UTBREDNINGAR AV SOCIALA GETINGAR (VESPINAE) I SVERIGE

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP UTBREDNINGAR AV SOCIALA GETINGAR (VESPINAE) I SVERIGE En jämförande studie Johan Ennerfelt ild ska placeras här Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi BIO602 Biologi: Examensarbete 15 hp Grundnivå Termin/år: Sommaren 2018 Handledare: Urban Olsson Institutionen för biologi och miljövetenskaper Examinator: Håkan Pleijel Institutionen för biologi och miljövetenskaper

2 Bild på försättsblad: Vanlig geting (Vespula vulgaris). Foto: Johan Ennerfelt

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract Introduktion Vad är en geting? Lista över sociala getingar bofasta i Sverige enligt Dyntaxa (2018) Livscykel hos sociala getingar Snyltgetingar och deras värdarter i Sverige Syfte Material och metod Svenska Malaisefälleprojektet Dalsland Artbestämning Dataanalys Statistik Getingarna Resultat SMTP Totalsummor - SMTP Fällor - SMTP Dalsland Totalsummor - Dalsland Fällor - Dalsland Kartor Diskussion Slutsats Referenslista Bilagor

4 Sammanfattning Det finns 12 arter i Sverige i underfamiljen sociala getingar (Vespinae). Det är dessa getingar som alla känner igen och som ibland har den dåliga smaken att sticka oss. I den här studien har över 3200 individer av sociala getingar artbestämts, de flesta från insamlingar gjorda inom Svenska Malaisefälleprojektet som drivs av Artdatabanken vid SLU. I projektet fångades insekter och andra småkryp runtom i Sverige med hjälp av fällor specialkonstruerade för att inventera flygande insekter. Materialet är i huvudsak insamlat mellan Jag har också tagit del av data på getingar som redan har artbestämts i projektet. Förutom getingar från Svenska Malaisefälleprojektet har getingar som insamlats i Dalsland 2017 av konsultföretaget Calluna AB artbestämts. För att analysera data har ArcMap och Excel använts. Syftet med studien var att jämföra den geografiska fördelningen av de getingar som artbestämts i studien med de utbredningar som anges i litteraturen. Hypotesen var att fyndfördelningen skulle överensstämma väl med de kända utbredningarna. På grund av brister i insamlingarnas metod går det inte att dra några slutsatser baserat på statistik. Det går dock att se vissa intressanta detaljer. Bland annat noterades flera arter från platser utanför deras kända utbredningsområde. Detta visar att kunskapen om en av våra mest välkända insektsgrupper är långt ifrån fullständig. Däremot är det svårt att dra några säkra slutsatser när fynd saknas från platser inom artens kända utbredningsområde. Det går inte att säga om avsaknad av fynd beror på slumpen eller om arten försvunnit från området. Det krävs fler studier för att förklara skillnader mellan resultaten i mina studier och litteraturens uppgifter. Abstract 12 species in the subfamily social wasps occur in Sweden. These are the notorious wasps known by everyone, with the annoying habit of stinging us. In this study, more than 3200 specimens of social wasps were identified to species level. The vast majority of the wasps were collected as part of The Swedish Malaise Trap Project, which is run by The Swedish Species Information Centre at The Swedish University for Agricultural Sciences. In the project, insects and other invertebrates were collected using traps especially constructed for surveys of flying insects. Most of the traps were active between 2003 and I also took part of data on wasps already identified in The Swedish Malaise Trap Project. In addition, wasps collected in the province of Dalsland in 2017 by the consulting firm Calluna AB, were identified. To analyze my data, I used ArcMap and Excel. The aim of the study was to compare the geographical distribution of social wasps identified in the study with what is stated in the literature. The hypothesis was that there would be little difference between my results and the known distribution areas of the wasps. Due to shortcomings in the collection methods, it is not possible to draw any conclusions based on statistics. We can, however, see some interesting details. Several species were found at places outside of their known distribution areas. This shows that knowledge of one of our most well-known insect groups is far from complete. However, it is hard to draw any safe conclusions when finds are missing from places within the known range of species. It is not possible to say if there is a lack of findings due to the chance or if the species has disappeared from the area. More studies are needed to explain differences between my results and the literature. 2

