Hammaren. Arkeologisk utredning. Ann Lindkvist. RAÄ 27, 47 och 218. Mariefred 2:1, Gripsholm 4:5 m fl. Strängnäs kommun. Mariefred sn, Södermanland

Transkript

1 Hammaren Arkeologisk utredning RAÄ 27, 47 och 218 Mariefred 2:1, Gripsholm 4:5 m fl Strängnäs kommun Mariefred sn, Södermanland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:16

2

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 1 Topografi och naturmiljö 1 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 1 Arkiv och historiska kartor 2 Resultat 2 Sammanfattning 4 Referenser 5 Tekniska och administrativa uppgifter 6 Bilagor Bilaga 1. Karta över utredningsområdet Bilaga 2. Förteckning över schakt

4

5 Inledning Med anledning av en planerad idrottsanläggning har en arkeologisk utredning utförts i Hammaren i den norra delen av Mariefred. Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) under juni 2008, på uppdrag av Strängnäs kommun. Ansvarig för projektets genomförande har varit Ann Lindkvist. Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av ytterligare eventuella ej registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet (UO) (bil 1). Fältarbetet har genomförts i form av en fältinventering, sökschaktning och rutgrävning. För utredningen har det också gjorts en genomgång av material i arkiv och studier av historiska kartor samt en genomgång av litteratur. Vid fältinventeringen avsöktes terrängen systematiskt och GPS fanns tillgänglig för inmätning av ev påträffade objekt. Sökschakt lades ut i lämpliga lägen. Eftersom inte hela området var tillgängligt för grävmaskinen kompletterades schakten med mindre (c:a 0,25 x 0,25 m) handgrävda provrutor. Schakt och rutor mättes in med GPS. Fältarbetet genomfördes i vackert sommarväder och den högre belägna marken var mycket torr. Topografi och naturmiljö Området är beläget i sprickdalsterräng nära Mälaren. Höjderna utgörs av morän samt kala berg och lägre belägna partier består av lerjordar. UO är bevuxet med blandskog och lövskog men utgörs till största delen av mer eller mindre öppen betad mark. Det finns många stora ekar i området. Den norra delen av UO består till största delen av en våtäng och i dess östra kant finns en bevuxen våtmark. Topografin är varierad med nivåer från strax under 5 m ö h och upp till 25 m ö h. Strax utanför området finns höjder på 40 m ö h. Jordarterna utgörs av morän och lera. Norr om UO finns en våtmark som är resterna av en uppgrundad sjö, Fatburen. I söder och öster gränsar området mot villa- och radhusbebyggelse. Ett elljusspår finns i området. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Den kända fornlämningsbilden antyder att platsen varit i bruk åtminstone under järnåldern men bosättning under tidigare perioder kan också ha varit möjlig. Inom den västra delen av skogsmarken, på ömse sidor om Stallarholmsvägen, finns två stora gravfält (RAÄ 22 och 24) och flera till synes ensamliggande gravar (RAÄ 27, 114, 115 och 116) ligger väl synliga på höjdryggar inom Hammaren. Stensättningarna som ingår i RAÄ 27 framkom vid schaktning under en provundersökning 1981 (RAÄ dnr 5042/81). I samband med besiktning (23/ ) bedömde länsstyrelsen att den flacka sydsluttningen öster om gravfälten och gravarna är lämplig som boplats. Här noterades även flera mer eller mindre tydliga stensamlingar, stenröjda ytor och 1

6 ålderdomliga åkeravgränsningar vilket kan utgöra förhistorisk brukningsmark, sk fossil åkermark. Ju längre åt öster, mot Hammarberget, desto mer diffusa var de äldre odlingsspåren. Intill Stallarholmsvägen finns en äldre odlingsyta (RAÄ 218) vilken påträffades i samband med en utredning utmed vägen 2003 (Gustafsson 2003). Inga lösfynd från UO eller Hammaren finns registrerade i Historiska museets databas. Arkiv och historiska kartor Hammaren har legat under Gripsholm som tillkom omkring 1380 genom att Bo Jonsson Grip förvärvade ett antal gårdar i Kärnbo socken och anlade en borg på platsen för det senare slottet. Det äldsta belägget för Hammaren i kartmaterial är från 1717 (C42-1:1). Det rör sig om en geografisk karta över Kärnbo socken och Hammaren markeras där som en inhägnad utmark. På en geometrisk karta från 1723 (C42-11:5) kan man också igenkänna formen på den södra åkerkanten vilken inte tycks ha förändrats förrän villorna byggdes här. En geometrisk karta från 1728 (C42-4:1) visar att det i den norra delen av området finns en ängsmark och det anges att utmarken utnyttjas för bete. Ängsmarken finns däremot inte med på en gränsbestämning från (C42-11:7), då hela Hammaren används för bete som är ymnigt och utmarken beskrivs som bevuxen med någon ek, men mest barrskog. Det framgår av texten men inte av kartan att Hammaren är samhägnad med den s k Djurgården vilket kanske indikerar att området även användes som jaktpark. Häradskartan från (J ) visar ängsmark i norr samt en väg i NNV-SSÖ riktning genom området. (Sträckningen utnyttjas idag delvis för elljusspåret.) Resultat Området har i den följande redovisningen delats in i tre områden (bil 1). Östra skogen Delområdet omfattar den östra delen av UO som låg utanför det som utgörs av hage. Marken är här bevuxen med delvis slyig och tät lövskog. På några ställen finns berg i dagen och det förekommer även en hel del naturliga stenansamlingar och stora stenblock. Eftersom det inte gick att komma in med grävmaskinen i området grävdes istället nio provstick med spade (R1-9) (bil 1). Inga kulturpåverkade lager eller fynd framkom. Vid avsökningen av ytan påträffades heller inga synliga fornlämningar. Centrala hagen Delområdet omfattar den centrala och den södra delen av UO som är beläget över cirka 15 m ö h. Vegetationen utgörs av betad hage med större ekar, nypon- och slånbuskage samt ett litet stycke skogsmark. I området finns en del moränryggar och höjder med stenar och stenblock. Ett mindre antal större stenar och stenblock ligger på ytan eller relativt ytligt. Dessa tycks vara flyttade och detta skulle kunna ha skett i samband med ängsbruk under historisk tid och i samband med att elljusspåret anlades. Enligt de historiska kartorna finns dock inga belägg för att området använts för annat än bete varför antagandet om ängsbruk endast är en hypotes. Kartorna visar emellertid inte på att området skulle ha odlats och det finns heller inga 2

7 indikationer på odling genom t ex röjningsrösen eller spår av åkrar eller åkerindelningar. På flera ställen i området finns lämningar efter stenbrytning, delvis i form av skarpkantande stenblock och ansamlingar av stenblock och på ett par ställen berg i dagen med spår av brytning. I vissa stenblock finns borrhål. 16 schakt grävdes inom området och dessa kompletterades även med 12 provrutor (bil 1, 2). Två schakt hamnade av misstag utanför UO. I ett av dessa framkom ett mycket tydligt stolphål (A1) (RAÄ 47) ett 15-tal meter öster om det också utanför UO belägna gravfältet RAÄ 24. Stolphålet var runt, 0,45 m i diameter, och hade en fyllning av lera med mycket kol samt några mindre skärviga stenar. Tre av schakten (S6, S15, S16) låg i gammal åkermark något som framgick tydligt genom fynd av bitar av tegel, porslin, glas och järn. Även kartmaterialet bekräftar att ytan strax norr om villorna varit åkermark. I schakt S6 framkom en järnbit som möjligen är en del av ett beslag (70 x 25 mm, 2 mm tjock, 1 hål). Föremålet är sannolikt från historisk tid. Två rutor (R14, R15) grävdes på en mindre höjd som hade ett stenbrott i sin västra sida. I rutorna framkom större bitar av sågat trä och glasbitar. Kanske hör fynden samman med stenbrytningen. Möjligen hör också det gruslager som påträffades i det intilliggande schaktet (S4) till samma aktivitet. I övriga schakt och provrutor framkom inga kulturpåverkade lager eller fynd. Längst i söder ligger RAÄ 27, tre stensättningar och två stenansamlingar. Ingen av anläggningarna kunde återfinnas vid besiktningen även om en del stenar var synliga i markytan. De två stenansamlingarna skall enligt koordinaterna i FMIS vara belägna på ömse sidor om den cykelväg som går genom området. Det är oklart om någon antikvarisk kontroll gjordes då cykelvägen anlades. De två stenansamlingarna skulle möjligen kunna ha blivit skadade i samband med den urschaktningen av marken som gjorts för cykelvägen. Där de tre stensättningarna skall ligga fanns också en del stenar men det gick inte att se några konstruktioner. Problemen med att återfinna gravarna berodde kanske på att ytan nu var bevuxen med träd, mycket buskar och annan tät markvegetation samt att jordtäcket därmed växt till. Vid avsökningen av delområdet i övrigt påträffades inga synliga fornlämningar. Ängen Delområdet omfattar terräng som är belägen under cirka 15 m ö h som utgörs av till största delen av våtäng, och i högre partier av något torrare gräsmark samt mindre ytor med skogsmark (bil 1, 2). Våtängen har i sin östra kant mer karaktär av våtmark. Mot körvägen i norr finns en mindre höjd med lite berg i dagen. Bruket av området som äng finns belagt på kartor från 1728 och från sekelskiftet 1900 men ej på en karta från schakt grävdes, fördelade över området men dock inte i våtmarken. Två av schakten (S25, S26) lades ut på ömse sidor om en gammal bäckfåra. Två sentida anläggningar påträffades vid besiktning och schaktning. Det ena rör sig om en stenkista som bör ha grävts ner för dränering. Stenkistan är rund, 1 x 1 m och åtminstone 0,45 m djup. Det andra är en rund, plan stenpackning som framkom i den NÖ änden av ett schakt (S19). Stenpackningen var helt övertorvad. Till formen var den rund (3,5 x 3,5 m) och plan, cirka 0,20 m hög. Stenarna var både rundade och kantiga, 0,15-0,30 m stora. I schaktet och i samband med att en liten del av stenpackningen rensades fram påträffades några patronhylsor. Exakt vilken funktion anläggningen haft är svårt att bedöma men sannolikt rör det sig om någon militär aktivitet då patronhylsorna troligen inte hört till jaktammunition. Inga kulturpåverkade lager eller fynd framkom i övrigt vid schaktningen. Den fossila åker, RAÄ 218 (registrerad som övrig kulturhistorisk lämning), som är belägen intill vägen kunde urskiljas som en slät gräsbevuxen yta som skiljde sig från den omgivande tuviga ängsmarken. Åkerytan är plan och har en oregelbunden form och omges av en svag, dikesliknade, svacka. 3

8 Sammanfattning En arkeologisk utredning har utförts vid Hammaren i utkanten av Mariefred med anledning av planer på uppförandet av en idrottsanläggning. Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) på uppdrag av Strängnäs kommun. Före utredningen fanns en känd fornlämning inom området, RAÄ 27, som utgörs av tre stensättningar och två stenansamlingar. Vidare finns en övrig kulturhistorisk lämning, RAÄ 218, i form av en äldre odlingsyta. Området, som är en del av den s k Hammaren, har under efterreformatorisk tid varit utmark som hört till Gripsholm. Det historiska kartmaterialet visar att den norra delen av området använts som äng åtminstone kring 1728 och vid sekelskiftet Vid utredningen påträffades endast en indikation på fornlämning i form av ett stolphål, RAÄ 47, vilket dock var beläget just utanför UO, nära gravfältet RAÄ 24. Gravarna som ingår i RAÄ 27 kunde inte återfinnas, troligen pga att vegetationen var så kraftig. I övrigt kunde endast mer sentida aktiviteter som bl a stenbrytning spåras. 4

9 Referenser Litteratur Gustafsson, Patrik Särskild utredning. Mariefred-Stallarholmen. Mariefred- Stallarholmen och Najudden-Stickudden, Kärnbo och Toresunds socknar, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Södermanlands museums arkeologi. Arkeologiska meddelanden 2003:07. Kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa C42-1:1 Kärnbo socken Geografisk karta 1717 Lantmäteristyrelsens arkiv C42-11:5 Gripsholm Geometrisk avmätning C42-4:1 Djurgårdsängen Geometrisk avmätning 1723 Lantmäteristyrelsens arkiv 1728 Lantmäteristyrelsens arkiv C42-11:7 Gripsholm Gränsbestämning Lantmäteristyrelsens arkiv J Mariefred Ekonomisk häradskarta Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. 5

10 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: , SAU:s projektnr: 1089 Län, Landskap, kommun och socken: Södermanlands län, Södermanland, Strängnäs kommun, Mariefreds socken Fastighetsbeteckning: Mariefred 2:1, Gripsholm4:5 m fl Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater: X , Y (SV hörnet) Utredningsområde: m 2 Utförandetid i fält: juni 2008 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Ann Lindkvist (projektledare) och Michel Guinard Digitala planer: Ann Lindkvist 6

11

12

13 Bilaga 2. Förteckning över schakt Samtliga mått angivna i meter Schakt Storlek Djup Beskrivning 1 9 x 1,5 0,36 Vegetationsskikt 0,10. Svagt humös något siltig ljusbrun lera, enstaka kolbitar, 0,10-0,12, därunder ljusbrun lera. Litet inslag av kol. Ett stolphål (A1). Hagmark. 2 6 x 1,5 0,38 Vegetationsskikt 0,09. Något siltig ljusgrå lera 0,18, därunder ljusbrun lera. Mycket små och större stenar. Hagmark. 3 5 x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,08. Svagt humös något siltig ljust rödbrun lera 0,20, därunder ljust rödbrun lera. Enstaka stenar. Hagmark. 4 9 x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,07. Svagt humös gråbrun lera 0,16, därunder i N ljusbrun lera, i S mörkbrun lera. Mitt i schaktet ett område, c:a 2 m långt, med grusig (rundat) mörkbrun lera med enstaka kolbitar, c:a 0,15 djupt. Ovanför detta en del småsten. Mycket rötter och enstaka stenar. Hagmark. 5 6 x 1,5 0,42 Vegetationsskikt 0,07. Siltig grå lera 0,18, därunder ljusbrun lera. Enstaka stenar. Hagmark. 6 7 x 1,5 0,45 Vegetationsskikt 0,10. Något humös ljust rödbrun lera, enstaka kolbitar, 0,20, därunder ljust rödbrun lera. Fynd: Järnbit (beslag?). Hagmark, tidigare åkermark. 7 6 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt 0,08. Svagt humös ljust gråbrun lera 0,20, därunder ljusbrun lera. Enstaka stenar, mycket rötter. Hagmark (intill staket i hagens ände). 8 7 x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,10. Något siltig ljust gråbrun lera 0,22, därunder ljust gråbrun lera. I S änden upp till 0,15 m djup lins med grusig och sandig ljusbrun silt. Ställvis en del småstenar. Hagmark. 9 6 x 1,5 0,38 Vegetationsskikt 0,09. Siltig grå lera 0,19, därunder ljusbrun lera. Enstaka stenar. Hagmark x 1,5 0,36 Vegetationsskikt 0,10. Gråbrun siltig lera 0,19, därunder gråbrun lera. Hagmark x 1,5 0,30 Vegetationsskikt 0,10. Gråbrun siltig lera 0,12, därunder gråbrun lera. Hagmark. 12 6,5 x 1,5 0,30 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun siltig lera 0,15, därunder gråbrun något fläckig lera. Hagmark x 1,5 0,25 Vegetationsskikt 0,12. Gråbrun siltig lera 0,08, därunder gråbrun lera. Fynd: Bränd lera. Hagmark x 1,5 0,30 Vegetationsskikt 0,09. Gråbrun siltig lera 0,16, därunder gråbrun lera. En del stenar. Hagmark x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,08. Något humös brun lera 0,17, därunder brun lera. Fynd: Bitar av tegel, porslin, glas och järn samt kol. Gräsmark, tidigare åkermark x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,08. Något humös brun lera 0,22, därunder brun lera. Fynd: Bitar av tegel, porslin, glas och järn samt kol. Gräsmark, tidigare åkermark x 1,5 0,38 Vegetationsskikt 0,07. Svagt humös brun lera 0,12, därunder brun lera. Litet inslag av kol. Fynd: Patronhylsa. Tuvig ängsmark.

14 18 6 x 1,5 0,35 Vegetationsskikt 0,09. Svagt humös brun lera 0,08, därunder brun lera. Enstaka kolbitar och stenar. Tuvig ängsmark x 1,5 0,38 Vegetationsskikt 0,10. Svagt humös brun lera 0,17, därunder brun lera. I NÖ änden rund stenpackning (3,5 x 3,5) med fynd av tre patronhylsor recent. Tuvig ängsmark x 1,5 0,37 Vegetationsskikt 0,07. Svagt humös brun lera 0,12, därunder flammig brun/gråblå lera. Tuvig ängsmark x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,09. Svagt humös brun lera 0,17, därunder brun lera. Tuvig ängsmark x 1,5 0,40 Vegetationsskikt 0,07. Svagt humös brun lera 0,15, därunder brun lera. Tuvig ängsmark x 1,5 0,38 Vegetationsskikt 0,06. Svagt humös brun lera 0,14, därunder brun lera. Tuvig ängsmark x 1,5 0,35 Vegetationsskikt 0,10. Svagt humös och något siltig brun lera 0,11, därunder brun lera. Enstaka kolbitar. Tuvig ängsmark x 1,5 0,30 Vegetationsskikt 0,07. Något siltig brungrå lera 0,16, därunder brungrå lera. Enstaka kolbitar och stenar. Hagmark x 1,5 0,20 Vegetationsskikt 0,06. Något siltig brun lera med inslag av grus och stenar (0,10-0,20) 0,10, därunder brun lera. Litet inslag av kol. Hagmark.

15