Ekilla. Arkeologisk utredning, etapp 1. Ann Lindkvist. RAÄ 42, 150 och 230 Ekilla 6:1, Sigtuna kommun Husby-Ärlinghundra sn, Uppland

Transkript

1 Ekilla Arkeologisk utredning, etapp 1 RAÄ 42, 150 och 230 Ekilla 6:1, Sigtuna kommun Husby-Ärlinghundra sn, Uppland Ann Lindkvist SAU rapport 2008:17

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och naturmiljö 2 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 2 Arkiv och historiskt kartmaterial 4 Resultat 5 Referenser 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10 Bilagor Bilaga 1. Utredningsområdet

4

5 Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan, 11I SV Uppsala, med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ Sammanfattning Med anledning av upprättande av en detaljplan inom fastigheten Ekilla 6:1 har en särskild arkeologisk utredning, etapp 1, utförts i den västra utkanten av Märsta i Sigtuna kommun (fig 1). Utredningen har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) på uppdrag av JM AB Region Öst under juli 2008 (beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr , ). Ansvarig för projektets genomförande har varit Ann Lindkvist. En del av undersökningsområdet, UO, var bevuxet med säd och fick inte beträdas och kunde därmed heller inte avsökas. Vid inventeringen framkom flera nya objekt. En mindre höglikande lämning (objekt 1/RAÄ 230) var belägen på en åkerudde. I skogsmark i anslutning till det redan kända gravfältet RAÄ 150 påträffades flera anläggningar vilka inkorporerats i fornlämningen. 1

6 Det rör sig om en rektangulär stensättning (objekt 2/RAÄ 150) (ej inom UO), två röseliknande stensättningar (objekt 3, 4/RAÄ 150) (ej inom UO), en stensträng (objekt 5/RAÄ 150) (ej inom UO) samt en stensättningslikande bildning (objekt 6/RAÄ 150). Det kan möjligen finnas fler fornlämningar inom området vilka skulle kunna påträffas vid inventering och sökschaktning. I åkermarken, och i synnerhet i det centrala partiet just norr om det västra skogspartiet, finns lämpliga boplatslägen. SAU förordar att en utredning etapp 2 med sökschaktning görs för att få klarhet i om ytterligare lämningar finns inom UO. Det är dock upp till Länsstyrelsen att besluta i frågan. Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av eventuella ej registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet (UO). Utredningen har genomförts i form av en fältinventering. Vidare har det gjorts en genomgång av material i arkiv samt studier av historiska kartor. Vid fältinventeringen avsöktes terrängen systematiskt och de objekt som påträffades mättes in med GPS och beskrevs. Eftersom åkermarken var bevuxen med säd och denna inte fick beträdas gjordes avsökningen i skogsmarken, på uddarna ut i åkern samt i själva åkerkanten. Fältinventeringen genomfördes i vackert sommarväder. Vegetationen var fullt utvecklad och gräset var på sina ställen mycket högt. Topografi och naturmiljö Trakten där UO är beläget utgörs av sprickdalsterräng med skogklädda höjder och öppna flacka dalgångar. Det aktuella området ligger på den södra kanten av en av dessa mindre dalgångar (fig 1). Den absoluta merparten av ytan utgörs av åkermark och området avgränsas i åkern av diken. I den södra kanten av UO finns ett par mindre skogspartier med blandskog samt mellan dessa parkmark (släntad markyta) som ansluter till radhusbebyggelse. Från det västra skogspartiet sticker ett par uddar ut i åkermarken och det finns också en åkerholme något öster om dessa. De högst belägna partierna inom UO ligger i skogsmarken på omkring 20 m ö h och den norra kanten av åkermarken ligger strax ovanför 10 m ö h. I åkern syns en ganska distinkt sänkning av marknivån längs med 15-meterskurvan och ovan denna finns ett relativt plant område. Den underliggande jordarten i skogsmarken är morän medan åkern utgörs av lerjord. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Trakten kring Märsta är mycket rik på fornlämningar, i synnerhet från järnålder och det finns ett flertal gravfält och stensträngar i närheten av UO (fig 2). Precis innanför områdesbegränsningen i SÖ finns en ensamliggande stensättning, RAÄ 42. Öster om denna finns ett undersökt och borttaget gravfält, RAÄ 43 (RAÄ dnr 5113/62). Detta utgjordes av ett drygt 10-tal anläggningar i form av runda stensättningar, mittblocksgravar och en treudd. Under gravarna fanns ett kulturlager och fynd av boplatskaraktär. Fynden i gravarna indikerar att de var från den mellersta delen av järnåldern. Två gravfält ligger just söder om UO. Ett sannolikt delvis skadat gravfält, RAÄ 25, består av tio runda stensättningar samt en kortare stensträng. RAÄ 150 utgörs 2

7 av fem runda stensättningar. Längre åt söder finns ytterligare ett flertal gravfält och ensamliggande gravar, bl a ett större gravfält (RAÄ 30) med ett 40-tal gravar vilket ligger intill Ekilla gamla bytomt (RAÄ 29). Ett knappt hundratal meter norr om UO finns ett mindre skogsparti med ett gravfält (RAÄ 250:1, Odensala sn) samt ett omfattande stensträngssystem (RAÄ 250:2, 327, Odensala sn). Figur 2. Fornlämningar enligt FMIS i och kring utredningsområdet före genomförandet. Ljusröda i Husby-Ärlinghundra sn, mörkröda i Odensala sn. Utdrag ur Gröna kartan, 11I SV Uppsala, Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle Medgivande MS2007/ Ett fåtal arkeologiska insatser har gjorts på och omkring Ekilla men själva UO har inte berörts av dessa. Vid en förundersökning för en ledningsdragning från Ekilla gamla bytomt (RAÄ 29) mot söder och SV framkom inga fornlämningar (Hallesjö 1997). Så var inte heller fallet vid en utredning strax söder därom, i Tingvalladalgången (Victor 2002). Sydväst om UO har en förundersökning gjorts av en torplämning (RAÄ 198) som då karterades samt ett kulturlager (RAÄ 24) vilket dock befanns vara mycket begränsat (Appelgren & Hållans 1992). 3

8 Arkiv och historiskt kartmaterial Den kartbild som möter oss på Häradskartan (utan årtal, upprättad någon gång ungefär 1900) motsvarar i mycket stor utsträckning den från de äldre kartorna (fig 3). Den äldsta kartan över Ekilla är från 1691 (Akt: 01-HUÄ-6). Den lägre belägna delen av åkern i NÖ utgörs då av en äng kallad Zvallan. Det östra skogspartiet är mycket större än senare och kanten på det västra skogspartiet är mycket mindre sönderskuren. Åkerholmarna tycks vara desamma. I den NV delen av åkern finns en hage kallad Strupan. Den följande kartan från (Akt: A44-8:1) visar att större ytor odlats upp men ängs- och hagmarken är kvar. Kartbilden motsvarar nästan helt den som syns på Häradskartan. Den SV delen av ängsmarken anges som tuvig. Den karta som måste vara senare än Häradskartan, Laga skifte från 1906 (Akt: 01-HUÄ-76), visar att ytterligare ett stycke av den nordligaste åkerholmen tagits bort. När den Ekonomiska kartan görs 1952 (Blad: 11I2c) finns en körväg som går i den norra kanten av det östra skogspartiet. I väster har en stuga med namnet Furubo tillkommit. Enligt noteringar i mappen för Ekilla på ATA skall en runsten skall ha påträffats vid plöjning någonstans på Ekillas marker 1909 (ATA). Den skall ha förts till Steninge. Inga lösfynd finns registrerade vilka kan kopplas till UO eller dess närhet (SHM). Figur 3. Utsnitt ur Häradskartan med UO markerat. 4

9 Resultat Vid avsökningen av åkerkanterna runt impedimenten visade det sig att det på många ställen, framförallt på den norra åkerudden fanns ganska stora ansamlingar med större röjningssten. Dessa härrör säkert till en del från de impediment som tagits bort i åkermarken. En del av de mindre vretar som funnits i skogsmarken och i kanterna av västra skogbacken kunde också urskiljas. För den följande redovisningen hänvisas till figur 2, 5 och bilaga 1. Objekt 1 (RAÄ 230), en hög ligger på en åkerudde utskjutande mot NV (fig 4). Den är bevuxen med högt gräs vilket försvårade besiktningen. Udden har funnits med från den äldsta kartan från Högen var rund, cirka 5 x 5 m i diameter och cirka 1,5 m hög, sannolikt jordfylld. Kring den fanns vad som tycktes vara ett dike, uppskattningsvis 0,3 m djupt, dock ej på den östra sidan. I närområdet låg mycket större röjningssten. Högens form är mycket distinkt och den är uppenbart anlagd men det fanns något i dess och det omgivande dikets nästan väl tydliga karaktär som gjorde att den möjligen kan antas vara sentida. Materialet skulle t ex kunna komma från att en del av udden tagits bort. Figur 4. Den högliknande lämningen på sin åkerudde. Från NÖ. Foto: Marcus Eriksson. Gravfältet RAÄ 150 ligger i skogsmark och dess SÖ del ligger på ett krön och gravarna fortsätter därifrån nedför en nordsluttning. När gravfältet följdes i riktning ned mot UO framkom ytterligare tre gravar, en möjlig grav samt en bit av en stensträng (Dessa har vid registreringen inkorporerats i RAÄ 150). De ligger samtliga, förutom den möjliga graven, utanför UO. Objekt 2 (RAÄ 150) är en rektangulär stensättning, 6 x 4 m. Den är övertorvad och plan, endast 0,2 m hög. Ett stycke väster om denna påträffades de övriga anläggningarna, belägna längs en nästan rak linje. Objekt 3 (RAÄ 150) är en övertorvad röseliknande rund 5

10 stensättning, 6 x 6 m i diameter med mittgrop. Mycket snarlik är objekt 4 (RAÄ 150) som också kan beskrivas som en övertorvad röseliknande rund stensättning med mittgrop. Den är dock något större, 8 x 8 m i diameter. På vad som bildar en skogklädd udde mellan två äldre odlingsytor påträffades objekt 6 (RAÄ 150) en stensättningsliknande bildning. Objektet är beläget precis på UO:s gräns. Den är rund, 4 x 4 m i diameter, har en flack form i profil och består av 0,3-0,4 m stora stenar. Anläggningen är helt övertorvad. Tolkningen är något osäker. Möjligen har formen förstärkts genom att den ursprungliga markytan runt omkring har förändrats i samband med att åkermark tagits upp. Cirka 5 m NV respektive SV om objekt 3 och 4 påträffades en bit av en stensträng, objekt 5 (RAÄ 150). Den är 8 m lång, enradig och går i östvästlig riktning. Den har samma karaktär och riktning som den som finns på krönet av skogsbacken (ingår i gravfältet RAÄ 25). Den ensamliggande stensättningen RAÄ 42 är högt belägen på vad som före det att området bebyggdes var en bågformad åkerholme. Marken runt omkring är förändrad en del genom att den tycks ha jämnats ut och besåtts med gräs. Det finns dock en möjlighet att det direkt intill stensättningen kan finnas ytterligare någon grav, kanske i anslutning till ett större stenblock som finns där. Vid undersökningen av gravfältet RAÄ 43 framkom flera gravar i anslutning till markfasta stenblock. Den ekonomiska kartan från 1952 visar att en väg har gått i den norra kanten av det bågformade impedimentet och denna kan också ha stört eventuella fornlämningar. Ytan mellan radhusbebyggelsen och åkern utgörs av sannolikt utjämnad mark. Här finns nu en jämn klippt gräsyta med en del mindre träd och buskar. Det går inte att utesluta att fornlämningar skulle kunna finnas kvar under markytan. Figur 6. Boplatsläge i åkermarken norr om det västra skogspartiet. Från öster. Foto: Marcus Eriksson. Åkermarken kan mycket väl ha använts för bosättning under förhistorisk tid. Närheten till det stora antalet gravar indikerar det. I synnerhet de högre belägna delarna, dvs ytorna belägna över 6

11 15 m ö h och ungefär samma ytor som utgjort åkermark på och 1700-talskartorna, utgör ett område mycket lämpligt för en järnåldersboplats (fig 6). Sammanfattningsvis har flera nya fornlämningar påträffats. Det är också möjligt att fler kan finnas i området vilka skulle kunna upptäckas vid vidare sökschaktning och även detaljinventering när vegetationen är mindre frodig. I hela åkermarken finns möjligheten att boplatslämningar kan påträffas. 7

12 Objekt Typ Beskrivning Bedömning 1/RAÄ 230 Fornlämningsliknande lämning Hög. Rund, 5 x 5 m, välvd, cirka 1,5 m hög. Jordfylld. Övertorvad. Dike, cirka 0,3 m djup runt om, dock ej i Ö. Belägen på udde utskjutande mot NV i åkermark. Bevuxen med gräs. En hel del röjningssten upplagd i området kring lämningen. Anläggningens Bevakningsobjekt 2/RAÄ 150 3/RAÄ 150 4/RAÄ 150 5/RAÄ 150 6/RAÄ 150 Stensättning karaktär som fornlämning osäker. Stensättning, rektangulär, 6 x 4 m (Ö- V). Plan, 0,2 m hög och stenfylld, 0,2-0,3 m stora stenar. Övertorvad och bevuxen med ett mindre träd. Ligger i N-sluttning av moränhöjd. Skogsmark. Belägen i gravfältets NNV ände. Stensättning Stensättning, röseliknande. Rund, 6 x 6 m. Välvd, 0,5 m hög och stenfylld, 0,3-0,4 m stora stenar. Mittgrop, 1 x 1 m, 0,1 m djup. Övertorvad och bevuxen med blåbärsris. Ligger i N-sluttning av moränhöjd. Skogsmark. Belägen cirka 10 m S om 4. Stensättning Stensättning, röseliknande. Rund, 8 x 8 m. Välvd, 0,5 m hög och stenfylld, 0,3-0,5 m stora stenar. Mittgrop, 2 x 2 m, 0,3 m djup. Nästan helt övertorvad och bevuxen med blåbärsris, lite sly samt 2 aspar i NÖ. Ligger i N-sluttning av moränhöjd. Skogsmark. Belägen cirka 10 m N om 3 och 15 m S om 6. Stensträng Fornlämningsliknande bildning Stensträng. 8 m (Ö-V). Enradig med stenar 0,5-0,6 m. Övermossad. Ligger i N-sluttning cirka 5 m från stensättningarna 3 och 4. Samma karaktär och riktning som den stensträng som ingår i RAÄ 25. Stensättningsliknande bildning. Rund, 4 x 4 m. Flack, 0,2 m hög, 0,3-0,4 m stora stenar. Övertorvad och bevuxen med blåbärsris, lite sly samt 2 tallar i N. Ligger i N-sluttning av moränhöjd. Skogsmark belägen mellan äldre odlingsytor. Belägen cirka 15 m N om 4. Kan eventuellt vara naturbildning. Figur 5. Nya objekt, gråmarkerade ligger utanför UO. Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Bevakningsobjekt 8

13 Referenser Litteratur Appelgren, K. & Hållans, A-M Ekilla. Arkeologisk förundersökning. Ekilla 1:4, Husby- Ärlinghundra och Odensala socknar, Uppland. Dnr 7808/91. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Stockholm 1992:51 Hallesjö, M Utbyggnad av fjärrvärme i Ekilla. Uppland, Husby-Ärlinghundra socken, RAÄ 29. Dnr Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet.UV Stockholm, rapport 1997:19. Victor, H. Tingvalla i Valsta, Märsta. Utredning. Del av Valsta 3:50, Ekilla 6:1 m fl, Husby- Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. SAU rapport 2002:17. Kartor Akt- /bladbeteckning Enhet/blad Typ 01-HUÄ-6 Ekalla Geometrisk avmätning, koncept Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa 1691 Lantmäterimyndigheternas arkiv A44-8:1 Ekilla Storskifte Lantmäteristyrelsens arkiv 01-HUÄ-76 Ekilla Laga skifte 1906 Lantmäteristyrelsens arkiv J Sigtuna Ekonomisk häradskarta Utan årtal Rikets allmänna kartverk 11I2c Steninge Ekonomisk karta 1952 Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). Fornsök, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. 9

14 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektnr: 1087 Län, Landskap, kommun och socken: Stockholms län, Uppland, Sigtuna kommun, Husby-Ärlinghundra socken Fastighetsbeteckning: Ekilla 6:1 Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater: X , Y (S hörnet) Utredningsområde: m 2 Utförandetid i fält: 2 juli 2008 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Ann Lindkvist (projektledare) och Marcus Eriksson Digitala planer: Ann Lindkvist 10

15

16

17

18

19

20 Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, Uppsala Tel: , fax: