KULTURLAGER I KV JARLEN 8

Transkript

1 RAPPORT 2014:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KULTURLAGER I KV JARLEN 8 RAÄ 5 KV JARLEN 8 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE OHLSÉN

2

3 Kulturlager i kv Jarlen 8 Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum utförde i juni 2013 en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningsarbeten inom fastigheten kv Jarlen 8 i Skänninge stad (RAÄ 5:1) och Mjölby kommun. Schaktningar utfördes för parkering, dränering, värmekulvert och plintar. Arbetsområdet utgjordes av tomtmark. Fastighetsägaren hade påbörjat schaktningsarbeten innan en ansökan till Länsstyrelsen gjorts och utan att arkeolog var på plats. Parkeringen omfattade ca 200 m 2, dräneringen ca 45 lpm och värmekulverten ca 8 lpm. Det ansökta schaktdjupet uppgick till 0,5 m men kom att överskridas på ett ställe, intill en husvägg. Där uppgick schaktdjupet till 0,95 m. Efter att en ansökan inkommit till Länsstyrelsen följde undertecknad de fortsatta schaktningarna som utfördes med grävmaskin. Vid platsen för parkeringen påträffades en större stenpackning. Intill den framkom en stor mängd djurben, som låg samlade inom en mindre yta. En besökare på undersökningen berättade att det funnits ett slakteri på tomten på 1940-talet. På stenpackningen och i dess närhet fanns mängder med glas, buteljer, fibrer och grus i påförda massor. Kulturlager framkom på ett djup av 0,45 m. Dessa kom endast att beröras i en omfattning av 0,10 m. Intill en uthusvägg hade ett 0,50 x 0,60 m stort schakt öppnats. Djupet var 0,95 m. En kulturlagerpelare kunde dokumenteras. De översta 0,45 m bestod av fyllnadsmassor. Kulturlager framkom därunder och var 0,20 m tjockt. Kulturlagret innehöll rikligt med kol. Under kulturlagret framkom grus (orörd mark?). Marie Ohlsén avdelningschef Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skänninge 1:1 Skänninge 32: Skänninge 46 Skänninge 19:2 Skänninge 19:1 Skänninge 18:1 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:1 13:4 13:5 Skänninge 27:1 Skänninge 13:3Skänninge 12:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 20:1 Skänninge Skänninge 21:1 Skänninge 14:2 14:1 14:3 14:4 14:5 Skänninge 3:1 Skänninge 5:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25:1 Allhelgona 23:1 Allhelgona 23: Allhelgona 44:1 Allhelgona 44:1 Skänninge 22:1 Skänninge 36:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde den 14 juni 2013 en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningsarbeten inom fastigheten kv Jarlen 8 i Skänninge stad. Arbetet utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Det aktuella arkeologiska arbetet föranleddes av markingrepp inom Skänninge medeltida stad, RAÄ 5:1. Exploatering utfördes för parkering, dränering, värmekulvert och plintar inom ovan rubricerad fastighet. Arbetsområdet utgjordes av tomtmark. Fastighetsägaren hade påbörjats schaktningsarbeten innan en ansökan till Länsstyrelsen gjorts och utan att arkeolog var på plats. Schaktningen för parkering omfattade ca 200 m 2, för dränering ca 45 löpmeter och för värmekulvert ca 8 m. Det sökta schaktdjupet uppgick till maximalt 0,5 m. Uppdragsgivare var fastighetsägaren Magnus Larsson vilken även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen samt utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talen, som en centralort vid ett vägmöte och vadställe som senare utvecklades till en av Östergötlands äldsta städer. Skänninge omnämns första gången år Förekomsten av två tidigmedeltida kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av tidigkristna runristade gravmonument dateras till 1000-talet, samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Staden nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visat att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Vid undersökningar inom stadsområdet har förhistoriska lämningar påträffats vid flera tillfällen. Detta kan möjligen tyda på en platskontinuitet från järnåldern och fram till dagens stad. Dessa lämningar har sin största koncentration till området runt Follingegatan (Feldt 2004a), d v s i det nu aktuella undersökningsområdet. Undersökningsområdet är beläget strax söder om Vårfrukyrkan, vilken omnämns första gången år Kyrkan anses vara uppförd av inflyttade tyska köpmän mot slutet av 1200-talet. Den räknades under medeltiden som ett regalt pastorat vilket antyder ett kungligt markinnehav i eller intill Skänninge (Feldt 2004a, Hedvall 2013:76f). Undersökningsområdet ansluter till Mjölbygatan (tidigare benämnd Thiwagatan och omnämnd första gången 1357) och Follingegatan, vilka båda sannolikt tillhör de medeltida gatusträckningarna i denna del av staden. Tidigare undersökningar i området Undersökningsområdet är mycket intressant ur arkeologisk synvinkel med tanke på platsens äldsta be byggelse faser. I Follingegatan, Bjälbogatan och omgivande kvarter har härdar och andra anläggningar som i flera fall kan hänföras till förhistorisk tid och tidig medeltid påträffats (Feldt 2004a med där anförda källor). Inga arkeologiska undersökningar har tidigare utförts inom Smålandstorget. I Östra kyrkogårdsgatan, som ansluter till Smålandstorget, har rester av Vårfrukyrkans bogårdsmur samt husgrunder, en eventuell källare och gravar påträffats vid undersökningar 1955 och 1979 (Hasselmo 1984). Vid en antikvarisk kontroll i kv Jarlen 7 har en härd under kulturlagren daterats till romersk järnålder (Feldt 2002). Vid samma undersökning dokumenterades dessutom rester efter eldhärjade byggnader från senmedeltid eller nyare tid. Kulturlagren på tomten innehöll rikligt med djurben och i dess övre parti framkom keramik av efterreformatorisk karaktär. En annan härd vid Follingegatan 28 har daterats till förromersk järnålder (Feldt 2004b). 4

7 Ytterligare en härd under kulturlagren har påträffats i samband med ledningsschaktningar i Follingegatan/ kv Folkungen 4-5. Denna daterades dock inte i samband med undersökningen. Där påträffades dessutom odlingsspår, flera gatunivåer, ras- och brandlager samt två syllstensgrunder. Den äldsta syllstensgrunden har 14 C-daterats till sen vikingatid - tidig medeltid (Feldt & Lindberg 2003). Vid undersökningar i Follingegatan har dessutom översandade anläggningar som kunnat dateras till mesolitisk tid omkring f Kr påträffats (Feldt 2014). Vid en arkeologisk förundersökning, i korsningen Korpgatan - Follingegatan, framkom bevarade kulturlager och fynd av bl a kol, tegel, obrända och brända ben, glas m m (Helander 2012). Vid arkeologiska förundersökningar inom kvarteret Jarlen har kulturlager och konstruktioner påträffats. På tomten Jarlen 5 framkom drygt metertjocka kulturlager, husgrunder och ett golvlager av förkolnat trä samt brandhorisonter (Hörfors 2011a och b). Vid arkeologiska förundersökningar utmed Follingegatan har det påträffats rester efter kullerstensgata, äldre gatunivå, kulturlager samt fynd av slagg, yngre rödgods, rumpkakel, kritpipeskaft, fönsterglas och djurben. Den äldre gatunivån kan härröra från den medeltida gatan mot Bjälbo (Feldt & Lindberg 2003; Konsmar 2007; Magnusson 2010). Vid en förundersökning i korsningen Mjölbygatan - Murgatan påträffades en risbädd som varit utlagd över ett sankt parti av Mjölbygatans medeltida föregångare Thiwagatan (Feldt 1992). Vid schaktning för belysning längs Mjölbygatan påträffades kulturlager av varierande omfattning samt stenläggningar (Feldt 2001). Ett antal undersökningar inom Lindbladsskolans område (kv Skrivaren 1) har påvisat såväl kulturlager som byggnadslämningar, stenläggningar och odlingsspår. Ben från en avfallsgrop vid Lindbladsskolan har daterats till tidig medeltid (Björkhager & Feldt 2007). Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att i första hand tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. De fornlämningar som eventuellt framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Ett antal centrala frågeställningar kopplades till de förväntade under söknings resultaten: I vilken omfattning har kulturlager, konstruktioner m m skadats vid de sedan tidigare utförda markarbetena? Finns det rester efter tidigare bebyggelse på platsen? Om så är fallet, till vilken tid går det att härleda lämningarna och vilken funktion har de haft? Finns det tecken på andra tomtindelningar än den som förekommer idag? Metod och dokumentation Det arkeologiska arbetet kom att genomföras som schaktningsövervakning. Vid några platser öppnades schakt för hand där markarbete redan skett. Påträffade lämningar och kulturlager undersöktes för hand. Schakten mättes in med DGPS och eventuella lämningar dokumenterades med ritningar och foton. Inga föremål eller prover togs tillvara vid förundersökningen Resultat och tolkning Den 14 juni 2013 utfördes en arkeologisk förunderökning inom fastigheten kv Jarlen 8 i Skänninge stad (RAÄ 5:1). Schaktningar utfördes för parkering, dränering, värmekulvert och plintar. Schaktning för parkering omfattade ca 200 m 2, för dränering ca 45 lpm och för värmekulvert ca 8 lpm. Det ansökta schaktdjupet uppgick till 0,5 m men kom att överskridas på ett ställe, intill en husvägg. Där uppgick schaktdjupet till 0,95 m. 5

8 Efter att en ansökan inkommit till Länsstyrelsen följde undertecknad de fortsatta schaktningarna som utfördes med grävmaskin. Vid platsen för parkeringen påträffades en större stenpackning. Intill den framkom en stor mängd djurben, som låg samlade inom en mindre yta. En besökare på undersökningen berättade att det funnits ett slakteri på tomten på 1940-talet. På stenpackningen och i dess närhet fanns mängder med glas, buteljer, fibrer och grus i påförda massor. Kulturlager framkom på ett djup av 0,45 m. Endast de översta 0,10 m kom att beröras (profil 1). Intill en uthusvägg hade ett 0,50 x 0,60 m stort schakt öppnats. Djupet var 0,95 m. En kulturlagerpelare kunde dokumenteras (profil 2). De översta 0,45 m bestod av fyllnadsmassor. Kulturlager framkom därunder och var 0,20 m tjockt. Kulturlagret innehöll rikligt med kol. Under kulturlagret framkom ett gruslager (orörd mark?). Undertecknad följde även schaktningar för dränering runt husvägg, elkabeldragningar m m. Inga lagskyddade kulturlager berördes i större omfattning utan det ansökta schaktdjupet på 0,50 m bibehölls vid mark ingreppen. Toppen på kulturlager kunde dock skönjas de sista centimetrarna varför framtida schaktningar inom fastigheten inte bör överskrida 0,45 m utan arkeologisk medverkan. Fastighetsägaren kunde därmed fortsätta sina arbeten utan vidare arkeologiska insatser. Riven byggnadsdel Schaktat för parkering Dränering Sökschakt Figur 3. Utsnitt ur Mjölby kommuns adresskarta över Skänninge. Skala 1:

9 Profi l 1 Profi l 2 Hushörn Schakt vid avloppsbrunn Avlopp 1 Matjord. 2 Äldre matjordslager, innehåller djurben, kol, porslin (i toppen) och glas, inga kritpipor. 3 Gruslager. 4 Kulturlager mörkare än L2, innehåller kol, ben, färre fynd. Skala 1: Gårdsgrus. 2 Fyllnadslager, mylla med ben, glas m m. 3 Kulturlager, prickigt av kol. 4 Gruslager, stenar i mängd (raseringslager/undergrund?). Figur 4. Den östra delan av tomten, med schaktning för parkeringen utförd. I bildens mitt anas den framkomna stenpackningen och vid brunnslocket i bildens framkant gjordes senare en provruta där en profil ritades (profil 1). Foto mot V. 7

10 Figur 5. Uthusbyggnaden och diverse olika schakt på gården. Öppningen efter den rivna utbyggnaden syns till höger i bild. Till vänster syns bostadshusets veranda. Foto mot NÖ. Figur 6. Västra gaveln på uthuset med dräneringsschaktet grävt. Foto mot NÖ. Figur 6. Södra väggen på uthuset med dräneringsschaktet påbörjat. Vid hushörnet närmast i bild ritades senare en profil (profil 2). Foto mot NV. 8

11 Referenser Björkhager V & Feldt, A-C Arkeologi vid Lindbladsskolan RAÄ 5, kv Skrivaren 1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologiska undersökningar. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:55. Feldt, A-C Follingegatan. Skänninge stad, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Rapport dnr 191/90. Feldt, A-C Mjölbygatan 6. Skänninge stad, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport dnr 224/91. Feldt, A-C Mjölbygatan. Stora Vallgatan till Östra Kyrkogatan. Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 82:2001. Feldt, A-C Äldre järnålder och medeltida byggnader i centrala Skänninge. Kv Jarlen 7, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 32:2002. Feldt A-C. 2004a. Före staden Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala universitet. Feldt, A-C. 2004b. Två vattenläckor i Follingegatan. Kv Tullnären 20 och Väpnaren 13, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2004:20. Östergötlands länsmuseum. Feldt, A-C Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, Rapport 2014:13. Feldt, A-C & Lindberg M Follingegatan - Bjälbogatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 55:2002. Feldt A-C & Lindberg M Follingegatan och kv Folkungen 4-5. Skänninge stad. Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2003:87. Östergötlands länsmuseum. Hasselmo, M Skänninge. Medeltidsstaden 40. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Göteborg. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red) Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Helander C Sökschakt i Korpgatan-Follingegatan, Helgonagatan och Follingegatan-Bjälbogatan. Skänninge stad. Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. RAÄ UV Öst Rapport 2012:174. Hörfors O. 2011a. Kvarteret Jarlen 5. Restaurering av hus och miljö. Skänninge stad. Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2011:41. Östergötlands museum. Hörfors O. 2011b. Mjölbygatan och kv Jarlen 5. Skänninge stad. Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2011:80. Östergötlands museum. Konsmar A Äldre gatunivåer och kulturlager i Follingegatan. Skänninge stad. Mjölby kommun. RAÄ UV Öst Rapport 2007:63. Magnusson M Två fjärrvärmeanslutningar längs Follingegatan. Skänninge stad. Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2010:54. Östergötlands länsmuseum. Adresskarta över Skänninge stad Mjölby kommuns byggnadskontor. 9

12 Tekniska uppgifter Lokal kv Jarlen 8 Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 5 Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem (8F 4b Skänninge) X , Y RT 90 2,5 gon V Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut muntligt, juni 2013 Magnus Reuterdahl ÖLM dnr 197/13 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Rapportarbete Magnus Larsson, Skänninge Magnus Larsson, Skänninge Marie Ohlsén Anna Wåtz Marie Ohlsén Fältarbetstid 14 juni 2013 Totalt undersöktes 200 m 2 /45 löpm Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Recenta, tillvaratogs ej Digitala Nej Lasse Norr Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:12 Östergötlands museum 10

13

14 Östergötlands museum utförde i juni 2013 en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningsarbeten inom fastigheten kv Jarlen 8 i Skänninge stad (RAÄ 5:1) och Mjölby kommun. Schaktningar utfördes för parkering, dränering, värmekulvert och plintar. Arbetsområdet utgjordes av tomtmark. Fastighetsägaren hade påbörjat schaktningsarbeten före en ansökan till Länsstyrelsen gjorts och före arkeolog var på plats. Efter att en ansökan inkommit till Länsstyrelsen följde undertecknad de fortsatta schaktningarna som utfördes med grävmaskin. Vid platsen för parkeringen påträffades en större stenpackning. Intill den framkom en stor mängd djurben, som låg samlade inom en mindre yta. På stenpackningen och i dess närhet fanns mängder med glas, buteljer, fibrer och grus i påförda massor. Kulturlager framkom på ett djup av 0,45 m. Intill en uthusvägg hade ett schakt öppnats. En kulturlagerpelare kunde dokumenteras. De översta 0,45 m bestod av fyllnadsmassor. Därunder framkom ett kulturlager som innehöll rikligt med kol. Under kulturlagret framkom grus (orörd mark?). ISSN Rapport 2014:12