I linje med politisk viljeinriktning införs successivt rehabiliteringskoordinatorer på länets vårdcentraler.

Transkript

1 Bilaga Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport oktober 2016 Inflyttning i Eldaren Landstingets ledningsfunktioner har nu flyttat in i det nya kontorshuset vid Resecentrum i Uppsala. Förutom ledningskontoret flyttar landstingsenheterna Kollektivtrafikförvaltningen UL, Kultur och Bildning, Patientnämndens kansli och revisionen in i byggnaden i kvarteret Eldaren. Dessutom finns nu också Upplandsstiftelsen och Samordningsförbundet i byggnaden. Totalt har cirka 320 medarbetare bytt arbetsplats. Lokalerna på Slottsgränd har lagts ut till försäljning. Beslut om försäljning förväntas tas runt årsskiftet 2016/17. Närvårdsutveckling i Tierp Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Närvårdsplatserna föreslogs organiseras med landstinget som huvudman. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys genomfördes våren I dialog med kommunerna Tierp och Älvkarleby har ett förslag tagits fram. Utifrån förslaget öppnades sex direktinläggningsplatser i september 2016, platserna finns vid geriatrikavdelning 2 i Tierp med landstinget som huvudman. Akademiska först med enzymrening av avloppsvatten i toaletter I slutet av augusti startade ett projekt i skarpt läge på Akademiska sjukhuset där man testar enzymrening av avloppsvatten i toaletter. Sjukhuset är först i världen att testa metoden i en verklig miljö. Metoden innebär att man med hjälp av enzymer renar avloppsvattnet från läkemedelssubstanser. Försäkringsmedicin och rehabilitering Inom det försäkringsmedicinska området pågår arbetet med att ta fram ett reguljärt fortbildningsutbud för AT- och ST-läkare samt för andra vårdgivare som berörs av sjukskrivningsarbete. I detta utbud ingår en ny webbaserad grundutbildning på landstingets lärplattform. I linje med politisk viljeinriktning införs successivt rehabiliteringskoordinatorer på länets vårdcentraler. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga (6) Den nystartade försäkringsmedicinska kommittén, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, har haft fyra möten hittills och uppdraget fokuserar på kompetensutveckling och fortbildning. Till strukturen runt kommittén finns dels ett strategiskt forum som står för en övergripande viljeinriktning samt en beredningsgrupp som kan sortera och bereda ärenden. En ny långsiktig samverkansmodell har sjösatts med finansiering från Samordningsförbundet. I alla länets kommuner finns en styrgrupp bestående av strateger från fyra huvudmän: landstingets hälso- och sjukvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Målet är att inga individer i arbetsför ålder ska ramla mellan organisationsgränserna avseende arbetslivsinriktad samordnad rehabilitering samt att identifiera om det saknas utbud/insatser för någon målgrupp. Influensavaccination hos sjukvårdspersonalen i länet Smittskyddsenheten har genomfört en enkätundersökning angående vaccinationstäckningen hos sjukvårdspersonalen i länet. Undersökningen genomfördes våren 2016 riktade sig till alla verksamhetschefer inom både landstingsägd och privat sjukvård i länet samt via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) även till både kommunala vårdenheter och hemsjukvården. Enkätsvaren täckte ca 5000 anställda inom länets sjukvård. Hos vårdpersonalen är vaccinationstäckningen låg. En enkät till verksamhetsansvariga visade att endast ca 35 procent av personal inom primärvården och 20 procent inom slutenvården är vaccinerade. Detta ökar risken för smittspridning av influensa inom vården samt medför svårigheter att upprätthålla en god vård om en stor andel av personalen är sjuka. Smittskyddsenheten kommer därför att genomföra en kampanj för att öka vaccinationstäckningen hos vårdpersonalen inför influensasäsongen 2016/2017. I kampanjen ingår ökad uppmärksamhet i form av information. Inom primärvården kommer lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor påminna och underlätta för att genomföra vaccination på respektive arbetsplats. Sedan 2015 har alla vårdcentraler, både offentliga och privata, en lokalt smittskyddsansvarig läkare och sjuksköterska. Inom sjukhusvården kommer det på Akademiska sjukhuset anordnas särskilda vaccinationstillfällen i samband med personaldagarna i november. Infektionskliniken kommer att tillhandahålla personal för att genomföra dessa vaccinationstillfällen. En ny uppföljande enkätundersökning kommer att göras efter att säsongen har avslutats för att bedöma effekten av insatsen. Systemförvaltning för förvaltningsobjekt Diarium, Dokumenthantering och Ärendehantering I juni beslutade styrgruppen för pm3 om etablering av förvaltningsobjektet Diarium, Dokumenthantering och Ärendehantering (DDÄ). Även avvikelsehantering, vårdsynpunkter och arkivets system ingår. Tre pågående projekt ska under hösten överlämnas till förvaltning: Public360 (diarium och ärendehantering), DocPlus (dokumenthantering) och uppgradering av avvikelsehanteringssystemet MedControl. Det rör sig om landstingsövergripande, strategiska verksamhetsstöd som måste ha en tydlig förvaltning för att kunna leverera korrekt och säker

3 Bilaga (6) funktionalitet. Från och med augusti har rollerna som objektägare, förvaltningsledare och objektspecialister bemannats och en budget för 2017 har tagits fram. Befintlig förvaltningsplan ska uppdateras med målet att uppnå mesta möjliga verksamhetsnytta inom den ram som skapats. DocPlus Under våren har arbetet med DocPlus, landstingets nya system för dokumenthantering, fortskridit. Samtliga dokument från den gamla kvalitetshandboken har kopierats över till DocPlus. Systemet lanseras i månadsskiftet september/oktober. En förvaltning av systemet har byggts upp och kommer att arbeta med att höja kvaliteten, bland annat genom att ytterligare förbättra sök- och filtreringsmöjligheterna. Alla styrande dokument i landstinget, inklusive de administrativa, kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Noomaraton Under helgen den 3-4 september tävlade nio lag i filmtävlingen Noomaraton i Uppsala län. Noomaraton är en regional filmtävling på tid som genomförs i flera län samtidigt, första helgen i september varje år. Totalt antal tävlande lag i hela landet var 207. Alla är välkomna att tävla - gammal som ung, amatör som proffs. Deltagande filmlag har 24 timmar på sig att göra en film utifrån de i förväg hemliga förutsättningarna (ett tema, tre platser och tre föremål). Under Kulturnatten 10 september visades länets tävlande filmer i en fullsatt salong på Slottsbiografen i Uppsala. Under visningen presenterades årets två vinnande filmer, som utsetts av en jury. Uppsala läns vinnare var lag Dos Dedos och Team Vågbratt. Deras filmer kommer att representera länet på riksfestivalen i Stockholm den 8 oktober. Noomaraton arrangeras av Kulturenheten vid Landstinget i Uppsala län. Stipendiatutställningen på Offkonsten! c/o Teatergalleriet, Uppsala stadsteater Offkonsten! c/o Teatergalleriet erbjuder länets invånare en möjlighet att få en djupare förståelse för landstingets och Uppsala kommuns arbete kring den konst som dagligen möter invånarna. I våras utsågs årets kulturstipendiater av kulturnämnderna i Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Under perioden 6/9-6/10 visas en utställning där konstnärerna presenteras närmare. Utställningen spänner över måleri, installation, keramik och fotografi och vill ge en glimt av sex mångsidiga konstnärskap. Medverkande stipendiater är Susanne Johansson, Henny Linn Kjellberg, Christopher T Long, Marie-Louise Sundqvist, Maria Jönson Nassos och Penja Hesselbäck. Offkonsten! c/o Teatergalleriet är ett samarbete mellan Kulturenheten på Landstinget i Uppsala län, Uppsala kommun och Uppsala stadsteater. Utställningen invigdes bland annat av Johnny Svahn, ordförande i landstingets kulturnämnd. Skördefesten på Wik Tioårsjubileum för Skördefesten på Wik, söndagen den 18 september, firades med Äpplets Dag. Närodlat och hantverk, äppelsafari, Slottsvisning och musikevenemang. Arrangörer i samverkan med Kultur och bildnings två enheter Wiks Slott och konferens samt Wiks Folkhögskola, är Balingsta Hembygdsförening och Upplandsstiftelsen.

4 Bilaga (6) Sommarjobbare 2016 Året process med sommarjobbsungdomar i åldrarna år är nu avslutat. Totalt bereddes plats för 116 ungdomar varav 15 av dessa (13 procent) tillsattes särskilt för ungdomar med funktionsnedsättning. Årets utvärderingsenkät med en svarsfrekvens på 71 procent visar återigen en positiv återkoppling. Till exempel upplever ungdomarna ett mycket bra bemötande ifrån personal i mycket hög utsträckning. 52 procent svarar att de kanske vill arbeta, och 22 procent svarar att de vill arbeta inom landstinget i framtiden. Tillgänglighet augusti 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 90 procent. Tillgängligheten för nybesök till läkare i den samlade primärvården är i augusti ej redovisat till följd av datorproblemen i månadsskiftet, och efterregistreringar ej är fullständigt vid denna rapportering. Variationer ses mellan vårdcentraler, över sommaren har tillgänglighet till vårdcentraler varit god trots semestrar, vilket förklaras av att färre söker vård och de som söker har en hög medicinsk prioritering. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89 % 86 % Primärvård i privat regi 94 % * Samtlig primärvård inom LUL 90 % * *sammanställning saknas pga datorproblem

5 Bilaga (6) Specialiserad vård Resultatet kan vara påverkat av datorproblem i augusti. Vårdgarantin försämras under sommaren då de högst medicinskt prioriterade tas omhand först både till nybesök och till operation. Sommaren har inneburit en ökning av antalet väntande till både nybesök som till operation. Framförallt ökar de som väntat mer än 90 dagar. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 34 % 64 % Operation** 60 % 35 % 69 % Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 81 % 51 % 89 % Operation** 90 % 61 % 98 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har ökat något men antalet väntande mer än 3 månader har minskat jämfört med föregående månad. Tillgängligheten har förbättrats inom allmän- och specialisttandvård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten har under augusti hjälpt 28 (totalt 2016, 292 personer) personer som åberopat vårdgarantin och tidig slussning inom 60 dagar av 176 personer (totalt 2016, 760 personer). Verksamheten startades under 2013 och har ökat antal slussade patienter inom 60 dagar jämfört med samma period föregående år. Sommartid tas färre kontakter med

6 Bilaga (6) verksamheten. Ökad slussning inom 60 dagar borde leda till minskning av åberopad vårdgaranti. Mediebilden av landstinget under augusti Under augusti var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Journal via nätet uppmärksammades i SVT riks, där en positiv bild gavs av tjänsten och att landstinget varit en föregångare. Nyheten att Akademiska sjukhuset startat en cancerpodcast fick stort genomslag, även på riksnivå. Enzymrening av avloppsvatten var en annan positiv nyhet som fick stor spridning. Lokalt rapporterade medier om formerna för inköpet av en ny strålkanon, vilket gav blandad publicitet. I slutet av månaden gjorde UNT en fördjupad granskning av psykiatrin, vilket gav en negativ bild. Den sista augusti gick landstinget in i förstärkningsläge, sedan journalsystemet Cosmic slutat fungera. Redan första dagen rapporterades det om detta i medierna i neutrala, måttfulla ordalag. Upptåget firade 25 år, vilket gav en hel del positiva medieinslag.

7 Bilaga 241 a Dnr LS Landstingsdirektörens stab Niklas Rommel Tfn E-post niklas.rommel@lul.se Finansdepartementet Remissyttrande angående Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) Sammanfattande överväganden Ja till Svealands län och landsting Landstingets sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag om att bilda ett nytt landsting i Svealands län 2019 är att det finns bärande skäl för att genomföra förslaget och att det medför bestående fördelar i enlighet med indelningslagens krav. Landstinget instämmer i att den föreslagna geografin för Svealands läns landsting, i en nationell avvägning, är en god utgångspunkt för det kommande landstinget. Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län bildar ett nytt län och ett nytt landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. Landstinget ser fram mot att få vara en del av det arbetet. Under mer än 20 år har staten, näringslivet och civilsamhället successivt omorganiserat sig i regioner större än dagens små län. Det har lett till en oacceptabel asymmetri, som gör att de tre stora länen har andra förutsättningar än de 18 mindre länen. Reformeringen av samhällsorganisationen på regional nivå behöver fullföljas. Frågan har diskuterats under lång tid. Genom utredningar, dialoger och remissvar, till exempel på Ansvarskommitténs betänkande, har en majoritet av berörda intressenter ställt sig bakom behovet av en reform. Landstinget delar regeringens utgångspunkter i direktiven och fokuserar därför detta remissvar på hur reformen på bästa sätt genomförs. Landstinget delar kommitténs analys att sex jämnstarka regioner, med kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare är rätt väg att gå. Regeringen bör vara tydlig och i kommande proposition lägga fast att Sverige på regional samhällsnivå från år 2023 ska vara indelat i betydligt färre län och att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 Bilaga 241 a 2 (15) God granne Svealands län kommer att gränsa till samtliga föreslagna län utom Skåne/Blekinge. Detta gör att det är väsentligt att bygga upp goda grannrelationer inom alla samhällsområden. Landstinget konstaterar att Svealands län kommer att ha den för länet sannolikt viktigaste tillväxtfaktorn Stockholm utanför länet. Detta kommer att kräva speciella arrangemang för att koppla samman Svealands län med Stockholms län inom t ex infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och arbetsmarknad. Sjukvården behöver bättre strukturella förutsättningar Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt i större demokratiskt styrda landsting än i dagens samverkansnämnder. De förhandlingslösningar som nämnden kan åstadkomma är inte tillräckligt kraftfulla för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Regionens storlek är viktig för möjligheten att ta ett samlat ansvar för hela vårdkedjan inklusive den högspecialiserade vården. Ökad kunskap, demografisk förändring och ökade krav från medborgarna innebär att vården framöver också kommer att behöva genomföra stora investeringar. Små landsting har ett litet befolkningsunderlag och därmed en för liten ekonomi för att klara dessa framtida stora investeringsbehov. I dessa och andra välfärdsfrågor är samspelet med kommunerna en viktig framgångsfaktor. Stärkt kapacitet för forskning och utveckling Det föreslagna Svealands län kommer att innehålla många starka företag, lärosäten och en hälso- och sjukvård med sammantaget en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. Genom ett strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete inom det nya länet kommer en kraftsamling av resurser att främja en hållbar tillväxt än bättre än i dagens mindre län och landsting. Landstinget anser att detta ger ökade möjligheter att stärka näringslivets utveckling i hela det nya länet. Demokratin kan utvecklas En av de viktigaste utgångspunkterna för en fortsatt reformering är, som kommittén tydligt redovisar, att gå från indirekt valda till direkt valda beslutsorgan. Dagens gränsöverskridande beslutsformer inom till exempel sjukvårdsregionerna och infrastrukturplaneringen kommer att i allt väsentligt ersättas av beslut i ett direktvalt fullmäktige. Detta är ett viktigt steg för att stärka demokratin. Vi är väl medvetna om de utmaningar som en större geografi innebär. De förtroendevalda måste vara tillräckligt många, representativa och geografiskt spridda för att skapa en bred kontaktyta gentemot kommuner, näringsliv, civilsamhälle och enskilda medborgare. Organisering med nämnder och beredningar som, inom sina mandat, får ansvar för geografiska delar av det nya länet kan bidra till närhet och tydliga kopplingar till det nya landstinget.

9 Bilaga 241 a 3 (15) Landstinget menar att större regioner innebär att det nya landstinget i Svealand får en kraftfullare röst nationellt och internationellt. Det nya länet får också en ökad samlad kapacitet när det gäller att till exempel skapa effektiv sjukvård och kollektivtrafik och att uppnå önskade resultat. Landstinget ska ha det regionala utvecklingsansvaret Ett viktigt skäl för landstinget att bejaka bildandet av nya län är att den politiska nivån i form av de nya landstingen även fortsättningsvis får statens förtroende att leda det regionala utvecklingsarbetet och ta det territoriella ansvaret. Landstinget tillstyrker Indelningskommitténs förslag om att det är landstingen som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. Enligt kommittén ska landstingen framöver åläggas detta ansvar. Landstinget menar att detta är ett klokt förslag som tydliggör att detta uppdrag kommer från staten. Kommunernas insatser och betydelse i det regionala utvecklingsarbetet kan inte nog understrykas. Samspelet med de 64 kommuner som kommer att finnas i länet kräver nya arbetsformer och en ny organisering. Större och bredare uppdrag Region Skåne och Västra Götalandsregionen har visat att den regionala politiska nivån är både beredd och kapabel att axla ansvar som traditionellt funnits i staten. Landstinget för få möjlighet att på regional politisk nivå ta ansvar för frågor inom fler politikerområden. Vi menar att infrastruktur i vägar, järnvägar och bredband, liksom delar av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på sådana områden. Flerkärnig förvaltningsstruktur I det nya länet kommer såväl landstingets förvaltningsorganisation som länsstyrelsen och berörda sektorsmyndigheter med regional organisering att behöva välja lokaliseringsorter. Landstinget menar att samtliga dessa processer bör ske i ett sammanhang. Även om olika organ fattar formella beslut så bör i första hand regeringen och kommande indelningsdelegerade föra nära överläggningar för att bästa resultat ska uppnås. Finansieringsprincipen gäller Finansieringsprincipen ska gälla också en reform som denna. De merkostnader som uppkommer enligt förslaget ska enligt Landstinget uppfattning finansieras av staten. Det är inte rimligt att de förändringar som genomförs genom riksdags- och regeringsbeslut ska belasta den del av befolkningen som finns i det föreslagna Svealand. Vi förutser att staten för dialog med de kommande landstingen om att tillföra ytterligare resurser för att underlätta processen. Klargör roller på regional nivå Kommittén måste i sitt fortsatta arbete söka lösningar för att dels ge de nya landstingen ett tydligt mandat att leda utvecklingen inom sitt territorium och dels säkerställa att myndigheterna, inklusive länsstyrelsen, ges en ny roll på den regionala spelplanen. Vår uppfattning är att nya roller, samspel och samverkan måste utformas med utgångspunkt

10 Bilaga 241 a 4 (15) i den nya situationen. Från landstinget välkomnar vi en fortsatt öppen och framåtsyftande dialog med kommittén i denna centrala fråga under det kommande arbetet. Nytt begrepp i stället för landsting? Begreppet region är etablerat för de landsting som övertagit det regionala utvecklingsansvaret, inte minst i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Numera är det endast vid allmänna val som begreppet landsting används för den regionala politiska nivån. För Svealands län skulle det som kommittén benämner Svealands läns landsting i stället med detta förslag komma att heta Region Svealand. Inledning Landstinget har av regeringen beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat betänkande. Remissarbetet har bedrivits gemensamt av de sex regionerna/landstingen som föreslås ingå i det kommande landstinget i Svealands län. I vart och ett av de nuvarande länen har dialog också förts med kommuner och andra intressenter. Landstinget delar regeringens utgångspunkter i direktiven och fokuserar därför detta remissvar på de frågeställningar som gäller hur reformen på bästa sätt genomförs. Inledningsvis vill Landstinget uttrycka sin uppskattning över det öppna arbetssätt som Indelningskommittén valt; genom en bred dialog har berörda löpande kunnat tillföra fakta och argument som bidragit till en bra diskussion och ett välformulerat delbetänkande. Landstinget ser fram mot att fortsatt också få möjlighet att bidra till kommitténs arbete inför slutbetänkandet. Övergripande ställningstaganden Fullfölj reformeringen av den regionala samhällsorganisationen Under mer än 20 år har staten, näringslivet och civilsamhället successivt omorganiserat sig i regioner som i de allra flesta fall är betydligt större än dagens små län. Landstinget konstaterar, liksom Indelningskommittén, att reformeringen av samhällsorganisationen på regional nivå behöver fullföljas. De reformer som genomförts under de senaste 20 åren har lett till en oacceptabel asymmetri, som gör att de tre stora länen har andra förutsättningar än de 18 mindre länen. Även utvecklingen inom staten har lett till att dagens län inte längre utgör en ändamålsenlig geografi för samhällsindelningen på regional nivå. Frågan har diskuterats under lång tid, det är inte en ny fråga. Genom utredningar, dialoger och remissvar, t ex på Ansvarskommitténs betänkande, har en majoritet av

11 Bilaga 241 a 5 (15) berörda intressenter ställt sig bakom en reform i den riktning som Indelningskommittén nu utarbetar. Ja till ett nytt landsting i det föreslagna Svealands län Landstinget delar kommitténs analys att sex jämnstarka regioner, men kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare är rätt väg att gå. Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län går samman och bildar ett nytt gemensamt län och ett landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. Landstinget ser fram mot att få delta i det arbetet. Landstinget sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag när det gäller att bilda ett nytt landsting i Svealands län är att det finns objektivt bärande skäl för att genomföra förslaget och att det medför bestående fördelar i enlighet med indelningslagens krav. Synpunkter på skrivningar i delbetänkandet Tillväxt och välfärd Landstinget instämmer i Indelningskommitténs bedömningar när det gäller den framtida strukturen på den regionala politiska nivån. För att hela landet ska bidra till en hållbar tillväxt är ett sammanhållet ansvar för den territoriella utvecklingen en fråga som bör ligga på den politiska nivån, dvs. hos landstinget. Landstinget har ett territoriellt uppdrag kopplat till den befolkning som finns i området och kan därmed i allmänna val ställas till ansvar för den utveckling som sker i det berörda territoriet. Det är också i landstinget som en mycket stor del av välfärdsproduktionen, i form av till exempel hälso- och sjukvård, tillgänglighet/kollektivtrafik och kultur äger rum. Det innebär att landstinget har uppdrag som innebär både att åstadkomma en hållbar tillväxt, att utveckla välfärden och att utveckla den regionala attraktiviteten. I delbetänkandets avsnitt diskuteras att landstingen måste kunna leverera de välfärdstjänster medborgarna förväntar sig. Landstinget menar att detta är ett allt för snävt synsätt. De nya landstingen har också liksom dagens olika regionala politiska organ ett uppdrag att utveckla det territorium som omfattas. Detta uppdrag måste också synliggöras och ges kapacitet i det nya landstinget. Hälso- och sjukvård Det är en stor utmaning för hälso- och sjukvården att se till att den senaste och bästa kunskapen kommer till användning i hela landet. Den nationella samordning som nu utvecklas förutsätter att kunskapsorganisationen i varje landsting har kapacitet och kompetens att medverka i implementering, uppföljning och förbättringsarbeten, vilket underlättas av större regioner.

12 Bilaga 241 a 6 (15) Landstinget instämmer därför i Indelningskommittén slutsatser när det gäller hälso- och sjukvårdens behov av befolkningsmässigt större regioner. Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt i större demokratiskt styrda landsting än i de samverkansnämnder som i dag är plattform för storregionalt utvecklingsarbete. De förhandlingslösningar som nämnden kan åstadkomma är inte tillräckligt kraftfulla för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Dagens modell med samverkansnämnder, i vårt fall med sex andra landsting, innebär att det är en bitvis lång process, som hela tiden måste ske i två steg eftersom vart och ett av landstingen måste fatta beslut även för egen del. I ett Svealands läns landsting skulle denna process äga rum i en organisation och därmed kunna ske enklare, samtidigt som transparensen ökar och det politiska ansvaret blir tydligt. Ökad kunskap, demografisk förändring och ökade krav från medborgarna innebär att vården framöver också kommer att behöva genomföra stora investeringar. Inte minst digitaliseringen av vården är en stor utmaning de kommande åren. Små landsting har ett litet befolkningsunderlag och därmed en för liten ekonomi för att klara dessa framtida stora investeringsbehov. Med dagens struktur skulle investeringarna behöva samordnas över landstingsgränser för att bli maximalt effektiva, vilket som beskrivits ovan riskerar en långsammare och mindre transparens process. Regionens storlek är viktig för möjligheten att ta ett samlat ansvar för hela vårdkedjan inklusive den högspecialiserade vården. Ett fortsatt behov av koncentration av högspecialiserad vård för tillgång till resurser, kompetens och teknik kan inte underskattas och ställer krav på en ny regionstruktur. Ett samlat ansvar för hela vårdkedjan gäller också för behovet av en omstrukturering i motsatt riktning, med en utbyggd närsjukvård med brett specialiststöd och ett stärkande av primärvården, hemsjukvård och äldreomsorgen. På så sätt får vi en likvärdig service i hela landet och tillgång till god vård i hela regionen. Landstinget ser fram mot en djupare analys av dessa och andra frågor kopplade till hälso- och sjukvården i kommitténs fortsatta arbete. Stärkt kapacitet för forskning och utveckling Det föreslagna Svealands län kommer att innehålla många starka företag, lärosäten och en hälso- och sjukvård med sammantaget en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. Stora multinationella företag med stor forsknings- och utvecklingskapacitet, små och medelstora innovationsföretag, liksom upparbetade innovationssystem och kluster utgör en god plattform. Såväl anrika som nyare lärosäten runt om i det föreslagna länet tillför innovationskraft, liksom de FoU-satsningar som sker inom dagens landsting och regioner. Genom en större samlad kapacitet kan det nya landstinget leda ett mer strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete som främjar en hållbar tillväxt än bättre än i dagens

13 Bilaga 241 a 7 (15) mindre län och landsting. Landstinget anser att detta ger ökade möjligheter att stärka näringslivets utveckling i hela det nya länet. Demokrati En av de viktigaste utgångspunkterna för en fortsatt reformering är, som kommittén tydligt redovisar, att gå från indirekt valda till direkt valda beslutsorgan. Landstinget vill framhålla att transparens, insyn och ansvarsutkrävande i såväl beredningsprocesser som formella beslut ökar i ett landstingsfullmäktige i stället för i indirekt valda organ. Dagens gränsöverskridande beslutsformer inom till exempel sjukvårdsregionerna och infrastrukturplaneringen kommer att i allt väsentligt ersättas av beslut i ett direktvalt fullmäktige. Detta är ett viktigt steg för att stärka demokratin. Landstinget menar att större regioner innebär att det nya landstinget i Svealand får en kraftfullare röst nationellt och internationellt. Det nya länet får också en ökad samlad kapacitet när det gäller att till exempel skapa effektiv sjukvård och kollektivtrafik och att uppnå önskade resultat. När vi tar del av de utvärderingar som gjorts av Västra Götalandsregionen och Region Skåne ser vi att utvecklingen över tid blir mer positiv. Medborgarna ger betydligt bättre omdömen om den regionala demokratin i dag än när regionförsöken startade. Fler är intresserade av regionala frågor, fler anser att de har möjlighet att påverka besluten och fler har förtroende för hur regionens politiker sköter sitt uppdrag. Landstingens demokratiutmaningar finns redan i dag, vilket kommittén konstaterar. Men den största verksamhetsfrågan hälso- och sjukvården bedöms ofta som en av de tre viktigaste i opinionsundersökningar. Genom aktivt arbete med att föra dialog med medborgarna om sjukvårdens utveckling har många landsting fått en högre profil, vilket stärker demokratin. Vi menar också att ett större landsting med ett vidgat uppdrag kan leda till ett ökat intresse och engagemang hos medborgarna för samhällsfrågor som avgörs på regional politisk nivå. Landstinget och övriga landsting/regioner som föreslås ingå i det nya landstinget i Svealand är väl medvetna om de utmaningar som en större geografi och ett färre antal fullmäktigeledamöter i förhållande till befolkningens storlek innebär. De förtroendevalda måste vara tillräckligt många, representativa och geografiskt spridda för att skapa en bred kontaktyta gentemot kommuner, näringsliv, civilsamhälle och enskilda medborgare. Organisering med nämnder och beredningar som inom sina mandat får ansvar för geografiska delar av det nya länet kan bidra till närhet och tydligare kopplingar till det nya landstinget. De nya regionerna behöver dessutom skapa goda förutsättningar för att de förtroendevalda ska kunna företräda medborgarna. Nya arbetsformer, som användande av ny teknik, digitala möten, sociala medier mm på ett öppet och innovativt sätt behöver prövas för att den regionala nivån ska komma närmare medborgare och intressenter, samtidigt som organisationen är effektiv.

14 Bilaga 241 a 8 (15) Kommunerna som medspelare Kommunernas insatser och betydelse såväl inom det regionala utvecklingsarbetet som inom välfärdsområdet kan inte nog understrykas. Samspelet med de 64 kommuner som kommer att finnas i länet kräver nya arbetsformer och en ny organisering. Detta är en viktig och central fråga som måste diskuteras och beslutas av det nya landstinget i samråd med kommunerna. Denna process måste genomföras parallellt med att det nya landstinget tar form, så att samspelet mellan kommuner och landsting säkerställs i den nya organisationen. Landstinget menar att de förutsättningar som kommer att gälla i Svealands län sätter ramarna för hur samspelet mellan landsting och kommuner ska byggas upp. De utvärderingar som gjorts i Västra Götalandsregionen visar att mindre kommuner fått ett större inflytande i den större regionen. I det nya landstinget är samspelet med kommunerna, inte minst de små, en av de viktigaste uppgifterna för att skapa legitimitet och gemensam utvecklingskraft. Likaså måste de skilda förutsättningarna i de olika delarna av det nya länet beaktas. Geografin för Svealands län Ja till Svealands län Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län går samman och bildar ett nytt gemensamt län och ett landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. Det finns i dag ett utvecklat samarbete inom hela (sjukvården) eller delar (infrastruktur, kollektivtrafik, kultur, strukturfonder) av den tänkta Svealandsregionen. Landstinget instämmer i att den föreslagna geografin för Svealands läns landsting, i en nationell avvägning, är en god utgångspunkt för det kommande landstinget. Det nya landstinget blir ett av sex jämnstarka, med kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom hälso- och sjukvården för sina medborgare. Koppling till Stockholm och övriga grannar Svealands län kommer att gränsa till samtliga föreslagna län utom Skåne/Blekinge. Detta centrala läge gör att Svealands län och dess landsting ser det som väsentligt att bygga upp goda grannrelationer inom alla samhällsområden. Idag finns starka kopplingar i både norr, öster, väster och söder. Landstinget ser att dessa även framöver behöver vara starka. Med nya län kommer antalet gränser att minska radikalt. Så kommer till exempel det föreslagna Västra Götalands län att ha en i stället för dagens tre gränsrelationer till det föreslagna Svealands län. De gränser som trots allt kommer att finnas mellan de nya större länen ska betyda så lite som möjligt i vardagen för människor, civilsamhälle och företag. Indelningskommittén redovisar på flera ställen i betänkandet Svealands läns kopplingar till Stockholm och utvecklingen i huvudstadsregionen. Redan i dag är Stockholm den kanske enskilt viktigaste relationen för många företag, medborgare, civilsamhället och offentliga organ i alla de sex län som är tänkta att ingå i Svealands län.

15 Bilaga 241 a 9 (15) Landstinget kan konstatera att Svealands län kommer att ha den för länet sannolikt viktigaste tillväxtfaktorn Stockholm utanför länet. Detta kommer att kräva speciella arrangemang för att koppla samman Svealands län med Stockholms län, så att till exempel de starka samarbeten som under lång tid byggts upp inom infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och arbetsmarknad kan utvecklas ytterligare. Landstinget menar att Stockholm med sin storlek och nationella huvudstadsfunktion bör utgöra ett eget län (eventuellt inklusive Gotland). Även om också alternativ som inkluderat delar av Svealands län i ett större Stockholms län har förts fram, så ökar samstämmigheten mellan administrativt och funktionellt när Svealands län som en part kan föra dialog om olika utvecklingsinsatser med Stockholms län. Vi menar att detta också kommer att stärka utvecklingen i Stockholms län. Mot denna bakgrund kan landstinget inte se att det argument som kommittén för fram om att skapa en stark region mellan Stockholm och Västra Götalandsregionen är i fokus för det kommande Svealands län. Det är i stället att bygga upp den egna styrkan i en flerkärnig struktur och att med den som bas i symbios med Stockholms län och övriga grannar utveckla Sverige. Bildandet av Svealands läns landsting Ekonomiskt underlag viktiga komponenter saknas Landstinget delar kommitténs beskrivning av de senaste årens ekonomiska utveckling, där skillnader mellan landstingens ekonomiska resultat har skapat skillnader i möjligheterna att möta framtida ekonomiska utmaningar. Samtidigt pågår olika processer som gör att situationen om några år kan se annorlunda ut än den som kommittén refererar till. Enligt vår uppfattning hade det varit till hjälp att redovisa fler pro forma siffror än skattesats, soliditet, etc. Till exempel visar det använda nyckeltalet finansnetto mycket lite om landstingens finansiella status. Vi saknar siffror om kommande sammanlagd omslutning, utgifter för hälso- och sjukvård och andra verksamheter. Genom att bilda större enheter skapas nya förutsättningar, där framför allt skalfördelar inom befintlig verksamhet kan bidra till finansiering av ny verksamhet. Landstinget menar dock att de största positiva ekonomiska effekterna åstadkoms genom att större och starkare landsting bättre kan skapa en regional samhällsutveckling som på sikt ger en högre tillväxt av skatteunderlaget. I det avseendet hade landstinget välkomnat en grundligare studie av Västra Götaland och Skåne. En sådan kunde gett värdefulla fingervisningar om effekterna av större landsting, såväl intäkts- som kostnadsmässigt, än erfarenheterna från Danmark. I en sådan analys skulle man också kunnat se vilka kostnader som eventuellt tillkom eller ökade i samband med bildandet av ett större landsting.

16 Bilaga 241 a 10 (15) Finansieringsprincipen gäller Finansieringsprincipen ska gälla också en reform som denna. Samspelet mellan aktörer inom den offentliga sektorn bygger på att den som fattar beslut också står för de ekonomiska konsekvenser beslutet medför. De merkostnader eller minskade transfereringar som blir följden av förslaget ska enligt landstinget uppfattning finansieras av staten. Det är inte rimligt att de förändringar som genomförs genom riksdags- och regeringsbeslut ska belasta de landsting som väljer att gå före Vi förutsätter att regeringen återkommer till berörda landsting med förslag om hur man avser att fullfölja finansieringsprincipen. Vårdval och hemsjukvård Det finns en stor medvetenhet om behovet av att etablera ett gemensamt system för vårdval inom såväl primärvården som tandvården i hela det nya landstinget. Likvärdighetsprincipen kräver detta. Även gränsdragningen mot hemsjukvården i förhållande till kommunerna behöver bli enhetlig. Landstinget hade önskat att kommittén fördjupat analysen av på vilket sätt dessa processer bäst kan genomföras. Kollektivtrafikens organisering Organisering av kollektivtrafikmyndigheten i det nya landstinget är en av de frågor som behöver hanteras skyndsamt. De olika modeller som i dag gäller i de sex länen gör inte processen helt enkel. Landstinget menar att den kommande processen underlättats om kommittén genomfört och i betänkandet presenterat beräkningar för rimligt tänkbara scenarion för utfallet för kommunerna när det gäller kollektivtrafikkomponenten i kostnadsutjämningssystemet. Vi förväntar oss att man bistår med sådana beräkningar i förekommande fall. Statens roll är oklar Som tidigare konstaterats har staten genom flertalet av sina myndigheter redan gått före i bildandet av större regioner. Landstinget instämmer i kommitténs analys att detta gjorts på ett okontrollerat och osystematiskt sätt som lett till att vi idag har en stat som på regional nivå inte är kapabel att på ett effektivt sätt samspela med den regionala politiska nivån. Mot bakgrund av att kommittén inte lägger konkreta förslag inom området statliga myndigheter, lägger Indelningskommittén, enligt vår uppfattning, ett allt för stort fokus på statens regionala organisering här i delbetänkandet. Landstinget menar att detta öppnar för tolkningar som kan komma att leda till att möjliga alternativa lösningar inte prövas i den kommande processen. Det gäller såväl för den roll som man skissar för länsstyrelserna i de kommande sex länen, som för hur de statliga myndigheter som är relevanta ska organiseras. För de nya landsting som bildas 2019 innebär detta en osäkerhet i hur man ska uppta sin nya roll och samspela med staten i den nya geografin.

17 Bilaga 241 a 11 (15) Medskick till regeringen inför propositionsarbetet Slå fast antalet län i propositionen Mot bakgrund av Indelningskommitténs principiella resonemang om vilka geografier som är aktuella när reformen är fullföljd 2023 menar Landstinget att regeringen i kommande proposition bör lägga fast att Sverige på regional samhällsnivå från år 2023 ska vara indelat i betydligt färre län och att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning. Detta är en viktig förutsättning för att tydlighet i rollfördelningen mellan landsting och statliga myndigheter ska kunna genomföras med start redan från år Bidra till en effektiv kollektivtrafik i det nya länet Att bilda ett nytt län och landsting i en betydligt större geografi än som skett tidigare kommer nu att ske i såväl Norrland som Svealand. En viktig förutsättning för att klara att hålla samman regionen är att infrastruktur och kollektivtrafik fungera mellan de olika delarna i regionen. I Svealands län finns idag ett flertal kollektivtrafiksystem länsvisa och storregionala. Att bygga samman dessa till ett gemensamt system, som dessutom kopplas samman med grannarnas, kommer att kräva betydande resurser. Större utrymme för regionala infrastrukturprioriteringar Inom ramen för den planering av infrastruktur de kommande åren som nu påbörjas ingår dagens länsanslag. Landstinget menar att de sex organ som har ansvaret för planering av den regionala infrastrukturen i det nya Svealands län bör få i uppdrag att ta fram en gemensam infrastrukturplan inför kommande planbeslut. För att underlätta för planeringsorganen att samordna sitt arbete menar Landstinget att det är en förutsättning att regeringen tillför ytterligare medel för investeringar i infrastruktur och transporter som bidrar till ökad tillgänglighet i Svealands län och att dessa investeringar genomförs skyndsamt. Säkerställ en relevant myndighetsgeografi redan 2019 Den frihet som dagens myndigheter har att organisera sin verksamhet på regional nivå är försvårande för dialogen mellan region och stat. Så har till exempel åklagarmyndigheten och domstolsverket olika indelningar, trots en nära koppling. Landstinget hade önskat att de förändringar som bör ske för relevanta statliga myndigheter funnits med i delbetänkandet. De exempel på myndigheter som nämns Trafikverket, Tillväxtverket och ESF-rådet är alla tre myndigheter som i inget av fallen har en regional indelning som överensstämmer med geografin i det tilltänkta Svealands län. Vidare har kommittén i dialog med regionala företrädare lyft fram ytterligare myndigheter som bör ha samma geografi för sin regionala organisation som de nya

18 Bilaga 241 a 12 (15) länen. De myndigheter som presenterats i kommitténs PM den 18 maj är Trafikverket, Tillväxtverket, ESF-rådet, Polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skogsstyrelsen. Det finns även andra myndigheter som bör kunna komma ifråga, där den geografiska samstämmigheten med Svealands län i dag är obefintlig. Regeringens proposition måste enligt vår uppfattning innehålla förtydliganden och klargöranden som går längre än de skrivningar som kommittén redovisar. Regeringen har mandat att säkerställa en ny geografi också för myndigheterna. Det är inte rimligt att de län och landsting som bildas 2019 ska behöva leva med övergångslösningar till En lösning som skulle kunna övervägas är att från regeringens sida ge de mest relevanta myndigheterna i uppdrag att ha en harmoniserad regional organisation klar för de län som nu föreslås Flerkärnig struktur på förvaltningen i både stat och landsting I det föreslagna Svealands län kommer det att finnas ett antal städer, som i dag är kärnor i sina respektive län. I dessa finns merparten av de större administrativa funktioner som såväl stat som landsting byggt upp. I det nya länet kommer såväl landstingets förvaltningsorganisation som länsstyrelsen och berörda sektorsmyndigheter med regional organisering att behöva välja lokaliseringsort eller -orter, när dessa ska ha en geografi som överensstämmer med det nya länet. Landstinget menar att det är av största vikt att samtliga dessa processer sker simultant och i ett sammanhang. Även om olika organ fattar formella beslut så bör i första hand regeringen och kommande indelningsdelegerade föra nära överläggningar för att bästa resultat ska uppnås. Vår samhällsorganisation måste stödja en utveckling i hela regionen och flerkärnighet på alla nivåer och inte bara residensstäder. Bredare uppdrag till de nya landstingen Sedan snart 20 år tillbaka har staten aktivt fört över ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet till den regionala politiska nivån. Från 2017 är det endast i Stockholms län som länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret. Även här pågår ett arbete som kan resultera i att ansvaret övergår till landstinget Landstinget tillstyrker Indelningskommitténs förslag om att det är landstingen som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. Enligt kommittén ska landstingen framöver åläggas detta ansvar. Landstinget menar att detta är ett klokt förslag som tydliggör att detta uppdrag kommer från staten. Enligt direktiven ingår det inte i Indelningskommitténs uppdrag att föreslå någon förändring av uppgiftsfördelningen inom eller mellan den statliga och den kommunala nivån. Landstinget ser framför sig att det faktum att Sverige framöver kommer att bestå av sex jämnstarka län kommer att leda till att roller kommer att förändras såväl inom staten

19 Bilaga 241 a 13 (15) mellan länsstyrelser och sektorsmyndigheter, men också mellan sektorsmyndigheter och regeringskansliet som mellan landstingen och staten i olika skepnader. Det förändringar som ägt rum i förhållande till Region Skåne och Västra Götalandsregionen har visat att den regionala politiska nivån är både beredd och kapabel att axla ansvar som traditionellt funnits i den statliga myndighetssfären. Landstinget är villiga att tillsammans med övriga fem landsting/regioner i kommande Svealands län, och tillsammans med övriga landsting, få möjlighet att på regional politisk nivå få mandat att ansvara för frågor inom såväl befintliga som nya politikområden. Vi ser till exempel framför oss att delar av reinvesterings- och investeringsanslaget för infrastruktur i vägar och järnvägar kommer att föras till det nya landstinget till följd av att allt fler vägar kommer att blir inomregionala i en större region. Även delar av arbetsmarknadspolitiken kopplat till kompetensförsörjningsfrågor, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering, bredband och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på områden som vi ser fram mot att få diskutera. Medskick till Indelningskommittén inför slutbetänkandet Samspel och utvecklade roller Flernivåstyrning Sedan snart 20 år tillbaka har regeringen valt att aktivt ge det regionala utvecklingsansvaret till den regionala politiska nivån, enligt kommittén framöver till landstingen. Landstinget menar att detta är och varit en klok väg att gå inom ramen för utvecklingen av det som brukar benämnas politisk flernivåstyrning. Det är genom att via landstingen kanalisera ett territoriellt utvecklingsansvar som medborgarna kan utkräva politiskt ansvar för den regionala utvecklingen och därmed också föra en dialog om olika vägval. Regeringen ger landstingen uppdrag i den nationella politiken Med denna process har staten också valt att integrera det regionala självstyret i arbetet med att genomföra den statliga politiken på regional nivå. Regeringen ger landstingen uppdrag inte bara inom olika sakområden som hälso- och sjukvård utan också på ett övergripande plan för den territoriella utvecklingen. Det tydligaste exemplet på detta är den regionala utvecklingsstrategin, som de med det regionala utvecklingsansvaret har ansvar att ta fram och fastställa (vilket ju också landstingen genomgående ska ha enligt kommitténs förslag). I dag är det den regionala politiska nivån som ska leda arbetet regionalt med att förverkliga till exempel den Nationella strategin för hållbar tillväxt och regional utveckling, som har uppdrag kopplade till kompetensförsörjning, som utvecklar samspel med statliga myndigheter som Trafikverket, Kulturrådet och universitet/högskolor. Den avgränsning som kommittén gör mellan å ena sidan statlig förvaltning och å andra sidan landstingens uppdrag bygger därmed på roller som nu håller på att försvinna.

20 Bilaga 241 a 14 (15) Ett viktigt skäl för landstinget att bejaka bildandet av nya län är att den politiska nivån i form av de nya landstingen även fortsättningsvis får statens förtroende att leda utvecklingsarbetet och ta det territoriella ansvaret. Vi vill särskilt lyfta fram att regionen ska få styra mer över de statliga infrastrukturmedlen, landsbygdsprogrammet och andra EU-program och fonder. Vi anser även att de nya länen ska få möjlighet att ta över en del arbetsmarknadsfrågor. Förändrade roller för statliga myndigheter Landstinget menar att kommittén har ett viktigt uppdrag i sitt slutbetänkande att genomföra analysen av hur ansvaret mellan å ena sidan sektorsmyndigheterna och å andra sidan länsstyrelsen både ser ut idag och hur det bör se ut i en ny geografi. Vi vill understryka att vi ser att länsstyrelsen även fram över har en viktig roll. Men liksom för det nya landstinget ser vi att rollen kommer att vara en annan än den som finns i dag. Länsstyrelsen har en viktig roll i utvecklingsarbetet inom de sakområden där man är regional myndighet för de nationella sektorsmyndigheterna, till exempel Jordbruksverket eller Riksantikvarieämbetet. Men rollen blir då regional sektorsmyndighet. Vid sidan av denna roll kommer myndighetsrollen i form av tillstånd, tillsyn med mera. Länsstyrelsernas uppdrag bör förstärkas och förtydligas, menar kommittén i sina skrivningar. Kommitténs resonemang bygger på att länsstyrelsen kan och ska väga samman statliga intressen och döma av motstridiga synpunkter. Vi ser fram mot en djupare analys av syfte och skäl till dessa skrivningar i slutbetänkandet. Ett förtydligande av länsstyrelsens uppdrag är viktigt för det framtida samarbetet med det nya landstinget. I de skisser till lösningar som kommittén presenterar kommer ett tiotal myndigheter att av regeringen åläggas att organisera sig geografiskt enligt den nya länsindelningen. Detta görs för att man ska få samma territorium att verka inom som landstinget och länsstyrelsen. Flera av dessa myndigheter har beröringspunkter med varandra, men långt ifrån alla. Däremot kommer samtliga, enligt de kriterier som kommittén diskuterar, att vara involverade i det regionala utvecklingsarbetet, som leds av landstinget. Samspelet landsting myndigheter regering I en situation med ett betydlig färre antal landsting än dagens ändras också förutsättningarna för dialogen mellan staten och den regionala politiska nivån. Inom områden där staten skulle önska ett mer samlat agerande från de sex landstingen skulle en direkt dialog underlätta. Arbetet med nivåstruktureringen inom sjukvården kan tjäna som exempel, digitaliseringen av offentlig sektor kan vara ett annat. Med endast sex landsting kan såväl sektorsmyndigheter nationellt som regeringen/regeringskansliet ha en direkt dialog med företrädare från hela landet samlande i ett sammanhang. Denna typ av dialoger förekommer enligt vår kunskap redan idag med de tre största landstingen i ganska betydande omfattning. De behöver etableras och utvecklas också med de nya större landstingen.

21 Bilaga 241 a 15 (15) Vidare kan landstinget föra en direkt dialog med samtliga relevanta myndigheter i länet i ett sammanhang. Vi dessa tillfällen är länsstyrelsen en av flera viktiga myndigheter, bland annat i sin roll som regional myndighet för ett stort antal andra myndigheter som valt att inte ha en egen regional organisation. Landstinget ser fram mot att kommittén mycket noggrant analyserar den nya struktur som färre och större län får för samspelet mellan olika offentliga organ. Det gäller de nya landstingen, de nya länsstyrelserna, sektorsmyndigheterna regionalt och nationellt och inte minst regeringen. Vi menar att kommittén i sitt fortsatta arbete måste söka alternativa lösningar för att dels ge de nya landstingen ett tydligt mandat att leda utvecklingen inom sitt territorium och dels säkerställa att myndigheterna, inklusive länsstyrelsen, ges en ny roll på den regionala spelplanen. Vår uppfattning är att nya roller, samspel och samverkan måste utformas med utgångspunkt i den nya situationen. Från landstinget välkomnar vi en fortsatt öppen och framåtsyftande dialog med kommittén i denna centrala fråga under det kommande arbetet. Nytt begrepp i stället för landsting? Kommittén avser i sitt slutbetänkande att komma med förslag på beteckning på det som i dag är landsting. Det är viktigt att hitta ett nytt begrepp. En så radikal förändring som den regionala samhällsorganisationen nu står inför underlättas om man också i ord synliggör att det är frågan om något nytt. Landstinget föreslår att man bygger vidare på den praxis som etablerats i samband med att landstingen övertagit det regionala utvecklingsansvaret. Begreppet region är etablerat för dessa landsting i dag, inte minst i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Numera är det endast vid allmänna val som begreppet landsting används för den regionala politiska nivån. För Svealands län skulle det som kommittén benämner Svealands läns landsting i stället med detta förslag komma att heta Region Svealand. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör

22 Bilaga 241 b Landstingsstyrelsen RESERVATION Ärende 241 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för vårt yrkande: - att landstingsstyrelsen antar följande yttrande till Finansdepartementet Nej till Svealands län och landsting Landstingets sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag om att bilda ett nytt landsting i Svealands län är att det inte finns bärande skäl som talar för en sådan sammanslagning av de sex landstingen. Indelningskommittén har inte tillfört några nya eller övertygande skäl för att bildandet av ett nytt storlandsting leder till en förbättring för innevånarna i berörda landsting. Bärande i kommitténs resonemang är att större alltid är bättre och det viktigaste är en storlekssymmetri i förhållande till staten. Landstinget anser att de övervägande behoven som landstinget står inför inte löses genom ny länsindelning. Landstingets bedömning är att det redan sker samarbeten med omliggande län/landsting på en rad områden men beroende på vilken sakfråga det gäller ser den geografiska indelningen olika ut. Många av dessa samarbeten kommer att bli nödvändigt att fortsätta med även med ett bildande av landstinget Svealand. Ett sådant exempel är det så kallade En bättre sits där de fem mälarlänen tillsammans med Östergötland och Gotland formulerar behov av infrastruktur för järnvägar och vägar i ett sammanhängande koncept. Landstingets uppfattning är att det är regeringen som ska stå för hela landets utveckling och tillse att behov i hela landet kan tillgodoses och därmed balansera olika behov mot varandra. Detta oavsett länens storlek. Hälso- och sjukvården är den klart dominerande verksamheten för landstingen. Även där pågår flera arbeten som går över länsgränserna. Inom landets sex sjukvårdsregioner samarbetar landstingen om den högspecialiserade vården men även inom många andra områden. Det är viktigt att det finns tillräckligt med patientunderlag för universitetssjukhusen att bedriva en kvalitativt bra vård och klara sitt uppdrag inom forskning och utbildning. Tyvärr har det inom Uppsala- Örebro sjukvårdsregion tillåtits att enskilda landsting agerar som om den högspecialiserade vården kan upphandlas fritt utanför sjukvårdsregionen och utan att först pröva om verksamheten finns inom regionen. Det är regeringen som enligt Hälso- och sjukvårdslagen äger frågan om sjukvårdsregionerna men har där brustit i sin tillsyn. Förutom sjukvårdsregionerna finns även en rikssjukvårdsnämnd som kan reglera vilka som får utföra viss verksamhet. Det finns också en nationell cancerplan och beslut om införande av standardiserade vårdförlopp. Det pågår alltså ett arbete med så kallade nivåstruktureringar

23 Bilaga 241 b såväl nationellt som mellan och inom sjukvårdsregioner. Detta är arbeten som även med storlandsting behöver fortsätta. Den högspecialiserade vården berör ca fem procent av patienterna. Övriga patienter hanteras i den dagliga och nära vården. Vårdens stora utmaning är att tillsammans med kommunerna säkerställa en nära vård, i hemmet eller boendet, och om så behövs samordnade verksamheter. Det är svårt att tänka sig att detta nödvändiga arbete kommer att underlättas med en storregion omfattande sex län inom ett stort geografiskt område och tillsammans med 64 kommuner. Det blir mindre med demokrati i en storregion. Den samverkansnämnd som finns inom Uppsala-Örebroregionen fattar bara beslut inom eget uppdrag och egen budget, d v s förhållandevis små men viktiga verksamheter. Större beslut bereds i samverkansnämnden men återförs till beslut i respektive landsting där också politiskt ansvar kan utkrävas. I en storregion kommer beslut och ansvarsutkrävande längre från länsinnevånarna. Istället för sex landstingsfullmäktige med totalt 448 ledamöter blir det en fullmäktigeförsamling troligtvis i storleksordningen 150 ledamöter. Dessa ledamöter ska behärska verksamheter inom ett geografiskt område som sträcker sig från Idre i nordväst, Gnarp i nordost och ner till Askersund och Oxelösund i söder och som befolkas av 1,7 miljoner innevånare. Verksamheterna omfattar bland annat två universitetssjukhus, fyra länssjukhus, 15 länsdelssjukhus och ca 220 vårdcentraler. För att klara en lokal kännedom och förankring är det troligt att det i det nya storlandstinget införs regionala nämnder. De direktvalda församlingarna kommer att ersättas med indirekt valda nämnder som det inte går att utkräva politiskt ansvar för i allmänna val. Det kommer att kräva mycket tid och arbete för att enas om allt från skattesatser och patientavgifter till taxor i kollektivtrafiken, hyresmodell och hyresnivåer för de egna verksamheterna, regelverk för vårdcentralsuppdrag, personalpolitik mm, mm. Frågan är till vilken nytta för innevånarna i de nuvarande sex länen. Sammanfattningsvis har Indelningskommittén inte visat på nyttan för länsinnevånarna med bildande av en storlandsting bestående av sex av dagens landsting. Landstinget avstyrker därför Indelningskommitténs förslag avseende bildande av ett Svealands län. Sören Bergqvist (V)

24 Bilaga 241 c

25 Bilaga 241 d Landstingsstyrelsen 6 oktober 2016, Svar på remiss- Regional indelning- tre nya län (SOU 2016:48) Särskilt yttrande från Kristdemokraterna i Uppsala län Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är en central del av den kristdemokratiska ideologin och västvärldens tänkande där strävan är att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivån. Med större regioner kan vi mer ändamålsenligt klara finansiering och organisering av den framtida välfärden och därmed kan fler beslut fattas på lokal nivå. Större regioner ett steg i rätt riktning Kristdemokraterna i Uppsala län stödjer inrättandet av färre och större regioner i Sverige. På det sättet minskar vi antalet administrativa gränser som många gånger har spelat ut sin roll. Dessutom behövs det en kraftig regional samhällsorganisation som kan möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvård, framtida infrastruktur, sysselsättning, integration, forskning, innovation och hållbar utveckling där det kommer att ställas krav på ökad samordning. En förutsättning för detta är att även staten organiserar sig samtidigt inom samma territoriella område och ger ökat ansvar för regional utveckling till Svelands läns landsting. Jämlik hälso- och sjukvård En av de viktigaste principerna för svensk hälso- och sjukvård är att befolkningen ska få vård på lika villkor. Trots det visar data från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på oförsvarliga skillnader mellan olika landsting när det gäller medicinska resultat, tillgänglighet, följsamhet till nationella riktlinjer, läkemedelsanvändning, bemötande med mera. Det här visar att vården i Sverige inte är jämlik. I stället skiljer den sig åt beroende på var i landet man bor. Den snabba medicinska utvecklingen gör att behovet av specialisering ökar. Allt fler behandlingar och operationer kräver ökad kompetens och resurser, att enskilda landsting kan driva den höga nivå av specialisering som krävs är inte sannolikt. För att uppnå bättre kvalitet och en mer jämlik vård är Kristdemokraterna i Uppsala län positiva till större och färre geografiska enheter som en väg till att sjukhusvården förstatligas.

26 Bilaga 241 d Direktvalda organ En regionindelning leder till att det regionala utvecklingsansvaret i större utsträckning överförs från indirekt valda organ till direktvalda politiska organ. Det ökar den regionala demokratin och ger ett tydligare ansvarsutkrävande. Det har även stor betydelse utifrån ett representativt perspektiv. Små partier har litet inflytande i de nuvarande indirekt valda organen, vilket skapar ett demokratisk underskott. Rätt utformat kan större regioner ge ett politiskt ledarskap med bred demokratisk förankring. Det kan även ge regionerna stark legitimitet att ta initiativ, samla regionala aktörer, och företräda regionen i överläggningar med staten och övriga myndigheter. Detta har redan skett i de nuvarande regionerna Västra Götaland och Skåne. Anna-Karin Klomp (KD)

27 Bilaga 241 e Landstingsstyrelsen Ärende 241 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Yrkande: att landstingsstyrelsen antar följande yttrande till Finansdepartementet Nej till Svealands län och landsting Landstingets sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag om att bilda ett nytt landsting i Svealands län är att det inte finns bärande skäl som talar för en sådan sammanslagning av de sex landstingen. Indelningskommittén har inte tillfört några nya eller övertygande skäl för att bildandet av ett nytt storlandsting leder till en förbättring för innevånarna i berörda landsting. Bärande i kommitténs resonemang är att större alltid är bättre och det viktigaste är en storlekssymmetri i förhållande till staten. Landstinget anser att de övervägande behoven som landstinget står inför inte löses genom ny länsindelning. Landstingets bedömning är att det redan sker samarbeten med omliggande län/landsting på en rad områden men beroende på vilken sakfråga det gäller ser den geografiska indelningen olika ut. Många av dessa samarbeten kommer att bli nödvändigt att fortsätta med även med ett bildande av landstinget Svealand. Ett sådant exempel är det så kallade En bättre sits där de fem mälarlänen tillsammans med Östergötland och Gotland formulerar behov av infrastruktur för järnvägar och vägar i ett sammanhängande koncept. Landstingets uppfattning är att det är regeringen som ska stå för hela landets utveckling och tillse att behov i hela landet kan tillgodoses och därmed balansera olika behov mot varandra. Detta oavsett länens storlek. Hälso- och sjukvården är den klart dominerande verksamheten för landstingen. Även där pågår flera arbeten som går över länsgränserna. Inom landets sex sjukvårdsregioner samarbetar landstingen om den högspecialiserade vården men även inom många andra områden. Det är viktigt att det finns tillräckligt med patientunderlag för universitetssjukhusen att bedriva en kvalitativt bra vård och klara sitt uppdrag inom forskning och utbildning. Tyvärr har det inom Uppsala- Örebro sjukvårdsregion tillåtits att enskilda landsting agerar som om den högspecialiserade vården kan upphandlas fritt utanför sjukvårdsregionen och utan att först pröva om verksamheten finns inom regionen. Det är regeringen som enligt Hälso- och sjukvårdslagen äger frågan om sjukvårdsregionerna men har där brustit i sin tillsyn. Förutom sjukvårdsregionerna finns även en rikssjukvårdsnämnd som kan reglera vilka som får utföra viss verksamhet. Det finns också en nationell cancerplan och beslut om införande av standardiserade vårdförlopp. Det pågår alltså ett arbete med så kallade nivåstruktureringar såväl nationellt som mellan och inom sjukvårdsregioner. Detta är arbeten som även med storlandsting behöver fortsätta.

28 Bilaga 241 e Den högspecialiserade vården berör ca fem procent av patienterna. Övriga patienter hanteras i den dagliga och nära vården. Vårdens stora utmaning är att tillsammans med kommunerna säkerställa en nära vård, i hemmet eller boendet, och om så behövs samordnade verksamheter. Det är svårt att tänka sig att detta nödvändiga arbete kommer att underlättas med en storregion omfattande sex län inom ett stort geografiskt område och tillsammans med 64 kommuner. Det blir mindre med demokrati i en storregion. Den samverkansnämnd som finns inom Uppsala-Örebroregionen fattar bara beslut inom eget uppdrag och egen budget, d v s förhållandevis små men viktiga verksamheter. Större beslut bereds i samverkansnämnden men återförs till beslut i respektive landsting där också politiskt ansvar kan utkrävas. I en storregion kommer beslut och ansvarsutkrävande längre från länsinnevånarna. Istället för sex landstingsfullmäktige med totalt 448 ledamöter blir det en fullmäktigeförsamling troligtvis i storleksordningen 150 ledamöter. Dessa ledamöter ska behärska verksamheter inom ett geografiskt område som sträcker sig från Idre i nordväst, Gnarp i nordost och ner till Askersund och Oxelösund i söder och som befolkas av 1,7 miljoner innevånare. Verksamheterna omfattar bland annat två universitetssjukhus, fyra länssjukhus, 15 länsdelssjukhus och ca 220 vårdcentraler. För att klara en lokal kännedom och förankring är det troligt att det i det nya storlandstinget införs regionala nämnder. De direktvalda församlingarna kommer att ersättas med indirekt valda nämnder som det inte går att utkräva politiskt ansvar för i allmänna val. Det kommer att kräva mycket tid och arbete för att enas om allt från skattesatser och patientavgifter till taxor i kollektivtrafiken, hyresmodell och hyresnivåer för de egna verksamheterna, regelverk för vårdcentralsuppdrag, personalpolitik mm, mm. Frågan är till vilken nytta för innevånarna i de nuvarande sex länen. Sammanfattningsvis har Indelningskommittén inte visat på nyttan för länsinnevånarna med bildande av en storlandsting bestående av sex av dagens landsting. Landstinget avstyrker därför Indelningskommitténs förslag avseende bildande av ett Svealands län. Sören Bergqvist (V)

29 Bilaga 241 f Landstingsstyrelsen Yrkande 241 Regional indelning tre nya län Sverigedemokraterna yrkar bifall till Vänsterpartiets yrkande om yttrande i kursiv text nedan samt att ett tilläggsstycke tillfogas förslaget i icke kursiv text nedan: Nej till Svealands län och landsting Landstingets sammanvägda bedömning av Indelningskommitténs förslag om att bilda ett nytt landsting i Svealands län är att det inte finns bärande skäl som talar för en sådan sammanslagning av de sex landstingen. Indelningskommittén har inte tillfört några nya eller övertygande skäl för att bildandet av ett nytt storlandsting leder till en förbättring för innevånarna i berörda landsting. Bärande i kommitténs resonemang är att större alltid är bättre och det viktigaste är en storlekssymmetri i förhållande till staten. Landstinget anser att de övervägande behoven som landstinget står inför inte löses genom ny länsindelning. Landstingets bedömning är att det redan sker samarbeten med omliggande län/landsting på en rad områden men beroende på vilken sakfråga det gäller ser den geografiska indelningen olika ut. Många av dessa samarbeten kommer att bli nödvändigt att fortsätta med även med ett bildande av landstinget Svealand. Ett sådant exempel är det så kallade En bättre sits där de fem mälarlänen tillsammans med Östergötland och Gotland formulerar behov av infrastruktur för järnvägar och vägar i ett sammanhängande koncept. Landstingets uppfattning är att det är regeringen som ska stå för hela landets utveckling och tillse att behov i hela landet kan tillgodoses och därmed balansera olika behov mot varandra. Detta oavsett länens storlek. Hälso- och sjukvården är den klart dominerande verksamheten för landstingen. Även där pågår flera arbeten som går över länsgränserna. Inom landets sex sjukvårdsregioner samarbetar landstingen om den högspecialiserade vården men även inom många andra områden. Det är viktigt att det finns tillräckligt med patientunderlag för universitetssjukhusen att bedriva en kvalitativt bra vård och klara sitt uppdrag inom forskning och utbildning. Tyvärr har det inom Uppsala- Örebro sjukvårdsregion tillåtits att enskilda landsting agerar som om den högspecialiserade vården kan upphandlas fritt utanför sjukvårdsregionen och utan att först pröva om verksamheten finns inom regionen. Det är regeringen som enligt Hälso- och sjukvårdslagen äger frågan om sjukvårdsregionerna men har där brustit i sin tillsyn. Förutom sjukvårdsregionerna finns även en rikssjukvårdsnämnd som kan reglera vilka som får utföra viss verksamhet. Det finns också en nationell cancerplan och beslut om införande av standardiserade vårdförlopp. Det pågår alltså ett arbete med så kallade nivåstruktureringar såväl nationellt som mellan och inom sjukvårdsregioner. Detta är arbeten som även med storlandsting behöver fortsätta. Den högspecialiserade vården berör ca fem procent av patienterna. Övriga patienter hanteras i den dagliga och nära vården. Vårdens stora utmaning är att tillsammans med kommunerna säkerställa en nära vård, i hemmet eller boendet, och om så behövs samordnade verksamheter. Det är svårt att tänka sig att detta nödvändiga arbete kommer att underlättas med en storregion omfattande sex län inom ett stort geografiskt område och tillsammans med 64 kommuner. Det blir mindre med demokrati i en storregion. Den samverkansnämnd som finns inom Uppsala-Örebroregionen fattar bara beslut inom eget uppdrag och egen budget, d v s förhållandevis små men viktiga verksamheter. Större beslut bereds i samverkansnämnden men återförs till beslut i respektive landsting där också politiskt ansvar kan utkrävas. I en storregion

30 Bilaga 241 f kommer beslut och ansvarsutkrävande längre från länsinnevånarna. Istället för sex landstingsfullmäktige med totalt 448 ledamöter blir det en fullmäktigeförsamling troligtvis i storleksordningen 150 ledamöter. Dessa ledamöter ska behärska verksamheter inom ett geografiskt område som sträcker sig från Idre i nordväst, Gnarp i nordost och ner till Askersund och Oxelösund i söder och som befolkas av 1,7 miljoner innevånare. Verksamheterna omfattar bland annat två universitetssjukhus, fyra länssjukhus, 15 länsdelssjukhus och ca 220 vårdcentraler. För att klara en lokal kännedom och förankring är det troligt att det i det nya storlandstinget införs regionala nämnder. De direktvalda församlingarna kommer att ersättas med indirekt valda nämnder som det inte går att utkräva politiskt ansvar för i allmänna val. Det kommer att kräva mycket tid och arbete för att enas om allt från skattesatser och patientavgifter till taxor i kollektivtrafiken, hyresmodell och hyresnivåer för de egna verksamheterna, regelverk för vårdcentralsuppdrag, personalpolitik mm, mm. Frågan är till vilken nytta för innevånarna i de nuvarande sex länen. En storregion skulle innebära en omfattande svårighet att föra en offentlig debatt. Endast i Uppsala län behöver debatten redan idag föras i minst tre massmedier för inkludera en relevant andel och bredd av länets invånare. I en region Svealand skulle antalet nödvändiga mediala plattformar bli betydligt mer svårhanterbar för debatt och opinionsbildning. De nationella medierna är inte lika ändamålsenliga för offentlig debatt som de idag existerande lokala och regionala alternativen. I de fall medborgare vill tvinga fram ett ställningstagande angående huruvida en folkomröstning ska hållas i en konkret fråga kommer det att bli betydligt svårare. Minst 10 procent av väljarna behövs för att uppnå detta, vilket är svårt redan idag. Med en storregion blir det nästintill omöjligt att uppnå av flera skäl. Praktiskt är det svårt att ordna underskrift från cirka 6 gånger så många röstberättigade, engagemanget för Uppländska sakfrågor kan komma att vara bristande i dagens andra län och bristen på gemensam offentlig debatt medför svårigheter att väcka intresset brett hos väljarna i en storregion. Förändringarna är omfattande för hur väljarna ska kunna påverka och styra de frågor som nuvarande landsting och regioner ansvarar för. Det behöver antingen hållas ett val emellan och/eller en folkomröstning innan detta ärende avgörs. Annars kommer legitimiteten för en förändring att saknas. Sammanfattningsvis har Indelningskommittén inte visat på nyttan för länsinnevånarna med bildande av en storlandsting bestående av sex av dagens landsting. Landstinget avstyrker därför Indelningskommitténs förslag avseende bildande av ett Svealands län. Simon Alm (SD)

31 Bilaga 241 g Yrkande Landstingsstyrelsen 4 oktober 2016 Regional indelning tre nya län remissyttrande till Finansdepartementet, LS Regeringen gav den s.k.indelningskommittén i uppdrag att se över indelningen av län och landsting/regioner i Sverige. En nackdel med uppdraget var att nuvarande gränser skulle bibehållas. Liberalerna i Uppsala län anser att en grundläggande analys av människors rörelsemönster, resvanor, arbetspendling och vårdsökande kunnat leda till ett mer konstruktivt förslag på regionindelning. Om förslaget hade utgått från ett sådant arbetssätt hade vi varit positiva till en storregion. Vi anser att en utredning måste utgå från människor och inte utifrån nuvarande länsgränser vi behöver något nytt, varför inte börja med ett vitt papper. Vi kan därför inte ställa oss bakom nuvarande utredningsförslag. Liberalerna i Uppsala län bedömer att det finns fyra perspektiv som är särskilt viktiga att ha med sig in i diskussionen och vid ett ställningstagande för en ny regionindelning. Dessa perspektiv är (1) Landets Universitetssjukhus (2) Arbetsmarknadsregioner (3) Regionala tillväxtfrågor med Life science kluster (4) Högskolor och universitet Samtliga fyra aspekter måste belysas mer i en reviderad utredning som inte fokuserar på dagens gränser (1) Den statliga utredningen Effektiv vård föreslår att en skyldighet införs i hälso- och sjukvårdslagen och att landstingen gemensamt planerar och utför uppgifter när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Utredningen rekommenderar även att Landstingen finner former för att kontinuerligt överväga vilka uppgifter inom sitt ansvarsområde som kan och bör lösas gemensamt. Uppsala län anser att samarbeten bör utvecklas mellan landstingen vilket kan göras utan att nya regioner bildas. Genom ökade samarbeten mellan Universitetssjukhusen får vi säkrade patientunderlag, vilket ger högre vårdkvalitet och snabbare forskning och sjukvårdsutveckling. (2) En av de mest välutvecklade arbetsmarknadsregionerna i Sverige ligger i Uppsala / Stockholm det bör vi ta tillvara på och fortsätta utveckla. (3) Regionala tillväxtfrågor skulle kunna utvecklas ytterligare även om inte storregioner bildas och då särskilt gällande statligt/regionalt riskkapital. Möjligheten att utnyttja Uppsala som tillväxtmotor för hela Mälardalen skulle kunna förstärkas. Ett UIC-koncept (Uppsala Innovation Centre) skulle kunna appliceras på ett större område än Uppsala. (4) Universiteten påverkas i första hand inom de områden där de har samarbeten med universitetssjukhus, inte minst den kliniska forskningen. En strategisk uppdelning av vissa utbildningar blir dessutom möjlig, där en högskola exempelvis får i uppdrag att säkra utbildningen av tandvårdspersonal i regionen, där sjukhus hjälps åt med verksamhetsförändringar utbildning av barnmorskor eller kommuner utses att vara värdar för uppdragsutbildningar för YH-specialisering av undersköterskor.

32 Bilaga 241 g Vår slutsats är att storregioner i sig är positiva, men att den föreslagna konstruktionen inte skulle gynna Sverige och landets invånare. Vi anser att den snäva tidsplanen är ett problem, den är alldeles för aggressiv. Vi föreslår att utredningen görs om, att man börjar med ett vitt papper för att hitta strukturer på områden utan låsning vid dagens länsgränser. Vi yrkar Att landstingsstyrelsen inte ska lämna nuvarande remissyttrande till finansdepartementet eftersom vi inte delar yttrandets sammanfattande överväganden Att landstingsstyrelsen skriver om remissyttrandet och tar hänsyn till de perspektiv och aspekter som vi lyft fram i texten ovan Uppsala 4 oktober 2016 Lena Lundberg, ledamot Carl Nettelblad, ledamot

33 Bilaga 242 Avsiktsförklaring om samverkan mellan Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län gällande universitetssjukvården Inledning Sverige indelas idag enligt Hälso- och sjukvårdslagen ( 9) i sex sjukvårdsregioner i syfte att regionerna skall samverka om den så kallade högspecialiserade vården uttryckt som sjukvård som berör flera landsting. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion omfattar sju landsting Landstinget i Uppsala län, Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland, Region Örebro län, Landstinget i Värmland och Landstinget Sörmland. I sjukvårdsregionen finns två universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro, fem länssjukhus och 18 länsdelssjukhus. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har sedan 1 januari 2016 ett nytt samverkansavtal mellan de ingående landstingen och regionerna. Det övergripande målet är att erbjuda invånarna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av sjukvårdsregionens hälso- och sjukvård. Parterna ska gemensamt värna och utveckla universitetssjukhusen och andra enheter inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som utgör centra för regionvård, forskning, utveckling och utbildning. Genom bildande av en Svealandsregion 2019 förstärks och fördjupas samarbetet mellan de ingående landstingen och regionerna. Den nya regionen kommer sannolikt att omfatta nuvarande sjukvårdsregion exklusive Landstinget i Värmland. En stor Svealandsregion är bra och nödvändig för hälso- och sjukvårdens framtid i Mellansverige. En region med över 1,7 miljoner invånare får kapacitet att bygga hållbara och konkurrenskraftiga strukturer i hälsooch sjukvården och starka forsknings- och utbildningsmiljöer. Regionen kommer också att få en stark befolkningstillväxt med en beräknad folkmängd år 2050 på cirka 2,1 miljoner innevånare. Med ett gemensamt ägande av de två universitetssjukhusen skapas förutsättningar att långsiktigt kunna driva och utveckla verksamheten. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro är centrala för forskning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kompetensförsörjning i hela vårdkedjan. Vi ser framför oss att en fortsatt utveckling av de båda sjukhusen kommer att gynna utvecklingen i hela regionen.

34 Bilaga (2) Samverkan Vår avsikt är, utifrån nationella uppdrag och samverkansavtalet mellan parterna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, inför bildande av en ny Svealandsregion utveckla samverkan mellan universitetssjukhusen att båda universitetssjukhusen ges förutsättningar att bedriva och utveckla basal och högspecialiserad vård med bredd och spets, att öka samverkan inom den högspecialiserade vård som bedrivs vid båda sjukhusen och inom de spetsområden som, efter beslut i styrgruppen kan samordnas till endera sjukhuset baserat på framförallt vårdkvalitet och kliniskt utfall, att universitetssjukhusen utvecklar sin samverkan för att tillsammans effektivisera vården och skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning tillsammans med respektive universitet, att universitetssjukhusen gemensamt verkar för en god utveckling av hälso- och sjukvården i hela Svealandsregionen samt att verka för att behovet av högspecialiserad vård ska tillgodoses, främst inom Svealandsregionen. Organisation För att underlätta samverkan inrättas en gemensam samrådsgrupp med företrädare för Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. I samrådsgruppen ska ingå tre företrädare för den politiska ledningen i respektive landstinget och regionen, dessa ska biträdas av två tjänstemän från vardera organisationen. Andra företrädare för respektive part kan adjungeras till gruppen. Samrådsgruppens huvuduppdrag är att utveckla samverkan och att hitta lösningar för att stärka samarbetet mellan universitetssjukhusen. Samrådsgruppen ska träffas minst två gånger per år. Uppsala Örebro Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Uppsala län Marie-Louise Forsberg Fransson Regionstyrelsens ordförande Region Örebro län

35 Bilaga LS Regionförbundet Uppsala län Yttrande över remissversionen av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län Regionförbundets styrelse beslutade 12 maj 2016 att, utan eget ställningstagande, sända ut förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län på remiss. Landstinget i Uppsala län har inbjudits att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Nedan redovisas först synpunkter på övergripande nivå, därefter utifrån strategiförslagets disposition, och slutligen på förslagets mål. Genom att Region Uppsala bildas från 2017 övertar regionen ansvaret för den fortsatta hanteringen av den Regionala utvecklingsstrategin. För att underlätta denna övergång av ansvaret från regionförbundet till Region Uppsala avser landstinget att bilda en arbetsgrupp som tillsammans med företrädare för regionförbundet kommer att medverka i den slutliga utformningen av förslaget till Regional utvecklingsstrategi. Landstingets synpunkter nedan kan därför komma att kompletteras under den fortsatta handläggningen. Övergripande synpunkter Kultur och bildning Landstinget menar att strategiförslaget saknar ett genomgående kulturperspektiv och genomsyras av en instrumentell syn på kultur, utbildning samt bildning. Kultur, och framför allt det snäva konstbegreppet, kan ges en mer framträdande roll i strategin. Kulturen har vidare en stor betydelse för, och bör återfinnas inom, samtliga tre prioriterade områden och i inledande avsnitt i strategin. Vid bearbetning av strategin behöver texten justeras så att begreppet kultur genomgående används, och inte som i strategiförslaget ibland ersättas med kulturen, en viktig detalj i ett samhälle med flera kulturer. Kollektivtrafik och planering I strategiförslaget redovisas för en beräknad befolkningsökning i länet. Även lägre nivåer för befolkningsökning har beräknats av olika aktörer. Dessa behöver presenteras i Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

36 Bilaga (7) strategin och tas med i beräkningar och planering av framtida behov av samhälls- och infrastruktur, inklusive kollektivtrafik. Länsinvånarnas dagliga geografi skulle kunna vara en infallsvinkel för strategin, då den dagliga geografin tydligt är en del av ett gott liv, grund för planering och byggande av en växande region och en förutsättning för invånarnas deltagande i en nyskapande region. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens roll i och för regional hållbar utveckling har en mer framträdande roll i strategiförslaget jämfört med tidigare regionala utvecklingsstrategier, vilket landstinget ser som mycket positivt. Strategiförslaget beskriver hur en kvalitativ, jämlik och utifrån behov tillgänglig hälso- och sjukvård är avgörande för att länets medborgare ska kunna uppnå eller återfå bästa möjliga hälsa samt hur fortsatta satsningar behöver ske för att stärka hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som regional utvecklingskraft. Jämlikhet i hälsa och förutsättningar Strategin behöver kompletteras med ett tydligt jämlikhetsperspektiv. Arbete för ökad jämlikhet i förutsättningar och i hälsa är prioriterat nationellt, regionalt och lokalt och bör därför vara en viktig utgångspunkt för strategin. Hållbarhet, inkluderat miljö och folkhälsa Strategiförslaget prioriterar långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är beroende av varandra. Hållbarhetsperspektivet ska löpa som en röd tråd genom strategin och bilda utgångspunkt för vision, mål och förslag till insatser. Det är mycket positivt att hållbarhetsperspektivet lyfts jämfört med tidigare regionala utvecklingsstrategier och att samberoendet mellan de olika dimensionerna av hållbarhet klargörs. Strategin behöver tydligare lyfta den stora utmaningen i hur vi ska lyckas vara en växande region med befolkningsökning och nödvändig utbyggnad av bostäder och infrastruktur utan att äventyra hälso- och miljömässiga värden. Strategin behöver mer uttryckligen relatera till arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Synpunkter uppdelade utifrån strategiförslagets disposition Övergripande synpunkter på strategiförslagets struktur Landstinget anser att vissa delar av strategins struktur behöver ses över. Det är problematiskt att det ofta är svårt att förstå vilken status olika texter har, främst vad som är beskrivningar av samband eller önskad utveckling, och vad som är åtaganden. Landstinget tolkar att de i RUS i korthet listade åtaganden är de åtaganden som undertecknare av strategin åtar sig att hantera. Dessa åtaganden är emellertid även rubriker inom de prioriterade områdena. Texten under dessa rubriker behöver struktureras och tydliggöras, och språkbruk ensas. Prioriteringar och uppdrag måste vara tydliga inför fastställande av strategin.

37 Bilaga (7) Kopplingen mellan prioriterade områdens beskrivande texter och åtaganden och områdenas mål kan vara tydligare. Strategin behöver tydliggöra vilka tidsperspektiv som strategin är tänkt att sträva mot, och genomföras inom. Förord Landstinget anser att strategins förord ska skrivas inför fastställande i Region Uppsalas fullmäktige Detta för att förordet ska belysa och beakta politiska prioriteringar inom Region Uppsala, som ska ansvara för samordnandet av insatser för strategins genomförande. Uppdraget Kapitlets inledande stycken ger en kortfattad och bra beskrivning av den regionala utvecklingsstrategins formella uppdrag och syfte. Kapitlet kan med fördel ytterligare beskriva den regionala strategins koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och dess fastställda prioriteringar. För att bidra till politikens mål och möta samhällsutmaningar identifierar regeringen fyra prioriteringar: innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning samt internationellt samarbete. Prioriteringarna ska vara vägledande i utvecklingen och genomförandet av bland annat regionala utvecklingsstrategier och ska ligga till grund för de statliga myndigheternas medverkan i regionalt hållbart tillväxtarbete. Beaktande av, och åtaganden inom, dessa prioriteringar återkommer även i förslaget till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län, vilket är en klar styrka då det underlättar samverkan med statliga myndigheter och då extra kraft kommer av att det offentligas olika nivåer arbetar samlat. I kapitlet framgår att utvecklingsstrategin ska ge vägledning och skapa sammanhang medan konkretisering ska ske i andra styrande dokument, strategier och budgetar. Strategin bör exemplifiera vilken typ av dokument som här avses. Strategins karaktär av ett samverkansdokument, och den styrka som kommer härur, kan ges en mer framträdande beskrivning i kapitlet. Strategin kan även få ett än tydligare länsperspektiv, och en beskrivning av den positiva symbios som finns mellan nationer och regioner, rörande utveckling, kan med fördel komplettera den beskrivning av rådande konkurrens som är mer framträdande i strategiförslaget. Som ovan beskrivits kan fler perspektiv lyftas i inledande och övergripande avsnitt av strategin. Förutom hållbarhetsperspektivet kan kultur- och konstperspektivet lyftas. Invånarnas dagliga geografi kan förslagsvis ses som en infallsvinkel för strategin. Därtill bör strävan efter jämlikhet i förutsättningar och hälsa vara en utgångspunkt för den regionala hållbara utvecklingen. Omvärlden och utmaningar för Uppsala län Kapitlet utgår från den föränderliga omvärld som påverkar vårt län och beskriver hur dessa globala samhällsutmaningar ligger till grund för FN:s hållbarhetsmål, EU:s strategier och den nationella politiken. Att i den regionala utvecklingsstrategin relatera till en föränderlig omvärlds och globala utmaningars påverkan på regionens utveckling är givande. För att ge tyngd till grundläggande utmaningar och möjligheter, samt för att

38 Bilaga (7) ge koppling och synergieffekter, kan den regionala utvecklingsstrategin knyta an till, och kortfattat presentera, de identifierade samhällsutmaningar och möjligheter som återfinns i den nationella strategin; demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi, samt social sammanhållning. Kraft kan också komma av en tydligare koppling till FN:s nyligen antagna globalt gemensamma utvecklingsmål Agenda Då det i strategiförslagets prioriterade områden framkommer hur strategin utifrån länets specifika styrkor och utmaningar ska svara upp mot samhällsutmaningar och möjligheter, kan de två sista avsnitten i det aktuella kapitlet ses som överflödiga och bör därför kunna strykas. Från vision till åtaganden Kapitlets rubrik fångar strategins strävan efter resultatinriktat genomförande, vilket landstinget välkomnar. Även visionen ses som välformulerad och givande. Landstinget anser att begreppet gemensam berättelse inte bör användas i strategin. Begreppet är problematiskt utifrån olika gruppers möjligheter att påverka i ett samhälle och få erkännande för sin röst och sina erfarenheter i det offentliga samtalet. Strategins prioriterade områden En region för alla, En växande region, och En nyskapande region ses som mycket lämpliga för länet. Strategiförslaget visar att uppdelningen mellan dessa områden i stort fungerar, ifall de i detta remissvar föreslagna övergripande perspektiven och utgångspunkterna lyfts i inledande kapitel av strategin. Vid bearbetningen av strategin kan den röda tråden genom områdena göras tydligare. Då strategins utgångspunkt är att prioritera långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är beroende av varandra, anser landstinget att det i beskrivningen av prioriterade områden inte bör ske en uppdelning av de olika dimensionerna av hållbarhet. De olika dimensionerna återfinns inom samtliga prioriterade områden, därför bör beskrivningen av områdena skrivas om. En region för alla Landstinget ser positivt på att sociala hållbarhets- och folkhälsoperspektiv tydligare återfinns i denna strategi jämfört med tidigare strategier. Social hållbarhet är att se både som ett mål och ett medel för regional hållbar utveckling. Det är vidare positivt att det prioriterade området utgår ifrån ett livsloppsperspektiv samt att perspektiven även återfinns i relevanta delar inom övriga prioriterade områden. Inom kapitlet behöver åtaganden förtydligas och justeras. Utifrån bland annat ett livsloppsperspektiv och länets existerande folkhälsoarbete föreslås följande justerade åtaganden: Ge alla barn och unga en bra start i livet (insatser för barn och unga inkluderande kvalitativ skola fram till och med gymnasiet) Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande (högre utbildning, vidare- /vuxenutbildning/kompetensutveckling, folkbildning/studieförbund/folkhögskolor)

39 Bilaga (7) Egen försörjning på en jämlik och växande arbetsmarknad (goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, jämlik arbetsmarknad, integrering av nyanlända på arbetsmarknaden) Välstrukturerat och kvalitativt hälsofrämjande arbete (hälsofrämjande och förebyggande insatser) Säkerställa en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet Kultur är avgörande för att säkerställa en attraktiv region för alla. Perspektivet och konkreta insatser kan nämnas under flera av områdets åtaganden. Ett ytterligare åtagande bör kunna återfinnas under området, för att belysa hur kultur och bildning bidrar till att säkerställa en attraktiv region för alla samt visa på vikten av social sammanhållning och tillit för regional hållbar utveckling. Landstinget föreslår följande åtagande: Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser Även ett åtagande kring ett gott och friskt åldrande saknas i strategiförslaget. En växande region Områdets presenterade utmaningar utgår ifrån den högsta beräknade befolkningsprognosen. Presentation och analys bör ske även utifrån övriga prognoser. Texten kan kompletteras med en tydligare beskrivning av Uppsala läns koppling till andra län. Det prioriterade området kan analyseras utifrån de utmaningar och möjligheter som kommer av integrationen med, och till exempel pendlingen till och från, orter och kommuner i omkringliggande län. Behovet av, och vinsterna med, god arkitektur och konstnärlig gestaltning liksom kulturell infrastruktur, kan ges en mer framträdande roll i områdets inledande avsnitt och i relevanta åtaganden. Området och dess åtaganden behöver tydligare fokusera på hur en region med växande befolkning och utbyggd infrastruktur samtidigt ska kunna säkerställa en robust ekologisk hållbarhet. En nyskapande region Landstinget ser positivt på att den inledande texten beskriver hela länets näringsliv. Användningen av begreppen kluster och innovationssystem, här benämnt kluster, behöver tydligare analyseras och problematiseras. Begreppet kluster behöver tydliggöras i relation till andra liknande företeelser såsom agglomerationer. Även klustrens geografiska omfång behöver klargöras. Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft prioriterar miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor samt hållbara innovationer. Områdets inledande avsnitt tar upp dessa frågor, men de återfinns inte som åtaganden.

40 Bilaga (7) Resultatinriktat genomförande Landstinget ser mycket positivt på strategiförslagets fokus på behovet av resultatinriktat genomförande av strategin och dess åtaganden. Vid bearbetning av strategin efter remissrunda har en ny tjänstemannaorganisation inom Region Uppsala kommit på plats. Den i inledningen beskriva arbetsgruppen kan vara behjälplig i arbetet med att anpassa kapitlet utifrån den nya organisationens förutsättningar och ansatser. SWOT för Uppsala län Landstinget anser att en SWOT inte bör finnas med i slutgiltig version av strategin utan istället ses som ett internt arbetsdokument. Kapitlet bör därför strykas. Mål Den i remissutskicket bifogade målbilagan har en oklar status. Det behöver klargöras om dokumentet är att se som internt arbetsdokument eller som bilaga till den regionala utvecklingsstrategin. Strategins mål behöver tidsättas och om nödvändigt behöver delmål sättas upp. Målen behöver vara möjliga att nå. Samtliga mål bör följas upp utifrån ett jämlikhetsperspektiv och till målen kopplade indikatorer måste identifieras och följas upp. Landstinget föreslår att Region Uppsala under 2017 i samverkan tar fram ett genomförande- och uppföljningsdokument utifrån fastställd strategi, där nedbrutna mål och identifierade kopplade indikatorer systematiskt följs upp. Landstinget vill ge följande synpunkter på strategiförslagets presenterade mål: A. Examen från gymnasieskolan inom 4 år. Målet är inte tidsatt. Målnivån är högt satt relativt nuläget. Delmål behöver sättas upp. B. Andel med eftergymnasial utbildning Målet är inte tidsatt. Bör kompletteras med en analys över den naturliga utvecklingen med lägre utbildade äldre som lämnar arbetskraften och nytillkomna med högre utbildning som tillkommer. Beroende av när målet ska vara uppnått kan delmål behöva sättas upp. C. Sysselsättningsgrad Målet är inte tidsatt i strategiförslaget, men i målbilagan hänvisas till europiska och nationella mål satta till år Samtliga kommuner utom Uppsala, Tierp och Älvkarleby uppfyller målet. I Uppsala kan sysselsättningsgraden delvis förklaras med det stora antalet studenter som ingår i befolkningen, men inte i gruppen sysselsatta. Målet bör problematiseras utifrån detta, och möjligen justeras. D. Självskattad hälsa Målet är inte tidsatt.

41 Bilaga (7) E. Ökat byggande Målet är tidsatt och är förankrat i de behov som finns. Delmål finns. Utan ordentlig avvägning mellan olika intressen riskerar målet leda till negativa konsekvenser. F. Minskade klimatpåverkande utsläpp Målet är tidsatt. Delmål saknas. Källa för indikatorn hänvisas till Naturvårdsverket. Denna källa ger idag inte en heltäckande bild och ger en uppföljning med fördröjning. Regionförbundet har finansierat ett utvecklingsprojekt för bättre uppföljning i samarbete med Uppsala kommun och SLU. Uppföljningen sker endast i denna kommun och testas i ytterligare några kommuner. Frågan om uppföljning av hela länet, samt kostnader för drift av databas, behöver klargöras. G. Kapacitetsstarkt bredband. Målet är tidsatt. Delmål kan behövas. H. Fördubblad kollektivtrafik Målet kan vara svårt att uppnå och är därför nedtonat i det nya trafikförsörjningsprogrammet. Målet i trafikförsörjningsprogrammet är antalet resor, inte marknadsandel. Målet är tidsatt och delmål finns. Målet ska ses som kopplat till det övergripande målet om minskade klimatpåverkande utsläpp. I. Globalt konkurrenskraftigt näringsliv Målet är inte tidsatt. Indikatorn behöver kompletteras eller justeras, då ett företags direktexport inte nödvändigtvis är ett mått på dess konkurrenskraft. J. FoU-investeringar Målet är inte tidsatt. En justering av målet bör diskuteras. I dagsläget har länet jämfört med riket en mycket stor andel offentliga investeringar men lägre andel privata FoU-investeringar. Länet överstiger vidare klart målet för EU och har högst andel i Sverige, varför en prioritering av detta mål kan ifrågasättas. K. Nyföretagande Målet är inte tidsatt. Målet behöver analyseras och följas upp med kompletterande indikatorer. Ökande nivåer av nya företag per år behöver inte vara en enbart positiv indikation, utan kan också bero av en icke optimalt fungerande arbetsmarknad. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör

42 Bilaga Dnr LS Reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala ( ) Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax

43 Bilaga 246 Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala ANTAGET AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-XX-XX. 2 (21)

44 Bilaga 246 Reglementets tillämpningsområde Detta reglemente gäller för nämnder och styrelser i Region Uppsala, med vilka avses: - Regionstyrelsen och dess utskott och beredning - Sjukhusstyrelsen och dess utskott - Vårdstyrelsen och dess utskott - Kollektivtrafiknämnden och dess utskott - Kulturnämnden och dess utskott - Fastighets- och servicenämnden och dess utskott - Patientnämnden - Regionala utvecklingsnämnden och dess utskott Uppgifter och åligganden Det åligger och tillkommer samtliga styrelser och nämnder att: - ansvara för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och i linje härmed verka för att ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel finns samt att förvaltningsorganisationen är funktionellt uppbyggd, - ombesörja verkställigheten av regionfullmäktiges beslut som rör nämnden/styrelsen, - själv eller genom ombud föra regionens talan i mål och ärenden inom styrelsens/nämndens verksamhetsområde med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - följa av regionfullmäktige antagen budget, - ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, - vara arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet, - ansvara för arbetet med arbetsmiljö inom verksamhetsområdet, - vid behov samråda med annan styrelse eller nämnd i frågor som kan beröra denna styrelse eller nämnd, - fullgöra vad som i övrigt, enligt regionens beslut eller gällande författningar, tillkommer styrelser och nämnder. 3 (21)

45 Bilaga 246 För att fullgöra sina uppgifter äger styrelser och nämnder att från regionens övriga styrelser och nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som styrelsen/nämnden är i behov av. Regionstyrelsen Av kommunallagen (1991:900) följer att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Innan ett ärende avgörs av fullmäktige ska det ha beretts, antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör och/eller av en fullmäktigeberedning. Styrelsen ska bereda ärenden till fullmäktige. Det är styrelsen som lägger fram förslag för fullmäktige enligt det så kallade beredningstvånget i kommunallagen. Utöver det som föreskrivs om regionstyrelsen i kommunallagen (KL) kap gäller bestämmelserna i detta reglemente. Regionstyrelsen har 19 ledamöter och 10 ersättare. Regionstyrelsen har utöver det som framgår av KL kap. 6 att: företräda regionen utåt, gentemot myndigheter, medlemsorganisationer, bolag och andra aktörer, ansvara för de övergripande funktionerna rörande regionens uppdrag och organisatoriska arbetsfördelning (strategisk ägarfunktion), bereda och föreslå regionfullmäktige fatta beslut om regionplan och budget, ansvara för långsiktig ekonomisk planering, inkl. medelsförvaltning och upptagande av lån, följa upp regionens ekonomi och verksamheter, ansvara för strategiska fastighetsfrågor, ansvara för samspelet med länets kommuner på övergripande nivå, ansvara för övergripande strategiska frågor rörande hållbar regional utveckling och folkhälsa, ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med universiteten i Uppsala, ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med sjukvårdsregionen och samverkansnämnden, ansvara för styr- och ersättningsfrågor och avtal inom regionvården, ansvara för frågor kring rikssjukvård, 4 (21)

46 Bilaga 246 ansvara för övergripande frågor om närvård, utifrån samverkans- och samordningsperspektiv ha ett helhetsansvar för strategiska frågor rörande hälso- och sjukvården. ha det politiska ansvaret för forskningsfrågor samt ansvara för övergripande FoUU-frågor, ansvara för strategiska miljöfrågor, ansvara för strategiska IT-frågor, ansvara för regler för sjukreseverksamheten, fatta beslut om övergripande rationaliseringar och strukturåtgärder, ansvara för regionens övergripande personalpolitik, ansvara för strategiska arbetsgivarfrågor, ansvara för övergripande arbetsmiljöfrågor, svara för ägarfrågor rörande regionens vårdverksamheter, bl.a.: strategiska frågor rörande ersättningsmodeller, säkerställa ägarstyrningens övergripande krav på befolkningsfokus förenat med kvalitet och effektivitet i produktionen, utveckla styrsystem och stödja ledarskap som främjar rationell produktion, verka för kunskapsbaserad och strategisk styrning av verksamheterna. Regionstyrelsen har avseende uppsiktsplikten att: övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs, tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten och ekonomin utvecklas samt vilka åtgärder som vidtas i syfte att korrigera eventuella avvikelser, övervaka att nämndernas interna kontroll är tillräcklig, fortlöpande utvärdera och utveckla regionens interna ekonomi- och verksamhetsstyrning, ansvar för att samordningsträffar med nämnder och styrelser eller deras arbetsutskott/presidier genomförs, ha en fortlöpande uppsikt över verksamhet i de företag som regionen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Formen för uppsikten är densamma som gäller för nämnderna och är samordnade med dessa, 5 (21)

47 Bilaga 246 tillse att rapportering sker till fullmäktige från de kommunalförbund som regionen är medlem i samt de stiftelser och föreningar som bedriver regionkommunal verksamhet. Övrigt ansvar Regionstyrelsen ansvarar för regionens samlade insatser (9 1 st.) enligt 22 lag om stöd och service till vissa funktionshindrare, LSS, samt utgör arkivmyndighet enligt 8 arkivlagen och får i denna egenskap meddela nödvändiga föreskrifter. Regionstyrelsen är pensionsmyndighet med uppdrag att tolka och tillämpa gällande bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Regionstyrelsen är personuppgiftsansvarig och i förekommande fall centralt personuppgiftsansvarig för kvalitetsregister. Regionstyrelsen utser regionens representanter i Rådet för delaktighet och Pensionärsrådet. Utskott och beredningar Inom regionstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett utskott för hälso- och sjukvård och FoUU och ett personalutskott samt en beredning enligt följande: Arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av regionstyrelsen och fattar beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Utskott för hälso- och sjukvård och FoUU Utskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och bereda ärenden rörande övergripande och strategiska frågor som berör utskottets område. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska samordna och stärka regionens insatser inom forskning, utveckling och utbildning. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska bereda strategiska frågor rörande: Regionens ersättning för hälso- och sjukvård. Reglering av hälso- och sjukvårdsproducenternas uppdrag. Närvård. 6 (21)

48 Bilaga 246 Forskning, inräknat handlingsplaner och bokslut över forskningsrelaterade insatser. Innovationer, inräknat handlingsplaner. Utveckling av hälso- och sjukvård. Utbildning för hälso- och sjukvårdens yrkesområden, främst för ST-läkare och verksamhetsförlagd utbildning, i förekommande fall i samråd med personalutskottet. Infrastruktur- och organisatoriska frågor rörande regionövergripande FoUUområden. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har vidare följande uppdrag: Bereda folkhälsofrågor inklusive epidemiologiskt och annat kunskapsunderlag. Bereda frågor som rör hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Behovsanalyser. Kvalitetsfrågor. Bereda ärenden rörande övergripande samordning av länets hälso- och sjukvård. Hälsoekonomi, omvärldsbevakning och uppföljning och analys. Ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter med utgångspunkt i befolkningsperspektivet. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har nio (9) ledamöter. Personalutskott Personalutskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och följa upp regionens övergripande strategiska personalfrågor, så som kompetensförsörjning, arbetsmiljö och övriga arbetsförhållanden. Utskottet ska svara för att initiera ärenden inom den personalstrategiska styrningen. Utskottet ska bereda ärenden rörande frågor som berör utskottets område. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Personalutskottet har fem (5) ledamöter. 7 (21)

49 Bilaga 246 Regionrådsberedning Regionrådsberedningen består av samtliga regionråd. Regionrådsberedningen är ett forum för informationsutbyte och för överläggningar mellan partierna, särskilt i övergripande frågor av allmän betydelse för regionen, t.ex. budget, bokslut och långsiktig planering. Regionrådsberedningen utgör krisledningsnämnd enligt lag (2006:544) om kommuners och region åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämndens uppgift regleras i särskilt reglemente. Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare. Sjukhusstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt upphandlad specialistvård. Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, länet och andra externa parter. Styrelsen ska utforma och ha uppsikt över sjukhusens och vårdgivarnas uppdrag, finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges riktlinjer: bedriva rikssjukvård, regionsjukvård, länssjukvård och utlandsvård samt utbildning, forskning och utveckling. Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Styrelsen ska ha tydligt fokus på effektiv användning av sjukhusens samlade resurser samt genomföra benchmarking. Styrelsen ska utveckla partnerskap i sjukvårdsregionen som bidrar till: kompetensutveckling för alla parter, gemensamma vårdprogram, bättre personalförsörjning, stimulerar FoUU-samarbete, it-kommunikation, utveckling av ersättningssystem samt samverkan som ger förutsättning för tidig återgång till hemlandstingen. Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Sjukhusstyrelsen har vidare följande uppdrag: 8 (21)

50 Bilaga 246 Produktionsstyrning för optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser. Vårdproduktion rörande specialistvård: riks-, region- och länssjukvård. Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Delta i närvårdssamverkan. Ge regionlandstingen insyn i verksamheten. Samarbete med universiteten i Uppsala. Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde. Kunskapsstyrning. Utskott Inom sjukhusstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av sjukhusstyrelsen. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av sjukhusstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Vårdstyrelsen Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare. Vårdstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården samt upphandlad verksamhet inom styrelsens uppdrag. Styrelsen ska utforma och ha uppsikt över förvaltningarnas och vårdgivarnas uppdrag, finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges riktlinjer. Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners. 9 (21)

51 Bilaga 246 Vårdstyrelsen ska skapa förutsättningar för samverkan/samordning av vårdinsatser mellan länets kommuner och regionen. Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Styrelsen ska ha tydligt fokus på att utveckla ersättningsformer som till exempel inriktas på nytta för patienterna samt på hög produktivitet och effektivitet i verksamheten. Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Vårdstyrelsen har vidare följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhetsområde. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Kunskapsstyrning. Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde. Utskott Inom vårdstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Vårdstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av vårdstyrelsen. Vårdstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av vårdstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. 10 (21)

52 Bilaga 246 Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens uppdrag är att handha frågor som rör regionens ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Fastighets- och servicenämnden har vidare följande uppdrag: Drift och översyn av regionens lokalbestånd. Löpande fastighetsfrågor. Tillhandahållande av effektiva stödprocesser för kärnverksamheten. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Bereda behov av fastighets- och byggnadsinvesteringar i samband med framtagande av investeringsplan. Fastighetsinvesteringar i enlighet med regionens investeringsprocess och inom av fullmäktige antagen investeringsbudget. Immateriella och övriga materiella investeringar. Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Städverksamhet. Utrustning. Avgifter i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Utskott Inom fastighets- och servicenämnden ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av fastighets- och servicenämnden. 11 (21)

53 Bilaga 246 Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av fastighets- och servicenämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och 8 ersättare. Region Uppsala är regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län. Kollektivtrafiknämnden utgör denna myndighet och ansvarar för den lagstadgade uppgiften att besluta om allmän trafikplikt. Nämnden ansvarar för beställarstyrningen av regional kollektivtrafik för länsinvånarna. Trafiken tillhandahålls antingen av regionens egna enheter eller av upphandlade entreprenörer efter myndighetsbeslut om allmän trafikplikt. Därutöver kan kommersiella aktörer utan ekonomiskt stöd från regionen bedriva kollektivtrafik efter anmälan till regional kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafiknämnden har vidare följande uppdrag: Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhet. Samråda med länets kommuner, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter inkl. angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter när det gäller trafikfrågor. Utarbeta trafikförsörjningsprogram i samråd med regionala utvecklingsnämnden. Besluta om allmän trafikplikt och kungörelse om dessa beslut. Taxor i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Överenskommelser med en eller flera andra kollektivtrafikmyndigheter om beslutsrätt om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Tillgänglighet. Miljöfrågor inom trafikområdet. Trafikantinformation. Kvalitetsfrågor. Beställaruppdrag. 12 (21)

54 Bilaga 246 Befogenheten att upphandla och ingå avtal får överlämnas till aktiebolag och enskild kommun. Nämnden ansvarar för att ta fram en årlig rapport om trafikplikt, avtalsparter, trafikens utveckling m.m. Nämnden ska tillse att offentligt ägd infrastruktur i form av hållplatser och bytespunkter upplåts på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor. Befolkningsperspektiven ska för kollektivtrafiknämnden utgöra en viktig grund såväl vid utbyggnader som vid verksamhetsbegränsningar. Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för administrationen av regionens sjukreseverksamhet. Kollektivtrafiknämnden får samordna den regionala kollektivtrafiken med kommunernas skolskjutsverksamhet. Utskott Arbetsutskott Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av kollektivtrafiknämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av kollektivtrafiknämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och 8 ersättare. Region Uppsala har enligt lag 2010:630, om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, ansvar för regionalt utvecklingsarbete. Nämnden ansvarar för dessa uppgifter i den mån de inte faller på annan styrelse/nämnd eller regionfullmäktige. Nämnden ansvarar även för statliga uppdrag inom det regionala utvecklingsansvaret, utifrån villkorsbrev från regeringen. Regionala utvecklingsnämnden har vidare följande uppdrag: Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhet. 13 (21)

55 Bilaga 246 Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi för länet. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder (1:1). Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med kollektivtrafiknämnden avseende trafikförsörjningsprogram Samråda med styrelser och nämnder i frågor som rör hållbar regional utveckling. Ansvara för att sammanställa analyser och ta fram förslag till strategier och handlingsplaner. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsarbetet. Utskott Arbetsutskott Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av regionala utvecklingsnämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionala utvecklingsnämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Regional samverkan Vid planering och utveckling av verksamheten ska nämnden samverka med kommunerna inom det regionala samrådet för regional utveckling, och med andra lokala och regionala aktörer. Kulturnämnden Kulturnämnden har 9 ledamöter och 5 ersättare. Kulturnämnden leder regionens verksamhet inom kulturområdet och utgör ansvarig styrelse för Wiks folkhögskola. 14 (21)

56 Bilaga 246 Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Kulturnämnden har vidare följande uppdrag: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Vid planering och utveckling av nämndens verksamhet samverka med kommuner, folkrörelser, studieförbund, andra kulturorganisationer samt enskilda kulturskapare. Ansvara för arbetet med konstnärlig gestaltning av regionens lokaler enligt 1 % -regeln. Handlägga regionens stöd till regionala kulturinstitutioner och regional kulturverksamhet i övrigt. Ansvara för fördelningen av statens bidrag till regional kulturverksamhet efter avtal med Statens kulturråd. Handlägga regionens bidragsgivning till folkbildningsarbete och till ungdomsorganisationer. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Kulturnämnden har även att: ansvara för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och dess tillgångar, fastställa folkhögskolans mål och huvudinriktning, handlägga disciplinära ärenden rörande studerande, ansvara för driften och förvaltningen av Wiks slott och konferens. 15 (21)

57 Bilaga 246 Utskott Arbetsutskott Kulturnämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av kulturnämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av kulturnämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter. Patientnämnden Patientnämnden har 7 ledamöter och 5 ersättare utsedda av regionen. Patientnämnden kan tillika utgöra patientnämnd för kommunal hälso- och sjukvård, där respektive kommun utser sin/sina ledamöter och ersättare. Patientnämndens åligganden regleras i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet. Patientnämnden har vidare följande uppdrag: Tillhandahålla, eller hjälpa patienter att få, den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården och tandvården. Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin. Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde. Varuförsörjningsnämnden Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland och Västmanland samt Region Örebro län har regionen bildat en gemensam nämnd för varuförsörjningen. Särskilt reglemente är antaget för nämnden. 16 (21)

58 Bilaga 246 Regionen utser 1 ledamot och 1 ersättare till varuförsörjningsnämnden. Kostnämnden Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en gemensam kostnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för nämnden. Regionen utser 3 ledamöter och 3 ersättare till den gemensamma kostnämnden. Ambulansdirigeringsnämnden Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en gemensam ambulansdirigeringsnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för nämnden. Regionen utser 2 ledamöter och 2 ersättare till den gemensamma ambulansdirigeringsnämnden. 17 (21)

59 Bilaga 246 Arbetsordning för regionstyrelsen och styrelser och nämnder i Region Uppsala ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-XX-XX Mandatperiod Ledamöter och ersättare i styrelser och nämnder väljs för fyra år. Valet förrättas av det under valåret nyvalda regionfullmäktige vid sammanträde senast i december månad. Ordförande, vice ordförande m.fl. Ordförande samt vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden i styrelser och nämnder väljs av regionfullmäktige för den tid vilken de blivit valda som ledamöter i styrelsen/nämnden. Är ordförande och vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden förhindrade att närvara vid sammanträde, får styrelsen eller nämnden utse annan ledamot att tillfälligt leda sammanträdet. Är ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad i följd eller sammanlagt sex månader under ett år förordnar styrelsen eller nämnden en ledamot som ersättare för ordföranden att fullgöra dennes uppgifter. Eventuella ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. Vad nu sagts om ordförande gäller även vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden. Sekreterare Sekreteraren för styrelsens/nämndens protokoll ombesörjer expedieringen av styrelsens/nämndens beslut och fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av denna arbetsordning eller av gällande arbetsordning för regionfullmäktige eller särskilt beslutas av styrelsen/nämnden. 18 (21)

60 Bilaga 246 Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m.m. som beslutas av styrelsen/nämnden undertecknas av ordförande med kontrasignering enligt gällande delegationsordning. Sekreterare i styrelsen/nämnden får yttra sig i formella frågor som uppkommer under sammanträde och lämna tekniska upplysningar med anknytning till sammanträdeshandlingarna. Sammanträden Styrelse/nämnd ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen ska sammanträde enligt 5 kap 7 första stycket kommunallagen hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. Kallelse Skriftlig kallelse ska i god tid före varje sammanträde med styrelse/nämnd utsändas till ledamöter och ersättare samt till regionråd som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen/nämnden. Med kallelsen ska följa en preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet jämte de handlingar som hör till ärendena. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. Ersättares tjänstgöring Kan ledamot inte delta i sammanträde med styrelser/nämnder ska denne utan dröjsmål underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare till tjänstgöring vid sammanträdet, som står närmast i tur och som inte redan inkallats. Infinner sig ordinarie ledamot under pågående sammanträde, till vilket han/hon förut anmält förhinder, upphör ersättarens tjänstgöringsrätt när beslut fattats i det ärende som behandlades när den ordinarie ledamoten kom till sammanträdeslokalen. Närvarorätt och yttranderätt Icke tjänstgörande ersättare har närvarorätt vid sammanträden samt rätt att delta i överläggningarna i den styrelse eller nämnd som vederbörande tillhör. Närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens eller nämndens sammanträden tillkommer regionråd, som inte är ledamot i styrelsen eller nämnden. 19 (21)

61 Bilaga 246 Tjänsteman och sakkunnig Förtroendeman, tjänsteman hos regionen eller särskild sakkunnig som avses i 6 kap 19 andra stycket kommunallagen tillkallas av styrelse/nämnd och får, om styrelse/nämnd beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Delgivning Framgår av gällande delegationsordning. Beredning av ärenden Styrelsens/nämndens ordförande beslutar om formerna för beredning och föredragning av ärenden vid styrelsens/nämndens sammanträden. Föredragande som inte har närvarorätt enligt arbetsordningen har vid sammanträde endast den yttranderätt som direkt avser föredragningen. Omröstning, protokoll m.m. Om omröstning, protokoll och reservation till protokollet finns bestämmelser genom hänvisningar i 6 kap. 28 och 30 kommunallagen till 5 kap och samma lag. I protokoll ska anges vilka ledamöter som varit närvarande. Protokoll ska för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden, som inte återkallats, samt styrelsens/nämndens beslut i ärendet. Om omröstning ägt rum ska en propositionsordning och uppgift om hur omröstningen utfallit finnas med i protokollet. Om omröstningen skett öppet, ska det anges hur var och en röstat. Omröstning som avser val eller tillsättning av tjänst ska ske med slutna valsedlar. Protokollet justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet av ordföranden och minst en, för varje gång utsedd, närvarande ledamot eller tjänstgörande ersättare. Justering får också verkställas av styrelser/nämnder antingen genast eller i undantagsfall vid nästa sammanträde. Har flera ordföranden fungerat vid sammanträdet, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som avser de delar av sammanträdet varunder han/hon lett förhandlingarna. Justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på varje enskild sida av protokollet. 20 (21)

62 Bilaga 246 Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen och var protokollet finns tillgängligt tillkännages på regionens anslagstavla. Tillkännagivandet ska vara försett med uppgift om den dag det anslagits. Det får inte avlägsnas förrän besvärstiden har gått ut. Även på protokollet ska dag för justering och när justeringen tillkännagivits noteras. Beslutsrätt, jäv Styrelse/nämnd får handlägga ärende endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om jäv finns bestämmelser i 6 kap kommunallagen. Reservation Den som deltagit i avgörandet av ärende får anföra reservation mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om reservationen utvecklas närmare ska den vara skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. Arkiv För vården av styrelsens/nämndens arkiv gäller antagna arkivregler. Ansvar, skadeståndsskyldighet Om ledamot i styrelse/nämnd vid fullgörande av sitt uppdrag åsidosätter vad som enligt lag eller författning, reglemente, särskild föreskrift eller uppdragets beskaffenhet åligger honom, gäller för ansvar och skadeståndsskyldighet vad som stadgas i lag. Laglighetsprövning För överprövning av beslut av styrelse/nämnd gäller vad som stadgas i 10 kap. kommunallagen. 21 (21)

63 Bilaga 247 Dnr LS Landstingsstyrelsens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Fastställd av landstingsstyrelsen Gäller fr.o.m

64 Bilaga (7) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Landstingsstyrelsens Undertecknande av avtal och ordförande andra handlingar från lands- 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Landstingsdirektör Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör Chefsjurist 1.4 Mottagande av delgivning Landstingsdirektör HR-direktör Chefsjurist Förhandlingschef Landstingsjurist tingsstyrelsen. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. 1.5 Brådskande beslut Landstingsstyrelsens ordförande 1.6 Ombud Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). Utse landstingets ombud vid bolagsstämmor och andra externa organ.

65 Bilaga (7) 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning och anställningsvillkor, landstingsdirektör Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2.2 Avslutande av anställning, landstingsdirektör 2.3 Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör 2.4 Anställning, förvaltningschef 2.5 Anställningsvillkor, förvaltningschef 2.6 Avslutande av anställning, förvaltningschef 2.7 Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsens arbetsutskott. Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Anställning samt lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Avslutande ska ske efter samråd skett med landstingsstyrelsens arbetsutskott. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad landstingsdirektör. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Anställningsbeslut, lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad förvaltningschef. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. 2.8 Anställning Landstingsdirektör Anställningsbeslut och anställningsvillkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras.

66 Bilaga (7) 2.9 Anställningsvillkor Landstingsdirektör Fortlöpande löne- och anställningsvillkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras Avslutande av anställning Landstingsdirektör 2.11 Stridsåtgärder Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) 2.12 Tvisteförhandling HR-direktör Förhandlingschef 2.13 Besluta om HR-direktör Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. Teckna kollektivavtal. kollektivavtal 2.14 Arbetsmiljö Landstingsdirektör Fortlöpande ansvar för arbetsmiljöarbete som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. 3 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Avskrivning Ekonomidirektör Beslut om avskrivning av fordran mellan kr till kr. Avskrivning upp till kr är ett verkställighetsbeslut. 3.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Landstingsdirektör Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till kr är verkställighet.

67 Bilaga (7) 3.3 Medelsförvaltning Ekonomidirektör Finanschef 3.4 Medelsförvaltning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 3.5 Upptagande av lån m.m. Landstingsstyrelsens arbetsutskott För medelsplacering med en tidshorisont om mindre än ett år gäller ekonomidirektörs /finanschefs delegation upp till kr per placering. För medelsplacering med en tidshorisont överstigande ett år gäller utskottets delegation upp till kr per placering. Lån tas upp i enlighet med den låneram som landstingsfullmäktige beslutat för det aktuella budgetåret. 3.6 Tecknande av borgen Ekonomidirektör Tecknande av borgen efter beslut i landstingsfullmäktige. 4 Upphandling Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Initiering av upphandling Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr (inom budget). 4.2 Förfrågningsunderlag Landstingsstyrelsens arbetsutskott Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag för upphandlingar där kontraktsvärdet är kr eller högre. Mindre justeringar i förfrågningsunderlaget kan göras fram till anbudsinlämnandet.

68 Bilaga (7) 5 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Anställning, politisk sekreterare Landstingsråd Formell anställning och avslut av anställning gällande politiska 5.2 Arvodestolkning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 5.3 Konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott sekreterare. Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till landstingets förtroendevalda. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda på central nivå. 6 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Landstingsstyrelsens Beslut om representation upp ordförande till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. 6.2 Remissyttrande Landstingsdirektör (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) 6.3 Offentlighets- och sekretesslagen m.m. Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsjurist Landstingsarkivarie Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där landstinget är remissinstans. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt

69 Bilaga (7) 6.4 LSS-frågor Förvaltningschef, Hälsa och habilitering tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1. - beslut om insatser, 9 a- c. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras. 6.5 Personuppgiftslagen Landstingsdirektör Förordnanden enligt personuppgiftslagen. Får vidaredelegeras. 6.6 Kvalitetsregister Chefsjurist Landstingsjurist Beslut att påta sig ansvaret som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala eller nationella kvalitetsregister.

70 Bilaga 248 Övertidshantering Landstingets ledningskontor Övertid enl ATL Arbetsgivaren får besluta om: Allmän övertid om 200 tim per anställd och år - särskilt behov av ökad arbetstid (max 48 tim/4 v) Extra övertid om 150 tim per anställd och år - särskilda skäl och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt..kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukfall eller förlust av spetskompetens som inte går att ersätta omedelbart. Julhandeln och löneutbetalningar är inte att anse som oförutsedda. Landstingets ledningskontor 1

71 Bilaga 248 Mertid enl ATL - deltid Arbetsgivaren får besluta om: Allmän övertid om 200 tim per anställd och år - särskilt behov av ökad arbetstid Extra övertid om 150 tim per anställd och år - särskilda skäl och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt Landstingets ledningskontor Förbud från AMV Förbud vid vite, om kr, att efter den 1 juli 2016 göra uttag av allmän övertid överstigande 200 timmar per år och anställd - samt extra övertid som överstiger 150 timmar om inte KA tecknas om annat. Landstingets ledningskontor 2

72 Bilaga 248 Förslag på förbättrad rutin När behov uppstår tecknas KA per individ om att utöka den allmänna övertiden med max 150 timmar. Rätten att teckna KA delegeras till förvaltningen i syfte att stärka dialogen mellan chef och facklig org. samt för att verksamheten ska ta sitt ansvar när det gäller att leda och fördela arbetet. Landstingets ledningskontor Föreläggande Vid vite om kr senast 31 aug 2016 (Nu 28 oktober 2016) Gäller läkare 1. Föra anteckningar i enlighet med föreskrift. 2. Upprätta rutiner som säkerställer att läkarnas arbetssituation undersöks och riskbedöms regelbundet 3. Upprätta skriftlig prioriteringsordning av arbetsuppgifter att välja bort när tiden inte räcker till 4. Ge skyddsombud möjlighet att delta i ovanstående. Landstingets ledningskontor 3

73 Bilaga 248 Hur kommer vi tillrätta med ÖT? Tillförlitlig registrering rapportering, system Förbättrad rutin hantering av ÖT över 200 t Kunskapshöjning om ATL inom HR och chefer HRs roll förtydligas Arbetsledningsrätten förtydligas Fördelning av arbetsuppgifter Chef måste ta ansvaret Landstingets ledningskontor 4

74 Bilaga 249 Delårsrapport augusti 2016 Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingets ledningskontor inkl. centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter och regionala medel samt Finansförvaltningen

75 Bilaga 249 VIKTIGA HÄNDELSER Ny vision för landstinget En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni. "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft". Landstingsfullmäktige fastställde också en ny styrmodell som innebär att styrelser och nämnder ska driva sin verksamhet och genom verksamheten bidra till att utveckla vår region i visionens riktning. Satsningar inom området psykiatri Under året har flera satsningar gjorts för att förbättra och tillgängliggöra vården för personer med psykisk ohälsa, exempelvis har det genomförts en kompetensförstärkning på vårdcentralerna. Vidare har insatser genomförts för förbättrat omhändertagande av neuropsykiatrisk problematik, ett projekt kring internetbaserad behandlingsplattform för psykisk ohälsa inom primärvården har påbörjats och mottagningen för unga män har permanentats. Landstingsövergripande process för kompetensförsörjning införd En landstingsövergripande process för kompetensförsörjning har införts. Under våren har som en första fas kompetensanalyser genomförts på förvaltningsnivå. Prioriterade åtgärdsförslag som rör landstingsövergripande kompetensförsörjningsaktiviteter har aggregerats och genererat åtgärdsförslag att arbeta vidare med. Urval, prioritering samt beslut om genomförande av såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder samt framtagande av förslag till finansiering av dessa sker under hösten. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) för nya sjuksköterskor permanentas Landstingets satsning på ett kliniskt utvecklingsår för nya sjuksköterskor har permanentas. Beslutet innebär att nyanställda och nyutexaminerade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska genomgå kliniskt utvecklingsår från hösten Året syftar till att ge en förstärkt yrkesintroduktion. Programmet är schemalagt under cirka 20 procent av arbetstiden och innehåller en blandning av teori och praktik. Bland annat erbjuds sjuksköterskorna föreläsningar och diskussionsseminarier med erfarna sjuksköterskor inom områden som stresshantering, kommunikation och ledarskap. Sköterskorna får också öva på praktiska moment tillsammans med erfarna instruktörer. Sedan hösten 2015 har cirka 170 sjuksköterskor deltagit i programmet. Den tredje upplagan av KUÅ har nu i höst precis startat för ytterligare 115 sjuksköterskor. Tillvara kompetensen hos personer med vårdutbildning från andra länder Landstinget arbetar på flera sätt med att tillvarata kompetensen hos personer med vårdutbildning från andra länder. Bland annat pågår ett arbete med uppstart av klinisk introduktionstjänst för läkare utbildade inom EU/EES. Syftet är att läkare som är legitimerade inom EU, men som saknar klinisk praktik, genomgår en 1-årig introduktionstjänst för att få den kliniska träning som behövs för att kunna arbeta i den svenska sjukvården. Vidare har landstinget en aktiv roll i det s.k. KISA-projektet vilket är ett EU-finansierat projekt. Syftet är att ta fram en modell för att underlätta och därigenom påskynda etablering på arbetsmarknaden för alla nyanlända kvinnor och män. Det ska göras i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet och kommunerna i länet.

76 Bilaga 249 MEDARBETARE Det genomsnittliga antalet årsarbetare vid ledningskontoret har ökat med 2 årsarbetare jämfört med samma period föregående år och är efter augusti 198. Det är i nivå med riktvärdet för antal årsarbetare. Förändringen beror främst på övertagandet av Utdataenheten från Landstingets resurscentrum. Förändringen av timlönekostnaden är en procent och förklaras av att ny lön och retroaktiv lön har betalats ut i maj samt förändringar i personalstrukturen. Den totala sjukfrånvaron är efter augusti 3,8 procent och är högre jämfört med föregående år. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,0% 1,95% 1,95% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,0% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 3,8% 2,5% 2,4% 3,0% En stabilisering av antalet årsarbetare kan ses i diagrammet. Jämfört med utfallet 2015 har sjukfrånvaron ökat kraftigt under årets första åtta månader. Många har varit sjuka i influensa eller influensaliknande symtom under våren. Enstaka anställdas längre sjukfrånvaro påverkar utfallet i högre grad vid en mindre förvaltning.

77 Bilaga 249 EKONOMI Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet och finansverksamhet. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammanlagt ett resultat på plus 240 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 226 miljoner kronor. Det prognostiserade årsresultatet är 332 miljoner kronor vilket ger en negativ avvikelse mot budget på 5 miljoner kronor. Finansverksamheten Finansförvaltningens delårsresultat är 192 miljoner kronor. Delårsresultatet 2015 var 103 miljoner kronor. I 2015 års delårsresultat fanns dock jämförelsestörande engångsintäkter [1] på 100 miljoner kronor. Om dessa exkluderas var resultatet då 8 miljoner kronor. När jämförelsestörande poster har exkluderats är det alltså en resultatförbättring mellan åren på 184 miljoner kronor. Förbättringen beror på den höjning av skatten som gjordes inför Delårsresultatet på 192 miljoner kronor är 33 miljoner sämre än det budgeterade delårsresultatet. De största negativa förändringarna är minskade skatteintäkter, ökade pensionskostnader och lägre finansiella intäkter. Samtidigt förbättras intäkten för läkemedelsförmånen till följd av att avtalet mellan staten och SKL nu är klart för Finansförvaltningens årsprognos på 312 miljoner kronor är 25 miljoner kronor sämre än det budgeterade årsresultatet på 337 miljoner kronor. De största anledningarna till den negativa avvikelsen mot budget är lägre skatteintäkter och lägre finansiella intäkter. Totalt avviker dessa poster negativt med 101 miljoner kronor. Försämringen vägs upp av högre intäkter för statsbidrag. Det är främst läkemedelsförmånen som har en stor positiv avvikelse. Landstinget har även fått ett statsbidrag för ökat flyktingmottagande och detta var inte budgeterat för Totalt sett avviker dessa poster positivt med 94 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter exkl. Finansverksamheten Resultatet är efter augusti månad plus 48 miljoner kronor vilket är 47 miljoner kronor bättre än periodens budget. Den positiva avvikelsen mot budget kan framförallt förklaras av vakanta tjänster inom förvaltningen, lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel och ännu inte upparbetade kostnader inom statsbidrag för professionssatsningen. På grund av detta förväntas årets resultat att bli plus 20 miljoner kronor. Årets delårsresultat är nästan 50 miljoner kronor bättre än samma period föregående år. Jämfört med föregående år har landstingsanslaget ökat mellan åren med 137 miljoner kronor. Nytt i budget 2016 är att förvaltningen hanterar de specialdestinerade statsbidragen, hela landstingets kostnader för smittskyddsprover samt att vissa kostnadsposter från tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen övertagits. Vidare fick förvaltningen i anslagsramen 2016 ekonomisk förstärkning bland annat för smittskyddsläkemedel, kliniskt utvecklingsår, medlemsavgift Inera och STtjänstgöring i allmänmedicin. Då förändringarna mellan åren är stora så försvårar det analysen. Men resultatförbättringen kan bl.a. förklaras av lägre kostnader för smittskyddsläkemedel och personalkostnader, föregående år gjordes en avsättning för skadelivränta samt en utbetalning av avgångsvederlag till landstingsdirektör. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat [1] Återbetalning för AFA-medel och ett kostnadsbidrag från SPV.

78 Bilaga 249 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Landstingets ledningskontor har inget styrkort för förvaltningen varpå ingen rapportering av måluppfyllelse av styrkort lämnas. UPPFÖLJNING MILJÖMÅL För att bidra till uppfyllelsen av landstingets miljöprogram har Landstingets ledningskontor ett miljömål gällande arbetsresor till och från arbetet. = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter I Landstingets ledningskontors mål- och handlingsplan finns ett mål vad gäller transporter om arbetsresor till och från arbetet. Detta följs upp årsvis genom en enkät. Årets mål för tjänsteresor är att det inte ska vara någon ökning av koldioxidutsläpp per årsarbetare. Totalt minskar tjänsteresornas utsläpp med 44 % (kg/per årsarbetare). En stor del av denna minskning beror på att antalet flygresor har minskat.

79 Bilaga 249 BILAGOR 1. Årsprognos Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2. Årsprognos Finansförvaltningen 3. Årsprognos Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter exkl. Finansverksamhet

80 Bilaga 249 Bilaga 1 - Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

81 Bilaga 249 Bilaga 2 - Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ) Avvikelse är kopplat till lägre flyktingmottagande och därmed lägre skatteintäkter 2) Avtalet för läkemedelsförmånen är klart för Avtalet innebär betydligt högre intäkter än budgeterat. Statsbidrag för ökat flyktingmottagande är obudgeterat 2016 då det inte var känt när budget beslutades. Innebär en intäktsökning på 27 mnkr. 3) Justeringspost vid avstämning mellan HR-systemet ekonomisystemet. Avser främst kostnad för semesterlöneskuld. 4) Årsrognos för pensioner har ökat något jämfört med budget. Vid delåret är skulduppräkning stor och därmed en stor differens mellan utfall och budget. Detta kommer dock regleras vid helåret. 5) Oförutsedda kostnader är lägre än budgeterat därmed avvikelsen. 6) Vid budgettillfället beräknades de finansiella intäkterna från placeringar bli betydligt högre. Avvikelsen är kopplad till mindre likvida medel och lägre avkastning på placeringar.

82 Bilaga 249 Bilaga 3 - Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter exkl. Finansverksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ) Obudgerade intäkter som inte var kända vid tidpunkten för när budgeten upprättades. Intäkterna är förenade med en motprestation vilka således kommer påverka kostnadssidan. För tillfället påverkar intäkterna resultatet positivt, men vid årets slut kommer intäkterna och kostnaderna att ta ut varandra. 2) Vakanta tjänster som ännu inte är tillsatta inom flera avdelningar. Avvikelsen mot periodens budget avser till stor del ST-läkare i primärvård. 3) Kostnaderna för smittskyddsläkemedel understiger budgeterade nivåer i januari och februari. 4) Kostnaderna för smittskyddsprover förväntas överstiga budgeterad nivå.

83 Cancerrådet i Uppsala Bilaga 257 Genomförandeplan för Cancerplan (utvecklingsplan för Uppsala Örebro) Denna handlingsplan utgår från den plan som Uppsalas Cancerråd tog fram under 2015 för hur aktiviteterna i Cancerplan skulle genomföras. Författare: Bengt Sandén, Gustav Ullenhag, Claes Juhlin, Hans Hägglund, Irina Alafuzoff, Adel Shalabi, Morten Kildal, Marianne Reggie, Fatane Salehi, Maria Aslani, Lotten Blomqvist och Jonas Lostelius.

84 Bilaga 257 Innehåll Bakgrund Cancersjuklighet... 4 Bakgrund Beslut och Förutsättningar... 4 Tema cancer... 5 Genomförande Patienternas ställning... 7 Patientlagen Podcast om cancer... 7 Värdebaserad vård... 7 Införande av kontaktsjuksköterskor... 7 Cancerrehabilitering... 9 Palliativ vård Synpunkter från patienter och anhöriga Vårdens struktur Kompetensförsörjning Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådets (RUR) Kompetensförsörjning Patologen Modul 1 Kompetensutveckling specialistläkargruppen Modul 2 Rekrytering av ST-läkare till regionen Modul 3 Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier Modul 4 - Utlandsrekrytering Modul 5 - Nya arbetssätt och digital patologi Övrigt Kompetensförsörjning Bild- och funktionsmedicin Kompetensutveckling Resursanalys och åtgärdsplan Digitala bildsystem och bilddiagnostiska arbetssätt Kompetensförsörjning, bild- och funktionsmedicin/medicinsk Radiologi Forskningssamordning KFUE (Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, sektionen för onkologi, Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar)

85 Bilaga 257 Registrering i kvalitetsregister (INCA) Insamling biobankning av blod och vävnadsmaterial Forskningsaktivitet Prevention och tidig diagnostik Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tidig upptäckt Screening Standardiserat vårdförlopp Utmaningar Sammanfattning

86 Bilaga 257 Bakgrund Cancersjuklighet Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige. Enligt Cancerfondens årsrapport 2016 beräknas antalet som får cancer uppgå till över personer år Detta kan till största del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna. Dessutom medför de förbättrade behandlingsmöjligheterna för patienter med spridd cancer att prevalensen kommer att öka ännu mer än incidensen. År 2014 registrerades (Socialstyrelsens statistikdatabas) nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen, ungefär lika många män som kvinnor. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. De preventiva insatser som görs på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Detta är ytterligare en faktor som måste beaktas när beslut tas kring vårdens organisation och resurssättning. Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex strålbehandling och/eller cytostatikabehandling. De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många fler är under klinisk prövning. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare, läkemedel kommer troligen att fortsätta. Detta gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar. Som beskrivits ovan ger förbättrad diagnostik och behandling mycket positiva resultat. Utvecklingen förutsätter också en omställning i vårdens och samhällets möjligheter att stötta i rehabilitering och hantering av en ibland kronisk sjukdomssituation. Bakgrund Beslut och Förutsättningar Landstingsstyrelsen beslutade, i april 2016 att för sin del anta Cancerplan I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och SKL om kortare väntetider i cancervården. Regeringen har avsatt 2 miljarder under 4 år ( ) för extra satsningar inom cancerområdet. Den innebär bland annat att alla landsting ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstrukturering både på nationell och regional nivå. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt över hela regionen för cancervården är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en förbättrad och mer standardiserad vård inom cancervården. RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling. RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera 4

87 Bilaga 257 nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprocessgrupperna stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. För att underlätta och stärka det fortsatta utvecklingsarbetet behöver det lokala cancerrådets koppling till sjukvårdens ordinarie linjestruktur tydliggöras. Akademiska sjukhusets nyligen genomförda omorganisation har exempelvis bland annat som syfte att underlätta flödesperspektiv på olika vårdprocesser. På samma sätt kommer det nationellt unika samarbete som etablerats med ett samlat verksamhetsområde för hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi i samarbete med övriga engagerade verksamheter utgöra en viktig faktor i det fortsatta arbetet med utveckling av cancervården. Vårdprocessgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprocessgrupper. Cancerstrategin gör att vårdprocessgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram. RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprocessgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att processledarna som har 20 % av sin arbetstid avsatt för uppdraget tillsammans med de multiprofessionella vårdprocessgrupperna leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. De som leder de olika standardiserade vårdförloppsgrupperna disponerar 10 % av sin tid för detta arbete. Regional nivåstrukturering är en naturlig del av det nationella nivåstruktureringsarbete som nu pågår. I detta arbete kommer landstingsspecifika avtal att ha betydelse för hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken region eller landsting vården ska ges. För att regional nivåstrukturering ska ske kommer det att vara nödvändigt med olika typer av samverkansavtal/överenskommelser som behöver beslutas på en politisk nivå. Landstingsstyrelsen beslutade , 72, att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Av ovanstående framgår att två samverkande och i stor utsträckning överlappande samt ömsesidigt stödjande processer pågår parallellt. Det bör vidare understrykas att process- och kvalitetsarbete bedrivs inom ett flertal cancerdiagnoser såväl i vårdprocessgrupper som i arbetet med standardiserade vårdförlopp och dessutom även i Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård. Tema cancer Hösten 2016 startade Tema Cancer som den första av flera planerade temaorganisationer på Akademiska sjukhuset. Att valet just blev cancer beror främst på viljan att förbättra vården för cancerpatienterna men också 5

88 Bilaga 257 på den strategiska betydelsen cancerområdet har för Akademiska. Flera cancerprocesser var dessutom med redan i början av arbetet med vardebaserad vård och införandet av standardiserade vårdförlopp har integrerats i arbetet med vardebaserad vård. I tema cancer ingår just nu 18 olika cancerdiagnoser och flera tillkommer under hösten. Ett viktigt syfte med att samla likartade patientprocesser i ett tema har varit att skapa bättre förutsättningar för en lärande organisation med utbyte av kunskap och erfarenheter. Ett annat viktigt syfte har varit att få en mer sammanhållen och koordinerad verksamhet för att underlätta och möjliggöra förbättringsarbeten och samverkan med primärvården, Lasarettet i Enköping och sjukhusen i regionen på en mer effektiv och aggregerad patientgruppsnivå. Sedan starten för ett år sedan har vi haft två heldagsmöten per termin. Förmiddagarna har fungerat som styrgruppsmöten för varje patientprocess där berörda verksamhetschefer och patientprocessledare träffas för att följa upp kvaliteten på vården, diskutera resultat och förbättringsmöjligheter. Eftermiddagarna har agnats åt gemensamma och fördjupade diskussioner mellan patientprocessledare och verksamhetsansvariga på Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården utifrån konkreta problemställningar kopplade till övergångar i vården, cancerrehabilitering, utvärdering av standardiserade vårdförlopp och hälsofrämjande sjukvård som några exempel. Samverkansformen behöver utvecklas och utvärderas men ar en viktig del i arbetet med vardebaserad vård. Genomförande Nedanstående handlingsplan utgör i första hand en fördjupning av hur aktiviteterna i Cancerplanen kan genomföras, inom landstinget i Uppsala län. Cancerplanen fokuserar i första hand på sex områden: 1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen vård 2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser både i ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning 3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård 4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning 5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer 6. Standardiserade Vårdförlopp. Nedanstående redogörelse beskriver hur verksamheterna inom landstinget i Uppsala län arbetar idag respektive föreslås inrikta kommande arbete, med avsikt att genomföra cancerplanens intentioner inom ovan nämnda sex fokusområden. 6

89 Bilaga Patienternas ställning Patientlagen En ny patientlag infördes 2015 där patienterna ska få information om vård och behandling rörande bl a de metoder som finns tillgängliga, befintliga hjälpmedel, förväntade tidpunkter för vård och dess förlopp, väsentliga risker för komplikationer och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Dessutom föreligger möjlighet att få en ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt Landstinget ligger långt framme i utvecklandet av 1177 där patienterna själva kan få insyn hur professionen agerar och resultaten av undersökningar och behandlingar. Podcast om cancer Akademiska sjukhuset har startat en podcast om cancer som sände sitt första avsnitt den 25/8. Podcasten, som heter En podd om cancer, riktar sig till alla som drabbats av cancer, som sjuk eller anhörig. Podcastens upplägg är att en inbjuden cancerpatient och en medicinsk expert intervjuas i varje avsnitt och delar med sig av sina erfarenheter. När fem avsnitt är inspelade kommer en grupp av patient- och anhörigrepresentanter få lyssna på podcasten och ge sina synpunkter, så att man kan forma den optimalt efter behov och önskemål. Värdebaserad vård Inom allt fler cancerdiagnoser arbetar vi inom Akademiska sjukhuset med Värdebaserad vård. Processkartläggning och framtagande av de mätetal som senare ska registreras bygger på att skapa ett värde för patienten vad beträffar resultat och upplevelse. Patientrepresentanter medverkar i detta arbete. Införande av kontaktsjuksköterskor Under slutet av 2015 och början av 2016 har det hänt mycket vad gäller införandet av kontaktsjuksköterskor. Det lokala nätverket för kontaktsjuksköterskor som funnits sedan HT 2014 har utvecklats genom rekrytering och utbildning av nya kontaktsjuksköterskor, och regelbundna möten inom nätverket möjliggör tätt samarbete och utbyte av erfarenheter och idéer. Totalt finns nu ett trettiotal kontaktsjuksköterskor bara på Akademiska sjukhuset, och siffran växer hela tiden. Arbetet med Min Vårdplan pågår för fullt och på flera ställen fungerar det redan, och patienterna får en skriftlig plan för sin vård och behandling. En särskild dokumentationsgrupp har bildats, där kontaktsjuksköterskorna tillsammans ska komma fram till ett enhetligt och säkert sätt att dokumentera sitt arbete i journalen. Uppsala kommer att delta i ett pilotprojekt att testa Min Vårdplan i ett elektroniskt format, som startar under senare delen av Som framgår av nedanstående redogörelse har alltfler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset en kontaktsjuksköterska idag. En del viktiga uppgifter utförs dock inte överallt ännu, såsom tillhandahållande av 7

90 Bilaga 257 en skriftlig vårdplan. Arbetet med detta pågår dock för fullt och är en central fråga under det lokala nätverkets möten. Kontaktsjuksköterska inom verksamhetsområde Kirurgi Två bröstsjuksköterskor fungerar sedan en längre tid som kontaktsjuksköterskor och två sjuksköterskor som ansvarar för den öppna bröstmottagningen har redan arbetsuppgifter och ansvar liknande kontaktsjuksköterskornas. Man har under senare delen av 2015 anställt kontaktsjuksköterskor för diagnoserna esofagus/ventrikel, lever/galla/pankreas samt endokrina tumörer och därmed nått målet. Även kolorektal-sektionen har en kontaktsjuksköterska. Min Vårdplan är igång och delas ut till patienter på kirurgen. Kontaktsjuksköterska för patienter med lungcancer 2014 fanns två kontaktsjuksköterskor anställda vid lungkliniken på 50 % var, vilket inte motsvarade det behov som fanns. Idag arbetar två kontaktsjuksköterskor på lungkliniken, varav den ena arbetar 100 % som kontaktsjuksköterska. Det finns också en utarbetad Min vårdplan som aktivt delas ut till lungcancerpatienterna. Kontaktsjuksköterska för patienter med urologisk cancer Urologen har två kontaktsjuksköterskor som arbetar 50 % vardera, d.v.s. totalt en heltidstjänst, vilket bedöms motsvara behovet. Kontaktsjuksköterska för patienter med gynekologisk cancer Kvinnokliniken har i dagsläget två kontaktsjuksköterskor, vilket bedöms motsvara behovet i dagsläget. Min Vårdplan finns och delas ut till patienter, och verksamheten fungerar väl. Kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen På onkologimottagningen har samtliga sjuksköterskor arbetat med uppgifter som delvis motsvarar kontaktsjuksköterskans, under många år. Dock har det omfattande administrativa arbetet, samt stor arbetsbelastning för sjuksköterskorna hindrat dem från att kunna arbeta patientnära och helt enligt kontaktsjuksköterskemodellen. Under slutet av 2015 och början av 2016 har man dock anställt tre ytterligare sjuksköterskor, för att kunna omorganisera och genomföra de arbetsuppgifter som kontaktsjuksköterskor bör genomföra. Samtliga sjuksköterskor på onkologimottagningen kommer alltså att arbeta som kontaktsjuksköterska och ansvara för olika diagnoser. Arbetet med Min Vårdplan kommer att ske parallellt med uppbyggnaden av denna verksamhet. Kontaktsjuksköterska på barnonkologen Barnonkologen har nu en kontaktsjuksköterska och håller på att bygga upp verksamheten kring detta. Kontaktsjuksköterska för patienter med hjärntumörer Det finns i dagsläget ingen kontaktsjuksköterska anställd för patienter med hjärntumörer på neurokirurgen, men rekrytering pågår och man hoppas ha en kontaktsjuksköterska anställd inom en snar framtid. 8

91 Bilaga 257 Kontaktsjuksköterska inom onkologisk endokrinologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Idag finns två kontaktsjuksköterskor anställda, på 25 % vardera. Båda dessa har gått kontaktsjuksköterskeutbildningen och håller på att bygga upp verksamheten tillsammans. Kontaktsjuksköterska inom hematologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd på hematologen. I dagsläget finns två kontaktsjuksköterskor anställda på 50 % vardera, och de håller tillsammans på att bygga upp verksamheten. En av dem har gått kontaktsjuksköterskeutbildningen, och den andra planerar att gå. I dagsläget har nästan hälften av alla kontaktsjuksköterskor i Uppsala gått kontaktsjuksköterskeutbildningen. Ytterligare några planerar att gå under hösten Cancerrehabilitering Redogörelsen för arbetet med cancerrehabilitering vid och runt Akademiska sjukhuset är upplagd på följande sätt. Först beskrivs sjukhusdirektörens uppdrag om en kartläggning av cancerrehabiliteringens nuvarande situation och behoven av utvecklingsinsatser. Där efter beskrivs kortfattat uppläggningen av utvecklingsarbetet i tre faser. Efter detta beskrivs, kortfattat, vad som är gjord under våren (efter att projektet rapporterats årsskiftet 2015/2016). Därefter redogörs för vilka arbetsgrupper som har bildats respektive är under bildande för att driva olika utvecklingsinsatser. Efter detta följer en sammanställning av vilka (huvudsakliga) utredningsuppdrag och projekt som är igångsatta eller ska startas upp. Avslutningsvis redogörs för läget när det gäller ett förslag om bildande av en (sjukhusgemensam) enhet för vissa insatser vad gäller cancerrehabilitering. Här beskrivs också kortfattat arbetet med att ta fram ett bedömningsverk. Uppdraget På sjukhusdirektörens uppdrag drevs under 2015 ett projekt på Akademiska med syftet att ge en samlad bild av cancerrehabiliteringen och en plan för utvecklingsbehoven. Utgångspunkterna för projektet var att: Cancerrehabilitering måste rikta sig till både patienter och deras anhöriga, och detta med ett perspektiv som tar hänsyn till och beaktar hela livssituationen Vägledande för rehabiliteringen är den livskvalitet som arbetet kan bidra till och att detta får prägla både bedömningar och kanske särskilt vid avvägningar när insatserna bestämt och sätts samman till en bra och individanpassad helhet Det krävs många olika kompetenser och specialistinsatser varför projektet bedrivs med ett nätverksperspektiv i åtanke. Detta kan också uttryckas som att samverkan uppfattas som helt 9

92 Bilaga 257 avgörande för god rehabilitering och inte bara då inom sjukhuset utan också samverkan med aktörer utanför sjukhuset Av särskild betydelse, just för att många kan vara inblandade, är att tillgodose olika behov av kontinuitet, exempelvis i samband med kontakter, information och liknande Utredningen visade att det finns stort engagemang för att vidareutveckla cancerrehabiliteringen inom och runt sjukhuset. Kompetensen är hög med något undantag samt arbetsmiljön runt rehabiliteringsarbete är fullt godtagbar. Ur ett patientperspektiv uppfattas vad som erbjuds i termer av rehabilitering som otydligt, delvis också oklart av vem, och att det brister i kontinuiteten i kontakterna med vårdpersonal. Exempelvis behövs bättre rutiner vid övergång till arbetet med patienter som kan betraktas som kroniker. I samband med att man friskförklaras lämnas ofta patienterna utan tillräcklig vägledning om att de kan behöva rehabilitering även senare och hur de kan få den hjälpen. Det finns också ett behov av att utveckla rehabiliteringsinsatser för barn både som patienter och anhöriga. En specifik utmaning ur ett barnperspektiv är när barn med cancer blir vuxna och ska överföras till vuxenvården. Ett utvecklingsarbete i tre faser Utredningens föreslog och fick beslut på att arbeta i tre huvudsakliga faser. Det ska också sägas här att dessa faser inte är upplagda så att en fas måste vara avslutad innan nästa fas påbörjas. Det är snarare så att de tre faserna representerar tre grundstrategier för att utveckla cancerrehabiliteringen inom och utanför Akademiska sjukhuset. Första fasen Omstrukturering av nuvarande arbetssätt och samarbetsmodeller tar fasta på att utgå från det befintliga och förbättra hur saker görs och av vem eller vilka. Huvudfokus i den här fasen ligger på att dels bilda behandlingsteam, dels utveckla kontaktsjuksköterskornas samordnande och arbetsledande roll. En strukturerad och samlad rehabiliteringsbedömning och verktyg för att göra sådana ska utvecklas. Bland annat för att regelbundet och löpande kunna titta på rehabiliteringsbehov som både kan tillkomma och falla bort. Andra fasen En rehabiliteringsenhet samt grupp- och utvecklingsverksamheter flyttar fokus mot sådant som kan göras sjukhusövergripande. En enhet för cancerrehabilitering bildas med syftet att ha plats, fysiskt såväl som organisatoriskt, dit patienter, anhöriga och vårdpersonal kan vända sig för att få råd och stöd. Rehabiliteringsinsatser som är diagnosoberoende och med positiva effekter kan drivas som gruppverksamhet och samordnas i rehabiliteringsenheten. Den tredje fasen Externa samarbeten och intensifierad FoU-verksamhet handlar om att bygga upp sätt att samverka med bland annat kommunen, skolan, primärvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Patientföreningar och frivilligsektorn. Livsstils- och livssituationsperspektivet sätts i fokus men också lite större forskningsinsatser inom områden som fysisk aktivitet, livsstil och andra liknande kunskapsfält. 10

93 Bilaga 257 Arbetet under våren/försommaren 2016 En stor del av våren 2016 ägnades åt information om projektets slutsatser och förslag. Samtliga VC är informerade (dragning på SLG) och berörda AC har fått information. Möten med alla kontaktsjuksköterskor har hållits om behandlingsteam och hur det löpande arbetet kan samordnas. Barnombudsmannen och Patientombudsmännen har fått information om hur projektet ska genomföras och hur samverkan med dem kan läggas upp har diskuterats. Ett flertal läkare samt vårdpersonal på berörda klinker och paramedicinarna har haft informationsträffar i ett antal guppsammankomster för information, diskussioner och inhämtande av feedback. Inom några VO har utvecklingen av behandlingsteam påbörjats. Resterande VO kontaktas succesivt mot målet att samtliga team ska vara igång under kvartal 4, Bildande av team pågår inom Standardiserade vårdförlopp och värdebaserad vård och initialt gäller detta prostatacancer och lungcancer. Kontakter med företrädare för Uppsala kommun, Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen togs igen under våren för att följa upp tidigare kontakter (under utredningsfasen). Samtalen handlade dels om hur Akademiska avser att arbeta med cancerrehabilitering framöver, dels hur en bättre samverkan kan läggas upp och då utifrån ett livssituationsperspektiv. Diskussioner har förts med Sjukhuskyrkan för samtal om hur samarbete med deras verksamhet kan läggas upp som en del av cancerrehabilitering. Bildade arbetsgrupper eller grupper under bildande En grupp med ett barnperspektiv (barn som anhöriga) är startad. Det handlar både om att inventera vad som redan finns och utreda eventuella ytterligare behov. Gruppen består av interna och externa personer och har rollen som granskare av projektidéer och liknande. Kommunen är kontaktad och planering pågår av en del aktiviteter och även verksamheter. En arbetsgrupp kring anhörigs situation har bildats. Uppdraget är kartläggning av hur behoven ser ut, även här ur ett livssituationsperspektiv. Det är ett samarbete med RCC och dess regionala rehabiliteringsgrupp. Både anhöriga och personer från olika patientföreningar är eller kommer att bli involverade i arbetet. Ett förslag om att bilda en arbetsgrupp diskuteras. Den tänkta gruppen ska arbeta med frågor rörande suicidpatienter, depressionsproblematik, missbruk och våld i nära relationer. Verksamheten är tänkt att driva tillsammans med VO Psykiatri och NCK. Ett första mål är att få fram bedömningsmallar och utbildningsmaterial samt utreda formerna för behandlingsinsatser. 11

94 Bilaga 257 Det pågår samtal om att bilda en grupp för att arbeta med yoga för barn barn som patienter men också som anhöriga. Arbetet hittills har varit sonderande och involverat de som arbetar med yoga inom sjukhuset samt personal från Barnsjukhuset. Utredningsuppdrag och projekt Ett projekt och en arbetsgrupp har startats med Uppsala universitet med inriktning på fysiska aktiviteter som en del av rehabiliteringsarbete vid cancer. Under hösten startar ett projekt med patienter från Onkologen (i samarbetet ingår även Friskis och Svettis som kan driva verksamheten i ett fortvarighetstillstånd om ersättningsfrågan kan lösas). Ett projekt ska startas med Uppsala universitet, sannolikt under vintern 2016, kring levnadsvanor i form av studiecirklar på ett antal språk. Projektet har alltså ett integrationsperspektiv vad gäller såväl förebyggande som rehabiliterande insatser. Ett projekt som riktar sig till kvinnor med bröstcancer håller på att förberedas. Syftet är att, i samarbete med Uppsala universitet, utreda möjligheterna att tillämpa en befintlig evidensbaserad modell. Utgångspunkter är att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så småningom också ska involveras utifrån perspektivet arbetsrehabilitering. Ambitionen är att komma igång så snart som möjligt och arbetet beräknas pågå även under Möjligen längre än så. Landstingens kulturenhet och stadsteatern, bland andra, har ställt sig positiva till en viss försöksverksamhet med musik, teater och konst som form för att arbeta med rehabilitering vid cancer. En del forskning pekar mot att det finns betydande potential i den här typen av aktiviteter. Därför dras en pilot igång vilken har planerats under kvartal 2, Piloten genomförs och utvärderas under hösten Kulturaktiviteterna (jmf ovan) kommer att erbjudas patienter och anhöriga vid tre tillfällen under våren Detta i form av ett samarbete mellan landstingets kulturenhet, Uppsala konstmuseum, Cajsas kök samt ett antal cancerföreningar. Syftet är att stärka patienters och anhörigas förmåga att hantera livssituationen. Under hösten startas ett mycket prioriterat projekt kring barn som patienter. Detta kommer att baseras på en rad olika perspektiv och infallsvinklar. Vad finns idag för barn och vilka ytterligare behov kan identifieras? Hur kan sjukhuset samverka med andra i barnens tillvaro (skola, förskola, idrottsföreningar etcetera)? Hur ska man klara övergången från barn till vuxen på ett lämpligt och säkert sätt. Detta så som några exempel. Projektet ska drivas i nära samarbete med Barnsjukhuset. Organisationsfrågor och verktyg Planen var att under hösten/vintern 2016 bilda en enhet för cancerrehabilitering påbörjas. Formerna för den verksamheten skulle definieras och arbetssätt och rutiner utvecklas och testas. Diskussioner om lämpliga 12

95 Bilaga 257 lokaler har redan första. Även 2017 skulle behövas för att enheten och dess verksamhet skulle ha hittat och befäst såväl arbetsformerna som innehållet. Arbetet måste emellertid läggas på is för tillfället. Skälet är att Akademiska under försommaren fick i uppdrag från Landstinget i Uppsala att bilda ett centrum för alla former av rehabiliteringsinsatser. Av uppenbara skäl måste arbetet med cancerrehabilitering samordnas med bildandet av ett rehabiliteringscentrum. Under hösten/vintern 2016 ska arbetet med en samlad bedömningsmall för samtliga rehabiliteringsbehov vara klar och börja tillämpas. En mall som ser till en patients hela livssituations, inklusive anhöriga. Arbetet har redan påbörjats. Palliativ vård Det beslutades i TKL under 2014/2015 att specialiserade palliativ vård ska landstinget ansvara för dygnet runt för alla åldrar. I Uppsala län har vi haft en mix av huvudmän som vårdat de specialiserade palliativa patienterna i hemsjukvården. I norra länsdelen har nu landstinget tagit över ansvaret för dessa personer dygnet runt, i Uppsala och Knivsta kommun kommer den specialiserade vården som idag sköts av kommunens Sjukvårdsteam att övertas av landstinget. Målet är att det ska var genomfört innan Kommunal hemsjukvård fortsätter ansvara för allmän palliativ vård. Planen är att övertagande av verksamheten i Uppsala/Knivsta ska vara genomfört till årsskiftet 2016/2017. En utredning gjord under 2015 visar att palliativt centrum ska drivas i landstingets regi samt tillsättas en övergripande chef. Planen är att ligga under Akademiska sjukhuset, Blod- och tumörsjukdomar, som en egen sektion. När chef för palliativt centrum är tillsatt ska även planerna för ett palliativt programråd verkställas. Utredningen visar även på ett stort utbildningsbehov och det har beslutats att utöka nuvarande Palliativa konsultteamet med en sjuksköterska för att PKT ska kunna satsa mer på undervisning för hela länet. Beslut har fattats att barn i alla åldrar oavsett bostadsort i Uppsala län ska ha tillgång till palliativ hemsjukvård. Utbildning samt uppbyggnad av rutiner är genomfört under 2016 och det sak nu vara möjligt att remittera barn i behov. En E-utbildning är inköpt under för användare i länet (alla yrkeskategorier) i allmän palliativ vård som finns tillgänglig. Synpunkter från patienter och anhöriga Patientnämnderna har en oerhört viktig roll i stödjandet av patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Dessa synpunkter utgör också en viktig möjlighet i sjukvårdens kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hittills har patientnämndernas rapportering till sjukvården huvudsakligen följt den traditionella linjestrukturen. I positiv dialog med patientnämnden har vi nu också tagit upp möjligheten av kompletterande rapportering utifrån cancerprocessernas hela flöden. 13

96 Bilaga Vårdens struktur Arbetet med nivåstrukturering sker på olika plan, regionalt och nationellt. Regional nivåstrukturering: Nuvarande läge: Vårdprocessgruppen för kolorektal cancer har tagit fram ett förslag för regional nivåstrukturering, vilket innebär att kliniker/sjukhus som inte utför rektalkirurgi inte heller ska operera koloncancer. Förslaget som inte har förankrats i alla regionens landsting skulle innebära en centralisering av både kolon och rektalcancerkirurgin. Specialitetsrådet i Kirurgi har vid ett möte våren 2016 diskuterat möjliga konsekvenser av ett sådant förslag för akutkirurgin vid regionens läns- och länsdels-sjukhus och kommit fram till att det är bättre att koncentrera rektalkirurgin vid ett sjukhus i varje landsting men att bibehålla koloncancerkirurgin vid fler än ett sjukhus i varje landsting för att kunna bibehålla bakjoursbemanningen. RCCs styrgrupp har lagt fram ett förslag om att cystektomier vid blåscancer ska utföras vid AS och USÖ och som beslutats av Samverkansnämnden med start Avancerad njurcancer (ex. vena cava trombos) ska enbart utföras på AS. En regional utbytesplan mellan olika landsting och politiska beslut finns lokalt i flera landsting gällande njurcancer och prostatacancer (Dalarna-Gävleborg resp. Sörmland-Västmanland). Med anledning av Storregionsfrågan där förslaget att Värmland ska tillhöra Västra Götaland, så har man från Värmlands sida under våren 2016 beslutat att avvakta samarbete av prostatacancer, njurcancer, pankreascancer och ovarialcancer med Uppsala-Örebro regionen. Beslut i Samverkansnämnden är att ovarialcancer samt fertilitetsbevarande cervixcancerkirurgi utförs vid AS och övrig cervixcancerkirurgi vid USÖ. Nationell nivåstrukturering Nuvarande läge: Med start jan 2017 finns beslut på att; - Kurativt syftande radiokemoterapi för analcancer ska ske på 4 enheter i Sverige varav AS är en av dessa. -Matstrups- och övre magmunscancer ska opereras på 6 centra i Sverige, ett i varje region. AS var den enda sökanden i Uppsala-Örebro regionen. -Vulvacancer ska behandlas på 4 ställen, men inte i Uppsala-Örebro regionen. -Hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) ska utföras på 4 enheter i Sverige varav AS är en av de fyra. -Isolerad hyperterm perfusion vid melanom och sarkom ska utföras vid 1 enhet, Sahlgrenska sjukhuset. Remissförslag från SKL/RCC jan 2016 för att implementeras 2018 är att; 14

97 Bilaga 257 Sex centra för lever- och pankreaskirurgi ska finnas utan specifik ansökan, en i varje region. Sk leverhilustumörer, pankreascancer med inväxt i artär samt lymfkörtelutrymning vid testiscancer skall utföras på 2 ställen och beslutas efter att ansökningar kommit in. Den sistnämnda har sökts av AS. Ovarialcancer ska behandlas på ett sjukhus i varje region (sammanlagt 6 nationellt). Njurcancer varje enhet som opererar bör ha minst 50 operationer och behärska nefronsparande kirurgi. Cystektomier 6 sjukhus nationellt 1 i varje region. Avancerad njurcancer 1 sjukhus i varje region. Den fortsatta processen planeras enligt följande: Svar på remiss senast 1 juni 2016 till SKL Rekommendation från RCC i samverkan augusti/september2016 Förankring Sjukvårdsdelegation, LD och HSD-nätverk september/oktober 2016 Beslutsförslag till huvudmännen preliminärt november Beslut senast , preliminärt. Drift januari 2018, preliminärt. Utöver den nationella nivåstruktureringen som pågår finns även en nationell utredning om högspecialiserad vård vars förslag lades fram i november 2015 och nu är ute på remiss. Förslagen i denna utredning är betydligt färre centra än de som nu föreslagits av SKL/RCC för flera cancerdiagnoser. Utmaningar/problem Datumlinjer för genomförandet av den regionala nivåstruktureringen saknas. Det har uppenbarligen varit svårt att ena sig för de vårdprocessgrupper som fått i uppgift att se över en regional nivåstruktur. Flera faktorer medverkar till detta: ex vilka ska kriterier som ska uppfyllas för att en enhet ska bedriva viss verksamhet, rörande minimiantalet av behandlingar, vilka kvalitetsparametrar ska användas och hur forskning inom det aktuella området ska värderas. Det saknas konsensus inom flera av dessa parametrar, både regionalt och nationellt. Utöver detta - vilka följder får avsaknad av en behandling på det aktuella sjukhuset för annan närstående verksamhet. Blir ett sjukhus av med ex viss kirurgi finns risk att flera läkare försvinner och bakjourskompetensen inte kan behållas. Den regionala och nationella nivåstruktureringen har inte synkroniserats. 15

98 Bilaga 257 Nu har det pågått parallella processer både regionalt och nationellt. Den regionala nivåstruktureringen har beslutat om att USÖ och AS skall utföra cystektomier för blåscancer medan det nationella förslaget är ett sjukhus i varje region. Beslut finns nu i RCCs styrgrupp att inte förslå fler diagnoser för regional nivåstrukturering innan remisser kommit för nationell nivåstrukturering. Ytterligare komplicerande faktorer är vår egen region, med 2 universitetssjukhus och 7 landsting samt att flera sjukhus väljer att remittera patienter utanför vår region samtidigt som man önskar vara med i fördelningsprocessen regionalt. Värmland ställer sig nu utanför det regionala samarbetet i avvaktan på Storregionsfrågan. Plan Arbetsgrupper mellan AS och USÖ inom gynekologi samt matstrups- och magsäcks-cancer har bildats för att komma fram till olika samverkansmodeller. Diskussionerna är i sin linda och är inte helt enkla. RCC styrgrupp har givit i uppdrag till vårdprocessgrupperna för lever/gallvägar och pankreas att göra en plan för regional nivåstrukturering. Representanter för RCC i Samverkan kommer under hösten 2016 att göra studiebesök-revision på de enheter som tilldelats att bli nationellt center med start Gemensamma satsningar på tung medicinsk utrustning Johan Ahlgren, verksamhetschef för onkologikliniken i Örebro, har för Specialitetsrådets i onkologi räkning rapporterat till RCC och Samverkansnämnden vilken kapacitet på kort och lång sikt som behövs i regionen vad gäller strålbehandlingsapparatur och kompetensförsörjning. Denna rapport har uppdaterats under våren Något behov av nya acceleratorer, utöver vad som redan är beslutat, finns inte de närmsta åren medan kompetensförsörjningen kan vara ett hot på kort sikt. PET-CT i Uppsala Örebro regionen, behov och tillgänglighet PET (positronemissionstomografi) är en molekylär avbildningsteknik som innebär att man med hjälp av radioaktiva spårämnen och PET-kamera får bilder av hur spårämnet ansamlas i olika organ. Tekniken används bland annat för att lokalisera tumörer som ofta har en högre ämnesomsättning än intilliggande celler. Kameran fångar upp strålningen från det radioaktiva ämnet, som blir lysande punkter på bilderna. I en dator omvandlas informationen till skiktbilder av kroppen. Spårämnet försvinner på några timmar ur kroppen, och biverkningar av undersökningen är sällsynta. Akademiska Sjukhuset (AS) har haft två äldre PET-kameror samt två PET/CT-kameror i drift. Dessa PETkameror planeras inom den närmaste framtiden bytas ut och enligt plan ska under 2016 och 2017 tre nya PET/CT ersätta de befintliga kamerorna (två på PET centrum och en kamera på Nuklearmedicin). Nuklearmedicin flyttar 2018 till ny byggnad (100-huset) och där installeras två PET/CT-kameror. År 2018 kommer AS ha fyra moderna PET/CT-kameror i drift. 16

99 Bilaga 257 Ett rimligt antal undersökningar i Uppsala hamnar kring 9000 PET/CT per år med ett antal PET/CT på regionsjukhus i omgivande storlän som försörjs med FDG och specialistkompetens från Uppsala (BFC/Uppsala Molecular Imaging Centre). Uppsala ska leda PET-utvecklingen och bistå med utbildning och kompetensförsörjning både för radiokemister och Röntgensjuksköterskor/BMA-PET/CT operatörerna samt nuklearmedicinska specialister för PET-granskning. Detta kan ske i samarbete med Uppsala universitet, t.ex. i form av mastersutbildningar. Avancerade PET-undersökningar med andra spårmolekyler än FDG ska huvudsakligen koncentreras till Uppsala, av kompetensskäl. Kapaciteten i Uppsala är fullt tillräcklig vad det gäller utrustning, baserat på att det förutom 4 PET/CT, investeras i en ny cyklotron och nya GMP-hotceller. Akademiska sjukhusets röntgenenhet kommer ta över produktionen av spårämnet fluordeoxiglukos, (FDG) från GE Healthcare från årsskiftet. Det radioaktiva ämnet (FDG) används bland annat vid cancerdiagnostik med positron emissionstomografi (PET). 3. Kompetensförsörjning Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådets (RUR) RUR:s syfte är att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen, att genom samagerande mellan regionens landsting förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/dimensionering och innehåll samt att i nära samspel med utbildningsamordnare utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen så att utbildningarna motsvarar de krav hälso- och sjukvården har i framtiden. I rådets verksamhetsplan beskrivs de aktiviteter som initierats för att stödja cancerplanens beslutade åtgärder. Kontaktsjuksköterskeutbildning. Kurs om 7,5 hp utifrån gemensam kursplan är genomförd vid flera lärosäten i sjukvårdsregionen. Ett mål för RUR är att påverka lärosäten att erbjuda kursen inom det reguljära utbildningsutbudet (även som fristående kurs). Kompetensen att ge kursen bedöms fortsättningsvis finnas på flera lärosäten i sjukvårdsregionen och RUR har som ambition att ta en samordnande roll så att kursen erbjuds även under 2017 under liknande omständigheter som tidigare. Kontakter med såväl RCC Uppsala-Örebro som med lärosäten i sjukvårdsregionen pågår. Biomedicinsk analytiker (BMA). Utbildningen finns som reguljär utbildning vid Örebro universitet och Uppsala universitet och upplever ett ökande söktryck, om än från ganska låga nivåer. RUR bedömer att flera landsting upplever rekryteringssvårigheter av BMA och att rekryteringsbehovet på fem års sikt kommer att överskrida antalet examinerade i sjukvårdsregionen. 17

100 Bilaga 257 Cytodiagnostiker. Magisterprogram i diagnostisk cytologi startar HT16 på Karolinska institutet och omfattar 20 platser. RUR:s ledamöter har/ska informera i respektive landsting om att utbildningen på Karolinska Institutet är sökbar (vid en kontroll i slutet på maj 2016 fanns cirka 60 förstahandssökande till utbildningen varav en handfull från SVN-regionen). Onkologsjuksköterska. Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning onkologisk vård finns vid Uppsala universitet men har få sökande. Enligt uppgift har utbildningen vid Uppsala universitet ställts in för HT16 och HT17 men det finns fristående kurser (just nu) att plocka ihop som motsvarar hela utbildningen. Flera landsting har olika åtgärder för att stimulera sökande, som exempelvis studielön och informationsinsatser. Flera av uppdragen i Cancerplanens kompetensförsörjningsavsnitt har helt eller delvis bäring på landstingens HR-funktioner, (exempelvis att landstingen ska analysera kompetensläget för att säkra att regionen har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur samt att införa utbildningsförmåner och specialisttjänster för biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker). RUR har vid flera tillfällen lyft dessa uppdrag och bäringen på landstingens HR-funktioner och har en workshop planerad med både HR-direktörer och personal från RCC Uppsala-Örebro under hösten Cancerplanens bilaga om specialistläkarförsörjning planeras uppdateras av RUR under hösten Ett Dialogforum/Samverkansseminarium om kompetensförsörjning är planerat till den 11 november 2016 för Samverkansnämndens AU, Beredningsgruppen, Landstingsdirektörer, HR-direktörer och lärosätesrepresentanter. Frågor för seminariet är hur vi kan dimensionera högre utbildning på ett sätt som svarar både mot studenters efterfrågan och arbetslivets behov samt hur vi kan stärka samarbetet dels mellan landsting/regionkommun och lärosäten, dels mellan lärosäten. I Cancerplanen beskrivs en ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde där åtgärderna senare kommer att generaliseras till andra specialitetsområden med koppling till cancervården. Vidare understryks också vikten av kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier. Kompetensutveckling inom alla berörda yrkeskategorier är givetvis en nyckelfaktor och en förutsättning för den utveckling av cancervården som vi eftersträvar. Nedanstående redovisas hur arbetet med kompetensförsörjning bedrivs inom patologin i Uppsala. Därefter ges en redogörelse för motsvarande arbete inom Bild- och funktionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin har en central roll i cancerprocesserna och utgör liksom patologi inte sällan en flaskhals i utredningsgången. Kompetensförsörjning Patologen Modul 1 Kompetensutveckling specialistläkargruppen Vid Klinisk Patologi (KP) i Uppsala tillämpas linjestruktur, vilket innebär att varje specialistläkare arbetar inom några få områden. Varje område, linje, bör bemannas med minst 2, helst 3, specialister inom området 18

101 Bilaga 257 som berörs. I dag handläggs en del linjer redan av 2 eller fler specialister. Att det finns minst två patologer är i enlighet med ackrediteringskraven för den diagnostiska verksamheten. Med 2 till 3 specialister som är kunniga inom ett område försäkras tillfredsställande flöde och hög kvalitet, via interna kontroller. För närvarande är KP trots gedigna försök, underbemannad inom vissa områden; hematologi-, endokrin-, ÖNH-, perinatal-, barn- och transplantationspatologi. Från och med 22 augusti 2016 skickas njurbiopsier till patologen i Huddinge, möjligen ett framtida problem vid eventuell nivåstrukturering. En del områden är i princip obemannade (amyloid diagnostik och mjukdelstumörer). För att klara av verksamheten utnyttjas hjälp av externa, oftast pensionerade, kolleger. För att upprätthålla kompetensen medverkar de patologer som är verksamma inom ett visst område vid minst 2 utbildningstillfällen årligen. Det finns få relevanta utbildningar nationellt, men ett gott urval finns internationellt. Bemanningssituation våren 2016 vid KP är 26 anställda specialister (motsvarande 22,6 heltidstjänster). KP har anställt ST-läkare motsvarande 10 heltider. KP har 4 registrerade doktorander, 8 disputerade, 4 docenter (av vilka 3 kliniska lektorer) samt 2 professorer. Forskningstid finns via Universitet (2 professorer) via centrala ALF (en kombinations ST), via kliniska lektorat (3 x 20 %) samt via externa medel (cancerfonden 70 %). Heltidsanställda vid KP tar ut forskningstid när det kliniska arbetet tillåter. KPs akademiska produktivitet har varit god i relation till den tid som är tillgänglig. Modul 2 Rekrytering av ST-läkare till regionen För närvarande har KP 10 ST-läkare under utbildning. En ST utbildning bedöms ta 5 år, men flera av våra STläkare har varit föräldralediga så genomsnittstiden för genomgång av utbildningen är ca 6 7 år. Två av de 10 ST-läkarna har ännu inte bestämt säkert ifall de vill fortsätta med utbildningen. ST-läkarna undervisas primärt av specialisterna, vilket i princip är i linje med förslaget om 1 ST per 2 specialister. Utöver dessa ST-läkare utbildar KP en rättsmedicinsk patolog och även ST-läkare från Gävle. Avdelningen kontaktas regelbundet av nyutexaminerade läkare som är intresserade av att bli patologer, både kommande från Sverige, EU och tredje land. Då KP för tillfället inte kan ta emot fler ST-läkare hänvisas de sökande till andra patologavdelningar i regionen. Det som bör påpekas är antalet år som krävs innan en ST-läkare är självständig inom ett speciellt område. Grundutbildningen tar 5 år (utan ledigheter) och bör efterföljas av ca 3 års vidareutbildning ( fellowship ). Därav utbildas en läkare i minst 10 år innan han/hon kan ta över efter en självständigt verksam patolog. En mycket erfaren överläkare i patologi kan dessutom behöva ersättas av två specialister för att klara av samma arbetsvolym. Modul 3 Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier BMA vid KP har fått möjligheten att utbilda sig inom vissa delar av patologins arbetsfält. Hit hör utskärning av vissa preparat. Under didaktisk handledning undervisas en BMA som har visat intresse för handläggning av makroskopiska preparat. Efter en utbildning mottar respektive BMA ett delegat med specificerade arbetsuppgifter. Ansvaret för det utförda arbetet har specialistläkaren i patologi som har skrivit under delegatet. I dag finns delegat som berör utskärning av hud-, prostata-, cervix-, lymfkörtel-, appendix-, gallblåse-, koloncancer samt hjärntumör. Dessa delegat avlastar tidsmässigt patologer vid KP idag 19

102 Bilaga 257 motsvarande en heltids patologtjänst. Det bör påpekas att alla som har fått ett delegat behåller det inte år efter år. Under 2016 har ett delegat tagits bort då patologen inte kunde ta ansvaret för det utförda arbetet. Modul 4 - Utlandsrekrytering Man kan rekrytera patologer både från EU (2:a land) eller utanför EU (3:e land). Flera av KPs verksamma specialister i patologi är utbildade i utlandet (7 av 26) och en del av dessa är utbildade i 3e land (3 av 7). Två av de EU-utbildade rekryterades under 2015/16. En av de 3e lands-utbildade har nu klarat av språkkursen och kommer att göra en allmäntjänstgöring innan hon kan göra kurs/prov i svensk författningssamling och därefter påbörja den formella provtjänstgöringen inom patologi. KP har identifierat ytterligare en person som också är specialist i patologi från 3e land, personen har just fått tillstånd från migrationsverket för att börja jobba här och ska påbörja utbildning i svenska språket. Ett stort problem för dessa personer har visat sig vara den långa tid det tar för skatteverket att få fram ett temporärt personnummer/samordningsnummer, då personen inte kan registreras i våra system utan dessa uppgifter. I snitt tar inskaffandet av svensk legitimation inom patologi i dessa fall ca 2 år vilket är signifikant kortare tid än de 10 år som det tar att utbilda en ST-läkare. Modul 5 - Nya arbetssätt och digital patologi Digital patologi är en utveckling av den analoga patologin. Analog patologi innebär att man använder sig av ett mikroskop och den digitala betyder att man använder sig av en digitaliserad (skannad) bild som bedöms på en dataskärm. Kp har haft en arbetsgrupp som har utrett alla parametrar vad gäller digitalisering och KP initierar digitaliseringen hösten Kostnaden för att helt digitalisera verksamheten är beräknad till ca 20 milj (exklusive lagring). Målet är att avdelningen är i stort digitaliserad till slutet av 2018, och det är möjligt ifall medel finns till detta, dvs. att våra äskningar för denna strategiska satsning godkänns. Den digitala patologin ger möjlighet både till att få hjälp av andra inom bristområden, samt att erbjuda andra hjälp inom våra starka och mer välbemannade områden. KP funderar på att ansluta sig till ett nätverk ExDin som bildas bland Sveriges patolog avdelningar. Målet med detta nätverk är att säkerställa verksamheten, via detta nätverk kan man nå en patolog digitalt för att utföra arbetet när man själv saknar en patolog. Tyvärr har tveksamheter uppstått i detta ärende då en privat aktör gått in i projektet. Övrigt När arbetet inom de fem modulerna genomförts och prövats kommer resultaten kunna tjäna som underlag för regionala överenskommelser. Arbetet med att övergripande analysera kompetensläget, för en säkrad kompetensförsörjning, planeras igångsättas under hösten. Kompetensförsörjning Bild- och funktionsmedicin Vid Bild- och Funktionsmedicinskt Centrum (BFC) utförs avbildning med traditionella anatomiskamorfologiska metoder: konventionell röntgen, skiktmetoder såsom datortomografi (DT), ultraljud (UL) och Magnet Resonans (MR) och funktionella eller molekylära avbildningsmetoder: Positron Emissions Tomografi (PET) och scintigrafi inklusive skiktavbildning (SPECT) med bilder framställs med olika aspekter av biologisk funktion. 20

103 Bilaga 257 BFC är organiserat i huvudsak efter anatomiska områden, organinriktning med fyra sektioner: Muskuloskeletal- och barnsektionen, buksektionen, neurosektionen och thorax- och Molekylärsektionen. Respektive sektion ansvarar för att utföra tillhörande akuta och elektiva undersökningar. Vid BFC finns radiologer och nuklearmedicinare verksamma motsvarande 50 heltider och ca 20 ST-läkare är för närvarande under utbildning. Kompetensutveckling I sjukhusets standardiserade vårdförlopp (SVF-grupper) ingår radiologer/nuklearmedicinare som ansvarar för den radiologiska/nuklearmedicinska kompetensen inom respektive tumörområde. För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas kompetens har BFC i samband med varje tisdagslunch schemalagd utbildning för i huvudsak läkare och väsentligen bestående av föreläsningar och fallpresentationer och rapporter av senaste rön från kongresser-kurser. Internutbildning sker också genom en löpande MR-kurs för all personal och som hålls 6-8 eftermiddagar per termin, två ggr/år. Under HT 2015 startar en PET/CTkurs för all personal med samma schemastruktur och den är tänkt att hållas årligen. Varje läkare har möjlighet att bevista en kongress-kurs per år. Vid speciella satsningar väljs personal ut för att genomgå anpassade kurser. För den vetenskapliga utvecklingen anordnas fredagslunchseminarier vid vilka doktoranderna presenterar sin forskning och deltagare vid internationella vetenskapliga möten rapporterar från dessa. Kompetensöverföring från läkare till andra personalkategorier som ett sätt att avlasta läkarna har ännu inte formellt tillämpats vid BFC, i huvudsak beroende på att det förutom läkarbrist också råder brist på röntgen- SSK. Däremot har flera röntgen-ssk mycket hög kompetens och arbetar följaktligen självständigt med stort ansvar vilket också avlastar BFCs läkare. En mycket välfungerande form av kompetensöverföring finns i egenskap av en sonograf, d.v.s. en vidareutbildad röntgen-ssk som utför UL-undersökningar och avlastar UL-läkarna. Vid enheten för Radiologi, Inst. För Kirurgiska vetenskaper finns 6 professorer, 13 docenter och 27 doktorander finns som är anställda vid BFC. Forskningsproduktionen och tilldelningen av ALF-anslag är följaktligen god men de kliniska produktionskraven gör det svårt att till fullo utnyttja ALF-anslagen och bereda tid för forskning. Resursanalys och åtgärdsplan SVF innebär ökade anspråk på BFCs resurser i och med att sekventiella utredningsgångar till stor del kommer att överges, således att resultatet av en undersökning inte hinner inväntas innan kompletterande undersökningar beställs. För vinnande av tid i SVF behöver i stället i högre utsträckning undersökningar utföras parallellt, vilket i slutänden leder till att vissa undersökningar kommer visa sig ha varit onödiga d.v.s. att inte alla beställda undersökningar hade behövt utföras för att besvara frågeställningarna. Att, återigen för vinnande av tid, bereda plats för undersökningar inom några få dagar för patienterna i SVF innebär ett 21

104 Bilaga 257 mindre effektivt utnyttjande av tillgängliga bokningsbara tider i programmet och torde även detta ställa ökade krav på BFCs resurser. De ökade kraven måste mötas med åtgärder som innebär 1) bättre utnyttjande av befintliga resurser men 2) nya resurser behöver dessutom, enligt ovan, tillföras. För att implementera SVF har en grupp bildats vid BFC för att anpassa datorsystemen för SVF. I det radiologiska informationssystemet (RIS) har Cancervårdförlopp implementerats. Det dröjer emellertid till hösten 2016 innan valet Cancervårdförlopp också implementeras för röntgenremisserna i Cosmic. Tills dess krävs att remitterande i röntgenremissens informationsfält anger: 1) Datum för när den Välgrundade misstanken väcktes, 2) Vilket SVF det rör sig om 3) Datum för kommande MDK (om möjligt). Inrättande av fasta bokningsbara undersökningstider, öppna för koordinatorsjuksköterskan, har bedömts vara för komplext och med risk för att personlig kontakt mellan beställare och BFC ändå måste ske för att bl.a. utreda olika praktiska detaljer. Därför har en koordinatorfunktion inrättats vid BFC (tel öppet vardagar ) dit sjukhusets lokala koordinatorsköterskor vänder sig direkt. Denna BFC-koordinator har mandat att boka undersökningstider och återkoppla direkt och reda ut ovan nämnda praktiska detaljer. Undersökningarkan bokas av BFC-koordinatorn direkt utan föregående läkarprioritering av SVF-remisser. En funktion för remitterande enheter att följa remissens status finns redan i Cosmic. Kommande (sannolikt senast i augusti 2016) ska också tillkomma en funktion med vilken remitterande enheter kan se när undersökningen är bokad. Det måste också vara möjligt att beställarna av undersökningar också ska kunna se om och när undersökning utförts, även om ännu inte undersökningssvar föreligger. Befintlig kvalitetssamordnare vid BFC kommer dagligen att följa ledtider för SVF-remisser och rapportera avvikelser därvidlag. Enligt ovan saknas för närvarande läkare (och sjuksköterskor) vid BFC samtidigt som antalet undersökningar som utförs vid BFC under en lång följd av år stadigt ökar, fr.a. avseende skiktmetoderna. Dessutom har den tekniska utvecklingen resulterat i att antalet bilder vid varje undersökning ständigt ökar i och med tunnare skikttjocklekar vid DT och MR, nya signalsekvenser vid MR och tillkomsten av hybridmetoder där PET och SPECT inte utförs ensamt utan numera i kombination med diagnostisk DT (PET/DT, SPECT/DT). Det har varit svårt att via annonsering rekrytera nya medarbetare fr.a. läkare. Utlandsrekrytering har till del varit framgångsrik men har vilat på personliga kontakter och har inte kunnat sättas i system. Det enda framgångsrika sättet att försörja avdelningen med läkarspecialister är att rekrytera och utbilda STläkare, varför antalet ST-läkartjänster vid BFC har utökats de senaste 2 åren. Införandet av SVF kommer, 22

105 Bilaga 257 enligt ovan, att ställa än mer krav på bemanning varför intagningen av ST-läkare behöver öka ytterligare. Vi har en ST-plan och planerar att anställa 4 ST-läkare/år närmaste åren för att kompensera pensionsavgång mm. Kompetensöverföring från läkare till annan personal, i syfte att avlasta läkarna, är för närvarande inte planerad (förutom sonografer, se ovan). Digitala bildsystem och bilddiagnostiska arbetssätt Bildupptagning, bildframställning, granskning och lagring sker vid BFC sedan många år digitalt. Nya arbetssätt framtvingas emellertid i och med det ökande antalet bilder som ska granskas och bedömas i arbetsstationer (PACS) och i andra för vissa funktioner specialanpassade datorsystem. Datorsystemen utvecklas till att innehålla allt mer avancerade funktioner för att underlätta bildgranskningen av det ökade antalet bilder men samtidigt ökar granskningstiden, speciellt i de fall där specialfunktioner som inte inkluderas i PACS kräver att granskning sker i andra typer av utrustningar, placerade i andra lokaler på BFC. Utveckling av hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ställer högre logistiska krav genom att undersökningarna kräver samgranskning av nuklearmedicinsk och radiologisk kompetens men resulterar å andra sidan i mer uttömmande utlåtanden. I likhet därmed ställer onkologisk diagnostik krav också på samgranskning av DT och MR, undersökningstekniker som tillför olika typer av bildinformation. För att optimera den onkologiska diagnostiken, vilken nu kommer än mer i fokus med införandet av SVF, behövs en organisatorisk struktur centrerat på området onkologi och inte som nu på de olika modaliteterna (PET, SPECT, MR, DT). Den nu införda samgranskningen av PET/DT är det första steget för att optimera bedömningen och åstadkomma mer uttömmande utlåtanden och utgör också ett viktigt moment för kompetensöverföring mellan radiologer och nuklermedicinare. I och med att de molekylära hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ökar i betydelse i den onkologiska diagnostiken behövs också i ST-läkarutbildningen ett ökat fokus inom detta område och här pågår planering för att därvidlag åstadkomma en utvidgad och bättre ST-läkarutbildning. BFC har sedan länge en specialinrättad läkartjänst för att assistera och delta i utvecklingen och implementeringen av de diagnostiska datorsystemen och att hålla användareutbildningar. Denna IT-funktion är nödvändig samtidigt som den innebär dränering av en klinisk läkarkraft. Kompetensförsörjning, bild- och funktionsmedicin/medicinsk Radiologi 1. Intern Utbildning: 23

106 Bilaga 257 a. Målsättning är att upprätthålla och utveckla medarbetarnas kompetens inom BFC. b. Aktiviteter: i. En löpande MR-kurs för all personal och som hålls 6-8 eftermiddagar per termin, två ggr/år. ii. PET/CT-kurs för all personal med samma schemastruktur och tänkt att hållas årligen. iii. Schemalagd utbildning för i huvudsak läkare (i samband med varje tisdags läkarmöte) och väsentligen bestående av föreläsningar och fallpresentationer och rapporter av senaste rön från kongresser-kurser. iv. För vetenskaplig utvecklingen anordnas fredagslunchseminarier vid vilka doktoranderna presenterar sin forskning och deltagare vid internationella vetenskapliga möten rapporterar från dessa. v. Möjlighet att åka på kongresser/konferenser. vi. Vid speciella satsningar väljs personal ut för att genomgå anpassade kurser. 2. ST-satsning: Med tanke på åldersstruktur och pensionsavgång samt behovet av återväxt har BFC sedan några år specialsatsning på ST-läkare. Vi anställer fyra ST-läkare per år och förnärvarande uppe mot ca 20 ST-läkare. I år har vi anställt två ST-läkare under vårterminen och ytterligare två anställs till hösten. 4. Forskningssamordning Cancerplanen beskriver en utökad roll för RCC liksom för RBC, då det gäller studieservice. RBC har tagit fram en modell för studieservice och arbetar för spridning av denna i regionen. I övrigt befinner sig arbetet i en uppstartsfas. KFUE (Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, sektionen för onkologi, Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar) Inom den onkologiska verksamheten vid Akademiska finns sedan många år en välfungerande klinisk forskningsenhet (KFUE), vilken planerar och genomför klinisk forskning. Här finns en gedigen erfarenhet av att administrera och genomföra kliniska prövningar på ett kvalitetssäkert sätt enligt de lagar, regelverk och riktlinjer som styr området. Inom verksamheten finns ett forskningsråd, vilket innebär att det sker en prioritering inom de föreslagna studierna, såväl akademiska som läkemedelsstudier, dels ur ett patient- och vetenskapligt värde, resursbehov 24

107 Bilaga 257 samt ekonomisk prioritering. KFUE är självfinansierat, vilket inkluderar 16 heltidsanställda; forskningssjuksköterskor, studiekoordinatorer, en administratör, en koordinator och en medicinskt ansvarig överläkare. För närvarande pågår inom KFUE ca 120 studier i olika faser. Utmaningen för enheten är att antalet studier överstiger befintliga resurser och att antalet förfrågningar att starta nya studier ökar, varför rekrytering av forskningssköterskor pågår. Inom en snar framtid planerar vi att samtliga forskningsenheter (hematologi och onkologisk endokrinologi) inom verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar ska slås samman till en stor enhet, vilken beräknas inkludera ca 20 forskningssjuksköterskor och ca 150 studier i olika faser. Registrering i kvalitetsregister (INCA) Ett viktigt område inom onkologisk uppföljning av vård och forskning är registrering av de olika cancersjukdomarna till socialstyrelsens cancerregister samt nationella kvalitetsregister (INCA). Dessa kvalitetsregister har som målsättning att följa upp och utveckla vården genom att samla in data kopplat till vårdprogram och kvalitetsindikatorer, dessutom är registrering av cancersjukdomar reglerat juridiskt. Olika registerdata kan ligga till grund för t ex öppna jämförelser varför det är viktigt att dessa data finns tillgängliga inom Uppsala Örebroområdet. Utmaningarna idag är att få dessa data i realtid för att lättare kunna styra och planera vård och behandlingar och för akademiskas del saknas resurser i form av registeransvariga koordinatorer/sköterskor. I dagsläget kan vi inte uppfylla de krav som finns angående målsättningar för registrering. Insamling biobankning av blod och vävnadsmaterial Insamling av prov för biobankning behövs främst för sjukvårdens utredningar och behandling av patienter, men har även ett stort värde för forskning och utbildning. Uppsala universitet driver sedan 2010 ett av regeringens tre strategiska forskningsområden med cancerinriktning (U-CAN). Resurserna i U-CAN används för att stödja inhämtning, strukturering och annotering av prov och information från vuxna patienter med cancer inom 9 olika diagnosområden. Provtagning sker innan behandling samt löpande vid patientens kontakt med cancervården. U-CAN omfattar idag ca patienter i Uppsala och patienter om man räknar medverkande sjukhus i regionen och i Umeå. Data och prover finns tillgängliga för forskare, kliniker och företag som vill utveckla diagnos och behandling av tumörsjukdomar och varje månad startar 1-3 nya forskningsprojekt som använder material från U-CAN. U-CAN erhöll högsta betyg i den utvärdering av strategiska forskningsområden som slutfördes 2015 och bedömdes ha mycket stort värde för framtida cancerforskning. Världsunikt är att vi kan koppla registerdata (INCA) med data från blod och vävnadsprover från U-CAN. Utmaningarna är resursåtgång och koordinering av insamlandet av material ute på klinikerna. Detta tillsammans med resurser för registrering i kvalitetsregister är högprioriterade områden. Andra stora aktiviteter som kan nämnas här, är SIB-programmet för sjukvårdsintegrerad biobankning som stöds av VINNOVA och leds från RBC i Uppsala. 25

108 Bilaga 257 Forskningsaktivitet Uppsalaområdet är unikt när det gäller cancerforskning, förutom ovan nämnda kvalitetsregister, biobanksdata, pågående läkemedelsprövningar, akademiska studier, finns även ett utvecklat och gott samarbete mellan Akademiska och Uppsala universitet samt Science for Life laboratory och läkemedelsindustrin/bioteknikbolag inom regionen, Utmaningarna är den minskade forskningsaktiviteten framförallt i gruppen yngre läkare, då vi har unika möjligheter till forskning i världsklass är även detta ett högprioriterat område. 5. Prevention och tidig diagnostik Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kom De innehåller rekommendationer om metoder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att förebygga levnadsvanerelaterade sjukdomar så som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. De levnadsvanor som riktlinjerna omfattar är tobaksbruk, riskbruk av alkohol ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Landstinget har ett för hela landstinget gemensamt kunskapsunderlag för levnadsvanor som är publicerat i dokumentationshandteringssystemet DocPlus så att det är tillgängligt för alla. Kunskapsunderlaget utgår helt från de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och ger ett konkret stöd för hur vården ska arbeta samt att det därmed även utgör en bas för implementeringen av de nationella riktlinjerna. Innehållet ger bakgrund, screeningfrågor, åtgärder och dokumentation. För att ytterligare underlätta arbetet har sjukhuset även tagit fram korta utbildningar i pingpong som ger konkret stöd. Dokumentationen av screeningfrågorna ligger i journaltabell vilket underlättar att snabbt få en överblick. Sjukhuset har från Landstinget fått ett Verksamhetsuppdrag och där tydliggörs sjukhusets uppdrag och i det finns en del med målrelaterade aktiviteter/uppdrag och där ingår hälsoinriktad hälso- och sjukvård med mål exempelvis för tobak och riskbruk av alkohol med formuleringar kopplade till de nationella riktlinjerna. Tobak ingår i riktlinjerna och därmed finns en struktur i kunskapsunderlaget. I RCC:s nationella handlingsplan för ett rökfritt Sverige ingår att det ska finnas en struktur för dokumentation/journalföring vilket finns på sjukhuset genom kunskapsunderlaget. I den handlingsplanen ingår att skapa rökfria miljöer. På sjukhuset och landstinget som helhet är det för personalen rökfri arbetstid samt att för alla är rökning endast är tillåten utomhus på särskilt markerade platser och det finns ingen försäljning av tobaksvaror i sjukhusets cafeterior. På sjukhuset finns en enhet för tobaksavvänjning till vilken patienter kan remitteras eller själva söka. För att underlätta för patienterna att få stöd med att sluta med tobak har det kontinuerligt utbildats 26

109 Bilaga 257 diplomerade tobaksavvänjare och en speciell satsning har gjorts inom psykiatrin då det är en högre andel av patienter som har psykiska diagnoser som röker samt att denna grupp ofta kan behöva ett extra stöd. Det finns även en viss samverkan med primärvården i att patienter som ska opereras rekommenderas att göra ett rökstopp och att primärvården fortsatt stöder de patienter som gjort rökstopp att förbli rökfria. För personalen finns möjlighet att få tobaksavvänjning på Friskhuset. För patienter som är i cancerbehandling och är rökare är det viktigt att få rökslutarstöd. Önskvärt är att det finns diplomerade tobaksavvänjare specifikt för denna patientgrupp vilket skulle öka möjligheterna att ge patienterna ett aktivt stöd. Det ges utbildningsstöd i riktlinjearbetet och där ingår tobak vilket innebär att personal får ökade kunskaper i att stödja patienterna. Riskbruk av alkohol ingår i riktlinjerna samt att sjukhuset har en sen länge inarbetad screening av riskbruk som gjort att det finns en, jämfört med andra sjukhus, struktur och rutin för att ställa frågor om riskbruk av alkohol. Otillräcklig fysisk aktivitet, ingår i riktlinjerna och därmed i kunskapsunderlaget. Det finns en rutin i Cosmic för att skriva FaR (Fysisk aktivitet på Recept) och de finns möjlighet att skicka ett uppdrag till specifik Friskvårdslots som är upphandlat av landstinget utanför sjukvården. Friskvårdslotsen kontaktar patienten efter det att ett FaR skickats från vården (legitimerad personal) på den träning som patienten ordinerats och ger individuellt stöd att hitta specifik träning exempelvis bassängträning i grupp. På samma sätt som FASS finns tillgänglig för att ordinera läkemedel finns FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Sammanfattningsvis så finns det vissa enheter som har ett aktivt arbete kring otillräcklig fysisk aktivitet och fysisk aktivitet som en del i behandling och rehabilitering men utifrån att det är ett område där forskning visar på betydelsen av fysisk aktivitet både i prevention och behandling är det av vikt att det stärks. Ohälsosamma matvanor ingår även riktlinjerna och därmed finns en struktur för arbetet i kvalitetshandboken. För att optimera strukturen och därmed stödet till patienterna har arbetet med malnutrition och ohälsosamma matvanor fått en tät koppling. Fortsatt pågår ett riktat arbete för att förstärka arbetet med ohälsosamma matvanor för patienter inom psykiatrin. Inom den patientgruppen finns ofta ett ökat behov av stöd för att förändra ohälsosamma matvanor. Tidig upptäckt Nuvarande läge: Begreppet välgrundad misstanke har införts i och med att arbetet med de standardiserade vårdförloppen (SVF) har påbörjats. Primärvården (PV) har informerats via deras kanaler och via Cancerrådet. Välgrundad misstanke har införts för remisser till patologin och röntgenologin, för de 5 diagnoser som nu initialt ingår i SVF. Problem: Spridning av information inom den privata primärvården är en utmaning och arbete med detta pågår. Hälsa och habilitering har det övergripande ansvaret för att information sprids inom såväl offentlig som privat primärvård. Hälsa och habilitering är representerat i lokala cancerrådet. 27

110 Bilaga 257 Plan: Robert Kristiansson ingår numera i Cancerrådet och fortsätter arbetet med att skapa effektiva kanaler inom PV. Malignt melanom är den cancerform som ökar snabbast i förekomst. I Cancerplanen finns direktiv om att alla de 7 landstingen ska införa bildöverföring till dermatolog för tidig upptäckt av malignt melanom. Patienter med malignt melanom som tas bort när de är tunna har betydligt bättre prognos än de patienter som genomgår kirurgi i ett sent skede då melanomet växt och blivit tjockare. I Gävle fungerar denna verksamhet väl; färre patienter opereras för misstänkt melanom samtidigt som betydligt fler melanomdiagnoser har ställts. Den SVF-grupp för melanom som bildats under våren har beslutat att en plan för full utbyggnad av teledermoskopi i primärvården ska utarbetas. Ansvariga för detta arbete är enhetschef Anna Bergström och chefsläkare Robert Kristiansson. Planen ska vara klar 1/11. Screening Vi medverkar i det nationella registret för cervixcancerprevention medan det nationella registret för mammografiscreening fortfarande är i uppstartsfas. Ansvaret för cervixcancerscreeningen ligger primärt hos kvinnokliniken/primärvården och överläkare Birgitta Segerblad. Screeningen görs på två olika sätt beroende på kvinnans ålder. Kvinnor 23 till 29 år undersöks alltid cytologisk. Provtagningen utförs av primärvården medan patologen utför analysen och ansvarar för kvaliteten. Beträffande kvinnor 30 och äldre så ingår hela vår region i en studie där man utför en HPV-analys. HPV-analysen utförs av mikrobiologen/virologer och kvinnokliniken har det medicinska ansvaret och ansvarar för kvaliteten. Vi redovisar verksamheten årligen till RCC och Jessica Barrefjord som är sammanhållande i vår region. Koloncancerscreening med kontroller av blod i avföringen och koloskopi i den nationella randomiserade SCREESCO-studiens regi har påbörjats. Planer finns också på att påbörja lungcancerscreening. 6. Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp har sedan hösten 2015 integrerats allt tydligare i arbetet med värdebaserad vård. Varje vårdförlopp består av en tvärprofessionell arbetsgrupp och patient/anhörig-representant där kartläggning av patientens väg genom vården är den grundläggande arbetsmetoden. Innan 2016 år slut kommer 18 vårdförlopp att vara igång och under 2017 införs ytterligare 10 stycken. Genom regelbundna möten i Tema cancers regi understöds och samordnas detta arbete. Koordinatorer finns inom alla verksamhetsområden, kontaktsjuksköterska finns inom de flesta verksamhetsområden. Så långt det är möjligt koncentreras koordinatorernas roll kring administrativa arbetsuppgifter medan kontaktsjuksköterskans roll är att ännu tydligare fokusera på patienterna och tillgodose deras behov. 28

111 Bilaga 257 Patientrepresentant bjuds in regelbundet för att närvara på cancerrådet med en egen punkt. Det finns idéer angående hur samarbetsformer med patient- och anhörigrådet skulle kunna se ut. Utmaningar De största utmaningarna kan sammanfattas till följande områden; kompetensförsörjning, kapacitetsbrist, tillgänglighet, ökat antal kroniskt cancersjuka patienter och dyra läkemedel. Brist på kompetens gäller sjuksköterskor, framförallt specialistsjuksköterskor inom onkologi och strålningsbehandling samt specialistläkare, framförallt inom områdena hjärntumörer och magtarmcancer samt patologer. Kapacitetsbrist föreligger framförallt inom de opererande specialiteterna och strålningsbehandlingsverksamheten. Bristande tillgänglighet är en konsekvens av kompetensbrist, kapacitetsbrist och flaskhalsar inom radiologi och patologi. En effekt av standardiserade vårdförlopp är undanträngning av andra diagnosgrupper än cancer. Logistik, såsom uppföljning av den snabbt växande gruppen kroniskt cancersjuka patienter samt utbildning av personal vid mottagande enheter. Svårigheter att utföra cancervård enligt regional och eller nationell nivåstrukturering pga ovanstående utmaningar, ffa personal, kapacitet och kompetensbrist. Bristande resurser för registrering i kvalitetsregister och för logistik kring vävnads- och biobankning. Nya dyra läkemedel. Sammanfattning Några avsnitt har tillkommit sedan förra planen som färdigställdes för ett år sedan. I denna andra plan har avsnitten Standardiserade vårdförlopp, Rehabilitering och Palliation tillfogats. Alla övriga delar har uppdaterats och vissa, såsom Kontaktsjuksköterskor har genomgått omfattande omskrivningar. 29

112 Bilaga 257 Förbättringarna för cancerpatienterna går överlag snabbt under detta andra av de fyra år som de sk cancermiljarderna tilldelas. Koordinatorer och kontaktsjuksköterskor har anställts/anställs i stor omfattning och arbetet i respektive SVF-grupp fortlöper planenligt med stöd av projektledare och Tema cancer. Genom SVF-arbetet förkortas ledtiderna och det går nu mycket snabbare att få PAD-svar än tidigare. Av stor vikt är den pågående etableringen av system för att kunna mäta och följa ledtiderna. Alltfler cancerpatienter får en skriftlig vårdplan som så småningom kommer att kunna tillhandahållas elektroniskt. Vidare fortlöper såväl det nationella som det regionala nivåstruktureringsarbetet för respektive cancer vilket innebär att Uppsala i flera fall får ett utökat ansvar men också i några fall ett minskat åtagande. Uppsalas Cancerråd, i vilket ett 15-tal ledande företrädare för olika viktiga verksamheter i länets cancervård ingår, har liksom dess arbetsutskott regelbundna möten och driver på för att Cancerplanens olika mål ska bli verklighet och därmed vården för cancerpatienterna bli så bra som möjligt. De regionala vårdprocessgrupperna med sina processledare och styrgruppen för vårt RCC som nyligen fått en ny ordförande; Helena Björkman efter att Mats Björeman avgått, har viktiga roller. Under våren efterträdde Filippa Nyberg Lars Holmberg som gick i pension som ny chef för RCC Uppsala-Örebro. De nationella vårdprogrammen som fortlöpande uppdateras är av stor betydelse för hur cancervården bedrivs och patientrepresentanterna är en värdefull resurs i förbättringsarbetet. Eftersom vår region har två universitetssjukhus och sju landsting ingår, är samverkansnämnden som bereder ärenden inför beslut i respektive landsting, ytterligare en viktig aktör. Slutligen kan konstateras att ambitionerna är höga och förändringstempot snabbt samtidigt som det föreligger vissa problem i detta komplexa arbete med flera aktörer som gör att en del viktiga förändringar inte går så lätt att genomföra (se rubriken Utmaningar ). Länets cancervård utvecklas positivt men allting kan alltid bli bättre! 30