ILO Information Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ILO Information Sverige"

Transkript

1 ILO Information Sverige Årgång 38, nr 4 December år på barrikaderna för frihet Om rätten att bilda fackföreningar Foto: Keystone ILO och Solidaritet En utländsk nyhetsbyrå i Warszawa publicerade den 14 december 1981 en nyhetsartikel från Genève. Den började: I ett telegram till de polska myndigheterna uttrycker ILO:s generaldirektör sin djupa oro. Denna oro bottnade i det undantagstillstånd som hade införts dagen innan och som ledde till förbudet mot Solidaritet och andra fackförbund, upphävandet av civil rättsordning och införandet av militärt styre och därmed ett tillfälligt slut för Polens odnowa eller förnyelse. Journalisten på nyhetsbyrån har senare berättat att han, efter att ha sett meddelandet från Genève, tittade ut genom fönstret på de stridsvagnar och soldater som verkställde militärens beslut och mumlade Vilken skillnad kommer det att göra? Även om det inte var uppenbart just då, så skulle det visa sig att svaret skulle avslöjas under de kommande åren. Det var tal om en långvarig process både före och efter det militära ingripandet. Oron bottnade inte bara i att militären hade tagit makten, utan i hela den utveckling som hade lett fram till det. Och ILO:s direkta engagemang i Polens problem fortsatte följ-ande år, ända fram till Berlinmurens fall Forts. s. 8 ILO:s kommitté för organisationsfrihet firade i år sitt 50-årsjubileum. ILO:s styrelseråd beslutade visserligen 1951 att den skulle upprättas, men kommittén började sina möten först 1952 och har sedan dess ofta spelat en viktig roll som problemlösare eller brandsläckarmekanism på arbetsmarknaden. Grunden för kommitténs arbete är två ILOkonventioner: nr 87 om organisationsfrihet och rätten att bilda fackföreningar som antogs 1948, och nr 98 om organisationers rätt att driva kollektiva förhandlingar från Tusentals fackförbund och många arbetsgivarorganisationer har genom åren kunnat använda bestämmelserna i dessa konventioner för att skydda sina rättigheter. ILO-tidningen World of Work har i en artikel i det senaste numret sett närmare på kommitténs 50-åriga historia och det skydd som finns bakom de magiska numren 87 och 98, som förkämpar för rättigheter på arbetsmarknaden ofta refererar till. Genève Det finns inget teoretiskt eller abstrakt med organisationsfrihet. Fråga Dita Sari. För att våga organisera självständiga fackföreningar i Indonesien under 1990-talet var hon tvungen att gå igenom upprepade arresteringar, trakasserier, våldshandlingar och andra former av övergrepp från militären. År 1996 ledde hennes uppmaning till general-strejk till en fängelsedom på åtta år. Men hon hade inflytelserika försvarare i utlandet, bl.a. den internationella kommittén som i år har funnits i ett halvt århundrade. ILO:s kommitté för organisationsfrihet utöv-ade påtryckningar för att få Dita Sari frisläppt. Det lyckade 1999 då hon släpptes Forts. s. 2

2 Forts. från s. 1 och därefter enhälligt blev vald till ordförande för Indonesian Labour Federation (FNPBI). Ut ur fängelserna Bara under det senaste årtiondet har fler än 2000 fackliga ledare världen över blivit frisläppta ur fängelser efter att ILO-kommittén hade undersökt deras fall. Människor från fackrörelsen fängslas fortfarande i mitt land, sa Dita Sari på ett seminarium i Genève tidigare i år med anledning av jubiléet. Vi behöver mer direkta insatser på samma sätt som i mitt fall. Det är så vi kan upprepa kommitténs framgångar. Basil Mahan Gahé håller med. Han är general-sekreterare i Dignité-förbundet i Elfenbens-kusten och har suttit fängslad tio gånger. Även i hans fall har ILO-kommittén spelat en stor roll för att förhindra att fängelseporten stängdes för alltid. Jag har verkligen kommittén att tacka för att jag lever, säger han. Här arbetar vi bokstavligt talat med frågor som handlar om liv och död, tillägger ILO:s verkställande direktör Kari Tapiola. En särskild utmaning Det är inte något lätt arbete. Att upprätta lagar och normer är en sak. Att realisera dem är en helt annan. Internationella normer är en särskild utmaning. De måste implementeras genom att vädja till människors moraliska samvete och genom att bygga upp en praxis som får ett allmänt erkännande. Detta är ännu viktigare idag än tidigare. Många delar av tillvaron har påverkats av globaliseringen. Men doktriner om suveränitet och förställningar om internationellt vedertagna rättsnormer har inte följt med i tiden. Arbetsrättsliga regler är ett bra exempel. På en världsomspännande marknad måste arbetstagare överallt ha samma möjlighet att sam mansluta sig för att försvara sina rättigheter. 2 Annars blir allt prat om lika spelregler meningslöst. Inte helt överraskande har ILO, en av världens äldsta internationella organisationer, haft ett avgörande inflytande på utvecklingen av normer och regler för arbetsmarknaden. Och inte på någon punkt har detta arbete haft större betydelse än just inom arbetsområdet för ILO:s kommitté för organisationsfrihet. Vi har säkert använt denna kommitté oftare än någon annan, och vi har sett resultat, säger Guy Ryder, generalsekreterare i International Confederation of Free Trade unions (ICFTU). Grundläggande rättigheter Organisationsfrihet är en rättighet för alla. Det framgår av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter från Samma år antogs den viktiga ILO-konventionen nr 87 om organisationsfrihet. Den följdes snabbt av konvention nr 98 om rätten till kollektiva förhandlingar år ILO:s konventioner är juridiskt bindande för de stater som ratificerar dem. Fram tills idag är 87 och 98 de avtal som man oftast hänvisar till i internationella sammanhang när det gäller arbetsrättigheter. De dyker konstant upp i protester till regeringar och företag om kränkningar av fackföreningars rättigheter. Och det finns en klar tendens att sådana hänvändelser får ett svar. En av orsakerna till det är det arbete som görs av kommittén för organisationsfrihet. Sedan 1951 då kommittén upprättades av styrelserådet har kommittén ofta haft rollen som konfliktdämpare eller brandsläckarmekanism. När fackföreningsledare fängslas för legitima aktiviteter och alltid när de utsätts för fysisk fara kan kommittén agera snabbt. Detta beror på kommitténs trepartsstruktur: precis som den representativa (eller politiska) ledningen av själva ILO, är den sammansatt av representanter för regeringar, fackrörelser och Forts. s. 7 Innehållet i ILO Information kan återges fritt, helt eller delvis och med eller utan uppgivande av källa. Fotografier ställs till förfogande som lån. ILO Information är inte officiellt dokumentationsmaterial. Publikationen är gratis. Den kan erhållas genom hänvändelse till FN:s Informationskontor, Midtermolen 3, DK-2100 Köpenhamn Ö, Danmark. Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Redaktör: Jörgen Larsen. Utgivare: Internationella Arbetsorganisationen, ILO.

3 3 Social återförsäkring Nytt sätt att garantera utbetalning av sjukhjälp Foto: ILO/P. Deloche Sjukförsäkringar under press Den internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världsbanken har gått ihop för att planera ett nytt sätt att hjälpa små försäkringsbolag att övervinna finansiella kriser som orsakats av oförutsägbara omkostnader i samband med allvarliga eller kroniska sjukdomar. Detta nya tillvägagångssätt riktar sig speciellt till små försäkringsbolag inom hälsoområdet. Dessa mikroföretag är särskilt sårbara p.g.a. sin storlek, men också som en följd av underfinansiering, dåliga fackliga och ledningsmässiga kunskaper och bristande tillgång till återförsäkring en försäkringsform som större försäkringsbolag normalt använder överallt i världen. Detta nya tillvägagångssätt bygger på non profit-principer och har döpts till social återförsäkring. Ineffektiv beskattning I låginkomstländer begränsas statsintäkterna starkt av olika orsaker först och främst av genomsnittsmedborgarens extremt låga intäkt. Men ineffektiv indrivning och ojämn fördelning av skattebördan, så att de få mycket välbärgade slipper undan billigt, är också en del av orsaken. I Indien t.ex. utgör statsintäkterna endast omkring 5 procent av BNP. När regeringarna inte får tillräckliga medel kan de inte finansiella offentliga sjukförsäkringar. Dessutom kan de flesta människor inte själva betala oväntade räkningar om de blir sjuka. De har inte heller möjlighet att skaffa en sjukförsäkring. En stor del av den fattiga befolkningen tjänar sitt uppehälle i den informella ekonomiska sektorn som t.ex. gatuhandel i städerna. En ond cirkel Med en skiftande (och liten) inkomst, som är typiskt för denna sektor, har människor inte pengar till att regelbundet betala till en sjukförsäkring. Betalning av försäkringspremier är dessutom bara betydelsefullt om man kan lita på att försäkringen täcker upp när man behöver den. Men det cirkulerar många historier om försäkringslösningar bl.a. offentliga som inte lever upp till sina skyldigheter. I områden på landsbygden och i slumområden finns det ofta inga försäkringserbjudanden alls. Detta medför att människors tillit till försäkringar undergrävs, och att de inte är villiga att betala för en, även om de skulle kunna. Följden blir att försäkringsbranchen är ineffektiv och ofta går med förlust. En ond cirkel uppstår när människor själva måste stå för hälsoutgifter, som kan vara ekonomiskt ödeläggande, och riskerar därmed att falla i den sk. hälsofattigdomsfällan där behandling förutsätter att man har ett arbete, men att få eller att behålla ett arbete förutsätter att man behandlas. Forts. s. 4

4 4 Forts. från s.3 Hur förhåller fattiga människor sig till risken för sjukdomar? Det vanligaste alternativet till en försäkring är att betala för den service man får på plats. Kontant betalning kräver emellertid likvida medel något fattiga människor inte har. I de tillfällen då behandling är livsviktigt kan en familj tvingas sälja allt vad de äger och har (skörd, kreatur, hus etc.) för att skaffa pengar. En försäkring är det bästa sättet att komma ut ur denna sjukdoms-fattigdomsfälla, bortsett från att de som mest behöver en försäkring är också de som har minst möjlighet att skaffa en sådan. Det är dessutom dessa människor som tenderar att inte göra någon bra affär. I stället förlitar sig fattiga familjer på sociala relationer och hjälp från den utvidgade familjen lokalsamhället och på andra i en liknande situation. Lokalsamhällets självhjälp och hjälp från medmänniskor baseras på ömsesidighetsprincipen med andra ord: den som ger något idag kan bli den som tar emot något i morgon. På bakgrund av detta har det uppstått enheter för mikrohälsoförsäkringar (micro health-insurance units, MIUs) som vittnar om att samarbete och välfungerande nätverk gynnar alla. Dessa mikroförsäkringsenheter är ofta de enda lokala säkerhetsnäten. De agerar dessutom snabbt och med mycket lite byråkrati. Det nödvändiga kapitalet till fattigdomsorienterat försäkringsbistånd skall samlas ihop innan ett pilotprojekt, som redan är planerat, kan börja. Den filippinska regeringen har uttryckt intresse för att inkludera social återförsäkring i ILO:s Decent Work Country Initiative, eftersom tillvägagångssättet passar regeringens fattigdomspolicy och dess planer om att utvidga sjukförsäkringar till landsbygden och till den informella sektorn. Ett anspråkslöst pris Kort sagt banar social återförsäkring vägen för att MIU-enheter skall kunna skaffa återförsäkring. Återförsäkringen täcker medicinoch läkarutgifter över en viss gräns mot ett mindre bidrag från MIU-enheter. Beräkningar hittills visar att premien kommer ligga på omkring 0,075 US-dollar i månaden per familj för att täcka en risk på upp till 1000 US-dollar ett anspråkslöst pris för en MIU att betala för att förhindra bristande betalningsförmåga. För ytterligare information om social återförsäkring, se eller sänd ett till: Internationellt samarbete MIU-enheterna utsätts för olika risker. Den allvarligaste risken är bristande betalningsförmåga och faran för att de inte kan infria sina löften. Om man tänker på svårigheterna skulle hjälpen bäst kunna garanteras genom att överföra risken till återförsäkringsbolag. Men bolagen i den privata sektorn har hittills avstått från att göra affärer med MIU-enheter p.g.a. den relativt lilla vinsten. Tyvärr har regeringar inte heller varit särskilt positiva till att upprätta ickedonationsstödda MIU-enheter i lokalsamhällena. Det är här den sociala återförsäkringen utan krav på vinst kommer in i bilden. En ny bok*) beskriver hur social återförsäkring kan etableras, så att MIU-enheterna kan fungera effektivt genom internationellt samarbete *) Dror,D.M.,Preker,A.S. (Editors): Social Reinsurance: A New Approach to Sustainable Community Health Financing (Washington, World Bank and ILO), September Foto: ILO/P. Lissac

5 5 På flygplatsen När incheckning gör ont Kroniska smärtor i ryggen, ömma nackmuskler, stress, ledningsmässiga metoder som bidrar till dålig hälsa... Tvärtemot alla klichéer om hur glamoröst det är att arbeta hos flygbolag, kan arbetet som personal i incheckningen vara både svårt och skadligt för hälsan. En undersökning som gjorts av en ILOanställd, Ellen Rosskam, sätter fokus på detta speciella arbete, som för det mesta utförs av kvinnor. Genève Bara lite mindre än en fjärdedel (23 procent) av alla som arbetar vid check-in-diskarna på flygplatser säger att de inte har några smärtor över huvud taget i samband med arbetet. Alla de andra klagar på kroniska eller periodvisa smärtor av något slag. Över hälften lider av smärtor i nacken, 49 procent av smärtor i axlarna och var annan har också problem med smärtor i korsryggen. Detta är inte småskavanker utan riktigt smärtsamma problem som är allvarliga nog för att störa både arbete och fritid. Många sover dessutom dåligt på grund av smärta i nacke eller rygg. Smärtorna beror på belastning av muskler och leder som kan leda till olika varianter av förslitningar med tryck på nerver, diskbrock och inflammationer. Detta beror ofta på att de anställda bär på tunga saker, utför enformiga rörelser eller sitter i samma ställning länge. Symptomen förvärras ytterligare av att deras arbete samtidigt präglas av stress och snäva deadlines. Rosskam har grundat sin undersökning på arbetsförhållandena på tre flygplatser (två i Kanada och en i Schweiz). Styrka och diplomati Anställda i chek-in-diskarna hanterar långt mer än hundra bagagekollin om dagen som vart och ett väger 33 kg i genomsnitt. På de platser där bagagehanteringen inte sker automatiskt lyfter och bär personalen varje väska till transportbandet. Foto: Keystone (I ickeautomatiserade check-in-system kan de anställda vara tvungna att bära upp till 600 väskor och koffertar om dagen som väger 33 kg i genomsnitt. Det betyder att den anställde måste lyfta och bära upp till kg under en dag utan att ha fått någon form av undervisning i lyftteknik och utan hjälp av andra.) Även i fullt automatiserade system skjuter och drar de anställa ofta bagaget - ofta i onaturliga och mer eller mindre förvridna ställningar. Inte helt överraskande är effekten ofta att den anställde får allvarliga smärtor som påverkar både sömnen och arbetsinsatsen och i några fall måste människor sluta med sina fritidssysselsättningar. (Några anställda upplyser att de inte hade utövat icke-arbetsrelaterade aktiviteter på ett år eller mer.) Arbetet som anställd i chek-in-disken kräver både styrka och diplomati, eftersom de anställda i allt högre grad konfronteras med aggressiva eller rentav våldsamma passagerare, säger Ellen Rosskam och tillägger att det första steget till att förbättra situationen måste vara att arbetsgivarna erkänner att problemet finns. Just detta har det varit dåligt med hittills, menar hon.

6 6 Den internationella arbetskonferensen: Kontroll av globaliseringen På ILO:s 90:e arbetskonferens antog man en rad åtgärder för att främja ett mer aktivt sätt att behandla problem i samband med globaliseringen, skapa ett ankare för personlig säkerhet genom fattigdomsbekämpning, förbättra hälso- och säkerhetsförhållanden på arbetsplatserna och stärka organisationens trepartsstruktur. Genève Ända tills vi ser en globalisering som prioriterar sysselsättning och fattigdomsbekämpning kommer hela begreppet att förbli omgärdat av tvivel och kontroverser. Med dessa ord summerade ILO:s generaldirektör Juan Somavia debatten om globaliseringen på årets internationella arbetskonferens. Han konkluderade att det finns en bred och alltmer omfattande enighet om målet att skapa värdigt arbete för alla. En av hedersgästerna på konferensen, Malaysias premiärminister Mahathir Bin Mohamad, sa i anknytning till detta att globaliseringen i dess nuvarande form inte kan vara ett medel mot världens sociala missförhållanden, och att det finns behov för en globalisering med en social dimension. Den informella sektorn Kommittén för den informella ekonomiska sektorn (den ickeorganiserade delen av ekonomin) hade en ingående diskussion om en rapport som heter Decent Work and the Informal Economy. Enligt rapporten utgör olika former av informellt arbete (inkluderar ej lantbruk) mellan hälften och tre fjärdedelar av arbetande människors uppehälle i utvecklingsländerna. Men industriländerna kan inte heller komma runt om problemet. I EU-länderna arbetar 30 procent utanför de centrala avtalen. I USA är var fjärde arbetstagare i denna situation och mindre än 20 procent av arbetstagare på deltid täcks av någon sjukförsäkring eller pensionsavtal med arbetsgivarbidrag. Under ILO-kommitténs diskussion konstaterade representanter för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare att de flesta som är Foto: ILO/J.P. Pouteau Den första internationella dagen mot barnarbete firades över hela världen den 12 juni i år. Dagen kommer framöver att firas varje år för att stödja arbetet med att avskaffa barnarbete. sysselsatta i den informella sektorn inte arbetar på detta sätt av egen vilja, utan för att de måste för att överleva. Enligt kommitténs experter är tillväxten för den informella, ickeorganiserade sektorn mer ett resultat av dålig samhällsstyrning än av globalisering. De tillskriver den först och främst otillräckliga, ineffektiva, dåligt ledda eller genomförda makroekonomiska och sociala politiska riktlinjer. Om man skall reducera den informella sektorns storlek är det viktigt att åtgärder för reglering, omstrukturering och privatisering tar hänsyn till behovet av att skapa arbetstillfällen. Sett utifrån ILO:s perspektiv är det dessutom viktigt att eftersträva att grundläggande arbetsregler, som finns i konventioner som är i kraft i den formella ekonomin, överförs till arbetet i den informella sektorn. Konferensen rekommenderade att man upprättar ett nytt ILO-program för att främja detta.

7 Social dialog, kooperativer, säkerhet och hälsa 7 Den internationella arbetskonferensen antog enhälligt en resolution om social dialog och trepartsstruktur som ger organisationen mandat att fördjupa och främja insatsen på ett område som med generaldirektör Juan Somavias ord är absolut avgörande för vår identitet. Resolutionen bekräftar vikten av ILO:s trepartsstruktur som gör organisationen till den enda internationella organisationen där regeringar och representanter för arbetsgivare och fackförbund kan mötas fritt och öppet diskutera sina idéer och arbeta för att komma överens. Konferensen antog också en rekommendation för att främja kooperativer, som ersätter ILO-rekommendation nr 127 som antogs 1966 och som enbart omfattade utvecklingsländerna. Enligt den nya rekommendationen bör man i a lla medlemsländer Forts. från s. 2 arbetsgivarorganisationer. Dessa parter deltar på lika villkor. Vid ett mål mot ett medlemsland kan kommittén ta upp det utan att först fått samtycke från den aktuella statens regering även om denna stat inte har ratificerat konventionerna om organisationsfrihet och förhandlingsrätt. Möjligheterna för målets behandling behöver inte heller vara uttömda i hemlandet för att tas upp i kommittén. Och kommittén skall inte ta hänsyn till om arbetsmarknadens organisationer är erkända av regeringen i hemlandet eller ej, när den beslutar om ett mål skall behandlas. Det betyder att kommittén kan behandla ärenden från inofficiella, hemliga fackorganisationer eller fackorganisationer i exil. Kommitténs konklusioner går till ILO:s styrelseråd och finns det något som regeringar inte tycker om, så är det att kritiseras i rådets rapporter. Våldsamma övergrepp För fackföreningsrörelsen är den stora fördelen med kommittén dess universalitet, säger ICFTU:s Guy Ryder. Om det händer dig något, kan ett klagomål undersökas omedelbart utan att först gå igenom en procedur med resolutioner och beslut. På många sätt är denna kommitté en modell för hur internationell övervakning bör fungera. Våldsamma kränkningar av arbetsrättigheter är alltför vanliga idag. År 2001 rapporterade vidta åtgärder för att främja kooperativer som arbetar med att skapa sysselsättning, utveckla företagens potential, öka besparingar och investeringar och förbättra den sociala välfärden. Medlemmarna bör överväga hur man kan skapa en miljö som stödjer ekonomiskt hållbara och demokratiskt ledda kooperativer. Angående hälsa och säkerhet på arbetsplatsen antog konferensen ett nytt protokoll till konventionen om arbetssäkerhet och hälsa från 1981 (nr 155) och en rekommendation som uppdaterar en 22 år gammal lista över arbetsrelaterade sjukdomar. De länder som ratificerar protokollen skall bl.a. skapa procedurer för att kartlägga omfattningen av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Länderna skall dessutom offentliggöra relevant statistik om problemet. ICFTU 223 mord eller försvinnanden av ledande fackförbundsmedlemmar. Dessutom rapporterades att 4000 blivit arresterade, omkring 1000 skadade och avskedade p.g.a. legitima fackliga aktiviteter. Från Colombia till Jugoslavien De ofta brutala övergreppen på fackliga ledare kommer därför att fortsätta få en stor del av kommitténs uppmärksamhet. Kommittén har t.ex. nyligen uppmanat regeringen i Colombia där en stor del av morden och försvinnandena skedde förra året att straffa de skyldiga. En rad andra regeringar har också mottagit rekommendationer från kommittén. Detta gäller också när det handlar om att skydda arbetsgivares rättigheter. Jugoslaviens regering har t.ex. uppmanats att häva restriktionerna gentemot arbetsgivarföreningar. I ett större perspektiv Men kommittén ser också på situationen i enskilda länder i ett större sammanhang. Under de gångna 50 åren har den ofta varit tvungen att utforska de ekonomiska, sociala och politiska förhållanden som påverkar organisationsfriheten. Polen är ett bra exempel på detta (se artikel om ILO och Solidaritet). På 1990-talet efter Berlinmurens fall följde ILO upp utvecklingen i Polen och i det övriga Östeuropa med undervisningsprogram, seminarier och studieresor i syfte att stärka organisationsfriheten i de nya demokratierna. Forts. s. 8

8 8 Även för arbetsgivare Organisationsfrihet är också en viktig fråga för arbetsgivare. I många länder utsätts arbetsgivarorganisationer för trakasserier, diskriminering och angrepp från myndigheter, och förhindras därmed att utöva sina funktioner. Kommittén för organisationsfrihet har främjat respekten för arbetsgivares rättigheter. Precis som i Polen, där ILO via kommittén spelade en viktig roll för att säkra erkännande och respekt för fackföreningarnas rättigheter, har ILO-kommittén varit ett betydelsefullt redskap i arbetet för att säkra arbetsgivarnas rättigheter och demokrati under Sandinistregimen i Nicaragua. Arbetsgivare har nyligen lämnat in klagomål till kommittén mot regeringarna i Kenya och Jugoslavien. Antonio Peñalosa, generalsekreterare i International Organization of Employers (IOE) Forts. från s. 1 ILO hade varit involverat redan under Polens sociala revolution 1980/81. När varvsarbetarna i Gdansk proklamerade sina 21 krav i augusti 1980, baserade de dem på ILO:s konventioner, bl.a. nr 87 och 98 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig. Polen hade ratificerat båda två, men aldrig riktigt implementerat dem. Efter ett visst motstånd i början registrerade Polen till slut Solidaritet som en laglig organisation i november 1980 och meddelade ILO:s kommitté för organisationsfrihet detta. Detta hände efter det att Solidaritet hade lett strejker, och efter det att ILO:s dåvarande generaldirektör Francis Blanchard hade besökt landet. I juni 1981 talade ledaren för Solidaritet, Lech Walesa, på ILO:s årskonferens (den internationella arbetskonferensen) som den första ledare för ett fritt fackförbund från ett kommunistiskt land en händelse som var historisk i sig. Efter det att undantagstillstånden hade upphört i juli 1982 fortsatte representanter för ILO att träffa människor från den polska regeringen och fackrörelsen bl.a. Lech Walensa - för att diskutera reformer. Under 1980-talet pressade ILO den polska regeringen till att stifta lagar i överensstämmelse med kraven i konventionerna nr 87 och 98. År 1988 kom Solidaritet-alliansen till makten efter demokratiska val. Året därpå föll Berlinmuren och en ny värld växte fram. Hade Solidaritet och ILO någon roll i detta? Svaret är utan tvekan ja. Forts. från s. 7 Under årens lopp har kommittén tagit sig an en rad liknande fall där diktatoriska eller auktoritära regimer, som systematiskt angripit rätten till organisationsfrihet - oavsett underliggande ideologi. Som exempel kan nämnas Francos Spanien, Pinochets Chile och Sydafrika under apartheidtiden. Den geografiska fördelningen av klagomål från de enskilda världsdelarna är inte på något sätt jämn av de sammanlagt 2142 behandlade klagomålen kom 939 från Latinamerika, 527 från Europa, 278 från Afrika, 264 från Asien och 134 från Nordamerika. Sifforna visar att organisationsfriheten kan komma under press överallt. Begränsning i strejkrätten Kommittén arbetar löpande med att bygga upp en samling prejudikat som gör det lättare att avgöra viktiga frågor om rättigheter på arbetsmarknaden. När är det t.ex. legitimt att förbjuda strejker? Kommittén har erkänt att rätten till att strejka kan begränsas eller nekas i två fall: för statsanställda och för personer som har ett arbete som är viktigt för samhället. Detta skapar tydliga definitionsproblem. Regeringar kan lätt frestas till att beteckna nästan allt som viktigt för samhället helt enkelt för att förhindra strejker över huvud taget. Så en del av kommitténs arbete under förra århundradets senaste hälft har gått ut på att successivt slå fast vad som kan betecknas som tillräckligt viktigt för samhället, och vad som inte är det. I samband med detta har kommittén klart och tydligt slagit fast att många offentligt anställda, däribland lärare, inte kan förbjudas att strejka. Detta får praktiska konsekvenser. Exempelvis hävdes de böter som brasilianska oljearbetare dömdes till att betala för att ha strejkat 1995, efter att kommittén hade anmodat den brasilianska regeringen om att ingripa. Även om regeringar inte tycker om att kritiseras i styrelserådets rapporter är det inte alltid som kommitténs rekommendationer följs. Men det görs i stigande grad. Dessutom biläggs en lång rad fall efter förhandlingar mellan de inblandande, vilket visar på kommitténs förmåga att främja dialog. Slutligen får man inte glömma den förebyggande effekt som själva kommitténs existens har. Ian Graham Artikeln är förkortad av redaktionen.

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter liksom ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

UNI-OTE Globalt avtal

UNI-OTE Globalt avtal UNI-OTE Globalt avtal INLEDNING Detta avtal mellan Union Network International (hädanefter UNI), med huvudkontor i Genève (Nyon), Schweiz, som representerar fackförbund som organiserar OTE-anställda världen

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

bekräftar återigen att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet,

bekräftar återigen att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet, 1 Rekommendation om nationellt socialt grundskydd nr 202 Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, som har sammankallats till Genève av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

Är skyddsombudet lönsamt?

Är skyddsombudet lönsamt? Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD

Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD Bättre arbetsvillkor för alla världens hushållsanställda FAKTA: HUSHÅLLSANSTÄLLDA En hushållsanställd är en person

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar. Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s

Läs mer

P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien

P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012 om situationen i Syrien (2012/2543)(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Vi är Kommunal KOMMUNIKATIONSPLATTFORM NOVEMBER 2016

Vi är Kommunal KOMMUNIKATIONSPLATTFORM NOVEMBER 2016 Vi är Kommunal KOMMUNIKATIONSPLATTFORM NOVEMBER 2016 Den här kommunikationsplattformen ger vägledning och tips kring hur vi ska kommunicera med medlemmar, potentiella medlemmar, allmänhet och beslutsfattare.

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13 Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2012/13 1 Bakgrund och uppdrag Från och med 2006-04-01 gällde Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i det offentliga

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s

Läs mer

Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge?

Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge? Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge? Ett LO-TCO-Saco seminarium på temat: hur ska vi bekämpa ungdomsarbetslösheten? Välkommen på seminarium fredagen den 5 oktober 2012 World Day for Decent Work (WDDW)

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer