VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING 2010

2 inledning förord Vi behöver och vill göra mer för fler Vad gör du som idrottsförälder om en tränare toppar laget? Hur reagerar ledarna i din förening om de hör nedsättande ord i omklädningsrummet? Ställer din förening eller ditt förbund krav som gör att vissa inte känner sig välkomna? Under hösten 2010 startade SISU Idrottsutbildarna den nationella utbildningssatsningen Värdefullt, som sätter strålkastarljuset på värderingar inom idrotten. Att jobba med sociala och etiska frågor är inget nytt för oss. Nyheten ligger i att vi under året startade en satsning i alla våra 21 distrikt samtidigt. Målet är att nå barn- och ungdomsföreningar inom två år. Satsningen bygger på att idrott ska vara kul, alla ska ha rätt att vara med, på delaktighet och rent spel. Under året som gick firade vi 25 år som organisation. Tänk vad mycket idrottsutveckling vi har bidragit till sedan starten Då valdes Karl Frithiofson till ordförande. Som nyvald SISU-ordförande efter stämman 2009 kände jag att många av idrottens företrädare uppmuntrade oss att knacka på mer i idrotten. Vi startade ett inspirerande målarbete i styrelsen och blickade framåt. SISU Idrottsutbildarna tog uppdraget att ordna konferensen om framtidens idrott, Riksidrottsforum i Malmö. Då samlades 500 av idrottens företrädare för att blicka framåt. Vad står svensk idrott inför? Vilka val måste vi göra för att nå visionen att göra svensk idrott till världens bästa? För SISU Idrottsutbildarnas del är det tydligt att vi behöver och vill göra mer för fler. Vi ska bli mer offensiva. Under 2010 arbetade vi med av Sveriges drygt föreningar. När vi gör bokslut år 2014 vill vi ha jobbat tillsammans med minst unika föreningar. En förening eller ett förbund har inte alltid kraft eller lust att jobba med utvecklingsarbete. Men när idrotten är redo för utbildning och utveckling då ska SISU Idrottsutbildarna finnas där. Våra goda medarbetare jobbar hårt för att vara den allra bästa resursen för idrotten. Med kunniga konsulenter, med vår folkhögskola och vårt förlag i ryggen har vi en stor potential att klara vårt uppdrag till idrotten. Här är en summering av det som hänt under Det är ofta ett gäng som brinner för en gemensam idé som utgör stommen i själva föreningen. PIA ZÄTTERSTRÖM Förbundsordförande 2

3 Vi utbildar och utvecklar idrotten Det är i föreningslivet som du hittar idrottens själ. Där finns glädjen och gemenskapen. Där ska alla kunna vara med och bidra. Det är ofta ett gäng som brinner för en gemensam idé som utgör stommen i själva föreningen. För att verksamheten ska må bra behövs näring och omsorg. Att medlemmarna har något gemensamt att samlas kring och sikta mot. Att det finns spelregler och att alla vet om dem. I en livskraftig förening jobbar alla demokratiskt och många är delaktiga. Det är inte bara på arenan eller idrottsplanen som det ska vara rent spel. Det gäller även i föreningen som helhet. Så ser idealbilden av idrotten ut. Men ibland är verkligheten en annan. När det gäller idrottsföreningarnas och medlemsorganisationernas utveckling kommer SISU Idrottsutbildarna in i bilden. Vi är idrottens studieförbund och utbildningsorganisation. Vi jobbar tillsammans med föreningarna och idrottsförbunden i Sverige. Vår verksamhet går ut på att vara en eftertraktad resurs för exempelvis styrelsemedlemmarna, de aktiva eller tränarna när de vill lära sig nya saker, stärka sitt engagemang och utveckla sin verksamhet. Vi har 73 medlemsorganisationer som säger hur de vill att vi ska utveckla idrottens ledare, tränare och aktiva utövare. Vi vill vara där när idrotten lär. Det är vår vision. Innehåll förbundsordförande i korthet 4 5 idrottens organisation 6 7 året som gått 8 9 uppdraget från våra medlemmar vi var där när idrotten lärde årsredovisning sisu idrottsutbildarna 29 revisionsberättelse sisu idrottsutbildarna 41 årsredovisning sisu idrottsböcker 42 revisionsberättelse sisu idrottsböcker ab 47 idrotten i siffror 49 förbundsstyrelsen distrikt 62 SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 2010 i korthet ANTAL KVINNOR OCH MÄN ÅLDERS- FÖRDELAT I LÄRGRUPPER Viktiga händelser Män 13 år år Kvinnor år > 65 år ANDEL MEDLEMMAR I ÅLDERN 7 70 ÅR (ANDEL KVINNOR 45%) UTBILDNINGSTIMMAR I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Aktiva Passiva/stödjande Källa: SCB Uppdraget från våra medlemmar Vår förbundsstyrelse fick fem uppdrag från vår stämma 2009 i Visby. Här är en lägesrapport. 1. SKAPA UTBILDNINGSMATERIAL FÖR SKOLA OCH IDROTT För att öka kännedomen om föreningskunskap och få unga att ta plats runt styrelseborden har materialet Engagerad 2.0 för åringar producerats. 2. KNYT DISTRIKTEN NÄRMARE Ett förslag är ute på remiss om hur SISU Idrottsutbildarnas distrikt kan knytas närmare verksamheten som regionalt stödorgan för att bli ett ännu bättre stöd till idrotten i hela landet. 3. TA FRAM EN STRATEGI FÖR SKOLA OCH IDROTT En rad strategiska förslag kommer att presenteras på stämman i Uppsala år SKAPA BASUTBUD FÖR ORGANISATIONSLEDARE Här finns nu Idrottens föreningslära, som ger en likvärdig utbildning i hela landet. 5. EN NY JÄMSTÄLLDHETSPLAN Forskaren Gertrud Åström har utvärderat jämställdhetsarbetet. Hennes rapport ligger till grund för ett fortsatt arbete på området. Demokrati och föreningskunskap Att jobba med demokrati och föreningskunskap är viktigt för att stärka idrottsförbunden och föreningarna. Medlemmarna ska själva ha möjlighet att vara med och påverka vilka mål som sätts upp och hur arbetet drivs. Att ha grundläggande kunskaper om hur en förening fungerar är en viktig bas i sammanhanget. Därför finns Idrottens föreningslära. Under året har vi jobbat med utbildning i tre steg runt om i landet för att öka kunskapen om föreningskunskap, föreningsjuridik och föreningsrätt. I samarbete med förlaget SISU Idrottsböcker har vi gjort en materialbox om föreningslära. Vi har sålt introduktionspärmar till grundutbildningen i Idrottens föreningslära. Fortsättningsutbildningens materialbox har sålt i 700 exemplar. Materialen är riktiga storsäljare för att handla om ämnet föreningslära. Tränarutbildning Våra insatser ska alltid präglas av lärande processer och utveckling. Vi utgår från Idrotten vill, som är idrottsrörelsens idéprogram. Dialogen, mötet och samtalet är viktiga. Lärandet ser vi som en livslång process där att lära av varandra är viktigt. Idrottens tränarutbildningar är gränsöverskridande, det vill säga att tränare med olika idrottsbakgrund går Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll Källa: Redovisningssystemet GUSTAV 4

5 2010 i korthet under året FÖRÄNDRINGAR I STATSBIDRAGET (MSEK) samma grundutbildning. Vi tror att det går att lära mycket över idrottsgränserna. En friidrottstränare kan få goda idéer om snabbhetsträning från en bobtränare. Under året har barn- och ungdomsledarutbildningen Plattformen erbjudit ett likvärdigt utbud i hela Sverige. Grundtränarutbildningen har varit valet för den som jobbar med lite äldre ungdomar. Förlaget SISU Idrottsböcker har avtal med 14 idrotter och ger ut deras idrottspecifika material. Under året kom den traditionella boken alltmer att kompletteras med filmat material på webben. Bosön Idrottsfolkhögskola har 130 elever som pluggar idrott och ledarskap på idrottskonsulentlinjen. Våren 2010 tog 84 examen och gav sig ut i idrotten för att utveckla den. Detta skrevs in i Idrotten vill, idrottsrörelsens idéprogram. För att bidra till att svenska idrottsrörelsen ska kunna nå visionen lanserade vi satsningen Värdefullt hösten Tillsammans kan vi göra svensk idrott till världens bästa. Våra konsulenter har vässat kunskaperna gällande värdegrundsfrågor. Nu är vi laddade och ännu bättre förberedda att möta förbund och föreningar som vill ta steget att diskutera vad som är värdefullt i idrotten ANTAL DELTAGARE PER 100 INVÅNARE I VÅRA DISTRIKT Arbetet med idrottens värdegrund Idrottsrörelsen enades kring en vision och en värdegrund på RF-stämman i Visby Visionen blev Svensk idrott världens bästa. Fyra värderingar formulerar vad som förenar idrottsförbunden och idrottsföreningarna: Allas rätt att vara med Demokrati och delaktighet Glädje och gemenskap Rent spel Källa: Redovisningssystemet GUSTAV SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 idrottens organisation Idrottens organisation FS = förbundsstyrelsen RF = Riksidrottsförbundet SF = specialidrottsförbund DF = distriktsförbund SDF = specialidrottsdistriktsförbund MO = medlemsorganisationer SF/MOIdrottsföreningarna är medlemmar i specialidrottsförbunden (SF). Det finns stora förbund som Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ridsportförbundet. Svenska Varpaförbundet och Svenska Isseglarförbundet tillhör de mindre förbunden. 70 specialidrottsförbund är medlemmar i SISU Idrottsutbildarna. Vi har även tre andra medlemsorganisationer (se förteckningen nedan). SDF Ute i landet har specialidrottsförbunden och IFI Sverige finns cirka idrottsföreningar. medlemsorganisationerna sina distriktsförbund. Medlemmar Idrotten har cirka 3 miljoner medlemmar. SISU Idrottsutbildarna har 73 medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budo- och Kampsportförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dartförbundet Svenska Draghundsportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Dövidrottsförbundet Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Karateförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Ringetteförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skyttesportförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskid- och Wakeboardförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Svenska Livräddningssällskapet/ Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet 6

7 idrottens organisation SISU Idrottsutbildarnas organisation Vi är idrottens studie- och utbildningsorganisation. Det finns tre delar i vår verksamhet: STUDIE- FÖRBUNDET SISU IDROTTS- UTBILDARNA arbetar med folkbildning för idrotten genom studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Vi tillgodoser idrottens behov. Arbetet med ledar-, förenings- och förbundsutveckling samt värderingsfrågor är särskilt angeläget. SISU IDROTTSUTBILDARNA Nationellt kansli 21 SISU-distrikt FOLKHÖGSKOLAN Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder möjligheter till längre utbildningar samt en plattform för kursverksamhet och uppdragsutbildning. FÖRLAGET SISU IDROTTSBÖCKER ger medlemsorganisationerna och idrotten tillgång till pedagogiska studie- och utbildningsmaterial. Vartannat år säger våra medlemmar sin åsikt på SISU-stämman. Den arrangeras under Riksidrottsmötet, när även Riksidrottsförbundet har sin RF-stämma. Så här ser SISU Idrottsutbildarnas beslutsordning och ansvarsfördelning ut från stämma, via styrelsen och på kanslinivå. Riksidrottsmötet med SISU-stämman Förbundsstyrelsen Generalsekreterare Kansli Förbundsrektor SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 året som gått Vi bygger en utbildningsorganisation i världsklass Idrottens utmaning ligger i att anpassa sig, men också hålla fast vid de starka folkrörelserötterna. Den svenska idrottsrörelsens vision är att göra svensk idrott till världens bästa. En ständig utveckling av förbund och föreningar är framgångsfaktorn. Det gäller även oss på SISU Idrottsutbildarna. Vi har legat i hårdträning är året när vi spanade in i framtiden och satte tuffare mål än någonsin. Under året har vi blickat framåt för att se hur vi kan bli ännu bättre på att vara där när idrotten lär. En förutsättning för att svensk idrott ska bli bäst i världen är att idrottsrörelsen har starka förbund och föreningar. Då behövs en studie- och utbildningsverksamhet i världsklass, säger Håkan Danielsson, förbundsrektor på SISU Idrottsutbildarna. Det är hård konkurrens om både barnens och de vuxnas fritid. Idrottens utmaning ligger i att anpassa sig, men också hålla fast vid de starka folkrörelserötterna. Idrottens medlemmar och förtroendevalda ledare i verksamheten behöver ha nödvändiga kunskaper om hur den demokratiska ordningen ska fungera. Utbildningen i Idrottens föreningslära är en viktig del i vårt utbud. Vi har också utvecklat ledarutbildningarna för tränare och startat en satsning i hela landet på värderingsfrågor. Ryggraden i svensk idrott Det lokala föreningslivet är ryggraden i svensk idrott. Det spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, säger Håkan. Föreningen bidrar till tillväxt och lokal utveckling, integration och arbetsmarknad. Den är också en positiv uppväxtmiljö för unga. Det ideella ledarskapet gör vårt föreningsliv möjligt. Men vi är inte nöjda med att nå nästan föreningar på ett år.vi vill nå fler. Erik Strand är generalsekreterare på SISU Idrottsutbildarnas och Riksidrottsförbundets gemensamma kansli. Att bli ännu bättre på att samordna vår verksamhet har varit ett fokuserat område för honom. Att utveckla formerna för dialog med våra medlemmar är ett annat. Tidigare har vi träffat alla våra medlemmar samtidigt, men från och med 2011 har vi också träffar med ett mindre antal åt gången. Det ger oss en tydligare dialog med våra medlemmar. Att möta medlemmarna Vi siktar mot att alla våra 73 medlemsorganisationer ska ha en dialog med oss för att se sina behov av utveckling och lärande processer varje år. Vi vill nå fler med våra resurser, säger Håkan. Tack vare det kvalitetsarbete som vi gjort under året har bilden klarnat av hur vi kan möta våra medlemmar på ett bättre sätt. Alla ska känna sig lika väl bemötta, oberoende av om det är en stor organisation som genererar många uppdrag, eller den HÅKAN DANIELSSON Förbundsrektor 8

9 året som gått Studiecirkelverksamhetens utveckling Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar Andel kvinnor 41,8 % 42,3 % 45,4 % 45,6 % 44,8% lilla verksamheten som behöver en enstaka insats som vi samtalar med. Här har vi hittat tydliga utvecklingsområden. Viktiga politikersamtal Ett valår innebär alltid en förstärkt dialog med politikerna. Bland annat gjordes en undersökning i samarbete med Novus om hur politiker i kommuner och landsting såg på stödet till idrottens utbildning och vårt arbete. Med avstamp i detta gjorde vi ett arbete främst i distrikten med stöd av material och rekommendationer som togs fram av det centrala kansliet. Antalet kommuner som inte gav något stöd till oss minskade under året från 41 till 28 kommuner, berättar Erik. På riksplanet handlade samtalen mycket om vad vi kan göra för demokratinytta. Vårt anslag från staten har varit stabilt under ett par år med 150 miljoner kronor till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Men vi är inte nöjda med det, utan våra offensiva mål säger att vi ska fortsätta arbetet för att öka anslaget. Här gäller det att vi blir tydligare i samtalen med landsting och kommuner i framtiden. Det är ett långsiktigt arbete. Vi vill att alla landsting och kommuner ska ge oss anslag när vi bläddrar över till år Satsning på utveckling Folkhälsan är ett viktigt argument för att legitimera vår verksamhet. Den nytta vi gör i det lokala föreningslivet betyder mycket för att stärka de ideella ledarna och även för att skapa kunskap kring vad som får människan att må bra. Att röra på sig, äta rätt och att ha en sund livsstil är något som idrotten och SISU Idrottsutbildarnas verksamhet bidrar till i högsta grad. Folkbildningen erbjuder former av olika slag där mötet mellan människor är det fundamentala. Den Novusmätning som vi gjorde i slutet av 2009 visade att de idrotter som arbetar tillsammans med oss är nöjda. Våra medlemmar tycker att vi gör rätt saker, men var fjärde förening i Sverige jobbar inte med oss i dag. Nu vill vi nå fler. Därför lägger vi 3 miljoner årligen av statsbidraget för att utveckla vår pedagogik fram till år Vi rustar oss för att kunna vara en ännu bättre samarbetspart när våra medlemmar vill utvecklas. Antalet kommuner som inte gav något stöd till oss minskade under året. ERIK STRAND Generalsekreterare SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 uppdraget från våra medlemmar Uppdraget från våra medlemmar Helena Carlsson har skrivit materialet Engagerad 2.0. Det behöver inte vara krångligt att engagera sig i en förening. Du kan skriva ett inlägg i gästboken på hemsidan, gå med i julfestkommittén eller ställa upp för val till styrelsen. I boken förklarar jag hur jobbet i en förening går till. Ordet demokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre. I en demokrati får alla vara med och bestämma. Vartannat år samlas idrottens företrädare på Riksidrottsmötet. Det är idrottens riksdag. Då äger både Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas stämma rum. På SISU-stämman bestämmer de idrotter, som är våra medlemmar, vilka frågor vi ska arbeta med. Här är en redovisning av vad som hänt med fem av motionerna som behandlades på stämman i Visby Idrotten har en stor ungdomsverksamhet. Av idrottens 3,2 miljoner medlemmar är ungefär 65 procent under 26 år. När så många unga är med som idrottare är det också viktigt att det finns unga representanter i styrelser och kommittéer. I alla föreningar råder det demokrati där ska alla kunna göra sin röst hörd. Oberoende av hur gammal du är. Skapa utbildningsmaterial för skola och idrott Eftersom unga utövar idrott behöver unga även vara med och styra idrotten. Stämman gav förbundsstyrelsen uppdraget att arbeta fram ett studie-/utbildningsmaterial och en ledarutbildning för ungdomar som både idrotten och skolan kan använda. Materialet, som SISU Idrottsböcker har producerat, har fått namnet Engagerad 2.0. Här har deltagarna i ungdomsråden från SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet varit aktiva i arbetet, såväl som skribenter, som referensgrupp och som inspiratörer. Materialet riktar sig till unga mellan 13 och 16 år. Det ska öka kännedomen om föreningskunskap och inspirera dem att påverka sin förening och våga ta plats kring styrelseborden runt om i idrotts-sverige. Till boken finns stödmaterial som filmer och spel för att nå målgrupperna även på webben. Läs mer om föreningskunskap på sisuidrottsutbildarna.se under rubriken Pedagogiskt torg. Knyta våra distrikt närmare SISU Idrottsutbildarna finns över hela landet. Vi har 21 distrikt som jobbar med de lokala föreningarna. För oss är det viktigt med lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. En motion på stämman gav styrelsen uppdraget att se över hur vi kan arbeta vidare för att både organisatoriskt och verksamhetsmässigt bli ett ännu bättre stöd till idrotten över hela landet. En utredningsgrupp har gjort en kartläggning och en analys. De har också haft stöd av två referensgrupper med företrädare för distriktsidrottsförbunden, SISU-distrikten och specialidrottsförbunden. Motsvarande uppdrag gav RFstämman till riksidrottsstyrelsen. Ärendet handlades i en gemensam utredning. Utredningsgruppen har under året lämnat en slutrapport till förbundsstyrelsen. Rapporten är skickad på remiss och svaren inkommer under

11 uppdraget från våra medlemmar Ta fram en strategi för skola och idrott Efter kommunaliseringen av skolan i mitten av 1990-talet kan eleverna nu välja mellan ett stort utbud av frivillig idrott på schemat. Många elever utnyttjar möjligheten att idrotta inom både skolans och föreningslivets ram. Ibland organiseras den frivilliga idrotten i skolan i samråd med föreningsidrotten, men idrott har också blivit ett medel i konkurrensen om eleverna mellan skolor på både grundskoleoch gymnasienivå. Riksidrottsmötet i Visby 2009 gav både förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett strategiskt förhållningssätt till framtida möjligheter att organisera och genomföra kombinationen idrott och utbildning på gymnasial nivå. RF och SISU Idrottsutbildarna skapade en projektgrupp med deltagare från våra organisationer, specialidrottsförbunden, kommun, skola och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Gruppen har tagit fram en rad strategiska förslag som presenteras på respektive stämma vid Riksidrottsmötet Skapa ett basutbud för organisationsledare De drygt idrottsföreningar som finns i Sverige har ledare, som antingen är tränare, funktionärer eller förtroendevalda (organisationsledare). De håller idrotts-sverige igång. En organisationsledare är med och leder en förening eller ett förbund. Det kan handla om att sitta i styrelsen eller vara vald till en kommitté. Stämman gav styrelsen i uppdrag att fortsatt arbeta för att våra distrikt ska erbjuda ett basutbud av kurser som är likvärdiga till innehåll och upplägg för våra organisationsledare. Därför finns Idrottens föreningslära. Genom den lär deltagarna sig mer om hur en förening drivs. Läs mer om Idrottens föreningslära på sisuidrottsutbildarna.se under Utbud för förbund. En ny jämställdhetsplan Stämman 2009 gav styrelsen uppdraget att utvärdera det befintliga jämställdhetsarbetet. Till nästa SISU-stämma ska det läggas ett förslag till ny jämställdhetsplan. Forskaren Gertrud Åström fick uppdraget att utvärdera jämställdhetsarbetet. Hon inriktar sig på hur jämställdhetsarbetet drivs i ordinarie verksamhet utifrån vårt uppdrag och mandat. Hon ser också över vilka insatser och effekter som syns i organisationens ordinarie styrdokument, återrapporteringar och ledning. Till grund för analysen ligger jämställdhetsintegrering. Då är det fokus på verksamhetsutveckling utifrån organisationen, kvalitetsarbetet samt besluts- och uppföljningsprocesser. Åströms utvärderingsrapport skapar grunden till en ny jämställdhetsplan som utredningsgruppen gör tillsammans med en referensgrupp. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 12 Vi strävar hela tiden efter att vara en eftertraktad och självklar resurs för idrotten.

13 vi var där när idrotten lärde Vi stärkte demokratin med bättre föreningskunskap För att idrotten ska fortsätta att vara en folkrörelse är det viktigt att medlemmar och förtroendevalda ledare har nödvändiga kunskaper om hur demokratin ska fungera. Därför har vi under året utbildat och lett processer för att utveckla den demokratiska gången i förbund och föreningar. Här är ett par exempel. Bengt Wicksell, generalsekreterare, Svenska Volleybollförbundet Skidförbundets arbete med strategisk plan Svenska Skidförbundet har en vision: Bäst i världen, alla på snö. En sådan vision förpliktar. Enkelt uttryckt innebär visionen att förbundet ska ha framgångsrika landslag, ha attraktiva aktiviteter i alla grenar med många utövare, arrangera stora tävlingar i Sverige och fortsatt vara en idrott i svenska folkets hjärta. Under året har vi varit processledare för att ta fram en strategisk plan för åren Planen kommer att staka ut riktningen och pekar på ett antal områden som förbundet menar kommer att vara helt centrala för att Svenska Skidförbundet ska fortsätta sin väg mot att nå visionen. Volleybollens förändrade organisation Svenska Volleybollförbundet har förändrat sin organisation och dragit ner på antalet distrikt i landet. Jobbet startade för fem år sedan. Volleybollen har sedan 2009 åtta distrikt, som har nya styrelser. Här har vi arbetat med att få de nya styrelserna att komma i gång med sitt arbete. De har lärt känna varandra, hittat sina roller och uppdrag. Nu driver volleybollens specialidrottsdistriktsförbund detta vidare i samverkan med SISU-distrikten. Arbetet är ett exempel hur ett förbund använder hela vår organisation från nationell till föreningsnivå för sin utveckling. Flora får demokrati och integration att gro I dag har nästan var femte invånare i Sverige utländsk bakgrund. Idrottsrörelsen är en viktig arena för integration. Enligt en studie från Riksidrottsförbundet (Idrott och integration en statistik undersökning, 2010) deltar ungdomar med utländsk bakgrund i stor utsträckning i idrottens föreningsverksamhet. Många säger också att idrotten spelar en stor roll i deras liv, men i styrelser och på förtroendeposter är det svårare att hitta dem som har en eller båda föräldrar födda utomlands. Varför rekryterar vi inom idrotten inte styrelsemedlemmar från hela floran? Den frågan ställde Floraprojektet under året. Det är ett utbildningsprojekt inom Idrottslyftet. SISU Idrottsutbildarna har stått för utbildningsdelen, som bland annat berört vad idrotten kan göra för att jobba med integration och mångfald bland våra förtroendevalda. Förbunden innebandy, fotboll, basket och friidrott hittade fyra pilotföreningar som gick en utbildning. Den gemensamma nämnaren i förbunden var att de har en mångfald bland utövarna, men flest svenskfödda styrelseledamöter. Forskaren Jesper Fundberg, Malmö högskola, gav deltagarna en grundutbildning i mångfaldsfrågor och rekrytering. Från föreningarna samlades 30 personer för att få många bärare av frågorna i både styrelse och valberedning. Arbetet med Flora fortsätter Så har arbetet med SISU Idrottsutbildarna stärkt svensk volleyboll SISU Idrottsutbildarna har givit den processledning vi behövde för att lyckas i vårt utvecklingsarbete. När vi började föra samman gamla distrikt till nya ville vi att styrelserna inte skulle bli en sammanslagning av gamla representanter. Nya fräscha styrelser var målet, med en bred representation från volleyboll och beachvolley. Lära känna-processerna ihop med SISU Idrottsutbildarna var en fantastisk resa som gav oss kännedom om varandra och uppdraget. Nu har svensk volleyboll en väl fungerande regional och central organisation. Vi hoppas därmed att antalet utövare ökar och att internationell framgång kommer. Vi fortsätter att bygga med kommunikation som verktyg och jobbar vidare med föreningsutvecklingen i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 vi var där när idrotten lärde KURSER OCH KONFERENSER År 2010 hade vi kurs- och konferensdeltagare. Det är en höjning med cirka 400 deltagare jämfört med 2009, en ökning med 16 procent. Vi anordnade 94 kurser och konferenser och totalt 218 utbildningsdagar. Huvudmålgruppen är anställda och förtroendevalda på specialidrottsförbunden och på SISU- samt distriktsförbunden. Vi har stärkt idrottens förutsättningar för utveckling SISU Idrottsutbildarna fungerar som processledare inom idrottsrörelsen och för våra medlemsorganisationer. Vi är en resurs när de vill utvecklas och utbilda sig. Det kan exempelvis vara när förbundet ska jobba fram strategier för sin utbildningsverksamhet, att leda arbetet i nationella processarbeten där SISUdistrikten sedan kopplas in på den regionala nivån. Vi är också samtalsledare eller hjälper till i grupputveckling på kanslier och i styrelser. Pedagogiskt torg Vi strävar hela tiden efter att vara en eftertraktad och självklar resurs för idrotten. För att presentera våra erbjudanden och träffa idrotterna bjöd vi in specialidrottsförbundens utbildningsoch utvecklingsansvariga till en mötesplats, ett pedagogiskt torg, vid Sergels torg i november. Ett 30-tal medlemsorganisationer fick veta mer om aktuella SISU-satsningar, utbildningar, metoder, material och projekt. Gästföreläsare var rallyprofilen Tina Thörner, som delade med sig av hur man jobbar med motivation för att få teamet att arbeta mot samma mål. Vi kompetensutvecklade anställda i idrotten Att ha motiverad och välutbildad personal inom idrotten är viktigt. Då spelar utbildningar en viktig roll. Här är en sammanfattning av kurser och mötesplatser för idrottsanställda och förtroendevalda på förbundsnivå som vi genomfört under året. Ny bok från SISU Idrottsböcker om projektledning Tre tips för ett roligare projektarbete: Lägg ner mycket tid i början av projektet för att skapa samsyn kring syfte och mål. Arbeta för att skapa acceptans för formella och informella roller i gruppen. Uppmuntra projektgruppen regelbundet och se till att den jobbar med rätt saker. Vår kursverksamhet på nationell nivå speglar övrig SISU-verksamhet. Specialidrottsförbunden erbjuds att lägga in tränarutbildningarna och idrottens föreningslära i sin nationella utbildningsstruktur. Dessa utbildningar genomförs på föreningsnivå, det vill säga våra SISU-distrikt anordnar dem. När det gäller IdrottOnline-utbildningar finns det också ett likvärdigt utbud i hela landet. Läs mer under rubriken Vi utvecklade idrottens tränare och förtroendevalda på sidan 20. Under året har två nya utbildningsnivåer för projektledare startat. Att vässa projektledarna inom idrotten är angeläget då allt fler organisationer väljer att arbeta i projekt. Vägvinnande projektmetoder och -modeller ligger till grund för programmet. Tillsammans med förlaget SISU Idrottsböcker har vi producerat Att leda projekt från start till mål, en basbok i utbildningen. Den fokuserar på att driva projekt i idéburen verksamhet. Grundutbildningen kan sedan byggas på med en fortsättningskurs. Vi har också utvecklat utbudet av kurser inom idrottens affärsskola. Två utbildningar har genomförts med fokus på sponsring och evenemang. Både föreningar och förbund har deltagit. Under året har vi arrangerat mötesplatser tillsammans med specialidrottsförbund och Riksidrottsförbundet. Idrottens barn- och ungdomsforum, Idrottens klimatkonferens och Vinnare i långa loppet för elitidrott och utbildning är några exempel. I Östersund samlade vi 250 personer till ett skidkonvent tillsammans med förbundet. 14

15 vi var där när idrotten lärde Vi utbildade i IdrottOnline Idrotten har ett gemensamt verktyg för att sköta administration och kommunikation. Det heter IdrottOnline. Under 2010 har vi samordnat utbildningsplanen för IdrottOnline så att grundkurs, fortsättning och fördjupning är likvärdiga över hela landet. Dessutom har vi utvecklat en ny statistikrapportering som heter utbildningsmodulen. Den ger oss möjlighet att plocka fram mer exakt statistik om idrott och utbildning. Vi har drygt hundra personer i landet som utbildar i IdrottOnline. Över 500 föreningsutbildningar har genomförts ute i distrikten under året. Totalt har vi haft deltagare. Förbunden har gått grundutbildningar för administratörer och webbredaktörer. Vi har även gjort 16 uppdragsutbildningar med specialidrottsförbund, där de fått en idrottsspecifik utbildningsplan. Ett par förbund har arbetat tillsammans med oss för att ta fram egna IT-strategier. Förbunden tar alltså ett större grepp på sina IT-strategier, så att de får en röd tråd i hur de använder IT som verksamhetsstöd. I samverkan med RF har vi arrangerat IT-dagen på Bosön med nästan 100 deltagare. Vi har även kallat till fyra användarråd, där nyheter i Idrott- Online-modulerna presenterats. Läs mer om IdrottOnline på webben sisuidrottsutbildarna.se under Utbud för förbund. Nytt verktyg för statistikrapportering Vid årsskiftet började vi använda utbildningsmodulen för att rapportera vår verksamhet. Vi har själva utvecklat modulen. Förhoppningen är att allt fler idrottsförbund ska använda den för att föra statistik över sin utbildningsverksamhet. Då kan modulen bli en viktig källa för att se hur idrottens utbildning och utveckling utvecklas under åren. I samband med lanseringen av modulen anpassade vi även vår hemsida så att administration och sökning av kurser blir enklare. Malin Jarl, Svenska Konståkningsförbundet INGEN KONST FÖR KONSTÅKNING Svenska Konståkningsförbundet använder IdrottOnline fullt ut. De har kommunikation, administration och på sikt även tävlingsadministration i systemet. Tanken är att samtliga aktörer inom svensk konståkning, förbund, distrikt och föreningar, ska använda IdrottOnline i framtiden. Vi valde att starta med förbundets hemsida för ett och ett halvt år sedan. Efter tio månaders förberedelser och skapande lanserades skatesweden.se. Hemsidan är en portal för alla konståkningsintresserade. Där har vi valt att ha förbundsinformationen på en underliggande sida, något som är både unikt och ovanligt i idrottsvärlden, berättar Malin Jarl, ansvarig för IdrottOnline på Svenska Konståkningsförbundet. ANTAL DELTAGARE I STUDIEVERKSAMHETEN Totalt Kvinnor Män SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 vi var där när idrotten lärde SAMVERKAN OCH SAMMANHANG Det är två nyckelord i SISU Idrottsböckers verksamhet. Förlaget samverkar inom en mängd olika områden och med olika aktörer. Ett sådant exempel är det utvecklade samarbetet med ett antal förbund. Materialen finns på idrottsbokhandeln.se. Vi har utvecklat digitala metoder, material och mötesplatser Under året har vi sett ett större behov av att använda fler kanaler än det personliga mötet när vi utbildar eller utvecklar idrotten. Webben erbjuder nya möjligheter blev året när vi testade webbsändningar. SISU Idrottsböcker har även startat ett digitalt utvecklingsprojekt för att spana på hur framtidens idrottsbokhandel ska fungera och hur de tryckta materialen kan kompletteras på webben via film och extramaterial. Nio mötesplatser har gått ut som livesändningar via vår hemsida. Klippen är också tillgängliga att titta på via webben i efterhand. Även Riksidrottsforum i Malmö sändes via webb-tv i november. Detta är ett sätt att nå ut med ny kunskap och möta målgrupperna i nya kanaler. Under året har vi känt att idrotten är mer mogen att använda webben för lärande. Vi sparar såväl tid och pengar som miljö genom att minska resandet. Filmen och webben klev in i förlagets värld Förlagsbranschen är en bransch i förändring. Texter behöver inte alltid tryckas. Bilder kan bli rörliga. Hur förpackas kunskapen på webben och i mobilen? Hur kan plattformarna anpassas för varandra? Under året har en projektledare från förlaget drivit ett digitalt projekt för förlagets räkning, som ska synliggöra och intensifiera arbetet med att utveckla digitala metoder och mötesplatser som ett led i utbildningsverksamheten. Den tryckta boken behöver kompletteras. Det fysiska mötet i utbildningen är viktigt, men det kan utökas med fler kanaler var året när en dvd med övningar och film som stödmaterial blev ett välanvänt komplement till den tryckta boken. Träningsserien med Träna med balansplatta, Träna med medicinboll och Träna rörlighet är ett exempel. Förlaget har under året också lanserat en styrketräningswebb, idrottensstyrketraning.se, som hör ihop med boken Styrketräning från lek till idrott och en dvd. Det här är förlagets första stora digitala satsning på ett utvecklat digitalt utbildningsmaterial, där en del av lärandet sker på nätet genom övningar och filmer. Pedagogiskt torg på nätet Under året utvecklade vi ett pedagogiskt torg på sisuidrottsutbildarna.se. Här lägger vi stödmaterial som exempelvis diskussionsfilmer länkade från Youtube och andra självlärande material. Dessa kan användas i till exempel lärgrupper som inspiration och diskussionsunderlag. Syftet är att ge idrottens ledare och aktiva stöd i sin utvecklings- och utbildningsverksamhet. 16

17 vi var där en när passande idrotten vinjett lärde 2010 var året när en dvd med övningar blev ett välanvänt komplement till den tryckta boken. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 vi var där när idrotten lärde Idrottsfolkhögskolan en väg in i idrotten Bosön Idrottsfolkhögskola har som uppdrag att utbilda idrottsrörelsen. Skolan erbjuder yrkesutbildning för arbete inom idrottsrörelsen och ordnar samverkanskurser med idrottsförbunden. Här får elitidrottare och andra, som har missat skolan under sina gymnasieår, chansen att läsa upp sina gymnasiebetyg på idrottslinjen för att få högskolebehörighet. Natalie Lungo Vessenne är landslagsboxare och pluggar första året på Bosöns idrottskonsulentlinje. Natalie Lungo Vessene Ålder: 20 år Klubb: Djurgårdens boxningsklubb Hur är det att plugga på Bosön? Det är bra sammanhållning i klassen, avslappnad stämning. Mycket blandade inläsningssätt, vilket jag gillar. Sedan har skolan bra träningsmöjligheter. Jag tränar en del därute, eftersom jag boxas på landslagsnivå. På Bosön utbildar man även ledare och tränare inom idrottsrörelsen, i samverkan med specialidrottsförbunden. Under året har Föreningen Svensk Elitfotboll på uppdrag genomfört en utbildning för säkerhetsansvariga i landets elitfotbollsklubbar. Herrarnas Allsvenska- och Superettanklubbar har deltagit i utbildningen. Antalet uppdragsutbildningar har annars legat på en något lägre nivå under 2010 jämfört med tidigare år. Föreningen Svensk Elitfotboll har även genomfört en samverkanskurs med skolan. Det var en fortbildning för föreningarnas sportchefer om deras roll. Hösten 2010 började förbundsstyrelsen arbetet med att utveckla idrottsfolkhögskolan. En nulägesrapport ligger till grund för ett strategiarbete som genomförs under En särskild utbildning för arbetslösa ungdomar har dragit i gång under hösten, Ungdomsgarantin. Det är ett arbetsförmedlingsprojekt med åringar som målgrupp. Skolan ordnar tremånadersutbildningar för att slussa in dem i utbildningsmiljön och skapa studiemotivation. Vad vill du jobba med efter utbildningen? Jag vill inte bli idrottslärare, men jobba inom idrott. Här får jag en bred idrottsutbildning, vilket passar mig bra. Antal sökande till skolan ökar stadigt De senaste två åren har antalet sökande till både idrottslinjen och idrottskonsulentlinjen ökat. Friskvårdskonsulentlinjen är den utbildning som lockar flest sökande. I juni tog 84 av skolans 134 elever examen. Tips till den som funderar på att söka hit. Om du älskar idrott är det perfekt att plugga här. Här är det idrott hela dagen som gäller. Antal sökande till höstterminen 2010: Idrottslinjen: 90 sökte, 49 kom in på utbildningen. Idrottskonsulentlinjen: 92 sökte och 25 kom in. Friskvårdskonsulentlinjen: 181 sökte och 24 kom in. Kombinera elitidrott och utbildning Att ha en utbildning att falla tillbaka på när idrottskarriären är över är viktigt. Den aktiva får lättare att ta steget ut i vardagen, men även prestationsmässigt under karriären är det en trygghet i att inte bara vara idrottare. Dual Career-projektet är ett EU-projekt som idrottsfolkhögskolan deltar i. Det involverar nio länder och ska kartlägga möjligheterna att kombinera elitidrott och utbildning i deltagarländerna. Hur tar den aktiva idrottaren steget över från en idrottskarriär till en livskarriär? Att gå idrottsgymnasium kan vara ett första steg. Ska hon eller han kombinera elitidrottandet med en utbildning eller jobba samtidigt? Frågan har klättrat på agendan inom idrotten under året. Projektet har inneburit möten mellan deltagarländerna och nätverkande med universitet och högskolor. En av träffarna ägde rum på Bosön. När projektet avslutas under mars 2011, ska goda exempel på hur olika länder löser övergången från en aktiv karriär till en yrkesbana sammanställas. 18

19 Om du älskar idrott är det perfekt att plugga här. Här är det idrott hela dagen som gäller.

20 vi var där när idrotten lärde Emanuel Kristiansson, utbildningsansvarig, Svenska Bordtennisförbundet Bordtennisförbundet har, tillsammans med en bordtennisspecifik del, Plattformen och Grundtränarutbildningen som delar i sin tränarutbildning. Hur ser du att tränarutbildningen stärker bordtennisen? Genom att SISU Idrottsutbildarna är proffs får vår utbildningsstruktur en högre kvalitet. Både utbildarna och utbildningarnas innehåll håller hög kvalitet, vilket är svårt att lyckas med fullt ut i ett litet förbund som vårt, tycker Emanuel. En annan stor vinst är att de som går utbildningarna får träffa tränare/ledare från andra idrotter. Detta är positivt för nätverkandet som leder till ömsesidigt utbyte och utvecklande diskussioner. De tränare som genomgått Plattformen och/eller Grundtränarutbildningen kan lättare relatera till helheten och därför bättre stötta utvecklingen för en idrottare. Ny bok från SISU Idrottsböcker för tränare. Vi utvecklade idrottens tränare och förtroendevalda En bra och fungerande idrott kräver många och duktiga ledare. Tillsammans med specialidrottsförbunden arbetar vi med att utveckla utbildningskoncept för tränare och förtroendevalda. Att rekrytera nya ledare, både som tränare och till styrelseuppdrag eller kommittéer, är en ständig uppgift för idrotten. Det gäller att skapa en miljö i föreningen som kan ta emot och ta hand om ledarna på ett bra sätt. Dessutom behöver de som redan är engagerade behålla sitt engagemang. Ledarfrågan är prioriterad i Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, och som är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten årligen avsatt 500 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet. Här är alla våra distrikt en viktig kugge. Under året har de fördelat 25 miljoner kronor till drygt idrottsföreningar för arbete med ledarförsörjning. Tillsammans med specialidrottsförbunden har vi under flera år utvecklat koncept för utbildning av såväl aktivitets- som organisationsledare. I dag finns fyra utbildningar som är likvärdiga över hela landet och genomförs i våra 21 distrikt: 1. Plattformen 2. Grundtränarutbildningen 3. Idrottens föreningslära 4. IdrottOnline-utbildning SISU Idrottsböcker är en viktig del i samarbetet med de olika specialidrottsförbunden när de ska utveckla sina ledare. Plattformen för barn- och ungdomsledare Att utvecklas i sitt ledarskap och ha en trygg bas är en bra start på en ledarkarriär. Sedan 2006 erbjuder vi ledare för barn och ungdom att gå Plattformen som grundutbildning. Där läggs bland annat kunskapsbasen om hur barn utvecklas, både psykologiskt och motoriskt. Runt om i landet finns 150 personer som utbildar deltagarna i Plattformen. En webbenkät visar att 97 procent av de deltagare som svarat är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. Grundtränarutbildningen för tränarkarriären Stämman 2007 gav oss i uppdrag att utveckla en fortsättning på utbildningen Plattformen. Hösten 2009 startade Grundtränarutbildningen. Under året har distrikten erbjudit utbildningens första nivå. Intresse från specialidrottsförbunden finns och några stora förbund har plockat in den i sitt ordinarie tränarutbildning. När tränarna gått Grundtränarutbildningens nivå 1 ska tränarskapet praktiseras. Därför tar utbildningen lång tid. Under 2010 har vi gjort ett förberedande arbete för att utveckla nivå 2. En ny bok, Träningslära för idrotterna, har producerats i samverkan med förlaget. Den trycks under 20

21 vi var där när idrotten lärde våren Hösten 2011 beräknar vi att de första deltagarna får möjlighet att gå nivå 2. Validering av tränares meriter Malmö högskola och Linnéuniversitetet i Växjö har tillsammans med SISU, Skåneidrotten, Danmarks Idrottsförbund och Institute for Coach and Sport Education (Budapest) tagit fram ett idrottstränarprogram på akademisk nivå som bygger på ett nära samarbete mellan idrotten och högskola. Projektet går under namnet ITESCE (Improving Transparency of European Sport Coach Education). Strukturen i utbildningen är sådan att man är verksam och utvecklar sig samtidigt, genom att tillämpa nya kunskaper och synsätt på det som man gör i vardagen som tränare. Det finns möjlighet för den som varit verksam som tränare länge att validera sin kunskap och erfarenhet om man söker till utbildningen för att på så sätt komma in på rätt nivå. Här medverkar fyra pilotidrotter (friidrott, innebandy, simning och tennis). Idrottens föreningslära Att välja att vara aktiv i en idrottsförening eller ett idrottsförbund grundas ofta i människors gemensamma intresse att utveckla något. Det ideella engagemanget flyter i dag samman med det kommersiella. I den världen finns morgondagens förening. Det gäller att behålla den ideella tanken. Utan kunskap är det svårt att göra medvetna beslut om framtiden. För att utveckla den ideella föreningen behöver man veta vad den ideella föreningen står för. Utbildningen för förtroendevalda på alla nivåer heter Idrottens föreningslära. Vi har arbetat med föreningsläran under en lång tid, men år 2008 startade nuvarande koncept. Utbildningen finns i tre nivåer: grund, fortsättning och fördjupning. En utbildningspärm och en materialbox med fem häften har producerats i samverkan med förlaget under åren. Nytt för i år är materialet Engagerad 2.0, som du kan läsa mer om på sisuidrottsutbildarna.se, klicka på Pedagogiskt torg. Föreningslärans grundnivå går ut på att ge inspiration, information och introduktion om vad en ideell förening är. Fortsättningskursen ökar kunskapen om vad stadgarna eller medlemsavtalet behöver innehålla. Vad krävs av en förening som vill utvecklas och inte fastna i gamla hjulspår? Lars Edwinson, utbildningsansvarig, Svenska Handbollförbundet HANDBOLLEN SATSAR PÅ FÖRENINGSLÄRA Föreningar med en genomarbetad verksamhetsidé, värdegrund, vision och policy för sin ledarförsörjning är väl förberedda att möta framtida behov. Väl fungerande föreningar är en överlevnadsfråga för Svensk Handboll. För oss är Idrottens föreningslära det självklara valet. Samtliga 15 handbollsdistrikt upplever att samarbetet med SISU Idrottsutbildarna är positivt. Vårt mål är att senast 2012 ska minst 60 procent av våra föreningar som får kommunalt stöd ha genomgått utbildningen. I dag är mer än 100 föreningar engagerade i arbetet. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 vi var där när idrotten lärde Klara Gunnarsson, ledamot av RF:s och SISU Idrottsutbildarnas ungdomsråd Klara Gunnarssons är en av deltagarna i Framtidens ledare. Här är hennes tankar efter Riksidrottsforum i Malmö: Vad krävs av idrottsrörelsen för att fortsätta vara stark? Jag tror att idrottsrörelsen måste bli mer medveten om sin storhet, det pratas mycket om storheten men den utnyttjas sällan. Efter att ha deltagit i de diskussioner som hölls under Riksidrottsforum tror jag att vi faktiskt måste förändra vårt synsätt på idrottsrörelsen. Hur ska vi få fler nöjda medlemmar, samt få dem att stanna kvar? Hur ska vi förhålla oss till att samhället förändras? Vad är idrottsrörelsens roll i det samhället? Vad krävs av framtidens ledare inom idrotten? Jag tror att framtidens ledare inom idrotten måste vara med och arbeta i det förändringsarbete som krävs för att skapa en stark idrottsrörelse. Detta behöver ske på alla plan inom organisationen. Jag tycker även att det är viktigt att framtidens ledare stannar kvar och visar just på de goda exempel som finns. Att visa att det går att påverka och framför allt visar på den glädje och det engagemang som finns bland unga inom idrottsrörelsen. De viktiga unga ledarna Ofta kan idrotten rekrytera en ny ledare från de egna leden. Undersökningar visar att unga gärna vill ta ett ledaransvar inom idrotten. Idrottslyftet satsar på unga ledare, där SISUdistrikten har uppdraget att föreningarna ska hitta metoder för att rekrytera unga ledare. Det gäller också att skapa en miljö där unga, vuxna och äldre trivs och arbetar bra tillsammans. Detta kallar vi för stödjande miljöer. Att känna sig välkommen och att utvecklas i sitt ledarskap är viktigt, inte minst för unga. SISU Idrottsutbildarnas och Riksidrottsförbundets ungdomsråd har under 2010 tagit en större roll i arbetet för att skapa stödjande miljöer för unga ledare. Att få förbunden, och i slutänden föreningarna, att ha strategier och handlingsplaner för hur fler unga kan ta plats både runt styrelseborden, i kommittéer och som ledare i andra funktioner är rådets huvudmål. Ungdomsrådet har 2010 kartlagt i vilken utsträckning special-, distriktsidrottsförbund och SISU-distrikten har ungdomar med i styrelser och kommittéer. Resultatet presenteras under Under året har Sandra Muszynski avgått som ordförande i rådet. Jennifer van der Gronden och Malin Karlsson har nu delat ordförandeskap. Mer information finns på webben: rf.se/ungdomsradet. Inom ramen för Idrottslyftet har ungdomsrådet fått resurser för att utbilda unga ledare. Framtidens ledare heter utbildningen. Här får 15 unga deltagare som är mellan 18 och 25 år lära sig mer om idrottens föreningslära och idrottens organisation. Gästföreläsare har talat om olika ledarstilar, idrott och arrangemang. Att delta i officiella sammanhang är också inslag i utbildningen, för att skapa nätverk och att lära känna idrottens miljöer. 22

23 vi var där när idrotten lärde Vi utvecklade och stöttade idrottens elitsatsning Vi har varit en resurs för elitidrotten när den ska vässa sig ytterligare. Det kan handla om att lyfta ledarskapet hos tränarna, men också att förbereda elitidrottaren på bästa sätt för att kunna prestera. Både på och utanför tävling. Både i idrottslivet och privat när strålkastarljusen släcks. Här är ett exempel från verksamheten under året. Elittränarutbildningen Ett ledarskap med hög kvalitet är den viktigaste faktorn för utveckling och framgång i elitidrotten. Det är grundidén för elittränarutbildningen, som riktar sig till tränare för vuxna och ungdomar i landslag, på riksidrottsgymnasier eller i föreningsverksamhet i de högre divisionerna. Under året har den fjärde kullen examinerats. Totalt har 30 elittränare genomfört idrottsrörelsens mest omfattande utbildning. Under utbildningen har flera deltagare också avancerat i sina befattningar, vilket tyder på att den är en god karriärväg för tränare. Siw Karlström, förbundskapten, Svenska Gångförbundet Vad har elittränarutbildningen bidragit till i din tränarroll? Jag har blivit stärkt i min uppfattning om att jag är på rätt väg. Jag har fått ny kunskap, ny inspiration och bra utbyte med andra tränare och idrotter. Varför ska en tränare gå just denna utbildning? För att få atleter av världsklass krävs tränare av världsklass. Elittränarutbildningen är en bra hjälp på vägen dit! SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 vi var där när idrotten lärde Arbetet med idrottens värdegrund och ideologisk debatt Idrotten kan bli bättre på att ge barn och unga starka rötter, så att de kan växa för framtiden. Då gäller det att förbund och föreningar står för goda värderingar. Hur får vi dessa att vilja jobba med sin värdegrund? Pär Johansson, grundare av Glada Hudik-teatern och fotbollstränare GÖR SVENSK IDROTT TILL VÄRLDENS BÄSTA! För Pär är idrotten en viktig plattform för integration. Det betyder inte att alla ska vara lika, utan att man accepterar att människor är olika. I Idrotten får alla samlas kring någonting gemensamt. Idrotten förenar många olika viljor. Se fler som reflekterar kring vad som är värdefullt inom idrotten. Gå till webben och sisuidrottsutbildarna.se/vardefullt. Att diskutera existentiella frågor kan leda till ett och annat uppvaknande i klubben eller förbundet. Ibland obekväma sådana, men ack så nyttiga och utvecklande. Under 2010 lanserade vi satsningen Värdefullt för att idrotten ska bli ännu bättre på att diskutera vad som faktiskt är värt mycket och är viktigt att värna om i idrotten. Fokus ligger på barn- och ungdomsverksamheten. RF-stämman i Visby slog 2009 fast att svenska idrottsrörelsen har visionen Svensk idrott världens bästa. Fyra värderingar styr rörelsen: Glädje och gemenskap Allas rätt att vara med Rent spel Demokrati och delaktighet Visionen och värdegrunden finns nu i idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. Som studieförbund är det självklart att vi hjälper idrotten att nå idrottens vision om att svensk idrott ska bli världens bästa. Genom Värdefullt tar vi ställning för att värderingsfrågor är viktiga. Alla strategier och policyer blir värdelösa utan en god värdegrund. Att vi tar frågan på allvar är viktigt, eftersom den påverkar idrottens utveckling som Sveriges största folkrörelse. Värdefullt är en satsning med målgruppen föreningar med verksamhet för barn och unga. Tränare/ledare, förtroendevalda, idrottsföräldrar och aktiva ska jobba med värderingsfrågor. Det finns cirka föreningar i Sverige som redovisar lokalt aktivitetsstöd för barn- och ungdomsverksamhet. Alltså har vi en stor mängd föreningar som målgrupp. Satsningen fortsätter under I samverkan med förlaget har vi producerat fem utbildningsmaterial för aktiva, ledare, idrottsföräldrar och styrelser. Svenska Spel gör det möjligt för oss att satsa extra på att nå föreningarna med materialen. Läs mer på sisuidrottsutbildarna.se/vardefullt. Diskussion och möten på Riksidrottsmuseet Riksidrottsmuseet är en plats för reflektion. Under hösten arrangerade Centralföreningen för idrottens främjande i samverkan med oss och museet ett seminarium med fokus på idrottsjournalistik. Utvecklingen har gått fort på senare år i samband med de sociala mediernas intåg. I dag är det inte bara artiklar för pressläggning, utan även rapportering på nätet och i rörlig bild. Hur anpassar sig sportredaktionerna till nya förutsättningar? Föreläsarna gav en exposé från tidiga tryckta medier som Idrottsbladet till dagens Twitter. Vi har även samverkat med museet i utvecklingen av programmen för skolelever. Vi har tagit fram samtalskort kring idrottsrörelsens vision att bli världens bästa idrott. På korten ställs frågor om idrottens roll i samhället. Läs mer på webben och riksidrottsmuseet.se under Skolprogram. Vi bevarar det idrottshistoriska arvet Ett exempel är SISU Idrottsutbildarna i Örebro som samverkar med Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap.De firade 25-årsjubileum år Idrottshistoriska mötesplatser, höst- och vårmöten, kaféträffar med länets främsta idrottsrepresentanter samt höstresor till landets idrottsarenor är exempel på aktiviteter. 24

25 Som studieförbund är det självklart att vi hjälper idrotten att nå idrottens vision om att svensk idrott ska bli världens bästa. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

26 vi var där när idrotten lärde Idrotterna lärde av varandra Vi bidrar till att skapa nätverk inom idrotten. Konferenser och mötesplatser leder till många nya kontakter. Att bidra till ett utbyte förbund och människor emellan genom dialog och samtal präglar våra möten. Lena Engström, ordförande Svenska Seglarförbundet Vilken är idrottens viktigaste framtidsfråga? Att kunna hitta formerna för att behålla ungdomar längre. Vi behöver bli bättre på att se att även de sociala faktorerna är viktiga för att få ungdomar att vilja vara kvar. Gränsöverskridande utbildningar och möten skapar en korsbefruktning av kunskap. Vi tror att många idrotter har saker att lära av varandra när det gäller exempelvis tränarskapet. Deltagarna på våra kurser kommer från många olika idrotter och kan därför bidra med sina tankar från olika håll och infallsvinklar. Vi är ofta navet och samordnaren. Klimatkonferens i Örebro Ett exempel på gränsöverskridande möte är klimatkonferensen i Örebro. I februari samlade vi och RF i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nästan 100 deltagare från idrotten och kommunala företrädare för att diskutera klimatfrågan. Praktiska och konkreta tips för hur idrotten kan arbeta mer klimatsmart stod på programmet. Pär Holmgren, meteorolog, var en av föreläsarna. Han pratade om hur idrotten i praktiken kan arbeta för att minska belastningen på miljö och klimat. Riksidrottsforum i Malmö Vartannat år arrangerar vi Riksidrottsforum. I år hade mötesplatsen omvärldsbevakning som tema. Vi samlade 500 ledare från idrotten och diskuterade utifrån svensk idrotts vision hur vi kan göra svensk idrott till världens bästa. Ett viktigt steg är att spana på vad framtiden har att erbjuda. Bland annat föreläste Lars Strannegård om kommersialisering, media, politik, barn och ungdom och hållbar utveckling. Förbunden fick ett nytt material med sig hem för att kunna göra egna omvärldsspaningar. Vad kan idrotten bidra med för att värna om miljön och klimatet? Se till att föreningar, ledare, styrelser och aktiva drar sitt strå till stacken. Idrotten är så stor att redan en liten insats leder till stora förändringar i samhället. Vilka praktiska tips kan du ge? Gör en första insats på tre olika områden: resor, anläggningar (energi) och inköp. Börja med de enkla åtgärderna för att komma i gång, och för att inse att det finns så mycket enkla saker man kan göra, som dessutom ofta sparar pengar. Pär Holmgren, meteorolog 26

27 Vi har jobbat mer offensivt För att uppnå goda resultat inom våra fokuserade områden behöver vi anpassa vårt arbetssätt och vår organisation till idrottens behov. Förbundsstyrelsen har under året drivit ett målarbete för ett offensivare SISU Idrottsutbildarna. Vi har även fortsatt det interna utvecklingsarbetet inom organisationen via ett kvalitetsarbete. För att nå fler idrotter med våra resurser har förbundsstyrelsen beslutat att göra en gemensam satsning för förbund, som vi inte haft så mycket samverkan med. Vi vill göra oss mera kända hos dessa och jobba mer offensivt. Exempelvis har vi under hösten jobbat nära Svenska Dövidrottsförbundet för att vara en resurs till de dövidrottsföreningar som finns runt om i landet. Med coachning från vårt nationella kansli har vi lagt upp en plan för hur vi kan bli en attraktiv resurs för dövidrottsföreningarna. Här har vi sett att det ibland finns en språkbarriär, men arbetet har nu skapat en tydlig kontaktperson i respektive SISU-distrikt för att uppmuntra idrottsföreningar att ta kontakt med oss. Viktiga dialoger Vi har även internt arbetat med kvalitetsarbete. Målet är att möta alla idrotter och föreningar på ett likvärdigt sätt. Detta är nödvändigt för att fortsätta ha nöjda medlemmar. Under 2010 har vi genomfört regionala mötesplatser och haft dialoger med vår personal om vad begreppet kvalitet är och vilka utmaningar som framtiden erbjuder. Att ha en samsyn om vårt uppdrag är fortsatt viktigt. Vi måste alltid sätta föreningen i fokus, så att deras behov styr. Personalen ska vara kompetent och ha erfarenhet av idrotten. Sättet att arbeta på är också viktigt. Då är våra modeller och metoder som finns i vår verktygslåda centrala. Arbetet fortsätter under 2011 med att se över konsulentens roll och uppdrag.

28

29 ÅRSREDOVISNING SISU Idrottsutbildarna Verksamhetens art och inriktning SISU-gruppen omfattar den ideella föreningen Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ( ), som är moderförening och innehåller Bosön Idrottsfolkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrottsböcker AB ( ). SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation med SISU-stämman som högsta beslutande organ. För sin regionala och lokala verksamhet har SISU Idrottsutbildarna 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokalkontor). SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag och stödjer den studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet som bedrivs i distrikten och inom idrottsföreningarna. På riksplanet bedriver SISU Idrottsutbildarna uppdrags- och utbildningsverksamhet på uppdrag av medlemsorganisationerna och Riksidrottsförbundet (RF). Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver folkbildningsverksamhet som i huvudsak finansieras med statsbidrag och landstingsbidrag. Av regeringens riktlinjer för statsbidraget till SISU Idrottsutbildarna framgår att arbetet med att utbilda ledare för idrottens behov liksom arbetet med värderingsfrågor inom idrotten är särskilt angeläget. Väsentliga händelser under räkenskapsåret VÄRDEGRUNDSARBETE Under 2010 har RF och SISU Idrottsutbildarna fortsatt arbetet med visionsoch värdegrundssatsningen Världens bästa idrott. För att bidra till att idrottsrörelsen ska kunna nå visionen lanserade SISU Idrottsutbildarna satsningen Värdefullt under hösten STATSBIDRAG OCH FÖRDELNING TILL DISTRIKTEN Under 2010 har SISU Idrottsutbildarna fått 149,5 miljoner kronor i statsbidrag från Utbildningsdepartementet varav 105 miljoner har fördelats till distrikten. Modellen för fördelningen av statsbidraget innehåller ett basbidrag som är lika för alla distrikt och som omfattar 10 procent av det fördelade bidraget, ett storleksbidrag som omfattar 20 procent av det fördelade bidraget samt ett verksamhetsbidrag som omfattar 70 procent av det fördelade bidraget. Under året har en utvärdering av fördelningsmodellen gjorts som visar att modellen i sin helhet är funktionell och uppfyller sitt syfte. STORLEK PÅ EGET KAPITAL Under 2010 har en uppföljning av distriktens kapital gjorts. De distrikt som har en soliditet på mer än 50 procent har lämnat en plan på hur regleringen av eget kapital ska ske under de kommande åren. Utvecklingen kommer kontinuerligt att följas upp. RIKSIDROTTSFORUM Riksidrottsforum genomfördes i Malmö den november 2010 i samverkan med RF, Skånes Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Skåne. Temat för årets forum och mötesplats var omvärldsbevakning. IDROTTSLYFTET RF har även under 2010 av regeringen fått 500 miljoner kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, Idrottslyftet. Satsningen har pågått under en fyraårsperiod och fortsätter även under Regeringen beslutar om medel till Idrottslyftet för ett år i taget och beslutade i december 2010 om 500 miljoner kronor även för SISU Idrottsutbildarnas medverkan i Idrottslyftet sker på uppdrag av och i samverkan med RF. UTREDNING OM IDROTTENS REGIO- NALA OCH LOKALA ORGANISATION Under året har RS i samarbete med FS genomfört en utredning som syftar till att tydligöra hur distriktsförbunden både verksamhetsmässigt och organisatoriskt kan knytas närmare sina båda riksorganisationer för att stärka den regionala och lokala verksamheten inom SF. Utredningen har lämnats på remiss till SF, övriga MO i SISU Idrottsutbildarna samt till distriktsförbunden inom DF och SISU Idrottsutbildarna. REGIONALA OCH KOMMUNALA BIDRAG SISU Idrottsutbildarnas distrikt får för sin verksamhet bidrag från kommuner och landsting/regioner. Under 2010 var det 28 kommuner och 3 landsting/ regioner som inte gav SISU Idrottsutbildarna något stöd. För att få kunskap om skälen till att vissa kommuner och landsting/regioner har dragit in sina bidrag samt för att få insikt i politikernas synsätt om stödet till SISU Idrottsutbildarna har marknadsundersökningsföretaget Novus gjort en intervjuundersökning med kommun- och landstingspolitiker under våren Under 2010 var de kommunala bidragen oförändrade. De regionala bidragen har minskat med 1 miljon kronor till 18,7 miljoner kronor. BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Under 2010 har Bosön Idrottsfolkhögskola fått 11,9 miljoner kronor i statsbidrag från Folkbildningsrådet. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

30 årsredovisning Under året har en kvalitetsredovisning av folkhögskolans verksamhet lämnats till Folkbildningsrådet. Syftet med redovisningen är att Folkbildningsrådet vill kunna ta del av vad folkhögskolorna gör och att skolorna lever upp till de krav bidragsgivarna ställt upp för verksamheten. FS har även i egenskap av skolstyrelse för Bosöns Idrottsfolkhögskola lämnat ett remissvar över ett förslag från Folkbildningsrådet till en ny fördelningsmodell för statsbidrag till folkhögskolor från Beträffande information om det ekonomiska resultatet i Bosön Idrottsfolkhögskola hänvisas till not 12 i tillläggsupplysningarna. MOMSUTREDNINGEN Under 2010 har SISU Idrottsutbildarna lämnat ett remissvar på den momsutredning som enligt gällande EU-direktiv föreslår att moms ska införas för ideella föreningar. Remissvaret har föregåtts av omfattande kontakter med RF för att även kunna belysa förslagets effekter för den svenska idrottsrörelsen. SAMSPEL I IT-FRÅGOR Inom ramen för den mellan RF, SF och SISU Idrottsutbildarna gemensamma satsningen på utveckling av ett funktionellt IT-system, IdrottOnline, har under året en utbildningsmodul integrerats i det befintliga systemet. Utbildningsmodulen i IdrottOnline ersätter från och med 2011 det tidigare använda systemet GUSTAV inom SISU Idrottsutbildarna. MEDLEMMAR Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 70 specialidrottsförbund (SF) som är anslutna till RF samt Sveriges Bridgeförbund, Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet samt Svenska Pistolskytteförbundet, det vill säga totalt 73 medlemsorganisationer. Framtida utveckling ETT OFFENSIVARE SISU IDROTTSUTBILDARNA FS har under 2010 genomfört arbetet med ett offensivare SISU Idrottsutbildarna, vilket har resulterat i ett antal mål till och med BUDGETUNDERLAG Under 2011 kommer FS att lämna ett budgetunderlag samt ett budgetförslag till regeringen för med begäran om utökade resurser för att klara av uppdraget som idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. VERKSAMHETSINRIKTNING Vid SISU-stämman 2009 beslutades om verksamhetsinriktningen för SISU Idrottsutbildarna under Till SISU-stämman 2011 kommer FS att lämna ett förslag till verksamhetsinriktning för SISU Idrottsutbildarna under Verksamhetsinriktningen, som också innehåller ekonomiska förutsättningar, ska fokusera på de huvudområden som SISU Idrottsutbildarna har som mål att arbeta med under Verksamhetsinriktningen utgör i sin tur grunden för de verksamhetsplaner och budgetar som FS ska besluta om för 2012 och Resultat och ställning framgår av resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar (belopp i KSEK). 30

31 årsredovisning Resultat och ställning För moderföreningen SISU Idrottsutbildarna redovisas följande nyckeltal: NYCKELTAL Förbundsintäkter Verksamhetens resultat varav Bosön Idrottsfolkhögskola Årets resultat efter fördelning Balansomslutning Eget kapital varav ändamålsbestämda medel Soliditet 75% 64% 75% 68% 32% Kassalikviditet 381 % 279 % 367 % 270 % 105 % Medelantal anställda varav Bosön Idrottsfolkhögskola Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden: Kostnadsområden (not 1) Fördelade bidrag Staben Uppdrag och utbildning Bosön Idrottsfolkhögskola Summa Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet inom RF:s Utvecklingscentrum på Bosön. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

32 årsredovisning Koncernresultaträkning Not INTÄKTER Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Summa intäkter KOSTNADER Lämnade bidrag Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat före skatt Skatt Årets resultat Fördelning av årets resultat: 10 Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat efter fördelning

33 årsredovisning Koncernbalansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder 593 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

34 årsredovisning Resultaträkning (moderföreningen) Not INTÄKTER Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Summa intäkter KOSTNADER Lämnade bidrag Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Årets resultat Fördelning av årets resultat: 10 Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat efter fördelning

35 årsredovisning Balansräkning (moderföreningen) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

36 årsredovisning Kassaflödesanalys SISU-gruppen Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Uppskjuten skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning av varulager (minskning) Ökning av fordringar (minskning) Minskning av kortfristiga skulder (ökning) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 169 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kassaflödesanalys (moderföreningen) Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Minskning av varulager (ökning) 3 29 Ökning av fordringar (minskning) Minskning av kortfristiga skulder (ökning) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 169 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

37 årsredovisning Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Koncernredovisningen och årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna och det helägda dotterbolaget SISU Idrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Verksamhetens intäkter Statsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i den period utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragsersättningar och utförda tjänster utifrån bokföringsmässiga grunder. Lämnade bidrag (se även not 4) Fördelningen av det ordinarie statsbidraget till den statsbidragsberättigade studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten i SISU-distrikten sker efter principer som förbundsstyrelsen fastställt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier och bilar 5 år Datorer 3 år Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde. Om det verkliga värdet (marknadsvärdet) har minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Varulager Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet tillämpas först-in-först-ut-principen. avsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. När SISU Idrottsutbildarna belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under Eget kapital med motsvarande belopp. Kostnadsindelning i förvaltningsberättelsen I förvaltningsberättelsen finns under rubriken Resultat och ställning en fördelning av kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna på olika verksamhetsområden. Fördelade bidrag omfattar fördelningen av statsbidrag och andra bidrag samt kostnader för de regionalt placerade tjänsterna i distrikten. Staben omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, stämma, centrala konferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utveckling med mera. Avdelningen för uppdrag och utbildning omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, projekt, uppdrag, folkbildning med mera. Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar anställd personal, lokalhyra samt övriga verksamhetskostnader inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Definitioner Soliditet justerat eget kapital i relation till totalt kapital. Kassalikviditet omsättningstillgångar exklusive lager i relation till kortfristiga skulder. Not 2 Nettoomsättning SISU-gruppen: Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker Grundersättning, RF Uppdragsintäkter, SISU Idrottsutbildarna Riksidrottsforum, deltagarintäkter m.m Övriga intäkter Summa SISU Idrottsutbildarna: Grundersättning, RF Uppdragsintäkter Riksidrottsforum, deltagarintäkter Övriga intäkter Summa Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Eget kapital Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämda medel och Balanserat kapital. I ändamålsbestämda medel ingår SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

38 årsredovisning Not 3 Offentligrättsliga bidrag SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Landstingsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Informationsmedel, Sida 263 EU-bidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Bidrag, SISUS 569 Idrottslyftet, RF Övriga bidrag 150 Summa Not 4 Lämnade bidrag m.m. SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Statsbidrag: folkbildning Statsbidrag: särskild utbildningssatsning Statsbidrag: omställningsarbete 525 Fördelade informationsmedel, Sida 382 Projektbidrag 850 Idrottslyftet, RF Summa Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar, sociala kostnader SISU-gruppen: Medelantal anställda 64,1 61,7 Kvinnor 25,8 24,4 Män 38,3 37,3 Löner och andra ersättningar: Styrelse* Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader): (3 786) (3 304) Summa SISU Idrottsutbildarna: Medelantal anställda 54,3 52,1 Kvinnor 19,1 16,7 Män 35,2 35,4 Löner och andra ersättningar: Styrelse* Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader) (3 417) (3 304) Summa * Generalsekreteraren är anställd i Riksidrottsförbundet. Kostnaderna för generalsekreteraren fördelas mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Avtal om avgångsvederlag Avtal om avgångsvederlag har träffats med generalsekreteraren. Vid uppsägning utgår 12 månadslöner där SISU:s del uppgår till 5 månadslöner. Könsfördelning styrelse och ledning Styrelseledamöter Generalsekreterare 1 1 Kvinnor 6 6 Män 8 8 Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 0,53 0,62 varav långtidssjukfrånvaro sjukfrånvaro kvinnor 1,10 1,46 sjukfrånvaro män 0,18 0,19 anställda < 29 år 1,10 8,94 anställda år 0,60 0,03 anställda > 50 år 0,39 0,87 Not 6 Skatt SISU-gruppen: Aktuell skatt Uppskjuten skatt Not 7 Inventarier SISU-gruppen: Ingående anskaffningsvärden Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde SISU Idrottsutbildarna: Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde

39 årsredovisning Not 8 Aktier i koncernföretag Företagets namn Organisationsnummer Säte SISU Idrottsböcker AB Stockholm Antal aktier Kapitalandel Bokfört värde % kr Eget kapital Årets resultat kr kr Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SISU-gruppen: SISU Idrottsutbildarna: Landstingsbidrag Landstingsbidrag Övriga interimsfordringar Övriga interimsfordringar Not 10 Förändring av eget kapital SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital Ingående balans Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Differens hänförlig till ändrad skattesats 30 Årets resultat Utgående balans SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital Ingående balans Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans Reservering av ändamålsbestämda medel SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Ingående balans Utnyttjade medel Tillförda medel Utgående balans Askegrens Minnesfond Verksamhetsuppföljning Särskild utbildningssatsning Omställningsarbete Utvecklingsarbete SF-satsning Flexibilitet och kvalitet Idrottslyftet Riksidrottsmötet/Riksidrottsforum Pågående projekt Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SISU-gruppen: SISU Idrottsutbildarna: Semesterlöner Semesterlöner Sociala avgifter Sociala avgifter Övriga interimsskulder Övriga interimsskulder SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

40 årsredovisning Not 12 Idrottsfolkhögskolan (IFHS) INTÄKTER Statsbidrag, Folkbildningsrådet* Landstingsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personal Lokalkostnader Övriga rörelsekostnader Summa kostnader Verksamhetsresultat Finansnetto Redovisat resultat *Statsbidrag, FBR Allmänt statsbidrag Särskild utbildningsinsats Förstärkningsbidrag Totalt statsbidrag Not 13 Statsbidragets användning Fördelat statsbidrag Statsbidrag Avgifter GUSTAV Summa Bidragets fördelning Basbidrag Storleksbidrag Verksamhetsbidrag Distriktens chefer* Obligatoriska konferenser Särskild utbildningssatsning Utbildningsmodul Utveckling distriktens hemsidor SF-satsning Kvalitetsarbete Administrativa kostnader Summa Andelen administrativa kostnader/statsbidrag 8,59 % 9,21 % *16 st anställda centralt, övriga betalas mot faktura. Stockholm den 25 februari 2011 Pia Zätterström ordförande Erik Strand generalsekreterare Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Solveig Lundström, Karin Mattsson Weijber, utsedd av RS, Johan Kannerberg, Mikael Peterson, Lena Puhasmägi, Kerstin Rosén, Börje Sandgren, Sandra Muszynski, Thomas Eklund, personalrepresentant 40

41 årsredovisning Revisionsberättelse Till förbundsstämman i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna för år Förbundets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och generalsekreterarens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och generalsekreteraren gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 28 februari 2011 Jonas Grahn auktoriserad revisor Ola Spinnars auktoriserad revisor SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

42 årsredovisning SISU Idrottsböcker Verksamhetens art och inriktning SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags-, bokklubbs- och nätbokhandelsverksamhet. Förlaget producerar böcker och andra utbildningsmaterial. Produktionen ska spegla idrottens behov av specialanpassad litteratur. Utgivningen ska utveckla kompetensen inom såväl bredd- som tävlings- och elitidrott. Ändamålet med bokklubben och nätbokhandeln är att förlaget ska ha tillgång till försäljningskanaler som når ut till idrottens ledare och aktiva. Distribution av förlagets produktion sker från Holmbergs AB i Malmö, som håller varulagret i konsignation åt bolaget. Servicen till medlemmarna i bokklubben handhas av Förlagssystem AB i Stockholm. Bolaget är helägt dotterföretag till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ( ). Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2010 har följande utgivningsområden prioriterats: Utbildningsmaterial för unga organisationsledare. Utbildningsmaterial för idrottens värdegrundsarbete Svensk idrott världens bästa. Utbildningsmaterial för tränare och aktiva. Utbildningsmaterial för idrottsspecifik ledar- och tränarutbildning i samverkan med SF. Bland årets utgivningar hittar man många titlar för både tränare, aktiva, föräldrar och organisationsledare. Bokklubben har cirka medlemmar. Medlemmarna är i huvudsak tränare och idrottsledare inom idrotten samt sjukgymnaster och olika friskvårdsrelaterade yrkesgrupper. Framtida utveckling Produktionen i SISU Idrottsböcker har fyra kärnvärden som utgångspunkt; idrottsnytta, stimulera till lärande, trovärdighet och hög kvalitet. I den generella utgivningen för idrottens utbildning kommer förlaget att satsa resurser på material som stödjer SISU Idrottsutbildarnas satsningar på byggande av utbildningsstrukturer för olika typer av ledare inom idrotten. En tydligare synkronisering med viktiga samarbetsparter för att skräddarsy och placera material i sammanhang ska genomsyra vår verksamhet. Resultat och ställning Nettoomsättningen har under året uppgått till (24 476) KSEK, en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Bolagets vinst efter finansiella poster uppgår till 743 (1 867) KSEK. Bolaget redovisar en vinst efter skatt på 552 (1 053) KSEK. (Belopp i KSEK) Nettoomsättning Resultat före finansiella poster Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Nyckeltal Soliditet 77% 69 % 56 % 49 % 43 % Avkastning på eget kapital 9% 28 % 35 % 13 % 13 % Avkastning på totalt kapital 7% 15% 19% 6% 5% Vinstmarginal 3 % 8 % 8% 2% 2% Medelantal anställda

43 Förlaget kommer att kraftsamla på att förändra medlemskapet i bokklubben i stället för att satsa stora resurser på medlemsvärvningar. Ambitionen för framtiden är att fortsätta utveckla kunddatabasen både för bokklubbens medlemmar och för andra enskilda kunder. För att uppnå större effektivitet har ett arbete med att integrera nätbokhandeln och bokklubben påbörjats. Förutsättningarna bedöms som goda för att bolaget ska kunna fortsätta att vara ett förlag i utveckling med siktet inställt på tillväxt, bredd och hög kvalitet. Förslag till vinstdisposition: Till årsstämmans förfogande: Balanserat resultat från föregående år Årets resultat Summa SEK SEK SEK Styrelsen föreslår att i ny räkning överförs SEK. Bolagets resultat och ställning framgår av resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp i KSEK).

44 årsredovisning Resultaträkning Not RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning Summa rörelseintäkter RÖRELSENS KOSTNADER Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 3 22 Räntekostnader 2 1 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

45 årsredovisning Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 6 Bundet eget kapital Aktiekapital (2 000 aktier med kvotvärde 100 kronor) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld 593 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

46 årsredovisning Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper och värderingsprinciper som tilllämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd. Bolaget tillämpar kostnadsslagsindelad resultaträkning. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångarna skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Datautrustning 3 år Inventarier 5 år Varulager Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet har först-införst-ut-principen tillämpats. Fordringar Fordringar är redovisade till de belopp varmed de beräknas inflyta. Intäkter Bolagets intäkter redovisas utifrån bokföringsmässiga grunder. Skatter Skattelagstiftningen i Sverige ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning. I bolaget innebär detta en avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten bokslutsdispositioner. I resultaträkningsposten Skatt redovisas aktuell inkomstskatt för bolaget. Definitioner Soliditet Justerat eget kapital i relation till totalt kapital. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital under året. Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt totalt kapital under året. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen. Not 2 Revisionsarvode PricewaterhouseCoopers, revision och revisionsnära rådgivning Not 3 Personal Medelantalet anställda 9,8 8,9 Kvinnor 6,7 6,9 Män 3,1 2,0 Löner och andra ersättningar: Styrelse och vd Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader) (369) (361) Ersättning till VD, tillika generalsekreterare, utgår ej. Bolaget belastas ej av pensionskostnader till styrelse och vd. Könsfördelning styrelse och ledning Styrelseledamöter Vd 1 1 Kvinnor 6 6 Män 8 8 Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets inköp 27 6 Försäljningar och utrangeringar 223 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar 223 Årets avskrivningar 8 9 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan 23 4 Not 5 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond

47 årsredovisning Not 6 Eget kapital (Belopp i SEK) Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Årets förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång Disposition av föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktieägarna har lämnat villkorat aktieägartillskott som uppgått till totalt kr ( kr). Stockholm den 25 februari 2011 Pia Zätterström Erik Strand ordförande verkställande direktör Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Solveig Lundström, Karin Mattsson Weijber, utsedd av RS, Johan Kannerberg, Mikael Peterson, Lena Puhasmägi, Kerstin Rosén, Börje Sandgren, Sandra Muszynski, Thomas Eklund, personalrepresentant Revisionsberättelse Till årsstämman i SISU IdrottsböckerAB Org nr Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SISU Idrottsböcker AB för år Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 28 februari 2011 Jonas Grahn auktoriserad revisor SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

48 48 Det är ofta ett gäng som brinner för en gemensam idé som utgör stommen i själva föreningen.

49 IDROTTEN I SIFFROR Idrotten i samhället Ekonomi Personer i åldern år som är medlemmar eller har förtroendeuppdrag Idrottsförening Kulturförening Friluftsförening Politiskt parti Föräldraförening Miljöorganisation Religiöst samfund 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 milj Förändringen av statsbidrag (msek) Medlemmar Varav förtroendeuppdrag Källa: SCB Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Antalet medlemmar i åldern 7 70 år (andel kvinnor 45 %) Statsbidrag till de största distrikten (msek) Aktiva Passiva/stödjande Källa: SCB Ledare i åldern 7 70 år (totalt ) Västergötland Småland Skåne Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Väst Örebro Män (66 %) Kvinnor (34 %) Källa: SCB SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

50 idrotten i siffror Verksamhet Deltagare i föreläsningar Totalt deltagare Former för föreläsningar och kulturprogram Totalt deltagare Föreläsningar Sång/musik Dramatisk framställn. Film/foto/bild Dans Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Deltagare i kulturprogram Totalt deltagare varav män (62 %) kvinnor (38 %) Utställningar Litteratur/konst Tvärkult. verksamhet Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Deltagare och utbildningstimmar per arrangemang 20 16,2 15 varav män (47%) kvinnor (53 %) ,0 Källa: Redovisningssystemet GUSTAV 0 Deltagare Utbildningstimmar Former för föreläsningar och kulturprogram Totalt arrangemang Föreläsningar Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Åldersstruktur i distriktens lärgrupper Film/foto/bild Tvärkult. verksamhet Utställningar Dramatisk framställn. Sång/musik > 65 år 5 % Upp till 13 år 21 % Litteratur/konst Dans år 47 % år 27 % Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Källa: Redovisningssystemet GUSTAV 50

51 idrotten i siffror Verksamhet Antal män och kvinnor åldersfördelat i distriktens lärgrupper Deltagare de största distrikten Män Kvinnor 0 Upp till 13 år år Småland Örebro år > 65 år Västergötland Skåne Väst Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Arrangemang de största distrikten Utbildningstimmar de största distrikten Småland Örebro Västergötland Örebro Västergötland Skåne Småland Skåne Väst Väst Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Källa: Redovisningssystemet GUSTAV SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

52 idrotten i siffror Verksamhet Antal arrangemang fem största SF/MO Antalet utbildningstimmar per 100 invånare 9 Stockholm 4 Västernorrland 5 Uppland 7 Norrbotten 8 Skåne Dalarna 11 Gästrikland 13 Östergötland 13 Halland 14 Jämtland/Härjedalen 15 Södermanland 16 Väst 17 Västmanland 17 Hälsingland Gotland 22 Värmland 23 Västerbotten Småland 35 Blekinge 40 Örebro 41 Västergötland Deltagare fem största SF/MO Utbildningstimmar fem största SF/MO Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Källa: Redovisningssystemet GUSTAV (samtliga ovan) 52

53 idrotten i siffror Verksamhet Antalet deltagare per 100 invånare Antal arrangemang Stockholm 2 Skåne 3 Västernorrland Uppland 5 Norrbotten 6 Östergötland 6 Dalarna 7 Gästrikland 8 Halland 8 Väst 8 Hälsingland 9 Södermanland 9 Västmanland Jämtland/Härjedalen 10 Värmland 11 Gotland 12 Västerbotten Blekinge 17 Småland 18 Västergötland 18 Örebro Antal deltagare Antal utbildningstimmar Källa: Redovisningssystemet GUSTAV Källa: Redovisningssystemet GUSTAV (samtliga ovan) SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

54 idrotten i siffror Statsbidrag Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt DISTRIKT Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt Arrangemang i distrikten Arrangemang 2010 Förändring DISTRIKT Lärgrupp Kurs Utv.arbete Totalt 2009 Antal Procent Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt

55 idrotten i siffror Deltagare i distrikten Deltagare 2010 Förändring DISTRIKT Lärgrupp Kurs Utv.arbete Totalt 2009 Antal Procent Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt Utbildningstimmar i distrikten Utbildningstimmar 2010 Förändring DISTRIKT Lärgrupp Kurs Utv.arbete Totalt 2009 Antal Procent Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

56 idrotten i siffror Åldersmässig fördelning i lärgrupper Andel (procent) 2010 Procent DISTRIKT < 13 år år år > 65 år kvinnor Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt Verksamhetsutveckling lärgrupp, kurs och utvecklingsarbete Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar Andel kvinnor 41,8 % 42,3 % 45,4 % 45,6 % 44,8 % 56

57 idrotten i siffror Föreläsningar och kulturprogram antal arrangemang Arrangemang 2010 Förändring DISTRIKT Föreläsning Övrig kultur Totalt 2009 Antal Procent Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt Föreläsningar och kulturprogram antal deltagare Deltagare 2010 Förändring DISTRIKT Föreläsning Övrig kultur Totalt 2009 Antal Procent Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Totalt SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

58 idrotten i siffror Verksamhet i medlemsorganisationerna Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar SPECIALFÖRBUND Akademisk idrott Amerikansk fotboll Badminton Bandy Bangolf Baseboll och softboll Basket Biljard Bilsport Bob och Rodel Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo och kampsport Bågskytte Casting Curling Cykel Danssport Dart Draghund Dragkamp Dövidrott Flygsport Fotboll Friidrott Frisbee Fäktning Golf Gymnastik Gång och vandring Handboll Handikappidrott Innebandy Ishockey Issegling Judo Kanot Karate Klättring Konståkning Korpen Landhockey Motorcykel och snöskoter Mångkamp Orientering

59 idrotten i siffror Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar SPECIALFÖRBUND Pistolskytte Racerbåt Ridsport Ringette Rodd Rugby Segling Simning Skidor Skidskytte Skolidrott Skridskor SLS/Livräddning Sportdykning Skyttesport Squash Styrkelyft Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Varpa Vattenskidor och wakeboard Volleyboll Totalt Huvudsektionsförening SISU Idrottsutbildarna egna arrangemang Ej medlemsorganisationer Andel verksamhet i MO och SISU Idrottsutbildarna 98 % 99 % 97 % 99 % 98 % 99 % Källa: Statistiken på sidorna är hämtade från redovisningssystemet GUSTAV och Utbildningsmodulen (UTBM). SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

60 FÖRBUNDSSTYRELSEN 2010 Övre raden Solveig Lundström, Eskilstuna, f Ledamot sedan 2003 Arbetar med: speciallärare, uppdrag inom näringslivet Favoritidrott: friidrott Klubben i mitt hjärta: Guif Johan Kannerberg, Stockholm, f Ledamot sedan 2009 Arbetar med: verksamhetsutvecklare på Svenska Golfförbundet Favoritidrott: tycker om all idrott Klubben i mitt hjärta: Västra Frölunda HC och Hammarby IF Mikael Peterson, Enskede, f Ledamot sedan 2005 Arbetar med: generalsekreterare i Svenska Friidrottsförbundet Favoritidrott: att engagera mig i: friidrott, att spela fotboll, innebandy Klubben i mitt hjärta: Enskede IK Kerstin Rosén, Sollentuna, f Ledamot sedan 1991 Arbetar med: ansvarig för elitidrott och utbildning på Svenska Friidrottsförbundet Favoritidrott: friidrott och skidor Klubben i mitt hjärta: Turebergs FK Börje Sandgren, Umeå, f Ledamot sedan 1999 Arbetar med: f.d. officer, pensionär Favoritidrott: fotboll Klubben i mitt hjärta: Tvärålunds IF Ola Lundberg, Karlstad, f Ledamot sedan 2005 Arbetar med: områdeschef, Karlstads- Hammarö gymnasieförvaltning Favoritidrott: ishockey Klubben i mitt hjärta: Färjestads BK Thomas Eklund, Örebro, f Personalrepresentant sedan 2007 Arbetar med: utbildningschef i Västmanland och Örebro Favoritidrott: tennis Klubben i mitt hjärta: Örebro SK Karin Mattsson Weijber, Stockholm, f Ledamot sedan 1999 Arbetar med: ordförande i Riksidrottsförbundet Favoritidrott: ridsport och skidor, gillar också att jogga på sommaren Klubben i mitt hjärta: Östersund-Frösö Ridklubb 60

61 förbundsstyrelsen Sandra Muszynski, Halmstad, f Ledamot sedan 2009 Arbetar med: lärare i idrott och hälsa (årskurs 5 9) Favoritidrott: ridning Klubben i mitt hjärta: Tranemoryttarna Nedre raden Lena Puhasmägi, Borås, f Ledamot sedan Arbetar med: coach på Marks kommun Favoritidrott: handboll, motionsgymnastik Klubben i mitt hjärta: Rydboholms SK Leif Bolin, Sundsvall, f Ledamot sedan 1999 Arbetar med: styrelseuppdrag inom ideell sektor och i näringslivet. Favoritidrott: innebandy Klubben i mitt hjärta: Sundsvall City IB, IF Älgarna Pia Zätterström, Stockholm, f Ordförande sedan 2009 Ledamot sedan 1993 Arbetar med: chef för serviceförvaltningen i Botkyrka kommun Favoritidrott: simning Klubben i mitt hjärta: Limhamns simsällskap Jane Andersson, Malmö, f Ledamot sedan 2001 Arbetar med: fritidschef i Burlövs kommun Favoritidrott: volleyboll Klubben i mitt hjärta: KFUM Malmö Erik Strand, Tyresö, f Generalsekreterare Så här arbetar vi Vid utgången av år 2009 arbetade 19 personer hel- eller deltid på SISU Idrottsutbildarnas rikskansli i Stockholm. Kansliet arbetar under ledning av generalsekreterare Erik Strand. Generalsekreteraren ansvarar inför förbundsstyrelsen för att kansliet uppfyller styrelsens intentioner. I distrikten är även 16 utbildningschefer anställda av SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna har också ett huvudmannaskap för Bosön Idrottsfolkhögskola. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE