VÅLD I NÄRA RELATIONER

Transkript

1 Examensarbete, 15hp VÅLD I NÄRA RELATIONER En kvalitativ litteraturstudie om kvinnans och sjuksköterskans upplevelse av möten i vården Författare: Erika Keinvall och Julia Lundin Handledare: Rosemarie Klefsgård Examinator: Stig Wenneberg Termin: HT17 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ60E

2 Titel Författare Våld i nära relationer: En kvalitativ litteraturstudie om kvinnans och sjuksköterskans upplevelse av möten i vården. Erika Keinvall och Julia Lundin Utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för sjuksköterskor 180 hp Handledare Examinator Adress Nyckelord Rosemarie Klefsgård Stig Wenneberg Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Växjö Våld i nära relation, våldsutsatta kvinnor, sjuksköterska, upplevelse, möte i vården SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Definition av våld i nära relation... 1 Tidigare forskning... 1 Sjuksköterskans skyldigheter... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 3 Livsvärld... 3 Medlidande... 3 Vårdande möte... 3 Vårdlidande... 3 PROBLEMFORMULERING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 Design... 4 Datainsamling... 4 Urvalsförfarande... 5 Kvalitetsgranskning... 6 Analys... 7 Forskningsetiska övervägande... 7 RESULTAT... 8 Upplevelser av mötet... 8 Kvinnans upplevelse av möten med sjuksköterskan... 8 Sjuksköterskans upplevelse av möten med den våldsutsatta kvinnan... 9 Utmaningar i vården Kvinnans utmaningar i vården Sjuksköterskans utmaningar i vården DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Kvinnornas upplevelser av möten med sjuksköterskorna Kunskapsluckor inom vården Sjuksköterskornas upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGOR... 1 Sökschema... 1 Granskningsmall... 3

4 Matris över inkluderade artiklar... 5

5 BAKGRUND Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem som inte är avgränsat till ett visst geografiskt område eller en viss kultur utan förekommer i hela världen (Loke, Wan & Hayter, 2012 och Slabbert, 2016). Enligt Världshälsoorganisationen, WHO (2017) har cirka 30 procent av alla kvinnor i världen över 18 år någon gång utsatts för våld i en nära relation. I Sverige uppskattas det att cirka kvinnor besöker öppenvården varje år till följd av våld som orsakats av deras partner (Riksföreningen - Stoppa Mäns Våld mot Kvinnor, RSK, 2013). Definition av våld i nära relation Våld i nära relation (intimate partner violence, IPV) definieras enligt WHO (2017) som handlingar utförda av partner eller före detta partner som leder till att kvinnan tar någon form av fysisk, psykisk eller sexuell skada. Det kan vara allt mellan hån och kränkningar till att kvinnan utsätts för sexuella övergrepp eller tvingas utstå hot om våld (Socialstyrelsen, u.å.). Matheson, Daoud, Hamilton-Wright, Borenstein, Pedersen & O Campo (2015) beskriver att olika former av detta våld ofta kombineras. RSK (2013) menar att fysiskt våld är varje form av oönskad beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Tecken på fysiskt våld kan visa sig som bland annat sårskador, blåmärken samt frakturer (Prosman, Lo Fo Wong & Lagro-Jansson, 2014). Psykiskt våld däremot menar RSK (2013) kan vara kränkande ord och handlingar riktade mot en person, dess ägor eller människovärde. Socialstyrelsen (u.å.) beskriver att psykiskt våld även kan handla om hot, direkta eller indirekta. RSK (2013) förklarar direkta hot som hot om kroppsligt våld eller våldsamma följder och indirekta hot som hot riktade mot någon annan. Psykiskt våld kan även innebära att den personliga rörelsefriheten begränsas. RSK (2013) menar att sexuellt våld är när någon tvingas att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. De handlingar som kvinnan uppfattar som sexuellt kränkande är sexuellt våld. Tidigare forskning Tidigare forskning visar att det finns mycket skrivet om kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Däremot fattas det forskning om mötet mellan allmänsjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan och därför fokuserar denna studie på detta fenomen. Loke et al. (2012) beskriver vidare hur kunskapen om kvinnornas självupplevda problem och behov är bristande hos vårdpersonal. Vissa sjuksköterskor anser att våld som sker i en nära relation är ett problem inom familjen som sjuksköterskor inte bör lägga sig i. Dessutom beskrivs det att kvinnorna upplever att de får hjälp med fysiska skador, men att vårdpersonalen inte tar reda på orsaken till skadorna, vilket resulterar i att kvinnorna inte får den hjälp behöver. Matheson et al. (2015) menar att flertalet kvinnor som lever i en våldsam relation upplever att det psykiska våldet är värre än det fysiska, trots detta upplever de att denna form av våld inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Vidare skrivs det att våldsutsatta kvinnors självförtroende och självkänsla bryts ner och att kvinnorna behöver hjälp av vården att bygga upp det igen. Loke et al. (2012) beskriver att kvinnorna känner sig hjälplösa och osäkra vilket de anser skulle kunna leda till psykisk ohälsa, såsom depression. Tidigare forskning beskriver även att våldsutsatta kvinnor främst söker sig till akutmottagningen för att få hjälp vilket innebär att sjuksköterskan ofta blir deras första kontakt med vården (Lee, Yang, Huang, Chang, Wang & Hsieh 2015 och Loke et al. 2012). På grund av sjuksköterskors bristande kunskap inom detta område menar Brykczynski, Crane, Medina och Pedraza (2009) att sjuksköterskor går miste om deras unika chans att hjälpa dessa 1

6 kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Brykczynski et al. (2009) och Natan och Rais (2010) pekar på att många kvinnor inte berättar om våldet och menar därför att det inte är konstigt att sjuksköterskor har svårigheter med att identifiera dessa kvinnor. Dessutom beskriver Brykczynski et al. (2009) att sjuksköterskor ofta känner sig frustrerade när kvinnorna inte vill ta emot hjälpen som erbjuds. Grände, Lundberg och Eriksson (2014) hävdar att personal som arbetar i yrken där man möter andra människor, exempelvis sjuksköterskor, inte riktigt vågar ta tag i problem som rör våld i nära relationer. En anledning till att frågor om våld inte ställs i dessa möten är att sjuksköterskor inte vet vad de ska göra om kvinnan svarar att hon lever i en våldsam relation. Vidare skriver de att personal inom vården bör ha väsentlig kunskap om mäns våld mot kvinnor och få kontinuerlig utbildning för att hålla sig uppdaterade. Det beskrivs även att många regioner erbjuder utbildning kring mäns våld mot kvinnor. Trots erbjudandet är det yrkeskategorier inom vården som inte får ta del av den kunskapen. I möten med våldsutsatta kvinnor är det vanligt att sjuksköterskor flyr ämnet, stänger av sina känslor eller reagerar för starkt, tar över kvinnornas känslor och känner därmed mer sympati än professionell empati. Sjuksköterskans skyldigheter I Svensk sjuksköterskeförenings (2017) kompetensbeskrivning står det beskrivet att den legitimerade sjuksköterskan är skyldig att utföra sitt arbete i enlighet med lagar, författningar och andra styrdokument för hälso- och sjukvården. Enligt brottsbalken är det olagligt att utöva psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Begås detta brott av en man mot en kvinna som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden döms han för grov kvinnofridskränkning vilket kan leda till böter eller fängelse. Alla sjuksköterskor omfattas av sekretesslagen (SFS 1980:100) vilket innebär att uppgifter om patientens hälsotillstånd eller dess privata situation inte får lämnas ut utan ett godkännande från personen i fråga. Det finns däremot vissa undantag då sjuksköterskor kan eller ska bryta sekretessen (1177 Vårdguiden, 2017). Vid brott som kan ge minst ett års fängelse ska sekretessen enligt Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) brytas. Berglund och Witkowski (2014) menar dock att kvinnan får bättre förutsättningar i en eventuell rättegång om hon anmäler brottet själv. Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) är alla legitimerade sjuksköterskor skyldiga att föra journal där de bland annat ska dokumentera anledningen till att patienten kontaktar vården, möjliga diagnoser, vidtagna och planerade åtgärder samt om patienten valt att avstå från vård eller behandling. Dessutom är journalen en informationskälla för hälso- och sjukvården men även för olika myndigheter exempelvis polismyndigheten och socialförvaltningen. Berglund och Witkowski (2014) poängterar behovet av tydliga rutiner kring dokumentation gällande våldsutsatta kvinnor för att myndigheterna och sjukvården ska kunna samarbeta i dessa komplexa situationer. I Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) står det beskrivet att sjukvården ska bedrivas så att god vård ges och kan uppfyllas genom att tillgodose patientens behov av trygghet, respektera patienten, vara lätt tillgänglig samt främja goda kontakter mellan personal och patient. Berglund och Witkowski (2014) beskriver att sjukvården måste hjälpa den våldsutsatta kvinnan i möjligaste mån och försöka identifiera orsaken till symtomen. 2

7 International Council of Nursing- ICN (2012) har utformat etiska koder som ses som riktlinjer för sjuksköterskan. Där beskrivs det att sjuksköterskan har ett ansvar gentemot allmänheten att vårda de människor som är i störst behov av vård och i synnerhet prioritera de svaga befolkningsgruppernas hälsa och sociala behov samt informera om vården på ett individanpassat sätt. Vidare anges det att sjuksköterskan själv ansvarar för att hålla sin kunskap uppdaterad för att kunna upprätthålla patientens säkerhet, värdighet samt dess rättigheter. Sjuksköterskan ska även sträva efter en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar och trosuppfattningar hos personen respekteras. TEORETISK REFERENSRAM Denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och har utgångspunkt i vårdvetenskapen, där människans situation och hälsa kommer vara i fokus. Kunskapen som vårdvetenskapen bygger på kommer från patienten och dess livsvärld och är tänkt att kunna förbättra vården (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsvärld Livsvärld är ett begrepp som beskriver det sätt en person förstår sig själv, andra och världen. Livsvärlden förändras ständigt och utformas efter vad som sker under livets gång. För att kunna ge så bra vård som möjligt är det viktigt att sjukvårdspersonal har relevant kunskap samt förmågan att se patientens individuella behov och därigenom försöka sätta sig in i hur patienten upplever sin situation. I möten med våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att de inte kan sätta sig in i kvinnans situation fullt ut. Trots detta måste sjuksköterskan ändå försöka sätta sig in i kvinnans livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). Medlidande Att känna medlidande beskriver Wiklund Gustin (2012) som en del i sjuksköterskans profession. En förutsättning för att känna medlidande är att den vårdande relationen ses som ömsesidig, först då får medlidandet sin plats i vårdandet. Att medlidandet får en plats i vården gör att det blir en utmaning för sjuksköterskan att vara professionell och inte bli för känslomässigt involverad. I situationen när sjuksköterskan möter en våldsutsatt kvinna måste hen fokusera på kvinnan och åsidosätta sina egna obehagskänslor för att kunna acceptera och bekräfta kvinnan och hennes situation på ett försonligt sätt och visa medlidande. Vårdande möte I möten med patienten är det sjuksköterskan som ansvarar för att mötet blir vårdande. Ett vårdande möte innebär att sjuksköterskan arbetar på ett sätt som stärker patientens hälsoprocesser. Detta görs genom att sköterskan visar intresse för patienten och är följsam i samtalet. När sjuksköterskan däremot inte tar sig tid eller är oengagerad i mötet med den våldsutsatta kvinnan kan hon uppleva att mötet istället blir icke-vårdande och när mötet inte är vårdande påverkas kvinnan negativt (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdlidande De våldsutsatta kvinnorna kan av olika anledningar bli sårade i möten med vårdpersonal. Det kan många gånger handla om att de utsätts för vårdlidande, som Dahlberg och Segesten (2010) beskriver som ett onödigt lidande vilket uppstår då vården misslyckats med att ge god vård. Det finns flera orsaker till varför vårdlidande uppstår men beror ofta på bristande kunskap, utebliven vård, avsaknad av reflektion eller omedvetet handlande. Om sjuksköterskan handlar fel kan det få negativa konsekvenser för kvinnan. Ansvaret för att vården blir god ligger hos sjuksköterskan och därför är det också sjuksköterskan som ska kämpa för att kvinnan ska känna sig nöjd med den vård som ges. 3

8 PROBLEMFORMULERING Med vetskapen om att 30 procent av alla kvinnor i världen någon gång har blivit utsatta för våld i en nära relation, är det stor sannolikhet att allmänsjuksköterskor kommer möta dessa våldsutsatta kvinnor i olika situationer i vården. Även Hälso- och sjukvårdslagen och ICN s etiska riktlinjer betonar vikten av att all sjukvård ska bedrivas så att god vård ges och utföras så att man tillgodoser patientens behov av trygghet, autonomi och integritet samt i synnerhet prioritera de svaga. Trots att det har visats sig att sjuksköterskan är den första personen kvinnorna får kontakt med i vården så saknas det ofta tillräckligt med kunskap och forskning som riktas mot allmänsjuksköterskans kompetens. Tidigare forskning visar också på ett annat problem det vill säga att dagens sjuksköterskor inte vill, vågar eller vet hur de ska hantera situationer där de möter kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Författarna ansåg det därför relevant att i denna studie lägga fokus på att belysa själva mötet. SYFTE Syftet med studien var att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Vad är anledningen till att sjuksköterskor väljer att inte prioritera våldsutsatta kvinnor trots att det visar sig att brister i omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor gör att kvinnorna utsätts för vårdlidande? Vilka faktorer har betydelse för att stärka möten mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor? METOD Design För att uppnå syftet med studien gjordes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ, induktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2017) är det övergripande målet med en litteraturstudie att samla in, granska och sammanställa vetenskapliga artiklar eller rapporter för att beskriva det aktuella problemet. Den kvalitativa ansatsen ansågs passande för att besvara studiens syfte, då syftet är att belysa personers upplevelser (Polit & Beck, 2016). Enligt Fejes och Thornberg (2015) är en induktiv ansats lämplig för kvalitativa studier eftersom induktiv ansats innebär att studien inte utgår från någon teori utan utgår från olika iakttagelser som sedan leder till något slags mönster. Datainsamling Polit och Beck (2016) förklarar att det är viktigt att lära sig hur databaserna fungerar innan sökning ska påbörjas. För att få hjälp och bli mer bekanta med de olika verktyg som används i databaserna kontaktades bibliotekarie. Thesaurus, MeSH och CINAHL Headnings användes för att ta fram relevanta ämnesord samt för att bredda sökningen med hjälp av olika synonymer i samma sökning. En inledande och bred testsökning gjordes med flera sökord för att skapa en uppfattning om tidigare forskning, mängd artiklar samt finna gemensamma nyckelord i artiklarna. Avgränsningar som gjordes på samtliga sökningar för att få ett relevant urval var: år , engelska och Peer-review. Artiklarna som fanns i PubMed söktes upp i Ulrichsweb global serials directory (2017) för att är kontrollera att de var Peer-reviewed. Databaserna CINAHL, PyskINFO och PubMed, ansågs vara relevanta databaser eftersom alla har koppling till vården och innehåller artiklar som kan svara på studiens syfte att belysa 4

