Kompletterande arkeologisk utredning, Påljungshage, RAÄ 62, 98, 352, 353 och 354, Helgona socken, Södermanland. Ann Lindkvist

Transkript

1 Kompletterande arkeologisk utredning, Påljungshage, RAÄ 62, 98, 352, 353 och 354, Helgona socken, Södermanland Ann Lindkvist SAU Rapport 2007:11

2 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 1 Topografi och naturmiljö 2 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 2 Arkiv och historiskt kartmaterial 4 Resultat 4 Sammanfattning 5 Referenser 6 Tekniska och administrativa uppgifter 7 Bilagor Bilaga 1. Utredningsområdet Bilaga 2. Förteckning över schakten

3 Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan, 09H SV, med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ Inledning Med anledning av att Nyköpings kommun planerat ett område för lagring av bergmassor har en kompletterande särskild utredning utförts nordväst om Påljungshage, strax utanför Nyköping (fig. 1). Utredningen har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis, SAU, på uppdrag av Nyköpings kommun under juni 2007 (beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län, dnr , ). Ansvarig för projektets genomförande har varit Ann Lindkvist. Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av eventuella ej registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet, UO. Utredningen har genomförts i form av fältinventering och sökschaktning med grävmaskin. Vidare har det gjorts en genomgång av material i arkiv samt studier av geologiska och historiska kartor. Vid fältinventeringen avsöktes terrängen systematiskt och de objekt som påträffades mättes in med GPS och beskrevs. I samband med inventeringen gjordes också provstick i 1

4 marken på några ställen. Provschakten lades ut på de ställen i terrängen där det utifrån topografin fanns anledning att anta att det kunde finnas fornlämningar. Schakten mättes också in med GPS. En del av den tidigare åkermarken i dalgången i väster ligger på nivåer strax över 15 m. ö. h. och därför bedömdes att det inte var meningsfullt att gräva där. På grund av att markberedning påbörjats var vegetationsskiktet borttaget inom en större yta centralt inom UO, på den mark som annars utgjordes av hygge. Detta gjorde att förutsättningarna för att kunna påträffa fornlämningar här var begränsade men några schakt grävdes dock även på denna yta. Under den kraftledning som löper genom området växte mycket ormbunkar vilket gjorde att marken var svår att se. På grund av att avverkning av skog pågick i angränsade områden höll timmertravar på att läggas upp i den sydöstra delen av åkermarken och därför kunde inte schakt grävas där. Fältinventeringen genomfördes i vackert sommarväder men under sökschaktningen regnade det delvis. Topografi och naturmiljö Utredningsområdet är beläget i sprickdalsterräng där topografin är relativt varierad med skogklädda höjder och öppna dalgångar. I den norra delen av undersökningsområdet finns tät barrskog av varierande ålder (bil. 1). I nordnordväst finns en markant höjd med äldre skog och längst i norr finns en yngre tät planterad granskog. Marken är här lägre och delvis ganska sank. Centralt på området finns ett hygge som i sina östra delar berör den något sanka marken. I den södra kanten av hygget finns en höjd som bitvis utgörs av berg i dagen och vilken sluttar ganska brant i norr. I öster och sydöst övergår terrängen till en öppen dalgång med åkermark i Det högsta partiet i skogsmarken ligger strax över 35 m. ö. h. och de lägsta partierna i dalgången ligger omkring 15 m. ö. h. De högre belägna partierna av skogsmarken utgörs huvudsakligen av morän med berg i dagen i krönlägen. Den underliggande jordarten i den lägre belägna skogmarken utgörs av (glacial) varvig lera. Öster om den höjd som är belägen under kraftledningen finns ett mindre område med grovmo. Längst upp mot norr finns ett sankt område med gyttjelera. I dalgången finns postglacial lera. (JordartskartaAe nr 11) En mindre kraftledning går i nordöstlig-sydvästlig riktning genom områdets södra del. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Områdets topografi visar att bosättning kan ha varit möjlig från omkring 5000 f. Kr., vilken är den tidpunkt då havet dragit sig tillbaka så mycket att området började friläggas. Den äldsta registrerade fornlämningen inom utredningsområdet härrör från bronsålder eller äldre järnålder (fig. 2). Det rör sig om tre gravar. Den ena är registrerad som en hög, belägen på en markant höjd (RAÄ 62:1). Den är cirka 12 m i diameter och 1 m hög. (Det skulle dock kunna röra sig om ett övertorvat röse.) På samma höjd finns också en rund stensättning, cirka 5,5 m i diameter (RAÄ 62:2). Intill denna framkom i den här aktuella utredningen ytterligare en stensättning (RAÄ 354). På den östra sidan av samma höjd ligger också lämningarna av ett torp, Ängsstugan (RAÄ 98). 2

5 Figur 2. Fornlämningar enligt FMIS i och kring utredningsområdet. Utdrag ur Gröna kartan, 09H SV, Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ I området runt omkring UO finns många fornlämningar. Flera av dessa har påträffats sedan det att fältarbetet för utredningen utfördes. Den äldsta kända lämningen i närområdet är RAÄ 331, en boplats från tidigneolitikum. I övrigt tycks de flesta lämningarna vara från järnålder men även från bronsålder och historisk tid. Framförallt finns det många kända gravar i trakten. Nordväst om UO ligger ett par ensamliggande stensättningar i höjdlägen (RAÄ 63) och ytterligare stensättningar finns i nordöst (RAÄ 58, 59, 60, 61, 94). Även söderut finns ensamliggande stensättningar (RAÄ 213, 320, 326, 348, 350, 357). Ett större gravfält i krönläge utgör RAÄ 220. Även ett par skålgropslokaler ligger mot sydöst (RAÄ 319, 332). Vidare finns i närområdet några lämningar från historisk tid såsom två kolningsanläggningar (RAÄ 247, 249), ett antal röjningsrösen (RAÄ 321, 322, 323) samt några gränsmärken (RAÄ 324, 325, 328, 330). Förutom de ordinarie fornminnesinventeringarna, senast utförd 1984, har inga arkeologiska insatser tidigare berört UO. En utredning gjordes dock under våren 2007 i det område som ligger direkt söderut, gränsande mot den här aktuella ytan. I samband med denna framkom bl. a. gravar, skålgropslokaler, röjningsrösen och gränsmärken, samtliga omnämnda ovan (Nordin 2007). Två av de objekt som framkom vid denna utredning har när detta skrivs också blivit både för- och slutundersökta. RAÄ 331 visade sig vara en boplats från tidigneolitikum (muntl. Marcus Eriksson, SAU, rapport är under utarbetande) och RAÄ 220 var ett gravfält i krönläge med cirka 60 stensättningar från yngre bronsålder-äldre järnålder (muntl. Jonas Wikborg, SAU, rapport är under utarbetande). Även objekt 2 och 3 från den utredning vars resultat här redovisas har nu blivit för- och slutundersökta (RAÄ 352, 353). Det visade sig att två gravar fanns på området och att det även fanns boplatslämningar från brons- och järnålder där. I samband med 3

6 denna undersökning upptäcktes och undersöktes ytterligare en stensättning som också låg i på en höjd i anslutning till kraftledningsgatan, knappt hundra meter österut (ännu ej registrerad i FMIS). (Muntl. Ulf Strucke, UV Mitt, rapport är under utarbetande.) Arkiv och historiskt kartmaterial Det har före 2007 inte gjorts några arkeologiska insatser inom eller i anslutning till UO. Några lösfynd från området är heller inte kända. Det mest närliggande lösfyndet är en fingerring i brons från Stenbro prästgård (SHM 58). Av de kortfattade uppgifterna kring fyndet framgår endast att ringen är funnen på en plats i gårdens närhet, i anslutning till några gravar. Från socknen finns annars fynd av ett flertal stenföremål, främst yxor, från olika delar av stenålder. UO är inte särskilt väl representerat i det äldre kartmaterialet. Ägoförhållandena och markutnyttjandet tycks dock ha varit relativt oföränderliga. Det aktuella området har hört till Stenbro prästgård. Den äldsta kartan som täcker området är en ägomätning över Stenbro från 1699 som finns i koncept (Akt: 04-HEO-46). Vid denna tid fanns ännu inte torpet. Den del av området som tills nyligen täckts av skog är på kartan angiven som utmark vilken används för bete. En bäck som inte kan spåras i det senare kartmaterialet tycks ha runnit upp någonstans österut i skogen och gått genom det ännu idag något sanka området i norr. (Som tidigare nämnts består den underliggande jordarten i området av gyttjelera vilket visar att det där kan ha funnits en sjö eller våtmark.) Bäcken har gått ner i dalgången i väster, norr om den höjd där Ängsstugan legat, ungefär där dagens lokalväg går. I dalgången i väster har den gått samman med en annan bäck som runnit från norr. Åkermarken i dalgången har i det närmaste samma utsträckning på denna karta som senare. Av en karta över Stenbro gällande en gränsbestämning från 1773 (Akt: 04-HEO-46) går inte att utläsa annat än att området räknas till byns odalmark. Man kan anta att skogen även då använts för bete. På denna karta är torpet utsatt, endast betecknad Torpstuga. Från en karta över Stenbro upprättad 1886 (Akt: 04-HEO-115) framgår att bäcken i dalgången grävts om till ett dike och rätats ut. Den bild av området som framträder på häradskartan, bladet över Nyköping, från (Akt: J ), är i det närmaste densamma som den nutida. Längst upp i norr, där marken även idag är fuktig och sank, tycks det inte ha vuxit någon skog. Torpet finns med på kartan med namnet Ängsstugan. Resultat Vid sökschaktning och inventering påträffades tre fornlämningar (fig. 3). Sammanlagt grävdes 43 schakt och i fem av dessa framkom anläggningar och fynd som indikerade fornlämning (bil. 1, 2). På den markanta höjden i nordnordväst påträffades en stensättning (objekt 1/RAÄ 354) strax intill den sydligaste av de gravar som ingår i RAÄ 62:1. Den är av likartad karaktär och ligger i samma läge just där sluttningen övergår till ett brantare parti. Mellan dessa båda gravar och den nordliga i RAÄ 62:1 finns en plan, svag södersluttning där en mindre grop kan skönjas. Under kraftledningen på en östsluttning framkom en stensättning bland de täta ormbunkarna (objekt 2/RAÄ 352). När sökschaktningen gjordes rensades denna fram till en del för att säkerställa tolkningen. I omgivande schakt (6, 7, 9, 10, 15) framkom flera anläggningar och fynd inom ett cirka 160 x 50 m stort område (objekt 3/RAÄ 353). Anläggningarna, som utgjordes av ett skärvstenslager, stolphål, gropar och härdar samt fynden, som bestod av en bit 4

7 av något förslaggat material, bränd lera, skärvstenar och träkol, indikerade att det rörde sig om någon typ av boplats eller aktivitetsområde från brons- eller järnålder. Indikationerna fanns uppe på bergklacken, precis nedanför dess norra sida och på den flackare östsluttningen där också stensättningen ligger. Objektets utbredning sammanfaller med ett område där den underliggande jordarten består av grovmo. I schakten som grävdes i den tidigare åkermarken framkom inga indikationer på förhistorisk eller medeltida aktivitet. Några diken, gropar och fynd tolkades samtliga som efterreformatoriska (schakt 26, 27, 29, 32, 33, 38, 43). Nedanför torpet (schakt 43, RAÄ 98:1) framkom bl. a. glas, taktegel, rödgods och kol som måste härröra från bebyggelsen. Objekt Typ Beskrivning Bedömning 1/RAÄ 354 Stensättning Stensättning, oval, 4 x 3 m (NÖ-SV). Flack, cirka 0,5 m hög (S) och stenfylld, upp till 0,7 m stora stenar. Övermossad. Ligger på moränhöjd bevuxen med granskog i svag S-slänt med den södra sidan vid övergången mot ett brantare parti. Stensättningen ligger cirka 10 m (Ö-SÖ) om stensättning 2 som ingår i RAÄ Fornlämning 2/RAÄ 352 3/RAÄ :1. Stensättning Stensättning, rundad, 6 x 6 m. Flack, 0,2-0,3 m hög och stenfylld, 0,3-0,5 m stora stenar. Övertorvad och bevuxen med ormbunkar. Ligger i NÖ-sluttning av moränhöjd, delvis direkt på berghäll, i kraftledningsgata. Boplats Figur 3. Nya objekt. Boplatsområde, cirka 160 x 50 m (Ö-V). Inom området påträffades 8 anläggningar varav 4 stolphål, 1 skärvstenspackning, 2 härdar och 2 gropar. Fynden utgjordes av en bit förslaggat material, bränd lera, skärvstenar och träkol. En stensättning, objekt 2, ligger centralt inom området. Ligger N- och NÖ-sluttning av moränhöjd och delvis i kraftledningsgata. Den östra delen av fornlämningen var kraftigt påverkad av markberedning. Fornlämning Fornlämning Sammanfattning En särskild utredning har utförts i ett område nordväst om Påljungshage i Nyköpings utkant. Arbetet har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis, SAU, på uppdrag av Nyköpings kommun. Vid utredningen framkom tre nya fornlämningar. Ett av objekten var en stensättning (RAÄ 354) som låg i anslutning till två sedan tidigare kända gravar. De andra två objekten utgjordes av en stensättning (RAÄ 352) vilken låg centralt på ett mindre område med boplatsindikationer (RAÄ 353). 5

8 Referenser Litteratur Nordin, M., Särskild utredning, Påljungshage. Stenbro 1:8, Helgona Svansta 1:2 m. fl., Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Sörmlands museums arkeologi. Arkeologiska meddelanden 2007:05. Kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ 04-HEO-46 Stenbro Ägomätning, koncept Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa 1699 Lantmäterimyndigheternas arkiv 04-HEO-46 Stenbro Gränsbestämning 1773 Lantmäterimyndigheternas arkiv 04-HEO-115 Stenbro Lantmäterimyndigheternas arkiv J Nyköping Ekonomisk häradskarta Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Jordartskarta serie Ae nr 11, 9H Nyköping SV, Sveriges Geologiska undersökning. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. 6

9 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektnr: 1078 Län, Landskap, kommun och socken: Södermanlands län, Södermanland, Nyköpings kommun, Helgona socken Fastighetsbeteckning: Stenbro 1:8, Helgona Svansta 1:2 m fl Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater: X , Y (S hörnet) Utredningsområde: m 2 Utförandetid i fält: 18, 20, 27, 28 juni 2007 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Ann Lindkvist (projektledare) och Marcus Eriksson Digitala planer: Ann Lindkvist 7

10 Bilaga1

11 Bilaga 2. Förteckning över schakt Samtliga mått angivna i meter Schakt Storlek Djup Beskrivning 1 5 x 1,5 0,15 Vegetationsskikt 0,05 därunder ljust gråbrun silt. Hygge. 2 6 x 1,5 0,15 Vegetationsskikt 0,05 därunder ljust gråbrun silt. Hygge. 3 6 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå lera. Under kraftledning. 4 9,5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå silt. Lite kol. Under kraftledning. 5 4 x 1,5 0,1 Vegetationsskikt borttaget. Ljusgrå sandig och siltig lera. Markberedd yta x 1, x 6 0,25 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå siltig lera. Anläggningar: 3 stolphål. Fynd: bränd lera. Lite kol. Under kraftledning. 7 8,5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,2 därunder ljust brungrå sandig och siltig lera. Anläggningar: 1 skärvstenslager, 1 stolphål. Fynd: bränd lera och kol. Under kraftledning. 8 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljust brungrå sandig och siltig lera. Under kraftledning. 9 7 x 1,5 0,2 Vegetationsskikt 0,15 därunder brun siltig och sandig lera (möjligen kulturlager). Anläggningar: 1 härd, 1 grop. Fynd: bränd lera och kol. Under kraftledning x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,2 därunder brun morän. Anläggning: 1 härd. Fynd: bränd lera, kol och skärvsten. Under kraftledning x 1,5 0,2 Vegetationsskikt borttaget. Ljusgrå siltig lera. Markberedd yta x 1,5 0,25 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå lera. Hygge x 1,5 0,25 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå lera. Hygge x 1,5 0,2 Vegetationsskikt borttaget. Ljusgrå siltig lera. Markberedd yta x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,1 därunder ljusbrun siltig och sandig lera. Anläggning: 1 grop. Fynd: bränd lera, kol och något förslaggat material. Hygge x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå sandig och siltig lera. Fynd: Lite kol. Hygge x 1,5 0,25 Vegetationsskikt 0,1 därunder ljusgrå sandig och siltig lera. Hygge x 1,5 0,25 Vegetationsskikt 0,15 därunder ljusgrå sandig och siltig lera. Under kraftledning x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,1 därunder ljusgrå sandig och siltig lera. Hygge x 1,5 0,3 Vegetationsskikt 0,1 därunder ljusgrå sandig och siltig lera. Hygge x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 22 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i

12 23 5 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 24 5 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 25 5 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,2-0,25 därunder ljust gråbrun lera. I SV änden större sandfylld grop. Åker i 27 4,5 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. I NÖ änden större sandfylld grop. Åker i 28 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. I S änden dike med tegel och sten. Åker i 29 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera. I S änden dike. Åker i 30 8,5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2-0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2-0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 32 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Fynd: 2 bitar rödgods. Åker i 33 5 x 1,5 0,45 Vegetationsskikt och ploglager 0,4 därunder ljust gråbrun lera. Anläggning: 1 grop. Fynd: större skärvig sten och kol. Åker i 34 6 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0,3 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 35 8 x 1,5 0,4 Vegetationsskikt och ploglager 0,25 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 36 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 37 5 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 38 9 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt och ploglager 0, 2-0,25 därunder ljust gråbrun lera. I V ansamling med större stenar i matjordsaktig fyllning. Åker i 39 4 x 1,5 0,4 Vegetationsskikt och ploglager 0,3 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 40 4 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera med lite småsten. Åker i 41 4 x 1,5 0,4 Vegetationsskikt och ploglager 0,3-0,35 därunder ljust gråbrun lera. Fynd: lite kol. Åker i 42 4 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2 därunder ljust gråbrun lera. Åker i 43 4 x 1,5 0,3 Vegetationsskikt och ploglager 0,2-0,25 därunder ljust gråbrun lera. Fynd: glas, rödgods, taktegel, kol. Åker i