Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri

Transkript

1 Reviderad Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri Arbetsgruppen har bestått av: Anita Bemerstam, enhetschef, Funktionshinderenheten Ale kommun Maria Eidenby, enhetschef, Psykiatriska öppenvårdsenheten Ale Carina Wikström, enhetschef, Vuxenenheten Ale kommun

2 Den för Ale lokala handlingsplanen bygger på närvårdsplanen Den Nära Vården inom SIMBA-området, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale samt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks-och beroendevård Gemensamma grundläggande värderingar/definitioner/avgränsningar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa riktlinjer. Målgruppen för riktlinjerna omfattar individer som behöver tvärprofessionell kompetens av minst två av de ingående verksamheterna. Inom målgruppen finns stor spridning då det gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med individens bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskild skall denne ges möjlighet att uttrycka sin mening, bli respekterad och få inflytande över sin situation. Missbruk och beroendeproblem är ett växande folkhälsoproblem som kräver uppmärksamhet och förebyggande insatser från kommuner och region (allmänmedicin och psykiatrin). Kommuner och region ansvarar båda var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera individer med missbruk och beroendeproblem. Bedömningen och insatserna skall ske enligt lägsta effektiva omhändertagande nivå, då det inte är uppenbart att individens behov direkt kräver särskild specialist kompetens. Vi har ett gemensamt ansvar för målgruppen genom att: Identifiera, bedöma, behandla och samordna runt individen. Hindrande faktorer ska undanröjas. Om socialtjänsten misstänker att en person med alkohol- eller narkotikaproblem också har en psykisk störning eller sjukdom skall bedömningen av denna ske inom hälso- och sjukvården. Beroende på svårighetsgraden av det uppgivna eller uppmärksammade psykiska symtomen ska socialtjänsten få hjälp hos hälso- och sjukvården, antingen via primärvården (lättare fall) eller den allmänpsykiatriska verksamheten (tyngre och svårare fall). Där det finns en speciell vårdenhet för missbruk och beroende med kompetens för att bedöma om det finns något psykiatriskt tillstånd är denna naturligtvis ett alternativ Det är lika angeläget att man inom somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård uppmärksammar eventuell förekomst av samtidigt missbruk eller beroende hos patienter. (Ur Nationella riktlinjer för missbruks-och beroendevård ; Socialstyrelsen) Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Individens intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla individer som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda. Eventuella insatser skall ske utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och region har ett gemensamt ansvar för detta. Individens behov av utredning eller behandling ska påbörjas/fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. Förhållningssättet skall vara salutogent och lösningarna flexibla. 1

3 Tolkningsföreträde: Ingen av de samverkande verksamheterna har tolkningsföreträde. Källa: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård s 36,37 2

4 2. Förtydligande av ansvar mellan socialtjänst primärvård psykiatri Socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialtjänsten ansvarar för att aktivt sörja för den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård han/hon är i behov av för att komma ifrån missbruket (SoL Kap5 9). Om man misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblematik även har en psykisk störning eller sjukdom, fysisk eller psykisk (samsjuklighet), ska man genast kontakta hälsooch sjukvården för en bedömning. I första hand kontaktas då primärvården, varifrån personen enligt gängse rutiner vid behov planeras till kommunal hälso- och sjukvård eller till allmänpsykiatrisk klinik inom länssjukvården. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter med missbruk och beroende och samtidigt psykiatriskt eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). För lämplig behandling av klient med missbruks- eller beroendeproblem och samtidigt psykisk störning eller sjukdom är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen (Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård; Socialstyrelsen 2007). Plan för detta, inklusive plan för uppföljningar upprättas i samförstånd. Myndighetsutövning innebär att: utreda den enskilde missbrukarens hjälp och vårdbehov samt fatta beslut om ev. behov av biståndsinsatser, med stöd av Socialtjänstlagen. utreda och besluta om att omedelbart omhänderta enskild person med pågående omfattande missbruk, om det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av LVM-lagen och rättens beslut inte kan avvaktas utreda och ansöka om vård med stöd av LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall 1988:870) Biståndsinsatser Stöd i eget boende Manualbaserad missbruksbehandling i öppenvård i form av CRA, Community reinforcement approach, ÅP, återfallsprevention och Haschprogrammet. Drogtestning Psykosocialt stöd Försörjningsstöd Korttidsboende/särskilda boendeformer för personer med missbruks/beroendeproblematik Vård och behandling på institution eller i konsulentstött familjehem Serviceinsatser Insatser som den enskilde själv kan initiera utan något bistånd Rådgivning Stödsamtal Tillnyktringsvård i samband med sökt sjukhusvård 3

5 Biståndsenheten Biståndsenheten arbetar bland annat med att bedöma insatser till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Till exempel: Hemtjänst (4 kap 1 SoL) Hemtjänstens insatser skall bidra till möjligheten att bo kvar i den ordinarie bostaden och tillförsäkra brukaren en skälig levnadsnivå. Hemtjänsten skall beviljas för att tillgodose praktiska, sociala och existentiella behov. Det är brukarens behov som avgör vilken insats som beviljas samt i vilken omfattning insatsen skall ges. Vid upprättandet av genomförandeplan skall brukaren få möjlighet att uttrycka önskemål om hur och när brukaren vill få sina beviljade insatser utförda. Boendestöd (4 kap 1 SoL) Med boendestöd/pedagogiskt stöd avses stöd i vardagssituationer för personer med neuropsykisk funktionsnedsättning, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionshinder. Stödet kan ges i den enskildes hem eller ute i samhället med syfte att träna en funktionshindrad till ökad självständighet. Primärvård Ansvarar för: Den första linjens sjukvård för såväl somatisk som psykiatrisk vård. Vid behov skrivs remiss till specialiserad vård. Somatisk sjukvård för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar inom öppenvården. Bedömning av LPT gällande personer som inte har pågående kontakt med psykiatrin eller efter överenskommelse med specialistpsykiatrin. Konsultation till kommunens vårdpersonal för de patienter primärvården har behandlingsansvar för. Att ställa frågor för tidig upptäckt av alkohol- och drogproblem och ge stöd och vägledning vid begynnande missbruk. Användning av instrument (AUDIT eller annat jämförbart instrument) för att identifiera personer med riskfylld alkoholkonsumtion. Kort rådgivning för personer som identifierats ha riskfylld alkoholkonsumtion. Att erbjuda motiverande samtal inom samtliga delar av verksamheten ( MVC, BVC, distriktsläkar-sköterskemottagning, beteendevetare). Att bistå med insatser gällande missbruks- och beroendevård genom att samverka praktiskt med både psykiatrin och socialtjänsten. Psykiatri Vuxenpsykiatrin vänder sig till personer över 18 år. Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus ansvarar för: att utreda, diagnostisera, behandla, vårda och rehabilitera patienter med psykiska störningar som kräver specialistpsykiatrins kompetens och resurser i öppna och slutna vårdformer. Öppenvårdsmottagningarna och heldygnsvården på sjukhuset tar emot patienter med skiftande diagnoser såsom psykossjukdom, depression, bipolär sjukdom, ätstörning, personlighetsstörning, svåra kriser, olika ångeststörningar som panikångest, social fobi, enkla fobier eller tvångstillstånd. 4

6 att upprätthålla akutverksamhet för målgruppen genom sjukhusets psykiatriska akut mottagning myndighetsutövning i form av tvångsvård enligt LPT/LRV (Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT 1991:128 och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV 1991:1129). att vara konsult till vårdgrannar såsom primärvård, övrig sjukvård, kommun och andra myndigheter i enskilda ärenden. att ha ett kunskapsansvar för området psykiska störningar/psykisk ohälsa och vara ett resurscentrum för psykiatrisk specialistkunskap gentemot samverkande myndigheter/vårdgivare och ansvar för utveckling av vårdprogram inom specialiteten. Substitutionsbehandling vid opiatmissbruk hänvisas till Beroendekliniken i Göteborg. Avd 10 (beroendevård) Ansvarar för heldygnsvård av individer med beroende/missbrukssyndrom samt för individer med annan samtidig psykisk störning Avdelningens huvudsakliga arbete är medicinsk abstinensbehandling. Avdelningen bedriver ett omfattande samarbete med respektive kommun, för den fortsatta uppföljningen och behandlingen av individen Psykiatriskt Beroende Team (PBT) Teamet kan vara konsultativt behjälpliga för vårdgrannar inom primärvård, socialtjänst och övrig psykiatri gällande patienter med psykisk ohälsa samt missbruk/beroende. Utredning av beroendeproblematik Utbildning och implementering av internationella riktlinjer för missbruk och beroende. 3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Skyldighet och eget ansvar råder för alla parter att initiera och delta i samverkan. Respektive verksamhet har ett ansvar att inom sin organisation informera om riktlinjerna och att berörda har kännedom om innehållet. I en väl fungerande samverkan är det en skyldighet att informera den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet. Samverkan skall ske både på lednings- och på verksamhetsnivå. Samverkan sker enligt följande: Gemensam styrgrupp för SIMBA området samordnas med Västbus styrgrupp. Lokal samverkansgrupp med representation från primärvård såväl i offentlig som privat regi, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Gruppen träffas minst en gång per termin. Deltagare är: 5

7 Anita Bemerstam, enhetschef, funktionshinderenheten Ale kommun Ann-Kristin Forslund, enhetschef, biståndsenheten Ale kommun Eva Herlenius, verksamhetschef Älvängen vårdcentral Farshad Tahmasebiepour, verksamhetschef, Adinahälsan Maria Eidenby, enhetschef, Psykiatriska öppenvårdsenheten Ale Maria Hedqvist, verksamhetschef Bohuspraktiken Carina Wikström, enhetschef, missbruksenheten Ale kommun 4. Gemensam metod- och kompetensutveckling - Socialtjänst/Primärvård/Psykiatri Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Det är viktigt med gemensamma utbildningsinsatser som på ett gränsöverskridande sätt belyser möjligheterna att samverka. All personal som deltar i samverkan skall ha god kännedom om de förutsättningar som finns för parternas uppdrag. Respektive chef ansvarar för att samverkan etableras och fungerar, detta skall ingå i enheternas verksamhetsplan. Ansvaret för uppföljning av modellen med lokal plan för missbruks-och beroendevård ligger på den lokala samverkansgruppen. Exempel på utvecklingsområden: Lokal utbildningssatsning runt målgruppen Upparbeta rutiner i samband med att personer kommer hem från extern köpt vård, t ex behandlingshem Inplanerade träffar mellan vårdcentral/specialistpsykiatrin/socialtjänst (finns idag mellan Psykiatrin/vuxenenheten) Rutin vid nya ärenden - t ex när en person som blivit beroende av läkemedel, införskaffat på annat sätt än förskrivning Möten för samordning av behandlingsinsatser Användandet av ISP (individuell samverkansplan) för denna målgrupp Utveckla samordnade insatser i form av Vård- och Stöd samordning, VSS. Saknas för målgruppen i Ale kommun: Specialiserad kompetens inom primärvård gällande missbruk Sysselsättning för vissa inom målgruppen 5. Samverkan kring individen Samverkan kring den enskilde sker i huvudsak enligt nedanstående modell: Samverkan kring den enskilde sker i huvudsak enligt nedanstående modell. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. Om en handläggare/behandlare inom någon av de inblandade verksamheterna tillsammans med individen och dess familj/nätverk upplever att man har behov av 6

8 ytterligare insatser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med aktuell verksamhet/verksamheter. En gemensam individuell plan (GIP) har betydelse för att individen skall få rätt vård och omsorg samt vara vägledande i arbetet. Patienten själv ska i normalfallet delta i arbetet och även anhöriga ska bjudas in. När det gäller personer med psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man utgå från att en gemensam plan behövs för att deras behov ska tillgodoses. Utifrån de utbildningsinsatser inom Vård- och stödsamordning (VSS) som skett inom kommun och region har ett gemensamt arbetsmaterial tagits fram där bland annat blankett för GIP finns med (se bilaga 1). För ytterligare information om VSS se bilaga 2. Ansvaret för initiativet till GIP ligger i normalfallet hos kommunen, men också psykiatrin kan initiera arbetet, liksom naturligtvis den enskilde själv. Den verksamhet som uppmärksammat behovet av GIP bjuder in aktuella deltagare till ett första samverkansmöte som hålls snarast, dock senast inom fyra veckor. GIP ska vara konkret avseende de insatser som respektive organisation skall ansvara för. Där skall tydligt framgå vem som gör vad, omfattningen på insatsen samt var stödet/behandlingen skall ges. Dessutom skall det tydligt framgå vem som har ansvar för uppföljning och när den skall ske. Planen ska aktualiseras efter vad som är lämpligt i det enskilda fallet, dock som riktlinje en gång per år. Respektive verksamhet ansvarar för bedömning av individens behov utifrån sitt kompetensområde. När ansvarig läkare inom heldygnsvården tagit ställning till om patienten kan behöva vård och omsorg efter sjukhusvistelsen skall om patienten samtycker till det eller det kan antas att patienten inte har något att invända mot det information om patienten översändas till kommunen och primärvården via det gemensamma systemet för samordnad vårdplanering, KLARA-SVPL. De professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till ett sådant möte. Heldygnsvården och den psykiatriska öppenvården har interna rutiner för överrapportering av patienter som vårdats inneliggande, där heldygnsvården ansvarar för att kalla andra aktörer inför en vårdplanering. Någon i den inbjudande verksamheten leder ett samverkansmöte som hålls snarast, dock senast inom fyra veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra individens resurser (nätverk) och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta gemensam individuell plan (GIP), tydliggöra ansvarsområden. GIP skall vara konkret avseende de insatser som respektive organisation skall ansvara för. Där skall tydligt framgå vem som gör vad, omfattningen på insatsen samt var stödet/behandlingen skall ges. Dessutom skall det tydligt framgå vem som har ansvar för uppföljning och när den skall ske. Vård och behandling genomförs, respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar. Angående samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen 7

9 rättspsykiatrisk vård: Enligt 7 LPT och 12 a LRV ska det till ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård fogas en samordnad vårdplan. När den samordnade vårdplanen upprättas bör givetvis den ordinarie vårdplanen ingå i relevanta delar. Den samordnade vårdplanen ska utformas i samarbete med de enheter som ansvarar för respektive insats och är upprättad när den har justerats av dessa enheter. (Ur socialstyrelsens meddelandeblad oktober 2008; Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ) För en patient i den psykiatriska slutenvården inträder kommunens betalningsansvar tidigast trettio vardagar efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. Utbildningsinsatser Återkommande utbildningsinsatser inom VSS. Vid oenighet kring samverkan om individen lyftes frågan till den lokala psykiatri/beroendegruppen. Lokal samverkansgrupp i psykiatri/beroende är representerad från primärvård såväl i offentlig (Närhälsan) som privat regi, vuxenpsykiatri och kommunen. Gruppen träffas två gånger per termin. Samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Enligt 7 LPT och 12 a LRV ska det till ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård fogas en samordnad vårdplan. När den samordnade vårdplanen upprättas bör givetvis den ordinarie vårdplanen ingå i relevanta delar. Den samordnade vårdplanen ska utformas i samarbete med de enheter som ansvarar för respektive insats och är upprättad när den har justerats av dessa enheter. (Ur Socialstyrelsens meddelandeblad oktober 2008; Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ) Primärvården Psykiatrin Socialtjänsten Andra viktiga aktörer Individen och familj/nätverk Andra viktiga aktörer Individen har behov av insatser från olika organisationer Individuell Samverkansplan, ISP 8

10 Vård, stöd och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Uppföljning/ Utvärdering 6. Gemensamt ansvar för insatser utanför hemmet Principer för insatser till individer som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för individer som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring den enskilde följer den modell som beskrivits i punkt nr 5 i största möjliga mån. Principen för kostnadsfördelning utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt lagstiftningen. Det är socialtjänsten som avgör om den enskilde skall få insatser enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och det är regionen som avgör om patienten skall erhålla hälso- och sjukvård. Båda parter har rätt att själva ombesörja insatserna ovan eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i vårdplanen. 9

11 Bilaga 1 10

12 Bilaga 2 INDIVIDUELL SAMVERKANSPLAN Ett samverkansdokument mellan brukare och flera myndigheter Namn Personnummer Erhåller kopia Adress Telefonnummer Närstående Telefonnummer ISP-ansvarig Arbetsställe/telefonnummer God man/förvaltare Telefonnummer Läkare Arbetsställe/telefonnummer Biståndshandläggare Arbetsställe/telefonnummer Övriga Vid upprättande av planen har deltagit: Namn Arbetsställe Telefonnummer Erhåller kopia Denna plan har vi utformat tillsammans. Jag godkänner att kopia skickas till de som markerats och att samverkan får ske mellan dessa parter. Datum/namn(Brukarens underskrift) 11

13 INDIVIDUELL SAMVERKANSPLAN Bilaga 3 Datum: Samverkansmål Åtgärder (vem gör vad och när) Tid för uppföljningsmöte Datum: Uppföljning 12

14 Bilaga 4 MEDGIVANDE/SAMTYCKE Målgruppen för riktlinjerna kring missbruk & beroende frågor omfattar individer som behöver tvärprofessionell kompetens. Inom målgruppen finns stor spridning då det gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. Den tvärprofessionella gruppen skall samverka kring individen för att på bästa sätt tillhandahålla adekvat vård & behandling. Jag ger härmed mitt samtycke till att professionella inom kommun, primärvård & psykiatri får ta del av uppgifter som rör mitt ärende och som är viktigt för att uppnå samverkan. Detta medgivande/samtycke gäller ett år från datumet för undertecknande. Namn: Personnummer Adress: Telefon: Ort & datum: Namnteckning: Kopia till dig och till samverkande myndigheter i Ale kommun. Primärvården Psykiatriska öppenvården Socialtjänst 13