9 våldsutsatta kvinnors och allmänsjuksköterskors upplevelser. Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016) beskriver att det är viktigt att använda olika databaser vid sökning av litteratur för att undvika ett snedvridet urval. Vissa nyckelord användes sedan som sökord i de strukturerade sökningarna efter data. Sökord som användes i huvudsökningen var: domestic violence, intimate partner violence, battered women, battered females, nurse attitudes, nurse-patient relations, patient attitudes, client attitudes, nurses, health personnel attitudes och nurse s role. (Bilaga 1) Urvalsförfarande Studien hade fokus på de kvinnor som blivit utsatta för våld av den man som de lever eller har levt i en nära relation med samt de sjuksköterskor som möter dessa kvinnor i vården. Innan sökningen påbörjades bestämdes inklusion- och exklusionskriterier för att kunna välja relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. Polit och Beck (2016) menar att inklusionoch exklusionskriterier bör användas för att undgå irrelevant data. Inklusionskriterier: Kvalitativa originalartiklar som omfattar samtliga delar i forskningsprocessen, problemformulering, syfte, metod, datainsamling, dataanalys och resultat. Informanterna i artiklarna skulle vara kvinnor över 18 år och varit i kontakt med vården eller sjuksköterskor som mött dessa kvinnor i en vårdsituation. Artiklarna skulle vara peer-reviewed, det vill säga vetenskapligt granskade. Artiklarna skulle vara godkända av en etisk kommitté eller innehålla någon form av etisk diskussion. Exklusionskriterier: Artiklar som var äldre än 8 år. Artiklar som inte är skrivna på engelska eller svenska. 5

10 Identifierade i databassökning Exkluderade N= 148 N=63 Lästa abstract N= 85 Relevanta artiklar Exkluderade artiklar N=26 N=16 Inkluderade artiklar N=10 Låg kvalitet Medel kvalitet Hög kvalitet N=0 N=1 N= 9 Figur 1. Urvalsprocess i enlighet med rekommendationer från SBU (2013) Kvalitetsgranskning Inledningsvis kvalitetsgranskades de 26 artiklar som ansågs vara relevanta, 16 av dessa artiklar valdes bort på grund av låg kvalitet eller för att de inte stämde överens med studiens syfte eller inklusion- och exklusionskriterier. SBU (2013) skriver att en fördel med att använda framtagna granskningsmallar är att det blir lättare att avgöra studiernas kvalitet och bedöma i hur stor utsträckning resultatet påverkas av bias. En styrka med att använda SBU:s granskningsmall är att de utgår från en stark vetenskaplig grund och att det är lättare att välja ut de artiklar som anses relevanta för denna studie och deras kvalitet. För att kontrollera kvaliteten på artiklarna i denna studie användes en granskningsmall från SBU (2013): Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser (Bilaga 2) en modifierad version av Bathsevani. Granskningsmallen innefattar ett visst antal frågor såsom: Finns relevant etiskt resonemang? Råder datamättnad? Är analysen relevant i relation till datainsamlingsmetoden? Frågorna besvarades med ja, nej, oklart eller ej 6

11 tillämpligt. Alternativet oklart valdes då uppgiften inte framgår i texten och ej tillämpligt valdes då frågan var irrelevant för kvaliteten. SBU (2013) förklarar att mallen ska användas som stöd för att bedöma studiens kvalitet. Total bedömning av studie kvalitet anges antingen som; hög, medelhög eller låg kvalitet för respektive artikel. Det krävdes inte ett visst antal ja för att studien skulle anses vara av hög kvalitet vilket innebar att granskarna själva fick avgöra i vilken mån bristerna som helhet påverkade tillförlitligheten i studien. Analys Samtliga artiklar lästes enskilt. När artiklarna lästes identifierades huvudfynd som svarade på studiens syfte. Författarna diskuterade och jämförde därefter fynden för att ytterligare en gång kontrollera att de svarade på syftet. Texterna lästes med en låg abstraktionsnivå vilket innebär att studiens resultat utformades textnära och med tydliga beskrivningar av data (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). Evans (2002) deskriptiva analysprocess för kvalitativ data användes eftersom studien baseras på data från vetenskapliga artiklar och därmed är data redan är analyserad en gång. Den slutgiltiga analysen gjordes på de 10 utvalda artiklarna utifrån Evans (2002) deskriptiva analysprocess för kvalitativ data. När den deskriptiva analysen gjordes lästes artiklarnas resultat noggrant flera gånger för att skapa en helhetsbild av innehållet och identifiera huvudfynd i samtliga artiklar. Utifrån dessa huvudfynd identifierades likheter och skillnader för att sedan grupperas efter överensstämmande innehåll. När grupperna skapats formulerades beskrivande ord på kategorierna och därefter identifierades underkategorier. När alla underkategorier och kategorier var identifierade gjordes en sista granskning för att kontrollera att namnet på kategorin överensstämde med innehållet. Dessutom kontrollerades även att författarna återgivit det som stod i originalstudien. För att få en inblick i artiklarnas resultat gjordes matriser (Bilaga 3). Forskningsetiska övervägande Vid urval och presentation av resultat i en systematisk litteraturstudie menar Forsberg och Wengström (2015) att etiska överväganden ska göras. Eftersom studien innefattade människor var det viktigt att de skyddade deltagarnas integritet och visade dem respekt vilket tas upp i Helsingforsdeklarationens (2013) riktlinjer gällande informations-, samtyckes-, konfidentialitets-och nyttjandekravet. Samtliga artiklar som använts i denna litteraturstudie har varit godkända av etiska kommittéer eller fört någon form av etisk diskussion och därmed har detta kriterium uppfyllts. Författarna har ingen klinisk erfarenhet av våld i nära relation utan har enbart stött på det i litteratur. Under arbetets gång har författarna varit medvetna om att deras förförståelse har kunnat påverka resultatet och har därmed enbart återgett artiklarnas innehåll utan att tolka. 7

12 RESULTAT Kategori Upplevelser av mötet underkategori Kvinnans upplevelse av mötet med sjuksköterskan Sjuksköterskans upplevelse av mötet med den våldsutsatta kvinnan Utmaningar i vården Kvinnans utmaningar i vården Sjuksköterskans utmaningar i vården Upplevelser av mötet Kvinnans upplevelse av möten med sjuksköterskan Flertalet kvinnor upplevde att de fick en god fysisk vård men ansåg däremot att mötet med sjuksköterskan ofta var opersonligt. Kvinnornas behov av bekräftelse gällande våldet och den psykiska vården förbisågs konstant, vilket ledde till att de kände sig mer kränkta, skamsna och sårbara än innan de tog kontakt med vården (Reisenhofer & Seibold, 2012). I en studie beskrev kvinnorna att mötet kändes stressat och att de inte hade någon kontroll över vilken vård som gavs. De upplevde även att de ständigt fick kämpa för att bli sedda och hörda (Pratt- Eriksson, Bergbom & Lyckhage, 2014). I studier av Pratt-Eriksson et al. (2014) och Narula, Agarwal & McCarthy (2012) framkom det vidare att det fanns brister inom sjukvården gällande uppföljning, hänvisning, kontinuitet och information till våldsutsatta kvinnor. I en annan studie beskrev kvinnorna att de inte visste vart de skulle söka vård eller vilken hjälp som fanns att tillgå (Larsen, Krohn, Püschel & Seifert, 2013). You are a bit helpless at the beginning. You don t know which kind of help you can get at all, which (help) makes sense. (Larsen et al s. 370) I en studie av Pratt-Eriksson et al. (2014) upplevde kvinnorna att de tog upp sjuksköterskornas tid i onödan. De berättade att sjuksköterskorna inte verkade bry sig, visa någon empati eller något tålamod och dessutom hade de ovänlig attityd gentemot kvinnorna. There was no feeling, there was nothing there. There was no interaction everything is cold. (Reisenhofer et al s. 2257) I would ve love some empathy and just to feel, you know, care and affection, and someone to listen to me (Reisenhofer et al s.2258) Reisenhofer et al. (2012) beskrev dessutom att kvinnorna inte tog kontakt med vården mer än vid de tillfällen då skadorna var allvarliga på grund av att de hade blivit dåligt bemötta första gången de sökte vård för våldet. The first time I was (honest) and then the way I got treated, I started to make up lies (about how the injuries were sustained. (Reisenhofer et al s. 2257) Kvinnorna upplevde att de blev ifrågasatta och behandlade med misstro då skadorna inte var uppenbara och därför kände de sig rädda för att berätta om våldet. Kvinnorna beskriver att 8

13 sjuksköterskorna upplevdes avvisande i möten med dem (Larsen et al och Pratt- Eriksson et al. 2014). I think many women have the problem of reporting the men or dealing with (the abuse) or seeking helping for themselves because of (not having visible injuries), because they are just afraid that they won t be taken seriously. (Larsen et al s.369) Många av kvinnorna var upprörda över det dåliga sättet de blev bemötta i vården. De berättade om hur de i mötet med vårdpersonalen känt sig osäkra, maktlösa och utan talan. I vissa fall upplevde kvinnorna att de inte hörde hemma i vården och kände sig ensamma när de inte fick något stöd. Det fanns kvinnor som upplevde att personalen såg ner på dem och att de ansåg att våldet kvinnorna utsatts för var deras egna fel (Larsen et al och Pratt-Eriksson et al. 2014). Kvinnorna beskrev att de upplevt att vårdpersonalen skuldbelagt dem istället för att trösta, lyssna och hjälpa dem (Reisenhofer et al och Pratt-Eriksson et al. 2014). Reisenhofer et al. (2012) påpekar att kvinnorna kände skam och skuld när de blev skuldbelagda av någon med auktoritet inom vården. I en studie av Narula et al. (2012) beskrivs det att kvinnorna som sökte hjälp skämdes de över vilka de var och över hur de hade hamnat i den våldsamma relationen. You re attractive. You re educated. How did you end up with a guy like that? This coming from people who works in the field, is makes me feel even more embarrassed, insecure, I feel like a big loser. (Narula et al s.595) Sjuksköterskans upplevelse av möten med den våldsutsatta kvinnan Sjuksköterskorna berättar att de vid vissa tillfällen kände empati och tyckte synd om de våldsutsatta kvinnorna samtidigt som de kände frustation och hade svårt att förstå varför kvinnorna valde att stanna kvar i relationerna trots erbjudande om hjälp och stöd från akutmottagningen (Goldblatt, 2009 och Robinson, 2010). I en studie av Robinson (2010) beskrev vissa sjuksköterskor att resultatet av mötena med kvinnorna inte alltid blev som sjuksköterskorna ville, men att de ändå kände sig nöjda med sina insatser. Eftersom sjuksköterskorna inte kan lindra kvinnornas smärta helt och hållet kände de sig hjälplösa. Känslan av frustration ledde till att sjuksköterskorna valde att inte leta efter tecken på våld i nära relation. At least adress it. Maybe this time nothing s done. Maybe the next time it might help. (Robinson, 2010 s.574) If they re not going to file a report, then there is nothing we can do other than treat their injuries and advise them. (Robinson, 2010 s.574) En del sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt att lyssna på kvinnornas berättelser och framför allt de chockerande detaljerna (van der Wath, van Wyk & van Rensburg, 2013). Andra sjuksköterskor ansåg att våldsutsatta kvinnor inte själva var villiga att finna en lösning på problemet och tyckte därför inte om att vårda dem (Goldblatt, 2009). För att sjuksköterskorna skulle kunna undvika allt för stor emotionell smärta blev de istället likgiltiga och opersonliga i mötet med de våldsutsatta kvinnorna (van der Wath et al och Tower, Rowe & Wallis, 2012 ). Vissa sjuksköterskor distanserade sig från kvinnorna genom att endast utföra den vårdtekniska delen och nonchalera den vårdande delen i yrket. Anledningen till detta var att sjuksköterskorna inte orkade hantera känslorna som väcktes i möten med de våldsutsatta kvinnorna (Goldblatt, 2009). To be honest I don t really like caring for them. (Goldblatt, 2009 s.1649) 9

14 I thought I should discover if she had really been abused, what help I should offer, to whom should I report the abuse that s my duty what did I feel? I don t know. I felt responsible for her is responsibility an emotion? I find it hard to talk about feelings I don t think about emotions during work, because I have no time. (Goldblatt, 2009 s.1649) Andra sjuksköterskor berättade att de blev emotionellt överväldigade i möten med våldsutsatta kvinnor så att gränserna mellan kvinnorna och sjuksköterskorna blev suddiga, de ansåg att det var svårt att vara professionell då de tog över kvinnornas känslor (Goldblatt, 2009). I en studie av van der Wath et al. (2013) beskrevs det att mötena etsade sig fast och att sjuksköterskorna påverkades även efter mötet. Då kvinnorna lämnat sjukhuset stod sjuksköterskorna kvar med obesvarade frågor exempelvis kommer kvinnan överleva natten? När sjuksköterskorna bevittnade kvinnornas lidande kunde det leda till att de kände sig nedstämda, hjälplösa, frustrerade och att de kände medlidande för kvinnorna. Something that s pressing on my chest and when coming on duty the next day the first thing that I want to know, I will check where my patient ended. (van der Wath et al s. 2247) I can even take a week or two weeks not being myself when I think of that poor lady (who died as a result of her injuries). (van der Wath et al s. 2247) I tried to speak to her: Wait here until in the morning we will take care of you, but she couldn t that night going back to that house, what is going to happen? (van der Wath et al s. 2247) Utmaningar i vården Kvinnans utmaningar i vården Kvinnorna beskrev hur de kände rädsla och skam för att de befann sig i en våldsam situation och att de därmed valde att inte berätta om våldet på grund av rädslan för att inte bli betrodda (Reisenhofer et al och Larsen et al. 2013). Förutom rädslan för att inte bli betrodda var kvinnorna även oroliga för att bli dömda och skuldbelagda om de inte följde vårdpersonalens rekommendationer att lämna mannen (Narula et al och Reisenhofer et al. 2012). Pratt- Eriksson et al. (2014) beskrev att kvinnorna förutsatte att vårdpersonal såg ner på dem och att de ansåg att det var kvinnornas egna fel. I could hear some of the (nurse s) comments like why could she do that to herself, meaning you know, obviously why won t she get out, but those specific word; it s making me feel bad about myself, I wasn t doing it to me. (Reisenhofer et al s.2258) I studier gjorda av Narula et al. (2012) och Pratt-Eriksson et al. (2014) förutsatte kvinnorna att de inte borde berätta om sin hemsituation eftersom vårdpersonal inte hade brytt sig om att fråga dem tidigare. De tog för givet att vårdpersonal endast ville vårda sjukdomar och olyckor och där med inte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. I think maybe if somebody had of asked the questions earlier, I might not have been in this situation. (Narula et al s.596) Sjuksköterskans utmaningar i vården I en studie gjord av Huges (2010) beskrivs det att sjuksköterskor hade olika syn på vad som var deras ansvar gentemot våldsutsatta kvinnor. Enbart ett fåtal sjuksköterskor ansåg att det var deras ansvar att vid alla möten med patienter leta efter tecken som tydde på våld i nära relation (Robinson, 2010). Al-Natour, Quandil och Gillespie (2016) menar att även sjuksköterskor som visste att det var deras arbetsuppgift att fråga kvinnorna om våld valde att inte fråga dem trots att det fanns tydliga tecken på våld, på grund av att det skulle skapa 10

15 merarbete för dem. Det visade sig att sjuksköterskorna inte var medvetna om deras roll eller sjukhusets riktlinjer gällande våld i nära relation och trodde inte att de hade befogenhet att leta efter tecken på våld. I studier gjorda av Al-Natour et al. (2016) och Robinson (2010) framkom det att flertalet sjuksköterskor inte kände till att det fanns en policy på avdelningen gällande våld i nära relation. Screening for IPV is not our role as nurses and it is not written in the job description, so I have no authority for IPV screening, and could be fired if taking the responsibility for doing that (Al-Natour et al s.425). Robinson (2010) förklarar att sjuksköterskorna inte visste hur de skulle gå tillväga för att identifiera våld i nära relationer. De visste inte vilka frågor de skulle ställa, vem de skulle kontakta eller vilka tecken de skulle leta efter. Det visade sig att sjuksköterskorna inte hade den utbildningen eller kunskap som krävdes för att kunna identifiera dessa kvinnor (Tower et al. 2012). I studie gjord av Narula et al. (2012) beskrevs det vidare att flertalet kvinnor sökte för sekundära symtom på fysiskt våld såsom sömnproblem, depression, oro eller smärta och eftersom sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med kunskap kopplades inte symtomen till våldet och kvinnorna fick därmed inte den hjälp de egentligen behövde. We did not receive training or information about interventions and appropriate communication to deal with victims of IPV (Al-Natour et al s. 425) I studien gjord av Robinson (2010) såg sjuksköterskorna ingen mening med att motivera kvinnorna till att berätta om våldet för dem eftersom att de ändå inte visste vad de skulle göra med informationen. We are scared of the answer that we may get and then where do you go from there? (Robinson, 2012 s. 573) Det fanns sjuksköterskor som trodde att de visste vilka kvinnor som blev slagna enbart genom att titta på dem, de berättade att kvinnorna tenderade att ha dämpad utstrålning. Vilket resulterade i att sjuksköterskornas egen uppfattning om hur våldsutsatta kvinnor såg ut och tedde sig avgjorde vilka kvinnor som tillfrågades angående våld i nära relation (Robinson, 2010 och Tower et al. 2012). You have to look at the patient s demeanor and the demeanor of the person that is with them. Do they (the person accompanying the patient) have a dominating personality and is the patient shy and quiet? (Robinson, 2010 s.574) I studien gjord av Tower et al. (2012) berättade sjuksköterskorna att de trodde att kvinnorna förskönade sin berättelse istället för att berätta sanningen. De förstod att det var svårt för kvinnorna att tala sanning samtidigt ansåg de att det var viktigt att kvinnorna var trovärdiga för att kunna hjälpa dem på rätt sätt. I don t ask. You re not going to get a correct answer anyway. (Robinson, 2010 s.573) Usually they will deny; you know, they won t admit it. (Robinson, 2010 s.573) I Hughes (2010) studie berättade sjuksköterskorna att det vanligtvis krävdes mer än ett möte med kvinnorna innan de öppnade upp och berättade om våldet. För att kvinnan skulle känna tillit till sjuksköterskan behövs det byggas upp en relation. Slowly (with) a lot of relationship-building, things like that comes up after you see them a few times, they trust you. (Hughes, 2010 s.40) 11

16 Manliga sjuksköterskor uppgav att de kände sig mer bekväma med att vårda patienternas fysiska skador än att tala om känslor (Robinson, 2010). Al-Natour et al. (2016) beskrev att flertalet män ansåg att det var kulturellt olämpligt att som manlig sjuksköterska undersöka kvinnor för att leta efter tecken på våld i nära relation. I think it s touchy as far as asking questions. I would be more apt to deal with the physical injuries. I would think a lot of females tend to talk more open with other females that they would open up to a male if it was a male that hurt her. (Robinson, 2010 s. 547) I en studie gjord av Robinson (2010) ansåg flertalet sjuksköterskor att våld i nära relationer var ett socialt problem snarare än ett hälsoproblem. It, a private family conflict (Tower et al s.219) DISKUSSION Syftet med studien var att belysa möten mellan den våldsutsatta kvinnan och allmänsjuksköterskan i vården. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de blir dåligt bemötta och att de inte känner sig sedda i mötet med sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplever att möten med den våldsutsatta kvinnan är känslomässigt påfrestande. Dessutom framkommer det att det finns kunskapsluckor gällande vården och omhändertagandet av dessa kvinnor. Metoddiskussion För att besvara studiens syfte att belysa upplevelserna av möten mellan den våldsutsatta kvinnan och sjuksköterskan valde författarna att göra en systematisk litteraturstudie utifrån en kvalitativ, induktiv ansats. Genom att använda sig av en kvalitativ ansats kan individens subjektiva upplevelse såsom känslor och attityder nås eftersom informanten berättar och beskriver med egna ord. En kvantitativ ansats hade medfört att data blivit mer objektiv då kvantitativa studier ofta strävar efter att se samband, förklara och klassificera snarare än att skapa förståelse för människans upplevelser (Forsberg och Wengström, 2015 och SBU, 2013). Ytterligare en styrka med denna studie är att använda en kvalitativ ansats för att kunna ta del av den information som ges mellan raderna vilket en kvantitativ ansats skulle kunna missa (SBU, 2013). En svaghet med att använda kvalitativ ansats menar Kristensson (2014) är att studiens resultat inte kan generaliseras eller överföras till ett annat patienturval på samma sätt som när en kvantitativ ansats används. Däremot kan resultatet fortfarande överförbaras till andra sammanhang. Rosberg (2017) beskriver även att det är en fördel att använda en kvalitativ ansats när studier görs på enskilda fall för att synliggöra och öka förståelsen kring ett visst fenomen samt generera i ett nytt sätt att tänka till skillnad från om större grupper bearbetas statistiskt. Författarnas slutsats utifrån dessa referenser är att en kvalitativ, induktiv ansats svarar bättre på studiens syfte att belysa den våldsutsatta kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelser eftersom studien inte kommer utgå från någon hypotes eller teori samt för att få djupare förståelse för kvinnans svårigheter med att möta vården. Dessutom faller författarnas metodval väl in med denna studies valda teoretiska referensram att se helheten hos kvinnans och sjuksköterskans upplevelser. 12

17 En styrka med att göra en systematisk litteraturstudie istället för en intervjustudie är att en fördjupning inom ett visst forskningsområde skapas och att områden där forskningen idag är bristande upptäcks (Kristensson, 2014). Enligt Forsberg och Wengström (2015) kan en svaghet i en litteraturstudie vara att forskaren tolkar insamlad data och resultatet kan där med ses som en sekundärkälla eftersom resultatet baseras på tidigare forskning där resultatet redan är tolkat en gång. En styrka med att arbeta systematisk i litteraturstudien är att resultatets tillförlitlighet och trovärdighet ökar och hela studien får en högre kvalitet (Kristensson, 2014). Ytterligare en styrka med att göra en litteraturstudie istället för en intervjustudie är att författaren kan nå ut till fler personer eftersom data grundar sig på flera vetenskapliga artiklar, vilket ger större urval (Rosén, 2012). Danielson (2012) beskriver att en intervjustudie med lika stort urval gör det svårt att analysera och sammanställa ett resultat. Författarnas slutsats är att det är fördelaktigt att få data direkt från kvinnan och därmed kunna minimera tolkningen av data. Fördelen med att basera studien på vetenskapliga artiklar är att det ger en bredare bild av problemet eftersom data speglar flera olika personers upplevelser och får där med resultatet en större variation med hög tillförlitlighet och trovärdighet. Genom att använda granskningsmallen från SBU (2013) för kvalitativa studier exkluderades 16 artiklar på grund av låg kvalité vilket exempelvis beror på att artikeln saknar etisk diskussion eller att urvalet inte är relevant för denna studie. Eftersom granskningsmallen från SBU inte kräver ett visst antal ja för att artikeln ska anses vara av hög kvalité kan det ses som en svaghet då granskningen är partisk och kan därmed påverka studiens tillförlighet. Däremot minskar tolkningen när författarna gör kvalitetsgranskningarna tillsammans eftersom eventuella otydligheter eller hur frågorna skall tolkas kan diskuteras. Dessutom beskrivs det att artiklar sällan uppfyller samtliga kvalitetskriterier och granskarna måste då avgöra i vilken mån bristerna påverkar studiens tillförlitlighet (SBU, 2013). Slutsatsen är enligt författarna att granskningsmallen från SBU ökar dennas studies kvalitet genom att styrka resultatets tillförlitlighet och pålitlighet. Eftersom många studier sällan uppfyller samtliga kvalitetskriterier så vill författarna snarare fokusera på artiklarnas helhet och att de uppfyller inklusionskriterierna i denna litteraturstudie. För att öka studiens trovärdighet används endast forskningsartiklar som max är åtta år gamla i enlighet med Mårtensson och Fridlund (2017) som beskriver att det är viktigt att använda aktuell forskning. Vad som är aktuellt beror på vad som ska undersökas. När problemet handlar om upplevelser är det osannolikt att forskningen har förändrats mycket över tid och därmed är det acceptabelt att använda åtta år gamla artiklar. Sammanställningen kontrolleras ytterligare en gång så att resultatet stämmer bra överens med insamlad data vilket Peterson och Lindskov (2012) beskriver ökar trovärdigheten. Författarnas slutsats är att studiens trovärdighet inte påverkas av att använda åtta år gamla artiklar då problemet som undersöks handlar om upplevelser av mötet mellan sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor anser författarna att det är mest sannolikt att upplevelserna är dem samma idag som för åtta år sedan. Resultatdiskussion Kvinnornas upplevelser av möten med sjuksköterskorna Resultatet i denna studie visar att många kvinnor inte känner sig sedda och får ständigt kämpa för att bli hörda i möten med sjuksköterskor. Kvinnorna upplever vidare att sjuksköterskorna bemöter dem dåligt och att deras behov av samtal förbises. På grund av hur dåligt de blev bemötta första gången drar sig kvinnorna för att söka vård. Tidigare forskning stärker detta resultat, då Arman (2012) beskriver att det skapas vårdlidande när kvinnorna upplever att de blir opersonligt bemötta. Samtidigt som Efe och Taşkin (2012) förklarar att det dåliga bemötandet kan bero på att sjuksköterskorna inte anser att våld i nära relation är ett akut 13

18 problem och prioriterar därmed inte samtal med kvinnorna. Ytterligare studier visar att kvinnorna inte blir bemötta på korrekt sätt och tillfrågas inte trots tydliga tecken på att våld har förekommit (Husso, Wirkki, Notko, Hollma, Laitila & Mäntysaari, 2012 och Sundborg, Törnkvist, Saleh-Stattin & Hylander, 2015). Däremot framkommer det i en studie av Wester, Lo Fo Wong och Largo-Janssen (2007) att flera kvinnor upplever att de får tillräckligt med tid för att berätta om sina problem och att de känner sig hörda. Samtidigt menar Othman, Goddard och Piterman (2014) och Efe et al. (2012) att det förekommer kvinnor som inte vill prata om våldet även om tid för samtal ges. Författarnas slutsats är att sjuksköterskorna ska se våld i nära relation som ett viktigt och akut problem och ska prioritera dessa kvinnor även om det inte alltid handlar om akuta skador, detta i enlighet med de etiska koder från ICN (2012) som anser att sjuksköterskor ska prioritera svaga patienter. När patienter befinner sig i svåra situationer förväntar de sig att sjuksköterskan ska se och förstå deras upplevelse av det lidande som de genomgår (Arman, 2012). När sjuksköterskan inte ser till patientens behov som i detta sammanhang handlar det om att hen inte lyssnar, visar empati eller tålamod menar Dahlberg och Segesten (2010) att det medför att mötet inte blir vårdande och att kvinnan blir åsidosatt samt att sjuksköterskan orsakar vårdlidande. I studien av Wester et al. (2007) anser majoriteten av kvinnorna att vårdlidande kan förebyggas genom skapandet av en god relation mellan sig själv och vårdpersonalen. En god relation skapas lättast när vårdpersonalen har vänlig attityd och välkomnade utstrålning. Författarnas slutsats är att det är av stor betydelse för den kliniska sjukvården att fråga samtliga kvinnor om deras hemsituation för att minska vårdlidande. Sjuksköterskor bör därför ge alla kvinnor en chans att berätta och kan därför inte ta hänsyn till det fåtal kvinnor som inte vill tala om våldet. Genom att sjuksköterskan ser hela kvinnan och hennes behov kan därmed risken för vårdlidande minska, denna tolkning stärks även av Dahlberg och Segesten (2010). Kunskapsluckor inom vården Denna studie visar att sjuksköterskor inte vet hur de ska hantera möten med våldsutsatta kvinnor eller vad de ska göra med informationen kvinnorna ger. Brister sjuksköterskan i omhändertagandet är det kvinnan som får lida. Resultatet visar även att sjuksköterskorna inte vet vilket ansvar de har gentemot dessa kvinnor och inte vad som krävs av dem avseende information, uppföljning och hänvisning till andra professioner inom vården. Dessutom vet inte sjuksköterskorna vilka tecken eller symtom på våld de ska leta efter. Resultatet styrks av Husso et al. (2011) som anser att bristen på relevant kunskap kring våld i nära relation ofta är hindret för att kunna identifiera dessa kvinnor. Detta styrks även av Efe et al. (2012) och Sundborg et al. (2015) som beskriver att flertalet sjuksköterskor väljer att inte undersöka problemet närmare trots misstanke om våld i nära relation eftersom de inte vet vad de ska göra om misstanken visas stämma. Vidare beskriver Sundborg et al. (2015) att flertalet sjuksköterskor anser att det inte är deras ansvar att fråga om våld i nära relation eller försöka identifiera dessa kvinnor. Dahlberg och Segesten (2010) påtalar att patienten är i underläge redan från början och är utlämnad till sjuksköterskans vilja och förmåga att göra gott. Har däremot sjuksköterskan inte vilja och förmåga att göra gott blir patienten utsatt för vårdlidande. Författarnas slutsats är att arbetet kring våldsutsatta kvinnor skulle kunna förbättras genom mer riktad utbildning kring identifiering av dessa kvinnor samt information och riktlinjer för omhändertagande. Där sjuksköterskor ska lära sig hur de ska följa utvecklingen av våldet. Författarna tror även att utbildning skulle resultera i högre kompetens bland sjuksköterskor vilket skulle kunna uppmärksamma dem mer på deras ansvar, skyldigheter och få stor klinisk nytta för de kvinnor som lever i våldsamma relationer. I ICN:s (2012) etiska koder står det beskrivet att legitimerade sjuksköterskor är skyldiga att hålla sin kunskap uppdaterad för att 14

19 kunna upprätthålla patientens säkerhet, värdighet och dess rättigheter och därför anser författarna till denna litteraturstudie att sjuksköterskorna inte kan ha kunskapsbrist som en ursäkt för att inte identifiera dessa kvinnor. Sjuksköterskornas upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskorna blir känslomässigt påverkade och känner medlidande med den våldsutsatta kvinnan under och efter mötet med henne. Känslor såsom frustration, empati och hjälplöshet är vanligt förekommande. Detta resultat är helt i linje med vad Arman (2012) och Sundborg et al (2015) talar om. Arman (2012) beskriver medlidande som en naturlig reaktion som väcks när sjuksköterskan ser kvinnans lidande. Att kunna handskas med det medlidande och samtidigt upprätthålla en naturlig attityd är en av de viktigaste uppgifterna sjuksköterskorna har i mötet med kvinnorna. Att ständigt lyssna på berättelser om hur det är att leva i en våldsam relation menar Sundborg et al. (2015) påverkar sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan. Sjuksköterskorna är rädda att de ska bli allt för känslomässigt berörda, känna för starkt medlidande och anser därför att det är nödvändigt att skydda sig själva vilket resulterar i att sjuksköterskorna slutar fråga om våld i nära relation. Däremot beskriver Deboer, Kothari, Kothari, Koestner och Rohs (2013) att anledningen till att sjuksköterskorna inte frågar är att de tror att kvinnorna tappar förtroendet för dem när frågor om våld ställs. När sjuksköterskorna väljer att inte fråga kvinnorna om våld i nära relation menar Dahlberg och Segesten (2010) att det signalerar att kvinnorna inte är värda att uppmärksammas vilket gör att mötet blir icke-vårdande och kvinnorna utsätts för vårdlidande. Författarnas slutsats är att sjuksköterskorna behöver känslomässigt stöd på arbetsplatsen för att orka ta hand om dessa kvinnor utan att själva påverkas negativt, ett förslag till klinisk förbättring är att införa en stund för reflektion i slutet av dagen för att sjuksköterskorna inte ska "ta med sig jobbet hem" samt bidra till ny kunskap för medarbetare. Ett annat förslag är att sjuksköterskorna bör öva praktiskt i form av rollspel på omhändertagande av dessa kvinnor tillsammans med kollegor för att tillsammans bli bättre i möten. Dessutom bör sjuksköterskorna vara medvetna om att de kommer påverkas av dessa möten och att det är okej att bli berörd men att det inte får påverka vårdkvaliteten. SLUTSATS Avsikten med denna studie var att förstå och skaffa en uppfattning om själva mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor, detta för att kunna ge dessa kvinnor ett optimalt omhändertagande i vården. Författarna anser att det finns mycket forskning gällande våldsutsatta kvinnor. En hel del av forskningen handlar om kvinnans egna upplevelser av att leva i en våldsam relation. Samtidigt finns det mycket forskning med koppling till vården och vårdpersonal men handlar däremot mestadels om möten mellan kvinnan och läkare eller specialistsjuksköterskor och inte om mötet med allmänsjuksköterskor. Författarnas slutsats utifrån denna litteraturstudie är att det finns flera faktorer som positivt skulle kunna stärka mötet med våldsutsatta kvinnor. En faktor är att öka insikten och medvetenheten hos sjuksköterskor eftersom det saknas en helhetssyn i vården och att sjuksköterskorna ska ge alla kvinnor en chans att berätta om våldet för att vårdlidandet ska minimeras och vården förbättras. En annan faktor är att stärka kompetensen hos sjuksköterskor genom att ge mer teoretisk och praktisk utbildning gällande omhändertagandet av kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Ytterligare ett förslag till klinisk förbättring kan vara daglig reflektion med kollegor. Mer forskning där fokus ligger på mötet mellan allmänsjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan skulle behövas för att stärka och komplettera denna studies resultat. 15

20 REFERENSLISTA 1177 Vårdguiden. (2017). Tystnadsplikt och sekretess. Hämtad , från 1177 Vårdguiden, Al-Natour, Qandil, & Gillespie. (2016). Nurses' roles in screening for intimate partner violence: A phenomenological study. International Nursing Review, 63(3), Arman, M. (2012) Lidande. I L. Wiklund. & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Berglund, A., & Witkowski, Å. (2014) Hälso- och sjukvårdens ansvar. I G. Heimer, A. Brykczynski, K., Crane, P., Medina, C., & Pedraza, D. (2011). Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners,23(3), doi: /j x Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Danielson, E. (2012) Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Deboer, M. I., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A. L., & Rohs, T. (2013) What Are Barriers to Nurses Screening for Intimate Partner Violence. Journal of Trauma Nursing, 20(3), p doi: /jtn.0b013e3182al71bl Efe, S.Y., & Taşkın, L. (2012). Emergency Nurses Barriers to Intervention of Domestic Violence in Turkey: A Qualitative Study. Sexuality and Disability, 30(4), doi: /s Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur. Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: Impact on nurses professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65(8), doi: /j x Grände, J., Lundberg, L., & Eriksson, M. (2014). I arbete med våldsutsatta kvinnor: Handbok för yrkesverksamma. Stockholm: Gothia. Helsingforsdeklarationen (Word Medical Association Declaration of Helsinki). (2013). Hämtad , från 16

21 Hughes, J. (2010). Putting the pieces together: How public health nurses in rural and remote Canadian communites respond to intimate partner violence. (Report). Online Journal of Rural Nursing & Health Care, 10(1), Husso, M., Virkki, T., Notko, M., Holma, J., Laitila, A., & Mäntysaari, M. (2012). Making sense of domestic violence intervention in professional health care. Health & Social Care in the Community, 20(4), doi: /j x International Council of Nurses (2012) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor Hämtad: , från svensk sjuksköterskeförening. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. Larsen, M., Krohn, J., Püschel, K., & Seifert, D. (2014). Experiences of Health and Health Care Among Women Exposed to Intimate Partner Violence: Qualitative Findings From Germany. Health Care for Women International, 35(4), doi: / Lee, F. H., Hsieh, H. F., Yang, Y. M., Wang, H. J., Huang, J. C., & Chang, S. (2015). Clinical competencies of emergency nurses toward violence against women: A delphi study. Journal of Continuing Education in Nursing, 46(6), doi: / Loke, A.Y., Wan, M. L. E., & Hayter, M. (2012). The lived experience of woman victims of intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 21, doi: /j x Lundman, B.,& Hällgren- Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B, Höglund- Nielsen., & M, Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Matheson, F. I., Daoud, N., Hamilton-Wright, S., Borenstein, H., Pedersen, C., & O Campo, P. (2015). Where Did She Go? The Transformation of Self-Esteem, Self-Identity, and Mental Well-Being among Women Who Have Experienced Intimate Partner Violence. Women s Health Issues, 25 (5), doi: /j.whi Mårtensson, J.,& Fridlund, B. (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson. Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad Lund: Studentlitteratur AB. Narula, A., Agarwal, G., & McCarthy, L. (2012). Intimate partner violence: Patientsʼ experiences and perceptions in family practice. Family Practice, 29(5), doi: /&fampra/cms008 Natan, M. B., & Rais, I. (2010). Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), doi: /JTN.0b013e3181e736db Othman, S., Goddard, C., & Piterman, L. (2014). Victims Barriers to Discussing Domestic Violence in Clinical Consultations: A Qualitative Enquiry. Journal of Interpersonal Violence, 29(8), doi: /

22 Peterson, P & Lindskov, C. (2012) Aktionsforskning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice Philadelphia: Wolters Kluwer Pratt-Eriksson, D. D., Bergbom, I., & Lyckhage, E. (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(1), 1-6 doi: /qhw.v Prosman, G-J., Lo Fo Wong, S. H., & Lagro-Janssen, A. L.M. (2014). Why abused woman do not seek professional help: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2014 (28), doi: /scs Reisenhofer, S., & Seibold, C. (2012). Emergency healthcare experiences of women living with intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 22(15-16), doi: /j x Riksdagen. (2009). Offentlighet och sekretesslag. Hämtad , från Riksdagen, Robinson, R. (2010). Myths and Stereotypes: How Registered Nurses Screen for Intimate Partner Violence. Journal of Emergency Nursing, 36(6), doi: /j.jen Rosberg, S. (2017). Fenomenologi. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Rosén, M. (2012) Systematisk litteraturöversikt. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. RSK - Riksföreningen Stoppa mäns våld mot kvinnor (2013). Faktaboken om mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Vulkan. SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet Slabbert, I. (2017). Domestic Violence and Poverty: Some Women's Experiences. Research on Social Work Practice, 27(2), doi: / Socialstyrelsen. (u.å.). Definition av våld och utsatthet i nära relationer. Hämtad , från 18

23 Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården : En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wandell, P., & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: The hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, doi: /jocn Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor Hämtad , från Tower, M., Rowe, J., & Wallis, M. (2012). Reconceptualising health and health care for women affected by domestic violence. Contemporary Nurse, 42(2), doi: /conu Ulrichsweb global serials directory (2010). Hämtad från Van der Wath, A., Van Wyk, N., & Janse van Rensburg, E. (2013). Emergency nurses' experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing, 69(10), doi: /jan Wester, W., Lo Fo Wong, S., & Largo-Janssen, M. (2007). What Do Abused Women Expect from Their Family Physicians? A Qualiative Study Among Women in Shelter Homes. Women & Health, 45(1), doi: /j013v45n01_07 Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet Lund: Studentlitteratur. World health organization. (2016). Violence against women. Hämtad , från 19

24 BILAGOR Bilaga 1. 1 (2) Sökschema Databas Datum Sökord Antal träffar Cinahl ( (MM "Domestic Violence") OR (MM "Intimate Partner Violence") OR (MM "Battered women") ) Valda artiklar AND (MH "Nurse Attitudes") 32 2 Cinahl ( (MM "Domestic Violence") OR (MM "Intimate Partner Violence") OR (MM "Battered women") ) AND (MH "Nurse-Patient Relations") ) 38 2 Cinahl ( (MM "Domestic Violence") OR (MM "Intimate Partner Violence") OR (MM "Battered women") ) 4232 AND ( (MH "Patient Attitudes") 38 1 PsykINFO (MJMAINSUBJECT.EXACT("Intimate Partner Violence") OR MJMAINSUBJECT.EXACT("Battered Females") OR MJMAINSUBJECT.EXACT("Domestic Violence")) 6007 AND (MJMAINSUBJECT.EXACT("Client Attitudes") 9 2 1

25 2 (2) PsykINFO (MJMAINSUBJECT.EXACT("Intimate Partner Violence") OR MJMAINSUBJECT.EXACT("Battered Females") OR MJMAINSUBJECT.EXACT("Domestic Violence")) 6007 AND MJMAINSUBJECT.EXACT("Nurses") AND MAINSUBJECT.EXACT("Health Personnel Attitudes") PubMed (("Intimate Partner Violence"[Majr]) OR "Domestic Violence"[Majr:NoExp]) OR "Battered Women"[Majr] AND ("Nurse's Role/psychology"[Mesh]) 11 1 PubMed ((((("Domestic Violence"[Majr]) OR "Intimate Partner Violence"[Majr]) OR "Battered Women"[Mesh]) 4980 AND (("Attitude of Health Personnel"[Mesh]) AND "Interpersonal Relations"[Mesh:NoExp]

26 Bilaga 2. 1 (2) Granskningsmall 3

27 4 2 (2)