5 2. Introduktion 2.1 Vad är en geting? Getingar (Vespidae Latreille, 1802) är en insektsfamilj hör till ordningen steklar. De är närmast släkt med dolksteklar (Scoliidae (Westwood, 1804)) och tillsammans bildar dessa två familjer en systergrupp till myrorna (Formicidae Latreille, 1809). Familjen getingar innefattar omkring 5000 arter och bland dessa finns en stor mångfald i ekologi och beteenden. Här finns allt från arter med ett enkelt solitärt levnadssätt, till arter med komplexa samhällsstrukturer. Familjen delas in i sex underfamiljer, varav tre är representerade i Sverige (Douwes m.fl., 2012). Ser vi till den svenska faunan har 50 arter påträffats, varav 47 räknas som bofasta. Den artrikaste underfamiljen i Sverige är solitära getingar (Eumeninae Leach, 1815) med 34 arter följt av sociala getingar (Vespinae Latreille, 1802) med 12 arter. Pappersgetingar (Polistinae Lepeletier 1836) är mycket sällsynta i Sverige och här finns endast en bofast art (Dyntaxa, 2018). Pappersgetingar och sociala getingar är systergrupper som båda har ett socialt levnadssätt (Douwes m.fl., 2012). Nedan visas ett släktträd över getingarnas sex underfamiljer. Figur 1. Släktträd över getingarnas underfamiljer. Tree of Life Web Project, Sociala getingar Rapporten fokuserar på underfamiljen sociala getingar som är våra mest välkända (och ökända) getingar. I Sverige finns 12 arter fördelade på de tre släktena bålgetingar (Vespa Linnaeus, 1758), jordgetingar (Vespula Thomson, 1869) och långkindade getingar ( Rohwer, 1916) Lista över sociala getingar bofasta i Sverige enligt Dyntaxa (2018) Bålgeting Vespa crabro Linnaeus 1758 Taksnyltgeting adulterina (du Buysson, 1905) Buskgeting media (Retzius, 1783) Nordgeting norwegica (J.C.Fabricius, 1781) Tajgageting norvegicoides (Sladen, 1918) = pacifica (Birula, 1930) Skogssnyltgeting omissa (Bischoff, 1931) Takgeting saxonica (J.C.Fabricius, 1793) Skogsgeting sylvestris (Scopoli, 1763) Jordsnyltgeting Vespula austriaca (Panzer, 1799) Tyskgeting Vespula germanica (J.C.Fabricius, 1793) Rödbandad geting Vespula rufa (Linnaeus, 1758) Vanlig geting Vespula vulgaris (Linnaeus, 1758) 3

6 2.2.2 Livscykel hos sociala getingar Sociala getingar har en komplex samhällsstruktur med olika kaster. Samhället börjar anläggas på våren av en drottning som kläcktes den föregående sommaren, parade sig, och därefter övervintrat på något skyddat ställe. I början sköter drottningen alla uppgifter, som bobygge, äggläggning och matning av larver. Framåt högsommaren kläcks de första arbetarna. De är sterila honor och betydligt mindre än drottningen. Arbetarna kan nu hjälpa till med olika sysslor i samhället. Äggläggning är dock enbart drottningens uppgift. Flera kullar med arbetare kläcks och när samhället är tillräckligt stort börjar drottningen lägga ägg som ska utvecklas till könsdjur, alltså hanar och drottningar. När drottningen gjort sitt för att föra sina gener vidare dör hon och samhället upplöses. Till hösten dör också arbetarna och hanarna och de enda som övervintrar är drottningarna. I varmare klimat kan samhällena vara fleråriga. Detta gäller även arter som hos oss har ettåriga samhällen. Det finns tre arter i Sverige som lever som boparasiter. De kallas med ett gemensamt namn för snyltgetingar, men de utgör ingen enhetlig monofyletisk grupp, utan återfinns både i släktena och i Vespula. Drottningen hos en snyltgeting nästlar sig in i ett befintligt samhälle och tränger ut eller dödar den befintliga drottningen. Arbetarna som blivit moderlösa tvingas nu istället att ta hand om snyltgetingens larver, som alla utvecklas till könsdjur. Snyltgetingar behöver ju ingen arbetarkast, då de utnyttjar värdartens arbetare. Snyltgetingarna har alla en eller flera specifika värdarter som de parasiterar på (Douwes m.fl., 2012) Snyltgetingar och deras värdarter i Sverige Taksnyltgeting ( adulterina) - takgeting ( saxonica) och nordgeting ( norwegica), eventuellt även tajgageting ( norvegicoides) Skogssnyltgeting ( omissa) - skogsgeting ( sylvestris) Jordsnyltgeting (Vespula austriaca) - rödbandad geting (Vespula rufa) (Douwes m.fl., 2012). 3. Syfte Studiens syfte var att artbestämma sociala getingar insamlade i Svenska Malaisefälleprojektet och ett annat mindre projekt för att skapa kartor över deras utbredning i Sverige. Därefter skulle kartorna jämföras med utbredningskartorna i Nationalnyckeln (Douwes m.fl., 2012). 4

7 4. Material och metod Materialet av getingar som undersökts i studien kommer från två inventeringsprojekt, i första hand Svenska Malaisefälleprojektet, men även från en mindre inventering i Dalsland. 4.1 Svenska Malaisefälleprojektet Den största delen av proverna är insamlade i Svenska Malaisefälleprojektet, fortsättningsvis förkortat som SMTP (Swedish Malaise Trap Project). Projektets insamlingsfas pågick mellan med mindre kompletteringar därefter. Projektet är en del av Svenska Artprojektet och finansieras av Artdatabanken vid SLU. Malaisefällor används ofta vid insektsinventeringar på grund av sin stora effektivitet. Fällan består av en tältliknande konstruktion och bygger på principen att många insekter flyger eller kryper uppåt när de möter ett hinder. När djuret når toppen av fällan faller djuret ner i en burk med alkohol och drunknar (Karlsson m.fl., 2005). Totalt placerades 75 fällor ut på 54 utvalda platser runt om i landet (Station Linné, u. å.) De insamlade proverna har därefter sorterats till lägre taxonomiska nivåer, i första hand till ordning. De artrika ordningarna tvåvingar (Diptera) och steklar (Hymenoptera) har artbestämts åtminstone ner till familjenivå. Sorteringsarbetet har ägt rum på forskningsstationen Station Linné på Öland. (Källa: Karlsson m.fl., 2005). Figur 2: En av de 71 malaisefällor som bidrog med material till studien. Station Linné (u.å.). Trap ID 13 Stocklycke äng. Hämtad från 5

8 Figur 3: Karta över de 71 malaisefällor som bidrog med getingar till studien. Notera att vissa prickar representerar kluster av flera fällor som stått i samma område. I tillägg till det material som undersöktes och sorterades av författaren, delade Urban Wahlstedt med sig av data över getingar han tidigare identifierat inom SMTP 4.2 Dalsland En mindre del av materialet kommer från inventeringar utförda i Dalsland sommaren 2017 av naturkonsultföretaget Calluna AB på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland. Det material som ingår i studien var insamlat i tallskogar. I den här inventeringen användes fönsterfällor som fångstmetod (Peter Post, personlig kommunikation). Det finns olika varianter på fönsterfällor men gemensamt är att insekten flyger in i en vertikal genomskinlig ruta, ett fönster, och trillar ner i alkohol eller annan konserverande vätska (Sveriges Entomologiska Förening, u. å.) I studien ingår material från 36 fällor. 6

9 Figur 4. Fönsterfälla. Foto: Bo Ljungberg. Sveriges Entomologiska Förening (u. å.). Fånga insekter med fallfällor, barriärfällor och malaisefällor. Hämtad från Artbestämning Artbestämningarna gjordes med hjälp av stereolupp. Getingarna låg i en petriskål med etanol under identifieringsprocessen. Som bestämningslitteratur användes i första hand Nationalnyckeln (Douwes m.fl., 2012). Vid svåra bestämningar användes Løken, 1987 som komplement till Nationalnyckeln. Alla exemplar i ett rör artbestämdes samtidigt. Dessutom noterades getingarnas kön/kast och antalet individer per art och kön/kast.. Figur 5. Sorteringsarbete pågår. Foto: Johan Ennerfelt 7

10 4.3 Dataanalys Resultatet matades in i ett Excel-dokument för att kunna analyseras vidare. Den sammanställda datan från Excel-dokumentet lades in i GIS-verktyget ArcMap. Baserat på fällornas koordinater kunde prickkartor över var arterna påträffats framställas. Som tidigare nämnts var ett av studiens syften att jämföra prickkartorna över getingarna i studien med Nationalnyckelns utbredningskartor. De är baserade på äldre fynduppgifter och provinskataloger (B.G. Svensson, personlig kommunikation, 30 augusti 2018). Då Nationalnyckelns kartor är grova var det därför enkelt att rita av dem i programmet Paint 3D. Därefter kunde dessa handritade kartor sammankopplas med prickkartorna genom att använda verktyget Georeferencing i ArcMap. Detta gjorde det lätt att jämföra skillnader och likheter mellan kartorna Statistik Det är inte lämpligt att göra statistiska test för att påvisa signifikanta mönster i det undersökta materialet. För det första kommer materialet från två inventeringar utförda med olika metodik. Fällorna har dessutom varit oregelbundet placerade över landet och det finns skillnader i hur länge och när på året de har varit aktiva. 4.4 Getingarna Totalt ingår 3881 getingar fördelade på 11 arter i studiematerialet. Av dessa är 3665 insamlade i SMTP och 216 från inventeringen i Dalsland. 8

11 Antal individer 5. Resultat Eftersom de två inventeringar som ligger till grund för studien är utförda med olika metoder redovisas resultat rörande totalsummor, artfördelning, etc. separat. 5.1 SMTP 3665 getingar insamlade i SMTP ingår i studien. Alla svenska arter utom skogssnyltgeting är representerade i materialet. Av dessa är 3012 artbestämda av författaren, resterande 653 individer artbestämdes av Urban Wahlstedt. Ett fåtal exemplar av de getingar som bestämdes av författaren kunde endast identifieras ner till släktesnivå. Det fanns även i vissa fall svårigheter att bedöma huruvida getingar skulle klassas som drottningar eller arbetare Totalsummor - SMTP Hane Drottning/arbetare Arbetare Drottning 0 Arter Figur 6. Totalsummor över sociala getingar från SMTP 9

12 Antal individer Tabell 1. Totalsummor över sociala getingar från SMTP Drottningar Arbetare Drottning/arbetare Hanar Summa Vanlig geting Takgeting Rödbandad geting Buskgeting Nordgeting Tyskgeting Jordsnyltgeting Bålgeting Tajgageting Skogsgeting Taksnyltgeting sp Vespula sp Summa Vanlig geting var den mest talrika arten, följt av takgeting och rödbandad geting. Dessa tre arter utgör tillsammans 76 % av det totala antalet individer. Arbetare är den klart dominerande kasten. Av alla 3665 getingar var 81 % av individerna arbetare. Det faktum att arbetare dominerar så kraftigt gör det svårt att dra slutsatser om vilka arter som egentligen är vanligast. Arbetare av samma art som fångas i en fälla kan mycket väl vara systrar från ett och samma bo (U. Olsson, personlig kommunikation, augusti 2018). Därför visas nedan ett diagram över enbart drottningar. Notera att snyltgetingarna saknar arbetare Drottningar 0 Arter Figur 7. Totalsummor över drottningar av sociala getingar från SMTP 10

13 Här ser vi tydliga skillnader jämfört med när vi inkluderar arbetare. Takgeting är den klart vanligaste arten. Rödbandad geting är näst vanligast, tätt följd av vanlig geting. Inga drottningar av skogsgeting fanns i materialet. Att vanlig geting hamnade i topp vad gäller totalsummorna beror på det stora antal arbetare som fångades i fällorna. Enligt Douwes m.fl. (2012) har vanlig geting individrika samhällen med många arbetare Fällor - SMTP Vad gäller antalen bör vi dock ha i åtanke att en stor majoritet att fällorna stod placerade i södra Sverige. Det finns anledning att misstänka att arter med en utpräglat sydlig utbredning överskattas på bekostnad av nordliga, även om vi inte kan vara säkra på detta. Nedan visas ett diagram över hur många fällor arterna påträffades i Figur 8. Antal fällor respektive art fångades i Alla fällor utom en fångade någon av de tre vanligaste arterna rödbandad geting, vanlig geting och takgeting. 11

14 5.2 Dalsland Totalt fanns 216 individer av sociala getingar i materialet från Dalsland. Dessa fördelar sig på 8 arter. Samtliga av dessa exemplar är artbestämda av författaren Totalsummor - Dalsland Hane Drottning/arbetare Arbetare Drottning Figur 9. Totalsummor över sociala getingar från Dalsland Vi kan se flera skillnader jämfört med SMTP-inventeringen. Exempelvis är rödbandad geting och vanlig geting relativt sett betydligt ovanligare. Det finns också likheter, till exempel vad gäller arbetarnas dominans. De utgör 83 % av det totala antalet individer Totalsummor - drottningar - Dalsland Figur 10. Totalsummor över drottningar av sociala getingar från Dalsland 12

15 Då antalet drottningar i studiematerialet var så litet är det svårt att dra några slutsatser. Vi kan dock se att de arter som är vanligast totalt sett med alla kaster inräknade, också dominerar när vi tittar på enbart drottningar Fällor - Dalsland De tre mest individrika arterna var också de arter som fångades i flest fällor. 35 Antal fällor (Dalsland) Figur 11. Antal fällor i Dalsland med fynd av respektive art 13

16 5.3 Kartor Nedan följer utbredningskartor över respektive getingart. Den blå färgen visar den utbredning som anges i (Douwes m.fl., 2012). Grön prick representerar fällor där arten påträffades. Vit prick representerar fällor där arten saknades. Här inkluderas endast SMTP-fällor. Om arten saknades i materialet från Dalsland visas detta med en större vit fläck. Vanlig geting Vanlig geting är spridd i hela landet, men saknas dock i de allra nordligaste fällorna Figur 12. Fyndkarta över vanlig geting 14

17 Takgeting Takgeting finns i de flesta fällor i södra Sverige, men även en bra bit upp i Norrland. Den saknas dock från fällorna i den nordligaste delen av utbredningsområdet som angivits i Nationalnyckeln. Figur 13. Fyndkarta över takgeting 15

18 Rödbandad geting Rödbandad geting är den mest spridda arten i studien. Den finns i den nordligaste fällan, såväl som den sydligaste Figur 14. Fyndkarta över rödbandad geting 16

19 Buskgeting Arten är väl spridd i stora delar av Sverige. Två fynd sticker ut då de ligger längre upp mot fjällkedjan än vad Nationalnyckelns kartor visar. Figur 14. Fyndkarta över buskgeting 17

20 Nordgeting Nordgetingen är väl spridd i större delen av landet, men saknas helt i södra Götaland Figur 15. Fyndkarta över nordgeting 18

21 Tyskgeting Tyskgeting finns framför allt i södra Sverige, dock med vissa luckor. Den fanns t.ex. inte i Dalslandsmaterialet. Ett fynd från Västerbotten ligger i utkanten av det angivna utbredningsområdet. Figur 16. Fyndkarta över tyskgeting 19

22 Bålgeting I SMTP-materialet är nästan alla bålgetingar insamlade i de södra Östersjölandskapen. Arten finns dock också i Västsverige, vilket visas av att den fångades på flera ställen i Dalslandsinventeringen Figur 17. Fyndkarta över bålgeting 20

23 Jordsnyltgeting Jordsnyltgetingen har fynd från de flesta delar av Sverige. Värdarten rödbandad geting fångades i alla fällor som hade jordsnyltgeting. Ett fynd på Stenshuvud i Skåne ligger utanför det tidigare kända utbredningsområdet. Figur 18. Fyndkarta över jordsnyltgeting 21

24 Tajgageting Fyndbilden visar att tajgagetingen är en utpräglat nordlig art. Det finns dock flera fynd från Dalsland, vilket är utanför det kända utbredningsområdet enligt Nationalnyckeln. Figur 19. Fyndkarta över tajgageting 22

25 Skogsgeting Skogsgeting var den art som hittades i minst antal fällor. Det är svårt att se något geografiskt mönster i var arten påträffades någonstans. Figur 20. Fyndkarta över skogsgeting 23

26 Taksnyltgeting Taksnyltgeting var den ovanligaste arten om man bortser från skogssnyltgeting. Dock visar fynden tydligt att arten är väl spridd i större delen av Sverige. Om vi jämför med var värdarterna nordgeting och takgeting påträffades ser vi att i 4 av 7 fällor där taksnyltgetingen påträffades fanns också takgeting. I 5 av 7 fällor fanns också nordgeting. Figur 21. Fyndkarta över taksnyltgeting 24

27 Figur 22. Figuren visar skillnader och likheter i utbredning mellan taksnyltgeting (höger) och dess två kända värdarter takgeting (vänster) och nordgeting (mitten). 25

