prognos Arbetsmarknad Jämtland

Transkript

1 prognos Arbetsmarknad Jämtland 2010

2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 1 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Timo Mulk-Pesonen

3 2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Innehållsförteckning FAKTA OM PROGNOSEN (syfte, urval, metod och definitioner)...3 SAMMANFATTNING...4 SYSSELSÄTTNING...6 EFTERFRÅGAN...7 LEDIGA PLATSER...9 BEFOLKNINGSUTVECKLING VARSEL SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privat tjänsteproduktion Offentlig verksamhet UTBUDET AV ARBETSKRAFT Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Ohälsotalet sjunker Arbetslöshet och programinsatser ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR OBALANSER PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD YRKESBAROMETERN... 20

4 Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 3 Syfte Arbetsförmedlingen gör prognoser på länsnivå två gånger per år. Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten inom Arbetsförmedlingen. Urval Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsstället storlek och län. Samma urval används i cirka två år innan det byts ut mot ett nytt. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort, vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning bestod urvalet av arbetsställen i hela riket, svarsfrekvensen blev 73 procent. I Jämtlands län var urvalet i privata näringslivet knappt 290 arbetsställen och svarsfrekvensen uppgick till 97 procent. För de kommunala och landstingskommunala verksamheterna är undersökningen en totalundersökning och i den statliga sektorn görs ett mindre antal intervjuer. I Jämtlands län bestod urvalet i höstens undersökning av 58 offentliga verksamheter och svarsfrekvensen uppgick till 86 procent. Metod Undersökningen utförs genom intervjuer med företagens arbetsställen, vid besök eller per telefon. Fördelen med att använda intervjuer snarare än postenkäter är att den ansvarige arbetsförmedlaren får möjlighet att ställa följdfrågor, vilket även minimerar risken för missförstånd. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd, arbetsgivarna har dock ingen juridisk skyldighet att lämna dessa uppgifter. Resultatet av undersökningen utgör den främsta grunden för prognosbedömningarna, men även andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden vägs in i analysen. De beräkningar och slutsatser som presenteras i prognosen bygger således på Arbetsförmedlingens egna slutsatser om arbetsmarknadens förväntade utveckling. Definitioner I prognosen definieras arbetskraften som summan av sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, samt antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att vara inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen skall man stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta enligt AKU är de som under en given vecka arbetade minst en timme eller var tillfälligt frånvarande från arbete. De personer som står utanför arbetskraften är studerande, sjukskrivna etc. Under 2005 genomfördes ett antal förändringar i AKU, vilket medfört att det inte finns jämförbara siffror på länsnivå längre tillbaka i tiden. Därför används i prognosen kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS, för att illustrera sysselsättningsutvecklingen under en längre tidsperiod. Nivåerna skiljer sig åt mellan AKU och KS, eftersom KS inte tar hänsyn till t.ex. pendling. Såväl AKU som KS är urvalsundersökningar, vilket medför en viss osäkerhet som resulterar i att de förändringar som uppstår ofta befinner sig inom den statistiska felmarginalen. Vid redovisning av den relativa arbetslösheten används antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i relation till befolkningen år. Motsvarande gäller för det relativa antalet sökande i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd.

5 4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Sammanfattning Botten är nådd i den globala konjunkturavmattningen. Den internationella konjunkturen är den svagaste sedan 1930-talet (vissa krigsår undantagna), men har emellertid under de senaste månaderna uppvisat flera positiva tecken. Företagens och hushållens framtidstro har förstärkts i nästan alla länder vilket är en följd av att den globala efterfrågan på varor och tjänster uppvisat tecken på att börja öka, dock från en mycket låg nivå. Bakom detta ligger en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten i Kina och Indien vilket bland annat påverkat exporttunga länder positivt. Det finns alltså mycket som talar för att den globala ekonomin gått in i en återhämtningsfas. Stabil och något ökande efterfrågan Hos ett flertal branscher inom det privata näringslivet i Jämtlands län har efterfrågan av varor och tjänster de senaste 6 månaderna visat på en oförändrad eller ökande efterfrågan. Denna efterfrågeökning bedöms fortsätta det närmaste året, vilket kan tyda på en påbörjad konjunkturvändning. Delar av tillverkningsindustrin och transport har dock haft en något minskad efterfrågan det senaste halvåret. Lågkonjunkturen har påverkat orderingången mer påtagligt för tillverkningsindustrin, vilket medfört att antalet anställda minskat och kan komma att fortsätta minska något under prognosperioden. Industri med koppling till etableringar av bland annat vindkraftsparker och övrig energimarknad bedöms få en fortsatt oförändrad eller ökande efterfrågan. Inom byggnadssektorn har tidigare optimism om en positiv sysselsättningsutvecklingen dämpats på grund av att tidigare stora planerade byggprojekt inte kommit igång eller skjutits upp på framtiden. Avdrag för hushållsnära tjänster (rotavdrag), renoveringsarbeten och viss nyproduktion bedöms dock innebära en ökad efterfrågan det närmaste året för de mindre bygghantverksföretagen. Optimism i de flesta branscher Efterfrågan inom handeln har varit god de senaste åren, men en viss avmattning på grund av minskad konsumtion har märkts under senare delen av 2008 och en bit in på Efterfrågeutveckling inom handelsbranschen är i hög grad beroende av individens syn på sin egen och landets ekonomiska utveckling. De senaste månadernas hushållsindikatorer visar på en ökad och mer positiv syn, vilket gör att branschen bedöms få en fortsatt ökad efterfrågan det närmaste året. Besöksnäringen i länet har haft en fortsatt positiv utveckling och en ökad efterfrågan av sina varor och tjänster. Inom konferens- och affärsresande har en minskande efterfrågan kunna märkas under det senaste året, men den negativa bokningstrenden har successivt vänt och visar nu på en ökad efterfrågan. Branschen bedöms få en fortsatt ökad efterfrågan det närmaste året. Företag som levererar tjänster och varor inom finans, försäkrings, och fastighetsverksamhet har haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret och bedöms få en fortsatt ökad efterfrågan det närmast året. Inom jord- och skogsbruk har efterfrågan av varor och tjänster varit betydligt högre än vad som förväntades under våren 2009, denna efterfrågeökning förväntas bestå även det närmaste året.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 5 Sysselsättningen minskar Inom offentliga sektorn pågår en fortsatt anpassning av verksamheterna utifrån de budgetanslag som finns, denna anpassning bedöms fortsätta det närmaste året. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. Arbetskraft i Jämtlands län bedöms minska något under 2010 med knappt 100 personer. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med cirka 300 personer under Den sysselsättningsminskning som bedöms sker till stora delar inom den offentliga verksamheten och delar av tillverkningsindustrin. Lägre arbetskraftsutbud Arbetskraftutbudet i åldern 16 till 64 år i Jämtlands län ökade under 2006 och 2007 för att under 2008 minska marginellt. Under 2010 bedöms utbudet av arbetskraft att minska med knappt 100 personer. De bakomliggande orsakerna till det minskande arbetskraftsutbudet är ett ökat antal studerande och de demografiska effekterna. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning om antalet sjukskrivna och antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring av antal personer, kvartal 4 respektive år Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Period Förändring Förändring Förändring jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009kv kv Sysselsättning Sysselsättningen i länet har under perioden 1997 och 2007 varierat mellan och drygt personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter Bedömningen för år 2008 är att den sysselsättningsökning som skedde under första halvåret raderades ut under andra halvan av året. Totalt under finanskrisen bedöms länet ha minskat antalet sysselsatta med cirka personer. Under fjärde kvartalet 2009 bedöms det vara cirka sysselsatta i åldersgruppen år. Sysselsättningen bedöms fortsätta minska något under 2010 som ett resultat av den minskande efterfrågan inom bland annat den offentliga verksamheten. Arbetslöshet Fjärde kvartalet 2009 beräknas i genomsnitt cirka personer vara arbetslösa, en ökning med drygt 46 procent på ett år. Under fjärde kvartalet i år bedöms personer vara arbetslösa eller delta i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar cirka 8,0 procent av befolkningen i åldern år. Den genomsnittliga arbetslösheten för kvartal fyra 2010 förväntas bli i genomsnitt cirka personer. Arbetslösheten som andel av

7 6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län befolkningen i åldrarna år förväntas därmed uppgå till 4,7 procent. Medräknat som ett genomsnitt av arbetssökande i program med aktivitetsstöd så uppgår den samlade arbetslösheten till 8,3 procent av befolkningen i åldrarna år under fjärde kvartalet Det första kvartalet 2009 utgjorde den manliga arbetslösheten ungefär två tredjedelar av arbetslösheten. Under hösten 2009 har skillnaden mellan den manliga och kvinnliga arbetslösheten utjämnats, detta mycket beroende på en fortsatt minskad sysselsättning inom traditionellt kvinnliga yrken inom offentlig verksamhet. Efterfrågan på varor och tjänster Länets arbetsförmedlingar har under hösten 2009 kontaktat cirka 340 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Den relativt starka efterfrågeutvecklingen i Jämtlands län som visade sig i i prognoserna under 2007 och första halvan av 2008, planade ut under senare delen av 2008 och första halvåret Företag inom hotell och restaurang, bygg, finans/uppdrag, personliga/kulturella tjänster och utbildning har haft en oförändrad eller ökande efterfrågeutveckling det senaste halvåret. Handeln och delar av tillverkningsindustrin har haft en något sämre efterfrågeutveckling än vad som bedömdes under våren Transportbranschens bedömda och befarade minskande efterfrågan, detta visade sig bli den verklighet som branschen befinner sig i höstens intervjuundersökning. Samtliga branscher inom privata näringslivet anger en oförändrad eller ökande efterfrågan på varor och tjänster det närmaste året. Samtliga verksamhetsområden inom kommunal och landstingsverksamheten förutom vuxenutbildning och tandvård bedömde en minskande efterfråga i vårens prognos och dessa bedömningar bekräftas i höstens prognos. Även inom statlig verksamhet bedömdes en minskad efterfrågan i vårens prognos men här visade sig resultat dock bli en ökande efterfrågan. Samtliga verksamhetsområden inom offentlig verksamhet förutom vuxenutbildningen och tandvården anger en fortsatt minskande efterfrågan på varor och tjänster det närmaste året. 60 Jämtlands län Marknadsutveckling - Efterfrågan (nettotal) Hösten Byggverksamhet Finansiell verksamhet, Handel o företagstjänster kommunikationer Industri Jordbr, skogsbr o fiske Personl o kultur. tjänster, renhållning Vård o omsorg Totalt näringsliv Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver

8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 7 Jämtlands län Verksamhetsutveckling - Efterfrågan (nettotal) Hösten Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig kommunal verksamhet Offentliga tjänster Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Lediga platser Antalet lediga platser som inkommit till arbetsförmedlingarna i länet under perioden januari oktober 2009 uppgick till cirka vilket är ungefär färre jämfört med motsvarande period år De största minskningarna av lediga platser finns inom sektorerna tillverkning, offentlig förvaltning, utbildning/forskning, vård och omsorg Antal Jämtlands län Nyanmälda lediga platser januari oktober Platser över 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens

9 8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län undersökning uppgav 58 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövde göras, vilket är 3 procentenheter färre än i vårens undersökning. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer innan investeringar i maskiner och lokaler behöver göras ligger på 59 procent, vilket är i paritet med vårens siffror. Sammantaget gör detta att företagen har stora lediga resurser för att möta en ökad efterfrågan på varor och tjänster. Det innebär samtidigt att det kommer att dröja relativt länge innan en ökad efterfrågan på varor och tjänster kommer att slå igenom i en ökad efterfrågan på arbetskraft. Nuvarande brister och framtida rekyteringsproblem Antalet arbetsställen i privata näringslivet som sedan förra prognosen upplevt rekryteringsproblem har minskat i samtliga branscher. Inom skogsbruket signaleras det fortsatt brist på självgående skogsmaskinförare med gedigen yrkeserfarenhet. Totalt i länet har 30 av knappt 290 arbetsställen inom privata näringslivet angett brist på arbetskraft i denna prognos, vilket är 17 arbetsställen färre än för ett halvår sedan. 45% Jämtlands län Brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste 6 månaderna 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Byggverksamhet Finansiell Handel o verksamhet, kommunikationer företagstjänster Industri Jordbr, skogsbr o fiske Personl och kulturella tjänster, renhållning Vård o omsorg Totalt näringsliv Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Även brist på arbetskraft som inneburit att arbetsställena inte ens försökte rekrytera (dold brist) sjunker nu märkbart, från 28 arbetsställen i våras till 14 i denna prognos. Inom delar av offentlig sektor har verksamhetsområden som upplevt brist den senaste tiden även signalerat fortsatt brist, dock i mindre utsträckning. Inom barnomsorgen råder dock fortsatt stor brist på förskollärare, inom gymnasieskolan råder brist på gymnasielärare i yrkesämnen och språk. Inom hälso- och sjukvården efterfrågas bland annat läkare, distriktssköterskor, biomedicinska analytiker, tandsköterskor, tandhygienister, psykologer, tandläkare och sjuksköterskor inom psykiatrisk vård.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 9 80% Jäm tlands län Brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste 6 månaderna 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barnomsorg G rundskola G ym nasieskola V uxenutbildning V ård och om sorg Övrig komm unal verksam het Statlig verksamhet O ffentliga tjänster Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling år Vid årsskiftet 2008/2009 var invånarantalet i Jämtlands län cirka personer, vilket var en mycket marginell minskning med 40 personer jämfört med förgående årsskifte. Under första halvåret 2009 har dock befolkningen i länet minskat med 381 personer. Endast Krokoms kommun hade ett positivt befolkningsnetto under det första halvåret Tre kommuner i länet, Östersund, Åre och Krokom har de senaste tio åren haft en positiv befolkningsutveckling, resterande kommuner i länet har haft ett stadigt minskande befolkningstal. Länsövergripande projekt med stöd från EU har igångsatts för att rekrytera spetsutbildad personal till glesbygd och därmed också öka inflyttning till kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling. I flertalet av länets kommuner bedöms befolkningen i den arbetsföra åldern år fortsätta att minska något under Utveckling tillträdande år och utträdande år Skillnaden i tillträdande ålder år och utträdande i ålder år har de tre senaste åren legat på cirka 2000 färre tillträdande än utträdande. Skillnaden de närmaste 3 4 åren kommer att minska till mellan färre tillträdande än utträdande, för att sedan åter öka till cirka 2000 färre tillträdande. Det finns klara tendenser i landet som visar att antalet som senarelägger sitt pensionsuttag vid 65 års ålder ökar, vilket då även kommer att påverka skillnaden i tillträdande och utträdande. Enligt SCB, s sysselsättningssiffror för 2007 så är drygt personer över 65 år fortsatt sysselsatta i länet.

11 10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Jämtlands län Befolkning år respektive år År samt prognos Källa: SCB år år Varsel Antalet personer varslade om uppsägning ökar kraftigt När företagen ser ett behov av att minska personalstyrkan följer man i allmänhet ett mönster som, till att börja med, innebär att man avstår från planerade rekryteringar. Därefter väljer man att inte förlänga tillfälliga och tidsbegränsade anställningar och först i tredje hand vidtar man varsel om uppsägning. Flera arbetsgivarföreträdare försöker till det yttersta att minimera antalet varslade då man så sent som under delar av 2008 hade stora problem att rekrytera personal med önskad kompetens. Antalet personer som varslades om uppsägning under perioden januari oktober 2009 i länet uppgick till personer, vilket kan jämföras med samma period 2008 då 930 hade varslats om uppsägning. En uppföljning i augusti 2009 av varsel gjorda under perioden september 2008 och april 2009, visar att 40 procent av de personer som varslades och sedan sades upp hade någon gång inom 6 månader efter varslet varit arbetslösa. Vår bedömning är att den värsta varselperioden är passerad men att den ekonomiska utvecklingen fortfarande är så osäker och aktiviteten i ekonomin så låg att det finns en fortsatt risk att vi kommer att se något högre varselsiffror vid jämförelse med motsvarande perioder tidigare år.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 11 Jämtlands län Antal personer berörda av varsel om uppsägning tom År okt Sysselsättningen i länet Enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS så var cirka sysselsatta år 2007 av länets befolkning i åldersintervallet år. Finanskris har även påverkat efterfrågan i Jämtlands län vilket medfört att sysselsättningen minskat med cirka personer under lågkonjunkturen enligt SCB, s arbetskraftsundersökning. Under fjärde kvartalet 2009 bedöms det vara cirka sysselsatta i Jämtlands län och för samma tid år 2010 bedöms sysselsättningsfrekvensen vara cirka Sysselsättningen bedöms bli oförändrad eller något ökande i de flesta branscher inom det privata näringslivet det närmaste året. Delar av tillverkningsindustrin bedöms dock få en marginellt fortsatt sysselsättningsminskning. Den under perioden bedömda minskningen kommer till stora delar att ske inom offentlig verksamhet, vilket beror på bland annat minskande ungdomskullar och en försämrad ekonomi på grund av ökande kostnader för exempelvis försörjningsstöd. Sysselsättningsutveckling för Jämtlands län 2010: Bransch/näring Bedömt antal sysselsatta år i nuläget Bedömd utveckling till kvartal Tillverkning, utvinning, energi och miljö, jordbruk, skogsbruk, fiske, ej spec. verksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Handel och kommunikationer Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning, mm Utbildning Vård och omsorg

13 12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Summa Näringsgrenar och yrken Jord, skogs-, - och fiskebruk: Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2007 drygt personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlans läns totala näringar. Ett ökat intresse för bland annat närproducerade mjölk- och köttprodukter och kompletterande verksamheter så som turism, energi, försäljning/förädling och entreprenadverksamhet vid sidan om jordbruksverksamheten innebär att sysselsättningen inom jordbrukssektorn bedöms bli oförändrad under prognosperioden. Fisketurismen och fiskodlingar sysselsätter ett hundratal personer i länet, ett ökat intresse för naturbaserad turism kommer sannolikt medför ett ökat antal sysselsatt inom näringen på sikt. Arbetsmarknaden inom skogsbruket har varit stabil under de senaste åren och priserna på skogsråvara har varit höga. Inledningsvis i konjunkturnedgången och det instabila världsekonomiska läget minskad efterfrågan på trävaror, papper och massa för att under det senaste halvåret visat en klart förbättrad efterfrågan. För att få de kostsamma maskininvesteringarna lönsamma så är det nödvändigt för arbetsgivaren att finna erfaren arbetskraft med hög produktivitetskapacitet direkt vid anställningsstart. Medelåldern i branschen är hög och generationsväxlingarna blir stora framöver, vilket medför en ökande oro för den långsiktiga personalförsörjningen inom båda näringarna. Prognos: Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk och fiske beräknas bli oförändrat under prognosperioden. Arbetskraftsefterfrågan: förare av skogsmaskin Tillverkningsindustri och utvinning, energi och miljö: Tillverkningsindustrin sysselsatte år 2007 drygt personer vilket utgör omkring 13 procent av Jämtlans läns totala näringar. Tillverkande industri har stått för cirka 47 procent av de drygt lagda varsel om uppsägning som inkommit i länet under perioden januari 2008 till oktober Den tillverkande industrin har haft en kraftigt minskad efterfrågan av sina produkter det senaste året på grund av den vikande orderingången från både export- och hemmamarknaden. Detta i kombination med effektiviseringar och rationaliseringar inom branschen har lett till en kraftig sysselsättningsminskning. Det har ljusnat betydligt inom skogsindustrin, vilket medfört en betydande ökning av arbetade timmar inom exempelvis sågverk och träförädling. En viss ökad orderingång kan även märkas inom verkstadsindustrin, dock inte i samma omfattning som tillverkande industriverksamhet som riktar sig till områden inom energi, där det bedöms en fortsatt mycket god efterfrågeutveckling. Trots ett bekymmersamt konjunkturläge så finns det fortfarande ett behov av arbetskraft med kompetens inom konstruktion, produktutveckling och projektledning. I vissa fall innebär kompetensbristen att företag förhindrats att expandera i önskad omfattning. Medelåldern är hög i branschen och många kommer att pensioneras framöver. Prognos: Antal sysselsatta inom tillverkningsbranschen förutspås bli något lägre under prognosperioden. Arbetskraftsefterfrågan: civilingenjörer med inriktning maskin, maskiningenjörer, maskintekniker och bil- och lastbilsmekaniker Byggnadsverksamhet: Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala näringar. Större planerade byggprojekt har inte kommit igång eller skjutits upp på

14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 13 framtiden på grund av brist på finansiella medel, vilket ger en direkt negativ påverkan på de större byggentreprenörerna. Under höstens intervjutillfälle var flertalet av de intervjuade småhantverksföretagen fortsatt optimistiska om en ökad god efterfrågeutveckling. Skatteavdrag för hushållsarbete (ROT-avdraget) och fortsatta planerade renoveringsarbeten, ut- och ombyggnationer runt om i länet bedöms lindra en minskad sysselsättning under prognosperioden. Inom väg och anläggningssektorn bedömer företagen en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Det finns ett fortsatt stort intresse för arbete i Norge hos länets byggnadsarbetare. Genomsnittsåldern i branschen är hög och det finns ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. Prognos: Antal sysselsatta förutspås bli oförändrat under prognosperioden. Arbetskraftsefterfrågan: byggnadsplåtslagare, golv- och plattläggare, betongarbetare, målare och VVS-montörer Privat tjänsteproduktion: Privata tjänstesektorn totalt sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 38 procent av Jämtlans läns totala näringar, den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren. I Arbetsförmedlingens höstundersökning för den totala tjänsteproduktionen bedömer cirka 38 procent av företagen en ökad efterfrågan under det närmaste året. Handel och kommunikation: parti-, detaljhandel, transport, magasinering Branscherna sysselsatte år 2007 cirka drygt personer, vilket utgör omkring 16 procent av Jämtlans läns totala näringar. Efterfrågan inom handeln har varit god de senaste åren, men en viss avmattning på grund av minskad konsumtion kunde märkas under senare delen av 2008 och en bit in på Områden som varit undantagna av minskad efterfrågan är verksamheter med stor gränshandel. Under det senast halvåret har dock efterfrågan inom handeln i övriga delar av länet stabiliserats och legat på en oförändrad nivå. Efterfrågeutveckling inom handelsbranschen är i hög grad beroende av individens syn på sin egen och landets ekonomiska utveckling. De senaste månadernas hushållsindikatorer visar på en ökad och mer positiv syn, vilket gör att branschen bedöms få en ökad efterfrågan det närmaste året. Många företag inom handeln likt ett antal andra aktörer inom servicenäringen i länet har ett starkt beroende av den norska gränshandeln. Fler och fler arbetsgivare använder sig av behovsanpassade arbetstider för ordinarie personal. Den stora nedgången inom bland annat industrin har medfört en betydande minskad efterfrågan inom transportbranschen, den minskade efterfrågan bedöms även kvarstå under prognosperioden. Stora generationsväxlingsbekymmer signaleras från transportbranschen nationellt, branschen kommer att vara i behov av att rekrytera ca förare/år i landet då endast cirka 2000 nyutbildas per år enligt branschen. Sysselsättningen inom handel och transport bedöms totalt bli oförändrad under prognosperioden. Finansiell verksamhet. De olika näringarna inom finansiell verksamhet sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 13 procent av Jämtlans läns totala näringar. Företagare som levererar tjänster och varor inom finans, - försäkring, - och fastighetsverksamhet har haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret och bedöms få en fortsatt ökad efterfrågan det närmast året. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former. Antalet sysselsatta inom kontaktcenter-

15 14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län verksamheter i länet har ökat kraftigt de senaste åren, vilket medfört att Jämtlands län har ett av de största klustren av kontaktcenter i landet. Länets cirka 30 tal kontaktcenter finns utspridda och etablerade i så gott som alla länets kommuner. Sysselsättningen bedöms öka ytterligare något under prognosperioden, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften. Här signalerar branschen ökade bekymmer över att det skrivna svenska språket mer och mer övergår till en förkortad och komprimerad (sms-förkortningar) variant av skriven kommunikation, leder till onödiga missförstånd. Fortsatta svårigheter finns att rekrytera personal till tjänster med säljande inslag. Personliga och kulturella tjänster, hotell och restaurang mm. De olika näringarna inom personliga och kulturella tjänster sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 9 procent av Jämtlans läns totala näringar. Upplevelseverksamheten som sedan åtskilliga årtionden är väletablerat i länet fortsätter att utvecklas såväl idémässigt, ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. De flesta näringar inom branschen fortsätter att utvecklas i positiv riktning vilket medfört att de flesta företagen i arbetsförmedlingens intervjuundersökning tror på en oförändrad eller en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Det är framförallt verksamheter med koppling till privatturismen som har ökat så väl vinter- som sommartid i kommuner med närhet till fjällområdena. Åre med omnejd utgör en fortsatt stark ställning som ett av landets ledande vinterturismområden. I Funäsdalen, Vemdalen och Lofsdalen har det under senaste sommarhalvåret märkts en klart ökande efterfrågan av familjeanpassade fjällvandringar. Fortsatta stora investeringar i boende och handelsanläggningar i exempelvis Åre och Storlien medför en ökad sysselsättning inom så väl hotell- och restaurang, handel, resetjänster, uthyrning mm. Anläggningar med stor andel affärs- och konferensverksamhet som haft minskande bokningar det senaste året signalerar att bokningarna som drogs tillbaka under hösten/vintern förra året nu åter har aktualiserats. Bedömningen här är att efterfrågan kommer att öka ytterligare i framtiden, vilket medför att även sysselsättningen bedöms öka ytterligare något under prognosperioden. Den positiva sysselsättningsutvecklingen inom stora delar av personliga och kulturella tjänster kan likt med handeln tillskrivas den svaga svensk kronan. Prognos: Antalet sysselsatta bedöms öka under prognosperioden. Hotell- och restaurang har under vinter- och sommarsäsong stora behov av utbildad personal: Kock/kokerskor, servitörer/servitriser, kallskänkor och annan servicepersonal. Annan arbetskraftsefterfrågan: telefonsäljare(ut), ekonomi/löneassistenter, Offentlig verksamhet Vårdsektorn: Vårdsektorn sysselsatte cirka personer år 2007 vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlans läns totala näringar. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten blir allt mer bekymmersam. Följden av en svagare konjunkturutveckling leder till ökade neddragningar, varsel, minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Merparten av länets verksamhetsområden inom vård och omsorg ser över sina organisationer utifrån det för många verksamheter bekymmersamma ekonomiska läget, detta får till följd att sysselsättningen bedöms minska det närmaste året. Tillkommande av nya lagar så som lagen om valfrihetssystem som möjliggör att privata aktörer kan sälja tjänster som tidigare sköts av offentlig verksamhet påverkar även det antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Även om inte de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård ersättas fullt ut så bedöms det bli svårigheter

16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 15 att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare något under prognosperioden. Utbildning: År 2007 var knappt personer sysselsatta inom utbildnings och forskning, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlans läns totala näringar. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden, beroende på att stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som uppkommit av ett ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner. Bristerna har i vissa fall kunnat lindras genom att erbjuda lärare som blivit övertaliga inom grundskolan tjänster som förskollärare. Enligt de senaste siffrorna från Högskoleverket prognostiserar man att antalet helårsstudenter till universitet och högskolor i riket kommer att ha ökat med drygt 5 procent vid höstantagningen 2009 jämfört med höstantagningen För Mittuniversitets del rör det sig om en prognostiserad ökning av helårsstudenter med cirka 7 procent. Vid en lågkonjunktur ökar normalt även intresset hos personer för att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktad vuxenutbildning. Sammantaget bedöms dock sysselsättningsnivån inom vuxenutbildningen i länet att ligga kvar på en oförändrad nivå trots ett ökat antal studerande. Sysselsättningen för övrig utbildning bedöms minska ytterligare något under prognosperioden Offentlig förvaltning mm: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2007 cirka personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlans läns totala näringar. Den ökande arbetslösheten och deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program har medfört en ökad sysselsättning hos bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett antal statlig verksamheter har slagits ihop och det har medfört en viss personalminskning. Pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom kommuner och landsting bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Totalt bedöms sysselsättningen inom den offentliga förvaltningsverksamheten att minska något under prognosperioden. Prognos: Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet totalt bedöms minska under prognosperioden. Arbetskraftsefterfrågan: läkare, psykologer, förskollärare, tandläkare, distriktssjuksköterskor, sjuksköterskor psykiatrisk vård, biomedicinska analytiker, ekonomi/löneassistenter, gymnasielärare i språk och yrkesämnen Utbudet av arbetskraft I Jämtlands län finns cirka personer i arbetskraften i åldern år. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta, antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har sjunkit kraftigt sedan hösten 2006 men har börjat stig kraftfullt från och med början av Volymerna bedöms öka ytterligare fram till kvartal fyra De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik från SCB inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. I denna prognos har dock personer i

17 16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd räknats in i arbetskraften. Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningstakten bedöms ha ökat under Under 2010 bedöms arbetskraften minska ytterligare något på grund av ett ökat antal studerande och de demografiska effekterna. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd Enligt uppgifter från Högskoleverket så har Mittuniversitet en prognostiserad ökning med cirka 7 procent för helårsstudenter vid hösten 2009 års antagning jämfört med motsvarande antagning år Ett ökat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning bedöms göra att även antalet vuxenstuderande kommer att öka. Sammantaget innebär detta ett minskat tillskott till arbetskraften i länet under prognosperioden. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd ökade i Jämtlands län under tredje kvartalet 2009 med cirka 800 personer jämfört med motsvarande kvartal året innan. Under prognosperioden förväntas ytterligare en ökning med cirka 700 deltagare, vilket skulle medföra att cirka personer i genomsnitt under kvartal fyra 2010 skulle delta i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Merparten av deltagarna kommer att återfinnas inom jobb- och utvecklingsgarantin, ungdomsgarantin och arbetslivsintroduktion för personer som överförs från Försäkringskassan från och med årsskiftet 2009/2010. Ohälsotalet fortsätter minska Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i Jämtland uppgick i november månad 2009 till cirka personer vilket är en minskning med drygt 400 personer sedan december Enligt uppgifter från Försäkringskassan så beräknas omkring 750 personer i länet att lämna sjukförsäkringssystemet under Arbetslöshet och programinsatser Antalet arbetslösa personer var under tredje kvartalet 2009 cirka fler än vid motsvarande tid året innan. Ett fortsatt ökat inflöde till programmen jobb- och utvecklingsgaranti samt jobbgaranti för ungdomar och andra program med aktivitetsstöd innebär att volymen av deltagare kommer att ha ökat med cirka 700 personer under prognosperioden. Antalet personer som har arbete med stöd har minskat under hela år 2009 men bedöms öka något under prognosperioden.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Procent Jämtlands län Inskrivna arbetslösa i procent av befolkningen januari oktober Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Tabell 4: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2008 och 2009, prognos för 2010 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv kv , , , kv , , ,3 Arbetslöshetens struktur Enligt statistik för kvartal tre 2009 så har männens andel av arbetslöshet och deltagande i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med samma tid för ett år sedan. Männens andel för kvartal tre 2009 var 57,1 procent, vilket kan jämföras med kvartal tre 2008 då männens andel av arbetslöshet och deltagande i program med aktivitetsstöd utgjorde 53,6 procent. Kvinnornas andel av arbetslöshet och deltagande i program med aktivitetsstöd har minskat från 46,4 procent kvartal tre 2008 till 42,9 kvartal tre I oktober 2009 hade samtliga kommuner i länet utom Åre en högre andel män än kvinnor som var arbetslösa. Långtidsarbetslösheten totalt har ökat betydande och oroväckande i samtliga grupper, från 17,4 procent till 23,8 procent av de i åldersgruppen år och som andel av arbetslösa Den kraftigaste ökningen av långtidsarbetslösheten står män och funktionshindrade för, en ökning med 8,5 respektive 8,2 procentenheter. Andelen funktionshindrade bland alla arbetslösa bedöms öka under prognosperioden, vilket förutsätter en fortsatt positiv utveckling av olika samverkans- och samarbetsformer mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra aktörer. Mot bakgrund av den utveckling vi sett den senaste tiden på arbetsmarknaden med vikande efterfrågan bedöms det bli fortsatta svårigheter för ny- och återinträdande att ta sig in på arbetsmarknaden. Att få ut funktionshindrade, utlandsfödda och ungdomar efter en allmän försvagning på arbetsmarknaden kommer att medföra stora utmaningar för förmedlingarna och deras samverkanspartners.

19 18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län Arbetslöshetens struktur - andelen arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i procent av arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal i länet och kvartal i länet och riket. Andel arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp av samtliga arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 46,4% 42,9% 43,9% Män 53,6% 57,1% 56,1% Ungdomar år 23,6% 25,8% 24,2% Äldre år 17,6% 16,0% 13,9% Funktionshindrade 17,6% 14,6% 13,8% Utrikesfödda 13,1% 11,6% 28,7% Respektive grupps andel av utrikesfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utrikesfödda, grundskola 36,0% 35,9% 34,6% Utrikesfödda, gymnasium 35,6% 34,5% 37,9% Utrikesfödda, högskola 28,4% 29,6% 27,5% Respektive grupps andel av svenskfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 20,7% 18,4% 21,3% Svenskfödda, gymnasium 58,8% 61,6% 56,4% Svenskfödda, högskola 20,6% 20,0% 22,3% Andel i respektive grupp av arbetslösa i respektive grupp Långtidsarbetslösa år 7,8% 10,1% 11,9% Långtidsarbetslösa män 17,7% 26,2% 28,2% Långtidsarbetslösa kvinnor 17,0% 20,7% 24,6% Långtidsarbetslösa utrikesfödda 33,2% 34,9% 33,4% Långtidsarbetslösa med funktionshinder 20,9% 29,1% 40,2% Långtidsarbetslösa år, andel av arbetslösa år 17,4% 23,8% 26,6% Källa: Arbetsförmedlingen Obalanser på länets arbetsmarknad Bostadsbrist på vissa orter hämmar inflyttning av arbetskraft Fortsatt brist på arbetskraft med spetskompetens inom vissa områden Stora pensionsavgångar väntas kommande tio år Negativ utveckling för långtidsarbetslösa. Stort beroende av offentlig sektor där arbetsmarknaden bedöms bli kärv samtidigt som stora framtida behov av arbetskraft kommer att uppstå.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Jämtlands län 19 Stora utmaningar att få ut funktionshindrade, utlandsfödda och ungdomar efter en allmän försvagning på arbetsmarknaden. Större ungdomskullar (90-talister) lämnar gymnasieskolan de närmaste åren i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge Yrkesbarometer för Jämtlands län 2010 Ett urval yrkeskategorier med brist och överskott på arbetskraft Brist Läkare Förskollärare Psykologer Servitörer Gymnasielärare språk/yrkesämnen Biomedicinsk analytiker Kockar Företagssäljare Operationssjuksköterskor Telefonförsäljare Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, maskin Sjuksköterskor psykiatrisk vård Polis Elingenjörer och eltekniker Distriktssköterskor Tandläkare Röntgensjuksköterskor VVS-montör Bil- och lastbilsmekaniker Förare skogsmaskiner Ekonomi- och löneassistenter Tandhygienister /tandsköterskor Överskott Vårdbiträden Lagerarbetare Undersköterskor Fastighetsskötare Barnskötare Montör metall, gummi, plast, el, tele Personliga assistenter Svetsare Sjukgymnaster Skötare/vårdare Elevassistenter Gymnasielärare historia, samhällskunskap Grundskollärare, tidigare och senare år Behandlingsassistenter CNC-operatörer Läkarsekreterare Maskinoperatör kemisk-, gummiträ-, massa-, pappersvaru- och plastindustri Verkstadsmekaniker Träarbetare Städare/lokalvårdare Truckförare Fritidsledare Vaktmästare

21 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Timo Mulk-Pesonen, utredare Grafisk form: ETC Eftertryck tillåten med angivande av källa