Sammanfattning...3 Efterfrågan på varor och tjänster...5

Transkript

1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på varor och tjänster...5 Lediga platser... 5 Kapacitetsutnyttjande av personal... 6 Rekryteringsproblem... 6 Varselutvecklingen... 7 Sysselsättningsutvecklingen... 8 Näringsgrenar och yrken...9 Jord- och skogsbruk... 9 Industrin... 9 Byggnadsverksamhet Privata tjänstesektorn Offentlig verksamhet Utbudet av arbetskraft...12 Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshet och programinsatser Arbetslöshetens struktur...14 Yrkesbarometern...16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod urvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 72 procent. I Jämtlands län var urvalet 350 arbetsställen och svarsfrekvensen blev knappt 90 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer.

2 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län, vårprognosen Den globala lågkonjunkturen kombinerad med fortsatt finanskris och det osäkra världsekonomiska läget påverkar även utvecklingen på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Orderingången till länets näringsliv har minskat kraftigt vilket medfört att många varsel om uppsägningar har lagts. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan 2006 men har sedan sommaren 2008 planat ut för att nu visa negativa tal. Efterfrågan av arbetskraft i Jämtlands län bedöms plana ut under 2009/10, vilket medför att antalet sysselsatta i länet beräknas minska med drygt personer under prognosperioden. Sysselsättningsminskningen sker i såväl privat som offentlig sektor. Transport-, skogsbruk-, vård och omsorgssektorn och delar av industrin har en något mer negativ bild av efterfrågeutvecklingen det närmaste halvåret. Lågkonjunkturen påverkar orderingången mer påtagligt för tillverkningsindustrin, vilket medför att antalet anställda kommer att fortsätta minska kraftigt under prognosperioden. Produktionsstopp, indragningar av arbetsskift och varsel om uppsägningar ökar. Delar av industri med koppling till etableringar av bland annat vindkraftsparker och övrig energimarknad bedöms dock få en fortsatt oförändrad efterfrågan. Vid intervjutillfället i våras var många av intervjuade företag inom byggnadssektorn fortsatt optimistiska om sysselsättningsutvecklingen. Större planerade byggprojekt har skjutits upp på framtiden beroende på konjunkturläget och den finansiella oron som råder, det finns förhoppningar inom bygg- och delar av tillverkningsindustrin om ett snart igångsättande. Omsättningen inom handeln har varit god de senaste åren, men en viss avmattning på grund av minskad konsumtion har märkts sedan våren Handelns efterfrågeutveckling är i hög grad beroende av individens syn på sin egen och landets ekonomiska utveckling. En något positivare syn har mätts de senaste månaderna men fortfarande är den betydligt mer pessimistiskt än normalt. Besöksnäringen i länet är fortsatt optimistiska om privat- och handelsturismens utveckling som gynnas av den svaga svenska kronkursen. Konferens- och affärsresande har dock en minskande efterfrågan. Verksamheter inom finans/uppdrag spår en fortsatt god efterfrågan av deras tjänster, vilket bedöms leda till ett ökat antal rekrytering under det närmaste året. I ett antal kommuner och även landstinget pågår en anpassning av verksamheterna utifrån de budgetanslag som finns. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. Åren blir pensionsavgångarna i länet stora och behovet av ersättningsrekryteringar omfattande inom många sektorer på arbetsmarknaden. Utbudet av arbetskraft minskar Arbetskraftutbudet i åldern 16 till 64 år i Jämtlands län ökade under 2006 och 2007 för att under 2008 minska marginellt. Under 2009/10 bedöms en fortsatt minskning med cirka 1000 personer. De bakomliggande orsakerna till det minskande arbetskraftsutbudet är ett ökat antal vuxenstuderande och personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, samt marginellt de demografiska effekterna. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning om antalet sjukskrivna och antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. 3

