En boplats i Ursvik Objekt 12 och 13, Sundbyberg 2:44, Miloområdet, Sundbyberg socken och kommun, Uppland.

Transkript

1 En boplats i Ursvik Objekt 12 och 13, Sundbyberg 2:44, Miloområdet, Sundbyberg socken och kommun, Uppland. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2690 Anna Lagerstedt

2 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel: Fax: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2013

3 En boplats i Ursvik Objekt 12 och 13, Sundbyberg 2:44, Miloområdet, Sundbyberg socken och kommun, Uppland. Anna Lagerstedt Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2690 Norrtälje! ( Märsta! ( Upplands Väsby! ( Vallentuna (! Täby! ( Sollentuna! ( ( Miloområdet! Södertälje (! (! ( Åkersberga! ( Lidingö! ( Stockholm! Tumba ( Nynäshamn!

4 Sammanfattning I samband med Sundbybergs kommuns arbete med planläggningen av en ridanläggning inom Miloområdet i Ursvik har Arkeologikonsult utfört en avgränsande förundersökning av en boplats (objekt 12 och 13) inom fastigheten Sundbyberg 2:44, Sundbybergs socken och kommun. Boplatsen låg i anslutning till områdets nordöstra utkant och påträffades vid en tidigare utredning (Andersson 2011). Förundersökningen resulterade i att boplatsen kunde avgränsas mot söder och sydväst inom planområdet. Den del av boplatsen som ligger inom planområdet är ca 875 m 2 (fig 1). ± Planområde Boplats (objekt 12 och 13) Ny avgränsning boplats meter Fig 1. Resultatet av den avgänsande förundersökningen av objekt 12 och 13. Bakgrund: Fastighetskartan. Skala 1:4000.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning OCH Syfte...7 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 8 Metod och genomförande... 8 Resultat Slutsats Utvärdering Referenser...12 Litteratur...12 Kartor...12 Administrativa och Tekniska uppgifter Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivning Bilaga 2. Anläggningstabell... 16

6 ±!( km Fig 2. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 Inledning OCH Syfte Arkeologikonsult har på uppdrag av Sundbybergs kommun och enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholm genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte inom del av fastigheten Sundbyberg 2:44, Sundbybergs socken och kommun (Lst dnr ). Anledningen var Sundbyberg kommuns arbete med planläggningen av en ridanläggning inom Miloområdet i Ursvik (fig 2). I direkt anslutning till och nordost om planområdet finns en förhistorisk boplats (objekt 12 och 13; fig 3) vilken påträffades vid en arkeologisk utredning år 2011 (Stockholms länsmuseum rapport 2011:45). Den arkeologiska förundersökningen utfördes under våren Syftet med förundersökningen var att avgränsa boplatsen mot söder och sydväst inom planområdet. Området där schakten placerades var ca m 2 stort och beläget i planområdets nordöstra del (fig 3). Planområde Förundersökningsområde Boplats (objekt 12 och 13) Sundbyberg 5:1 Sundbyberg 3:1 ± Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Sundbyberg 4:1!( Fast fornlämning!( Uppgift om!( Övrig kulturhistorisk lämning Sundbyberg 22:1 Sundbyberg 24:1 Sundbyberg 51 Sundbyberg 23:2 Sundbyberg Solna 86:1 23:1 Sundbyberg 62 Sundbyberg 41:1 Sundbyberg 61 Sundbyberg 31:1 Sundbyberg 49:1 Sundbyberg 48:1 Sundbyberg 28:1 Sundbyberg 15:1 Sundbyberg 32: meter Fig 3. Planområde, förundersökningsområde samt forn- och kulturlämningar i närområdet. Bakgrund: Fastighetskartan. Skala 1:

8 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet var beläget i sydostsluttande skogsmark. Ett motionsspår löpte i områdets nordöstra begränsning, på ena sidan om detta låg det aktuella planområdet och på andra sidan låg objekt 12 och 13. Området var bevuxet med blandskog och tät sly. I den sydvästra utkanten av förundersökningsområdet var marken öppnare och sankare. I de schakt som placerades här sipprade vatten fram från undergrunden. Det aktuella området ligger på mark som tidigare utgjorde Lilla Ursviks ägor. Ursvik omnämns första gången i skriftliga källor En karta över Ursviks utjordar från 1694 visar läget för både ett Lilla och ett Stora Ursvik (Holmgren m fl 2002). Från 1700-talet finns en karta som visar att den yta som berördes av den aktuella förundersökningen utgjordes av ödeåkrar eller lindor (LMS A98-40:1). Mellan åren utnyttjades området för millitärt ändamål, bland annat som förråd. I början på 1940-talet anlades en järnväg i områdets norra utkant, den s k Krutbanan, vilken revs i slutet på 1980-talet (Andersson 2011, s 8). Kända fornlämningar i närområdet utgörs av några ensamliggande stensättningar och mindre gravfält (fig 3). En husgrundterass (Sundbyberg 23:1) ligger ca 50 m nordost om planområdet. Vid en arkeologisk utredning (Stockholms länsmuseum rapport 2011:45) påträffades ytterligare en husgrundsterass (objekt 12) vilken bedömdes vara av förhistorisk typ. En yta i anslutning till och söder om husgrundterassen bedömdes utgöra ett boplatsläge (objekt 13). Inom ytan grävdes 5 schakt varav 2 gav indikation på fornlämning (schakt 2 och 3). I båda dessa schakt framkom jordlager som antyder att ytan tidigare varit odlad. I schakt 2 framkom dessutom en härd och en grop/stolphål (Andersson 2011, s 10). Metod och genomförande Fältarbetet utfördes av två arkeologer under två dagar. Till schaktdragningen användes en bandburen, 5-tons grävmaskin med en skopbredd på ca 1,3 m. Samtliga inmätningar gjordes med en GPS (Leica System GPS 1200) med en standardavvikelse på 0,02 m i öppen terräng. Sammanlagt grävdes 22 schakt inom planområdet (fig 4). Schakten placerades söder och sydväst om objekt 12 och 13 i topografiskt lämpliga lägen och efter framkomligheten. Tyvärr var inte slyröjningen utförd enligt önskemål vilket medförde att möjligheten att lägga schakten i vissa områden var begränsad. I nordöstra delen av området sluttade terrängen brant ner från en äldre banvall varpå färre schakt placerades i detta område. Påträffade anläggningar rensades fram till dess att de kunde bedömas till karaktär och avgränsning, mättes in, beskrevs i textform och fotograferades i plan. Två anläggningar undersöktes till hälften i syfte att klargöra fornlämningsstatus och profilerna fotograferades. 8

9 ± Planområde Boplats (objekt 12 och 13) Schakt med indikation Schakt utan indikation Arkeologisk utredning 2011 Objekt 12 Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 9,5 19 meter Fig 4. Schaktplan. Utredningsschakten har rektifierats in utifrån planer samt uppgifter om storlek i rapporten (Andersson 2011). Bakgrund: Fastighetskartan. Skala 1:800. 9

10 Resultat Förundersökningens totala yta uppgick till cirka 4500 m 2. Den sammanlagda schaktytan uppgick till ca 225 m 2 vilket utgjord e ca 5% av ytan. I tre av schakten sydost om objekt 12 och 13 påträffades anläggningar (fig 5). I schakt 108 och schakt 118 påträffades vardera en anläggning i form av en grop/stolphål (A1001 och A1003). I schakt 110 påträffades en härd (A1002). Två av anläggningarna undersöktes till hälften i syfte att klargöra fornlämningsstatus (A1001 och A1002; bilaga 2). Övriga schakt saknade indikation på fornlämning. Den nya avgränsningen för boplatsen framgår av figur 5. På grund av tät slyvegetation kunde något schakt inte dras i det grönskrafferade området i figur 5. Avgränsningen av fornlämningen skulle möjligen kunnat minskats om så varit fallet ± Anläggning Boplats (objekt 12 och 13) Utvidgad avgränsning av boplats Schakt med indikation Schakt utan indikation Område med tät slyvegetation Planområde Meter Fig 5. Schakt och anläggningar samt ny avgränsning av boplats. Bakgrund: Fastighetskartan. Skala 1:

11 Slutsats Den boplats som påträffades vid utredningen 2011 fortsätter en bit ner i sluttningen åt söder och sydväst. Anläggningarna ligger glest vilket tyder på att det snarare rör sig om utkanten av en boplats eller en mer tillfällig aktivitetsyta. Någon motsvarighet till de jordlager som påträffades vid utredningen vilka sågs antyda odlingsverksamhet påträffades inte vid förundersökningen. En möjlig tolkning till dessa lager är att de representerar den odling som framträder i form av öde åkermark på en karta från Utvärdering Arkeologikonsult har i stort sett utfört den avgränsande förundersökningen enligt undersökningsplanen. En skillnad i avsedd förundersökningsyta och schaktyta föreligger emellertid. I undersökningsplanen uppgav vi att storleken på ytan som skulle sökschaktas var ca m 2 och att den planerade ytan som skulle sökschaktas var m 2 (ca 8% av ytan). Utfallet av förundersökningen blev istället en förundersökningsyta som var ca 4500 m 2 stor och en sammanlagd schaktyta på ca 225 m 2 (ca 5 % av ytan). Detta har sin orsak i svårigheter att komma in i området på grund av den täta vegetationen vilket resulterade i att flera schakt placerats i utkanten av området. Vi menar ändå att schaktens mängd och placering har varit tillräcklig för att avgränsa den aktuella boplatsen. 11

12 Referenser Litteratur Andersson, K Miloområdet i Ursvik. Särskild utredning, etapp 1 och 2, Sundbyberg 2:74 samt del av Sundbyberg 2:44, Sundbybergs stad och socken, Uppland. Stockholms läns museum. Rapport 2011:45. Kartor LMS A98-40:1, Ursvik nr 1-5, Spånga socken, Stockholms län. Ägomätning, Holmgren, I., Svensson, K. & Huuva, M Stora Ursvik. Särskild arkeolgisk utredning, etapp 2. Sundbyberg 2:26, 2:44, 2:55, Päronet 1, 2 samt del av Stockholms stad, Sundbybergs och Stockholms kommuner, Uppland. Rapporter från Arkeologikonsult 2002:

13 Administrativa och Tekniska uppgifter Arkeologikonsults projektnummer 2013:2690 Länsstyrelsens diarienummer Uppdragsgivare Sundbybergs stad Socken Kommun Län Sundbyberg Sundbyberg Stockholm Typ av undersökning arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Undersökningstid, fält maj 2013 Koordinatsystem SWEREF99 TM Höjdsystem rh 2000 Projektledare Fältarbete Kvalitetsgranskning Layout Fynd anna Lagerstedt anna Lagerstedt, Ida Söderström åsa Berger ida Söderström inga fynd tillvaratogs 13

14 14

15 Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt nr Schaktdjup Lagerbeskrivningar Anläggningar 101 0,40 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,20 m ,28 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,08 m. Berg i dagen i norra delen ,35 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,15 m ,40 m (1) Silt 0,28 m. (2) Lera 0,12 m ,37 m (1) Silt 0,22 m. (2) Lera 0,15 m ,20 m (1) Silt 0,13 m. Sten i västra delen 0,3-0,4 m stora. (2) Lera 0,07 m ,40 m (1) Silt 0,30 m. (2) Lera 0,10 m ,18 m (1) Silt 0,15 m. (2) Lera 0,03 m. Berg i dagen i norra delen. Centralt i schaktet stenar 0,2-0,4 m stora. A ,20 m (1) Silt 0,19 m. (2) Lera 0,01 m. Berg i dagen i södra delen ,30 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,10 m. A ,20 m (1) Silt 0,17 m. (2) Lera 0,03 m med enstaka stenar 0,1-0,2 m ,40 m (1) Sandig silt med inslag av sten 0,10-0,40 m stora. Omrört lager. (2) Lera 0,20 m ,30 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,10 m. Enstaka stenar 0,2-0,4 m ,25 m (1) Silt 0,10 m. (2) Lera 0,15 m ,40 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,20 m ,30 m (1) Silt 0,15 m. (2) Lera 0,15 m ,30 m (1) Silt 0,15 m. (2) Lera 0,15 m ,30 m (1) Silt 0,15 m. (2) Lera 0,15 m. A ,33 m (1) Silt 0,20 m. (2) Lera 0,13 m ,28 m (1) Silt 0,23 m. (2) Lera 0,05 m ,30 m (1) Silt 0,18 m. (2) Lera 0,12 m ,35 m (1) Silt 0,15 m. (2) Lera 0,17 m.

16 Bilaga 2. AnläggninGstabell Anläggningsnr Schakt Typ Storlek Djup Beskrivning Grop/stolphål 0,44 x 0,43 m 0,3 m Negrävningen hade rundade sidor och konkav botten. Fyllningen utgjordes av silt med enstaka bitar kol och bränd lera samt 0,05-0,15 m stora stenar varav några var skärviga Härd 0,63 x 0,59 m 0,03 m Nedgrävningen hade rundade kanter och plan botten. Fyllningen utgjordes av gråbrun siltig lera med rikligt inslag av kol och ca 1 liter skörbränd sten, 0,08-0,14 m stora Grop/stolphål 0,54 x 0,44 m - Fyllning av grå lera med inslag av silt, kol och skörbränd sten. Mindre mängd bränd lera. Ej undersökt.

17

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2690