Gravfält i antuna Ed 119, Antuna 2:2, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland

Transkript

1 Gravfält i antuna Ed 119, Antuna 2:2, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2515 Peter Sillén

2 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Gravfält i antuna Ed 119, Antuna 2:2, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Peter Sillén Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2515 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 av fastigheten Antuna 2:2, Eds socken i Upplands Väsby kommun, Uppland. På ett impediment i den västra delen finns två fornlämningar och en stensättningsliknande lämning registrerade i FMIS (Ed 119:1-3). Anledningen till utredningen var att det enligt en ny detaljplan finns planer på villabebyggelse på fastigheten och att det bedöms kunna finnas fler fornlämningar i området. Syftet med undersökningen var att avgöra om det finns okända fornlämningar, främst stensättningar i området kring Ed 119:1-3, samt att se om det finns boplatslämningar i åkern intill. Vid fältarbetet karterades fyra nya stensättningar, varav en något osäker, och en stenrad på impedimentet vid Ed 119:1-3. Dessutom framgick det vid undersökningen att den stensättningsliknande lämningen Ed 119:2 är en stensättning. Detta innebär att Ed 119 kan klassas som ett gravfält. Inga boplatslämningar kunde konstateras i åkermarken. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Miljöbeskrivning... 7 Fornlämningsmiljö och kulturhistoria... 8 Metodval och genomförande... 8 Resultat Arkeologisk utvärdering Referenser Arkiv och register Internet Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Bilaga 2. Anläggningstabell

6 ± 0 0,5 1 2 Km Figur 1. Terrängkartan med undersökningsområdet. Skala 1:

7 Bakgrund Arkeologikonsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört en särskild arkeologisk utredning av fastigheten Antuna 2:2 i Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland (se fig. 1). Beställare till arbetet var NCC Boende som tillika bekostade arbetet. Anledningen till uppdraget var att NCC arbetar med en ny detaljplan för fastigheten och planerar för villabebyggelse i området. Då det finns två kända fornlämningar i form av stensättningar inom området fanns det anledning att undersöka om det finns ytterligare stensättningar i området. Eftersom den största delen av utredningsområdet ligger i åkermark fanns det anledning att anta att det skulle kunna finnas bebyggelselägen där från främst järnåldern. Syfte Undersökningen syftade till att fastställa om det fanns dolda fornlämningar inom fastigheten Antuna 2:2, främst stensättningar vid Ed 119:1-3. Dessutom ingick det i uppdraget att fastställa den antikvariska statusen för den stensättningsliknande lämningen Ed 119:2. Miljöbeskrivning Utredningsområdet ligger till största delen i åkermark på en sandås som är en del av Stockholmsåsen. Undantaget är ett impediment med blandskog i den västra delen av området där marken omväxlande består av berghäll och stenig morän täckt av grästorv. Åkermarken sluttar åt söder och sydväst ned mot Edsån som förbinder de båda sjöarna Edssjön i nordväst och Norrviken i sydost. Den södra och sydvästra delen av utredningsområdet låg under vatten så sent som vid 1000-talet, det vill säga ungefär upp till dagens femmeterskurva över havet. 7

8 Fornlämningsmiljö och kulturhistoria Av FMIS framgår att det inom utredningsområdet finns två stensättningar och en stensättningsliknande lämning på en moränhöjd i områdets västra del. Inga andra kända fornlämningar är registrerade inom utredningsområdet. Utredningsområdet ligger i den sydligaste delen av riksintresset Antuna [AB 79] (se fig. 2). Riksintresset finns beskrivet på Riksantikvarieämbetets hemsida i skriften Riksintressen Stockholm. Motiveringen till riksintresset lyder: Herrgårdslandskap som speglar 1800-talets storgodsbildningar i Stockholmstrakten med rationella storjordbruk och sammanslagna gårdar. Området har anknytning till C J L Almquist och S Curman. I riksintresseområdet ingår även: Järnåldersgravfält och runstenar, samt det gamla korporalstorpet Agneslund. Längs med den sydöstra begränsningen av utredningsområdet finns en kulturhistorisk lämning i form av en banvall som utgår från dagens järnväg i söder till grustaget i nordost. Längre mot sydost finns en fornborg, Sollentuna 255:1 och innanför den på krönet en rund stensättning, Sollentuna 255:2. Andra närliggande fornlämningar utgörs av bland annat Ed 108:1 som är en stensättning på ett impediment cirka 500 meter i nordväst och Sollentuna 363:1, ett undersökt boplatsområde cirka 500 meter österut. På de äldsta historiska kartorna från 1700-talet låg utredningsområdet i ett skogs- och utmarksområde tillhörande Antuna ägor. Metodval och genomförande Utredningen genomfördes i två etapper. I etapp 1 gjordes en kart- och arkivstudie. Området fältinventerades i syfte att påträffa okända fornlämningar, främst stensättningar vid Ed 119:1-3, samt att identifiera lämpliga bebyggelselägen. Påträffade nya objekt mättes in med RTK-GPS. I etapp 2 genomfördes en utredningsgrävning. Schakt grävdes på höjden kring stensättningarna Ed 119:1 och Ed 119:3 för att söka efter fler stensättningar. Dessutom schaktades den sten- 8

9 Ed 154:1 ") ± ") Ed 108:1 Sollentuna 389:1 Ed 119:1 ") ") Ed 119:2 ") Ed 119:3 Sollentuna 363:1 Sollentuna 384:1 ") Sollentuna 355:1 Sollentuna 255:1-2 ") Sollentuna 385:1-2 Sollentuna 256:1 ") Sollentuna 373:1 Sollentuna 381:1 Sollentuna 243:1 ") ") Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Riksintresse Antuna [AB 79] Utredningsområde Meter Figur 2. Utredningsområdet inom den södra delen av riksintresset Antuna samt registrerade fornlämningar enligt FMIS markerade på Fastighetskartan. Skala 1:

10 sättningsliknande lämningen Ed 119:2 fram med maskin och handrensades. Schakten och stensättningarna mättes in, beskrevs och fotograferades. I åkermarken grävdes sökschakt för att leta efter bebyggelselämningar. Schakten grävdes skiktvis ner till orörd markyta och till anläggnings- respektive kulturlagernivå. Samtliga schakt och anläggningar mättes in, beskrevs och fotograferades. Den låglänta terrängen i den södra och sydvästra delen av utredningsområdet bedömdes som mindre trolig att påträffa fornlämningar. I samråd med Länsstyrelsen beslutades att inte undersöka den resterande delen. Området närmast nordost om pumphuset, som ligger vid sydvästra änden av impedimentet, bedömdes vid inventeringen inte vara av arkeologiskt intresse. Resultat Sammantaget för utredningsområdet kan man konstatera att den fornlämningsliknande lämningen Ed 119:2 verkligen är en fornlämning tillsammans med de redan kända fornlämningarna Ed 119:1 och Ed 119:3. Utöver dessa lämningar tillkommer flera sedan tidigare okända stensättningar på impedimentet intill och i närheten av Ed 119:1-3 (se fig. 3). Vid schaktningen i åkern påträffades inte någon fornlämning. Vid inventeringstillfället av den del av fastigheten som består av ett impediment täckt med blandskog var det båda stensättningarna Ed 119:1 och Ed 119:3 fullt synliga (se fig. 4 och 5). Däremot kunde man inte urskilja något av den stensättningsliknande lämningen Ed 119:2 som var helt övertorvad. En svag förhöjning i marken antydde att det möjligen fanns en stensättning under torven. I övrigt finns ett storblockigt område i den norra delen av impedimentet. Stenpartiet såg ut att kunna vara ett par intill varandra liggande stensättningar, A 6 och 7. Stensättning A 6 bedöms som något osäker. Intill A 6 grävdes ett schakt i södra delen av A 7. Här framkom en tätt liggande stenpackning med jämnstora stenar. Stenpackningen är välavgränsad åt söder men saknar kantkedja (se fig. 6). Strax söder om A 6 löper en stenrad (A 5) i riktning mot Ed 119:1. Stenraden som är omkring tio meter lång består av cirka 0,5 1,0 stora stenar (se fig. 7). 10

11 Ed 119:3 (3) Ed 119:1 (1) Ed 119:2 (2) Meter Lager Grop Stensättning ± Schakt med indikation Schakt utan indikation Utredningsområde Figur 3. Inmätta schakt och anläggningar i den norra delen av utredningsområdet mot bakgrund av Fastighetskartan. Skala 1:

12 Figur 4. Stensättning Ed 119:1. Foto taget mot NNO. Figur 5. Stensättning Ed 119:3 Foto taget mot NO. Figur 6. Stensättning A 7. Foto taget mot N. 12

13 Figur 7. Stenrad A 5. Foto taget mot SSV. Inledningsvis grävdes ett schakt tvärs över Ed 119:2 vilket resulterade i en cirka fyra meter i diameter stor stensättning, A 2. Stensättningen är något välv och har en kantkedja i sydöstra delen. I den nordvästra delen finns ingen tydlig kantkedja. Närmast söder om A 2 påträffades en flack stensättning, A 8, som inte var synlig före schaktningen (se fig. 8). Samma förhållande gäller för stensättning A 4 ett stycke väster om Ed 119:1 (A 1). Stensättningen är flack och bestod av en småstenspackning med en tydlig kantkedja (se fig. 9). I området nordväst, väst och sydväst om A 4 finns en hel del berg i dagen. Berghällen är till stor del synlig men på vissa ställen även övertorvad. Mellan A 8 och A 3 samt väster om A 6 finns också en del berghäll. I åkermarken grävdes 9 långschakt som endast resulterade i upptäckten av en grop och ett litet kulturlager (se fig. 10 och 11). 13

14 Figur 8. Stensättning A 8. Foto taget mot S. Figur 9. Stensättning A 4. Foto taget mot NV. Figur 10. Anläggning A 9 i schakt 106. Foto taget mot V. 14

15 Figur 11. Schakt 111. Foto taget mot NNO. Arkeologisk utvärdering Två fornlämningar var sedan tidigare kända inom utredningsområdet. Med bekräftandet av den stensättningsliknande lämningen som en fornlämning och upptäckten av fyra nya stensättningar, varav en något osäker, kan man konstatera att Ed 119 utgör ett gravfält. Den stenrad som karterades på gravfältet kan ha varit en hägnad samtida med gravarna. Inget indikerar att det finns bebyggelselämningar i utredningsområdet då inga stolphål och härdar gick att finna vid undersökningen. Länsstyrelsen i Stockholms län fattar beslut om eventuella antikvariska åtgärder. 15

16 Referenser Arkiv och register Antikvariskt-topografiska arkivet (ATA). Fornminnesregistret (FMIS). Internet Riksantikvarieämbetet Riksintressen Stockholm 16

17 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsult projektnr: Länsstyrelsens dnr: Beställare: NCC Boende Typ av undersökning: Utförandetid, fältarbete: Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 9 september och september 2011 Län: Stockholms län Landskap: Uppland Kommun: Upplands Väsby Socken: Eds socken Fastighet: Antuna 2:2 Fastighetskartans blad: 10I 9d Sollentuna Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 00 Projektledare: Fältarkeologer: Rapportansvarig: Planer: Layout: Kvalitetssäkring: Underkonsulter: Peter Sillén Ida Johansson och Peter Sillén Peter Sillén Medea Nyström Huuva Medea Nyström Huuva Björn Hjulström P Jönsson Entreprenad AB Undersökningsområdets storlek: ca m 2 Sökschaktad yta: ca 408 m 2 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits 17

18 Bilaga 1. Schakttabell Schakt Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning Kommentar 101 7,3 1,4 0,05 Torvlager: Silt. Steril: Siltig sand. Stensättning A ,5 1,8 0,05 Torvlager: Silt. Steril: Siltig sand. Inget av arkeologiskt intresse 103 7,5 3 0,05 Torvlager: Silt. Steril: Siltig sand. Stensättning A ,4-5,0 0,25 Ploglager: Lera med inslag av sand. Steril: Lera med inslag av silt, sand och enstaka stenar. Lager A ,4 0,35 Ploglager: Sandig silt. Steril: Silt med inslag av sand. Inget av arkeologiskt intresse ,5 1,4 0,35 Ploglager: Siltig sand. Steril: Sand med inslag av lera. Grop A ,4 1,9-2,7 0,05-0,2 Torvlager: Silt. Steril: Sandig silt. Inget av arkeologiskt intresse 108 7,7 2,8 0,05 Torvlager: Silt. Steril: Siltig sand. Stensättning A ,8 1,6 0,05-0,2 Torvlager: Silt. Steril: Sandig silt. Inget av arkeologiskt intresse 110 5,5 3,9 0,05-0,1 Torvlager: Silt. Steril: Sandig silt. Stensättning A ,9 1,4 0,3-0,35 Ploglager: Siltig sand. Steril: Sand med inslag av lera. Inget av arkeologiskt intresse ,5 1,4 0,3-0,45 Ploglager: Sand. Steril: Sand med inslag av lera. Inget av arkeologiskt intresse ,4 0,25-0,3 Ploglager: Sand. Steril: Sand med inslag av lera. Inget av arkeologiskt intresse ,5 1,4 0,3 Ploglager: Sand. Steril: Sand med inslag av lera. Inget av arkeologiskt intresse ,5 1,4 0,3-0,5 Ploglager: Sand. Steril: Sand med inslag av lera. Inget av arkeologiskt intresse ,4 0,3 Ploglager: Sand. Steril: Sand. Inget av arkeologiskt intresse 18

19 Bilaga 2. Anläggningstabell Anläggningsnr Anläggningstyp Beskrivning Schakt 1 Stensättning Ed 119:1. Flack stensättning med kantkedja bestående av 0,5-1,0 m stora stenar. Enstaka stenar synliga innanför kantkedjan. I övrigt övertorvad. 2 Stensättning Ed 119:2. Helt övertorvad stensättning. Något välvd form, ca 4 m i diameter. Tät stenpackning med ca 0,07-0,40 m stora stenar. Störst stenar central och mindre stenar utåt kanterna. 3 Stensättning Ed 119:3. Flack stensättning med stora stenar i kanterna, främst i NO. Centralt endast ett fåtal mindre stenar synliga. I övrigt mestadels övertorvad. Stenstorleken mellan ca 0,3-0,8 m. 4 Stensättning Rund, flack stensättning med tydlig kantkedja. Ca 6-7 m i diameter. Tät stenpackning med huvudsakligen rundade stenar, omkring 0,15-0,3 m stora. 5 Stenrad Ca 10 m lång rad med stenar S om A 6 i ungefärlig N-S-lig riktning. 6 Stensättning En något osäker stensättning ca 6x8 m stor. Stora skarpkantade stenar ca 0,5-1,0 m stora. 7 Stensättning Rundad stensättning, ca 5x4 m stor. Bestående av omväxlande skarpkantade och rundade stenar, ca 0,15-0,40 m stora. 8 Stensättning Rund, flack och helt övertorvad stensättning, ca 4 m stor. Tät stenpackning med stenar ca 0,25-0,45 m stora. Vissa stenar något rubbade i ytterkanten. En stor tall växer mitt i stensättningen. 9 Grop En närmast rund anläggning, tolkad som grop. Ca 1 m stor. Fyllningen består av sand med kolförekomster i ytan. 10 Lager Siltigt sandlager med inslag av lera. Spridda kolförekomster i ytan. Avlångt med måtten 4,8x2,0 m. Ej helt avgränsad i N

20 20

21 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

22 Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2515