3 Tabell 1: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring av antal personer, kvartal 4 respektive år Period Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008 kv kv kv Antalet sysselsatta fortsätter att minska under 2009/10 Sysselsättningen i länet har under perioden 1997 och 2007 varierat mellan och drygt personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter Bedömningen för år 2008 är att den sysselsättningsökning som skedde under första halvåret raderades ut under andra halvan av året. Sysselsättningen bedöms minska under 2009/10 som ett resultat av finanskrisen och en sammanfallande lågkonjunktur, minskningen uppskattas till omkring personer. Sysselsättningen bedöms därmed hamna på samma eller något under 2006 års sysselsättningnivå Arbetslösheten ökar Antalet sysselsatta beräknas minska mer under denna prognosperiod än vad arbetskraftsutbudet minskar, vilket gör att arbetslösheten ökar. Antalet personer i program med aktivitetsstöd beräknas öka med drygt 60 procent från fjärde kvartalet 2008 till motsvarande kvartal Arbete med stöd ökar endast marginellt under prognosperioden. Under fjärde kvartalet 2009 bedöms i genomsnitt drygt personer vara arbetslösa och under fjärde kvartalet 2010 bedöms i genomsnitt drygt personer vara arbetslösa. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna år väntas öka från 3,2 procent fjärde kvartalet 2008 till 3,9 procent under fjärde kvartalet 2009 för att sedan öka till 4,1 procent vid motsvarande tid Den samlade arbetslösheten, arbetslösa och arbetssökande i program beräknas öka från 5,0 procent fjärde kvartalet 2008 till 6,8 procent fjärde kvartalet 2009 och till 7,4 procent fjärde kvartalet Det första kvartalet 2009 utgör den manliga arbetslösheten ungefär två tredjedelar av den totala samlade arbetslösheten, skillnaden förväntas minska något de närmaste åren på grund av minskad sysselsättning inom traditionellt kvinnliga yrken. Obalanser på länets arbetsmarknad 4 Bostadsbrist på vissa orter hämmar inflyttning av arbetskraft Fortsatt brist på arbetskraft med spetskompetens inom vissa områden Stora pensionsavgångar väntas kommande tio år Negativ utveckling av långtidsarbetslösa invandrare i sökandegrupperna Stort beroende av offentlig sektor där arbetsmarknaden bedöms bli kärv samtidigt som stora framtida behov av arbetskraft kommer att uppstå. Allmänt traditionsbundna yrkesval Trots nedgång i ohälsotal så ligger länets ohälsotal bland de högsta i riket. Ökat antal varslade personer som blir uppsagda blir arbetslösa. Större ungdomskullar (90-talister) lämnar gymnasieskolan de närmaste åren i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge

4 Efterfrågan på varor och tjänster Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län, vårprognosen Länets arbetsförmedlingar har under våren 2009 kontaktat cirka 350 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Den relativt starka efterfrågeutvecklingen i Jämtlands län som synts i de senaste prognoserna visar tydliga tecken på utplaning och en viss nedgång bedöms inom ett flertal branscher. Under hösten 2008 bedömde företagen inom privata näringslivet i Jämtlands län en marginell ökning av efterfrågan, resultatet blev dock sämre än väntat. Företagen inom jord- och skogsbruk förväntade sig hösten 2008 en oförändrad efterfrågan kommande halvåret, resultatet blev en minskande efterfrågan Inom industri och bygg blev en redan låg förväntad efterfrågeutveckling på varor och tjänster klart lägre än förväntat det senaste halvåret. Företag inom handel och transport bedömde en ökning av efterfrågan på varor och tjänster, resultat blev dock klart sämre än förväntat. Företag inom hotell- och restaurangverksamheten visade även den en marginellt lägre efterfrågan än förväntat. Företag inom finans/uppdrag hade den ökning av efterfrågan som de förväntat sig det senaste halvåret. Inom privata tjänster som uthyrning, fastighetsservice, resor, utbildning, vård och andra stödtjänster förväntades en oförändrad efterfrågeutveckling, resultatet blev en ökning av efterfrågan. Tabell 2: Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Bygg Industrin Finans/uppdrag Handel Jord/skogsbruk o fiske Transport, hotell mm Övriga privata tjänster, utbildning, vård mm Totalt Lediga platser Antalet lediga platser som inkommit till arbetsförmedlingarna i länet under perioden januari april 2009 uppgick till vilket är färre jämfört med motsvarande period år De största minskningarna av lediga platser finns inom sektorerna tillverkning, offentlig förvaltning, utbildning/forskning, vård och omsorg. 5

5 Antal 1000 Jämtlands län Nyanmälda lediga platser januari april Platser över 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav 61 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket är 10 procentenheter färre än i höstens undersökning. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer innan investeringar i maskiner och lokaler behöver göras ligger på 43 procent, vilket kan jämföras med höstens siffror som låg på 30 procent. Den vikande konjunkturen medför att i företag där det finns ett ökat produktionsutrymme före investeringar eller rekryteringar även indikerar en låg produktionsnivå och undersysselsättning som i förlängning ökar risken för uppsägningar. Nuvarande brister och framtida rekryteringsproblem Antalet arbetsställen i privata näringslivet som sedan förra prognosen upplevt rekryteringsproblem har minskat i samtliga branscher förutom jord-, skog där antalet arbetsställen med rekryteringsproblem ökat något. Inom jord- och skog är det brist på självgående förare med gedigen yrkeserfarenhet, betydande problem finns även att tillsätta säsongsanställningar innehållande skogsvårdande arbetsuppgifter så som röjning och plantering. Totalt har 47 arbetsställen angett brist i länet i denna prognos, vilket är 21 arbetsställen färre än för ett år sedan. Även brist på arbetskraft som inneburit att arbetsställena inte ens försökte rekrytera (dold brist) sjunker nu märkbart. Inom delar av offentlig sektor har verksamhetsområden som upplevt brist den senaste tiden även signalerat fortsatt brist. Inom exempelvis sjukvården tenderar bristen på arbetskraft att förstärkas för läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens och inom barnomsorgen råder fortsatt stor brist på förskollärare. 6

6 Från år 2011 börjar antalet som utträder från arbetsmarknaden att bli marginellt högre än de som tillträder arbetsmarknaden, detta under antagande att utträde sker vid 65 års ålder och inträdet sker vid 19 års ålder. Skillnaden i tillträdande och utträdande ökar successivt och når sin absoluta topp åren , då kommer underskottet i länet på tillträdande att vara cirka 600 personer/år. (OBS i siffrorna har inga andra hänsyn tagits än antal i ålder) Framtida pensionsavgångar kommer dock innebär att behovet av ersättningsrekryteringar blir omfattande inom många branscher. Beräknat på inträde 19 år - utträde 65 år arbetsmarknad Jämtlands län (siffror källa SCB befolkn.2008) Tillträdande Utträdande Differens Antalet personer varslade om uppsägning ökar kraftigt När företagen ser ett behov av att minska personalstyrkan följer man i allmänhet ett mönster som, till att börja med, innebär att man avstår från planerade rekryteringar. Därefter väljer man att inte förlänga tillfälliga och tidsbegränsade anställningar och först i tredje hand vidtar man varsel om uppsägning. Flera arbetsgivarföreträdare försöker till det yttersta att minimera antalet varslade då man så sent som under 2008 hade stora problem att rekrytera personal med önskad kompetens. Antalet varsel om uppsägningar har accelererat under innevarande höst och vår Under år 2008 varslades personer om uppsägning i länet, vilket var 559 fler jämfört med år Antalet personer som varslats om uppsägning under perioden januari maj 2009 i länet uppgår till 790 personer. Enligt en nyligen genomförd undersökning genomförd av Arbetsförmedlingens Analysavdelning tvingades 87 procent av personer i Jämtlands län som varslats om uppsägning under september och oktober 2008 också att sluta sina anställningar. Av dessa återfanns 57 procent som arbetslösa i Arbetsförmedlingens register vid månadsskiftet april/maj Vår bedömning är att den värsta varselperioden är passerad men att den ekonomiska utvecklingen fortfarande är så osäker och aktiviteten i ekonomin så låg, att det finns en fortsatt risk att vi kommer att se relativt höga varselsiffror under stora delar av

