Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 dstingets/regionens eller kommu- Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 Annika Fjällström Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, reviderad

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Informationssäkerhet 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 9 Resultat som uppnåtts 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten har varit: Kvartalsvis uppföljning av kvalitetsindikatorer via kvalitetsråd Utbildning, förberedelser och införande ny HSL-journal enligt ICF/KVÅ. Stabilitet och kontinuitet i läkarmedverkan Aktualisering och revidering av rutiner. Utarbetats en säkrare och effektivare delegeringshantering Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll via: - Senior Alert - Palliativa registret - BPSD-registret - Årlig kvalitetsmätning, samt avvikelsesammanställning med analys - Självskattning av efterlevnad av basala hygienrutiner (2 ggr/år) - Extern granskning av läkemedelshantering - Extern hygiengranskning inför öppning av ny SÄBO-grupp Risker för vårdskador har identifierats och hanterats via: - Avvikelseregistrering med vidare handläggning enligt rutin - MAS utredning/bedömning om avvikelser föranleder en anmälan enligt Lex Maria Säkerställande av informationssäkerheten: - Gällande rutiner för detta har ej efterlevts. Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet via: - Strukturerat arbete utifrån kvalitetsregister (undernäring, fall, trycksår, munhälsa, palliativ vård, samt bemötande vid demenssjukdom). - Utbildat kollegor i ICF/KVÅ och ny HSL-journal i Pulsen combine - Upprättat Hälsoärenden enligt ICF/KVÅ på samtliga patienter - Uppföljning av läkemedels-, fall- och rehabiliteringsavvikelser - Handledning av omvårdnadspersonal utifrån uppkomna avvikelser - Läkemedelsgenomgångar tillsammans med läkare - Uppföljning av träning och hjälpmedel Patienter och närståendes involveras i patientsäkerhetsarbetet via: - Information om delaktighet i nationella kvalitetsregister - Delaktighet i omvårdnads- och rehab planering - Information om möjlighet att framföra synpunkter och klagomål till verksamheten De viktigaste resultaten som uppnåtts: - Successivt förbättrat arbetsflöde i Senior alert genom kvalitetsråd/kvartal - Andel personer i SÄBO med BMI <22 har minskat - Minskad förskrivning av olämpliga läkemedel genom regelbundna läkemedelsgenomgångar. - Neuroleptika minskat på samtliga enheter - Svag ökning av fallavvikelser, dock inga fallavvikelser med allvarliga konsekvenser - Svag minskning av läkemedelsavvikelser - Färre avvikelser där Waran varit involverade 3

4 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet Den kommunala hälso- och sjukvården ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården ska: - vara av god kvalitet med en god hygienisk standard - tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet - bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet - främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen - vara lätt tillgänglig. Socialnämndens vision är skapa en hälsosam och trygg livsmiljö. Insatserna ska präglas av: - Gott bemötande - Tydlighet - Tillgänglighet - Kompetens - God kvalitet Det innebär att varje patient ska genom gott bemötande och tydlighet, ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Hälso- sjukvården ska vara lätt tillgänglig, och det ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Socialförvaltningens mål kännetecknas av bl.a: - respekt för individen, trygghet, och att den enskilde möter kompetent personal - stärka och ta tillvara den enskildes resurser (rehabiliterande arbetssätt) - ge möjlighet att den enskilde kan bo kvar hemma i sin närmiljö - att patienten ska få sina individuella behov tillgodosedda - att patienten ska få den hjälp de behöver inom rimlig tid - utveckla det förebyggande arbetet genom systematisk uppföljning via kvalitetsråd - fortsätta utvecklingen med moderna IT-stöd och teknik som effektivisering Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ytterst är det vårdgivaren d.v.s. Socialnämnden, som är skyldig bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). Socialnämnden ansvarar för att den Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskans ställning i organisationen är tydlig och att det finns förutsättningar för henne att utöva det medicinska ansvaret. 4

5 Socialchef Är närmast ansvarig under socialnämnden. Socialchefen har det yttersta ansvaret för att planera och organisera socialtjänstens verksamhet, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Biträdande socialchef/verksamhetschef enligt HSL Har tillsammans med socialchef ett samlat ledningsansvar så att verksamheten bedriver en god hälso- och sjukvård, med hög kvalitet och patientsäkerhet genom att kontinuerligt samråda med MAS. Biträdande socialchef/verksamhetschef enligt HSL, ansvarar tillsamman med socialchef för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete, ansvarar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs, samt ska löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har medicinskt ledningsansvar och utgör, tillsammans med verksamhetschef enligt HSL, ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården. Ansvaret avser den vård och behandling som ges, samt de krav som ställs på bl.a. att patienten får den hälso- och sjukvård som läkare förordnat om, läkemedelshantering, dokumentation, och informationsöverföring mellan vårdgivare. MAS ska systematiskt arbeta med patientsäkerhet, vårdskador, avvikelsehantering och sprida kunskap om detta, samt bevaka att personalen har den kompetens som behövs utifrån de krav som ställs på verksamheten. MAS ansvarar för uppföljning av patientsäkerhetslagen, upprättar och reviderar riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvården utifrån lagar, författningar och nationella riktlinjer. MAS utreder allvarliga avvikelser och gör, när behov föreligger, anmälningar enligt Lex Maria. MAS har utifrån Patientsäkerhetslag (2010:659) att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsarbetet rapporteras till berörda verksamheter och nämnd. Enhetschefer för kommunal Hälso- och sjukvård, korttids, särskilda boenden, hemtjänst och daglig verksamhet Har ansvar för att alla medarbetare görs delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, samt att leda, utvärdera och förbättra verksamheten. Dessa enhetschefer har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. De ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen ska rapportera risker för vårdskada och händelser som har medfört eller kunnat medföra risk för vårdskada, samt delta i utredningar av dessa. Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsberättelse: Uppföljning enligt föreslagna åtgärder från föregående års patientsäkerhetsberättelse. Avvikelsehantering. I verksamheten analyseras och återkopplas avvikelser regelbundet enligt rutin för avvikelsehantering. Åtgärder diskuteras/utvärderas vid teamträffar, dokumenteras och återkopplats i verksamheten. MAS bedömer om händelsen leder till en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Avvikelsesammanställningar: MAS gör årliga sammanställningar med orsaksanalys gällande typ av avvikelser, vårdskador och vidtagna åtgärder som rapporteras till 5

6 verksamhet och socialnämnd. Kvalitetsmätning: MAS gör årlig mätning gällande förekomst av trycksår, läkemedelsförskrivning, läkemedelsgenomgångar, individuellt utprovade inkontinensprodukter, indikation för kvarliggande kateter, vårdrelaterade infektioner, förekomst av multiresistenta bakterier, diagnostiserad demens m.m. Kvalitetsråd: Kvalitetsråd, under resp. enhetschef, där uppföljningar görs av div. resultat/kvartal (enligt rutiner för egenkontroll) för att i tidigt skede kunna åtgärda identifierade förbättringsbehov. Uppföljning av Lex Maria anmälningar och klagomål Rutin- och strukturträffar: MAS och Verksamhetschef för hälso- och sjukvård har varje månad haft träffar med enhetschefer för HSL-enheten/SÄBO/korttids, där kvalitetsfrågor, rutiner och utbildningsbehov fortlöpande redovisats/diskuterats. Uppföljning genom egenkontroll för ökad patientsäkerhet Egenkontroll som har genomförts under året för ökad patientsäkerhet, samt i vilken omfattning och frekvens: Senior alert: Riskbedömningar, händelser (fall, trycksår, viktkontroller) specifika omvårdnadsordinationer och uppföljningar, har registrerats var 6:e månad eller oftare vid behov för vårdtagare över 65 år i särskilda boenden, ÄO/HO. Palliativa registret: På alla patienter som avlider på våra särskilda boenden inom ÄO och HO, eller i det ordinära boendet, samt korttids, besvaras frågor i registret om vården den sista veckan i livet. BPSD-registret: NPI-skattning görs för personer med BPSD-problematik för att försöka identifiera vad som utlöser problematiken. MAS:s kvalitetsmätning: Årlig sammanställning och analys av olika kvalitetsparametrar. Genomförd i november. Redovisas genom sammanställning i Patientsäkerhetsberättelsen. MAS:s avvikelsesammanställning: Årlig sammanställning med orsaks- och åtgärdsanalys, i dialog med enhetschefer och HSL-personal. Egenkontroll av Basala hygienrutiner och klädregler (BHK): Vårdpersonalen inom SÄBO, korttids och ordinärt boende besvarar en enkät gällande efterlevnad av BHK. Resultat har sammanställts och redovisats för personal, för att öka efterlevnaden av rutinen och förebygga smittspridning. Genomförts 2 ggr under året, vår och höst. Extern hygiengranskning från Vårdhyigen: Genom avtal med Vårdhygien NUS får vi rådgivning inför om- och tillbyggnader av lokaler för våra verksamheter där hälsooch sjukvård bedrivs. Genomförd inför öppning av nytt särskilt boende på Solhaga C. Extern granskning av läkemedelsrum och den kommunala hälso- och sjukvårdens käkemedelshantering. Enligt lag är vi skyldiga till en årlig extern granskning. Genomförd på Solhaga i december. Samverkan för att förebygga vårdskador Extern samverkan Länsrutin för samordnad vårdplanering följs, sker via Prator. Planering pågår gällande ny lag om Samverkan vid Utskrivning. Rutiner för avvikelsehantering mot andra huvudmän - slutenvård, primärvård och dosapotek finns och följs. 6

7 Avstämningsmöten Sjukhuskoordinator vid NUS/ MAR/MAS:ar i Umeå med kranskommuner har genomförts, gällande avvikelser i informationsöverföringen uppkomna mellan huvudmännen. Sker 1 gång/år. Samverkan med Vindelns Hälsocentral: Träffar sker varje vecka för att säkerställa informationsöverföring mellan hälsocentralen och hemsjukvården. KOLA-träffar 2-4 ggr per år. Medverkande är avdelningschef Vindelns hälsocentral, MAS och HSLchef, och/eller verksamhetschef HSL. Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin med symtomskattning och individuellt bedömda provtagningar. Sker inte i den omfattning som skulle behövas p.g.a läkartid. Samverkan med Vårdhygien NUS, för upprättande/revidering av hygienrutiner, utbildningsinsatser somt hygieninventeringar av boendeenheter. Samverkan med Svensk Dos Under året har Svensk Dos blivit ny leverantör för dosdispenserade läkemedel. Nya samverkansrutiner har därför utarbetats. Direktleveransavtal har upprättats. Samverkan med lokalt apotek Samverkan med Läkemedelscentrum, Läkemedelskommittén Västerbottens län för årlig revidering av Generella behandlingsanvisningar och innehåll i basförråd enligt GBA (läkemedel som bekostas av landstinget), samt för revidering av länsgemensam rutin för landsting och kommuner gällande hantering av dosdispenserade läkemedel och Pascal (ordinationsverktyg). Samverkan med Apoteket AB för webb-beställning av GBA-läkemedel. Samverkan med U-Pool apoteksbemanning för extern granskning av läkemedelshantering. Samverkan med Västerbottens läns landsting gällande tandvårdsstöd, nödvändig tandvård. Intern samverkan Avvikelseträffar för enhetschef och HSL-personal sker regelbundet för handläggning av HSL-avvikelser. Teamträffar med olika yrkesfunktioner sker regelbundet i särskilda boenden och v.b. för patienter inskrivna i Hemsjukvården, gällande planering/uppföljning av olika insatser. Rutin och strukturträffar med verksamhetschef för hälso-och sjukvård, MAS, enhetschefer inom särskilt boende, korttids och HSL-enheten. Träffar MAS/enhetschefer hemtjänst. Under större delen av året har enhetschef för en hemtjänstgrupp saknats och endast ersatts av planerare, vilket försvårat regelbundna träffar gällande patientsäkerhetsarbete. Riskanalys Inför större förändringar i verksamheten görs riskanalyser. I Rutin för avvikelsehantering finns beskrivet hur man bedömer om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som kan medföra vårdskada. Detta sker i regelbundna avvikelseträffar. Informationssäkerhet Uppföljningar av informationssäkerheten: På uppdrag av kommunrevisorerna har en extern granskning av informationssäkerheten gjorts av KPMG, gällande socialförvaltningen. Den visade att kommunens dokument inte är aktuella och inte följer gällande lagstiftning. Loggkontroller enligt rutin har inte utförts under året av respektive enhetschef. Granskning i november visade att under januari-maj 2017 hade endast 39 % 7

8 av personal med tillgång till journalsystemet Pulsen Combine lämnat spår efter sig i systemet. All HSL personal dokumenterar, vilket innebär att det är omvårdnadspersonal som i stor utsträckning inte är aktiva i Pulsen. Riskanalys (utifrån revisionsrapportens resultat): Om loggkontroller inte görs enligt rutin finns risk för, dels att information om enskilda patienter kan inhämtas från obehöriga, dels att förutsättningarna för en god och säker vård saknas då behörig personal varken läser eller skriver i Pulsen (varken ger eller får information om de patienter de har att vårda). Vidtagna åtgärder: Händelsestyrd åtgärdsplan har upprättats. Projektgrupp inom förvaltningen utsedd för revidering/upprättande av styrdokument/rutiner gällande informationssäkerheten. Säkerheten i verksamhetssystemet Pulsen bygger på tvåfaktorsinloggning med SITHS-kort i kombination med pinkoder. Policy och rutiner för detta finns. Under hösten påbörjades den nya HSL-journalen med dokumentation enligt ICF/KVÅ. Kollegial granskning av sjukvårdspersonalens journalföring pågår löpande under införandetiden parallellt med kompletterande av dokumentationsrutiner i det nya journalsystemet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Legitimerad personal och övrig vårdpersonal är skyldig att rapportera risker och inträffade avvikelser enligt rutin för avvikelsehantering (fall, läkemedel, rehabilitering, vårdkedjebrister). Vid ingen eller obetydlig avvikelse utreds och vidtas åtgärder direkt av ansvarig legitimerad personal. Vid allvarligare avvikelser/vårdskador utreder MAS direkt för bedömning om ev. Lex Maria-anmälan ska göras. I verksamheten analyseras/återkopplas avvikelser regelbundet vid team/veckoträffar med alla personalkategorier, gällande identifiering av orsaker och beslut om åtgärder, vilka dokumenteras i journal. Hantering av klagomål och synpunkter Om vårdtagare, närstående eller allmänhet uppmärksammar sådant i verksamheten som inte fungerar väl, kan detta rapporteras i vår klagomålshantering. De klagomål och synpunkter som kommer in är viktiga för att kunna förbättra verksamheten. Varje inkommit klagomål hanteras. Information om klagomålshantering finns på kommunens hemsida. Klagomål gällande hälso- och sjukvård handläggs av MAS. Händelse eller riskanalys utförs i dialog med berörda. MAS utreder om ärendet föranleder en Lex Maria anmälan till IVO. Åtgärder föreslås och vidtas. Sammanställning återrapporteras till patient och/eller närstående. Inför den årliga patientsäkerhetsberättelsen gör MAS en sammanställning av inkomna klagomål för att kunna se eventuella mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet och föreslå förbättringsåtgärder. Årlig sammanställning redovisas till nämnden. Samverkan med patienter och närstående Ankomstsamtal sker med samtliga vårdtagare och/eller närstående vid inflyttning. Information ges om kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjuk- 8

9 gymnast. Egna synpunkter och önskemål efterfrågas och dokumenteras. Vårdtagare/närstående informeras om de nationella kvalitetsregistren. Samtycke efterfrågas gällande informationsöverföring mellan vårdgivare/apotek/tandvård/kvalitetsregister. Närstående informeras kring kvalitetsarbete, omvårdnads- och rehabiliteringsplaner, läkemedelsgenomgångar m.m. samt informeras kontinuerligt om patientens hälsotillstånd/förändringar i hälsotillstånd. Vårdtagaren/närstående erbjuds närvara vid upprättande och uppföljningar av genomförandeplan, samt lämna synpunkter i samband med Lex Maria utredningar. Boende och/eller närstående kan efter eget önskemål aktualisera en träff med exempelvis verksamhetens chef, kontaktperson, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, verksamhetschef och MAS. Rutin för brytpunktssamtal finns. Där erbjuds närstående delta, eller lämna synpunkter och få ta del av läkarens bedömning av den fortsatta vården. Närstående erbjuds ett efterlevandesamtal efter att en närstående avlidit. Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts år 2017 Kvalitetsråd Fortsatt strukturerad kvalitetsuppföljning kvartalsvis genom kvalitetsråd. På ett av våra boenden har dock kvalitetsråden inte fungerat tillfredsställande under året p.g.a. täta byten av enhetschefer på boendet, vilka inte hunnit komma in i arbetssättet. Förbättrat arbete i den vårdpreventiva arbetsprocessen efter införande av ny plattform i Senior alert En överskådlig enhetsöversikt, som ger bättre överblick över alla personer på respektive enhet, har ökat förståelsen för arbetssättet i Senior alert. Övergång från dosrecept till ordinationshandling för dospatienter Tydligare medicinlistor som är lättare att tolka för delegerad personal. Säkrare och effektivare delegeringshantering Utarbetats nytt utbildningsmaterial för delegering av läkemedelsuppgifter. Effektiviserat delegeringshanteringen med utbildningsmaterial och kunskapstester via kommunens hemsida/personalsidor, istället för manuellt på pappersdokument. Infört ny HSL-journal med ICF/KVÅ Nya HSL-journalen Pulsen combine i skarp drift sedan 1 oktober. Strukturerad dokumentation enligt ICF/KVÅ. Lathundar och rutiner för detta har utarbetats. Superanvändare för resp. HSL-yrkeskategori har utbildats i ICF/KVÅ för att tillsammans med kommunens systemförvaltare och Pulsen, bygga en ny struktur av HSLjournal. Dessa har sedan utbildat all HSL-personal i HSL-journalens alla delar. Hälsoärenden för alla patienter inom respektive problemområde har upprättats. Utbildningar Superanvändarna och systemförvaltare har utbildat enhetschefer och dokumentationsombud (usk:or) för vidare spridning till övrig omvårdnadspersonal, i de delar av HSLjournalen som omvårdnadspersonalen ska kunna hantera. 9

10 Reviderade rutiner Under året har rutin för NPI-skattning vid demensproblematik/hot- och våld händelser vid BPSD-problematik fötydligats, för att i större utsträckning kunna skriva individuella bemötande- och aktivitetsplaner för demenssjuka med BPSD-problematik. Utarbetat nya rutiner för delegering av läkemedelsuppgifter. Blankett Personligt hygienansvar, som skrivs på vid anställning, har reviderats utifrån Riktlinjer för att undvika vårdrelaterade infektioner, som utarbetats i dialog med Vårdhygien. HLR-bedömning Avvikelsehantering Checklista Förberedelser inför kvalitetsråd Resultat som uppnåtts BPSD-registret Minskning av registreringar i BPSD-registret från 2 till 0 personer. Registrets verktyg, NPI-skattning, har dock gjorts på några enstaka personer med BPSD-problematik, där bemötande och aktivitetsplaner upprättats och utvärderats. Palliativa registret 100 % av de som avlidit på våra enheter har registrerats. Måttligt försämrat resultat gällande brytpunktsbedömning och symtomlindring Validerad smärtskattning minskat från 65 % till 40 %. Dock 90 % lindrade från smärta. Senior alert Mål att 100 % av brukare i SÄBO ska ha aktuella riskbedömningar var 6:e månad i Senior alert: Har under året varierat mellan 52 % %. Under vissa perioder av året har uppföljningar och planerade åtgärder på nya riskbedömningar inte kunnat utföras då det saknats kontinuitet i sjuksköterskegruppen på respektive boende. Mål att 100 % av brukare i SÄBO ska ha fått ordinerade förebyggande åtgärder vid identifierade risker: 95 % har fått ordinerade förebyggande åtgärder vid risk. Mål att 100 % av ordinerade förebyggande åtgärder blivit utförda: 59 % utförda. Mål att minska antalet personer med risk för undernäring: Andelen personer i SÄBO med BMI <22 har minskat från 43 % till 35 %. Mål att minska andelen personer med trycksår: Andelen personer i SÄBO med trycksår har ökat från 6 % till 10 %. Mål att minska fallen i SÄBO: Ökat från 1,6 fallavvikelser/plats till 1,8. Inga allvarliga allvarliga fallavvikelser Läkemedel Mål att minska läkemedelavvikelser: Antalet läkemedelsavvikelser/plats och år i SÄBO/HO minskat från 1,6/plats till 1,3. I hemsjukvården finns ingen tillförlitlig statistik då avvikelsehanteringen inte fungerat p.g.a. frånvaro av enhetschef under lång tid. 10

11 Antalet läkemedelsavvikelser där Waran varit involverat har minskat från 10 till 6 på SÄBO Förskrivning av Neuroleptika har minska inom samtliga enheter SÄBO/Hemsjukvård Totalt inom SÄBO/HSV har gruppen 1-5 stående läkemedel ökat från 25 % till 33 %, samtidigt som gruppen > 10 stående läkemedel minskat från 33 % till 20 %. Basala hygienrutiner och klädregler Efterlevnaden av basala hygienrutiner har inte förbättrats. Klagomål: 0 Lex Maria: 0 Övergripande strategier och planerade åtgärder för 2018 Fungerande kvalitetsråd på samtliga särskilda boenden (planering/genomförande/uppföljning av handlingsplaner). Förbättrat arbetsflöde enligt rutin för avvikelsehantering, även under sommarmånaderna. Minskning av trycksår genom systematiskt arbete i Senior alert, beaktande av andra förebyggande insatser utöver trycksårsmadrasser. Förbättrad uppföljning av utförda planerade förebyggande åtgärder via Senior alert. Förbättrad efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler efter genomgång och underskrift av Personligt hygienansvar. Förbättrade resultat i Palliativa registret, bl.a. validerad smärtskattning. Utökad användning av BPSD-registret genom utbildning av fler BPSDadministratörer. Ökning av NPI-skattningar vid BPSD-problematik. Utökning av strukturerade läkemedelsgenomgångar i SÄBO. Revidera rutiner för informationssäkerhet och loggkontroller. Utföra loggkontroller i Pulsen och NPÖ. 11