28 6. Diskussion På grund av att fällorna varit ojämnt placerade i Sverige och varit aktiva under olika tidsintervall, blir det omöjligt att göra några djupare kvantitativa analyser. Däremot kan man jämföra utbredningarna på en mer kvalitativ basis. Vissa arter påträffades endast i en liten andel av alla fällor som låg inom artens angivna utbredningsområde. Ett exempel på en sådan art är skogsgeting. Se Figur 20. Det är dock omöjligt att avgöra om avsaknad av fynd beror på att arten inte fanns i området, eller om det slumpade sig så att inga getingar flög in i fällorna. Då arten enligt fyndrapporter på Artportalen bevisligen finns i geografiska områden som hade en hög täthet av fällor, kan man fundera på om arten har specifika habitatkrav som inte täcks av de flesta fällorna (Artportalen, 2018a). Det faktum att det var så få fynd av skogsgeting gör att vi bättre kan förstå avsaknaden av dess boparasit skogssnyltgeting. Generellt anses snyltgetingarna vara betydligt sällsyntare än deras respektive värdarter (Urban Olsson, personlig kommunikation). Det var också tydligt att nordgetingen saknades helt i de södra delarna av Götaland. Detta trots Nationalnyckelns uppgifter om att arten finns i hela landet utom på Gotland. Där får vi dock ingen information om artens abundans i olika områden. Det kan vara så att arten är avsevärt mycket ovanligare i sydligaste Sverige jämfört med i resten av landet. Taksnyltgeting som uppges parasitera på just nordgeting, men också på takgeting, hittades framför allt i de delar av landet där vi också har många fynd av nordgeting. Eftersom vi inte har några fynd från Sydsverige där var och varannan fälla har fynd av takgeting, kan man spekulera i om taksnyltgetingen har en preferens för nordgeting. Tre arter påträffades en bra bit utanför det utbredningsområde som anges i Nationalnyckeln. Dessa var buskgeting, tajgageting och jordsnyltgeting. En möjlig förklaring till att vi hittar arterna på nya platser kan vara att de i sen tid utvidgat sitt utbredningsområde. Det kan också bero på att de tidigare varit förbisedda. Sju tajgagetingar hittades i fönsterfällorna i Dalsland, vilket var söder om vad Nationalnyckelns kartor indikerar kring artens utbredning. Se Figur 19. Tajgagetingen är en svårbestämd art, och framför allt kan den vara mycket snarlik takgeting och nordgeting. För att nå fram till en säker identifiering kan det vara nödvändigt att jämföra med referensexemplar (Wahlstedt, 2016). Ett urval av tajgagetingarna ur studiematerialet kommer att artbestämmas med DNA-baserade metoder. Det kan vara så att tajgagetingen är förbisedd just på grund av att den är så svår att identifiera. Vi kan jämföra våra avvikande resultat med fyndrapporter på Artportalen och där finns flera rapporter av tajgageting söder om utbredningsområdet som anges i Nationalnyckeln. Flertalet av dessa fynd är rapporterade eller artbestämda av erkänt kunniga entomologer (Artportalen, 2018b). Vad gäller buskgeting och jordsnyltgeting är det emellertid osannolikt att de skulle vara förbisedda på grund av bestämningsproblematik. I fallet med buskgeting är en mer rimlig förklaring att de inre delarna av norra Sverige är och har varit glesa på entomologer som studerat getingar. Se Figur 14. Även vad gäller buskgetingen finns ett antal fynd som hamnar utanför kartan på samma sätt som mina fynd (Artportalen, 2018d). Den tredje och sista arten där vi hade fynd utanför det kända utbredningsområdet var jordsnyltgeting som fanns i en fälla i Skåne. Se Figur 18. Avsaknad av rapporter kan knappast förklaras med att arten skulle vara förbisedd, då Skåne är ett tättbefolkat landskap där många entomologer har verkat. Sannolikt speglar bristen på rapporter en reell situation där arten verkligen är ovanlig i sydligaste Sverige. I Artportalen finns endast ett fynd i Skåne (2018c). Vi kan inte veta säkert om vårt fynd var ett tecken på att jordsnyltgeting har en fast population i Skåne, eller om det var en felflugen individ. Det skulle dock inte vara förvånande om arten verkligen hade en population i Skåne, när värdarten rödbandad geting finns där. 26

29 7. Slutsats Sociala getingar är en välstuderad insektsgrupp. Våra resultat stämmer i huvudsak med litteraturens uppgifter kring arternas utbredning. I några fall finns dock avvikelser. Vissa arter hittades endast i begränsade delar av deras kända utbredningsområde. Det är inte möjligt att veta om detta beror på slumpen eller om det speglar arternas faktiska utbredning. För vissa andra arter gäller det motsatta. Där gjordes fynd utanför respektive arts angivna utbredning. Detta visar att det går att göra nya faunistiska upptäckter, även i välkända organismgrupper som sociala getingar. 8. Referenslista Artportalen. (2018a) Rasterkarta Skogsgeting. Hämtad , från Artportalen. (2018b) Rasterkarta Tajgageting. Hämtad , från Artportalen. (2018c) Rasterkarta Jordsnyltgeting. Hämtad , från Artportalen. (2018d) Rasterkarta Buskgeting. Hämtad , från Douwes, P., Abenius, J., Cederberg, B. Wahlstedt, U., Hall, K., Starkenberg, M., Reisborg, C. & Östman, T Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror - getingar. Hymenoptera: Formicidae - Vespidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala Dyntaxa (2018). Svensk taxonomisk databas. (hämtad ) från Karlsson, D., Pape, T., Johanson, K.A., Liljeblad, J. & Ronquist, F.: Svenska Malaisefälleprojektet, eller hur många arter steklar, flugor och myggor finns i Sverige? Entomologisk Tidskrift 126 (1-2): Uppsala, Sweden Løken, A. (1987). Norske Insekttabeller 11. Stikkeveps. Tabell till norske arter Olsson, U., personlig kommunikation, augusti Post, P., personlig kommunikation Station Linné (u. å.). Svenska Malaisefälleprojektet. Hämtad , från Station Linné (u.å.). Trap ID 13 Stocklycke äng. Hämtad från stocklycke-ang Station Linné (u. å.). Traps. Hämtad 2018 från Svensson, B.G., personlig kommunikation, 30 augusti Sveriges Entomologiska Förening (u. å.). Fånga insekter med fallfällor, barriärfällor och malaisefällor. Hämtad från 27

30 Tree of Life Web Project. (2010). Vespidae. Hämtad , från Wahlstedt, U. (2016). Alternativa taxonomiska getingscheman (Vespinae). Entomologisk Tidskrift, 137(1-2), 1-1 Wahlstedt, U., personlig kommunikation, 13 augusti

31 29

32 Bilagor Bilaga 1. Sociala getingar Svenska Malaisefälleprojektet. Koordinater i WGS 84 decimal Information om koordinater och fångstperioder har i första hand hämtats från de dokument Urban Wahlstedt delade med sig av (Wahlstedt personlig kommunikation, 13 augusti 2018). Dessutom finns samma information tillgänglig via Svenska Malaisefälleprojektets hemsida (Station Linné, u.å.) Art Drottning Arbetare Hona ob. kast Hanar TrapID N O CollID Startdatum Slutdatum , , vii vii , , vii viii , , vii vii.23 adulterina , , vi vii.01 adulterina , , vi vii.01 adulterina , , vi vi.29 adulterina , , iv vii.11 adulterina , , vi vii.20 adulterina , , vi vii.20 adulterina , , vi vii.08 adulterina , , vii viii.06 adulterina , , vii vii.21 media , , vi vi.17 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , viii viii.29 media , , v vi.16 media , , vii vii.21 media , , vi vii.02 media , , vi vii.02 media , , vi vii.02 media , , vii vii.21 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , viii viii.26 media , , vii viii.11 media , , vi vii.02 media , , vi vii.02 media , , vii viii.11 media , , vii viii.11 media , , vii vii.21

33 media 4 59, , vii vii.21 media , , vii vii.21 media , , vii vii.21 media , , vii vii.21 media , , vii vii.21 media , , vii vii.21 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , viii viii.26 media , , vi vii.02 media , , vii viii.10 media , , vii viii.10 media , , vi vii.02 media , , vi vii.02 media , , viii ix.09 media , , viii ix.09 media , , vii viii.18 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii viii.12 media , , viii viii.26 media , , viii viii.26 media , , viii viii.26 media , , vii ix.04 media , , vi vii.04 media , , vii vii.17 media , , vii viii.16 media , , viii ix.04 media , , v vi.20 media , , vii vii.19 media , , vii vii.19 media , , vii vii.21 media , , vii viii.04 media , , vii viii.14 media , , v vi.13 media , , vii viii.01 media , , v vi.15 media , , vii vii.12

34 media , , vii viii.08 media , , ix ix.20 media , , viii viii.25 media , , vii viii.07 media , , vii viii.07 media , , vi vii.15 media , , v v.19 media , , v vi.26 media , , vii viii.18 media , , vii vii.21 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , vii viii.04 media , , vi vi.16 media , , vii viii.03 media , , v vi.13 media , , vi vi.27 media , , vi vii.05 media , , vii viii.02 media , , vii viii.19 media , , vii ix.08 media , , vi vii.16 media , , vii viii.05 media , , vi vii.08 media , , viii viii.30 media , , v vi.11 media , , iv vi.01 media , , vi vii.04 media , , viii iv.20 media , , viii iv.20 media , , viii viii.25 media , , viii viii.25 media , , viii viii.25 media , , vii vii.29 media , , vii vii.29 media , , vii viii.18 media , , vi vii.05 media , , vii viii.09 media , , vii viii.09 media , , viii viii.23 media , , viii viii.23 media , , viii viii.23 media , , iv vii.11 media , , viii viii.23

35 media , , v vi.12 media , , vii viii.03 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , vii viii.06 media , , viii ix.02 media , , vi vii.20 media , , vi vii.20 media , , viii viii.18 media , , vii viii.05 media , , viii viii.20 media , , viii viii.20 media , , viii viii.20 media , , viii viii.20 media , , ix ix.22 media , , vii viii.05 media , , viii viii.20 media , , viii viii.18 media , , viii viii.18 media , , viii viii.18 media , , viii viii.20 media , , viii viii.20 media , , viii ix.03 media , , viii viii.18 media , , viii ix.01 media , , viii ix.03 media , , viii ix.03 media , , viii viii.18 media , , viii viii.18 media , , viii ix.01 media , , ix ix.22 media , , viii ix.03 media , , viii ix.03 media , , viii viii.18 media , , viii viii.18 media , , viii viii.18 media , , viii ix.01 media , , vii viii.05

36 media , , v vi.04 media , , vi vi.27 media , , v vi.04 media , , v vi.04 media , , vi vi.19 media , , vi vi.19 media , , vi vii.02 media , , iv v.24 media , , vi vii.30 media , , vii ix.26 media , , vii vii.15 media , , vii vii.15 media , , vii viii.08 media , , vi vii.07 media , , vii viii.14 media , , vii viii.14 media , , vii viii.14 media , , vii viii.14 media , , viii ix.08 norwegica , , vii vii.21 norwegica , , vii viii.04 norwegica 2 59, , v vi.09 norwegica , , vi vii.02 norwegica , , vii vii.21 norwegica , , vii vii.21 norwegica , , vii viii.11 norwegica , , vii viii.18 norwegica , , vii viii.12 norwegica , , viii viii.26 norwegica , , viii viii.26 norwegica , , xii v.28 norwegica , , xii v.28 norwegica , , xii v.28 norwegica , , vi vii.01 norwegica , , vi vii.01 norwegica , , vii vii.26 norwegica , , vi vii.04

37 norwegica , , v vi.20 norwegica , , vii vii.23 norwegica , , vii vii.12 norwegica , , vii vii.20 norwegica , , v vi.13 norwegica , , vii viii.08 norwegica , , v vi.13 norwegica , , vii viii.14 norwegica , , vii vii.25 norwegica , , vi vii.04 norwegica , , vii viii.04 norwegica , , viii iv.20 norwegica , , vii vii.29 norwegica , , vii vii.29 norwegica , , vi vii.05 norwegica , , vi vii.05 norwegica , , vii viii.09 norwegica , , viii viii.23 norwegica , , viii viii.23 norwegica , , iv vii.11 norwegica , , viii viii.23 norwegica , , vi vii.01 norwegica , , vii vii.26 norwegica , , vi vii.17 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06

38 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vii viii.06 norwegica , , vi vii.20 norwegica , , vi vii.20 norwegica , , vii vii.29 norwegica , , vii viii.13 norwegica , , vii viii.13 norwegica , , vii vii.21 norwegica , , viii viii.31 norwegica , , vii viii.05 norwegica , , vii viii.05 norwegica , , vii viii.07 norwegica , , vii viii.07 norwegica , , vi vii.06 norwegica , , vii vii.20 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , vii vii.23 norwegica , , vii viii.05 norwegica , , vii viii.05 norwegica , , vii viii.05 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , vii vii.23 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , vii vii.23

39 norwegica , , vii vii.23 norwegica , , viii ix.03 norwegica , , v vi.18 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , viii viii.18 norwegica , , viii ix.03 norwegica , , viii viii.20 norwegica , , vi vii.10 norwegica , , vii vii.19 norvegicoides , , v vi.17 norvegicoides , , viii iv.20 norvegicoides , , vii vii.29 norvegicoides , , vii vii.29 norvegicoides , , vii viii.09 norvegicoides , , viii viii.23 norvegicoides , , viii viii.23 norvegicoides , , iv vii.11 norvegicoides , , iv vii.11 norvegicoides , , vii viii.06 norvegicoides , , vii viii.06 norvegicoides , , vi vii.15 norvegicoides , , v vi.18 norvegicoides , , vii viii.05 norvegicoides , , vii viii.05 norvegicoides , , viii viii.20 norvegicoides , , viii viii.20 norvegicoides , , viii viii.20 norvegicoides , , viii viii.18 norvegicoides , , viii ix.03 norvegicoides , , viii ix.03 norvegicoides , , v vi.18

40 norvegicoides , , viii viii.18 norvegicoides , , xii vi.18 norvegicoides , , xii vi.18 saxonica , , vi vi.17 saxonica , , vii vii.11 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , viii viii.29 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , viii viii.26 saxonica , , i vi.18 saxonica , , vi vii.20 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , vii viii.11 saxonica 2 59, , v vi.09 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , viii viii.26 saxonica , , viii viii.26 saxonica , , iv vi.18 saxonica , , vii viii.11

41 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , viii ix.07 saxonica , , viii ix.07 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii vii.21 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , vii viii.04 saxonica , , viii viii.26 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , xii vii.01 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vii vii.14 saxonica , , vii viii.11 saxonica , , vii viii.10 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vi vii.02 saxonica , , vii vii.29 saxonica , , vii viii.12

42 saxonica , , vii viii.12 saxonica , , vii viii.18 saxonica , , vii vii.29 saxonica , , vii vii.29 saxonica , , vii viii.12 saxonica , , vii viii.12 saxonica , , viii viii.26 saxonica , , xii v.28 saxonica , , xii v.28 saxonica , , xii v.28 saxonica , , xii v.28 saxonica , , xii v.28 saxonica , , xii v.28 saxonica , , vi vii.01 saxonica , , vi vii.01 saxonica , , vii vii.26 saxonica , , vii ix.04 saxonica , , v vi.14 saxonica , , vi vii.04 saxonica , , vi vii.04 saxonica , , vii vii.17 saxonica , , vi vi.28 saxonica , , vi vii.13 saxonica , , vi vii.13 saxonica , , viii ix.10 saxonica , , v vi.20 saxonica , , v vi.20 saxonica , , v vi.20 saxonica , , vi vii.06 saxonica , , vi vii.06 saxonica , , vi vii.06