7 Antalet personer berörda av varsel (ackumulerat) i Jämtlands län Antal p ersoner Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Månad Augusti September Oktober November December Sysselsättningen i länet Från 1997 då sysselsattes i länet till och med 2007 ökade antalet sysselsatta med personer, till drygt enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter För 2008 bedöms sysselsättningen ha ökat under första halvåret för att under andra halvåret ha minskat med cirka 200 sysselsatta. För 2009/10 bedöms sysselsättning fortsätta att minska med cirka 1600 personer, vilket skulle innebär att sysselsättningen i länet skulle hamna på samma eller en något lägre nivå än år Störst sysselsättningsminskning förutspås ske inom tillverkning, transport och offentlig sektor. En tilltagande utveckling av minskande ungdomskullar i ett flertal kommuner medför en minskade sysselsättning inom grund- och gymnasie-skolverksamheten Antalet sysselsatta bedöms öka något inom näringsgrenarna finans- och uppdragsverksamheten samt ligga oförändrat inom turism/hotell/ restaurang/transport. Sysselsättningsutveckling för Jämtlands län Bransch/näring Tillverkning, utvinning, energi och miljö Jordbruk, skogsbruk, fiske, ej spec. näringsgren Antal sysselsatta kvartal Utveckling till kvartal Bygg- och anläggningsverksamhet Handel och kommunikationer Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning, mm Utbildning Vård och omsorg Summa

8 Näringsgrenar och yrken Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län, vårprognosen Jord-, skogs-, och fiskebruk Sysselsättningen inom jord- och skogsbrukssektorn har minskat något de senaste åren och branschen sysselsatte år 2007 drygt personer, vilket är lika många som år Ett ökat intresse för närproducerade mjölk- och köttprodukter innebär att sysselsättningen inom jordbrukssektorn bedöms bli oförändrad under prognosperioden. Det finns även ett fortsatt ökat intresse för att utveckla nya kompletterande verksamheter vid sidan om jordbruksverksamheten. Exempel på sådana komplement är turism, energi, försäljning/förädling och entreprenadverksamhet. Ett ökat intresse inom fisketurismen och nyetableringar av fiskodlingar medför att näringen beräknas sysselsätta ett hundratal personer i länet. Arbetsmarknaden inom skogsbruket har varit stabil under de senaste åren och priserna på skogsråvara har varit höga. Det världsekonomiska läget med minskad efterfrågan på trävaror, papper och massa har påverkat skogs- och trävaruindustrin på ett påtagligt negativt sätt. Denna utveckling har fått till följd att fler och fler skogsmaskiner som av investeringskostnadsskäl skulle behöva vara i full produktion har varit stående. Efterfrågan på skogsvårdande åtgärder kvarstår och då speciellt av manuellt skogsarbete i form av röjning och plantering. För att få de kostsamma maskininvesteringarna lönsamma blir det nödvändigt för arbetsgivaren att finna erfaren arbetskraft med hög produktivitetskapacitet från anställningsstart. Det finansiella läget och bankernas fortsatta ökade säkerhetskrav för krediter och lån har märkbart försvårat nya entreprenörers möjligheter till övertagande av företag i samband med exempelvis generationsskifte. Medelåldern i branschen är hög och generationsväxlingarna blir stora framöver, vilket medför en ökande oro för den långsiktiga personalförsörjningen inom båda näringarna. Prognos: Antalet sysselsatta inom jordbruket beräknas bli oförändrat medan antalet sysselsatta inom skogsbruket beräknas minska. Efterfrågan på skogsvårdande skogsarbetare under säsong och erfarna jord- och skogsmaskinförare. Tillverkningsindustri Drygt personer sysselsattes i länets tillverkningsindustrier år Tidigare uppgång inom industrin har börjat avta rejält. Tillverkande industri står för drygt 50 procent av de drygt lagda varsel om uppsägning som inkommit i länet under perioden januari 2008 till april Den tillverkande industrin har en kraftigt minskad efterfrågan på sina produkter det senaste året på grund av den vikande orderingången från både export- och hemmamarknaden. Detta i kombination med effektiviseringar och rationaliseringar har lett till en kraftig sysselsättningsminskning inom branschen. Verkstadsindustrin bedöms få en fortsatt minskad efterfrågan, dock inte samma omfattning som det senaste året. Industriverksamheter med tillverkning som riktar sig till områden inom energi och vindkraft bedöms få en fortsatt god efterfrågeutveckling. Trots ett bekymmersamt konjunkturläge så finns det fortfarande ett behov av arbetskraft med kompetens inom konstruktion, produktutveckling och projektledning inom elkraft. I vissa fall innebär kompetensbristen att företag förhindrats att expandera i önskad omfattning. Medelåldern är hög i branschen och många kommer att pensioneras framöver. Prognos: En fortsatt minskning av sysselsatta under 2009 förutspås. Efterfrågan på linjemontörer elkraft, civilingenjörer med inriktning elkraft, elingenjörer och eltekniker 9

9 Byggnadsverksamhet Sysselsättningen inom byggnadsbranschen har successivt ökat under stora delar av 2000-talet och hade under år 2007 cirka sysselsatta i länet. Större planerade byggprojekt har skjutits upp på framtiden på grund av det rådande konjunkturläget och den finansiella oron som råder. Vid intervjutillfället i våras var flertalet av de intervjuade småhantverksföretagen mer optimistiska om fortsatt god efterfrågeutveckling än de större byggföretagen. Stora förväntningar finns inom branschen att de större planerade projekten som exempelvis nybyggnation av vindkraftspark i Härjedalen, kriminalvårdsanläggning och nyhusprodukttion i Östersund kommer igång under prognosperioden. Skatteavdrag för hushållsarbete (ROT-avdraget) och fortsatta planerade ut- och ombyggnationer runt om i länet stärker bilden av att sysselsättningsnivån kan bli relativt oförändrad under prognosperioden. Inom väg och anläggningssektorn bedömer företagen en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Genomsnittsåldern i branschen är hög och det finns ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. Prognos: Antalet sysselsatta beräknas bli oförändrat under 2009/10. Efterfrågan på civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggingenjörer och byggtekniker, elingenjörer och eltekniker, anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, murare, byggnadsplåtslagare. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2007 drygt personer i länet. En fjärdedel av företagen i Arbetsförmedlingens undersökning tror på en ökad eller oförändrad efterfrågan under de kommande 6 månaderna. Inom transport- och magasinering är inte företagen lika positiva, här är det fler företag som bedömer en minskande efterfrågan än ökande. Sysselsättningen bedöms dock inom hela privata tjänsteproducerande sektorn att öka marginellt under prognosperioden. Pensionsavgångarna är få, personalomsättningen relativt hög och deltidsanställningarna vanligt förekommande. Handel och kommunikationer: Inom handel har den ökande efterfrågan det senaste året avtagit i takt med att det världsekonomiska läget har försämrats. Handeln likt ett antal andra aktörer inom servicenäringen har ett starkt beroende av den norska gränshandeln. Livsmedelshandel förutser en fortsatt god tillväxt medan sällanköps- och partihandel ser en minskning. Trots att de svenska hushållen de senaste månaderna fått en positivare syn på landets och sin egen ekonomi så bedöms konsumtionen av varor och tjänster att fortsätta minska något. Den ökande gränshandeln som gynnas av den svaga svenska kronan medför att den bedömda negativa sysselsättningsutvecklingen kan mildras något. Fler och fler arbetsgivare använder sig av behovsanpassade arbetstider för ordinarie personal. Den stora nedgången inom industrin och skogsnäringen har medfört en minskad efterfrågan inom transportbranschen. Stora generationsväxlingsbekymmer signaleras från transportbranschen nationellt, branschen kommer att vara i behov av att rekrytera ca förare/år i landet och endast cirka 2000 nyutbildas per år. Finansiell verksamhet, media och företagstjänster: I företagstjänster ingår bland annat bygg- och teknisk konsultverksamhet, juridisk och ekonomisk rådgivning, callcenterverksamhet, reklambyråer, lokalvård, uthyrning och IT-sektorn. Inom finans, - försäkrings, -informations, - och kommunikationsverksamheten anger två av fem intervjuade arbetsställen en ökande eller oförändrad efterfrågan. Sektorer som utvecklas inom branschen är bland annat telesupport i olika former. 10

10 Antalet sysselsatta inom kontaktcenterverksamheter i länet har ökat kraftigt de senaste åren, vilket medfört att Jämtlands län har ett av de största klustren av kontaktcenter i landet. Länets cirka 30 tal kontaktcenter finns utspridda och etablerade i så gott som alla länets kommuner. Sysselsättningen bedöms öka ytterligare något under prognosperioden, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften. Branschen upplever dock tidvis att det är stora svårigheter att få tag i arbetssökande med goda allmänna gymnasiala baskunskaper i exempelvis svenska och engelska. Det finns ett kontinuerligt behov av personal med högskolekompetens, ekonomisk utbildning och/eller säljarkompetens. Fortsatta svårigheter finns att rekrytera personal till tjänster med telefonförsäljande inslag. Personliga och kulturella tjänster: Branschen fortsätter att utvecklas i positiv riktning och företagen i arbetsförmedlingens intervjuundersökning tror på en något ökande efterfrågan och sysselsättning under prognosperioden Privatturismen har ökat markant i kommuner med fjällanläggningar, bedömningen är att efterfrågan kommer att öka ytterligare i framtiden. Intresset för naturbaserade inslag inom turismen medför en ökad besöksvolym, vilket medför en ökad sysselsättning inom så väl hotell- och restaurang, handel, resetjänster, uthyrning mm. Affärs- och konferensverksamheten har dock minskat och bedöms fortsätta ligga kvar på en låg nivå under prognosperioden. Upplevelseverksamheten är sedan åtskilliga årtionden väletablerad i länet och fortsätter att utvecklas såväl idémässigt, ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. Den positiva utvecklingen den senaste tiden kan även tillskrivas den just nu svaga svenska kronan. Många turistanläggningar har i undersökningen vittnat om nya bokningsrekord under jul- och nyårshelgerna jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. Det råder fortsatt brist på kockar/kokerskor, servitörer/servitriser. Prognos: Antalet sysselsatta inom privata tjänster bedöms öka under prognosperioden. Efterfrågan på telefonsäljare(ut), ekonomi/löneassistenter, kock/kokerskor, servitörer/servitriser, Offentlig verksamhet Vårdsektorn: Vårdsektorn sysselsatte drygt personer år Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten blir allt mer bekymmersam. Följden av den svagare konjunkturutveckling med minskad sysselsättning medför minskade skatteintäkter som befaras leda till ökade varsel och stora neddragningar. Merparten av länets verksamhetsområden inom vård och omsorg ser över sina organisationer utifrån det bekymmersamma ekonomiska läget. Ett dilemma enligt intervjuade verksamhetsansvariga är ekvationen, överskott av exempelvis undersköterskor i nuläget och stora framtid rekryteringsbehov av samma yrkesgrupp i framtiden på grund av stora pensionsavgångar Enligt arbetsgivarnas egna bedömningar kommer de kommande årens personalavgångar inte att ersättas fullt ut, vilket medför en minskad sysselsättningsnivå. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. Inom sjukvården tenderar bristen på arbetskraft att förstärkas för läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. 11

11 Utbildning: År 2007 var knappt personer sysselsatta inom utbildnings- och forskningsverksamhet i länet, sysselsättningen bedöms minska något under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar nu grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Minskande ungdomskullar och en försämrad ekonomi leder till neddragningar inom grund- och gymnasieskolverksamheten vilket medför en minskad sysselsättning. Ett antal av länets kommuner har stor brist på förskollärare och någon brist på fritidspedagoger som uppkommit av ett ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner. Under prognosperioden bedöms att antalet studerande i vuxenutbildningen kommer att öka med ett antal hundra personer per år. Enligt de senaste siffrorna från Högskoleverket så har antalet förstahandsansökningar till universitet och högskolor ökat markant. I det nuvarande konjunkturläget ökar normalt intresset hos personer att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktade vuxenutbildning. Sammantaget bedöms sysselsättning öka marginellt inom vuxenutbildningsverksamheten i länet. Offentlig förvaltning mm: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2007 cirka personer. Den ökande arbetslösheten och deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program medför en ökad sysselsättning hos bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett antal statlig verksamheter har slagits ihop och medfört en del personalminskningar. Totalt bedöms sysselsättningen inom de statliga förvaltningsverksamheterna att minska något. Pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom kommuner och landsting bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Planerat nytt fängelse i Östersund skulle innebära att sysselsättningsminskningen inom den statliga tjänstesektorn skulle lindras något. Prognos: Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet bedöms minska något under prognosperioden. Efterfrågan på förskollärare, tandläkare, röntgen, - operations- och distriktssjuksköterskor, sjuksköterskor psykiatrisk vård, biomedicinska analytiker ekonomi/löneassistenter Utbudet av arbetskraft I Jämtlands län finns drygt personer i arbetskraften i åldern år. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har sjunkit kraftigt sedan hösten 2006 men volymen bedöms öka igen 2009 och De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningstakten bedöms öka under 2009 och Under 2009 och 2010 bedöms arbetskraften minska med cirka personer. 12

12 Befolkningsutveckling Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län, vårprognosen Vid årsskiftet 2008/2009 var invånarantalet i Jämtlands län cirka personer, vilket är en mycket marginell minskning med 40 personer jämfört med förgående årsskifte. Under första kvartalet i år har befolkningen i länet minskat med 164 personer. Tre kommuner i länet, Östersund, Åre och Krokom har de senaste tio åren haft en positiv befolkningsutveckling, medan resterande kommuner i länet har haft en stadigt minskande befolkningsutveckling. Länsövergripande projekt med stöd från EU har igångsatts för att rekrytera spetsutbildad personal till glesbygd och därmed också öka inflyttning till kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling. Vår bedömning är dock att befolkningen i de arbetsföra åldrarna år kommer att fortsätta att minska något under Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd Enligt uppgifter från Högskoleverket så är det en markant ökning av förstahandsansökningar till landets universitet och högskolor inför hösten Vi kan därför anta att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar under prognosperioden, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ett ökat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning bedöms göra att även antalet vuxenstuderande kommer att öka något, vilket även här ger ett minskat tillskott till arbetskraften nästa år. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program ökade i Jämtlands län under fjärde kvartalet 2008 med cirka 200 personer jämfört med motsvarande tid året innan. Under prognosperioden förväntas ytterligare en ökning med deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, mestadels inom jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Ohälsotalet fortsätter minska Antalet sjukskrivna i länet fortsätter att minska, i februari 2009 var drygt 2400 personer i länet sjukskrivna, det är cirka 1100 personer färre jämfört med motsvarande månad föregående år. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i Jämtland uppgick i maj månad 2009 till drygt personer vilket är en minskning med cirka 150 personer sedan december Denna trend förutsätts fortgå de kommande åren och medför att det blir ett tillskott i arbetskraftsutbudet med cirka 750 personer under prognosperioden Z Demografisk effekt Utbildningseffekt Sjuk- och aktivitetsersättning. långvarigt sjuka Summa 2008/ /

13 Arbetslöshet och programinsatser Antalet arbetslösa har under första kvartalet 2009 varit cirka 1000 fler personer än vid motsvarande tid året innan. Arbetskraftsutbudet minskar, dock inte lika mycket som antalet sysselsatta gör. Ett fortsatt ökat inflöde till programmen jobb- och utvecklingsgaranti samt jobbgaranti för ungdomar och andra program med aktivitetsstöd innebär att volymen av deltagare kommer att ha ökat med cirka under prognosperioden 2009/10. Antalet personer som har arbete med stöd har minskat under hela år 2008 men bedöms öka med knappt 200 personer under prognosperioden. Tabell 4: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2008 och 2009, prognos för 2010 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv kv , , , kv , , ,2 Arbetslöshetens struktur Enligt statistik för mars 2009 så har männens andel av arbetslöshet och deltagande i program med aktivitetsstöd ökat dramatiskt jämfört med samma tid för ett år sedan. Männens andel i mars 2009 var 63,7 procent och kvinnornas 36,3 procent, vilket kan jämföras med mars 2008 då männens andel av arbetslöshet och deltagande i program med aktivitetsstöd utgjorde 56,6 procent och kvinnornas 43,4 procent. Detta sammanhänger med en vikande efterfrågan på arbetskraft inom traditionellt manligt dominerande yrkesområden. I mars 2009 hade samtliga kommuner i länet en högre andel män än kvinnor som var arbetslösa. Långtidsarbetslösheten totalt har minskat med 4,7 procentenheter sedan mars 2008, dock har funktionshindrade och utlandsfödda haft en marginellt ökad långtidsarbetslöshet. Fortsatt utveckling av olika samverkans- och samarbetsformer mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ökar tillströmning av tidigare sjukskrivna till Arbetsförmedlingen. Andelen funktionshindrade bland alla arbetslösa bedöms öka med ett hundratal under prognosperioden. Mot bakgrund av den utveckling på arbetsmarknaden som vi nu ser med vikande efterfrågan bedömer vi att ny- och återinträdande får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden Konsekvenserna av den allmänna försvagningen av arbetsmarknaden kan komma att skapa svårigheter och stora utmaningar för förmedlingarna att få ut funktionshindrade, utlandsfödda och ungdomar. 14

14 Tabell 5: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. mars 2008 och Andel i resp. grupp av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Länet mars.2008 Länet mars2009 Riket mars2009 Kvinnor 43,4 36,3 41,9 Män 56,6 63,7 58,1 Ungdomar 24 år 19,9 23,7 22,8 Äldre år 19,1 18,3 15,0 Funktionshindrade 17,3 14,8 15,2 Utlandsfödda 12,5 11,8 28,6 Andel i resp. grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Utlandsfödda, grundskolan 37,8 37,3 35,3 Utlandsfödda, gymnasium 33,9 35,2 38,2 Utlandsfödda, högskola 28,3 27,5 26,5 Andel i resp. grupp av svenskfödda totalt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskolan 22,5 21,5 23,6 Svenskfödda, gymnasium 57,9 62,1 56,2 Svenskfödda, högskola 19,6 16,4 20,2 Andel i resp. grupp av totalt arbetslösa för resp. grupp Långtidsarbetslösa -24 år, andel av totalt arbetslösa -24 år Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda Långtidsarbetslösa med funktionshinder, andel av totalt arbetslösa med funktionshinder Långtidsarbetslösa år, andel av totala arbetslösheten 17,4 11,4 14,0 21,3 16,1 20,8 25,3 22,4 24,9 27,2 31,1 28,6 26,4 27,0 35,8 22,8 18,1 22,4 15

15 Andel i resp. grupp av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Jämtlands län och riket mars 2009 jämfört med mars mars2008 Z-län mars 2009 Z-län mars 2009 riket Kvinnor Män Ungdomar 24 år Äldre år Funktionshindrade Utlandsfödda Yrkesbarometer för Jämtlands län 2009 Ett urval yrkeskategorier med störst brist och störst överskott på arbetskraft Brist Överskott Läkare Vårdbiträden Förskollärare Lagerarbetare Servitörer Undersköterskor Biomedicinsk analytiker Fastighetsskötare Sjuksköterskor, psyk vård Barnskötare Operationssjuksköterskor Montörer, metall, gummi, plast Elingenjör, eltekniker Personliga assistenter Civilingenjörer, elkraft Svetsare Tandläkare Maskinoperatörer, träindustri Röntgensjuksköterskor Försäljare, fackhandel Byggnadsingenjör, -tekniker Verkstadsmekaniker Civilingenjörer, bygg och anläggn Behandlingsassistenter Kockar CNC-operatörer Distriktssköterskor Läkarsekreterare Anläggningsarbetare/-förare Montörer, el- och teleutrustning Betongarbetare Styr- och reglertekniker Ekonomi- och löneassistenter Vaktmästare Polis Städare, lokalvårdare Linjemontörer, elkraft Truckförare Byggnadsplåtslagare Fritidsledare 16