Gamla Nynäs. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. RAÄ 321, 341 och 622. Nynäs 1:1 m fl, Enköpings kommun. Vårfrukyrka sn, Uppland

Transkript

1 Gamla Nynäs Arkeologisk utredning, steg 1 RAÄ 321, 341 och 622 Nynäs 1:1 m fl, Enköpings kommun Vårfrukyrka sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:15

2

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och naturmiljö 2 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 2 Historisk bakgrund och äldre kartor 4 Resultat 5 Sammanfattning 5 Referenser 6 Tekniska och administrativa uppgifter 7 Bilagor Bilaga 1. Karta över utredningsområdet 1

4 Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan, 11H SV Enköping, med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ Inledning Med anledning av en ev exploatering för bostadsbebyggelse har en arkeologisk utredning, etapp 1, utförts vid Gamla Nynäs som ligger cirka 2,5 km söder om Enköping (fig 1). Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) under maj 2008, på uppdrag av markägaren till Nynäs, Herman Arosenius. Ansvarig för projektets genomförande har varit Ann Lindkvist. 2

5 Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av eventuella ej registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet (UO). Utredningen har genomförts i form av en fältinventering. Vidare har det gjorts en genomgång av material i arkiv samt studier av geologiska och historiska kartor samt en genomgång av litteratur. Vid fältinventeringen avsöktes terrängen systematiskt och GPS fanns tillgänglig för inmätning av ev påträffade objekt. Den del av terrängen som utgjordes av åkermark var bevuxen med endast korta strån. Vidare ingick åkermark i träda som täcktes av högt gräs och en åkeryta som varit bevuxen med nu skördad energiskog. Skogsmarken utgjordes av ett äldre hygge som nu till största delen var bevuxet med tätt stående omkring tre meter höga granar och annan högre lövträds- och buskvegetation. Vidare ingick ett mindre område med trädgårdar och ett område med blandad delvis tät blandskog. Fältinventeringen genomfördes i vackert vårväder. Topografi och naturmiljö UO är beläget på den östra sidan av en flack dalgång där Enköpingsån rinner. Dalgången utgjorde en vik av Mälaren åtminstone fram genom 1700-talet. Landskapet är ganska flackt med de högsta höjderna kring 35 m ö h men det är ändå varierat med åkermarker på lägre belägna lerjordar och skogsmarker på högre moränmark. Marken inom UO ligger som lägst på strax under 5 m ö h och som högst något över 15 m ö h. I norr finns åkermark med skördad energiskog och i nordöst en nyligen besådd åker. Längst i öster i anslutning till de befintliga hustomterna finns höga kala berg och området i övrigt är här bevuxet med blandskog, planterad tät granskog samt några mer öppna gläntor. En äldre körväg löper öster om tomterna. Centralt på UO finns ett hygge med uppvuxna granar, löv- och buskvegetation. Hygget är delvis mycket blockrikt och rymmer också några mindre höjder med lite kala berg. I sydöst finns en gammal gräsbevuxen åker. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Områdets topografi visar att bosättning kan ha varit möjlig från omkring Kr f. Inom området finns två kända fornlämningar (fig 2). RAÄ 321 utgörs av en malstensliggare som finns i trädgården till Gamla Nynäs. Den är enligt uppgifterna flyttad till platsen från ett torp som legat cirka 350 m mot norr. Det skulle m a o möjligen kunna vara det torp som legat just i den nordligaste kanten av UO. Bostadshuset på Gamla Nynäs står på en källare som är registrerad som RAÄ 341. Huset skall enligt uppgift vara från 1700-talet. Källaren har ett murat valv av stora bearbetade stenblock. Dess inre mäter 9 x 6 m och valvet är 2,1 m högt. I området öster om UO finns många fornlämningar (fig 2). Platser för ett flertal torp som hört till Nynäs och Klista (nu inkorporerat i Nynäs) (RAÄ 322 (Svarvartorpet), 323 (Lägenheten), 339 (Lilla Grindtorpet), 340 (Stora Grindtorpet), 311:1 (Mariedal), 311:2, 607, 324, 325 (Dunderbo). Klista bytomt (RAÄ 303) omges av ett stort antal gravar (RAÄ 90:1, 90:2, 229, 608, 609, 602, 603, 89, 606, 604, 599, 600, 598, 611, 610, 601). Dessa är registrerade som 3

6 ensamliggande stensättningar och de ligger i 3-4 grupper, norr, väster och söder om Klista bytomt. På denna ligger också en berghäll med fyra skålgropar (RAÄ 228). Strax norr om bytomten finns två runstenar (RAÄ 91:1-2). Dessa har under tidens lopp befunnit sig på andra ställen inom egendomen men skall nu vara placerade på sina ursprungliga platser (Arosenius, utan år). Ytterligare en runsten i fragment (RAÄ 301:1 nuvarande placering, RAÄ 301:2 fyndplats) finns i en åkerkant mellan Klista och Gamla Nynäs. Denna sprängdes vid odlingsarbeten på 1880-talet tillvaratogs resterna och fem större delar ihopfogades och restes i åkerkanten medan ett antal mindre fragment ihopsattes och fördes till nuvarande Enköpings museum (Arosenius, utan år). Stenen skall ha stått vid en väg som gått mellan Klista och Gamla Nynäs. Figur 2. Fornlämningar enligt FMIS (röda) i och kring utredningsområdet (blått). Utdrag ur Gröna kartan, 11H SV Enköping, Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ I dalgången öster om Klista finns ett par skålgropslokaler (RAÄ 226, 227) och en skärvstenshög (RAÄ 319). Längre mot öster och sydöst i dalgången tar ett område med mycket talrika 4

7 hällristningar från bronsålder vid. De ingår i det kända komplexet kring Boglösa och Rickeby (Burenhult 1999:126; Coles 2000). Förutom de ordinarie fornminnesinventeringarna, senast utförd 1980, har inga arkeologiska insatser tidigare berört UO. En arkeologisk utredning vars område tangerade den södra änden av det här aktuella, Storskogen och Bredsand, gjordes dock 2003 (Beckman-Thoor 2003). Vid detta tillfälle framkom bl a några av de stensättningar som är belägna nära utkanten av Storskogen i NÖ samt en torplämning (RAÄ 607). Vid utredningen framkom i övrigt lämningar från senneolitikum och senare perioder. Inga lösfynd från Nynäs eller dess omedelbara närhet finns registrerade i Historiska museets databas. Historisk bakgrund och äldre kartor Nynäs har en sammansatt historia som i detta sammanhang tyvärr inte kan redovisas fullständigt. Karl-Erik Arosenius, tidgare ägare till Nynäs, har dock gjort en skrift om gården och den följande framställningen stödjer sig till avsevärd del på den och där anförd litteratur, om inget annat anges (Arosenius, utan år). Nynäs har en historia som är tätt förbunden med grannbyn Klista och ett flertal torp (jfr ovan) har legat under Nynäs. Klista torde även i äldsta tid ha varit den större enheten och byn redovisades 1875 som 3 mantal medan Nynäs utgjorde 1 mantal. Nynäs ligger på mark som under medeltid ingick i en allmänning kallad Hult eller Hultskogen vilken omnämns i Trögdbolagen. Ett annat namn som förekommer i källorna är Brennaretorp vilket bör ha legat nära Nynäs åtminstone vid någon tidpunkt. Torpet har också givit namn åt Brännskogen (NV om Nynäs). Det tidigaste skriftliga belägget för Nynäs är från Det rör sig om ett brev där Peter Duva pantsätter Nynäs med underliggande gårdar (Brevnr: 22464). Duva tillhörde frälset liksom Erengisle Nilsson och Erengisle Gädda vilka förekommer i nästa belägg från 1466 (Brevnr: 28596). Det är ett gåvobrev där de donerar Nynäs och Klista till fransiskanerklostret i Enköping. I samband med reduktionen återgår vissa donerade egendomarna till de tidigare ägarnas arvingar. Det är av den anledningen som Nynäs och Klista från denna tid kom att ligga under godset Haga (beläget på den västra sidan av den tidigare Mälarviken). Från denna tid finns också uppgifter som måste tolkas som att Gustav Vasa ägde delar av eller hela Hultskogen samt ett där beläget Brennetorp vilka han då bytte bort till den dåvarande ägaren av Haga. Nynäs och Klista låg under Haga fram till 1831 då de såldes tillsammans och Nynäs blev herrgård. Det finns varierande uppgifter om vilken av Klista eller Nynäs som varit huvudgård i äldsta tid. I pantbrevet från 1435 och i redovisningar av klostrets inventarier 1529 samt 1530 anges att Nynäs är huvudgård. I gåvobrevet från 1466 betecknas Klista som gods medan Nynäs är gård. Den äldsta kartan på vilket Nynäs finns med är en geometrisk karta från 1667 (Akt: B59-2:2). Åkermarken närmast Nynäs har på denna samma utbredning som senare. Stranden ligger dock mycket högre och utmed viken finns ängs- och betesmarker. Gården är utmarkerad vid den idag befintliga södra gårdstomten. På den följande kartan, en geometrisk karta från 1698 (Akt: B78-11:1), har en väg i nord-sydlig riktning tillkommit. Den går i en båge öster om gårdstomten som finns kvar i samma läge. Söder om hussymbolen finns nu också en trädgård markerad. I det utmarksområde som ligger några hundra meter väster om gårdstomten finns en text som anger att Brennaretorpet fordom legat där. På kartan från 1817 (Akt: B59-2:6) är de största förändringarna att viken övergått till å och att det finns mer ängsmark på den tidigare stranden. 5

8 På Häradskartan från (Akt: J ) (fig 3) framgår att uppodling påbörjats i området söderut, i den östra kanten av Storskogen. Vidare har en ny väg anlagts väster om gården vilken har samma sträckning som dagens landsväg. Det framgår däremot inte att gården vid denna tid flyttas till nuvarande plats. Vid det blivande nya läget vid Hultängen finns dock några hussymboler. Figur 3. Utsnitt ur Häradskartan från (Akt: J ). Läget för Gamla Nynäs finns vid den gröna trädgårdsmarkeringen och Nynäs flyttas 1863 till den s k Hultängen. Lantmäteriverket Ur Häradsekonomiska kartan på dvd. Resultat Vid avsökningen av UO framkom inga nya fornlämningar. I den centrala åkermarken påträffades en liten bit flinta samt en liten bit av något förslaggat material. Vilken ålder dessa båda har kan inte direkt avgöras och det går heller inte att bedöma hur de hamnat i jorden. Den malstensliggare (RAÄ 321) som finns vid den norra av hustomterna vid Gamla Nynäs kan tyvärr inte kopplas till något förhistoriskt sammanhang. De fornlämningar som finns kring Klista visar dock att det, fr o m slutet av yngre järnålder men kanske också tidigare, funnits en eller flera boplatser i närområdet men kanske har inte själva UO utnyttjas i någon nu märkbar utsträckning under förhistorisk tid. Det har däremot framgått av de skriftliga källorna att Nynäs har en intressant historia som går tillbaka på åtminstone senmedeltid. Gårdens läge lite vid sidan om den centrala 6

9 jordbruksbygden, det relativt stora avståndet till förhistoriska gravar och karaktären på namnet antyder att den etableras som en ny huvudgård av en frälseperson, kanske av en ägare till Klista, under den senare delen av medeltid. Källorna ger dock ingen entydig bild av gårdens status vid denna tid. Inte heller är det helt klart vilken roll det s k Brännaretorpet spelat eller varifrån det har sitt namn. De historiska kartorna ger besked om att gården legat på samma plats som på Häradskartan (fig 3) från den senare delen av 1600-talet och fram till 1863 då det nya gårdsläget tas i bruk (bil 1). Det går inte att utesluta att gården legat på den äldre tomten också tidigare och att det t o m skulle kunna finnas medeltida lämningar där. Läget för Nynäs gamla gårdstomt avsöktes endast översiktligt vid inventeringen. Utifrån kartmaterialet kan man ändå sluta sig till att det under jord finns lämningar av flera hundra år av gårdsbebyggelse och tomten kommer att registreras som RAÄ 622 ett s k bevakningsobjekt (lämningen bör m a o kontrolleras ytterligare inför t ex byggnation). Den källare (RAÄ 341) som finns under ett av husen på den befintliga norra tomten kan möjligen motsvaras av en hussymbol på Häradskartan. Det går dock inte att få något stöd för att källaren skulle vara äldre med hjälp av kartorna, bl a för att det helt saknas 1700-talskartor. Uppenbart är att källaren representerar en del av byggnadshistorien kring Nynäs som är okänd. Detta gäller även för Brännaretorpet som det endast finns ganska oprecisa uppgifter om var det legat. Det är förstås frestande att sätta namnet i samband med sprit och klosterverksamhet där det kanske skulle kunna ha framställts sprit för att användas som medicin. Detta får dock, om det inte utreds djupare, ses som ren spekulation. Sammanfattning En särskild arkeologisk utredning, etapp 1, har utförts vid Gamla Nynäs som är beläget strax söder om Enköping. Arbetet har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) på uppdrag av markägaren, Herman Arosenius. Vid utredningen framkom inga nya fornlämningar men ett s k bevakningsobjekt (RAÄ 622) och området visade sig ha en intressant historisk utveckling. Den källare (RAÄ 341) som finns under ett av husen kan möjligen vara från talet även om detta inte kunnat bekräftas i denna utredning. En malstensliggare (RAÄ 321) som nu finns på Gamla Nynäs kan inte kopplas till någon förhistorisk bebyggelse. Nynäs har sitt ursprung i en medeltida frälsegård och ett gårdsläge för Nynäs kan genom de historiska kartorna beläggas från sent 1600-tal och framåt. Detta registreras som bevakningsobjekt (RAÄ 622). Ett tack riktas till Karl-Erik och Herman Arosenius som låtit mig ta del av en skrift om Nynäs historia och som berättat mycket om gårdens utveckling! 7

10 Referenser Litteratur Arosenius, Karl-Erik, (utan årtal). Nynäs gårds historia. (Opublicerad, privat ägo.) Beckman-Thoor, Karin, Från Storskogen till Bredsand. Arkeologisk utredning. Uppland, Vårfrukyrka och Boglösa socknar, Storskogen 1:1, Bredsand 1:20 m. fl., RAÄ 89, RAÄ 301 m. fl. (Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Mitt, rapport 2003:24.) Stockholm. Burenhult, Göran (red), Arkeologi i Norden 2. Stockholm. Coles, John, Patterns in a Rocky Land: Rock Carvings in South-West Uppland, Sweden. (Aun, 27.) Uppsala. Kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa B59-2:2 Haga Geometrisk karta 1667 Lantmäteristyrelsens arkiv B78-11:1 Klista Geometrisk karta 1698 Lantmäteristyrelsens arkiv B59-2:6 Haga Storskifte /1819 Lantmäteristyrelsens arkiv J Enköping Ekonomisk häradskarta Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, digital söktjänst, Riksarkivet 8

11 Tekniska och administrativa uppgifter SAU:s projektnr: 1086 Län, Landskap, kommun och socken: Uppsala län, Uppland, Enköpings kommun, Vårfrukyrka socken Fastighetsbeteckning: Nynäs 1:1 m fl Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater: X , Y (S hörnet) Utredningsområde: m 2 Utförandetid i fält: 21 maj 2008 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Ann Lindkvist (projektledare) och Michel Guinard Digitala planer: Ann Lindkvist 8

12

13