Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(4) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Ansökan om medfinansiering från länsplanen OFB KS för ombyggnad av korsningen AU E 16/Nybrogatan, Falu kommun RD 2014/61 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Avslå ansökan om medfinansiering från länsplan för regional transportinfrastruktur Ärende bifogas. 5. Beslut om 2:a vice ordförande Region Dalarna OFB CL RD 2014/194 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Gunnar Barke (S) väljs till 2:a vice ordförande i Region Dalarna under förutsättning att landstingsfullmäktige den 27/ fattar likalydande beslut. 2. Beslutet gäller from 1 oktober 2016 fram till innevarande mandatperiods slut. Muntlig information.

2 2(4) 6. Direktionens valärende: fyllnadsval till styrelsen i AU MH Kommunernas Hus AB RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Gunnar Barke (S) väljs till ledamot i styrelsen i Kommunernas Hus AB under förutsättning att landstingsfullmäktige den 27/ fattar beslut om att utse Gunnar Barke till 2:a vice ordförande i Region Dalarna. Muntlig information 7. Direktionens valärende: Förändring av rådsnamn CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rådet för demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet byter namn till Rådet för hållbar utveckling. Muntlig information 8. Förslag om allmän trafikplikt för förändringar i stråktrafiken OFB HJ RD 2016/126 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet lämnar ärendet till direktionen utan eget förslag. Ärende bifogas.

3 3(4) 9. Projektärenden OFB EB RD U AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta bevilja nedanstående projekt medfinansiering Diarienr Projekt Sökande Belopp U 2016/21 Pilotprojekt för integrering av nyanlända hos industri- och byggföretag U 2016/19 IFS 2.0 Almi Företagspartner GävleDala IUC Dalarna AB U 2016/20 The Bioeconomy, Region Dalarna -delen Region Värmland U 2016/27 Geologiskt arv i Inre Skandinavien GEARS Sveriges Geologiska U ndersökning U 2016/25 KATIS Jernkontoret / Triple Steelix U 2016/26 Gamification of Dalarna, steg 1-teknisk plattform och organisering Region Dalarna U 2016/23 Stålindustrins Forskarskola Högskolan Dalarna U 2016/24 Idre SapmiLodge Idre Sapmi ek. förening U 2016/17 Regionbildning fas 1 Landstinget Dalarna Besluten gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas 10. Förslag till yttrande över Indelningskommitténs OFB GC delbetänkande (SoU 2016:48) AU RD 2016/17 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Förslag till yttrande över Indelningskommitténs delbetänkande godkänns Remissvar bifogas Överläggningsärenden 11. Regional systemanalys som underlag inför OFB KS transportinfrastrukturplaneringen AU RD 2016/125 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Ärende bifogas.

4 4(4) 12. Dalarna i Almedalen 2016 OFB STM AU RD 2015/177 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Ärende bifogas 13. Remissvar över SOU 2016:27 som ett brev på posten OFB LF RD 2016/124 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Remissvar bifogas 14. Remissvar Energimyndighetens förslag till föreskrifter AU AL om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning RD 2016/124 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Remissvar bifogas 15. Regiondirektörens rapport TO Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärende bifogas 16. Delegationsbeslut och anmälningar Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 17. Övriga ärenden

5 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2014/61 Ansökan om medfinansiering från länsplan för regional transportinfrastruktur för ombyggnation av korsningen E 16/Nybrogatan, Falu kommun Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Avslå ansökan om medfinansiering från länsplan för regional transportinfrastruktur Sammanfattning av ärendet Ärendet återremitterades vid Direktionen med motivet att ärendet skulle beredas ytterligare av Rådet för kommunikationer och infrastruktur, innan beslut fattas. I samband med etableringen av EcoDataCenter i Falun, på området bredvid kraftvärmeverket, behöver en ny anslutning mot E16 anläggas vid Nybrogatan för att klara av trafiken till och från hallarna. Den nya korsningen förbättrar även tillgängligheten till kraftvärmeverket och dess transporter samt för busstrafiken till och från Dalatrafiks bussdepå, som idag endast har en oreglerad trevägskorsning mot länsväg 293 (Falun-N Amsberg) som tillfart till området. Under 2014 gjordes en åtgärdsvalsstudie för E16 genom Falun och under 2016 ska Trafikverket genomföra en planläggningsprocess för att bygga de två korsningarna som i samråd med Falu kommun, prioriterades högst i åtgärdsvalsstudien; E16/Regementsvägen och E16/Norra Järnvägsgatan. I nämnda åtgärdsvalsstudie har kommunen i tredje hand prioriterat korsningen E16/Nybrogatan. Den behöver utökas med ytterligare ett ben, till en fyrvägskorsning. Den bästa utformningen, bedömer kommunen, är att göra en Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

6 2(2) cirkulationsplats. E16 är en nationell stamväg som i första hand ska finansieras via den nationella transportplanen, men Trafikverket har dock beslutat att inte avsätta ytterligare medel, utöver de ovan beslutade/högst prioriterade, för en ombyggnation av korsningen E 16/Nybrogatan. Totalkostnaden för en cirkulationsplats är beräknad till ca 12 mkr. Falu kommun ansöker om medfinansiering ur länsplanen på 4 mkr för ombyggnationen av korsningen E16/Nybrogatan. Beslutsunderlag Vid den Åtgärdsvalsstudie som Trafikverket gjorde 2014 i samverkan med Falu kommun m fl för E 16 genom/förbi Falun, prioriterades utifrån trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet, två korsningar högst; E 16/Norra Järnvägsgatan och E 16/Regementsvägen. Trafikverket har bedömt att en ombyggnad av korsningen E 16/Nybrogatan inte är motiverad utifrån tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Trafikverket anser vidare att åtgärden främst är en kommunal angelägenhet/etablering och utvecklingsfråga och därför beslutat att inte avsätta medel från nationell transportplan. Ärendet har (efter återremiss vid Direktionen ) beretts ytterligare i Rådet för kommunikationer och infrastruktur. Rådet anser att en etablering av EcoDataCenter är viktig ur ett regionalt perspektiv. Det är vidare positivt ur ett tillgänglighetsperspektiv att transporterna till och från Kraftvärmeverket och Dalatrafiks bussdepå kan ansluta i den nya korsningen. Rådet gör dock en samlad bedömning att det utifrån ett relativt lågt trafikflöde och ett tillgänglighets- och trafiksäkerhetsperspektiv, inte finns tillräckligt starka motiv för att tillstyrka en medfinansiering. Därutöver är det ekonomiska utrymmet i länsplanen för 2016 och 2017 fulltecknat (överbudgeterat). En medfinansiering av en tillkommande åtgärd (ej tidigare prioriterad i länsplanen), kan således medföra att annan prioriterad åtgärd i länsplanen senareläggs. Region Dalarna föreslår därför att avslå Falu kommuns ansökan vad avser medfinansiering från länsplanen för en ombyggnad av korsningen E 16/Nybrogatan. Kent Söderlund

7 REGION DAL 'RNA TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Datum Diarienummer Håkan Jans son RD 2016/ Arbetsutskottet Förslag om allmän trafikplikt för förändringar i stråktrafiken Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att besluta om allmän trafikplikt för rationaliserande förändringar i stråktrafiken. Inledning Utifrån diskussioner i kollektivtrafikrådet om effektiviseringar i kollektivtrafiken samt önskemål från kommuner och landstinget om reducerade kostnader beskrivs här fortsatt utveckling av nuvarande stråktrafik. Utgångspunkten är att nuvarande trafiklösningar skall kunna rationaliseras och effektiviseras utifrån den trafikuppgift som länets ägare har kommit överens om i Trafikförsötjningsprogrammet. När det nya trafiksystemet startade i augusti 2014 upptäcktes att systemet behövde monteras ihop med mer trafik. Den trafik som under hösten 2014 startade och som sedan kompletterades ytterligare skapade en trafikvolym som blev något för stor. Den överkapaciteten kan reduceras och lösningar för det presenteras i den utredning som föreli gg er. Förändringarna är så pass stora att beslut om trafikplikt bör fattas för den nya trafikstrukturen.

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 REGION DAL RNA TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Eric Boo eric. Datum Direktionen Projektärenden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta bevilja medfinansiering av följande projekt. Diarienr Projekt Sökande Belopp U 2016/21 Pilotprojekt för integrering av nyanlända hos industri- och byggföretag IUC Dalarna AB U 2016/19 IFS 2.0 Almi Företagspartner GävleDala U 2016/20 The Bioeconomy, Region Dalarna -delen Region Värmland U 2016/27 Geologiskt arv i Inre Skandinavien GEARS Sveriges Geologiska Undersökning U 2016/25 KATTS Jemkontoret / Triple Steelix U 2016/26 Gamification of Dalarna, steg 1-teknisk plattform och organisering Region Dalarna U 2016/23 Stålindustrins Forskarskola Högskolan Dalarna U 2016/24 Idre SapmiLodge Idre Sapmi ek. förening U 2016/17 Regionbildning fas 1 Landstinget Dalarna Beslutsunderlag Beslutsförslag bifogas.

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Handläggare Göran Carlsson Remissvar Datum Sida 1(16) Diarienummer Dnr RD 2016/17 Finansdepartementet Svar på remiss från Finansdepartementet: Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48), Fi2016/02568/K Sammanfattning Ja till Svealands län och landsting som decentraliserar makt och resurser Region Dalarnas (RD) sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag om att bilda ett nytt landsting i Svealands län 2019 är att det finns bärande skäl för att genomföra förslaget och att det medför bestående fördelar i enlighet med indelningslagens krav. RD instämmer i att den föreslagna geografin för Svealands läns landsting, i en nationell avvägning, är en god utgångspunkt för det kommande landstinget. Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län bildar ett nytt län och ett nytt landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna.rd ser fram mot att få vara en del av det arbetet. Under mer än 20 år har staten, näringslivet och civilsamhället successivt omorganiserat sig i regioner större än dagens små län. Det har lett till en oacceptabel asymmetri, som gör att de tre stora länen har andra förutsättningar än de 18 mindre länen. Reformeringen av samhällsorganisationen på regional nivå behöver fullföljas. Frågan har diskuterats under lång tid. Genom utredningar, dialoger och remissvar, t ex på Ansvarskommitténs betänkande, har en majoritet av berörda intressenter ställt sig bakom behovet av en reform. RD delar regeringens utgångspunkter i direktiven och fokuserar därför detta remissvar på hur reformen på bästa sätt genomförs. RD delar kommitténs analys att sex jämnstarka regioner, med kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare är rätt väg att gå.

48 2(16) Regeringen bör vara tydlig och i kommande proposition lägga fast att i ett andra steg 2023 ska reformen fullföljas så att Sverige då blir indelat i totalt sex län samt att relevanta statliga myndigheter ska följa landstingsindelningens båda steg. God granne Svealands län kommer att gränsa till samtliga föreslagna län utom Skåne/Blekinge. Detta gör att det är väsentligt att bygga upp goda grannrelationer inom alla samhällsområden. RD konstaterar att Svealands län kommer att ha den för länet sannolikt viktigaste tillväxtfaktorn Stockholm utanför länet. Detta kommer att kräva speciella arrangemang för att koppla samman Svealands län med Stockholms län inom t ex infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och arbetsmarknad. Hälso- och sjukvården behöver en större organisation Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt i större demokratiskt styrda landsting än i dagens samverkansnämnder. De förhandlingslösningar som nämnden kan åstadkomma är inte tillräckligt kraftfulla för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Regionens storlek är viktig för möjligheten att ta ett samlat ansvar för hela vårdkedjan inklusive den högspecialiserade vården. Ökad kunskap, demografisk förändring och ökade krav från medborgarna innebär att vården framöver också kommer att behöva genomföra stora investeringar. Små landsting har ett litet befolkningsunderlag och därmed en för liten ekonomi för att klara dessa framtida stora investeringsbehov. I dessa och andra välfärdsfrågor är samspelet med kommunerna en viktig framgångsfaktor. Stärkt kapacitet för forskning och utveckling Det föreslagna Svealands län kommer att innehålla många starka företag, lärosäten och en hälso- och sjukvård med sammantaget en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. Genom ett strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete inom det nya länet kommer en kraftsamling av resurser att främja en hållbar tillväxt än bättre än i dagens mindre län och landsting. RD anser att detta ger ökade möjligheter att stärka näringslivets utveckling i hela det nya länet. Demokratin kan utvecklas En av de viktigaste utgångspunkterna för en fortsatt reformering är, som kommittén tydligt redovisar, att gå från indirekt valda till direkt valda beslutsorgan. Dagens gränsöverskridande beslutsformer inom t ex sjukvårdsregionerna och infrastrukturplaneringen kommer att i allt väsentligt ersättas av beslut i ett direktvalt fullmäktige. Detta är ett viktigt steg för att stärka demokratin. Vi är väl medvetna om de utmaningar som en större geografi innebär. De förtroendevalda måste vara tillräckligt många, representativa och geografiskt spridda för att skapa en bred kontaktyta gentemot kommuner, näringsliv, civilsamhälle och enskilda medborgare.

49 3(16) Organisering med nämnder och beredningar som, inom sina mandat, får ansvar för geografiska delar av det nya länet kan bidra till närhet och tydliga kopplingar till det nya landstinget. RD menar att större regioner innebär att det nya landstinget i Svealand får en kraftfullare röst nationellt och internationellt. Det nya länet får också en ökad samlad kapacitet när det gäller att t ex skapa effektiv sjukvård och kollektivtrafik och att uppnå önskade resultat. Landstinget ska ha det regionala utvecklingsansvaret Ett viktigt skäl för RD att bejaka bildandet av nya län är att den politiska nivån i form av de nya landstingen även fortsättningsvis får statens förtroende att leda det regionala utvecklingsarbetet och ta det territoriella ansvaret. RD tillstyrker Indelningskommitténs förslag om att det är landstingen som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. Enligt kommittén ska landstingen framöver åläggas detta ansvar. RD menar att detta är ett klokt förslag som tydliggör att detta uppdrag kommer från staten. Kommunernas insatser och betydelse i det regionala utvecklingsarbetet kan inte nog understrykas. Samspelet med de drygt 60 kommuner som kommer att finnas i länet kräver nya arbetsformer och en ny organisering. Större och bredare uppdrag Region Skåne och Västra Götalandsregionen har visat att den regionala politiska nivån är både beredd och kapabel att axla ansvar som traditionellt funnits i staten. RD bör få möjlighet att på regional politisk nivå ta ansvar för frågor inom fler politikområden. Vi menar att infrastruktur i vägar, järnvägar och bredband, liksom delar av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på områden som vi kan diskutera. Flerkärnig förvaltningsstruktur I det nya länet kommer såväl landstingets förvaltningsorganisation som länsstyrelsen och berörda sektorsmyndigheter med regional organisering att behöva välja lokaliseringsorter. LD menar att samtliga dessa processer bör ske i ett sammanhang. Även om olika organ fattar formella beslut så bör i första hand regeringen och kommande indelningsdelegerade föra nära överläggningar för att bästa resultat ska uppnås. Finansieringsprincipen gäller Finansieringsprincipen ska gälla också en reform som denna. De merkostnader som uppkommer enligt förslaget ska enligt RD:s uppfattning finansieras av staten. Det är inte rimligt att de förändringar som genomförs genom riksdags- och regeringsbeslut ska belasta den del av befolkningen som finns i det föreslagna Svealand. Vi förutser att staten för dialog med de kommande landstingen om att tillföra ytterligare resurser för att underlätta processen.

50 4(16) Klargör roller på regional nivå Kommittén måste i sitt fortsatta arbete söka lösningar för att dels ge de nya landstingen ett tydligt mandat att leda utvecklingen inom sitt territorium och dels säkerställa att myndigheterna, inklusive länsstyrelsen, ges en ny roll på den regionala spelplanen. Vår uppfattning är att nya roller, samspel och samverkan måste utformas med utgångspunkt i den nya situationen. Från RD välkomnar vi en fortsatt öppen och framåtsyftande dialog med kommittén i denna centrala fråga under det kommande arbetet. Nytt begrepp i stället för landsting? Begreppet region är etablerat för de landsting som övertagit det regionala utvecklingsansvaret, inte minst i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Numera är det endast vid allmänna val som begreppet landsting används för den regionala politiska nivån. För Svealands län skulle det som kommittén benämner Svealands läns landsting i stället med detta förslag komma att heta Region Svealand.

51 5(16) Inledning Region Dalarna (RD) har av regeringen beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat betänkande. Remissarbetet har bedrivits gemensamt av de sex regionerna/landstingen som föreslås ingå i det kommande landstinget i Svealands län. I vart och ett av de nuvarande länen har dialog också förts med kommuner och andra intressenter. RD delar regeringens utgångspunkter i direktiven och fokuserar därför detta remissvar på de frågeställningar som gäller hur reformen på bästa sätt genomförs. Inledningsvis vill RD uttrycka sin uppskattning över det öppna arbetssätt som Indelningskommittén valt; genom en bred dialog har berörda löpande kunnat tillföra fakta och argument som bidragit till en bra diskussion och ett välformulerat delbetänkande. RD ser fram mot att fortsatt också få möjlighet att bidra till kommitténs arbete inför slutbetänkandet. Övergripande ställningstaganden Fullfölj reformeringen av den regionala samhällsorganisationen Under mer än 20 år har staten, näringslivet och civilsamhället successivt omorganiserat sig i regioner som i de allra flesta fall är betydligt större än dagens små län. RD konstaterar, liksom Indelningskommittén, att reformeringen av samhällsorganisationen på regional nivå behöver fullföljas. De reformer som genomförts under de senaste 20 åren har lett till en oacceptabel asymmetri, som gör att de tre stora länen har andra förutsättningar än de 18 mindre länen. Även utvecklingen inom staten har lett till att dagens län inte längre utgör en ändamålsenlig geografi för samhällsindelningen på regional nivå. Frågan har diskuterats under lång tid, det är inte en ny fråga. Genom utredningar, dialoger och remissvar, t ex på Ansvarskommitténs betänkande, har en majoritet av berörda intressenter ställt sig bakom en reform i den riktning som Indelningskommittén nu utarbetar. Ja till ett nytt landsting i det föreslagna Svealands län som decentraliserar makt och resurser RD delar kommitténs analys att sex jämnstarka regioner, men kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare är rätt väg att gå. Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län går samman och bildar ett nytt gemensamt län och ett landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. RD ser fram mot att få delta i det arbetet.

52 6(16) RD:s sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag när det gäller att bilda ett nytt landsting i Svealands län 2019 är att det finns objektivt bärande skäl för att genomföra förslaget och att det medför bestående fördelar i enlighet med indelningslagens krav. Synpunkter på skrivningar i delbetänkandet Tillväxt och välfärd RD instämmer i Indelningskommitténs bedömningar när det gäller den framtida strukturen på den regionala politiska nivån. För att hela landet ska bidra till en hållbar tillväxt är ett sammanhållet ansvar för den territoriella utvecklingen en fråga som bör ligga på den politiska nivån, dvs. hos landstinget. Landstinget har ett territoriellt uppdrag kopplat till den befolkning som finns i området och kan därmed i allmänna val ställas till ansvar för den utveckling som sker i det berörda territoriet. Det är också i landstinget som en mycket stor del av välfärdsproduktionen, i form av t ex hälso- och sjukvård, tillgänglighet/kollektivtrafik och kultur äger rum. Det innebär att landstinget har uppdrag som innebär både att åstadkomma en hållbar tillväxt, att utveckla välfärden och att utveckla den regionala attraktiviteten. I delbetänkandets avsnitt diskuteras att landstingen måste kunna leverera de välfärdstjänster medborgarna förväntar sig. RD menar att detta är ett allt för snävt synsätt. De nya landstingen har också liksom dagens olika regionala politiska organ ett uppdrag att utveckla det territorium som omfattas. Detta uppdrag måste också synliggöras och ges kapacitet i det nya landstinget. Hälso- och sjukvård Det är en stor utmaning för hälso- och sjukvården att se till att den senaste och bästa kunskapen kommer till användning i hela landet. Den nationella samordning som nu utvecklas förutsätter att kunskapsorganisationen i varje landsting har kapacitet och kompetens att medverka i implementering, uppföljning och förbättringsarbeten, vilket underlättas av större regioner. RD instämmer därför i Indelningskommittén slutsatser när det gäller Hälso- och sjukvårdens behov av befolkningsmässigt större regioner. Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt i större demokratiskt styrda landsting än i de samverkansnämnder som i dag är plattform för storregionalt utvecklingsarbete. De förhandlingslösningar som nämnden kan åstadkomma är inte tillräckligt kraftfulla för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Dagens modell med samverkansnämnder, i vårt fall med sex andra landsting, innebär att det är en bitvis lång process, som hela tiden måste ske i två steg eftersom vart och ett av landstingen måste fatta beslut även för egen del. I ett Svealands läns landsting skulle denna

53 7(16) process äga rum i en organisation och därmed kunna ske enklare, samtidigt som transparensen ökar och det politiska ansvaret blir tydligt. Ökad kunskap, demografisk förändring och ökade krav från medborgarna innebär att vården framöver också kommer att behöva genomföra stora investeringar. Inte minst digitaliseringen av vården är en stor utmaning de kommande åren. Små landsting har ett litet befolkningsunderlag och därmed en för liten ekonomi för att klara dessa framtida stora investeringsbehov. Med dagens struktur skulle investeringarna behöva samordnas över landstingsgränser för att bli maximalt effektiva, vilket som beskrivits ovan riskerar en långsammare och mindre transparent process. Regionens storlek är viktig för möjligheten att ta ett samlat ansvar för hela vårdkedjan inklusive den högspecialiserade vården. Ett fortsatt behov av koncentration av högspecialiserad vård för tillgång till resurser, kompetens och teknik kan inte underskattas och ställer krav på en ny regionstruktur. Ett samlat ansvar för hela vårdkedjan gäller också för behovet av en omstrukturering i motsatt riktning, med en utbyggd närsjukvård med brett specialiststöd och ett stärkande av primärvården, hemsjukvård och äldreomsorgen. På så sätt får vi likvärdig service i hela landet och tillgång till god vård i hela regionen. RD ser fram mot en djupare analys av dessa och andra frågor kopplade till hälso- och sjukvården i kommitténs fortsatta arbete. Stärkt kapacitet för forskning och utveckling Det föreslagna Svealands län kommer att innehålla många starka företag, lärosäten och en hälso- och sjukvård med sammantaget en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. Stora multinationella företag med stor forsknings- och utvecklingskapacitet, små och medelstora innovationsföretag, liksom upparbetade innovationssystem och kluster utgör en god plattform. Såväl anrika som nyare lärosäten runt om i det föreslagna länet tillför innovationskraft, liksom de FoU-satsningar som sker inom dagens landsting och regioner. Genom en större samlad kapacitet kan det nya landstinget leda ett mer strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete som främjar en hållbar tillväxt än bättre än i dagens mindre län och landsting. RD anser att detta ger ökade möjligheter att stärka näringslivets utveckling i hela det nya länet. Demokrati En av de viktigaste utgångspunkterna för en fortsatt reformering är, som kommittén tydligt redovisar, att gå från indirekt valda till direkt valda beslutsorgan. RD vill framhålla att transparens, insyn och ansvarsutkrävande i såväl beredningsprocesser som formella beslut ökar i ett landstingsfullmäktige i stället för i indirekt valda organ. Dagens gränsöverskridande beslutsformer inom t ex sjukvårdsregionerna och infrastrukturplaneringen kommer att i allt

54 8(16) väsentligt ersättas av beslut i ett direktvalt fullmäktige. Detta är ett viktigt steg för att stärka demokratin. RD menar att större regioner innebär att det nya landstinget i Svealand får en kraftfullare röst nationellt och internationellt. Det nya länet får också en ökad samlad kapacitet när det gäller att t ex skapa effektiv sjukvård och kollektivtrafik och att uppnå önskade resultat. När vi tar del av de utvärderingar som gjorts av Västra Götalandsregionen och Region Skåne ser vi att utvecklingen över tid blir mer positiv. Medborgarna ger betydligt bättre omdömen om den regionala demokratin i dag än när regionförsöken startade. Fler är intresserade av regionala frågor, fler anser att de har möjlighet att påverka besluten och fler har förtroende för hur regionens politiker sköter sitt uppdrag. Landstingens demokratiutmaningar finns redan i dag, vilket kommittén konstaterar. Men den största verksamhetsfrågan hälsooch sjukvården bedöms ofta som en av de tre viktigaste i opinionsundersökningar. Genom aktivt arbete med att föra dialog med medborgarna om sjukvårdens utveckling har många landsting fått en högre profil, vilket stärker demokratin. Vi menar också att ett större landsting med ett vidgat uppdrag kan leda till ett ökat intresse och engagemang hos medborgarna för samhällsfrågor som avgörs på regional politisk nivå. RD och övriga landsting/regioner som föreslås ingå i det nya landstinget i Svealand är väl medvetna om de utmaningar som en större geografi och ett färre antal fullmäktigeledamöter i förhållande till befolkningens storlek innebär. De förtroendevalda måste vara tillräckligt många, representativa och geografiskt spridda för att skapa en bred kontaktyta gentemot kommuner, näringsliv, civilsamhälle och enskilda medborgare. Organisering med nämnder och beredningar som inom sina mandat får ansvar för geografiska delar av det nya länet kan bidra till närhet och tydligare kopplingar till det nya landstinget. De nya regionerna behöver dessutom skapa goda förutsättningar för att de förtroendevalda ska kunna företräda medborgarna. Nya arbetsformer, som användande av ny teknik, digitala möten, sociala medier mm på ett öppet och innovativt sätt behöver prövas för att den regionala nivån ska komma närmare medborgare och intressenter, samtidigt som organisationen är effektiv. Kommunerna som medspelare Kommunernas insatser och betydelse såväl inom det regionala utvecklingsarbetet som inom välfärdsområdet kan inte nog understrykas. Samspelet med de drygt 60 kommuner som kommer att finnas i länet kräver nya arbetsformer och en ny organisering. Detta är en viktig och central fråga som måste diskuteras och beslutas av det nya landstinget i samråd med kommunerna. Denna process måste genomföras parallellt med att det nya landstinget tar form, så att samspelet mellan kommuner och landsting säkerställs i den nya organisationen.

55 9(16) RD menar att de förutsättningar som kommer att gälla i Svealands län sätter ramarna för hur samspelet mellan landsting och kommuner ska byggas upp. De utvärderingar som gjorts i Västra Götalandsregionen visar att mindre kommuner fått ett större inflytande i den större regionen. I det nya landstinget är samspelet med kommunerna, inte minst de små, en av de viktigaste uppgifterna för att skapa legitimitet och gemensam utvecklingskraft. Likaså måste de skilda förutsättningarna i de olika delarna av det nya länet beaktas. Geografin för Svealands län Ja till Svealands län som decentraliserar makt och resurser Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län går samman och bildar ett nytt gemensamt län och ett landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. Det finns i dag ett utvecklat samarbete inom hela (sjukvården) eller delar (infrastruktur, kollektivtrafik, kultur, strukturfonder) av den tänkta Svealandsregionen. RD instämmer i att den föreslagna geografin för Svealands läns landsting, i en nationell avvägning, är en god utgångspunkt för det kommande landstinget. Det nya landstinget blir ett av sex jämnstarka, med kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare. Koppling till Stockholm och övriga grannar Svealands län kommer att gränsa till samtliga föreslagna län utom Skåne/Blekinge. Detta centrala läge gör att Svealands län och dess landsting ser det som väsentligt att bygga upp goda grannrelationer inom alla samhällsområden. Idag finns starka kopplingar i både norr, öster, väster och söder. RD ser att dessa även framöver behöver vara starka. Med nya län kommer antalet gränser att minska radikalt. Så kommer t ex det föreslagna Västra Götalands län att ha en i stället för dagens tre gränsrelationer till det föreslagna Svealands län. De gränser som trots allt kommer att finnas mellan de nya större länen ska betyda så lite som möjligt i vardagen för människor, civilsamhälle och företag. Indelningskommittén redovisar på flera ställen i betänkandet Svealands läns kopplingar till Stockholm och utvecklingen i huvudstadsregionen. Redan i dag är Stockholm den kanske enskilt viktigaste relationen för många företag, medborgare, civilsamhället och offentliga organ i alla de sex län som är tänkta att ingå i Svealands län. RD kan konstatera att Svealands län kommer att ha den för länet sannolikt viktigaste tillväxtfaktorn Stockholm utanför länet. Detta kommer att kräva speciella arrangemang för att koppla samman Svealands län med Stockholms län, så att t ex de starka samarbeten som under lång tid byggts upp inom infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och arbetsmarknad kan utvecklas ytterligare. RD menar att Stockholm med sin storlek och nationella huvudstadsfunktion bör utgöra ett eget län (ev. inklusive Gotland).

56 10(16) Även om också alternativ som inkluderat delar av Svealands län i ett större Stockholms län har förts fram, så ökar samstämmigheten mellan administrativt och funktionellt när Svealands län som en part kan föra dialog om olika utvecklingsinsatser med Stockholms län. Vi menar att detta också kommer att stärka utvecklingen i Stockholms län. Mot denna bakgrund kan RD inte se att det argument som kommittén för fram om att skapa en stark region mellan Stockholm och Västra Götalandsregionen är i fokus för det kommande Svealands län. Det är i stället att bygga upp den egna styrkan i en flerkärnig struktur och att med den som bas i symbios med Stockholms län och övriga grannar utveckla Sverige. Bildandet av Svealands läns landsting Ekonomiskt underlag viktiga komponenter saknas RD delar kommitténs beskrivning av de senaste årens ekonomiska utveckling, där skillnader mellan landstingens ekonomiska resultat har skapat skillnader i möjligheterna att möta framtida ekonomiska utmaningar. Samtidigt pågår olika processer som gör att situationen om några år kan se annorlunda ut än den som kommittén refererar till. Enligt vår uppfattning hade det varit till hjälp att redovisa fler pro forma siffror än skattesats, soliditet, etc. Till exempel visar det använda nyckeltalet finansnetto mycket lite om landstingens finansiella status. Vi saknar t ex siffror om kommande sammanlagd omslutning, utgifter för hälso- och sjukvård och andra verksamheter. Genom att bilda större enheter skapas nya förutsättningar, där framför allt skalfördelar inom befintlig verksamhet kan bidra till finansiering av ny verksamhet. RD menar dock att de största positiva ekonomiska effekterna åstadkoms genom att större och starkare landsting bättre kan skapa en regional samhällsutveckling som på sikt ger en högre tillväxt av skatteunderlaget. I det avseendet hade RD välkomnat en grundligare studie av Västra Götaland och Skåne. En sådan kunde gett värdefulla fingervisningar om effekterna av större landsting, såväl intäkts- som kostnadsmässigt, än erfarenheterna från Danmark. I en sådan analys skulle man också kunnat se vilka kostnader som ev. tillkom eller ökade i samband med bildandet av ett större landsting. Finansieringsprincipen gäller Finansieringsprincipen ska gälla också en reform som denna. Samspelet mellan aktörer inom den offentliga sektorn bygger på att den som fattar beslut också står för de ekonomiska konsekvenser beslutet medför. De merkostnader eller minskade transfereringar som blir följden av förslaget ska enligt RDs uppfattning finansieras av staten. Det är inte rimligt att de förändringar som genomförs genom riksdags- och regeringsbeslut ska belasta de landsting som väljer att gå före Vi

57 11(16) förutsätter att regeringen återkommer till berörda landsting med förslag om hur man avser att fullfölja finansieringsprincipen. Vårdval och hemsjukvård Det finns en stor medvetenhet om behovet av att etablera ett gemensamt system för vårdval inom såväl primärvården som tandvården i hela det nya landstinget. Likvärdighetsprincipen kräver detta. Även gränsdragningen mot hemsjukvården i förhållande till kommunerna behöver bli enhetlig. RD hade önskat att kommittén fördjupat analysen av på vilket sätt dessa processer bäst kan genomföras. Kollektivtrafikens organisering Organisering av kollektivtrafikmyndigheten i det nya landstinget är en av de frågor som behöver hanteras skyndsamt. De olika modeller som i dag gäller i de sex länen gör inte processen helt enkel. RD menar att den kommande processen underlättats om kommittén genomfört och i betänkandet presenterat beräkningar för rimligt tänkbara scenarion för utfallet för kommunerna när det gäller kollektivtrafikkomponenten i kostnadsutjämningssystemet. Vi förväntar oss att man bistår med sådana beräkningar i förekommande fall. Statens roll behöver klargöras Som tidigare konstaterats har staten genom flertalet av sina myndigheter redan gått före i bildandet av större regioner. RD instämmer i kommitténs analys att detta gjorts på ett okontrollerat och osystematiskt sätt som lett till att vi idag har en stat som på regional nivå inte är kapabel att på ett effektivt sätt samspela med den regionala politiska nivån. Mot bakgrund av att kommittén inte lägger konkreta förslag inom området statliga myndigheter, lägger Indelningskommittén, enligt vår uppfattning, ett allt för stort fokus på statens regionala organisering här i delbetänkandet. RD menar att detta öppnar för tolkningar som kan komma att leda till att möjliga alternativa lösningar inte prövas i den kommande processen. Det gäller såväl för den roll som man skissar för länsstyrelserna i de kommande sex länen, som för hur de statliga myndigheter som är relevanta ska organiseras. För de nya landsting som bildas 2019 innebär detta en osäkerhet i hur man ska uppta sin nya roll och samspela med staten i den nya geografin. Medskick till regeringen inför propositionsarbetet Slå fast antalet län i propositionen Mot bakgrund av Indelningskommitténs principiella resonemang om vilka geografier som är aktuella när reformen är fullföljd 2023 menar RD att regeringen i kommande proposition bör lägga fast att Sverige på regional samhällsnivå i och med det andra steget från år 2023 ska

58 12(16) vara indelat i sex län samt att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning. Detta är en viktig förutsättning för att tydlighet i rollfördelningen mellan landsting och statliga myndigheter ska kunna genomföras med start redan från år Bidra till en effektiv kollektivtrafik i det nya länet Att bilda ett nytt län och landsting i en betydligt större geografi än som skett tidigare kommer nu att ske i såväl Norrland som Svealand. En viktig förutsättning för att klara att hålla samman regionen är att infrastruktur och kollektivtrafik fungera mellan de olika delarna i regionen. I Svealands län finns idag ett flertal kollektivtrafiksystem länsvisa och storregionala. Att bygga samman dessa till ett gemensamt system, som dessutom kopplas samman med grannarnas, kommer att kräva betydande resurser. Större utrymme för regionala infrastrukturprioriteringar Inom ramen för den planering av infrastruktur de kommande åren som nu påbörjas ingår dagens länsanslag. RD menar att de sex organ som har ansvaret för planering av den regionala infrastrukturen i det nya Svealands län bör få i uppdrag att ta fram en gemensam infrastrukturplan inför kommande planbeslut. För att underlätta för planeringsorganen att samordna sitt arbete menar RD att det är en förutsättning att regeringen tillför ytterligare medel för investeringar i infrastruktur och transporter som bidrar till ökad tillgänglighet i Svealands län och att dessa investeringar genomförs skyndsamt. Säkerställ en relevant myndighetsgeografi redan 2019 Den frihet som dagens myndigheter har att organisera sin verksamhet på regional nivå är försvårande för dialogen mellan region och stat. Så har t ex åklagarmyndigheten och domstolsverket olika indelningar, trots en nära koppling. RD hade önskat att de förändringar som bör ske för relevanta statliga myndigheter funnits med i delbetänkandet. De exempel på myndigheter som nämns Trafikverket, Tillväxtverket och ESF-rådet är alla tre myndigheter som i inget av fallen har en regional indelning som överensstämmer med geografin i det tilltänkta Svealands län. Vidare har kommittén i dialog med regionala företrädare lyft fram ytterligare myndigheter som bör ha samma geografi för sin regionala organisation som de nya länen. De myndigheter som presenterats i kommitténs PM den 18 maj är Trafikverket, Tillväxtverket, ESF-rådet, Polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skogsstyrelsen. Det finns även andra

59 13(16) myndigheter som bör kunna komma ifråga, där den geografiska samstämmigheten med Svealands län i dag är obefintlig. Regeringens proposition måste enligt vår uppfattning innehålla förtydliganden och klargöranden som går längre än de skrivningar som kommittén redovisar. Regeringen har mandat att säkerställa en ny geografi också för myndigheterna. Det är inte rimligt att de län och landsting som bildas 2019 ska behöva leva med övergångslösningar till En lösning som skulle kunna övervägas är att från regeringens sida ge de mest relevanta myndigheterna i uppdrag att ha en harmoniserad regional organisation klar för de län som nu föreslås Flerkärnig struktur på förvaltningen i både stat och landsting I det föreslagna Svealands län kommer det att finnas ett antal städer, som i dag är kärnor i sina respektive län. I dessa finns merparten av de större administrativa funktioner som såväl stat som landsting byggt upp. I det nya länet kommer såväl landstingets förvaltningsorganisation som länsstyrelsen och berörda sektorsmyndigheter med regional organisering att behöva välja lokaliseringsort eller -orter, när dessa ska ha en geografi som överensstämmer med det nya länet. RD menar att det är av största vikt att samtliga dessa processer sker simultant och i ett sammanhang. Även om olika organ fattar formella beslut så bör i första hand regeringen och kommande indelningsdelegerade föra nära överläggningar för att bästa resultat ska uppnås. Vår samhällsorganisation måste stödja en utveckling i hela regionen och flerkärnighet på alla nivåer och inte bara i residensstäder. Bredare uppdrag till de nya landstingen Sedan snart 20 år tillbaka har staten aktivt fört över ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet till den regionala politiska nivån. Från 2017 är det endast i Stockholms län som länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret. Även här pågår ett arbete som kan resultera i att ansvaret övergår till landstinget RD tillstyrker Indelningskommitténs förslag om att det är landstingen som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. Enligt kommittén ska landstingen framöver åläggas detta ansvar. RD menar att detta är ett klokt förslag som tydliggör att detta uppdrag kommer från staten. Enligt direktiven ingår det inte i Indelningskommitténs uppdrag att föreslå någon förändring av uppgiftsfördelningen inom eller mellan den statliga och den kommunala nivån. RD ser framför sig att det faktum att Sverige framöver kommer att bestå av sex jämnstarka län kommer att leda till att roller kommer att förändras såväl inom staten mellan länsstyrelser och sektorsmyndigheter, men också mellan sektorsmyndigheter och regeringskansliet som mellan landstingen och staten i olika

60 14(16) skepnader. Det förändringar som ägt rum i förhållande till Region Skåne och Västra Götalandsregionen har visat att den regionala politiska nivån är både beredd och kapabel att axla ansvar som traditionellt funnits i den statliga myndighetssfären. RD är villiga att tillsammans med övriga fem landsting/regioner i kommande Svealands län, och tillsammans med övriga landsting, få möjlighet att på regional politisk nivå få mandat att ansvara för frågor inom såväl befintliga som nya politikområden. Vi ser t ex framför oss att delar av reinvesterings- och investeringsanslaget för infrastruktur i vägar och järnvägar kommer att föras till det nya landstinget till följd av att allt fler vägar kommer att blir inomregionala i en större region. Även delar av arbetsmarknadspolitiken kopplat till kompetensförsörjningsfrågor, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering, bredband och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på områden som vi ser fram mot att få diskutera. Medskick till Indelningskommittén inför slutbetänkandet Samspel och utvecklade roller Flernivåstyrning Sedan snart 20 år tillbaka har regeringen valt att aktivt ge det regionala utvecklingsansvaret till den regionala politiska nivån, enligt kommittén framöver till landstingen. RD menar att detta är och varit en klok väg att gå inom ramen för utvecklingen av det som brukar benämnas politisk flernivåstyrning. Det är genom att via landstingen kanalisera ett territoriellt utvecklingsansvar som medborgarna kan utkräva politiskt ansvar för den regionala utvecklingen och därmed också föra en dialog om olika vägval. Regeringen ger landstingen uppdrag i den nationella politiken Med denna process har staten också valt att integrera det regionala självstyret i arbetet med att genomföra den statliga politiken på regional nivå. Regeringen ger landstingen uppdrag inte bara inom olika sakområden som hälso- och sjukvård utan också på ett övergripande plan för den territoriella utvecklingen. Det tydligaste exemplet på detta är den regionala utvecklingsstrategin, som de med det regionala utvecklingsansvaret har ansvar att ta fram och fastställa (vilket ju också landstingen genomgående ska ha enligt kommitténs förslag). I dag är det den regionala politiska nivån som ska leda arbetet regionalt med att förverkliga t ex den Nationella strategin för hållbar tillväxt och regional utveckling, som har uppdrag kopplade till kompetensförsörjning, som utvecklar samspel med statliga myndigheter som t ex Trafikverket, Kulturrådet och universitet/högskolor. Den avgränsning som kommittén gör mellan å ena sidan statlig förvaltning och å andra sidan landstingens uppdrag bygger därmed på roller som nu håller på att försvinna.

61 15(16) Ett viktigt skäl för RD att bejaka bildandet av nya län är att den politiska nivån i form av de nya landstingen även fortsättningsvis får statens förtroende att leda utvecklingsarbetet och ta det territoriella ansvaret. Vi vill särskilt lyfta fram att regionen ska få styra mer över de statliga infrastrukturmedlen, landsbygdsprogrammet och andra EU-program och fonder. Vi anser även att de nya länen ska få möjlighet att ta över en del arbetsmarknadsfrågor. Förändrade roller för statliga myndigheter RD menar att kommittén har ett viktigt uppdrag i sitt slutbetänkande att genomföra analysen av hur ansvaret mellan å ena sidan sektorsmyndigheterna och å andra sidan länsstyrelsen både ser ut idag och hur det bör se ut i en ny geografi. Vi vill understryka att vi ser att länsstyrelsen även fram över har en viktig roll. Men liksom för det nya landstinget ser vi att rollen kommer att vara en annan än den som finns i dag. Länsstyrelsen har en viktig roll i utvecklingsarbetet inom de sakområden där man är regional myndighet för de nationella sektorsmyndigheterna, t ex Jordbruksverket eller Riksantikvarieämbetet. Men rollen blir då regional sektorsmyndighet. Vid sidan av denna roll kommer myndighetsrollen i form av tillstånd, tillsyn mm. Länsstyrelsernas uppdrag bör förstärkas och förtydligas, menar kommittén i sina skrivningar. Kommitténs resonemang bygger på att länsstyrelsen kan och ska väga samman statliga intressen och döma av motstridiga synpunkter. Vi ser fram mot en djupare analys av syfte och skäl till dessa skrivningar i slutbetänkandet. Ett förtydligande av länsstyrelsens uppdrag är viktigt för det framtida samarbetet med det nya landstinget. I de skisser till lösningar som kommittén presenterar kommer ett tiotal myndigheter att av regeringen åläggas att organisera sig geografiskt enligt den nya länsindelningen. Detta görs för att man ska få samma territorium att verka inom som landstinget och länsstyrelsen. Flera av dessa myndigheter har beröringspunkter med varandra, men långt ifrån alla. Däremot kommer samtliga, enligt de kriterier som kommittén diskuterar, att vara involverade i det regionala utvecklingsarbetet, som leds av landstinget. Samspelet landsting myndigheter regering I en situation med ett betydlig färre antal landsting än dagens ändras också förutsättningarna för dialogen mellan staten och den regionala politiska nivån. Inom områden där staten skulle önska ett mer samlat agerande från de sex landstingen skulle en direkt dialog underlätta. Arbetet med nivåstruktureringen inom sjukvården kan tjäna som exempel, digitaliseringen av offentlig sektor kan vara ett annat. Med endast sex landsting kan såväl sektorsmyndigheter nationellt som regeringen/regeringskansliet ha en direkt dialog med företrädare från hela landet samlande i ett sammanhang. Denna typ av dialoger förekommer enligt vår kunskap redan idag med de tre största landstingen i ganska betydande omfattning. De behöver etableras och utvecklas också med de nya större landstingen.

62 16(16) Vidare kan landstinget föra en direkt dialog med samtliga relevanta myndigheter i länet i ett sammanhang. Vi dessa tillfällen är länsstyrelsen en av flera viktiga myndigheter, bland annat i sin roll som regional myndighet för ett stort antal andra myndigheter som valt att inte ha en egen regional organisation. RD ser fram mot att kommittén mycket noggrant analyserar den nya struktur som färre och större län får för samspelet mellan olika offentliga organ. Det gäller de nya landstingen, de nya länsstyrelserna, sektorsmyndigheterna regionalt och nationellt och inte minst regeringen. Vi menar att kommittén i sitt fortsatta arbete måste söka alternativa lösningar för att dels ge de nya landstingen ett tydligt mandat att leda utvecklingen inom sitt territorium och dels säkerställa att myndigheterna, inklusive länsstyrelsen, ges en ny roll på den regionala spelplanen. Vår uppfattning är att nya roller, samspel och samverkan måste utformas med utgångspunkt i den nya situationen. Från RD välkomnar vi en fortsatt öppen och framåtsyftande dialog med kommittén i denna centrala fråga under det kommande arbetet. Nytt begrepp i stället för landsting? Kommittén avser i sitt slutbetänkande att komma med förslag på beteckning på det som i dag är landsting. Det är viktigt att hitta ett nytt begrepp. En så radikal förändring som den regionala samhällsorganisationen nu står inför underlättas om man också i ord synliggör att det är frågan om något nytt. RD föreslår att man bygger vidare på den praxis som etablerats i samband med att landstingen övertagit det regionala utvecklingsansvaret. Begreppet region är etablerat för dessa landsting i dag, inte minst i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Numera är det endast vid allmänna val som begreppet landsting används för den regionala politiska nivån. För Svealands län skulle det som kommittén benämner Svealands läns landsting i stället med detta förslag komma att heta Region Svealand.

63 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2016/125 Regional systemanalys som underlag inför transportinfrastrukturplaneringen Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I regeringens uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden , fick Trafikverket även i uppdrag att i samråd med länsplaneupprättarna ta fram en ny metodbeskrivning för regionala systemanalyser. Trafikverket redovisade den nya metodbeskrivningen 31 augusti Länsplaneupprättarna beslutar själva om en regional systemanalys behöver tas fram som underlag inför kommande åtgärdsplanering för perioden Region Dalarnas gällande regionala systemanalys togs fram 2008 (inför åtgärdsplaneringen ). Vi har valt att ta fram en ny regional systemanalys som beslutas av Direktionen i oktober Den ska således utgöra underlag inför kommande åtgärdsplaneringen; dels för Trafikverkets arbete med att ta fram ny nationell plan och dels för vår eget arbete med att ta fram ny länsplan. Beslutsunderlag Regional transportsystemanalys; Planeringsförutsättningar och Regionala mål, funktion och brister Dalastrategins vägval bifogas som underlag för muntlig presentation vid Direktionen 21 september. Region Dalarna har genomfört en hearing den 2 september kring arbetet med en ny regional transportsystemanalys och kommande åtgärdsplanering för att ta fram en ny länsplan Rådet för kommunikationer och infrastruktur har därefter vid möte 6 september berett underlag för en muntlig information av systemanalysen vid arbetsutskottet samt vidare förslag till arbetsutskottet om upplägg av information/presentation vid Direktionen 21 september. Kent Söderlund Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

64 2016 Planeringsförutsättningar nuläge och utvecklingstendenser Systemanalys Dalarna Version/Datum;

65 1 Innehållsförteckning 2. Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser Dalarna... 2 Den regionala geografin... 2 Regionförstoring IT-infrastruktur Gränsöverskridande samverkan... 5 Sverige - Norge med fokus på Dalarna Hedmark Näringsliv... 8 Dalarnas starka ben exportindustri och besöksnäring Godstransporter Besöksnäringen Besöksnäringens transporter Befolkning Kompetensförsörjning Arbetsmarknad pendling - tillgänglighet... 24

66 2 2. Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser. 2.1 Dalarna Dalarna är landets 4:e största län till ytan med en areal på km². I diagrammet nedan åskådliggörs storleken (ytan) i relation till de mellansvenska länen 1. Dalarna är tydligt störst med Gävleborgs län som nummer två i storleksordning. Inom det område som i EU-sammanhang benämns Norra Mellansverige 2 redovisas i underlag inför nuvarande strukturfondsprogram ( ) att området presterar väl eller åtminstone har förutsättningar att göra det, medan många av indikatorerna visar att Norra Mellansverige har stora utmaningar att hantera, utmaningar som också är en del av mer genomgripande samhällsförändringar i Sverige och världen. Dalarna bidrar till Sveriges ekonomi på ett tydligt och positivt sätt. Dalarna har ett näringsliv med många små och relativt många stora företag, bland de senare flera nationellt viktiga exportföretag. Dalarna utgör också ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en viktig del. Framtidsinriktade investeringar i flygplats och Köpcentrum i Sälenfjällen stärker bilden av möjlig tillväxtpotential. Dalarnas landsbygd är en resurs för hela Dalarnas utveckling. Villkoret för att ta tillvara denna tillgång är en helhetssyn som spänner över många olika områden. För att göra det möjligt måste fysisk infrastruktur och kommunikationer lyftas på ett tydligare sätt än hittills. Platsens attraktivitet och estetik är viktiga i sammanhanget. Människors personliga egenskaper, och grupptillhörighet har mindre inverkan på vem som väljer att flytta till platser på landsbygden. Motverkande krafter finns och är mycket starka. Enligt en FN-rapport från 2010 bor nu 50 % av världens befolkning i städer, och 2050 kommer dessa att ha blivit 70 % (av drygt 9 miljarder). EU:s statistikbyrå Eurostat (2012) fann att Sverige hade den största inflyttning till sina städer i hela Europa och förutspådde ingen avmattning. Här finns en uppenbar konflikt mellan en önskad respektive trolig/prognosticerad utveckling. Den regionala geografin Det är viktigt att skilja på stad och land och att uppmärksamma relationen mellan centrum och periferi. Dalarna har en koncentration av befolkning och näringsliv till regionens centrala delar där Falun och Borlänge utgör ett tydligt tvåkärnigt centrum. Falun och Borlänge kan tillsammans erbjuda mycket av det som förknippas med större städer bred arbetsmarknad, bra service- och kulturutbud samt goda utbildningsmöjligheter. 1 Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Uppsala, Örebro och Södermanland. 2 Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län

67 3 Vid sidan av Falun och Borlänge har Dalarna en struktur av städer och tätorter med olika karaktär och relativt korta inbördes restider. Restiderna ger invånarna möjligheter att välja boendemiljö och arbetsplats mer oberoende av varandra. Falun/Borlänge med Mora, Avesta och Ludvika som delregionala noder ger möjligheter att utveckla sammanhållna marknader för arbete, studier, boende och service som möjliggör jämställda livsval 3. Stora delar av Dalarna vid sidan av centrum, delregionala noder och mindre tätorter är glest befolkade med stora avstånd till arbetsplatser och service. Dalarnas närhet till Stockholmsregionen ger förutsättningar för en samverkan och ett gemensamt arbete för utveckling av en storregional struktur i Mellansverige. Regionförstoringen drivs framåt av utbyggda och bättre kommunikationer inom de viktiga nord-sydliga och öst-västliga väg- och järnvägsstråken med E 16 (inklusive E 4 Uppsala/Stockholm), riksväg 70 och Dalabanan som viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. På järnvägssidan är Bergslagsbanan ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod 4. Den är även tillsammans med Dalabanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet. Dalarna som län har varit tidigt ute i generationsväxlingen och har en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ersätter dessa. Från 2014 kommer ut- och inflödet av arbetskraft att vara mera i balans men enligt prognoserna förstärks svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal inom både offentlig och privat sektor. En förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan kräver väl fungerande infrastruktur och transporter för att möjliggöra resor till och från utbildning och arbete. Det är avgörande för länets fortsatta utveckling och tillväxt. Regionförstoring Begreppet regionförstoring används nästan uteslutande för att beskriva arbetspendling. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden, mätt i andel som arbetar i en kommun och bor i en annan, ses ofta som något positivt då strukturella förändringar på arbetsmarknaden bättre kan hanteras genom pendling inom större arbetsmarknadsregioner. I de lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) som har ett utbud av jobb i flera olika branscher och yrken blir det lättare för sysselsatta att flytta över från ett yrke eller bransch till ett annat vid en nedgång i det yrke/bransch man arbetar i. Dock kan ett alltför ensidigt fokus på att LAregioner ska bli större medföra att nyanser i hur begreppet LA-regioner kan beskrivas går förlorade. LA-regioner kan det kopplas till ett resonemang om ortsstruktur och sårbarhet. Robusta kommuner karakteriseras av tillgång till stora och diversifierade arbetsmarknader, en stor utpendling och en hög utbildningsnivå. De kommuner som rankas som mest sårbara är sådana som traditionellt har haft en lokal arbetsmarknad med en hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete såväl generellt som med infrastrukturåtgärder av skilda slag måste bygga på åtgärder som minskar den strukturella sårbarheten och ökar förmågan till omställning. Ett inflöde av arbetskraft, kapital och kompetens och också en kontinuerlig omvandling/uppgradering av det existerande näringslivet bygger på en väl fungerande infrastruktur med kopplingar mot växande regioner och ett väl fungerande utbildningssystem. 3 Dalastrategin, 2014, avsn Dalastrategin, avsn 5.3

68 4 I Dalarna har arbetsmarknadsregionerna minskat åtta till sex mellan I dagsläget bildar två kommuner egna LA-regioner. Det är Malung Sälens kommun och Vansbro kommun som inte har det utbyte med andra arbetsmarknader och inte heller med varandra, som krävs för att inlemmas i någon av övriga LA-regioner i Dalarna. FA-regioner i Mellansverige Källa: Tillväxtanalys 2.2 IT-infrastruktur I den svenska regeringen beslut om IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige 5 uttrycktes Regeringens ambition att Sverige ska vara ledande vad gäller att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. I Dalarnas regionala utvecklingsstrategi (Dalastrategin) lyfts tillgången till grundläggande IKT-infrastruktur som en viktig faktor för hållbar tillväxt. Den ska Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. I Dalastrategin konstateras också att Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt genom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Ett omfattande arbete har utförts för att få en aktuell bild av utbyggnadsbehovet av bredband till företag på landsbygd. Som grund för arbetet har legat material från PTS (Post och Telestyrelsen) bredbandskartläggning och information som insamlats från kommunerna. Arbetet har utmynnat i en kedja av ansökningar om projektmedel från Regionalfonden (ERUF). Total kommer ca 200 Mkr att investeras under Det övergripande målet för Digitala Dalarna är att 90 % av alla företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och att samtliga företag ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år Med nuvarande utbyggnadstakt och fortsatt karftfulla insatser kan målet nås

69 5 2.3 Gränsöverskridande samverkan TEN-T Den Nordiska Triangeln är EU:s särskilt utpekade transportstråk i Norden. Länkarna mellan de nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Stockholm och Oslo bildar den triangel av utvecklingskorridorer som är prioriterade i TEN- T (Trans European Network Transport). Längs den Nordiska Triangeln bor 8,4 miljoner av Sveriges och Norges samlade befolkning på 13,5 miljoner människor. Traditionellt har internationella kontakter mellan länder hanterats på central nationell nivå. Men när insatser görs för att utveckla gränsöverskridande regioner ställs krav på samordning av till exempel bebyggelseplanering och regional trafik som den centrala nationella nivån normalt inte hanterar. Mer storskaliga exempel på det är Öresundsförbindelsen som har inneburit att Malmö och Köpenhamn med omland har integrerats i en arbetsmarknadsregion. I norra delen av norden finns samarbetet "Den Nordiska Logistikkorridoren" (Nordic Logistic Corridor, NLC). Det är ett transportstråk som förenar trafikslag från öst till väst i Norden. Stråket löper från den norska Atlantkusten, genom Sverige och vidare till den finska Österbottens kust. Stråket förenar fyra hamnar och tre logistikområden. Botniska korridoren är den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Mjölby och Arlanda Stockholm i söder. Korridoren är en del av EUs stomnätverk för transporter, TEN-T Core network. Botniska korridoren med kopplingar. Trafikverket Nordiska Logistikkorridoren

70 6 Sverige - Norge med fokus på Dalarna Hedmark. I en OECD - rapport 6 dras slutsatsen att bortsett från turism och till viss del inom skogsindustrin erbjuder det gränsöverskridande samarbetet mer begränsade utvecklingsmöjligheter. Regionen utgör inte ett kunskapsnav inom OECD, och karakteriseras av låg befolkningstäthet och långa avstånd mellan regionens huvudsakliga befolkningscentra. E16 En förutsättning för regional utveckling och tillväxt är en tillfredsställande, tillgänglig och effektiv transportinfrastruktur. De övergripande vägsystemen i Sverige och Norge är fortfarande uppbyggda med den nationella trafiken som grund. De gränsöverskridande kopplingarna är relativt få och en gemensam systemsyn har ännu inte fått önskvärt genomslag i det samlade svensk-norska vägnätet. Längst i söder finns tre betydelsefulla gränsöverskridande vägkopplingar, E6, E18 och riksväg 61 inom elva mils avstånd fågelvägen. Dessa tre vägar löser transportbehoven inom Nordiska Triangeln, alltså från Sydsverige upp till Mälardalen. Innan E16s förlängning österut genom Sverige är det norrut ca 40 mil fågelvägen (och ca 60 mil via vägnätet) till gränspassagen för nästa huvudvägstråk som är E14, Sundsvall Östersund Storlien Trondheim. En samlad systemsyn behövs för att åstadkomma ett vägnät som fungerar tillfredsställande över nationsgränserna i hela Skandinavien och som ger förutsättningar för väl fungerande interregionalt, regionalt och lokalt samspel. Behovet av en sammankoppling mellan det svenska och norska vägnätet mellan Torsby och Kongsvinger har aktualiserats i ett antal studier initierade av län och fylken i området. Sedan problemet med den felande gränslänken mellan Torsby och Kongsvinger togs upp, har Norge och Sverige successivt utvecklat sina nationella stamvägnät. Detta innebär att behovet av den felande länken för att knyta ihop de två nationella stamvägnäten blir alltmera påtagligt. Vägen mellan Klöfta norr om 6 Projektet "Cross-border regional innovation policies" som Hedmark- Dalarna samarbetet deltog i tillsammans med åtta andra samverkande gränsregioner i Europa.

71 7 Oslo och Kongsvinger är idag under utbyggnad till 4-fältsväg. Den nord-sydliga svenska vägen genom inlandet har successivt uppgraderats från ett vägstråk med blandning av läns- och riksvägsnummer, först till riksväg 45 och sedan till E45. Riksvägarna inom Dalarna och Värmland liksom E4 längs Norrlandskusten har också under samma tid successivt fått höjd standard. Gränshandel 7 Gränshandeln mellan Sverige och Norge har på senare år utvecklats starkt. Den norska gränshandeln står för 3 procent av den totala svenska detaljhandeln. Prisskillnader länderna emellan är den främsta drivkraften för inköpsresor. I dagsläget finns en relativ kostnads/prisskillnad om ca 15 % mellan Sverige och Norge. Norrmän som åker över gränsen för att handla ökade 2014 sina inköp i Sverige med 600 miljoner kronor. Den totala omsättningen från norsk gränshandel i den svenska detaljhandeln uppgick till 16,9 miljarder vilket är en ökning med 4 procent sedan Figur: Handelns omsättningsutveckling i Sverige, (ej inflationsjustefigur 1. Utvecklingen i gränshandeln har under den senaste 20-årsperioden varit betydligt starkare än utvecklingen i övrig detaljhandel i Sverige. De framtida förutsättningarna för norsk gränshandel i Sverige bedöms som goda då prisskillnaderna mellan Sverige och Norge förväntas fort sätta att vara gynnsamma. Större investeringar görs också gränshandeln både i form av utbyggnad och etableringar på nya orter. Den främsta reseanledningen vid resor från Norge till Sverige är shopping. 71 procent av norrmännens resor till Sverige var shoppingresor och majoriteten av dessa (62 procent) var resor över dagen. Övriga fritidsresor, med eller utan övernattning, svarade för 24 procent av resorna. Fem procent av resorna från Norge till Sverige 2014 var arbetsresor med eller utan övernattning. Bilen är det dominerande färdsättet för norrmännen. Valet av färdsätt till Sverige är en följd av de geografiska och infrastrukturella förutsättningarna. I dag finns tre för gränshandeln viktiga köpcentra. Alla tre ligger söder om Sälen och har det gemensamt att de är externt lokaliserade i förhållande till urbana centra (se rödfärgade platsbeteckningar i 7 Avsnittet inkl. bilder baseras i huvudsak på Länstyrelsen Dalarnas rapport Underlag för gränshandel och köpcentrum i Sälen Högskolan Dalarna, M Bohlin, J Håkansson.

72 8 bild). Lokaliseringarna bygger på ett tillresande kundunderlag och att kunderna i dessa fall i huvudsak kommer från grannlandet Norge. Möjligheterna att utveckla gränshandeln på motsvarande eller liknande vis i Sälenområdet bygger på att turismen både på svensk och på norsk sida i området skulle kunna bidra till att ge handeln ett betydande kundunderlag. I det avseendet avviker Sälenområdet en del mot kanske främst de värmländska erfarenheterna, då turismen vid dessa handelplatser är begränsad. I fallet med Sälen så finns en betydande turism på svensk sida som kan komma att utgöra ett avsevärt kundunderlag. På norsk sida finns också en betydande turism, främst vid Trysil, som utöver en lokal norsk befolkning utgör ett potentiellt och i viss mån redan realiserat kundunderlag. När det gäller en tänkbar lokalisering till Sälenområdet är den gängse bilden att Norges befolkning längs gränsen är förhållandevis gles. I Torsby kommun startar under hösten 2015 utbyggnaden av Långflons Köpcentrum (ca 30 minuter från Sälen). 2.3 Näringsliv Figur --. Det marknadsområde där en Sälen-lokalisering erbjuder kortaste reseavstånd. 2.4 Näringsliv Dalarna har ett konkurrenskraftigt näringsliv där industri, byggbransch, besöksnäring och vård är de största branscherna sysselsättningsmässigt. I det geografiska sammanhanget, en Mellansvensk storregion, ligger Dalarna i nivå med Örebro, Västmanland och Gävleborg i värdet av varor och tjänster som produceras i länet. Dalarna har genom näringslivets omstruktureringar förlorat delar av sin sysselsättning inom skogsbruk, gruv- och mineralnäringen samt verkstadsindustrin. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin finns i Avesta, Fors, Hedemora, Långshyttan, Vikmanshyttan, Borlänge och Smedjebacken. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Specialiseringen av länets näringsliv har varit och är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher, innovationer och stödjande system och aktörer är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna.

73 9 Den succesivt ökande graden av specialiseringen riskerar att leda till obalanser mellan arbetsmarknaderna om restiderna mellan arbetsmarknaderna är för långa. Kvinnor arbetar närmare hemmet och reser mycket kortare sträckor än vad män gör. Män har tillgång till större och mer växande arbetsmarknadsregioner och reser generellt mer arbetsrelaterat. Näringslivet kräver dessutom allt bättre kommunikationer för att människor ska träffas för att utveckla produkter, tjänster och affärer. Den nödvändiga infrastrukturen möjliggör kommunikationer till knutpunkter och destinationer i Sverige och världen. Där byggs affärsrelationer som genererar aktivitet i Dalarna. Grunden är att kunskap och kompetens ges goda förutsättningar förflyttning inom länet och i utbyte med andra i vår omvärld. Den växande sysselsättningen i Dalarna kommer först och främst från tjänstenäringarna inklusive besöksnäringen. Besöksnäringen är numera den bransch som har den största andelen sysselsatta och som tillsammans med bygg och anläggning, företagstjänster, IT och telekom samt reklam och media, står för nära hälften av all sysselsättning i Dalarna. Den snabbaste produktionstillväxten inom tjänstesektorn under de senaste tio åren återfinns inom branscherna handel, företagstjänster, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg samt Samhälleliga och personliga tjänster. En avgörande faktor, för både de etablerad samt för de framväxande kunskapsintensiva tjänsteföretagen är god tillgång på högkvalificerad arbetskraft. De flaskhalsar (rekryteringsproblem) som uppstod år 2007, och som nu återkommer ovanligt snabbt bör motverkas genom åtgärder som ökar tillgången på denna typ av arbetskraft, för att möjliggöra en snabbare tillväxt i tjänstesektorn. Här kan naturligtvis förbättrade pendlings- och resemöjligheter spela en viktig roll.

74 10 Diagrammet ger en tydlig bild av hur sysselsättningen i olika näringsgrenar utvecklat sig mellan åren Tillverkningsindustrin har minskat. En del av den minskande sysselsättningen inom tillverkningsindustrin kan återfinnas inom de växande företagstjänsterna. Avknoppning av delar av verksamheten inom tillverkningsindustrin återuppstår i andra företag som klassas som företagstjänster. Mellan åren 2002 och 2015 har sysselsättningstillväxten varit betydligt högre för arbetsställen med 1-9 anställda. Större arbetsställen har drabbats betydligt hårdare i de ekonomiska kriserna de senaste dryga tjugo åren och dessutom tenderar sysselsättningen att både falla och stiga brantare än i gruppen av småoch medelstora arbetsställen. Dalarnas starka ben exportindustri och besöksnäring Industrisysselsättningen har under perioden ökat något i Dalarna. Tillverkning av stål, trävaror, papper och utrustning för elkraftsöverföring är störst när det gäller tillverkningsindustrin i länet.

75 11 I figuren nedan redovisas den beräknade fördelningen av värdet av den svenska exportens regionala produktion. Dalarnas framträdande roll som exportlän är tydlig. Med en eventuell återstart av gruvverksamheten kommer den rollen att bli än mer framträdande. Figur 7 Beräknad regional fördelning av produktion av svensk export. De stora företagen inom stålindustrin finns representerade i Dalarna med moderna och högteknologiska verksamheter i Avesta (Outokumpu), Borlänge (SSAB), Smedjebacken (Ovako) och Långshyttan (Kloster Speedsteel). Framgångsfaktorn har varit en tydlig specialisering med en produktion av alltmer kvalificerade produkter. Stålkoncernerna i Sverige exporterar 95 % av sin produktion till 150 länder. ABB är världsledande inom tillverkning av komponenter/ system för överföring av högspänd likström (HVDC). Vid anläggningen i Ludvika arbetar personer och de bidrar genom avancerad forskning till att företaget håller sin ställning i världen. Forskarbyn High Voltage Valley bidades på initiativ av ABB, STRI, KTH, Uppsala universitet, Chalmers och det regionala utvecklingsbolaget AB Samarkand Skog och träförädling har varit och är en central del i Dalarnas industriella utveckling. Inom skogsindustrin arbetar idag knappt personer i företag som omfattar papper- och massaindustri, sågverk, träskiveindustri, snickerier, tillverkning av förädlade trädbränslen samt tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp. De största företagen inom massa och papper i Dalarna är Stora Enso Kvarnsveden, Stora Enso Fors och Arctic Paper, Grycksbo. Sågverksindustrin är rikt representerad i Dalarna med anläggningar på många platser/orter i Dalarna. I kartan över mellersta och norra Sverige framgår verksam heternas lokalisering och omfattning i sågad volym ( se fig). Den exportinriktade processindustrin, som är en viktig del av Dalarnas ekonomiska ryggrad, upplever ett mycket starkt omvärldstryck. Digitaliseringen inom media, med förändrade konsumtionsmönster som följd, Figur: Sågverk och produktion. Dalarna 2013

76 12 påverkar sysselsättningsmässigt framförallt produktionen av papper i Dalarna. Inom många delar av näringslivet har kostnadskonkurrensen ökat dramatiskt i och med industrialiseringen av Kina och Östeuropa. Dalarnas processindustri har inte förutsättningar att konkurrera med innebär att produktutveckling och innovationer blir allt viktigare i kampen om kunder och marknadsandelar. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen måste mötas av ett mer diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med långsiktiga satsningar på forskning och utveckling är därför nödvändiga. En infrastruktur som möjliggör än mer tids- och kostnadseffektiva transporter och resor är helt nödvändigt för Dalarnas företagsamhet.den förväntade återstarten av gruvverksamhet i Dalarna har än så länge bara delvis blivit verklighet. Bolidens omfattande investering i Garpenbergsgruvan har under 2015 inneburit ett kraftigt ökat tonnage och transportarbete. Garpenbergsgruvan är i dagsläget den mest effektiva underjordsgruvan i världen för zinkbrytning. Med den ökade kapaciteten anläggningen söker Boliden nu efter nya etableringar på flera olika ställen i länet. Nya etableringar, i den mån de kommer till stånd, kommer att generera ökade transporter till och från Garpenberg. De påbörjade järnmalmsprojekteten i Ludvika kommun har stannat upp på grund av låga malmpriser på världsmarknaden. Projekten bedöms ha stor potential att gå mot drift om priset åter ökar. Redan gjorda förberedelser och investeringar innebär att man kommit långt i förberedelser för uppstart av produktionen. När förutsättningarna är de rätta kan behov av att hantera stora transportvolymer uppstå med kort varsel. Det är då viktigt att infrastrukturen är i ett skick så nödvändiga transporter är möjliga att genomföra på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. De två största varugrupperna som fraktades till, från och inom Sverige med lastbil, järnväg och fartyg var under 2014 malm och andra produkter från utvinning samt jordbruks- och skogsbruksprodukter. De stod tillsammans för 40 procent av allt gods som transporterades. För Dalarnas del innebär det att vägar- och järnvägars förmåga att ta emot och hantera de samlade volymerna av nämnda godsslag är mycket viktigt för den regonala ekonomin och arbete/sysselsättning. I figuren på föregående sida illustreras på ett mycket tydligt sätt hur integrerat Dalarna är i de flöden av malm och stål som utgör en förutsättning nationellt viktiga verksamheter.

77 13 Godstransporter På uppdrag av regeringen tar Trafikverket fram och tillhandahåller aktuella årliga trafikprognoser. En större uppdatering av alla förutsättningar, verktyg och basprognoser genomförs vart fjärde år. Basåret för den prognos vi redovisar här är Diagrammet nedan visar fördelningen av de inrikes transportvolymerna. Figur: Baserad på:: Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2016 Publikationsnummer: 2016:062 De antaganden och värden som vi refererar till i denna systemanalys är hämtade från den senaste uppdateringen av större omfattningen. Analyser och prognoser för godstransporter i Sverige gör med sikte på år Basprognosen är avsedd att peka ut det mest troliga scenariot, givet de förutsättningar och delprognoser som antagits. Förutsättningar och delprognoser rör bland annat ekonomins utveckling, varuvärdenas förändring, utrikeshandelns tillväxt, framtida transittrafik. Prognosen pekar mot att den största delen av produktionen transporteras inrikes även fram mot 2040, men andelen som går på export ökar. Mätt i volym växer de inrikes transportbehoven inom samtliga varugrupper under den aktuella tiden. De transporterade inrikesvolymerna ökar med totalt 38%. Jord, sten och bygg ökar mest i absoluta tal, följt av färdiga industrivaror. Den största delen av produktionen transporteras till inrikes kunder såväl 2012 som 2040, men andelen som går på export ökar under perioden. Utrikesvolymerna ökar i snabbare takt än inrikesflödena i prognosen (totalt, vilket får till följd att utrikesvolymerna förväntas vara större än inrikesvolymerna år Sedan 2005 har Sveriges varuimport vuxit snabbare än varuexporten, vilket lett till att överskottet i handelsbalansen minskat på senare år. Enligt underlag från LU15 8 kommer dagens överskott i handelsbalansen övergå i ett underskott. 8 Långtidsutredningen

78 14 Inrikes transporter - förändring i % Totalt Färdiga industriprod. Kemikalier JordStenBygg PapperMassa Stålprodukter JärnmalmSkrot Oljeprodukter RåoljaKol Livsmedel Trävaror Rundvirke Jordbruk -50% 0% 50% 100% 150% 200% 250% 300% 350% 400% Figur: Förändring I inrikes transportvolym per varugrupp mellan När det gäller importen, så ökar färdiga industriprodukter mest, följt av stål. För exporten är motsvarande jord, sten och bygg respektive färdiga industriprodukter. Utveckling per varugrupp Totalt sett ökar volymerna för samtliga varugrupper i prognosen till 2040, med undantag för oljeprodukter, som stagnerar. I denna varugrupp går utvecklingen åt olika håll med en minskning av inrikes- och exportvolymerna, medan importen ökar. Inrikes- och exportvolymer av oljeprodukter minskar mer än vad importen ökar, vilket resulterar i en liten minskning totalt sett. Den stora ökningen av transporterad jord, sten och byggmateriel har sin grund i att förbrukningen ofta sker i växande storstadsområden medan produktionen till största delen ligger långt från konsumtionsplatsen. Långtidsutredningen pekar också på den mycket kraftiga ökningen av export och import i denna varugrupp. För Dalarna viktiga kategorier som trävaror, rundvirke järnmalm och skrot ökar något mindre än genomsnittet. Stålprodukter ökar med 150 %. Den kraftigaste ökningen procentuellt sett står dock högvärdiga varor för (167 %). Även här är förklaringen utrikeshandelns ökning. Särskilt importen av högvärdiga varor ökar mycket (355%) medan ökningen av exporten ligger på en lägre nivå (299%). Andelen utrikesvolymer ökar från 44% år 2012 till 51% år 2040, vilket naturligtvis innebär att inrikesvolymerna minskar i motsvarande grad, från 56% till 49%. Samtliga varugrupper som domineras av inrikestransporter 2012, gör det även i 2040, undantaget högvärdiga varor.

79 15 Förändring av transportefterfrågan (kton) i % Totalt Färdiga industriprod. Kemikalier JordStenBygg PapperMassa Stålprodukter JärnmalmSkrot Oljeprodukter RåoljaKol Livsmedel Trävaror Rundvirke Jordbruk -100% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600% 700% 800% 900% 1000% Import Export Figur 4.6: Efterfrågan i kton per år 2012 och 2040 per varugrupp. Figur 32 Största län till län flöden på väg i ton för samtliga varugrupper Län till län Informationen i figurerna på föregående sida indikerar att även om utrikesvolymerna förväntas öka mer än inrikestransorterna så kommer det med stor sannolikhet inte att påverka/förändra de inbördes relationerna med andra län för Dalarnas del. De till Dalarna gränsande länen Gävleborg och Västmanland kommer även fortsättningsvis att svara för det största utbytet när det gäller godsflöden på väg. De största volymerna när det gäller Gävleborgs län går på E 16 Gävle Falun/Borlänge och omvänt samt på Rv 68 Gävle Avesta vidare mot Västmanland och omvänt. I riktning till och från Västmanland medverkar också godstrafiken på RV 70 och 66 till de tydliga län till län flödena. Besöksnäringen Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Den är arbetsintensiv, platsbunden och därför av stort intresse när det gäller att skapa sysselsättning och utveckla företagandet. Besöksnäringen spänner över många politik- och intresseområden. Aktörerna är många, inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet. Kännetecknande är också en hög andel små företag. Besöksnäringen är en ekonomiskt viktig och växande näring i Sverige.

80 16 Näringen omfattar dels besöksanledningarna som tex skidanläggningar, idrottsevenemang, events och naturupplevelser av många olika slag. Besökaren nyttjar även det utbud av varor och tjänster som finns på platsen. Därför är även restauranger, kaféer och shopping är viktiga delar i besöksnäringen. Boende/logi är viktiga komponenter i besöksnäringens förutsättningar. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Underleverantörer i form av tvätterier, städföretag och transportföretag gynnas också av den ökade efterfrågan på marknaden. I diagrammet nedan beskrivs antalet årssysselsatta kopplade till besöksnäringen i aktuella delbranscher. Tot sysselsatta i Dalarna. Besöksnäringen bidrar till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. En väl fungerande besöksnäring bidrar också till att skapa den attraktiva regionen. Mätt i antalet gästnätter står Dalarna i en klass för sig och är ett av de största länen inom besöksnäringen även i ett nationellt perspektiv. Dalarna är till volymen övernattningar det fjärde största besöksnäringslänet efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I diagrammet nedan jämförs Dalarna och övriga län med Sveriges tre storstadsområden. Upplevelsesektorn, dit besöksnäringen räknas, är globalt en av de mest snabbt växande av alla delekonomier. I Sverige står sektorn för 9 procent av BNP, omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer 9. På senare tid har upplevelsesamhället som begrepp allt mer hamnat i fokus i diskussioner om 9 Tillväxtverket; sysselsatta (personer, medeltal), plus 5,8 % (plus 35,4 % från 2000)

81 17 ekonomiskt värdeskapande och som konkurrensmedel. Upplevelser har blivit något som produceras, paketeras och säljs. Betydelsen av kreativa miljöer, kunden som medproducent och innovatör, och betydelsen av ny teknologi för besöksnäringen hör till ämnet. Totalt omsätter besöksnäringen i Dalarna 7,1 miljarder kronor i cirka företag. Besöksnäringen har haft en mycket gynnsam sysselsättningsutveckling de senaste åren och har potential till en fortsatt stark tillväxt. Sett till det som redan kommit till stånd och planeras för tidsperioden kommer tio miljarder att investeras under perioden. Ett förverkligande av planerna leder fram till nya bäddar varav planeras att tillkomma i Dalafjällen. De nya bäddarna kan skapa 3 Miljoner gästnätter och ge en ökad omsättning på 2,2 miljarder och nya arbetstillfällen.

82 18 Besöksnäringens transporter Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv men andelen sysselsatta på årsbasis för att utföra transporter inom besöksnäringen är låg. En mycket stor andel av besökarnas transportarbete till och från samt inom destinationen/destinationerna utförs med resor i egen bil. Resandet med bil till och från turistdestinationer resulterar i stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på vägar som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Även om trafiken utslagen över alla årets dagar/dygn inte är speciellt hög, sker den med en stark koncentration till säsong och under helgerna. I takt med de ökade investeringarna inom Besöksnäringen byggs de redan existerande problemen på. Vägnätets kapacitetsproblem är stora under turistsäsong. Problemen kan förväntas tillta med planerade investeringar och fler besökare. Vägnätet till Dalafjällen, som fortfarande lider av ett relativt stort antal brister, kan bli en än mer påtaglig flaskhals för turistnäringens utveckling och ge ökade negativa biverkningar av transportarbetet. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil. Dagens ca 15 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner Vasaloppsvägen, 13/2 5/ Uppmätt trafik 13/2-5/ (fordon/dygn) 5000 ÅDT 2001 (550 fordon/dygn) Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Figuren visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall längs Vasaloppsvägen. ÅDT=medeltrafik per dygn över året. Källa: WSP Söndag besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som ska nyttja transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för trafiken på vägnätet. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Detta är en mycket stor utmaning för transportsystemet och den geografi som trafiken passerar. Vinterperioden bedöms få dstörsta ökningen med drygt bilar. Vintertid, i synnerhet torsdagar-söndagar (i samband med stugbyte), är trafikbelastningen ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag

83 19 upp mot fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. Några exempel i figurerna nedan belyser det förda resonemanget Väg 70 norr om Särna, 14/2 5/ Uppmätt trafik 14/2-5/ (fordon/dygn) ÅDT 2011 (1060 fordon/dygn) Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Figuren visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall norr om Särna. ÅDT=medeltrafik per dygn över året. Källa: WSP Måndag Turisttrafiken till och från Dalarna är mycket omfattande, särskilt under veckosluten. Trafikbelastningen under högsäsongens toppar är upp till 500 % högre än genomsnittet över året. Det medför stora tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem i vägnätet som är dimensionerat för betydligt mindre trafikflöden. Vid toppbelastning i vägnätet uppstår trängsel där trafiken flyter med betydligt lägre hastighet än den skyltade. Trafikflödet längs vissa sträckor är idag kritiskt nära sitt kapacitetstak som om det överskrids innebär att medelhastigheten kommer att minska drastiskt i stora delar av vägnätet till Sälen. Besökare upplever det som trångt och att trafiken går sakta. Upplevelserna avgör Sälens attraktivitet i ett resandeperspektiv. På anläggningarna ligger kravet att fortsatt utveckla sina erbjudanden anpassade till kundernas efterfrågan. Det gäller att nu och framåt skapa erbjudanden som attraherar dagens och morgondagens besökare. Fortfarande finns det en stark koppling till stugbyten under helger och andra weekendnära arrangemang. Näringen har därutöver krav på sig att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det kan stå för en beredskap att vara beredd att medverka till lösningar, som samtidigt som det tillfredställer kundens önskemål, bereder vägen för andra sätt att möta efterfrågan på transporter och sätt att resa. Ett sätt att möta den ovan beskrivna situationen resulterade i ett behovsgrundat samlat arbete inom benämnt "Fjällpaket Dalarna". Inom den ramen växte det fram ett förslag om att bygga en internationell flygplats i Sälenområdet. Den planerade flygplatsen svarar mot en önskvärd ökning av främst utländska besökare. Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag

84 20 I den nationella svenska Transportplanen anvisade regeringen 2014 ett investeringsstöd om 250 mkr för byggandet av flygplatsen. Planen har under pågående arbete utvidgats till att också omfatta ett köpcentrum 10 som tillför ytterligare utvecklingskraft och fler arbetstillfällen till området. Utgångspunkterna är utöver det statliga investeringsstödet till flygplatsen ska privata medel bekosta resten av investeringen i flygplatsen och driften av den. Samtliga investerings- och driftkostnader för köpcentrat ska täckas med privata medel. Med hjälp av det statliga investeringsstödet planerar nu Scandinavian Mountains Airport att bygga en flygplats med en landningsbana som är meter lång, en kort taxibana mellan rullbana och en angöringsyta på ca kvm. Flygterminalen kommer att vara på cirka kvm för att kunna hantera stora inkommande charterflygplan. Flygplatsen beräknas kosta 680 miljoner att bygga. Den finansieras med 260 miljoner i statligt investeringsstöd, 200 miljoner från de 16 huvudägarna i Scandinavian Mountains AB samt med 200 miljoner i banklån. För trafikförsörjningen innebär det att andra besökare än de bilburna har god tillgänglighet. I synnerhet som närmast total samstämmighet råder om att näringens expansion förutsätter nya målgrupper och att dessa till stor del står att finna på den internationella marknaden. Flyg och andra kollektiva färdmedel kan därför antas öka i betydelse. Dagens tillgång på kollektivtrafik är helt otillräcklig för att svara upp mot bedömda utvecklingsmöjligheter och framtida behov. Resandet via det planerade flygfältet förutsätter att en infrastruktur med kollektivtrafik till anläggningarna/inom destinationerna utvecklas. Förutsatt att ett väl fungerande kollektivt resande kan bli verklighet inom destinationerna, förbättras möjligheterna för det kollektiva resandet till och från destinationerna. Turism året runt Under säsongen uppgick antalet skiddagar 11 till knappt 2 miljoner i Sälen och ca 0,5 miljoner i Idre. Mellan säsongerna 2012/ /15 ökade Sälen marginellt medan ökningen i Idre uppgick till ca 10 %. Turismgästnätterna i regionen har de största volymerna i Sälenfjällen, och i Idre/Grövelsjön. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppet är världens äldsta, största och längsta skidlopp. Den klassiska 90 km långa sträckan mellan Berga by i Sälen till Mora var länge det enda loppet. I dag finns sexton olika lopp inom disciplinerna cykling, löpning och längdskidåkning som årligen lockar anmälda deltagare. Dansbandsveckan i Malung, Rättvik Classic Car Week och Vansbrosimningen är stora sommarevenemang i Dalarna. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med musikevenemang per år. 10 Se avsnitt gränshandel, sid 7 11 En skiddag är en dags skidåkning med liftkort

85 21 Säsongsvariationer I cirkeldiagrammet speglas det faktum att turismen under vintersäsongen utgör drygt hälften av alla gästnätter som besökare tillbringar i Dalarna. Malung-Sälen och Älvdalen är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Under max veckan - vid påsk - har Sälen ca turister per dygn och Idre ca Källa: SCB Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun har betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurs samordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre infrastruktur och kommunikationer. För personalen är tillgänglighet genom dagpendling betydelsefull för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. 13% Varifrån kommer de utländska besökarna i Dalarna? 1% 18% 13% 27% 28% Danmark Norge Tyskland Nederländerna Ryssland Övr länder För Dalarna är det viktigt att inte bara den Sverigeinterna trafiken fungerar och får en god framkomlighet med hög säkerhet utan att även den gränsöverskridande infrastruktur som utländska nyttjar för att nå sina resmål, har en standard och kapacitet som medger säkert och tidseffektivt resande. Vi

86 Befolkning Dalarna hade invånare år Historiskt sett har det skett flera större svängningar i Dalarnas befolkningsutveckling kopplat till samhällsutvecklingen i stort. Ekonomiska hög- och lågkonjunkturer har påverkat antalet sysselsatta vilket i sin tur påverkar befolkningens storlek. Den ekonomiska strukturomvandlingen under andra hälften av 1900-talet har inneburit en minskande sysselsättning främst i branscher lokaliserade på landsbygden och i mindre orter. Större orter har under samma period haft en ökad sysselsättning. Under gröna vågen 12 på 1970-talet växte befolkningen i Dalarna succesivt för att vända till en nedgång under första halvan av 1980-talet. Under andra halvan på 1980-talet och några år in på 1990-talet hade Dalarna sin kraftigaste befolkningstillväxt i modern tid, där befolkningen ökade med drygt personer mellan 1987 och Den svenska 90-talskrisen med början av 1990-talet hade en enorm påverkan på den svenska arbetsmarknaden, med en nedgång på 16 % av antalet sysselsatta mellan 1990 och 1993, där nedgången i Dalarna till och med var något högre med drygt 18 % för samma tid. Sysselsättningsnedgången var störst inom skog- och jordbruksnäringen (-35 %), bygg (-31 %) samt gruvoch tillverkningsindustrin (-29 %). Gruv- och tillverkningsindustrin hade under 1990-talet flest sysselsatta av alla branscher i Dalarna varför nedgången i antalet sysselsatta i denna bransch var störst i absoluta tal, med drygt jobb som försvann mellan 1990 och Befolkningen i Dalarna ökade fram till 1994 då den ekonomiska recessionen slutligen kom att påverka även befolkningsutvecklingen i kraftigt negativ riktning, mellan 1994 och 2001 minskade befolkningen med över personer. Under det senaste decenniet har befolkningsutvecklingen hämtat sig och är åter positiv i Dalarna, främst som en följd av en ökad invandring. Befolkning i Dalarna män kvinnor 12 Den tredje gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970-talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden. För första gången minskade storstädernas invånarantal och ökade landsbygdens. Gröna vågen behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn.

87 23 Om man ser till den nationella befolkningsutvecklingen så har Dalarnas andel av den svenska befolkningen minskat från år 1970 från 3,4 % till 2,9 %. Storstadslänen, Uppsala och Hallands andelar av den svenska befolkningen har växt under denna period medan övriga läns andelar minskar, vilket illustrerar det vi brukar kalla urbanisering. Urbaniseringen kan skönjas även i en analys på kommunnivå i Dalarna, där Falun, Borlänge, Mora, Leksand, Gagnef och Säter har ökat sin befolkning sedan 1970, medan övriga kommuner har haft en minskande befolkning. Urbaniseringstrenden är stark och till stor del en orsak av den ekonomiska omstruktureringen som skett sedan 1900-talets mitt, där näringar som i större utsträckning varit lokaliserade på landsbygden och mindre orter har haft en nedgång i sysselsättningen medan näringar som gynnas av en befolkningstäthet och därmed i större utsträckning är lokaliserade i städer har haft en god tillväxt. Urbaniseringen är dock inte naturgiven utan påverkas förutom av näringslivets rumsliga organisering i viss omfattning också av politiska beslut. En studie vid Uppsala universitet visar att statliga arbetstillfällen har centraliserats i snabbare takt än befolkningen, vilket tydligt illustrerar den politiska dimensionen av urbaniseringen. Det är naturligtvis omöjligt att med stor säkerhet bedöma framtida befolkningsutveckling men om nuvarande trender fortsätter i ungefär samma takt så kommer vi att se en fortsatt centralisering av sysselsättning och befolkning till de större tätorterna i länet. Den nuvarande regeringen har gett vissa signaler om att driva en politik som inte ytterligare ska förstärka urbaniseringen, där vissa statliga verksamheter kan komma att lokaliseras utanför Stockholmsregionen. Även om invandringen har minskat väsentligt sensommaren 2016 jämfört med det mycket extrema året 2015 så tyder den instabila situationen på många håll i världen på en fortsatt relativt hög invandring. Sammanta-

88 24 get finns det skäl att tro att befolkningsutvecklingen i Dalarna kan fortsätta i en positiv riktning, men att det i några kommuner särskilt mindre och perifera även fortsättningsvis har en negativ befolkningsutveckling. 2.5 Kompetensförsörjning Dalarna har en stark arbetsmarknad där en stor utmaning några år framöver är kompetensförsörjningen. Även om samtliga unga skulle välja att bo kvar i Dalarna skulle dessa inte räcka till för att ersätta alla pensionsavgångar. Med tanke på den stora rörligheten bland unga idag, inte minst till större universitetsorter, kommer många unga i Dalarna att lämna länet, liksom de gör i de flesta andra län i landet. Sysselsättningstillväxten sker istället i tjänstesektorer med ett högt såväl som lågt kunskapsinnehåll. Tjänster är i många fall kontaktintensiva och har därför bäst förutsättningar att växa i täta storstäder och i regionala centra. En annan viktig driftkraft var högskoleexpansionen och regionaliseringen av högskolan under 1990-talet, som också har bidragit till att gynna storstäder och regionala centra. Unga vuxnas flytt till studier och arbete dominerar flyttningarna över kommun- och länsgränserna i riket. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att invandringen är den mest realistiska möjligheten att lösa kompetensförsörjningen men då måste utmaningarna integration, tillgänglighet och bostadsförsörjning lösas. Den starka arbetsmarknaden kommer till uttryck i sysselsättningsstatistiken där Dalarna är femte största län, i den föreslagna storregionen, mätt i befolkning, men tredje största sett till antalet sysselsatta och det län som efter Uppsala har lägst antal arbetslösa. Omsättningen i personer som går från arbetslöshet till arbete är i Dalarna högre än riksgenomsnittet. Arbetsförmedlingens analyser har visat på en generellt hög rörlighet på Dalarnas arbetsmarknad. Rörligheten är utöver arbetslösheten en viktig parameter vid analyser av arbetsmarknaden. Även vid en relativt låg arbetslöshet kan en låg rörlighet indikera en arbetsmarknad som fungerar mindre bra. Likaså kan en arbetsmarknad med en relativt sett hög arbetslöshet fungera väl. Därför är långtidsarbetslösheten en mycket viktig variabel och där ligger Uppsala och Dalarnas län under riksgenomsnittet, och övriga län över. 2.6 Arbetsmarknad pendling - tillgänglighet Dalarna är till ytan det största länet i den föreslagna Svealandsregionen och den med lägst befolkningstäthet. Med tanke på det skulle man kunna förvänta sig en låg andel arbetspendling över kommungräns. Dalarna ligger dock i nivå med Örebro och Västmanland (26-27 %) i andel utpendlare av totalt antal sysselsatta i kommunen (nattbefolkning) och högre än Gävleborg (20 %). Den relativt sett låga standarden på Dalabanan samt en stark arbetsmarknad i Dalarna är två aspekter som gör att Dalarna har den lägsta arbetspendlingen till andra län. Trafikverket har klassificerat tillgängligheten till städer, flygplatser, sjukhus, högskolor/universitet mm för varje kommunhuvudort i Sverige. Klassificeringen redovisas på kartor med resp. kommuns till- gänglighet redovisad som god, acceptabel eller dålig. Den sammanvägda tillgängligheten för de 8 kriterierna

89 25 redovisas i bilden på föregående sida. I den sammanlagda värderingen ligger merparten av Dalakommunerna inom ramen för god tillgänglighet. Malung-Sälen och Älvdalen klassificeras som att ha en acceptabel tillgänglighet respektive på gränsen till dålig tillgänglighet. Malung Sälen och Älvdalen har dålig tillgänglighet till region- /universitetssjukhus och den sammanvägad tillgängligheten till storstäder. Även Vansbro kommun har dålig tillgänglighet i det avseendet. Detsamma gäller för dessa tre kommuner avseende tillgängligheten till flygplatser med internationell trafik. Även tillgänglighetet till och från Stockholm är mindre god respektive dålig för Malung-Sälen respektive Älvdalen. I Dalarna är Borlänge den stora inpendlingsorten i södra delen av länet även om Falun, Ludvika och Avesta har positiva pendlingsnetton. I norra delen av länet är

90 Mora den tydliga inpendlingskommunen där inpendlingen från Orsa och Rättvik är stor. Även Malung har ett positivt pendlingsnetto. Variationer i pendlarnas könssammansättning avspeglar näringsstrukturen och den genussegregerade arbetsmarknaden. I Dalarna är andelen kvinnor av inpendlarna till Borlänge klart mindre jämfört med inpendlingen till Falun. Ser man till kvinnornas andel av utpendlingen från 26

91 27 nämnda kommuner är den större från Borlänge än från Falun. Borlänge har mer industriell prägel på näringslivet, medan Falun har större inslag av privata tjänster och statliga arbetstillfällen. Variationer i pendlarnas åldersfördelning speglar framför allt boendepreferenser. Kommuner med större centralorter har en högre andel åringar bland utpendlarna, vilket avspeglar unga personers preferenser att bo centralt. Förortskommunerna har istället en hög andel utpendlare i åldern år. I Dalakartan på föregående sida redovisas en alternativ modell för att beskriva pendling/rörelsemönster. Utgångspunkten är här tätorten som minsta geografiska byggsten. Som tätorter definieras sammanhållen bebyggelse med fler än 200 invånare. Tätorterna har i sin tur delats in i; primära lokala centrum, o Primära lokala centrum är orter som i liten utsträckning är beroende 13 av andra orters arbetsmarknad. Däremot är som regel en eller flera andra orter i stor utsträckning beroende av arbetsmarknaden i det primära lokala centrat. sekundära lokala centrum, o Sekundära lokala centrum är orter som i hög grad är beroende av arbetsmarknaden i ett primärt lokalt centrum, men därtill finns det andra orter som är beroende av arbetsmarknaden i det sekundära lokala centrat. osjälvständiga orter. o Osjälvständiga orter är de orter som är beroende av arbetsmarknaden i ett primärt och/eller ett sekundärt lokalt centrum. Inga andra orter är beroende av arbetsmarknaden i den osjälvständiga orten. I kartan ovan framträder ett mycket tydligt mönster, sambanden är tydliga där ett antal kommunhuvudorter framträder som synbara primära lokala centrum. Kraftfälten ger också en tydlig illustration till hur olika arbetsmarknader kan betraktas/betecknas som sammanlänkade eller mycket fristående från varandra. 13 En ort antas vara beroende av en annan ort om minst 20 procent av den sysselsatta nattbefolkningen pendlar till en specifik annan ort. Anledningen till att denna procentsats har valts är att det då framträder ett mönster av kraftfält kring tätorter som uppvisar en viss grad av homogenitet när det gäller exempelvis utveckling på arbetsmarknaden, befolkningsutveckling och bostadspriser.

92 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 1 av 7 Vägval i Dalastrategin 6.1 Kompetensför sörjning och ökat arbetskraftsut bud Delmål Dalastrategin 6.1A Höjd utbildningsnivå och ökat och livslångt lärande 6.1B Stärk samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanord nare 6.1C Öka deltagandet i arbetslivet 6.1D Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsör jning i områden där behov av stor nyrekrytering kan förutses Förslag till: Regionala mål för transportsystemet (bäring, påverkan, anspråk/krav på transportsystemet) 1. Underlätta rekrytering och spetskompetensförsörjning inom successivt större geografiska områden. Dalarnas arbetsmarknad är tillgänglig för boende utanför länet. 2. Förstärk kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom de fyra kunskapsområdena; avancerad industri, innovativ upplevelseproduktion, energieffektivt samhällsbyggande samt hälsa eller välfärd. 3. Det livslånga lärandet ska, oavsett ålder, kön och etniskt ursprung, vara möjligt i den meningen att man ska kunna nå för individen viktiga kompetens- och utbildningscentra. Rörlighet till, från och inom länets utbildnings- och arbetsmarknad. 4. Effektiv pendling till utbildnings- och arbetsmarknad utanför länet. Effektiv inpendling till länets utbildnings- och arbetsmarknad. Unga skall känna att de har god möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Förslag till: Funktion i transportsystemet - Arbets- och studiependling på längre avstånd ska i första hand kunna ske med en effektiv kollektivtrafik. - Intermodala resor ska kunna göras genom effektiv samordning mellan tåg- och busstrafik, bil, cykel i resecentra och bytespunkter. - Restiden inom funktionella arbetsmarknadsregioner ( arbetsmarknads-kraftfält ) ska understiga minuter. - Restiden till det närmaste eftergymnasialt utbildningsutbudet inom länet ska understiga minuter och restiden till grannlänens högskole- och universitetsorter ska understiga 2 timmar. - Restiden till närmaste gymnasialt utbildningsutbud skall understiga XX minuter. - Länets befolkning skall nå grundläggande servicefunktioner inom 60 minuters restid. - Länets befolkning ska nå Falun/Borlänge inom 60 minuters restid. - Restid med tåg för tjänsteresor mellan Falun/Borlänge och Gävle, Västerås, Örebro skall vara högst minuter, med entimmestrafik (1 tur/timme). - Tågtrafiken på Dalabanan skall ha sådana restider att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bil i stråket mot Mälardalen. Restid med tåg, med entimmestrafik (1 tur/timme), för tjänsteresor skall vara: Bedömning av brister, dvs skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion - Resecentrum och bytespunkter behöver utvecklas ytterligare för effektiv samordning och byten mellan tågoch busstrafik. - Brist att ange: Inom de arbetsmarknadskraftsfält var man idag inte kan pendla under minuter. - Idag är det inte möjligt att från Älvdalens, Orsa, Vansbro, Malung-Sälens kommuner nå ett större utbud av eftergymnasiala utbildningar inom länet inom minuter eller restiden till grannlänens högskoleorter ska understiga 2 timmar. - Brist att ange: Peka ut från vilka orter i länet man idag inte når de efterfrågade servicefunktionerna inom 60 minuters restid. - Restiden till Örebro överstiger idag 100 minuter. Restiden till Arlanda/Stockholm överskrider idag angivna restider under funktion. - Tågtrafiken har bristande kapacitet på Dalabanan, Bergslagsbanan, Bergslagspendeln vilket leder till brister i utbud och rättidighet. - Dalabanan har idag en väsentligt lägre kollektivtrafikandel (11 %) än mellan kommun längs kringliggande stråk med anknytning till Stockholm (Mälarbanan, Svealandsbanan och Ostkustbanan (20-22 %) - Målet om 90 % digital tillgänglighet uppnås ej idag, men förväntas nås år Tillräckligt många har idag inte uppkopplingsmöjligheter. Åtgärdsstrategier

93 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 2 av 7 6.1E Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser Falun- Arlanda 1 tim 35 min Borlänge Stockholm 1 tim 40 min. Mora Stockholm 2 tim 55 min. Mora Borlänge 1 tim 13 min Borlänge Västerås 1 tim 21 min - Affärs- och arbetsresor med flyg till nationella och internationella destinationer över dagen skall möjliggöra vistelse från hemmet om max timmar. - Informations- och kommunikationstekniken (IKT) skall erbjuda möjligheter till distansutbildning, distanskontakter, distansarbete samt digital uppkoppling på arbetsresa. Det övergripande målet för Digitala Dalarna är att 90 % av alla företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och att samtliga företag ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2020.

94 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 3 av 7 Vägval i Dalastrategin Förslag till: Regionala mål för transportsystemet (bäring, påverkan, anspråk/krav på transportsystemet) Förslag till: Funktion i transportsystemet Bedömning av brister, dvs skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion. Åtgärdsstrategier 6.2. Innovativa miljöer och entreprenörskap Delmål - Dalastrategin 6.2A Utveckla kluster och öppna kunskapsmiljöer 6.2B Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya tillväxtområden 6.2C Vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag 6.2D Stärk forskning och utveckling kopplad till Dalarnas styrkeområden 6.2E Stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap 1. Tillgodose tillgänglighet för Dalarnas näringsliv med nationella och internationella marknader genom ett funktionellt transportsystem i form av väg och järnvägsnät, hamnar och flygplatser som medger kostnadseffektiva resor och transporter. 2. Underlätta utveckling och etablering av befintliga och nya företag genom att kompensera för avståndet till nationella och internationella marknader. 3. Transportsystemet skall utjämna skillnaden för näringslivet i nationell och internationell konkurrens. 4. Möjliggöra deltagande i nationella och internationella forskarmiljöer med hjälp av transportsystemet inkl informations- och kommunikationsteknik (IKT). - Järnvägsnätet ha hög tillförlitlighet, god redundans (bl.a omledningsmöjligheter), tillräcklig strömförsörjning och en standard för erforderliga tågvikter och tåglängder. - Vägnätet ha tillräckligt vägunderhåll, tillräcklig bärighet och säker framkomlighet. - Flygplatser skall uppfylla standardkrav för flygtransporter. - Tillgängliga, funktionella och säkra rastplatser skall finnas i strategiska lägen så att yrkestrafiken kan stanna riskfritt för efterlevnad av kör- och vilotidsregler. - Tillgängliga, funktionella och säkra rastplatser för besöksnäringens behov och tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade. - Transportsystemet skall erbjuda arenor, testbäddar och infrastruktur för transportforskning (FoI - Forskning och Implementering) - Kapacitetsbrister i järnvägsnätet för Dalabanan, Bergslagsbanan samt väster om Vänern mot Göteborgs hamn och Godsstråket genom Bergslagen mot hamnar i Skåne och Bergslagspendeln. - Tillgänglighet- och trafiksäkerhetsbrister på väg 50 (Örebro-Ludvika), E16 ( Storvik-Dalarnas länsgräns, Borlänge-Malung, Torsby- Kongsvinger), Vasaloppsvägen, väg 70 (Enköping- Sala och norr om Borlänge), E45 (genom Mora, Mora-Orsa), väg 69 (Norberg-Rättvik), väg 68 (Örebro-Gävle), väg 66 (Fagersta- Sälen), väg 311 (Sälen-Särna), väg 635 (Borlänge-Smedjebacken), E45 Västsverige-Mora, väg 26 Kristinehamn- Vansbro/Mora. - Det finns bärighetsbrister i såväl det finmaskiga som det större vägnätet. Införandet av BK4 (ny viktklass för lastbilar,74 ton) innebär att ytterligare bärighetsbrister i länet vägnät uppstår. - Idag saknas det, i länet, säkra, tillgängliga och funktionella rastplatser för yrkestrafiken och besöksnäringen.

95 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 4 av 7 Vägval i Dalastrategin Förslag till: Regionala mål för transportsystemet (bäring, påverkan, anspråk/krav på transportsystemet) Förslag till: Funktion i transportsystemet Bedömning av brister, dvs skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion Åtgärdsstrategier 6.3 Tillgänglighet och Infrastruktur Delmål Dalastrategin 6.3A Öka människors rörlighet med kollektivtrafike n som bas. 6.3B Stödja utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor. 6.3C Möta näringslivets behov av ökad transportkapac itet (se vägval 6.2) 6.3D Skapa förutsättningar för effektiv 1. Kollektivtrafikresurserna koncentreras till och åtgärder görs i de stråk som kan ge störst nytta utifrån ett helaresan-perspektiv. Knyta samman områden genom att skapa goda resmöjligheter mellan större orter i länet. 2. Kollektivtrafiken skall vara ett attraktivt resalternativ för att möjliggöra arbets- och studiependling och fritidsresor. Bidra till hållbar utveckling genom att öka kollektivtrafikresor marknadsandel med en effektiv koppling till interregionala trafiksystem. 3. Män och kvinnor anser i lika hög grad att kollektivtrafik är ett attraktivt resalternativ. 4. Förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras genom sk. transportsnål fysisk samhällsplanering vid lokalisering av bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och transportanläggningar. 5. Sveriges transportsektor ska år 2050 vara fossilfri och Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år Samhällsplanering - Ökat samspel mellan regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik samt kommunernas planering för bostadsförsörjning. - Bostadsbyggande och utveckling av verksamheter, bör med ett hela-resan-perspektiv, ske i starka kollektivtrafikstråk och vid resecentra och bytespunkter i kollektivtrafiken. - Ett heltäckande och säkert cykelvägnät inom och mellan länets tätorter. Kollektivtrafik - Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem som binder samman Dalarna med effektiv koppling till andra regionala och interregionala trafiksystem som medger ett ökat utbyte med omvärlden. Resorna skall kunna ske säkert och tryggt med korta bytestider och smidig omstigning mellan trafikslag i bytespunkter. - Bekväma, trygga och säkra kollektivtrafiknoder (resecentra och bytespunkter) för samtliga färdmedel med hög tillgänglighet via gång- och cykelbanor samt säker förvaring av cykel. - Kollektivtrafiknoder i det funktionellt prioriterade vägnätet för kollektivtrafik ska vara tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade. - Samordnade taxesystem mellan trafikslag inom kollektivtrafiken inom länet och över länsgränser. - Informationssystem som ger kunden aktuell och uppdaterad information om resa eller transport samordnade över länsgränser. Samhällsplanering - Det finns brister mellan samspelet mellan nationell, regional och kommunal nivå i samplanering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsbyggande i landet. Brister finns i samordning, styrning och ledning. - Inom och mellan länets tätorter på avstånd 5-10 km saknas idag ett heltäckande cykelvägnät. Kollektivtrafik (se över dessa brister, ev komplettera) - Identifierade brister i kollektivtrafiken i Dalarna: Landsbygdstrafik/lokal busstrafik saknas över länsgräns mot grannlänen (Gävleborg, Västmanland, Örebro, Jämtland och Värmlands län. Fysisk utformning och utrustningsstandard i bytespunkter (hållplatser) i landsbygdstrafiken med buss. Begränsningar för att ta med cykel på tåg och buss. Brister i taxesamordning i länsgränsöverskridande kollektivtrafik. Drivmedel - Det är en generell brist i länet av infrastruktur för alternativa drivmedel såsom HVO, biogas, etanol och laddinfrastruktur för elbilar och elcykel. Idag varierar tillgängligheten till drivmedel och möjligheten att tanka fordonsgas saknas nästan helt i glesbygder och tätortsnära landsbygd.

96 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 5 av 7 datakommunik ation och främja användningen av tjänster inom informationsoch kommunikatio ns-teknik (se vägval 6.1) Drivmedel - Dalarna ska bidra till att Sverige ska år 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta och år 2050 ska Sveriges transportsektor vara fossilfri.

97 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 6 av 7 Vägval i Dalastrategin Förslag till: Regionala mål för transportsystemet (bäring, påverkan, anspråk/krav på transportsystemet) Förslag till: Funktion i transportsystemet Bedömning av brister, dvs skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion Åtgärdsstrategier

98 Regional systemanalys Dalarna arbetsmaterial (utifrån Dalastrategins vägval ) Sida 7 av Livskvalitet och attraktionskraft Delmål Dalastrategin 6.4A Förstärk folkhälsoperspektiv et för tillväxtarbetet 6.4B Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ 6.4C Ta till vara mångfald som tillväxtfaktor 6.4D Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs 6.4E Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna 1. Ett säkert och tryggt transportsystem där inga personer dödas eller skadas allvarligt- Nollvisionen. 2. Ett hälsofrämjande livsmönster genom tillgänglighet till målpunkter (turism, handel, natur och kultur, skola och fritidsaktiviteter) i närområdet och i hela länet med gång- och cykel och kollektivtrafikinfrastruktur. 3. Ett jämställt transportsystemet som likvärdigt svarar mot kvinnors och mäns resbehov med lika möjligheter för män, kvinnor, unga och funktionshindrade att kunna påverka utformningen av och ha lika tillgänglighet i transportsystemet. 4. Tillgänglighet till arbetsmarknaden och basservice genom ett robust och tillförlitligt vägnät för hela länets befolkning. (jfr 6.3) - Stödja medborgarna i möjligheten i att göra medvetna val och få god förståelse för konsekvenserna av val av olika färdmedel för gods- och persontransporter, samt kunskap om möjlighet att ersätta resor med digitala mötesformer. - Oskyddade trafikanter ska kunna färdas tryggt och säkert i transportsystemet. - Ett vägnät som bidrar till riksdagens nationella etappmål om max 220 döda i vägtrafiken år Väl fungerande vägtransportsystem på landsbygd med god drift -och underhållsstandard. - Länets befolkning skall nå grundläggande servicefunktioner inom 60 minuters restid. - Länets befolkning ska nå Falun/Borlänge inom 60 minuters restid - Tillgången till bredband och annan digital infrastruktur är viktigt för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela Dalarna. (se även vägval 6.1) - Kollektivtrafikförbindelser på kvällar och helger för att kunna delta i kultur- och fritidsutbudet inom länet samt i Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle. - Det finns brister i kunskap hos medborgarna om den kollektivtrafik som finns i länet. Brist i kunskap och möjligheterna till att genomföra s.k resfria möten. Brist hos transportköpare och konsumenter om förståelsen av konsekvenser av val av olika färdmedel. - Det finns tillgänglighet, säkerhets- och trygghetbrister för oskyddade trafikanter, särskilt cykeltrafikanter. - Antalet dödade och skadade i trafiken skall minska och så länge det dödas och skadas någon i transportsystemet så är det en brist. Målet om max 220 döda i landet innebär för Dalarnas del max 10 trafikdöda år Det finns brister i standard och bärighet i det allmänna och det enskilda vägnätet. - Det saknas bredband i områden med glesare befolkning. Målet om 90 % digital tillgänglighet uppnås ej idag, men förväntas nås år Tillräckligt många har idag inte uppkopplingsmöjligheter. - Saknas attraktiva resmöjligheter till kultur- och fritidsutbudet utom länet på kvällar och helger F Utveckla en god och väl fungerande service i hela länet 6.4G Ökat bostadsbyggande - Kompletteras från projektet Metod för jämställdhetsbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplaneringen - Utveckla dialogformer för medborgarnas delaktighet i transportinfrastrukturplaneringen med särskilt fokus på ungdomars och nya svenskar delaktighet.

99 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Sara Tigerström Monfelt Datum Diarienummer RD 2015/177 Arbetsutskottet Dalarna i Almedalen 2016 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet: Projektet Dalarna i Almedalen AlmeDalarna Bakgrund Direktionen fattade i december 2015 beslut om en treårig satsning i Almedalen ( ). Med Dalarnas medverkan i Almedalen vill vi stärka bilden av boende, näringsliv och utvecklingsmöjligheter i regioner och kommuner utanför storstadsområdena i allmänhet och Dalarna själva i synnerhet. Hela Dalarna regionen, kommunerna och samarbetspartners gjorde under Almedalsveckan 2016 den gemensamma satsningen: AlmeDalarna. Syfte Dalarnas Almedalssatsning syftar till att stärka kännedomen om och attityden till boende och företagande utanför storstadsregionerna, samt skapa bättre förutsättningar för fler människor att bo, leva och starta/driva företag i dessa områden. Den treåriga gemensamma satsningen ska stärka Dalarnas position i rikspolitiken, hos nationella beslutsfattare och opinionsbildare. Vidare ska projektet stärka både internt och externt nätverksarbetet. Det ska bidra till, uppmuntra omvärldsbevakning genom kunskapsinhämtande men även möjliggöra ett aktivt deltagande på andras arenor. I Almedalen driver/debatterar vi gemensamt och deltar i frågor som i vår regionala utvecklingsplan Dalastrategin - pekats ut som viktiga. För AlmeDalarna 2016 valdes nedan prioriterade områden ut: Digitalisering och fiberutbyggnad Regionfrågan Infrastruktur och boende Attraktivitet Exportindustrin

100 2(3) AlmeDalarna 2016 arrangerades 3 5 juli under vilka vi var 88 personer som tillsammans jobbade för att uppnår projektets syfte och mål. Vi arrangerade tio seminarier, en midsommarfest, ett mingel, en yoga-aktivitet och ett flertal möten. Över 1100 personer deltog på våra seminarier och övriga arrangemang. Våra arrangemang skapades utifrån tre teman i enlighet med projektets syfte och mål. På den inledande dagen, söndag, var temat Nätverk och gemenskap i hela landet. Under måndagen var den röda tråden tillväxt i hela landet; förutsättningar för jobb och utveckling och den avslutande tisdagen samlades under temat attraktiva samhällen i hela landet; att leva och uppleva utanför storstäderna. Mål Dalarnas tre-åriga satsning i Almedalen ska medföra att vi intagit en tydligare position och stärkt varumärket Dalarna som en attraktiv plats att leva, verka och bo i. Vi ska bygga och utveckla befintliga nätverk där alla som idag verkar för regionens utveckling samlas för att få stark genomslagskraft Vi ska arbeta gemensamt, långsiktigt och strategiskt med berörda parter gällande tillväxt och utvecklig i och av Dalarna. Vår medverkan i Almedalen ska bidra till att stärka länets förutsättningar för näringsliv, infrastruktur och bostadsbyggande. Mål AlmeDalarna 2016 arrangera 8 intressanta debatter/seminarier 500 besökare ska ha deltagit på seminarierna 5 ministrar ska besökt/deltagit på våra debatter/seminarier Profilera våra lokala företrädare vid de 8 olika seminarierna Mediegenomslag på lokal och nationell nivå Dalarnas företrädare ska ha deltagit på 100 externa seminarier och rapporterat slutsatser till den gemensamma utvärderingen Dalarna ska 2016 utses till Årets nykomling eller någon av de andra viktiga utmärkelserna under Almedalsveckan. Inför AlmeDalarna 2016 ska vi samla alla kommuner och samverkansparter i ett gemensamt uttalande Dalarna tycker att. Detta uttalande kommer genomsyra all vår närvaro i Almedalen och ska sedan mätas i ett kunskapsmål under onsdagen i Almedalen. Vi ska ha skapat kontakter hos de som deltar som utställare i Almedalen som kan leda till event/kongresser/evenemang i Dalarna. Målet är skapade kontakter. Utvärderingen som just nu genomförs kommer bland annat att ge svar på måluppfyllelse. Direkt efter AlmeDalarna fick de medverkande fylla i en utvärdering med fokus på planering och genomförande. Viktigt med denna var att med AlmeDalarna färskt i minne samla tankar, idéer och reflektioner från de deltagande. En utvärderingskonferens arrangeras den 19 september och resultatet från denna samt den skriftliga utvärderingen kommer att sammanställas till direktionen den 21 september.

101 Utvärderingen med erfarenheter, resultat och måluppfyllelse ligger sedan till grund för fortsatta satsningar och prioriteringar inom det regionala utvecklingsuppdraget. Det kommer även att fungera som grogrund för Dalarnas medverkan och närvaro i Almedalen 2017 och (3)

102

103

104

105

106

107

108

109

110 Regiondirektörens rapport till direktionen september 2016 Regiondirektörens rapport till direktionen ger en kort sammanfattning om Region Dalarnas planerade och pågående verksamhet. Jag vill betona kopplingen mellan vår verksamhet och Dalastrategin och de fyra prioriterade vägvalen: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden - och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse Tillväxt Regionalt exportcentra Projektledare är på plats för att bygga upp Dalarnas regionala transportcentra. Arbete pågår med sikte inställt på att det operativa arbetet med företagen ska kunna starta i februari Dalarnas exportcentra ska anslå ett brett perspektiv, mot ett Regionalt näringslivs och företagscentra, med därtill anpassade metoder och processer. Här ska proaktiva aktiviteter drivas för ökad internationalisering och entreprenörskap. Arbetet genomförs via Dalarna Science park. Särskilt fokus ska ligga på besöksnäringens internationsaliseringsfrågor och centrat ska skapa en intersektionell plattform som ger alla samma möjligheter att ta del av tjänsterna som centrat erbjuder. Besöksnäring i Dalarna Sommaren är inte slut! Det vittnar flera anläggningar om runtom i länet som fortfarande har gäster. Säsongen har varit bra, som det ser ut som än så länge. Årets upplaga av Up to Date genomförs i Sälen den oktober, med fokus på vad en flygplats i Dalarna ger för möjligheter till ökad försäljning på internationella marknader. Inbjudna deltagare är företag inom Dalarnas besöksnäring, politiker och andra kommunala och offentliga aktörer. Region Dalarnas projekt Biking Dalarna har tillsammans med Visit Dalarna tagit fram en omfattande broschyr om cykling och leder i länet. Den ska inspirera till cykling och sätta Dalarna på kartan som en stor cykelregion. Turisten och cyklisten ska hitta den bland annat på större sportevent i Dalarna. Totalt har hela personer nåtts av Biking Dalarnas PR-aktivitet på Facebook, då Emil Lindgren och hans tränare i somras cyklade 75 mil från Säfsen till Idre. Cyklingen var en del av förberedelser inför VM i mountainbike i juli. Varje dag publicerade en medföljande fotograf korta videos, så att en mobil publik kunde följa äventyret.