenska stiider blir ti - istader fbi konstnarer som lever under hot i sina hemlander. Att Sveiige kan erbjuda fristader till fbrfoljda forfattare och andra kulturutbvare ar av stor betydelse for att skydda och utveckla den konstnarliga yttrandefiiheten Fler och biittre jobb Bistandet ska framja entreprenbrskap, innovation och ett gynnsamt naringsklimat. Kvinnli gt mretagande har ocksa en viktig roll i arbetet for bkad jiimstslldhet mellan kbnen. Kulturradet vill i detta sarmnanhang fiamhalla kulturella och kreativa niiringars stora potential niir det giiller att skapa nya arbetstillfallen, inte minst fbr kvinnor. Musik -, film-, konsthantverk- och designsektom spelar en allt viktigare roll i skapandet av nya arbetstilltallen, och kan fungera som motor for utveckling och tillvaxt. Ofta skapar dessa omraden arbetstillfallen avon utanfor kultursektom. Kulturradet vill i detta sammanhang iiven hanvisa till artikel 14 i Unescos konvention om skydd for och framjande av mangfald av kulturyttringar Fiirbittrad tillg1ing till sexuell och reproduktiv hiilsa och riittigheter samt minskad utsatthet mr hiv och aids. Enligt Kulturradets erfarenheter kan kulturaktbrer bidra med en kompetens som ger fiagor en annan gestaltning och damned skapar mbj lighet for 4

6 diskussion. Erfarenheter har visat pa goda resultat inom komplexa omraden som till exempel kvinnlig omskiirelse Minskad sirbarhet for konllikt och iterfall l konflikt Ett samhslles sarbarhet for viipnad konflikt hiinger samman med dess formaga att hantera motssttningar utan att dessa bvergari vald. Sverige ska i detta sammanhang stbdja en inkluderande dialog om konfliktforebyggande, andra former av fredlig konflikthantering, fortroendeskapande och forsonjng. Stbdet kan utfitiras av kapacitetsutveckling av aktbrer eller institutioner som ar delaktiga i processer. Det civila samhsllet spelar hair en betydelsefhll roll. Kulturradets erfarenheter visar att kultur kan spela en roll for ett samhalles formaga att hantera motsst1ningar utan att dessa bvergar i vald. Kultnren. kan ocksa erbjuda verktyg och metoder for uppriittande av fortroende och Rirsoning Minskat kiinsrelaterat vald Samhiillen dar kviimor har egemnakt och fir aktiva deltagare i politik, ekonomi, och samhallsliv tenderar att vara mindre valds - och konfliktbensgna. Det svenska bistandet ska darfur framja jamstalldhet mellan kvim1or och man. Kultmradet vill avon i detta sammanhang lylia fram kulturens mbjligheter att friimja bkad jiimstiilldhet vad giiller ekonomi och samhsllsliv. Kulturen kan avon, i enlighet med ovan, erbjuda verktyg for forsoning och uppriittande av fbrtroende vilket kan vara gyimsamt for att minska det kbnsrelaterade valdet. 5