Fars dag. men inte för alla. Del C från & 7 november är rätt tid att åka till New York. Här är bästa tipsen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fars dag. men inte för alla. Del C från & 7 november 2009. är rätt tid att åka till New York. Här är bästa tipsen."

Transkript

1 Del C från & 7 november 2009 Fars dag men inte för alla Foto: Jeppe Gustafsson 16 och Christina Strindlund leker med former satsar stort. 20 Nu är rätt tid att åka till New York. Här är bästa tipsen. 14 Stark som en oxe, sa bonden och spände musklerna.

2 I morgon är det Fars dag. En dag som för hundratusentals pappor innebär frukost på sängen, slipsar och ömt hjärtbeströdda teckningar. För andra är den en dolk i hjärtat. pappa Pappor som vill vara Det må vara en av Mammon uppfunnen dag för att ge klirr i kassan. Men visst har Fars dag också kommit att få ett symbolvärde. Precis som Mors dag. Nej då, den är inte alls viktigt, säger jag till barnen, men om det inte ens dök upp ett sms skulle jag nog, på allvar, bli lite ledsen. Det finns pappor som är riktiga svin, precis som det finns mammor som är det. Som har förverkat rätten att vårda sina barn. Men det här handlar inte om dem. Det här ska handla om alla de alldeles vanliga farsor som inget hellre vill än att få tillbringa mer tid med sina barn. Men som inte får det. För barnets mamma. För så är det ju. Med en obegriplig ryggradslogik tycker fortfarande många kvinnor att de är den självklara chefen över barnen. Den självklara vårdnadshavaren, den bäst lämpade. Varför då? Är det för att öka sin självkänsla? Eller bara tradition? För att kvinnor historiskt har tjänat mindre än männen och kompenserar det med ett självpåtaget chefsskap över barn och hem? Eller hänger det ihop med att mamman, som redan när barnet föds har nio månaders försprång, tar det mesta av föräldraledigheten, och efter det tycker sig besitta kunskaper om barnet som är så milsvitt större än pappans att det inte ens är lönt för honom att försöka komma i kapp? Runt barn i Sverige träffar inte sin pappa alls barn träffar honom en gång i månaden, eller mindre. Allt fler pappor finner sig inte i situationen som marginaliserade kulisser i sina barns liv. De kräver delaktighet, inte bara före separationen, utan även efter. De allra flesta par som separerar har gemensam vårdnad. Många har det bara på pappret. Men begreppet tolkas på väldigt olika sätt och många pappor tycker att det är mamman som helt dikterar villkoren barn lever med separerade föräldrar. En fjärdedel av föräldrarna uppger att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt eller mycket dåligt kom en ny lag som skulle minska processerna vid vårdnadstvister. I stället har de ökat. Årligen har vi nu nära sådana tvister i Sverige. I de allra flesta fall avgår mamman med segern. Striderna är uppslitande och vapnen ofta sjaskiga. Det mest verkningsfulla av dem alla är en anklagelse om sexuella övergrepp. ºPappaombudsmannen Arne Wirén kallar rådande praxis för ett enormt mansförtryck, för den största orättvisan mellan könen i modern tid. ºÖstgöten Jan Angner har i många år kämpat för att kunna hålla uppe kontakten med sin dotter under hennes uppväxt. Nu är han starkt engagerad i föreningen Pappa-barn. ºPaus har också träffat fem pappor (med fingerade namn) i länet. Alla befinner sig mitt i konflikter och berättar därför sina historier anonymt. Men vi har också pratat med en farmor som vittnar om mardrömmen att, från en dag till en annan, bli berövad sina barnbarn. Det här är minerad mark. Många pappor känner sig konsekvent motarbetade av etablissemanget. Många sluter sig, orkar inte driva sin sak längre utan ger upp. De är oerhört rädda för att missuppfattas. En av dem säger: Du får inte tro att det handlar om något hat mot kvinnor. Vi är bara alldeles vanliga farsor. Farsor som vill vara med våra barn. Carina Glenning Fotnot. Siffrorna i detta reportage är hämtade från Statistiska Centralbyrån, Domstolsverket och Barnombudsmannen. lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

3 Samhällets strategi vid vårdnadstvister är: bort med en av föräldrarna, så löser sig problemen. Och jag menar verkligen bort. Det är inte så att man får ett tidsbestämt straff ens, utan man döms på livstid. Och det tycks vara den som bråkar minst som blir bortdömd. (Anonym pappa) foto: jeppe gustafsson ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 7 november 2009

4 Han är självutnämnd Pappaombudsman och den som går i bräschen för ett mer jämställt samhälle när det gäller det viktigaste vi har barnen. Han heter Arne Wirén. Pappan måste vara för att ha en chans bättre Du talar om ett enormt mansförtryck i rådande praxis kring hur vårdnadstvister faller ut. Förklara. Hela samhällsmaskineriet är uppbyggt kring att hjälpa mamman. Hon förutsätts vara den lämpligaste vårdnadshavaren. För pappan räcker det inte med att vara lika bra som henne, han måste vara bättre för att ha en chans. Det är utan tvekan den största orättvisan mellan könen i modern tid. Du har vänt dig mot hur begreppet vårdnadstvist ofta tolkas? Det brukar illustreras med två vuxna som drar i ett barn. Men i de allra flesta fall är det bara en som drar, mamman. Hon vill ha hela tiden med barnet, medan pappan är ute efter halva tiden barn träffar sina pappor sällan eller inte alls. Kommentar? Ponera att det handlade om någon mystisk sjukdom som gav liknande symtom, tomhetskänslor som gjorde vissa deprimerade eller aggressiva. Samhället skulle satsa enorma resurser för att försöka lösa gåtan. Jag förstår inte varför inte fler reagerar och demonstrerar på gator och torg. Vi vet ju, till exempel, att det knappt finns en enda kåkfarare i detta land som haft en bra relation med sin pappa. Jämställdhetsdebatten är uppåt väggarna, anser du. Varför? Vi pratar om lika lön och kvinnor i styrelserummen, men vi diskuterar inte snedfördelningen när det gäller det viktigaste vi har barnen. Enligt föräldrabalken ska barnet bo hos den förälder som bäst kan tillgodose dess behov av även den andra föräldern. Hur efterlevs det? I många fall inte alls, eftersom domstolarna dömer efter kontinuitetsprincipen, det vill säga barnet ska bo där det har bott mest. Många mammor flyttar med barnen och etablerar dem på en ny plats. Efter det har pappan en enorm uppförsbacke för att få till stånd närhet och en bra kontakt med sitt barn. Ja, många pappor är förtvivlade just för att deras ex har flyttat iväg långt med barnen... Ja, självklart. Det sådana mammor gör mot sina barn är fruktansvärt. De reducerar pappan (halva barnets jag) till någon man går på Skansen med en gång i halvåret. Mötet med pappan blir ett barnkalas där pappan inte kan/ hinner vara en uppfostrande auktoritet. Många vågar inte det. De vill hålla sig väl med barnet som högre upp i åldern själv kan bestämma vart det ska bo. Det blir totalt snett och de hamnar i en utpressningssituation. Men är det inte uppslitande för ett barn med en vårdnadstvist? Jag är övertygad om att det är mer uppslitande att förlora sin pappa för alltid. Men en hel del av dem kanske är svikare? Ja, men sök upp dem då och kräv att de tar ansvar!... eller de kanske inte brydde sig när barnen var små? Vad är det för argument? Nu bryr han sig ju, bättre sent än aldrig. Och lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

5 Pappaombudsmannen Journalisten och debattören Arne Wirén, Stockholm, var i mitten av 90-talet rådgivare åt regeringens pappagrupp. Han var en av dem som drev fram revideringen av föräldrabalken 1998, den som skulle göra frånskilda mammor och pappor lika viktiga för sina barn. För några år sedan utsåg han sig själv till Pappaombudsman. I dag driver han en juridisk byrå och arbetar som stödperson, konsult och juridiskt ombud för pappor i tvister. Enligt honom själv till halva timkostnaden av vad en advokat kostar. Läs mer på Se intervju på foto: jeppe gustafsson vem säger att han inte brydde sig? Han snickrade den där altanen för hela familjen, han lagade bilen för att kunna köra barnen till fotbollen, han jobbade över för att få ihop till fjällresan. Men nu räknas inte det, det har kvinnan bestämt, för på det här området har hon tolkningsmonopol. Det finns tusen sätt att bry sig. Byta blöjor och prata med dagisfröken kan inte vara de enda sätten. Förekommer det anklagelser om sexuella övergrepp i samband med vårdnadstvister? Ja tyvärr. Ofta. Och i sådan mängd att det är häpnadsväckande att inte samhället reagerar. Det är ett medel som tas till när steg ett och två (han sköter inte barnen ordentligt/det händer att han slår dem) inte fungerar. Men om en mamma till exempel har grava missbruksproblem, då måste det väl ändå vara självklart att pappan blir den huvudsaklige vårdnadshavaren? Nej. De papporna får ofta av socialassistenter/bup höra att det är uppbyggligt för mamman att ha barnen hos sig. Det får henne att anstränga sig. Barnet ska alltså fungera som ett slags lyckopiller åt sin mamma. De argumenten används dock aldrig i motsatta fall, där det är pappan som drogar. Vilken är den viktigaste förändringen i lagstiftningen som borde göras? 1. När pappan skriver under faderskapsbeviset så ska han också per automatik vara vårdnadshavare. 2. Praxis att oense räcker för att det inte ska bli gemensam vårdnad missbrukas enormt och måste bort. Domstolarna kan inte bara konstatera att föräldrarna inte är överens, de måste utreda vems felet till det är. Och hur kan soc, BUP och familjerätt bli bättre? Genom att inte låta mamman sätta normen. Genom att sluta förutsätta att kvinnor alltid talar sanning. Genom att stötta den svaga parten, oftast pappan eftersom det är han som blir berövad sina barn. Och sedan tycker jag att vi ska könskvotera in män på socialkontoren! Vad förvånar dig mest? Det finns en liten grupp destruktiva män i samhället som begår brott. Det vet vi alla och där försöker samhället bekämpa tendenserna. På samma sätt finns det en liten grupp destruktiva kvinnor som gör allt för att förvägra sina barn deras pappa. Jag tycker det är konstigt att samhället inte genomskådar dem och hjälper dessa barn att bli befriade från mammornas totala inflytande. I sin iver att skydda och hjälpa är socialen så förblindad att de ibland skyddar barnen mot fel person. Berätta om din egen skilsmässa? Den var lycklig så till vida att jag var gift med en klok kvinna som förstod att jag var lika viktig för vår son som hon. Från 20 månader upp till vuxen ålder har han växelvis bott hos oss lika mycket. Jag önskar att alla frånskilda föräldrar, och framför allt deras barn, fick uppleva en sådan skilsmässa. Carina Glenning ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 7 november 2009

6 Jans råd till separerade föräldrar Krångla aldrig med barnets samvaro med den andre. Uppmuntra och underlätta umgänget. Håll god min. Inse att barn snart blir vuxna. (Lätt att glömma när de är små och vuxenkonflikten är stor.) Men är det något barn minns är det skitsnacket om den andre föräldern. Tänk efter: Kommer du att kunna se dina barn i ögonen utan att behöva skämmas för ditt beteende under deras uppväxt? Vill du verkligen riskera att de säger upp bekantskapen med dig för vad du förstörde under barnaåren? Så, skärpning föräldrar! Sluta göm er i buskarna, socialsekreterare! Kom ut i ljuset och våga diskutera öppet varför ni anser att mammor är bättre föräldrar än pappor. lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

7 Behöver du hjälp? Gå in på Pappa-barn i Östergötland består av ett 30-tal medlemmar som träffas i Norrköping första tisdagen i varje månad. Här erbjuds möjlighet att dryfta egna problem och få råd och stöd av mer erfarna pappor. Syftet med föreningen är att öka kontakten med socialen och familjerätten för att försöka få dem att se barnens behov av även sin pappa. Föreningen erbjuder stöd till medlemmarna i deras kontakter med socialen, familjerätten och BUP. Att ha med sig en erfaren och påläst medföljare är en bra lösning som ingen kan nekas. Uppmaningen är Jan Angners, Norrköping. Han har själv en lång vårdnadstvist bakom sig. Men det är inte någon personlig vendetta som gör att han nu jobbar ideellt i Pappabarn-föreningen i Östergötland. Under sin egen resa har han tyckt sig märka hur galet lagstiftningen tolkas och tillämpas, men också kommit i kontakt med många östgötska pappor vars barn hindras att träffa dem. Jan Angner har just avslutat ett långt yrkesliv. Han kommer från den manligaste av världar, chefsingenjör och provflygare av Gripen. När han slutade på Saab var siktet inställt på att åta sig haveriutredningsuppdrag, men så blev det inte. I stället jobbar han med att hjälpa andra pappor som ser sig svikna av etablissemanget i kampen om sina barn. Också det en typ av haveriutredningar, för all del. I samband med separationer och skilsmässor gynnar socialen systematiskt mammorna. Kanske inte för att de är elaka utan för att denna slutna kvinnliga värld inte kan se barnens behov även av papporna. Vi vill inte strida med dem, vi vill bara att de blir vassare, mer effektiva och att de stämmer i bäcken i stället för att bidra till att vårdnadstvister hamnar i rätten. Som det fungerar nu har papporna att välja mellan sillmjölk och domstol, anser Jan Angner. Stympar barnets liv Trots att Sverige nått långt i jämställdheten runt barn, massor av pappor tar ut föräldraledighet och är delaktiga i sina barns liv, är papporna bara självklara före en separation eller skilsmässa. Inte efter, menar Jan. Då kan de i stället bli misstänkliggjorda som våldsverkare eller pedofiler, trots att inte en skugga funnits över dem tidigare. När en mamma ges ensam vårdnad, och därmed får möjlighet att strypa barnets kontakt med pappan, så stympar man barnets liv. Förutom att vi är mammor och pappor så är vi också olika människor, individer. Vem har rätt att beröva ett barn halva dess ursprung, halvera antalet vuxna förebilder och halvera släkten? När barnen blir år trillar poletten ned hos många barn och de inser att det inte var rätt det som skedde, säger Jan. Då är det inte ovanligt att barnet stänger av kontakten med den krånglande föräldern. Ibland klipper barnet till och med av kontakten med båda föräldrarna och förlorar då helt sina rötter. Sedan är det lätt att det spårar ur. Alla studier, all forskning, är i det här fallet entydig: barn mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Och de allra, allra flesta föräldrar till de barn detta handlar om, sköter sig bra. Men en fjärdedel, föräldrarna till cirka svenska barn, uppger att samarbetet med den andre föräldern går dåligt eller mycket dåligt. Ingen undersökning har dock gjorts om vad det beror på. Lönar sig att krångla Pappa-barn-föreningen är frustrerad över att den nuvarande lagstiftningen fungerar konfliktdrivande ändrades Föräldrabalken och gemensam vårdnad blev huvudregeln. Men sedan kom det en backlash 2006 då 2002 års vårdnadsutredning blev lag. Efter ett prejudikat i Högsta domstolen 2007 så räcker det numera att föräldrarna är oense för att man ska frångå gemensam vårdnad. Det räcker med att mamman säger vi är inte överens om umgänget. Den som haft barnet hos sig mesta tiden får då ofta ensam vårdnad. Vi tycker tvärtom att den som krånglar ska förlora på det, precis som i alla andra sammanhang i livet. Annat är helt befängt. Låt säga att en mamma tar ett barn och flyttar iväg långt från pappan. Han vill träffa barnet, hon vägrar. Tiden går och oenigheten kvarstår. Pappan driver frågan till domstol och familjerätten där man undrar vart barnet är mest van att bo. Svaret blir förstås hos mamman. Och så tilldöms hon, enligt kontinuitetsprincipen, ensam vårdnad. Ju mer hon håller undan barnet för pappan desto säkrare är det att hon så småningom får ensam vårdnad. Förödmjukande Det ska inte behöva gå så här långt över huvud taget. Om inte ett brott är begånget är ju vårdnadsfrågor ingen juridisk sak. Både Barnkonventionen och Föräldrabalken är, liksom forskningen, tydliga med vad som är barns bästa : Tillgång till båda sina föräldrar. Lagstiftningen är sned och ojämnställd även på andra håll, anser Pappa-barn. Är paret inte gifta är barnet mammans. Hon får automatiskt ensam vårdnad. För att ändra till gemensam vårdnad krävs ett förödmjukande besök hos socialen där mamman ska gå med på det. Och barnbidraget, det går alltid till mamman, såvida hon inte hos Försäkringskassan skrivit under att det delas med pappan. Jan menar att oenighet kring ett barn vid en separation ska betraktas som en kris. För det är vad det är. En kris där samhällets funktioner måste gå in och hjälpa, vägleda. Mitt i upprivenheten över ett havererat äktenskap, mitt i bouppteckningen, när konflikten är på topp, ska barnfrågan lösas också. Föräldrarna måste få psykologiskt inriktad vägledning med fast hand. De samarbetssamtal som socialen i dag erbjuder ger han inte mycket för. Socialen ställer i princip bara upp med en lokal, men överens, det måste parterna bli av egen kraft. Men om man är överens behöver man ju över huvud taget inte komma dit! Själva orsakerna till föräldrakonflikter vid skilsmässor måste utredas ordentligt. Lägg till det att socialtjänsten är en enkönad miljö utan debatt och insyn. Vi uttalar oss inte i enskilda fall och det här är sekretessbelagt. Ta skolan som jämförelse, där rektorer och lärare ofta debatterar sin verksamhet i insändare och debattsoffor. Varför hör vi aldrig socialtjänstens personal delta i den offentliga debatten? Manligt kvinnligt Jan menar att pappor har en sämre position från start. De är inte lika vana som kvinnor vid att prata om sig själva som viktiga föräldrar. De har ofta inte, i motsats till kvinnorna, vänner som de lätt kan prata känslor med. Män känner sig inte förstådda av socialen och upplever samtalen där som mjäkiga och konturlösa. Männen vill, på traditionellt manligt manér, ha handling. Och så förstärks kollisionskursen. Jan tar ett exempel på hur manligt och kvinnligt krockar: Efter otaliga samtal om hur umgängesschemat ska se ut kommer pappan till ett möte med socialen (som nästan alltid är två kvinnor) och exfrun. Han drämmer ett förslag i bordet och säger: Nu har jag gjort ett schema efter de krav du (exfrun) sist framförde och nu har vi ältat detta länge nog! foto: jeppe gustafsson ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 7 november 2009

8 Socialen gynnar mammorna Du verkar lite aggressiv... (socialsekreteraren) Nej, jag är inte aggressiv, men herregud vi måste ju komma till skott någon gång! Märker du själv att du blev ännu argare nu? (socialsekreteraren) Redan här, menar Jan, är det många pappor som känner sig misstänkliggjorda och utelämnade. De möter ingen förståelse hos samhällets representanter. De sluter sig, i stället för att säga till sig själva jag är bra och jag gör rätt. Barn gillar rättvisa När det gäller växelvis boende hänvisar Jan till små barns stora rättspatos. En kaka till dig, en kaka till mig. Det är inget konstigt för dem, snarare tvärtom, de kräver det. De har samma syn på föräldraskapet och de förstår att ingen ska ha fördelar. En vecka hos mamma, en vecka hos pappa. Det är ju det naturliga i ett litet barns rättvisevärld. Vid årsåldern upphör det där och barnet kanske väljer att bo mest hos den ena parten. Av praktiska eller andra skäl. Men upp till den åldern är det naturligt med växelvis boende. Men om barnet själv säger jag vill inte bo hos pappa? Om det inte är ett fall med våld eller övergrepp så är det med all sannolikhet frågan om påverkan från den krånglande föräldern. Vi människor påverkar varandra hela tiden, positivt och negativt. Misshandlade kvinnor påverkas att stanna i dåliga förhållanden, andra övertygas att gå med i religiösa sekter... I spelet kring en vårdnadstvist är det inte konstigt att ett barn kan bli påverkat av en förälder man är beroende av. Hjärntvätt av barn Jan målar upp en sketch igen: Pappa ringer när barnet är hos mamma, där barnet också bor. Barnet märker en liten irritation hos mamman som tycks vilja att samtalet ska avslutas. En irritation som accelererar. Det blir jobbigt med de här telefonsamtalen. Bäst att hålla dem korta. Barnet vill ju ha lugn och ro omkring sig och samtalen gör tydligen mamma upprörd. Hon blir också irriterad och småarg när barnet firar jul med pappan, eller går på fotboll med honom. Kanske lika bra att sluta med det också... Att påverka ett barn till avståndstagande, föräldraalienation, kallas hjärntvätt på ren svenska. Barn övas i att varken visa empati eller sympati för en i grunden älskad person. Synsättet att även barn kan påverkas till att ta avstånd från en förälder är etablerat i många länder, men i Sverige går det trögt. Det är därför vi vill få till en ny utredningsmetodik. Det är ju självklart att ett barn säger jag vill inte vara hos pappa om barnet märker att det får sådana jobbiga konsekvenser i livet hos mamman. Pengar som drivkraft En annan drivkraft i konflikterna kring barn är pengar. Om föräldrarna har gemensam vårdnad och ett äkta växelvis boende betalar ingen förälder underhållsbidrag. Men det är inte ovanligt att en mamma bara accepterar pappan 49 procents umgängesrätt, berättar Jan. Som boförälder till barnet kan hon i bästa fall inkassera skattefria kronor i månaden i form av barnbidrag, underhållsbidrag, bostadsbidrag och vårdnadsbidrag. Jag känner till många pappor som fått ekonomin totalt havererad. När ett underhållsbidrag fastställs tittar man på vad pappan tjänade för ett två år sedan. Maxbeloppet är kronor per barn och månad. Sedan kan standardtillägg komma i fråga. Beloppet ändras inte Det är svårt att ändra ett fastställt underhållsbelopp. Om pappan senare skulle bli arbetslös ändras inte beloppet automatiskt. Enda möjligheten är att han stämmer sitt eget barn, som då företräds av boföräldern, mamman, för att få bidraget omprövat. Vem vill stämma sitt eget barn? Vårdnadstvister är ofta solkiga. Ett bråk som har accelererat under flera år och där parterna nu, inför rätten, är den bäst lämpade vårdnadshavaren. Situationen inbjuder till smutskastning. Det mest verkningsfulla vapnet av alla är en anklagelse om otillbörlighet, närmande mot barnet. Pedofili. Inte alls ovanligt Det är alls inte ovanligt, säger Jan. Att anklaga pappan för detta är gratis. Han har aldrig hört talas om att en ljugande mamma blivit åtalad för falsk tillvitelse. För det krävs bevis för att hon gjort det avsiktligt. Hur skulle det kunna bevisas? Försök att tänka dig in i situationen. Att bli anklagad för övergrepp på sitt eget barn. Det är en helt absurd tanke för varje normal pappa. Bara att börja försvara sig mot en sådan anklagelse gör dig misstänkt. En så totalt fasansfull situation. Carina Glenning Fler adresser Intressant dom En intressant dom avkunnades den 23 oktober i Svea hovrätt. En mamma i Stockholm har under flera års tid på ett extremt sätt påverkat barnen att hata pappan och förhindrat umgänge. Hon till och med anklagade pappan för våldtäkt inför barnen. Hovrätten gav pappan ensam vårdnad av de fyra barnen, med ett kraftigt vite för mamman om hon inte samarbetar. Domskälen kan bli viktig vägledning för andra rättsinstanser: Man ska inte påverka barnen 1 att hata den andre föräldern. Det är värt att ta olägenheten det innebär att flytta 2 barnen till den av föräldrarna som sannolik bäst kommer att verka för fortsatt god kontakt mellan barnen och båda föräldrarna. Det vill säga: om mamman är den som krånglar och bedriver umgängessabotage är hon inte den bäst lämpade boföräldern för barnet. Domen finns att läsa på 10 lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

9 Håkan, 46 år. Separerad sedan åtta år. Har gemensam vårdad om den 12-åriga dotter som bor hos honom varannan vecka. Till slut orkar man inte bråka Ända sedan separationen har jag haft vår dotter varannan vecka. Jag har aldrig sett röken av något barnbidrag. Till slut orkar man inte bråka om det längre. Men det är ändå en bagatell i jämförelse med vad som hände för ett drygt år sedan. Jag befann mig på en färja till England när jag sent på lördagskvällen fick ett SMS från mitt ex. Där stod: Jag kan inte ta hand om XX i morgon. Det får du göra. Jag fattade ingenting. Självklart kunde jag inte ta hand om vår dotter när jag befann mig i ett annat land! Jag försökte förgäves ringa henne, men fick inget svar trots upprepade försök. Till slut kontaktade jag exets mamma som åkte hem till henne. Hon fann hennes livlös och ringde ambulans. På psykakuten fick de så småningom igång henne. Självklart är jag väldigt oroad över mitt ex som har mått dåligt under många år. Hon äter mycket psykofarmaka. Den här kvällen hade hon även hällt i sig en massa vin och flippat ur. Det här var tredje gången under 1,5 års tid som hon försökt ta sitt liv och jag kände att nu får det vara nog. Vid samtliga tillfällen har det dessutom hänt under helger då hon haft ansvaret för vår dotter. En gång var dottern till och med hemma, låg och sov i sin säng! när hon gjorde ett självmordsförsök! Eller rop på hjälp eller vad nu detta handlar om. Även den gången var det mormor som kom till undsättning. Det var naturligtvis en väldigt traumatisk upplevelse för dottern. Mot bakgrund av det här tyckte jag att hon, under en tid, skulle bo hos mig på heltid. Jag ville att mitt ex skulle få professionell hjälp med sina problem, samtalsterapi, hjälp att reda upp sin trassliga ekonomi etc, men allt tycks handla om piller i psyksvängen. Jag kontaktade en kvinnlig socialassistent som blev mycket häpen över mitt förslag och som definitivt avrådde mig att begära ensam vårdnad, även om det skulle handla om en tidsbegränsad period. Jag gick vidare till psykteamet och BUP. Tillsammans med min dotter och mitt ex fick vi gå på samtal där. Jag var desperat och behövde råd. Säkert 20 gånger hos BUP ställde jag frågan: Vad ska jag göra? Men fick bara till svar: Vi kan tyvärr inte ge dig råd. Du och mamman måste lösa detta. Ingen stödde min linje. Tvärtom. Mamman behövde sin dotter. De två äldre kvinnorna från psykteamet pratade bara om exets problem, inget om hur vi skulle hjälpa dottern. Jag tycker det är helt jävla otroligt hur man kan lägga den här bördan på ett barns axlar. Man planterade ju en skuldkänsla hos dottern. Varje gång hon inte var hos sin mamma oroade hon sig för att mamman mådde dåligt. Hon blev sin mammas mamma. Jag känner mig totalt rättslös i den här soppan och jag förstår verkligen inte hur socialen och BUP resonerar. Jag är grymt besviken. Var kommer min dotters bästa in i bilden? foto: jeppe gustafsson Jens, 50 år. Pappa till två tonåringar varav den ena är handikappad. Har fått sin ekonomi havererad. Jag har hamnat i ett helvete När vi skilde oss var barnen 5 och 7 år. Jag hade blivit övertalig på min arbetsplats och gick på a-kassa. Enligt lagen skulle vi ha gemensam vårdnad, men mitt ex har alltid agerat som att jag bara har umgängesrätt varannan helg. Hon krävde också underhållsbidrag. När man från samhället inte kräver att vårdnad, såväl kostnader som eventuella bidrag, delas lika fungerar inte gemensam vårdnad i praktiken. När Försäkringskassan fastställde underhållsbidraget tittade de på vad jag tjänat två år tidigare. Då hade jag ett heltidsjobb och ekonomin var god. Då, men inte när vi skilde oss! Min a-kassa var kronor. När jag hade betalat hyra, el, telefon och underhållsbidrag hade jag exakt 20 kronor kvar. Jag vände mig till Försäkringskassan som sa vi har de regler vi har. Jag gick vidare till kommunens konsumentvägledare och fick svaret: det finns inget du kan göra annat än att låta underhållsbidragen gå till kronofogden. Och så blev det. Jag ville vidareutbilda sig, men fick inget studielån på grund av mina betalningsanmärkningar. Jag ville starta ett eget företag, men nekades av samma anledning. Jag sitter i en rävsax. Och det yrke jag är utbildad för finns det ingen efterfrågan av i dag. Konflikten med exfrun accelererade när hon, via ett assistentbolag, ville bli privat assistent åt vår handikappade son. Jag vägrade skriva under de pappren eftersom jag vet att det finns mycket skumt kring det aktuella bolaget. I Sverige betalas det ut 20 miljarder i assistentbidrag varje år. Jag skulle inte säga något om pengarna kom de handikappade till del, men de används till mycket konstigt, som börsspekulationer. I mina ögon är staten grundlurad av dessa bolag. Trots att jag aldrig skrev under fullmakten gick Försäkringskassan med på hennes begäran! Ingen frågade ens vad jag tyckte. I samma veva skaffade mamman en god man och krävde ensam vårdnad. Jag vägrade. Den gode mannen har gått bakom ryggen både på mig och sin chef, överförmyndaren, och fungerar möjligen som god man åt min exfru, men knappast åt vår son. Jag tvivlar inte på min exfru som mor, men jag anser att vår nu 18-årige son måste börja vänjas vid ett vuxenliv och inte bara sitta hemma, fast vid sin mamma. Jag har hamnat i ett helvete som jag aldrig valde, som jag inte är skyldig till och som är omöjligt att ta sig ur. Dessutom har jag blivit snuvad på mina barns uppväxt. Jag är ingen rolig farsa. Har aldrig kunnat erbjuda dem en liten smula av det man vill ge sina barn. När jag ska ut och åka lite med min handikappade son tigger jag bensinpengar av min nuvarande, svårt sjuka, frus vuxna barn. I en annan del av stan sitter exet. Hon har sparat kronor på ett konto till sonen. Varje månad tickar det in heltidslön, ett vårdnadsbidrag, två barnbidrag, ett bostadsbidrag och ett underhållsbidrag. Jag har nu en kvarts miljon i skulder och är en bruten man. Vårt skyddsnät är så diskriminerande att man inte tror det är sant. Varför kan inte ett underhållsbidrag omprövas och grundas på förra årets deklaration i stället för på en inkomst som ligger långt, långt bak i tiden? Hur kan vi tilllåta att ett stelbent regelverk får knäcka en människa för livet? Konflikt och försoning I Stockholm provas sedan i somras en helt ny metodik i samband med vårdnadstvister. Konflikt och försoning heter modellen som har lagstöd och är praxis i hela landet. I korthet går den ut på att föräldrarna ska förmås att komma överens om, upprätta och skriva under ett godtagbart samarbetsavtal gällande barnen innan skilsmässan kan gå igenom. I Trondheim har man arbetat intensivt och framgångsrikt och visat mycket goda resultat. Det handlar om ett aktivt barnperspektiv, mer än parternas positionering. Samma modell, anpassad till svenska förhållanden, infördes i somras i Älvsjö, Skärholmen, Hägersten och Liljeholmen. (Sök konflikt og forsoning på Youtube. Där finns fyra filmavsnitt.) ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 7 november

10 Peter 48 år. Skild med två adopterade barn, nu tonåringar, som han förvägrats att träffa. Hon anmälde mig för misshandel Vårt äktenskap var stormigt från start. Min exfru är en kontrollmänniska. Familjelivet skulle vara hennes Sörgårdsidyll, som taget ur en Carl Larsson tavla. Allt skulle vara perfekt, om barnen inte fick mat på exakta klockslag blev hon vansinnig, och så vidare. Jag sa ta det lugnt, barnen svälter inte, de behöver föräldrar som mår bra, och som orkar i långa loppet, men hon vägrade lyssna eller att gå på familjerådgivning. Vid ett tillfälle blev jag en timme försenad från jobbet, kom hem och fann att familjen hade ätit så jag började laga mat till mig... och plötsligt kommer hon in i köket och häller ut maten i diskhon, fullständigt rasande. Jag tog tag om hennes axlar och föste ut henne i hallen. Sedan hände det helt otroliga, hon slängde sig mot ytterdörrens handtag med full kraft, åkte till polisen och anmälde mig för misshandel! Anmälan drogs tillbaka, men jag kände herregud, vad ska denna kvinna hitta på nästa gång? Det var spiken i kistan för vårt äktenskap, men också startskottet för år av konflikter, hot, vårdnadsutredningar och rättsliga tvister. Jag har alltid varit en närvarande pappa och starkt engagerad i barnens fritidsintressen. Jag vägrade ge upp dem. Efter skilsmässan vägrade hon att låta mig träffa dem. Efter en tid ville hon att vi skulle försöka igen. Min exfru hade då gått in i väggen på jobbet, blivit sjukskriven och fått antidepressiva medel. På ett sätt blev det vår bästa tid, (hon var sjukskriven i flera år), men medicinen kapade alla toppar och dalar, hon slutade med dem och snart var cirkusen igång igen. Jag var desperat, skrev brev till vården och bad om hjälp, jag var ju så orolig för vår familj. Till slut var skilsmässan oåterkallelig, jag stod inte ut längre. Exfrun svarade med att vägra låta mig träffa barnen mer än varannan helg, trots att jag bodde helt nära. Sakta men säkert märkte jag hur barnen vände sig ifrån mig. Efter hand blev det också tydligt att exfrun sa upp kontakten med allt fler gamla vänner och släktingar, till och med sin egen släkt. Ingen får ifrågasätta henne. Min son var vilsen, dottern blev mammans medhjälpare. När jag skickade sms till barnen blev jag anmäld för förföljelse. Dottern började avboka besöken eller förkorta dem. Till slut hette det: Försvinn ur våra liv! Det var en helvetisk tid. På natten sov jag en timme, grät, sov en timme... Från att ha varit sina barn väldigt nära till att bli betraktad som paria, kan någon sätta sig in i den känslan? Det som fick mig att fortsätta orka kämpa var övertygelsen om att detta var mammans verk. Extra utsatta barn, eftersom våra är adopterade, är lätta att påverka, lätta offer. Jag har aldrig lagt någon skuld på dem. Det här handlar om att min exfru hatar mig så mycket att hon tar barnen som redskap för att skada mig. Jag har vänt mig till alla tänkbara instanser, soc, familjerätten, skolan, vården utan att få någon som helst förståelse för att dessa barn faktiskt far illa. Det enda som hände var att socialen begav sig hem till exfrun och pratade med barnen som deklarerade att de var arga på mig. Förra året stämde mamman mig och krävde ensam vårdnad, trots att jag inte ens fick träffa dem. Hon skulle vrida om kniven en extra gång. Jag vägrade, då skulle jag ju vara borta från allt, inte kunna få information från skolan eller någonting. Om deras mamma dog skulle de inte ha någon vårdnadshavare! Det skulle vara att försätta dem i en fruktansvärd situation. Före jul förra året ringde det på dörren, min dotter stod där och sa: snälla pappa, förlåt jag vill bo hos dig! Polletten hade trillat ner hos henne. Hon flyttade hem till mig, och mamman svarade med att byta alla låsen. Processerna i rätten har varit ett helvete. Det är advokaternas arena. Ju djupare konflikt desto mer klirr i kassan. Smutskastningen når oanade höjder. Här finns så mycket ruttenhet. Att samhället bussar in föräldrar i denna soppa är häpnadsväckande. Vi är inga kriminella, vi har inget där att göra! Samtidigt våndas barnen, som behöver samarbete och åter samarbete. Ingen ser till deras intressen. Det känns som om det här helvetet aldrig tar slut. Men jag ger inte upp. Mina barn ska aldrig kunna säga att de hade en pappa som sket i dem, en pappa som inte gjorde allt som stod i hans makt för att ställa allt till rätta. Susanne, 69 år. Blev av sonens exfru polisanmäld för misshandel av de tre barnbarnen, nu 8, 12 och 16 år. Jag har levt i en mardröm i 10 år Jag har levt i en mardröm i tio år och den flathet jag mött hos socialtjänsten skrämmer mig. Enligt mitt och min mans synsätt levde vår nu 44-årige son med en psykiskt sjuk kvinna i tio år. Redan från start styrde och ställde hon med hans liv. Han fick bara träffa oss vid enstaka stora högtider, inte annars. Och aldrig ensam. Den här kvinnan har haft en mycket trasslig uppväxt och har ingen kontakt med de egna föräldrarna eller syskonen. Min sons och hennes liv var totalt kaotiskt. Och vi stod handfallna och såg på. Man lägger sig ju inte i en vuxen sons liv! Till slut hamnade han hos en psykolog som rådde honom att lämna förhållandet med orden: Den här kvinnan förgör dig! Psykologen hade rätt. Min son var faktiskt rädd för sin hustru. Sedan följde år av trassel gällande barnen. Hon ville inte att varken sonen eller vi skulle ha någon kontakt med dem. Socialen, familjerätten, BUP... till slut dömde tingsrätten till vår sons fördel. Han skulle få träffa sina barn varannan helg plus, ytterligare en dag i veckan. Hon överklagade, men hovrätten höll fast vid tingsrättens linje, plus beslutade om ett vite på kronor varje gång hon hindrade umgänget. Tre år efter skilsmässan hade vi en fantastisk sommarmånad ihop med sonen och barnbarnen på vårt lantställe. Trots allt trassel kom vi nu nära varandra och det var förstås underbart. Men efter den händelsen vände allt. Det var som om mamman inte stod ut med att barnen hade haft det bra tillsammans med oss och nu krävde hon plötsligt att varken barnens pappa eller vi fick träffa dem över huvud taget. Det var ett trauma. I synnerhet som vi märkte att barnen gradvis drog sig undan, inte ville ha kontakt. Hon lyckades verkligen hjärntvätta dem totalt. En händelse senare samma år fick helvetet att bryta loss. Vid ett tillfälle hade jag lyft in mitt barnbarn från gatan, eftersom han var helt hysterisk och vägrade klä på sig ytterkläder. Efter den, i sig odramatiska händelsen, polisanmälde exfrun mig och min man för barnmisshandel! Vi blev åtalade. Det går inte att i ord beskriven den fruktansvärda känslan. Så förnedrande, så kränkande! Jag har arbetat med barn och ungdomar i hela mitt yrkesliv och skulle aldrig aldrig! bära hand mot en annan människa. Det är helt befängt. Och även om åtalet lades ner i brist på bevis så känner vi oss inte friade, åtalet hänger där över oss ändå. I samma veva ringde socialen och upphävde (!) hovrättens dom. Barnen behövde lugn och ro och skulle därför varken träffa oss eller sin pappa. Jag har aldrig hört på maken, så kan de väl inte agera? Jag är normalt en lugn och sansad människa, men nu klappade jag nästan ihop. Det var som att leva i en ond science fictionfilm. Eller är, ska jag väl säga. Varken jag och min man, eller vår son, har nu träffat barnen på tre år, trots att de bor helt nära. Det är en stor, stor sorg. Det är så uppenbart att den här kvinnan inte är frisk. Ingen frisk människa vill knipsa av halva sina barns släkt. Hur kan någon enda människa inbilla sig att man är den enda som är viktig för sina barn? Det är ju tvärtom! Barn behöver ett brett socialt skyddsnät som består av flera vuxna människor, förebilder. Tyvärr tror jag att hon vid det här laget har hunnit hjärntvätta våra barnbarn så pass att jag befarar att de aldrig kommer tillbaka. Hon har kunnat mata dem, år ut och år in, med att vi är de onda. Byggt upp en sjuk symbios mellan bara mor och barn. Varken vår son eller vi har orkat fortsätta den här striden. Vi är totalt utmattade, ledsna, tillintetgjorda. Och jag tycker så innerligt synd om de som ofrivilligt blivit slagträn, våra barnbarn. Vår sons exfru har nu lyckats driva igenom det här med socialtjänstens goda minne. Själv upplever jag bara att jag blivit bemött med flathet, ointresse och rädsla. Och det får mig verkligen att undra för vem våra samhällsfunktioner finns till. 12 lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

11 Socialtjänsten gör inte de utredningar de ska Lena Celander-Jörgensen barnrättsjurist, stationerad i Helsingborg, men med hela landet som arbetsfält: Vi har en diskriminering redan ilagstiftningen eftersom ogifta pappor per automatik inte är vårdnadshavare förrän mamman godkänt det. Kontinuitetsprincipen gör det dessutom lönsamt för mammor att krångla i en vårdnadstvist. Jag upplever att domstolarna överlag blivit lite bättre, men socialtjänsten är allt för ofta en inkompetent del av rättsprocesserna. De intar ett vuxenperspektiv med övervikt kvinnligt perspektiv. Socialtjänsten gör inte de utredningar de ska och de kränker och behandlar män på ett sätt som vi kvinnor aldrig skulle acceptera. Kvinnor vill in i männens värld, men många accepterar inte att de kommer in i vår. Män ges inte samma möjligheter att vara föräldrar och vi har en lagstiftning som stimulerar det gamla tankesättet att hem och barn är kvinnans borg. Därmed följs inte Barnkonventionens tydliga budskap om att det är barnets rätt som ska stå i centrum. Barnets rätt till en god och nära relation med båda föräldrarna inbegriper pappa. Helt klart har vi ett mansförtryck i Sverige Camilla Lindberg, riksdagsledamot FP: Efter en intervju för genusnytt på Youtube i våras blev jag fullständigt mejlbombad av pappor brev kom det. Helt klart har vi ett mansförtryck i Sverige och helt klart är processerna kring vårdnadstvister en mansfälla. Jämställdhetsdebatten har gått helt överstyr så till vida att man bara får prata om kvinnors utsatthet och problem. Allt annat blir sprängstoff och betraktas som politiskt inkorrekt och antifeministiskt. Jag tycker att jämställdet handlar om individer, inte om kön, hudfärg etc. Det här är helt klart en fråga som måste lyftas.(här kan du se intervjun: En Fars dag som skaver Vilka tragedier kan drabba mig? Arbetslöshet, en när och kär som blir svårt sjuk, huset brinner... Men den värsta tragedin, alla kategorier, vore att bli berövad det käraste jag har. Mina barn. Därför har jag lätt att sätta mig in i den sorg, frustration och vanmakt som flera pappor ger uttryck för i dagens Paus. De får inte träffa sina egna barn. För att mammorna inte vill det. Tre tankar mal i min skalle: 1. Papporna är så vana att bli misstrodda att de överöst mig med bevis på att de talar sanning. Foton, dokument, telefonnummer till egna släktingar, nummer till exfruns släktingar, vänner, skola. Det är rörande och sorgligt. 2. Samtliga är väl etablerade i samhället, verbala och duktiga på att uttrycka sig i skrift. Det får mig att undra hur stort mörkertalet av knäckta pappor är. Är det här en klassfråga? 3. Det finns en hätskhet i debatten som jag inte stött på tidigare. När en pappa skriver ett debattinlägg och ifrågasätter Föräldrabalken blir han fullständigt mosad, tillintetgjord. Militanta feminister kräver att han ska utplånas från jordens yta. Å andra sidan: från makthavarhåll är det så tyst, så tyst kring dessa frågor. Få tycks vilja ta i dem. Jag vet inte vilket läger som skrämmer mig mest. Men jag vet vilka det är allra mest synd om. Barnen. carina glenning Det handlar om rättsvidriga förhållanden Betty Malmberg, riksdagsledamot M och aktiv i Rädda Barnen som motionerat om en lagändring i Föräldrabalken: Jag får åtskilliga mejl från pappor i detta ärende. Det handlar om rättsvidriga förhållanden. Fortfarande år 2009 förutsetts kvinnor vara bättre föräldrar än män. Det duger inte. Pappor ska betraktas som vårdnadshavare i samma veva som de skriver under faderskapsbeviset. Och att vara oense ska inte räcka för att gemensam vårdnad inte ska bli aktuell. Hovrättens dom den 23 oktober (se förra sidan) går i linje med detta och där tas också ämnet föräldraalienation (hjärntvätt) upp på ett bra sätt. (Här kan du läsa motionen: aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=c389) Vem bär ansvaret? Sakkunnige Ulrik Lindgren, KD, på socialdepartementet anser inte att det finns någon fakta som underbygger påståendet att pappor är mer diskriminerade än mammor i samband med separationer. Han framhåller att 94 procent av de som skiljer sig har gemensam vårdnad. Läs hela intervjun på webben. Gå in på Nt.se och klicka dig in på Paus. Här finns även fler berättelser från östgötska pappor. Håller du med papporna i deras kritik? Diskutera i vårt forum på nätet. ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 7 november

12 Extramaterial för webben När det tog slut mellan oss efter åtta år och Elias bara var 1,5 blev jag totalt häpen när hon plötsligt berättade att hon skulle säga upp sitt jobb och flytta hem till sina föräldrar. 38 mil bort. Men så kan du ju inte göra! Elias då, du kan ju inte bara ta vårt barn och dra! Men det kunde hon. Jag förbannar att jag i samband med faderskapsbeviset inte också skrev under papper för gemensam vårdnad, då kanske jag hade haft lite mer att sätta emot nu. Men vem tänker på sådana teknikaliteter när man är lycklig nybliven pappa? Fast det blir ju tydligen inga efterräkningar för mammor som struntar i den När Sara var 4 år träffade hennes mamma en ny man via nätet. Vi skilde oss och mamman flyttade till en lägenhet 300 meter bort. Det fungerade bra i tre månader, vi hade Sara varannan vecka. Men så en dag var mamman borta! Hon hade flyttat till den nye mannen, bosatt på en ö. Under sex månaders tid hörde vi inte ett ljud från henne. Hon ringde inte ens på Saras födelsedag och min dotter var naturligtvis förtvivlad. Särskilt i början. Hur förklarar man för en femåring att hennes mamma är uppslukad av jorden? Men bortsett från det, saknaden mildrades efterhand, så hade vi det bra, Sara och jag. När jag tänker tillbaka är det nog min lyckligaste tid. Strax efter Saras 5-årsdag dök hon oförhappandes upp i vårt liv igen och vi blev båda glada och lättade. Mamman vill fika ett par timmar med vår dotter och det var givetvis okej. Det visade sig vara ett ödesdigert, och kanske naivt, beslut. Hon kom nämligen fastlagda gemensamma vårdnaden heller. Hade jag gjort detsamma som hon hade det kallats kidnappning. I dag har vi dock gemensam vårdnad. Jag har ett eget väletablerat företag på orten och kan inte flytta efter. Vi har nu ideliga samtal hos socialen i hennes hemkommun för att försöka få till stånd ett vettigt umgängesschema. Hon krånglar hela tiden. Ändrar sig, byter helger och förkortar redan överenskomna perioder då Elias ska vara hos mig. Jag tänker inte ge mig. Elias och jag har en jättetajt relation. Han är teknikintresserad och är ofta med mig när Erik, 45 år, med 9-årig dotter, som exfrun kidnappade. Men så en dag var mamman borta Barn ska inte behöva välja bort en förälder Birgitta Mäki, regionchef BRIS Öst. I BRIS Vuxentelefon om barn får vi samtal från både pappor och mammor som av olika anledningar inte får träffa sina barn. Vår roll är att få föräldern att hålla fokus vid barnets behov och inte sina egna. Det finns andra sätt än fysiska att hålla kontakt, som sms, vykort, brev och mejl. Det är svårt för barn att ta parti för den ena eller andra föräldern. Barn ska inte behöva välja bort en förälder. Barn är i grund och botten lojala, oavsett förmåga eller kapacitet hos den enskilde föräldern, och saknar ofta den föräldern de inte bor hos. I mångt och mycket handlar det om att barnen älskar båda sina föräldrar. Det är de vuxnas beteende som är avgörande för om och hur barn hamnar i kläm. Så här står det i ett mejl vi fått från en 11-årig flicka: Jag vill inte alls välja någons sida, men det känns som om jag gör det när jag säger att jag vill bo mer hos pappa Thomas, 32 år. Separerad sedan två år. Har sporadisk kontakt med 4-årige sonen Elias som mamman flyttade iväg 38 mil med. Hon krånglar hela tiden, byter helger inte tillbaka! Hon ringde senare under dagen från ön och berättade att nu skulle vår dotter bo där. Efter två veckor åkte jag dit. Jag kände inte igen mitt barn. Hon hade ett lakan över sig och ville inte se på mig. Du har svarta ögon och svart tunga, sa hon. Jag förstod ingenting. I bilen hade jag julklappar med mig och till slut följde hon med mig ut. Vi skulle åka och ta en fika och öppna klapparna. Under tiden ringde min exfrus sambo till mig och sa att han hade kontaktat polisen, eftersom de befarade att jag skulle kidnappa Sara tillbaka. Det slutade med att vi sammanstrålade på polisstationen och exfrun tog Sara med sig. I dag ångrar jag att jag inte där och då tog Sara med mig hem. Efter det fick jag inte träffa henne på tre månader. Flera, helt bisarra, anklagelser från exfrun och hennes sambo började nu droppa in. Bland annat skulle jag inte ha märkt att Sara blivit bortrövad och sexuellt utnyttjad medan jag låg och sov! Men så kan du ju inte göra! Elias då, du kan ju inte bara ta vårt barn och dra Utan min pappa och moster som stöttat mig hade jag inte orkat jag jobbar. Jag är inte ute efter att beröva honom kontakten med sin mamma, men ser ingen som helst anledning till varför jag inte skulle ha honom hos mig halva tiden. Minst. Men det gör exet. På socialen satt hon och sa: Jag har ju fått fast jobb nu och bor nära Elias morföräldrar så jag tycker absolut att han ska bo heltid hos mig. Socialtanten nickade instämmande, hummade och sa: Ja visst, men det förstår jag ju absolut. Jag bara gapade. Spände ögonen i henne och sa hör du vad du själv säger, människa? Jag var så arg att jag trodde jag skulle explodera. Jag har också I samma veva fick jag reda på att exfruns nye man är nämndeman i tingsrätten, har deltagit i flera vårdnadstvister och uppenbarligen vet hur en slipsten ska dras. Om de bara höll kvar Sara så länge som möjligt på ön skulle kontinuitetsprincipen kunna åberopas. En utredning, med anledning av deras anklagelser, drogs igång och förhalade hela processen med ett och ett halvt år. Jag fick inte träffa Sara och var totalt nedbruten, har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Kunde inte jobba, inte sova, inte äta. Kontaktade polisen och familjerätten, men det enda råd jag fick var att skaffa en advokat, vilket inte är helt lätt. Det är få advokater som åtar sig familjemål. Hittade till slut en nyutexaminerad jurist som förordade att Sara skulle bo hos oss två veckor var. Det blev inte bra. Sara mådde psykiskt dåligt och fick bland annat encopresproblem (började bajsa på sig). Det blev en andra rättegång och då Föräldrar i djup konflikt lämnas åt sitt öde i dag Annika Rejmer, forskare och rättssociolog vid Lunds Univer-sitet. Har just färdigställt två totalundersökningar av socialtjänstens genomförande av samarbetssamtal och tingsrätts handläggning av vårdnadstvister. De barn och föräldrar detta handlar om är övergivna av samhället. Ofta rör det sig om en förälder som inte har förmågan att se barnets eller den andre förälderns behov. Och barn har behov av båda sina föräldrar, dels för att skapa en identitet, själva jaget, dels som kompletterande omsorgsgivare och resurser. Föräldrar i djup konflikt lämnas åt sitt öde i dag. Det finns inte någon instans som fångar upp dem och hjälper dem att lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Det kartläggs inte ens vilken hjälp och vilket stöd de skulle behöva. Problembilden är komplex, ofta handlar det om föräldrar som genomgår parallella livskriser. Vad som måste till från samhällets sida är adekvat, professionell hjälp. Här finns mycket att göra och det brådskar. fast jobb, jag har också väldigt nära till mina föräldrar och andra släktingar. Det var ju HON som ryckte upp sonen från hans invanda miljö och plötsligt framställer hon det som om hon har de bästa förutsättningarna för att ha ensam vårdad. Det var så tydligt att socialkvinnans sympati låg hos exet. Vad som egentligen är bäst för vår son kom helt i skymundan. Man häpnar. Nu ska jag ta hjälp av Pappa-barnföreningen i Östergötland. Jag ger mig aldrig. Min son har lika stor rätt till sin pappa som till sin mamma. Det faktum att hon stack ska inte ta ifrån honom den rätten. beslutades att Sara skulle bo med sin mamma. Jag får ha henne varannan helg. Nu är vår dotter 9 år och mår förhållandevis bra. Hon är stark och säger varje gång vi ses att hon verkligen vill flytta tillbaka till sin hemstad. Men jag vill inte riva upp saker, vill inte stressa henne, utan väljer att ligga lågt. Samtidigt fortsätter exfruns sambo att plantera förtäckta hot. Det senaste är att han ska köpa höns åt Sara som det är noga att hon sköter om ordentligt. Annars ska det bli kycklingsoppa av dem. Det intressanta är att det är han som ligger bakom alltsammans. Min exfru ville ju från början att jag skulle ha ensam vårdnad! Från samhällets sida har jag känt mig motarbetad och misstrodd från dag ett. Utan min pappa och moster som stöttat mig hade jag inte orkat. Sånt här snackar man inte med sina kompisar om. De skulle aldrig fatta. Rätt till båda sina föräldrar Catherine Johnsson, pressansvarig hos Barnombudsmannen. Vi har jurister som tittar på hur Barnkonventionen efterlevs. Vår hållning är solklar: barn har rätt till nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Barnets bästa måste alltid vara det avgörande. Det är barnen som är förlorarna när de vuxna inte kan enas. Gemensam vårdnad vanligast Paus har utan framgång sökt Maria Larsson, KD och ytterst ansvarig för socialtjänsten, för en kommentar. I stället har Ulrik Lindgren, politisk sakkunnig för Maria Larsson, mejlat följande svar på några av frågorna. I samband med separationer och skilsmässor gynnar socialen systematiskt mammorna. Varför då? Det låter som ett för bestämt värderande av vad socialtjänsten gör. Det överlägset vanliga är gemensam vårdnad. Enligt BO:s rapport Upp till 18 har 94 procent av de som skiljer sig gemensam vårdnad. Bland det stora flertalet av dem som inte har det har mamman ensam vårdnad i drygt 90 procent av fallen. Men många kvinnor tycks ju tolka gemensam vårdnad som att pappan bara får umgängesrätt, på hennes villkor. I samma Upp till 18 -utredning som du hänvisar till uppger en fjärdedel av föräldrarna till barn att samarbetet med den andre föräldern fungerar dåligt eller mycket dåligt. Borde man inte undersöka varför? Det är säkert ett område som borde beforskas mer och ett insatsområde där socialtjänstens arbete kan utvecklas, för att om möjligt förebygga konflikter som kan skada barnet. Regeringen har dock för närvarande inte något initiativ på området. Borde det inte fungera så att vårdnaden hamnar hos den part som har störst sannolikhet att upprätthålla barnets kontakt med även den andre föräldern? Socialtjänstens uppgift i samband med vårdnadsutredningar är att ge domstolen ett så allsidigt underlag som möjligt för att den ska kunna fatta ett beslut som är till barnets bästa. Så långt det är möjligt ska såväl kort- som långsiktiga effekter för barnet beaktas. I bedömningen av vad som är barnets bästa, ska man bland annat särskilt ta hänsyn till om barnet kommer att få en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Tycker du att det finns skäl att undersöka varför så många män i Sverige känner sig diskriminerade när det gäller de egna barnen? Det är mycket angeläget att socialtjänsten kan medverka tidigt till att makarna kommer till kloka, av bägge parter acceptabla lösningar, utan att det behöver bli rättsprocess. Allt fler föräldrar har gemensam vårdnad och det växelvisa boendet ökar, vilket kan indikera att fler kommer till goda lösningar. Jag är därför inte beredd att säga att det särskilt borde undersökas varför män känner sig missnöjda. Det är mycket viktigt att socialtjänsten och tillsynsmyndigheten följer upp arbetet, oavsett om det gäller mäns eller kvinnors kritik av hur de behandlats. carina glenning C14 lördag 7 november 2009 NORRKÖPINGS TIDNINGAR ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN NORRKÖPINGS TIDNINGAR lördag 2 maj 2009

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar www.makalosa.org 1 (28) www.makalosa.org Sveriges Makalösa Föräldrar ska verka för att stärka och synliggöra ensamföräldrar och därigenom

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta.

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta. Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta. Barnrättsdagarna 14 april 2015, Örebro Elin Wernquist & Ida Hellrup men du är ju vuxen nu!

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Fritidshem ska vara en fristad

Fritidshem ska vara en fristad Barn med föräldrar i fängelse kanske inte är en speciellt vanlig företeelse på fritidshem. Men oavsett social bakgrund ska varje barn bemötas utifrån sina behov, säger fritidspedagogerna Christina och

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Tentamen Juridik 7 hp

Tentamen Juridik 7 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer