09.05 Säkerhetspolischef Anders Thornberg Samverkansrådet Nationellt centrum för terrorhotbedömning Bensträckare 10.

Transkript

1 Välkomna!

2 09.05 Säkerhetspolischef Anders Thornberg Samverkansrådet Nationellt centrum för terrorhotbedömning Bensträckare Säkerhetspolisen om åtgärder m.a.a. terrorhotnivå Polismyndigheten om åtgärder m.a.a. terrorhotnivå Lunch Risk- och sårbarhetsanalys (MSB) Fikapaus Säkerhetsanalys (Säkerhetspolisen) Bedömningar och åtgärder Avslutande panel och frågestund Slut

3 Samverkansrådet mot terrorism Peter Waldenström, ordf. i Samverkansrådets samordningsgrupp

4

5 Bakgrund Bildades 2004 på Säkerhetspolisens initiativ Första mötet februari 2005 Reaktion på händelser i omvärlden Utländska förebilder Är inget av regeringen beslutat organ Uttalat stöd från regeringen Ingen egen juridisk status

6 Syfte Ett samarbete för att förbättra samordningen och effektivisera arbetet före, under och efter ett terrorattentat Samverkan på strategisk nivå. Inget operativt mandat Utveckla arbetssätt Utbilda Öva Hålla kontaktvägar öppna Samverka om kommunikation

7 Organisation och arbetssätt Samverkansrådet Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) Samordningsgruppen Samverkansrådets kansli AG. Kommunikation

8 Säkerhetspolisens åtgärder vid hotnivåändringar

9 Det dagliga arbetet bedöma och reducera hot och sårbarheter

10 Vad gör Säpo vid en hotnivåändring? 1. Ökad samverkan 2. Intern säkerhet och beredskap 3. Kommunikation och delgivning 4. Resurser, uthållighet

11 Ökad samverkan med nationella och internationella partner Internationellt samarbete, begäran om underrättelsestöd vid behov Nationell samverkan med berörda myndigheter

12 Kommunikation och delgivning Plan för intern och extern kommunikation. Regelbunden informationsdelning till berörda myndigheter (och samhällsfunktioner) i syfte att undvika oro och ryktesspridning samt ge underlag för att övriga berörda ska kunna vidta korrekta åtgärder. Säkerställ kommunikationsvägar för känslig (hemlig) information med berörda myndigheter och departement.

13 Intern säkerhet & beredskap Skydd för egen personal och byggnader Larmlistor, jour och beredskap ses över och testas

14 Kontinuitetsplanering Säkerställa en fortsatt operativ förmåga Kommunikationsvägar Lokaler Testa - öva

15 Resurser och uthållighet Resurssäkra nyckelpersoner och kritiska funktioner. Planera för uthållighet övertid (nya listor, skiftesarbete etc.). Omprioriteringar - beredskap för att ställa in utbildning, projekt eller annan verksamhet i syfte att frigöra resurser. Översyn av beviljade och planerade ledigheter.

16 Polisens åtgärder vid förändrad terrorhotnivå Nationella operativa avdelningen 16

17 Hur blir en hotbild användbar för den löpande verksamheten? Konkretisera aktuell problembild Definiera vad som kan förväntas genom scenarier Bedöm innebörd och konsekvenser för verksamheten Bedöm samverkansbehov 17

18 Konkretisera problembilden: Målval Företrädare för staten Politiker Polis och militär i uniform Andra specifika mål Media Religiösa platser Allmänheten Allmänna platser Kollektivtrafik 18

19 Konkretisera problembilden: Vapnet Sprängmedel Hemmagjord explosiv laddning, IED Handeldvapen Ofta helautomatiska Kniv Även andra stick- eller huggvapen 19

20 Konkretisera problembilden: Plats och tid Tid Flesta attentat över på 15 minuter Jakt på gärningsmän kan ta lång tid Plats Attentat riktas mot huvudstäder / större städer Gärningmän fortsätter ofta genomföra attentat tills de avbryts 20

21 Scenarioexempel Hur påverkas vår verksamhet av följande: En patrullerande polispatrull i city angrips genom att en gärningsman skjuter dem bakifrån, händelsen filmas av en medgärningsman och läggs ut på You-tube. Två sprängladdningar detonerar på Åhléns varuhus. 9 personer avlider, 12 har mycket svåra skador och ytterligare 20 kräver kvalificerad sjukvård. Brand har utbrutit på 2 våningsplan. Polisen stänger tunnelbanan, CST och Arlanda Express. 21

22 Exempel på polisiära åtgärder kopplat till problembilden Individuell förmåga Mental förberedelse Utbildning, övning Insatsförmåga Nationellt koncept, kortad responstid, förstärkningsvapen Ledningsförmåga och samverkan Utbildning, övning Trygghetsskapande åtgärder Ökad synlighet Samordnad extern och internt kommunikation Bevakning, fast/rörlig 22

23 Risk- och sårbarhetsanalys Benny Jansson

24 Kort om MSB Vi är cirka 900 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn, Ljung, Revinge, Rosersberg, Sandö och Stockholm Vi bedriver utbildning i Revinge, Rosersberg och Sandö Vi är en myndighet som sorterar under Justitiedepartementet Vår generaldirektör heter Helena Lindberg

25 Varför göra risk- och sårbarhetsanalyser? Stärka aktörernas och samhällets krisberedskap Minska sårbarheter Öka förmågan att förebygga eller hantera allvarliga händelser Öka medvetenhet och kunskap hos beslutsfattare Underlag för information till medborgare och anställda Bidra till att ge en samlad bild av risker och förmågor

26 Vilka ska göra RSA:er? Alla statliga myndigheter ska göra RSA, men endast vissa ska redovisa: Myndigheter med särskilt ansvar Myndigheter som MSB särskilt beslutar om Kommuner och landsting (vart fjärde år) Regleras i krisberedskapsförordningen resp. lag om extraordinära händelser

27

28 Föreskrifter reglerar redovisning MSBFS 2015:5 kommuner MSBFS 2015:4 landsting MSBFS 2015:3 statliga myndigheter

29 Nationell risk- och förmågebedömning

30 Om nationell risk- och förmågebedömning Syftet är att identifiera och analysera särskilt allvarliga risker, sårbarheter samt samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och krig. Processen utgör ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla området samhällsskydd och beredskap.

31 Årets redovisning Utökat underlag jmf med tidigare år Analyserat underlag Risker Sårbarheter och förmåga Identifierade och genomförda åtgärder Informations- och cybersäkerhet Nationell risk- och förmågebedömning 5 utvecklingsområden 5 förmågor och arbeten som behöver utvecklas

32 Generella slutsatser Fortsatt bred och osäker riskbild (olyckor och kriser till krig) icke unika risker sorterat under riskkategorier En stor mängd åtgärder har både identifierats och genomförts inom krisberedskapen Brister i förmåga och sårbarheter som redovisades förra året kvarstår

33 Förmågor och arbeten som behöver utvecklas Förmågan att hantera störningar i elförsörjningen Förmågan att förebygga och hantera störningar i dricksvattenförsörjningen Arbetet med informations- och cybersäkerhet Förmågan att förebygga och hantera störningar i läkemedelsförsörjningen Förmågan att förebygga och hantera radiologiska och nukleära händelser

34 Utvecklingsområden 1. Arbetet med krisberedskap och civilt försvar behöver prioriteras högre av aktörerna 2. Kunskap om roller och ansvar inom krisberedskapen behöver öka, särskilt avseende det geografiska områdesansvaret 3. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser behöver utvecklas för att kunna användas som planeringsunderlag både för krisberedskap och civilt försvar 4. Dimensionerande scenarier kan utgöra ett kompletterande verktyg för att planera och utveckla krisberedskapen 5. Det behöver ställas tydligare krav på samhällsviktiga verksamheter

35 Tack för ordet!

36 Att skydda det mest skyddsvärda Säkerhetsanalys grunden för ett väl anpassat säkerhetsskydd Malin Fylkner, Chefsanalytiker

37 På agendan står Vad är säkerhetsskydd? Hotet mot det skyddsvärda Säkerhetsanalys - grunden för ett väl anpassat säkerhetsskydd RSA vs Säkerhetsanalys skillnader/likheter? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

38 Vad är säkerhetsskydd? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

39 Säkerhetsskydd handlar om att förebygga..att hemliga uppgifter röjs, ändras eller förstörs..att obehöriga får tillträde till platser/uppgifter..att personer som inte är pålitliga deltar i verksamhet av betydelse för rikets säkerhet terrorangrepp mot skyddsvärd verksamhet Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

40 Gällande lagstiftning Säkerhetsskyddslag 1996:627 Säkerhetsskyddsförordning 1996:633 Nytt förslag på lagstiftning, SOU 2015:25. Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

41 Säkerhetspolisens uppdrag på säkerhetsskyddsområdet Tillsyn Rådgivning Vi jobbar för att förhindra brott genom: Registerkontroll Personliga samtal Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

42 Säkerhetsskydd Ett system av åtgärder Fysiskt skydd Informationssäkerhet Säkerhetsprövning Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

43 Fysiskt skydd Syftar till att hindra obehörig åtkomst till information och tillträde till anläggningar. Förebygga antagonistisk angrepp mot anläggningar där skyddsvärd verksamhet bedrivs. Åtgärder som kan kopplas till följande fyra områden: Förebygga Upptäcka Försvåra Respondera Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

44 Balans i skyddet? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

45 Informationssäkerhet Syftar till att skydda information från att röjas, saboteras och förvanskas. Ställer krav på informationsklassning, hantering, befordran, säker digital kommunikation m.m. Anmälningsplikt vid sekretessförlust. Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

46 Säkerhetsprövning Säkerhetsställa att personal är lämplig ur säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövning Registerkontroll För att få del av hemlig uppgift ska man vara Behörig - utbildad inom säkerhetsskydd Pålitlig - säkerhetsprövad I behov av uppgifterna för utförandet av sin tjänst Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

47 Hotet mot det skyddsvärda Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

48 Vad är ett (antagonistiskt) hot? Hot Avsikt Förmåga Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

49 Bild

50 Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

51 Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

52 När säkerhetsskyddet inte fungerar ett möjligt fall Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

53 Fördjupning- Säkerhetsanalys Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

54 Säkerhetsanalys varför då? Krav på en säkerhetsanalys framgår av 5 i Säkerhetsskyddsförordningen Uppgifter som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet. Anläggningar som kräver säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

55 SOU 2015:25 Säkerhetsskyddsanalys 2017:XX (förordning) 2 kap 1 framgår att: Genom sådan analys ska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vad som i övrigt behöver ett säkerhetsskydd identifieras samt säkerhetshot och potentiella konsekvenser, sårbarheter och behovet av säkerhetsskyddsåtgärder bedömas. Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

56 En väl genomförd säkerhetsanalys ger svar på frågorna: Vad ska skyddas? Mot vad? Hur? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

57 Viktiga övergripande komponenter i en säkerhetsanalys Hur ser vårt uppdrag ut och hur löser vi detta? 1. Definierande av systemet 2. Skyddsvärdesidentifiering & värdering (konsekvensanalys) Vad är skyddsvärt & hur skyddsvärt är det? 3. Hotanalys & dimensionerande hotbeskrivning (DHB) Hur ser hotbilden ut och mot vad ska skyddet dimensioneras? Vad behöver göras för att nå till ett väl anpassat skydd? 5. Skyddsåtgärder 4. Sårbarhetsanalys Vilka brister finns i det befintliga skyddet? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

58 Några råd inför framtagandet av en säkerhetsanalys Se till att rätt personer deltar i analysarbetet Lägg tid på att identifiera det skyddsvärda Fundera på konsekvenser även utanför den egna verksamheten Glöm inte bort hotanalysen mot vad ska skyddet dimensioneras? Identifiera sårbarheter i det som är skyddsvärt Värdera föreslagna skyddsåtgärder effekt? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

59 Grundskydd och kompensatoriska åtgärder Kompensatoriska åtgärder Antagna förmågor & modus DHB till grund för skyddsdimensionering Hotbildsbedömning Mars -15 Januari -16 Februari -16 Tid Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

60 Rekommendationer till skyddsvärda verksamheter Se över befintligt säkerhetsskydd i ljuset av senaste tidens terrorattentat om det är så att hotet från terrorism är dimensionerande för det som är skyddsvärt inom er verksamhet I den mån befintligt skydd inte är dimensionerat utifrån den förmåga och det modus som uppvisats vid senaste tidens terrorattentat, vidta kompensatoriska åtgärder i syfte att nå till ett för verksamheten väl anpassat skydd Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

61 RSA vs Säkerhetsanalys skillnader & likheter? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

62 Analyserna i korthet Parametrar Analys Utgångspunkt för analysen RSA Samhällsviktig verksamhet Säkerhetsanalys Skyddsvärt med hänsyn till rikets säkerhet el. i behov av skydd mot terrorism Hotperspektiv All-hazard Antagonistiska Typ av ansats Riskbaserad Konsekvensdriven Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

63 Hot enligt definition i MSBFS 2015:3 Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller något utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner

64 Frågor? Seminarium 27 april Säkerhetsanalys - Malin Fylkner