ILO Information Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ILO Information Sverige"

Transkript

1 ILO Information Sverige Årgång 38, nr 4 December år på barrikaderna för frihet Om rätten att bilda fackföreningar Foto: Keystone ILO och Solidaritet En utländsk nyhetsbyrå i Warszawa publicerade den 14 december 1981 en nyhetsartikel från Genève. Den började: I ett telegram till de polska myndigheterna uttrycker ILO:s generaldirektör sin djupa oro. Denna oro bottnade i det undantagstillstånd som hade införts dagen innan och som ledde till förbudet mot Solidaritet och andra fackförbund, upphävandet av civil rättsordning och införandet av militärt styre och därmed ett tillfälligt slut för Polens odnowa eller förnyelse. Journalisten på nyhetsbyrån har senare berättat att han, efter att ha sett meddelandet från Genève, tittade ut genom fönstret på de stridsvagnar och soldater som verkställde militärens beslut och mumlade Vilken skillnad kommer det att göra? Även om det inte var uppenbart just då, så skulle det visa sig att svaret skulle avslöjas under de kommande åren. Det var tal om en långvarig process både före och efter det militära ingripandet. Oron bottnade inte bara i att militären hade tagit makten, utan i hela den utveckling som hade lett fram till det. Och ILO:s direkta engagemang i Polens problem fortsatte följ-ande år, ända fram till Berlinmurens fall Forts. s. 8 ILO:s kommitté för organisationsfrihet firade i år sitt 50-årsjubileum. ILO:s styrelseråd beslutade visserligen 1951 att den skulle upprättas, men kommittén började sina möten först 1952 och har sedan dess ofta spelat en viktig roll som problemlösare eller brandsläckarmekanism på arbetsmarknaden. Grunden för kommitténs arbete är två ILOkonventioner: nr 87 om organisationsfrihet och rätten att bilda fackföreningar som antogs 1948, och nr 98 om organisationers rätt att driva kollektiva förhandlingar från Tusentals fackförbund och många arbetsgivarorganisationer har genom åren kunnat använda bestämmelserna i dessa konventioner för att skydda sina rättigheter. ILO-tidningen World of Work har i en artikel i det senaste numret sett närmare på kommitténs 50-åriga historia och det skydd som finns bakom de magiska numren 87 och 98, som förkämpar för rättigheter på arbetsmarknaden ofta refererar till. Genève Det finns inget teoretiskt eller abstrakt med organisationsfrihet. Fråga Dita Sari. För att våga organisera självständiga fackföreningar i Indonesien under 1990-talet var hon tvungen att gå igenom upprepade arresteringar, trakasserier, våldshandlingar och andra former av övergrepp från militären. År 1996 ledde hennes uppmaning till general-strejk till en fängelsedom på åtta år. Men hon hade inflytelserika försvarare i utlandet, bl.a. den internationella kommittén som i år har funnits i ett halvt århundrade. ILO:s kommitté för organisationsfrihet utöv-ade påtryckningar för att få Dita Sari frisläppt. Det lyckade 1999 då hon släpptes Forts. s. 2

2 Forts. från s. 1 och därefter enhälligt blev vald till ordförande för Indonesian Labour Federation (FNPBI). Ut ur fängelserna Bara under det senaste årtiondet har fler än 2000 fackliga ledare världen över blivit frisläppta ur fängelser efter att ILO-kommittén hade undersökt deras fall. Människor från fackrörelsen fängslas fortfarande i mitt land, sa Dita Sari på ett seminarium i Genève tidigare i år med anledning av jubiléet. Vi behöver mer direkta insatser på samma sätt som i mitt fall. Det är så vi kan upprepa kommitténs framgångar. Basil Mahan Gahé håller med. Han är general-sekreterare i Dignité-förbundet i Elfenbens-kusten och har suttit fängslad tio gånger. Även i hans fall har ILO-kommittén spelat en stor roll för att förhindra att fängelseporten stängdes för alltid. Jag har verkligen kommittén att tacka för att jag lever, säger han. Här arbetar vi bokstavligt talat med frågor som handlar om liv och död, tillägger ILO:s verkställande direktör Kari Tapiola. En särskild utmaning Det är inte något lätt arbete. Att upprätta lagar och normer är en sak. Att realisera dem är en helt annan. Internationella normer är en särskild utmaning. De måste implementeras genom att vädja till människors moraliska samvete och genom att bygga upp en praxis som får ett allmänt erkännande. Detta är ännu viktigare idag än tidigare. Många delar av tillvaron har påverkats av globaliseringen. Men doktriner om suveränitet och förställningar om internationellt vedertagna rättsnormer har inte följt med i tiden. Arbetsrättsliga regler är ett bra exempel. På en världsomspännande marknad måste arbetstagare överallt ha samma möjlighet att sam mansluta sig för att försvara sina rättigheter. 2 Annars blir allt prat om lika spelregler meningslöst. Inte helt överraskande har ILO, en av världens äldsta internationella organisationer, haft ett avgörande inflytande på utvecklingen av normer och regler för arbetsmarknaden. Och inte på någon punkt har detta arbete haft större betydelse än just inom arbetsområdet för ILO:s kommitté för organisationsfrihet. Vi har säkert använt denna kommitté oftare än någon annan, och vi har sett resultat, säger Guy Ryder, generalsekreterare i International Confederation of Free Trade unions (ICFTU). Grundläggande rättigheter Organisationsfrihet är en rättighet för alla. Det framgår av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter från Samma år antogs den viktiga ILO-konventionen nr 87 om organisationsfrihet. Den följdes snabbt av konvention nr 98 om rätten till kollektiva förhandlingar år ILO:s konventioner är juridiskt bindande för de stater som ratificerar dem. Fram tills idag är 87 och 98 de avtal som man oftast hänvisar till i internationella sammanhang när det gäller arbetsrättigheter. De dyker konstant upp i protester till regeringar och företag om kränkningar av fackföreningars rättigheter. Och det finns en klar tendens att sådana hänvändelser får ett svar. En av orsakerna till det är det arbete som görs av kommittén för organisationsfrihet. Sedan 1951 då kommittén upprättades av styrelserådet har kommittén ofta haft rollen som konfliktdämpare eller brandsläckarmekanism. När fackföreningsledare fängslas för legitima aktiviteter och alltid när de utsätts för fysisk fara kan kommittén agera snabbt. Detta beror på kommitténs trepartsstruktur: precis som den representativa (eller politiska) ledningen av själva ILO, är den sammansatt av representanter för regeringar, fackrörelser och Forts. s. 7 Innehållet i ILO Information kan återges fritt, helt eller delvis och med eller utan uppgivande av källa. Fotografier ställs till förfogande som lån. ILO Information är inte officiellt dokumentationsmaterial. Publikationen är gratis. Den kan erhållas genom hänvändelse till FN:s Informationskontor, Midtermolen 3, DK-2100 Köpenhamn Ö, Danmark. Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Redaktör: Jörgen Larsen. Utgivare: Internationella Arbetsorganisationen, ILO.

3 3 Social återförsäkring Nytt sätt att garantera utbetalning av sjukhjälp Foto: ILO/P. Deloche Sjukförsäkringar under press Den internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världsbanken har gått ihop för att planera ett nytt sätt att hjälpa små försäkringsbolag att övervinna finansiella kriser som orsakats av oförutsägbara omkostnader i samband med allvarliga eller kroniska sjukdomar. Detta nya tillvägagångssätt riktar sig speciellt till små försäkringsbolag inom hälsoområdet. Dessa mikroföretag är särskilt sårbara p.g.a. sin storlek, men också som en följd av underfinansiering, dåliga fackliga och ledningsmässiga kunskaper och bristande tillgång till återförsäkring en försäkringsform som större försäkringsbolag normalt använder överallt i världen. Detta nya tillvägagångssätt bygger på non profit-principer och har döpts till social återförsäkring. Ineffektiv beskattning I låginkomstländer begränsas statsintäkterna starkt av olika orsaker först och främst av genomsnittsmedborgarens extremt låga intäkt. Men ineffektiv indrivning och ojämn fördelning av skattebördan, så att de få mycket välbärgade slipper undan billigt, är också en del av orsaken. I Indien t.ex. utgör statsintäkterna endast omkring 5 procent av BNP. När regeringarna inte får tillräckliga medel kan de inte finansiella offentliga sjukförsäkringar. Dessutom kan de flesta människor inte själva betala oväntade räkningar om de blir sjuka. De har inte heller möjlighet att skaffa en sjukförsäkring. En stor del av den fattiga befolkningen tjänar sitt uppehälle i den informella ekonomiska sektorn som t.ex. gatuhandel i städerna. En ond cirkel Med en skiftande (och liten) inkomst, som är typiskt för denna sektor, har människor inte pengar till att regelbundet betala till en sjukförsäkring. Betalning av försäkringspremier är dessutom bara betydelsefullt om man kan lita på att försäkringen täcker upp när man behöver den. Men det cirkulerar många historier om försäkringslösningar bl.a. offentliga som inte lever upp till sina skyldigheter. I områden på landsbygden och i slumområden finns det ofta inga försäkringserbjudanden alls. Detta medför att människors tillit till försäkringar undergrävs, och att de inte är villiga att betala för en, även om de skulle kunna. Följden blir att försäkringsbranchen är ineffektiv och ofta går med förlust. En ond cirkel uppstår när människor själva måste stå för hälsoutgifter, som kan vara ekonomiskt ödeläggande, och riskerar därmed att falla i den sk. hälsofattigdomsfällan där behandling förutsätter att man har ett arbete, men att få eller att behålla ett arbete förutsätter att man behandlas. Forts. s. 4

4 4 Forts. från s.3 Hur förhåller fattiga människor sig till risken för sjukdomar? Det vanligaste alternativet till en försäkring är att betala för den service man får på plats. Kontant betalning kräver emellertid likvida medel något fattiga människor inte har. I de tillfällen då behandling är livsviktigt kan en familj tvingas sälja allt vad de äger och har (skörd, kreatur, hus etc.) för att skaffa pengar. En försäkring är det bästa sättet att komma ut ur denna sjukdoms-fattigdomsfälla, bortsett från att de som mest behöver en försäkring är också de som har minst möjlighet att skaffa en sådan. Det är dessutom dessa människor som tenderar att inte göra någon bra affär. I stället förlitar sig fattiga familjer på sociala relationer och hjälp från den utvidgade familjen lokalsamhället och på andra i en liknande situation. Lokalsamhällets självhjälp och hjälp från medmänniskor baseras på ömsesidighetsprincipen med andra ord: den som ger något idag kan bli den som tar emot något i morgon. På bakgrund av detta har det uppstått enheter för mikrohälsoförsäkringar (micro health-insurance units, MIUs) som vittnar om att samarbete och välfungerande nätverk gynnar alla. Dessa mikroförsäkringsenheter är ofta de enda lokala säkerhetsnäten. De agerar dessutom snabbt och med mycket lite byråkrati. Det nödvändiga kapitalet till fattigdomsorienterat försäkringsbistånd skall samlas ihop innan ett pilotprojekt, som redan är planerat, kan börja. Den filippinska regeringen har uttryckt intresse för att inkludera social återförsäkring i ILO:s Decent Work Country Initiative, eftersom tillvägagångssättet passar regeringens fattigdomspolicy och dess planer om att utvidga sjukförsäkringar till landsbygden och till den informella sektorn. Ett anspråkslöst pris Kort sagt banar social återförsäkring vägen för att MIU-enheter skall kunna skaffa återförsäkring. Återförsäkringen täcker medicinoch läkarutgifter över en viss gräns mot ett mindre bidrag från MIU-enheter. Beräkningar hittills visar att premien kommer ligga på omkring 0,075 US-dollar i månaden per familj för att täcka en risk på upp till 1000 US-dollar ett anspråkslöst pris för en MIU att betala för att förhindra bristande betalningsförmåga. För ytterligare information om social återförsäkring, se eller sänd ett till: Internationellt samarbete MIU-enheterna utsätts för olika risker. Den allvarligaste risken är bristande betalningsförmåga och faran för att de inte kan infria sina löften. Om man tänker på svårigheterna skulle hjälpen bäst kunna garanteras genom att överföra risken till återförsäkringsbolag. Men bolagen i den privata sektorn har hittills avstått från att göra affärer med MIU-enheter p.g.a. den relativt lilla vinsten. Tyvärr har regeringar inte heller varit särskilt positiva till att upprätta ickedonationsstödda MIU-enheter i lokalsamhällena. Det är här den sociala återförsäkringen utan krav på vinst kommer in i bilden. En ny bok*) beskriver hur social återförsäkring kan etableras, så att MIU-enheterna kan fungera effektivt genom internationellt samarbete *) Dror,D.M.,Preker,A.S. (Editors): Social Reinsurance: A New Approach to Sustainable Community Health Financing (Washington, World Bank and ILO), September Foto: ILO/P. Lissac

5 5 På flygplatsen När incheckning gör ont Kroniska smärtor i ryggen, ömma nackmuskler, stress, ledningsmässiga metoder som bidrar till dålig hälsa... Tvärtemot alla klichéer om hur glamoröst det är att arbeta hos flygbolag, kan arbetet som personal i incheckningen vara både svårt och skadligt för hälsan. En undersökning som gjorts av en ILOanställd, Ellen Rosskam, sätter fokus på detta speciella arbete, som för det mesta utförs av kvinnor. Genève Bara lite mindre än en fjärdedel (23 procent) av alla som arbetar vid check-in-diskarna på flygplatser säger att de inte har några smärtor över huvud taget i samband med arbetet. Alla de andra klagar på kroniska eller periodvisa smärtor av något slag. Över hälften lider av smärtor i nacken, 49 procent av smärtor i axlarna och var annan har också problem med smärtor i korsryggen. Detta är inte småskavanker utan riktigt smärtsamma problem som är allvarliga nog för att störa både arbete och fritid. Många sover dessutom dåligt på grund av smärta i nacke eller rygg. Smärtorna beror på belastning av muskler och leder som kan leda till olika varianter av förslitningar med tryck på nerver, diskbrock och inflammationer. Detta beror ofta på att de anställda bär på tunga saker, utför enformiga rörelser eller sitter i samma ställning länge. Symptomen förvärras ytterligare av att deras arbete samtidigt präglas av stress och snäva deadlines. Rosskam har grundat sin undersökning på arbetsförhållandena på tre flygplatser (två i Kanada och en i Schweiz). Styrka och diplomati Anställda i chek-in-diskarna hanterar långt mer än hundra bagagekollin om dagen som vart och ett väger 33 kg i genomsnitt. På de platser där bagagehanteringen inte sker automatiskt lyfter och bär personalen varje väska till transportbandet. Foto: Keystone (I ickeautomatiserade check-in-system kan de anställda vara tvungna att bära upp till 600 väskor och koffertar om dagen som väger 33 kg i genomsnitt. Det betyder att den anställde måste lyfta och bära upp till kg under en dag utan att ha fått någon form av undervisning i lyftteknik och utan hjälp av andra.) Även i fullt automatiserade system skjuter och drar de anställa ofta bagaget - ofta i onaturliga och mer eller mindre förvridna ställningar. Inte helt överraskande är effekten ofta att den anställde får allvarliga smärtor som påverkar både sömnen och arbetsinsatsen och i några fall måste människor sluta med sina fritidssysselsättningar. (Några anställda upplyser att de inte hade utövat icke-arbetsrelaterade aktiviteter på ett år eller mer.) Arbetet som anställd i chek-in-disken kräver både styrka och diplomati, eftersom de anställda i allt högre grad konfronteras med aggressiva eller rentav våldsamma passagerare, säger Ellen Rosskam och tillägger att det första steget till att förbättra situationen måste vara att arbetsgivarna erkänner att problemet finns. Just detta har det varit dåligt med hittills, menar hon.

6 6 Den internationella arbetskonferensen: Kontroll av globaliseringen På ILO:s 90:e arbetskonferens antog man en rad åtgärder för att främja ett mer aktivt sätt att behandla problem i samband med globaliseringen, skapa ett ankare för personlig säkerhet genom fattigdomsbekämpning, förbättra hälso- och säkerhetsförhållanden på arbetsplatserna och stärka organisationens trepartsstruktur. Genève Ända tills vi ser en globalisering som prioriterar sysselsättning och fattigdomsbekämpning kommer hela begreppet att förbli omgärdat av tvivel och kontroverser. Med dessa ord summerade ILO:s generaldirektör Juan Somavia debatten om globaliseringen på årets internationella arbetskonferens. Han konkluderade att det finns en bred och alltmer omfattande enighet om målet att skapa värdigt arbete för alla. En av hedersgästerna på konferensen, Malaysias premiärminister Mahathir Bin Mohamad, sa i anknytning till detta att globaliseringen i dess nuvarande form inte kan vara ett medel mot världens sociala missförhållanden, och att det finns behov för en globalisering med en social dimension. Den informella sektorn Kommittén för den informella ekonomiska sektorn (den ickeorganiserade delen av ekonomin) hade en ingående diskussion om en rapport som heter Decent Work and the Informal Economy. Enligt rapporten utgör olika former av informellt arbete (inkluderar ej lantbruk) mellan hälften och tre fjärdedelar av arbetande människors uppehälle i utvecklingsländerna. Men industriländerna kan inte heller komma runt om problemet. I EU-länderna arbetar 30 procent utanför de centrala avtalen. I USA är var fjärde arbetstagare i denna situation och mindre än 20 procent av arbetstagare på deltid täcks av någon sjukförsäkring eller pensionsavtal med arbetsgivarbidrag. Under ILO-kommitténs diskussion konstaterade representanter för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare att de flesta som är Foto: ILO/J.P. Pouteau Den första internationella dagen mot barnarbete firades över hela världen den 12 juni i år. Dagen kommer framöver att firas varje år för att stödja arbetet med att avskaffa barnarbete. sysselsatta i den informella sektorn inte arbetar på detta sätt av egen vilja, utan för att de måste för att överleva. Enligt kommitténs experter är tillväxten för den informella, ickeorganiserade sektorn mer ett resultat av dålig samhällsstyrning än av globalisering. De tillskriver den först och främst otillräckliga, ineffektiva, dåligt ledda eller genomförda makroekonomiska och sociala politiska riktlinjer. Om man skall reducera den informella sektorns storlek är det viktigt att åtgärder för reglering, omstrukturering och privatisering tar hänsyn till behovet av att skapa arbetstillfällen. Sett utifrån ILO:s perspektiv är det dessutom viktigt att eftersträva att grundläggande arbetsregler, som finns i konventioner som är i kraft i den formella ekonomin, överförs till arbetet i den informella sektorn. Konferensen rekommenderade att man upprättar ett nytt ILO-program för att främja detta.

7 Social dialog, kooperativer, säkerhet och hälsa 7 Den internationella arbetskonferensen antog enhälligt en resolution om social dialog och trepartsstruktur som ger organisationen mandat att fördjupa och främja insatsen på ett område som med generaldirektör Juan Somavias ord är absolut avgörande för vår identitet. Resolutionen bekräftar vikten av ILO:s trepartsstruktur som gör organisationen till den enda internationella organisationen där regeringar och representanter för arbetsgivare och fackförbund kan mötas fritt och öppet diskutera sina idéer och arbeta för att komma överens. Konferensen antog också en rekommendation för att främja kooperativer, som ersätter ILO-rekommendation nr 127 som antogs 1966 och som enbart omfattade utvecklingsländerna. Enligt den nya rekommendationen bör man i a lla medlemsländer Forts. från s. 2 arbetsgivarorganisationer. Dessa parter deltar på lika villkor. Vid ett mål mot ett medlemsland kan kommittén ta upp det utan att först fått samtycke från den aktuella statens regering även om denna stat inte har ratificerat konventionerna om organisationsfrihet och förhandlingsrätt. Möjligheterna för målets behandling behöver inte heller vara uttömda i hemlandet för att tas upp i kommittén. Och kommittén skall inte ta hänsyn till om arbetsmarknadens organisationer är erkända av regeringen i hemlandet eller ej, när den beslutar om ett mål skall behandlas. Det betyder att kommittén kan behandla ärenden från inofficiella, hemliga fackorganisationer eller fackorganisationer i exil. Kommitténs konklusioner går till ILO:s styrelseråd och finns det något som regeringar inte tycker om, så är det att kritiseras i rådets rapporter. Våldsamma övergrepp För fackföreningsrörelsen är den stora fördelen med kommittén dess universalitet, säger ICFTU:s Guy Ryder. Om det händer dig något, kan ett klagomål undersökas omedelbart utan att först gå igenom en procedur med resolutioner och beslut. På många sätt är denna kommitté en modell för hur internationell övervakning bör fungera. Våldsamma kränkningar av arbetsrättigheter är alltför vanliga idag. År 2001 rapporterade vidta åtgärder för att främja kooperativer som arbetar med att skapa sysselsättning, utveckla företagens potential, öka besparingar och investeringar och förbättra den sociala välfärden. Medlemmarna bör överväga hur man kan skapa en miljö som stödjer ekonomiskt hållbara och demokratiskt ledda kooperativer. Angående hälsa och säkerhet på arbetsplatsen antog konferensen ett nytt protokoll till konventionen om arbetssäkerhet och hälsa från 1981 (nr 155) och en rekommendation som uppdaterar en 22 år gammal lista över arbetsrelaterade sjukdomar. De länder som ratificerar protokollen skall bl.a. skapa procedurer för att kartlägga omfattningen av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Länderna skall dessutom offentliggöra relevant statistik om problemet. ICFTU 223 mord eller försvinnanden av ledande fackförbundsmedlemmar. Dessutom rapporterades att 4000 blivit arresterade, omkring 1000 skadade och avskedade p.g.a. legitima fackliga aktiviteter. Från Colombia till Jugoslavien De ofta brutala övergreppen på fackliga ledare kommer därför att fortsätta få en stor del av kommitténs uppmärksamhet. Kommittén har t.ex. nyligen uppmanat regeringen i Colombia där en stor del av morden och försvinnandena skedde förra året att straffa de skyldiga. En rad andra regeringar har också mottagit rekommendationer från kommittén. Detta gäller också när det handlar om att skydda arbetsgivares rättigheter. Jugoslaviens regering har t.ex. uppmanats att häva restriktionerna gentemot arbetsgivarföreningar. I ett större perspektiv Men kommittén ser också på situationen i enskilda länder i ett större sammanhang. Under de gångna 50 åren har den ofta varit tvungen att utforska de ekonomiska, sociala och politiska förhållanden som påverkar organisationsfriheten. Polen är ett bra exempel på detta (se artikel om ILO och Solidaritet). På 1990-talet efter Berlinmurens fall följde ILO upp utvecklingen i Polen och i det övriga Östeuropa med undervisningsprogram, seminarier och studieresor i syfte att stärka organisationsfriheten i de nya demokratierna. Forts. s. 8

8 8 Även för arbetsgivare Organisationsfrihet är också en viktig fråga för arbetsgivare. I många länder utsätts arbetsgivarorganisationer för trakasserier, diskriminering och angrepp från myndigheter, och förhindras därmed att utöva sina funktioner. Kommittén för organisationsfrihet har främjat respekten för arbetsgivares rättigheter. Precis som i Polen, där ILO via kommittén spelade en viktig roll för att säkra erkännande och respekt för fackföreningarnas rättigheter, har ILO-kommittén varit ett betydelsefullt redskap i arbetet för att säkra arbetsgivarnas rättigheter och demokrati under Sandinistregimen i Nicaragua. Arbetsgivare har nyligen lämnat in klagomål till kommittén mot regeringarna i Kenya och Jugoslavien. Antonio Peñalosa, generalsekreterare i International Organization of Employers (IOE) Forts. från s. 1 ILO hade varit involverat redan under Polens sociala revolution 1980/81. När varvsarbetarna i Gdansk proklamerade sina 21 krav i augusti 1980, baserade de dem på ILO:s konventioner, bl.a. nr 87 och 98 om föreningsfrihet och rätten att organisera sig. Polen hade ratificerat båda två, men aldrig riktigt implementerat dem. Efter ett visst motstånd i början registrerade Polen till slut Solidaritet som en laglig organisation i november 1980 och meddelade ILO:s kommitté för organisationsfrihet detta. Detta hände efter det att Solidaritet hade lett strejker, och efter det att ILO:s dåvarande generaldirektör Francis Blanchard hade besökt landet. I juni 1981 talade ledaren för Solidaritet, Lech Walesa, på ILO:s årskonferens (den internationella arbetskonferensen) som den första ledare för ett fritt fackförbund från ett kommunistiskt land en händelse som var historisk i sig. Efter det att undantagstillstånden hade upphört i juli 1982 fortsatte representanter för ILO att träffa människor från den polska regeringen och fackrörelsen bl.a. Lech Walensa - för att diskutera reformer. Under 1980-talet pressade ILO den polska regeringen till att stifta lagar i överensstämmelse med kraven i konventionerna nr 87 och 98. År 1988 kom Solidaritet-alliansen till makten efter demokratiska val. Året därpå föll Berlinmuren och en ny värld växte fram. Hade Solidaritet och ILO någon roll i detta? Svaret är utan tvekan ja. Forts. från s. 7 Under årens lopp har kommittén tagit sig an en rad liknande fall där diktatoriska eller auktoritära regimer, som systematiskt angripit rätten till organisationsfrihet - oavsett underliggande ideologi. Som exempel kan nämnas Francos Spanien, Pinochets Chile och Sydafrika under apartheidtiden. Den geografiska fördelningen av klagomål från de enskilda världsdelarna är inte på något sätt jämn av de sammanlagt 2142 behandlade klagomålen kom 939 från Latinamerika, 527 från Europa, 278 från Afrika, 264 från Asien och 134 från Nordamerika. Sifforna visar att organisationsfriheten kan komma under press överallt. Begränsning i strejkrätten Kommittén arbetar löpande med att bygga upp en samling prejudikat som gör det lättare att avgöra viktiga frågor om rättigheter på arbetsmarknaden. När är det t.ex. legitimt att förbjuda strejker? Kommittén har erkänt att rätten till att strejka kan begränsas eller nekas i två fall: för statsanställda och för personer som har ett arbete som är viktigt för samhället. Detta skapar tydliga definitionsproblem. Regeringar kan lätt frestas till att beteckna nästan allt som viktigt för samhället helt enkelt för att förhindra strejker över huvud taget. Så en del av kommitténs arbete under förra århundradets senaste hälft har gått ut på att successivt slå fast vad som kan betecknas som tillräckligt viktigt för samhället, och vad som inte är det. I samband med detta har kommittén klart och tydligt slagit fast att många offentligt anställda, däribland lärare, inte kan förbjudas att strejka. Detta får praktiska konsekvenser. Exempelvis hävdes de böter som brasilianska oljearbetare dömdes till att betala för att ha strejkat 1995, efter att kommittén hade anmodat den brasilianska regeringen om att ingripa. Även om regeringar inte tycker om att kritiseras i styrelserådets rapporter är det inte alltid som kommitténs rekommendationer följs. Men det görs i stigande grad. Dessutom biläggs en lång rad fall efter förhandlingar mellan de inblandande, vilket visar på kommitténs förmåga att främja dialog. Slutligen får man inte glömma den förebyggande effekt som själva kommitténs existens har. Ian Graham Artikeln är förkortad av redaktionen.

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Är skyddsombudet lönsamt?

Är skyddsombudet lönsamt? Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Global Transport and Logistics Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Innehåll 2 Introduktion av CEO 3 3 Affärsintegritet 4 3.1 Mutor 4 3.2 Underlättande betalningar 4 3.3 Gåvor,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Mänskliga rättigheter i arbetslivet

Mänskliga rättigheter i arbetslivet Mänskliga rättigheter i arbetslivet ILO:s 8 kärnkonventioner ILO_8 konventioner.indd 1 10-09-15 14.06.27 ILO:s 8 kärnkonventioner Innehåll Allas rätt till ett bättre arbetsliv 3 Fackliga rättigheter är

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet ERV sätter fokus på : Compliance och internationella försäkringar för näringslivet Vad innebär det för ditt företag? Compliance ur ett försäkringsperspektiv vid affärsresor och utlandsstationering Vad

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer