Snösätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 del 1

Transkript

1 Information Sida 1 (19) 2017 s plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 del 1 Planen gäller för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet på. Planen gäller från till

2 Sida 2 (19) s plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Vi har valt att upprätta en gemensam plan och kalla den för s plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan ska arbeta främjande och förebyggande för att förhindra att elever eller personal utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta för att skapa en arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna som är trygg och där alla trivs. Vision Vår vision är att s ska vara en skola öppen för alla där religion, etnicitet, kön, intressen eller utseende inte spelar någon roll för hur man blir bemött av elever eller personal på skolan. Elevernas framtidstro, glädje och trygghet i skolan spelar stor roll i deras kunskapsutveckling. Därför möter vi eleverna med tydlighet, höga förväntningar och lyhördhet inför deras mål. Tillsammans skapar vi den goda skolan! Vi ska arbeta för att varje elev får de kunskaper som behövs för att studera vidare och att var och en utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Vi som arbetar på vill vara med och göra skillnad och arbeta för att eleverna ska lyckas, må bra och få ett bra liv när de lämnar oss.

3 Sida 3 (19) Övergripande mål varje anställd - är väl förtrogen med diskrimineringslagen, skollagen samt s plan mot diskriminering och kränkande behandling. - är en god förebild genom att inte diskriminera och kränka andra människor. - skyndsamt utreder och åtgärdar fall av diskriminering och kränkande behandling. - dokumenterar och följer upp varje företeelse av diskriminering och kränkande behandling. - upplever sin arbetsplats som trygg. - bidrar till att utvärdera s arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje elev - känner till s plan mot diskriminering och kränkande behandling. - respekterar människors lika värde. - upplever skolans verksamhet som trygg. - inte diskriminerar eller kränker andra människor. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling. - utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. - kan leva sig in i och förstå andra människors situation. - bidrar till att utvärdera arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje vårdnadshavare/förälder - känner till plan mot diskriminering och kränkande behandling. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling. - vid händelse av kränkning eller diskriminering, samtalar med sina barn om, att respektera andra människor och att ta ansvar för sina handlingar. - har förtroende för att skolan kan hantera situationer av kränkande behandling och diskriminering.

4 Sida 4 (19) Utvärdering av arbete mot diskriminering och kränkande behandling VT/HT2017 Utvärdering av s plan mot diskriminering och kränkande behandling ligger till grund för att upprätta ny plan för perioden mellan perioden februari januari Detta år har vi gjort följande utvärderingar inför upprättandet av ny plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018: Trygghetsgruppen har analyserat och sammanställt alla händelser/incidenter som inkommit till rektor och anmälts till huvudman. Personalen har i samtalsgrupper utvärderat fokusmålen för 2017 och reflekterat kring fokusmål för 2018/2019. Elevutvärdering våren 2017

5 Sida 5 (19) Resultat av utvärdering av händelse/incidenter VT/HT2017 som inkommit till rektor och anmälts till huvudman. Händelser/incidenter Antal anmälningar 73 Kön - Pojkar - Flickor Avser - Elev-Elev - Vuxen-Elev - Elev-Vuxen Sort - Fysisk - Verbalt - Psykiskt Var händer det? Inne Ute Klassrum 27 Skolgård 27 Korridor 18 Utanför skolan 5 Matsal 2 Uppehållsrum Omklädningsrum 2 Nätet/sociala medier 4 Källaren 1 Har kränkningarna tidigare riktats mot samma person? Inte vad skolan känner till 37 Har hänt tidigare 16 Har hänt vid upprepade 20 tillfällen

6 Sida 6 (19) Varför hände det? Börjar med ett hot 4 Börjar med en elak kommentar 3 Oprovocerat 29 Gammal konflikt som ligger till grund 10 Bedömning av händelse Kränkande behandling 39 Diskriminering 0 Trakasserier 9 Ingen av ovanstående 15 kan konstateras Personal som varit med och utrett kränkningar och konflikter under 2017 Vi har haft fortsatt målsättning att all personal på skolan ska vara delaktiga i arbetet med att främja, förebygga och åtgärda för att minska diskriminering och kränkande behandling på skolan. Varje dag är personal delaktig i att förhindra kränkningar, samtala med elever när konflikter uppstår och att utreda kränkningar. Totalt har 28 personal varit involverade i en eller flera utredningar som ar dokumenterade. Skolan har ca 70 personal.

7 Sida 7 (19) Analys av anmälningar av kränkningar till huvudman 2017 År 2016 låg antalet anmälningar till huvudman på 91 stycken. År 2017 låg antalet anmälningar till huvudman på 71 stycken. Det är en minskning sedan året innan. Vi ser att ca 40 % av personalen har deltagit i dessa utredningar. Vårt mål är att få all personal involverad i arbetet mot kränkningar och diskriminering. Vi vet att alla personal på skolan är med och hjälper till att dagligen lösa konflikter och har samtal kring hur vi ska få en trygg skoldag och arbetar för att skapa ett bra klimat på skolgård på raster och eftermiddagar. När vi går igenom anmälningarna kan vi se att personalen blir bättre på att fylla i anmälningsblanketterna på ett korrekt sätt. VT2017 var det 9 stycken utredningar som saknade en bedömning av händelsen. HT2017 var den enbart 1. Resultat förskoleklass och fritidshem trygghetsenkät HT/VT2017 Tyvärr gick resultatet av trygghetsenkäten 2017 förlorat på grund av datorproblem. Detta gör att elevernas röst inte kommer fram i den mån skolan önskat. Utvärdering av fokusmålen 2017 Fokusmålen finns i del 2 i Planen mot diskriminering och kränkande behandling : Del 2 innehåller aktiva åtgärder som ska verka främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering och kränkande behandling. Fokusmål 1: Varje elev och personal ska ha god kännedom om trygghetsarbetet på skolan Personalen på skolan upplever att elever har involverats i olika hög grad i trygghetsarbetet på skolan beroende på vilket klass de gått i. Broschyren har inte används i tillräckligt hög utsträckning. Trygghetsgruppens presentation i varje klass har inte genomförts.

8 Sida 8 (19) Planerade åtgärder: Skolan behöver arbeta med att låta elever oavsett klass/årskurs involveras i trygghetsarbetet. För att förbättra arbetsprocessen i trygghetsgruppen har trygghetsgruppen arbetat fram en arbetsbeskrivning och ett årshjul. Fokusmål 2: Öka elevernas trygghet och lekmiljö under rasterna Elever har under elevrådstiden påtalat att det behövs fler rastvärdar. Personalen har också uppmärksammat att arbetet med rastaktivitet behöver utvecklas. Planerade åtgärder: Elevernas åsikt har uppmärksammats. Personalen lades under HT2017 in på extra rastvaktspass. Rasterna omorganiseras inför HT2018. Detta kommer att möjliggöra flera rastvakter. Skolan har tillsatt en arbetsgrupp för rastaktiviteter inför HT2018. Fokusmål 3: Att skapa en skola för alla Personalen har under HT2016-VT2017 påbörjat ett arbete med samsyn kring kränkningar och diskriminering. All personal på skolan har fått delta i en föreläsning om bråka smartare VT2017 samt en föreläsning kring normkritik/våldsprevention HT2017. En arbetsgrupp gick kurs i Agera tillsammans för att kunna arbeta med normkritik/våldförebyggande med elever i årkurs 4. Övrig personal efterfrågar mer delaktighet i Agera tillsammans. Arbetet med förhållningssätt, värdegrundsarbete, regler påbörjades HT2017 och fortsätter år Trygghetsgruppen satte sig in i den nya diskrimineringslagstiftningen. Fadderverksamheten har fungerat väl.

9 Sida 9 (19) Planerade åtgärder: Fadderverksamheten är planerad att utökas till att omfatta flera klasser. Arbetet med förhållningssätt gentemot eleverna sker kontinuerligt. Värdegrundsarbetet och skolansregler skall involvera eleverna HT2018. Arbetet med den nya diskrimineringslagstiftningen planeras att gå in i undersökande samt analyserande fasen år De aktiva åtgärderna skrivs in i 2019 års plan mot diskriminering och kränkande behandling. Övrigt arbete Främjande arbete Vissa aktiviteter har inte genomförts så som disco och orkester. Andra har tillkommit så som FN-dagen. Förebyggande arbete kring kränkningar på nätet Skolan har arbetet förebyggande med denna fråga i klasser där denna typ av kränkningar har kommit till skolans kännedom under Personalen upplever att en mobilfri skoldag minskar antalet kränkningar via nätet. Förebyggande arbete pratstugan Pratstugan har varit aktiv under Personalen efterfrågar drop-in under HT2018 när rastverksamheten omorganiseras.

10 Sida 10 (19) Det här tar vi med oss inför Fortsätter arbetet med att engagera all personal i användandet av rutinerna kring utredande och åtgärdande arbete - Alla vuxna på skolan måste gripa in och förhindra/stoppa kränkningar och diskriminering - Involvera all personal i arbetet kring vuxnas eget förhållningssätt och skolans värdegrund. - Involvera eleverna och föräldrarna i arbetet kring värdegrund och skolans regler - Fortsätta utveckla rastaktiviteterna - Arbeta med att säkerställa att kränkningar upphör - Normreflekterande förhållningsätt/pedagogik - Fortsätta arbetet med diskrimineringslagen I plan mot diskriminering och kränkande behandling del 2 kan man läsa om vilka aktiviteter vi kommer att ha under läsåret 2018 för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med dessa områden i fokus. Ansvarsfördelning Rektor har det yttersta ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling årligen upprättas och efterlevs. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling och diskriminering. Vidare ansvarar rektor för att vikarier och andra som rör sig på skolan får ta del av planen mot diskriminering och kränkande behandling. All personal är skyldig att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att vid kränkande handlingar omedelbart reagera och ingripa samt att så fort som möjligt utreda händelsen. All personal är skyldig att rapportera till rektor eller Trygghetsgruppen när det uppstår diskriminering eller kränkningar.

11 Sida 11 (19) Personal vänder sig till skolledning och skyddsombud om de blir utsatta för mobbing, våld, hot eller kränkande behandling. Personal ska alltid fylla i en händelserapport, som ska lämnas till skolledning och skyddsombud. Skolledning, skyddsombud, elevskyddsombud på skolan träffas regelbundet för att följa upp de händelser som inträffat på skolan och planera åtgärder för förbättrade insatser. På händelserapporten ska man också på en karta rita in var händelser inträffat. Trygghetsgruppen finns med i arbetet att utreda och åtgärda diskriminering och eller kränkande behandling. Gruppen leder förändringsarbetet när det gäller trygghetsfrågor och trivsel på skolan. Gruppens huvudsakliga arbete är hur man kan involvera all personal på skolan. Eleverna ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning ska kunna ske. Du kan som elev genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trivsam skola. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. Det går även bra att vara anonym. Vårdnadshavare är viktiga. Om både skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar klassläraren/mentorn, fritidshemspersonal, skolsköterskan eller skolledningen. Det går även bra att vara anonym. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Tecken som kan tyda på mobbning Tecken som kan tyda på mobbning är om barnet/ungdomen visar ovilja att gå i skolan, har ont i huvudet eller magen, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv. Vårdnadshavare skall ta direkt kontakt med skolan om de misstänker att sitt barn/ungdom är utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling.

12 Sida 12 (19) Upptäcka Alla på skolan har ansvar att se, höra och berätta. Elever kan vända sig till vem som helst i personalen om eleven eller någon annan blir diskriminerad, kränkt, mobbad eller illa behandlad. Personalen på prioriterar goda relationer med eleverna, vilket gör det lättare för eleverna att berätta. Resursgrupp och elevhälsoteam är kända av eleverna. Vi genomför kartläggningar varje år. Personal vänder sig till skolledningen om de känner sig kränkt, mobbad eller illa behandlad. Vårdnadshavare vänder sig till någon som är med i trygghetsteamet eller till mentor. Trygghetsgruppens brevlåda Elever kan också lägga anonyma meddelanden till Trygghetsgruppens i en brevlåda som sitter på expeditionen. Brevlådan sitter bredvid vaktmästarens kontor. Utreda Om någon bevittnar någon form av kränkande behandling skall personal direkt ingripa med direkta tillsägelser, annars får elever signaler att det är acceptabelt. När vi får kännedom om att någon utsatts för kränkande behandling eller mobbning stöttar vi den utsatte eleven, tar reda på vad som hänt och vi ser till att han/hon har tillgång till en trygg zon och extra uppbackning av de vuxna. Därefter meddelas berörd klasslärare/mentor om vad som hänt och vilka åtgärder som har vidtagits. Alla vuxna i skolan har ansvar att motverka kränkande behandling och ha samtal med elever som bråkar, beter sig illa eller stör undervisningen på olika sätt. Om kränkningarna är systematiska och mer allvarliga, kan elever, vårdnadshavare eller personal vända sig till någon i Trygghetsgruppen. Elev kränkt av vuxen Om en elev känner sig kränkt av en vuxen är det skolledningen som utreder vad som hänt och vidtar eventuella åtgärder. Utvärdera Uppföljning och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling görs årligen. Den ingår även i den skriftliga kvalitetsredovisningen som görs på skolan vid flera tillfällen varje år. Varje år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling med underlag från de utvärderingar som gjorts året innan. Varje år ska skolan ha ett par fokusområden att utveckla och arbeta särskilt med för att öka kunskapen och minska risken för kränkningar och diskriminering. Genom att utvärdera kan vi få kunskap kring hur vi kan förebygga och förhindra att kränkningar och diskriminering uppstår.

13 Sida 13 (19) Trygghetsgruppen I Trygghetsgruppen ingår elevhälsoteamet och pedagogisk personal. Elever, vårdnadshavare och personal kan vända sig till: Mirre Amini, lärarassistent Ulrika Eveland, förstelärare Annki Fogelberg, förstelärare med inriktning trygghet och trivsel och med specialpedagogisk kompetens Biträdande rektor Rikard Stenberg, förstelärare med inriktning trygghet och trivsel samt lärare i idrott- och hälsa Yvonne Östberg, föreståndare Vallens fritidshem Johanna Guter, kurator Åtgärdande Följande arbetsgång används på skolan om vi får kännedom om någon blivit diskriminerad eller kränkt: Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Rapport till klasslärare/mentor. Samtal med alla inblandades vårdnadshavare i de fall det behövs. Rapport till rektor och Trygghetsgruppen. Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljningssamtal med den utsatte och sedan med alla inblandade. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket trygghetsgruppen bedömer i uppföljande samtal med berörda parter. Anmäla kränkningar till huvudman.

14 Sida 14 (19) Referenslista Källhänvisning Källa till information Diskrimineringslagen (2008:567) Webbplats Kränkt.se en webbplats för mer information kring kränkningar på nätet Skollagen 2010:800. (2010). Webbplats Förordning (2006:1083) Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd, Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Statens mediaråd No hate SVD. 25 juni Vårdguiden, ar/mobbing/ Webinarium med representanter från bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Barnoch elevskyddsombudet. samlade/inbjudningar-konferenser-och-seminarier/se-webinariet-om-natkrankningar-iefterhand/ 28 maj 2013

15 Sida 15 (19) Bilaga 1 Definitioner 1 En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskriminerings- grunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inrymmer vi i den här planen sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Diskriminering och annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Den kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk och återkommande. Det kan vara retande, trakasserier, hotelser, lindrigt och grövre våld, kränkande ord, provokationer, allmän hänsynslöshet, eller kränkningar i text eller bild, via mobiltelefon eller på internet. 1 Definitionerna är hämtade från Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

16 Sida 16 (19) Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker barn eller personal eller deras värdighet. Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Mobbning är när en elev upprepade gånger utsätts för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, slag). Det är mobbning när parterna inte är jämnstarka utan den ena parten är ständigt i underläge och vid upprepade tillfällen blir kränkt. Det är mobbning, när syftet med dispyter och handlingar vid upprepade tillfällen är att skada eller nedvärdera någon. Låtsatsbråk/skojbråk Låtsatsbråk, maktlekar, skojbråk eller skämtkränkningar. Det händer att barn och ungdomar brottas, slåss och bråkar på låtsas. Det är mycket svårt för andra att se om dessa låtsasbråk är lek för båda parter eller om någon behöver hjälp. Det är svårt för inblandade att veta var gränsen går innan det blir allvar och någon blir skadad eller känner sig kränkt. Låtsatsbråk, maktlekar och skämtkränkningar är därför inte tillåtna på vår skola. Nätkränkningar Nätkränkningar blir allt vanligare. Ibland förkommer även nätkränkningar på fritiden, som sedan påverkar eleverna när de kommer till skolan. Det är viktigt att vårdnadshavare har en inblick i vad deras barn gör på nätet och på sociala medier. Detta för att kunna förebygga nätkränkningar. Det är också viktigt att skolpersonal har en dialog med eleverna kring hur man uppträder på nätet och vad som är lagligt och i synnerhet olagligt.

17 Sida 17 (19) Bilaga 2 Konsekvenstrappa Om man bryter mot någon av ovanstående regler gäller nedanstående konsekvenstrappa. 1. Samtal med eleven All personal på skolan 2. Rapport till klasslärare/mentor All personal på skolan 3. Telefonkontakt med vårdnadshavare All personal på skolan 4. Vårdnadshavare kallas till skolan Pedagogisk personal a) med klasslärare/mentor. b) med rektor/elevhälsoteam. 5. Kvarsittning (5 kap 8 ) 6. Vårdnadshavare kallas till skolan för beslut om åtgärd. 7. Skriftlig varning (5 kap 11 ) 8. Tillfällig omplacering (5 kap 12 ) 9. Tillfällig placering vid annan skolenhet (5 kap 13 ) 10. Avstängning (5 kap 14 )

18 Sida 18 (19) Bilaga 3 Rutiner vid händelser All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för alla elever. Vi har gemensamma ordningsregler och en plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för alla. Vid misstanke om brott, kontaktas alltid rektor. Rektor konsulterar polismyndigheten och gör en polisanmälan. Vid misstanke om kränkning, mobbning eller diskriminering skall skolan utreda detta. Eleverna skall vara delaktiga i arbetet med allas trygghet, och att skolans ordningsregler följs, genom att skolan bland annat utser elevråd. Händelse elev elev: Steg 1. Uppmana eleven att ändra sitt beteende. Den vuxne som har uppmärksammat konflikten, stoppar konflikten, tar reda på vad som hänt, uppmärksammar eleven/eleverna på att det som hänt bryter mot skolans ordningsregler/planen mot diskriminering och kränkande behandling. Den vuxna kontaktar vid behov elevens/elevernas mentor. Vid allvarligare händelser ska den vuxne eller mentorn kontakta vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt och sparas. Rektor och antimobbningsgruppen ska informeras. Steg 2. Vid upprepade händelser kontakta vårdnadshavare. Informera någon i antimobbningsgruppen om du befarar att det är kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. De upprepade händelserna utreds, åtgärder tas för att få slut på händelserna. Senare följer man upp om kränkningen, mobbningen eller diskrimineringen har upphört. Detta ska dokumenteras. Steg 3. Vid ytterligare upprepade händelser, anmäler personal till rektor, som beslutar om ett möte eller fortsatta åtgärder. Händelsen utreds skyndsamt och åtgärder beslutas, dokumenteras skriftligt och sparas. Berörda informeras om beslut och uppföljning av beslut skall ske inom en rimlig tid. Steg 4. När en situation uppstår där alla interna åtgärder och samverkan med vårdnadshavare och elev inte leder till förändrat beteende. Rektor beslutar om vidare insatser och vårdnadshavare delges beslut och möjligheten att överklaga. Rektor informerar huvudman. Exempel på vidare insatser är; särskild stöd, tillfällig omplacering eller anmälan till socialtjänsten.

19 Sida 19 (19) Händelse Elev vuxen Steg 1. Den vuxne uppmanar eleven att ändra sitt beteende. Vid allvarlig händelse dokumenteras i KIA. Kontakta närmaste rektor/chef som avgör om åtgärder. Vårdnadshavare informeras. Steg 2. Vid upprepade händelser kontaktas vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt av den vuxne. Fyll i händelse i KIA. Rektor/chef kontaktas som avgör om vidare åtgärder skall vidtas. Händelse Vuxen - elev Steg 1. Händelsen utreds av rektor/chef genom att samtliga parter avhörs. Utredningen dokumenteras skriftligt. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Vårdnadshavare underrättas. Skolledning tar vid behov kontakt med personalavdelningen på. Steg 2. Möte mellan vuxen och elev planeras för att tilltron mellan vuxen och elev ska återupprättas. Skolledningen eller annan personal på skolan är närvarande vid samtalet. Elevens vårdnadshavare är med i planeringen av mötet för att säkerställa att tilltron mellan vuxen och elev återupprättas. Steg 3. Vid återupprepad konflikt mellan vuxen och elev. Möte med elev, vårdnadshavare och vuxen. Rektor/chef kallar. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Plan för återupprättande av tilltro mellan vuxen, vårdnadshavare och elev upprättas. Vid allvarligare händelser kontaktas personalavdelningen som erbjuds att närvara vid samtalet. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Steg 4. Om konflikten kvarstår och händelser upprepas Personalavdelningen kontaktas. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om vidare påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet.