Högbytorp. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Transkript

1 Högbytorp Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Bro 219:1-2, Bro 227:1, Bro 353, Bro 354, Bro 355, Bro 356, Bro 357, Bro-Önsta 2:10, Lilla Ullevi 1:10, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland SAU rapport 2012:2 Ann Lindkvist

2 SAU rapporter 2012:2 ISSN SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , , SAU:s projektbeteckning: 1120 Uppdragsgivare: Upplands-Bro kommun Belägenhet LANDSKAP Uppland LÄN Stockholm KOMMUN Upplands-Bro SOCKEN Bro FASTIGHET Bro-Önsta 2:10, Lilla Ullevi 1:10 FORNLÄMNINGAR Bro 219:1-2, Bro 227:1, Bro 354, Bro 355, Bro 356, Bro 357 FASTIGHETSKARTBLAD 11IOa Önsta KOORDINATER X , Y (S hörnet) m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: särskild arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 UTFÖRANDETID I FÄLT: , UNDERSÖKT YTA: m 2 KOORDINATSYSTEM: Sweref 99 TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: GPS Personal: Ann Lindkvist (projektledare), Michel Guinard, Fredrik Thölin Fynd förvaras: Inga fynd tillvaratagna. Arkivmaterial: ATA OMSLAGSBILD: Gränsröse (objekt 1, Bro 353) samt Michel Guinard. Från söder. Foto: Ann Lindkvist. ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Ann Lindkvist LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Topografi, fornlämningsmiljö och äldre kartor 6 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 7 Referenser 11 Kartor 11 Bilagor 12 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning, objekt

4 Sammanfattning En arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, har utförts i ett område just söder om Högbytorps avfallsanläggning, beläget norr om Upplands-Bro. Utredningen skedde med anledning av detaljplaneläggning inför utvidgning av verksamheten. Området utgörs av främst skog och till en mindre del av odlingsmark. Känt före utredningen var att det i området finns lämningar av en lägenhetsbebyggelse (Bro 219:1-2, övrig kulturhistorisk lämning) samt en äldre vägbank (Bro 227:1, övrig kulturhistorisk lämning). I samband med utredningen framkom fem nya objekt varav ingen bedöms som fornlämning, utan samtliga har i FMIS status som övrig kulturhistorisk lämning. Alla fem objekt är gränsrösen. Tre har formen av så kallat femstenarör medan två är stensättningsliknande. Då objekt 3 initialt bedömdes kunna vara en grav undersöktes den inom etapp 2. Resultatet blev dock att den också bedömdes vara ett gränsröse. 4

5 Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäterieverket Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

6 Inledning En arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, har utförts i anslutning till avfallsanläggningen i Högbytorp, beläget norr om Upplands-Bro i Stockholms län (fig 1). Anledningen var detaljplaneläggning inför utvidgning av anläggningen. Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) på uppdrag av Upplands-Bro kommun. Ansvarig för genomförandet har varit Ann Lindkvist. Fältarbetet i etapp 1 utfördes september och efter ytterligare beslut från Länsstyrelsen om en etapp 2 utfördes denna 29 november Resultaten från etapp 1 har tidigare avrapporterats till Länsstyrelsen genom ett PM och i denna rapport finns den fullständiga avrapporteringen av båda etapper. Topografi, fornlämningsmiljö och äldre kartor Utredningsområdet, UO, omger den södra delen av Högbytorps avfallsanläggning och avgränsas i väster av E18 och i öster av länsväg 269 (fig 1, 2). Terrängen utgörs i huvudsak av skog på moränmark men även ett par partier med odlingsmark. Nivåerna varierar mellan 30 och 55 m ö h. Skogsmarken är mycket varierad och innehåller bl a områden med tät planterad granskog, äldre uppvuxet hygge, blandskog och kala hällmarker i krönläge. I väster, längs med E18, finns en tidigare åker som nu är bevuxen med en över 4 m hög energiskog (kunde ej besiktigas). Få arkeologiska insatser har tidigare berört området kring Högbytorps avfallsanläggning, men en arkeologisk utredning utfördes 1997 i samband med utvidgning av verksamheten (Jakobsson 1997). Denna omfattade även ett par mindre ytor av det område som nu är aktuellt för detaljplanläggning. Vid utredningen framkom, förutom några kulturhistoriska lämningar från historisk tid, två boplatser. Den ena, Bro 262:1, är belägen ca 50 m ö h och bör vara från äldre stenålder (mesolitikum). Den andra boplatsen, Bro 265:1, kan vara från yngre stenålder eller bronsålder. Inom UO var före den nu aktuella utredningen även lämningarna av en lägenhetsbebyggelse, Bro 219:1-2, och en äldre vägbank, Bro 227:1, kända. Söderut, i området kring Bro där en tätare fornlämningsmiljö finns, har flera större arkeologiska undersökningar genomförts av bl a boplatser och gravar från främst järnålder men även bronsålder. Lösfyndsmaterialet från socknen är inte särskilt omfattande och kan inte knytas varken till UO eller till dess direkta omgivningar. De äldsta lösfynden utgörs av sju skafthålsyxor (SHM 8109, 8621, 8680, 8989, 9809) vilka kan dateras till slutet av stenålder eller bronsålder. Undersökningsområdets västra del har i äldre tid hört till byn Önsta medan den östra hört till Klöv. Den aktuella ytan har i huvudsak utgjorts av utmark till de båda byarna och är inte särskilt väl representerat i kartmaterialet. De äldsta kartorna över byarna är inägokartor från 1700-talet. Högbytorp är utmarkerat på den äldsta kartan över Klöv från 1788 (Lantmäteriakt: 01-BRE-19). Fågelsången 6

7 (Bro 219:1-2) dyker första gången upp på en lagaskifteskarta över Önsta från 1874 men är då ännu inte utskiftad (Lantmäteriakt: 01-BRE-38) skiftas den tillsammans med andra fastigheter ut från Önsta och ett flertal nya gränser tillkommer (Lantmäteriakt: 01-BRE-86). Metod och genomförande Uppdraget i etapp 1 inleddes med en byråinventering. Denna innefattade en genomgång av relevanta arkivhandlingar på ATA, en sökning efter lösfynd i SHM:s digitala databas samt en genomgång av det historiska kartmaterialet. Fältarbetet utgjordes av en systematisk inventering av området som också kompletterades med provstick grävda med spade och sållning av jorden. Beskrivningar av de framkomna objekten och miljön upprättades och fotografering utfördes också. Inom etapp 2 gjordes en undersökning av en eventuell grav i form av en stensättning (objekt 3) belägen på en berghäll. Undersökningen genomfördes på så sätt att de stenar som finns i anläggningens yta plockades bort och jordfyllningen insamlades, initialt i den ena halvan. Hela fyllningen vattensållades (sållmaskor 2 mm) för att säkerställa att även små fragment av eventuellt fyndmaterial, framförallt ben, kunde tillvaratas. Sållningen utfördes dock vid ett senare tillfälle, inomhus. Dokumentationen bestod i beskrivning av anläggningens mått och egenskaper samt fotografering före och under undersökning. Väderleken var vid genomförandet av fältarbetet i etapp 1 under dag ett mycket regnig, medan den under dag två var molnig. När etapp 2 utfördes var vädret molnigt. Undersökningsresultat Vid utredningen har fem nya objekt framkommit och av dessa utgör samtliga övrig kulturhistorisk lämning (fig 2, tabell 1). När etapp 1 utfördes gjordes bedömningen att objekt 3 möjligen kunde vara en grav men detta reviderades efter etapp 2. Sedan tidigare är Bro 219:1-2 (lägenhetsbebyggelse) och Bro 227:1 (vägbank) registrerade och statusen för dessa som övrig kulturhistorisk lämning förändras ej. Vid inventeringen söktes också bl a boplatslägen från olika perioder men några sådana kunde inte identifieras. Tabell 1. Tabell över de framkomna objekten. Objekt Fornlämningsnr Typ Status i FMIS Anmärkning 1 Bro 353 Gränsröse Övrig kulturhistorisk lämning 2 Bro 354 Gränsröse Övrig kulturhistorisk lämning Stensättningsliknande 3 Bro 355 Gränsröse Övrig kulturhistorisk lämning Stensättningsliknande 4 Bro 356 Gränsröse Övrig kulturhistorisk lämning 5 Bro 357 Gränsröse Övrig kulturhistorisk lämning 7

8 Figur 2. Plan över undersökningsområdet (UO) med nya objekt markerade med gul prick och sedan tidigare registrerade objekt markerade i rött. Skala: 1:8000 8

9 Objekt 1 utgörs av ett gränsröse i form av ett femstenarör (centralt finns en stående sten och kring denna fyra liggande). Det är 1 x 1 m och har i mitten en stående stenflisa som är ca 0,4 m hög. Gränsröset är beläget i skogsmark, strax nordöst om torplämningen Bro 219:1-2. Rösets placering motsvarar en gräns som sannolikt skapats när torpet Fågelsången skiftades ut 1927 (Lantmäteriakt: 01- BRE-86). På en sluttning i skogen finns en flat rektangulär stensättningsliknande anläggning, 1,5 x 1 m, objekt 2 (fig 3). Stenmaterialet utgörs av både skarpkantade och rundade stenar. Trots att dess utseende delvis motsäger det så tolkas den som ett gränsröse. Den ligger i anslutning till en gräns som troligen uppkommer första gången vid utskiftningen av Mellantorp (Bro 218:1) från Önsta 1927 (Lantmäteriakt: 01-BRE-86). Figur 3. Gränsröse, objekt 2. Från söder. Foto: Ann Lindkvist. En ganska snarlik anläggning, objekt 3, är belägen ca 50 m ö h på öppen hällmark i krönläge (fig 4). Det rör sig om en oval, enskiktad stenpackning, 2,4 x 1,6 m (NNV-SSÖ) av kantiga stenar, ca 0,1-0,2 m stora. Fyllningen består av ett tunt skikt av humös mörkbrun jord. Den initiala tolkningen som en möjlig grav fick revideras efter undersökning då fyllningen visade sig vara mycket tunn och inte innehöll några människoben eller andra fynd. Sannolikt utgör denna anläggning precis som objekt 2 en gränsmarkering, men dess placering kan dock inte kopplas till någon markering på de tillgängliga äldre kartorna. 9

10 Figur 4. Gränsröse, objekt 3, efter framrensning. Från sydväst. Foto: Ann Lindkvist. Objekt 4 utgörs av ett gränsröse som är beläget på hällmark. Det är uppbyggt av 3-4 stenskikt och når en höjd av ca 1 m. På toppen finns en rundad mittsten. Formen är rektangulär, 1,2 x 0,8 m. Gränsröset kan inte sättas i samband med någon gräns som är känd från de äldre kartorna. Ytterligare ett gränsröse utgörs av objekt 5. Det är ett femstenarör som ligger i sluttning just nedanför en kal berghäll. Röset är runt, 1 x 1 m, och en central sten lutar nu men bör tidigare ha varit stående. Röset finns på gränsen mellan byarna Klöv och Önsta, vilken går att föra tillbaka till storskifteskarta från 1784 (Lantmäteriakt: 01-BRE-17). Platserna för de tidigare kända Bro 219:1-2 (lägenhetsbebyggelse) och Bro 227:1 (vägbank) besöktes. Någon revidering i beskrivningen av dem har inte ansetts nödvändig. Värt att nämna är att det vid torplämningen (Bro 219:1-2) pågick aktiviteter som hör till verksamheten på avfallsanläggningen. Ett system med vattenledningar och sprinklers med en höjd av ca 1 m finns i torplämningens västra kant, enligt uppgift från Ragnsells som driver avfallsanläggningen, sprider man här ut lakvatten. Det noterades att samtliga granar i området var döda samt att det på marken ställvis fanns gröna alger på marken och det luktade dessutom gödsel i området. 10

11 Referenser Jakobsson, M Högbytorps kretsloppsanläggning, arkeologisk utredning. Uppland, Håbo-Tibble och Upplands-Bro socknar, Önsta 1:2 m fl. Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm rapport 1997:24. Kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa 01-BRE-17 Önsta Storskifte 1784 Lantmäterimyndigheterna 01-BRE-19 Råby, Klöv, Lilla Ullevi, Vallby Övrigt 1787/1788 Lantmäterimyndigheterna 01-BRE-38 Önsta Laga skifte 1874 Lantmäterimyndigheterna 01-BRE-86 Önsta Ägostyckning /1927 Lantmäterimyndigheterna 11

12 Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning Objekt 3 Oval, enskiktad stenpackning, 2,4 x 1,6 m (NNV-SSÖ) av kantiga stenar, ca 0,10-0,20 m stora. Mycket tunn fyllning av humös mörkbrun jord. Lätt övermossad och belägen på berghäll. 12

13

14