I Framtidsplan 2003 har konstaterats att det finns ett antal frågor och behov i Knäreds samhälle, som behöver belysas i en fördjupad översiktsplan.
|
|
- Ingrid Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INTRESSEN OCH BEHOV
2
3 I Framtidsplan 2003 har konstaterats att det finns ett antal frågor och behov i Knäreds samhälle, som behöver belysas i en fördjupad översiktsplan. I det förberedande arbetet, bl.a. tillsammans med Knäreds samhällsförening samt företag och boende i samhället har ytterligare behov konstaterats. Nedan redovisas dessa förutsättningar och behov. De analyseras och förslag till åtgärder presenteras. 43
4 Redovisning Överväganden Förslag Riksintresse för kulturmiljövården, Lagadalen. Lagadalen är ett exempel på vattenkraftsutbyggnad under början av 1900-talet. Regionalt och lokalt intresse för kulturmiljövården, främst området vid Knäreds kyrkby och kvarn samt Halleborg, söder om Lagan. Planområdet berörs inte direkt av intresset. Ett av kraftverken i Lagan ligger strax öster om planområdet. Kraftproduktionen har dock en stark symbolisk samhörighet med orten, vilket bör kunna manifesteras och utvecklas till något positivt för ortens identitet Även de kulturhistoriskt intressanta områdena och företeelserna, då främst miljön kring kyrko ruinen, Karl XI:s brunn och Knäreds kvarn, bidrar till, och kan med lämpliga åtgärder ytterligare bidra till, Knäreds särprägel. Åtgärder vid infarten till samhället från väg 117, som beskrives nedan bör kunna anknyta till vattenkraftens betydelse för bygden. Vid detaljplaneläggning i områdena där bevarandeintressen finns skall dessa bevakas genom lämpliga bevarande- och anpassningsbestämmelser i planen. Upprustningsåtgärder behövs och kompletterande åtgärder i form av upplysningsskyltar, promenadstigar, servering och kanske verksamheter i form av konsthantverk o.d. skulle kunna bidra till områdets utveckling. Närheten till skolan ger möjligheter till att utnyttja området för pedagogisk verksamhet. Koppling till före slaget parkområde vid kyrkan kan utnyttjas. Lokalt naturvårdsintresse utmed Lagan, vid Västralt samt norr om samhället (Krokåns dalgång). En av Knäreds bästa tillgångar är naturen, som finns inpå knutarna. Den ger möjligheter, inte minst inom turistnäringarna, att marknadsföra Knäred på ett positivt sätt. Ansträngningar bör ske att förmå markägare och andra intressenter att vidmakthålla och utveckla naturresurserna bl.a. genom tillgäng lighets åtgärder (parkeringar, gångstigar etc) Utredning för att bedöma möjligheterna för en vägförbindelse mellan väg 117 och industriområdet vid Dyreborg. En sådan vägdragning skulle radikalt förbättra trafiksituationen inne i samhället och där bl.a. minska riskerna med transporter av farligt gods. Man får dock väga in kostnaderna för två överfarter över Lagans åfåror. En vägsträckning markeras som en möjlighet på längre sikt, kopplat till en utvidgning av Dyreborgs verksamhetsområde. 44
5 Redovisning Överväganden Förslag Centrumutredning för att skapa underlag för upprustning och förtätning av centrummiljön. Den tidigare centrumbilden med ett antal butiker och andra rörelsen utmed väg 117 ge nom samhället har förändrats efter att genom fartstrafiken flyttades utanför samhället. Många rörelser har lagts ner och ersatts med andra verksamheter, främst boende. Numera är det området kring Konsum och hotell Freden som upplevs som samhällets centrum. Olika idéer för utveckling av detta område har testats. Under avsnitt Markanvändning finns ett idé förslag redovisat för torgbildning och centrum i anslutning till hotell Freden. Idéer för att med fysiska åtgärder markera infarten till samhället från väg 117 och göra den mer välkomnande. Avgränsning och karaktär på föreslagna utbygg nadsområden för bostäder respektive verk samheter Den nya sträckningen av väg 117 är belägen så att inte mycket av samhället märks från vägen. Infarten är dessutom anordnad så att avfart sker på vägens södra sida medan samhället är beläget norr om vägen. Dock kan man från vägen uppleva delar av Lagan och ett sätt att knyta samman väg och samhälle är att utnyttja detta faktum. Tillfarten till de centrala delarna bör också rustas upp för att ge ett mer välkomnande intryck. Detta studeras närmare nedan under Markanvändning I anslutning till avfarten kan exempelvis flaggspel, konstverk e.d. förtydliga vart man har kommit. I eller i anslutning till Lagan finns möjligheter att åstadkomma ett mer eller mindre spektakulärt konstverk, som kan förknippas med samhället och bidrar till att identifiera platsen. Längs Stationsvägen bör alléplantering och andra försköningsåtgärder utföras för att ge infarten en mer representativ utformning. -- Strukturplan för gång- och cykeltrafik. Detta studeras närmare nedan under Markanvändning -- 45
6 Redovisning Överväganden Förslag Behov och lokalisering av reservvattentäkt. Behovet av reservvattentäkt utgår framförallt från de risker som finns för påverkan på den befintliga täkten. Närheten till väg 117 och järnväg utgör en risk för föroreningar i denna vid eventuella olyckor. Befintlig täkt har kapacitet för ökat uttag av vatten. Utredningar visar dock att det är svårt att finna bra vatten på nya, välbelägna platser. Åtgärder bör därför vidtas vid den befintliga täkten med syfte att minimera riskerna för påverkan. Åtgärdsprogram för förbättring av skyddet av befintlig vattentäkt bör snarast arbetas fram och erforderliga åtgärder genomföras. Belysande av åtgärder för att förbättra reningskapaciteten för spillvattenavlopp. Studie av möjligheterna att skapa industrimark med tillgång till järnvägsanslutning. Alterna tivt lokalisering av omlastningsplats bil/tåg. Koppling till vindkraftsintressen i Knäredstrakten. Avloppsreningen utnyttjas idag till full kapacitet och en utökning erfordras. Generellt sett är det vissa svårigheter att finna lämplig mark för verksamheter, speciellt i järnvägsnära läge. I anslutning till KWA vid v 117 finns ytterligare mark kvar, som skulle kunna få järnvägsanslutning. För mer långtgående kopplingar mellan verksamheter och järnväg är det omlastningsplats bil/tåg som bör satsas på. Knäredstområdet har visat sig intressant för storskalig vindkraftslokalisering. Problematiken kring detta tas upp i en separat fördjupad översiktsplan Vindkraften i Laholm Särskild utredning för bedömning av eventuell utökning av reningsverket genomförs snarast. Vid eventuell lokalisering av ny verksamhet invid KWA med behov av järnvägsanslutning får detaljer kring detta studeras i en detaljplaneöversyn. Beträffande omlastnings plats finns fysiska möjligheter att ordna en sådan vid det s.k. oljeberget vid Uddared. Åtgär den kräver medverkan från framtida användare. Översiktliga studier indikerar att påverkan på samhället inte skall behöva innebära störningar. För att verifiera detta avses den detaljerade utformningen och förläggningen av verken regleras i detaljplanestudier. Jämlikhet - integration - tillgänglighet Knäred har haft en ensidig arbetsmarknad som i viss utsträckning missgynnat berörda grupper. Förslag till utveckling av turist- och tjänstesektorn 46
7 47
8 48
9 MÖJLIGHETER POSITIVA VÄRDEN
10
11 Knäreds samhälle är den naturliga serviceorten i de östra delarna av Laholms kommun, med väl utbyggd service, framförallt allmän service i form av skola, vård och omsorg för alla åldrar, bibliotek, simbad m.m. Knäred ligger i skogsbygd med god tillgång till natur- och fritidsupplevelser. Den historiska knytningen till forna tiders krig i gränsbygden mellan Danmark och Sverige spelar fortfarande en stor roll för ortens identitet. Näringslivet är omfattande och har utvecklats positivt under senare år. Det består av en dominerande industri samt ett vitalt småföretagande. Till skillnad från flera andra orter i kommunen är inpendlingen större än utpendlingen. Orten har anslutning till järnväg, sträckningen Halmstad- Hässleholm. 51
12 Redovisning Överväganden Förslag Knäred har mycket goda möjligheter till bostadsutbyggnad i attraktiva lägen. Kopplingen till arbetsmöjligheter och ett rikt fritidsliv bör kunna locka nya invånare. Även om det idag finns både lediga lägenheter och tomter måste nya lägen med särskilda kvalitéer lokaliseras. Utsikt, naturen inpå knutarna och nära till service är viktiga faktorer. Nya utbyggnadsområden med dessa kvalitéer redovisas under avsnitt Markanvändning Knäred är huvudort för kommunens östra delar och har som sådan en väl utbyggd service. Även detta faktum är en konkurrensbefrämjande faktor. Förteckning över befintlig service finns i programmet för den fördjupade översiktsplanen. En förutsättning för fortsatt hög servicenivå är att orten får en positiv befolkningsutveckling. Syftet med alla förslag i den fördjupade översiktsplanen skall tillsammans skapa dessa förutsättningar. Marknadsföringsåtgärder för att sprida kunskaper om detta bör utvecklas i samverkan mellan offentliga och enskilda intressenter. Genom sitt läge har Knäred varierande och innehållsrik tillgång till natur- och fritidsupplevelser. Vilka dessa är framgår av programmet för den fördjupade översiktsplanen För en framgångsrik utveckling krävs en utökad marknadsföring av dessa tillgångar samt åtgärder för bättre tillgänglighet till och allmän utveckling av dem Marknadsföringsåtgärder i samverkan mellan offentliga och enskilda intressenter. Uppskyltning av vandringsleder m.m. och förstärkning av servicepunkter för dessa tillsammans med föreningslivet m fl Näringslivet i Knäred har en unik roll för samhällets status idag och har en avgörande betydelse för att samhället skall kunna utvecklas i en positiv riktning Samhällets alla aktörer måste slå vakt om näringslivet och bidra till att det utvecklas. Dess roll som motor i Knäreds utveckling måste vinna insikt hos alla berörda. Mark för näringslivets utveckling redovisas nedan under Markanvändning. Samarbetet mel lan företagen i samhället samt med kom mun och andra offentliga intressenter måste ut vecklas genom en nära och kontinuerlig dialog. Här ingår även ett ökat kunskapsutbyte mellan företagen för att stärka vikänslan och kon kurrenskraften. 52
13 Redovisning Överväganden Förslag Järnvägen i anslutning till samhället ger möjligheter till bra och långsiktigt hållbara transporter både för varor och människor. Utredning finns om förutsättningar för persontransporter på sträckan Halmstad-Hässleholm med stopp bl.a. i Knäred. Fortsatta överväganden om detta krävs. Förslaget kan sättas i verket först efter 2012, när Hallandsåstunneln är färdigbyggd. Beträffande godstransporter finns alternativa möjligheter i knäred och dess närhet för omlastningsplats. Kommunen bevakar fortsatta utredningar och ställningstaganden beträffande persontransporter. Omlastningsmöjligheter mellan bil och tåg kan tillskapas vi det s.k. oljeberget vid Uddared. Som framgår av planprogrammet är huvudsyftet med den fördjupade översiktsplanen att åstadkomma ett förhållningssätt till och en samordning av mer alldagliga åtgärder i orten, som de boende, föreningar, företag och andra till stor del själva ansvarar för. Ett starkt föreningsliv, en livaktig samhällsförening och ett engagemang hos företagen ger goda förutsättningar för att åstadkomma ett sådant förhållningssätt och en sådan samordning. Eftersom den fördjupade översiktsplanen arbetats fram i nära samarbete med samhällsföreningen och med upprepade träffar med allmänhet och de lokala företagen förväntas ett engagemang för Knäreds utveckling. Kommunen bör aktivt stödja föreningslivet genom att låta detta utföra kommunala åtgärder såsom drift och skötsel av vissa anläggningar. 53
14 54
15 HOT/NEGATIVA FÖRETEELSER
16
17 I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har ett antal brister i den fysiska miljön konstaterats och ett antal företeelser av negativt slag konstaterats. I bifogad tabell finns dokumentation av bristerna och förslag på hur de bör åtgärdas. Översvämning vid Flammabadet
18 Redovisning Överväganden Förslag Befolkningsutvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit negativ. Trots god tillgång till arbetstillfällen drar sig folk för att flytta till arbetsorten. Inpendlingsnettot är därför osedvanligt högt för Knäred. Det måste bli attraktivt att bo i Knäred. Naturturismen i Knäred bör stimuleras eftersom en attraktiv turistort även blir en attraktiv boende ort. Jämför pensionatlivet i exempelvis Vittsjö. Samlade åtgärder för att göra Knäred mer attraktivt redovisas i detta förslag, både i form av fysiska åtgärder och som administrativa åtgärder. Attraktiva områden för bostäder redovisas nedan under Markanvändning. Utveck ling av vandringsleder och fritids an läggningar ihop med föreningsliv och privata intressen. Knäred saknar en tydlig och egen identitet som kan ge en positiv image för samhället att samlas kring. Varje samhälle bör ha någon företeelse eller plats med tydlig identitet, som invånarna kan samlas kring och som kan bli en stolthet för samhället. Även en symbolisk identitet kan bli något som låter tala om sig också utanför samhället. Fysiska åtgärder för att tillskapa ett centrum och samlingsplats är ett förslag. I området kring hotell Freden, som är ett klassiskt ställe för Knäred, föreslås en torgplats anordnas. I anslutning till denna finns och kan servicen utökas i form av butiker, servering, busstation, turistinformation etc. Möjligheter finns också att utveckla området kring kyrkan till ett park- och aktivitetsområde. För idéförslag, se nedan under Markanvändning. Bland mer symboliska identiteter utgör freden i Knäred 1613 något som kan och bör utvecklas. Naturtillgångarna i närområdet är ytterligare en företeelse, som redan idag är ett signum för Knäredstrakten, men som kan utvecklas ytterligare genom olika satsningar, främst från lokala aktörer. 58
19 Redovisning Överväganden Förslag Central träffpunkt saknas. En eller flera platser som ger möjligheter till både planerade och spontana möten inom och mellan olika åldersgrupper och andra gruppe-ringar behövs. Ett samhälle utan en central samlingsplats är inget riktigt samhälle. En torgbildning och/eller en aktivitetspark före - slås anordnas. Se nedan under Markan vänd ning. Bristfälliga kommunikationer försvårar arbetspendling men även resor till centrala nöjes- och serviceplatser. På sina håll i Knäred finns brister i den fysiska miljön, som gör upplevelsen av samhället negativ. Speciellt har flyttningen av genomfartstrafiken bidragit till att Stationsgatan förlorat i värde med tomma f.d. butikslokaler. Området kring kyrkan har en ödslighet som bidrar till ett negativt intryck. Knäred har mist lite av sin kontakt med förbifarande när v 117 flyttades utanför samhället Möjligheterna till allt bättre förbindelser med befintlig kollektivtrafik och framtida utökade former måste bevakas noga i planeringen i dessa avseenden. En estetiskt tilltalande miljö har stor betydelse för upplevelsen av en plats. Oftast krävs inga stora insatser för att förbättra brister och en åtgärd smittar lätt av sig till förvaltare av närliggande områden. En positiv befolknings utveckling kan även få till resultat att ett kom mersiellt centrum återuppstår vid Stations gatan om miljön är positiv i övrigt. Åtgärder av olika slag utmed väg 117 krävs för att uppmärksamma att här finns ett intressant och livaktigt samhälle med god service, för dem som kommer till regionen. Bättre information om olika företag och serviceinrättningar behövs utmed v 117. Möjligheterna till persontransporter på Halmstad-Hässleholmsbanan utgör ett intressant komp lement till befintlig kollektivtrafik. Genom en satsning på en torgbildning samt parkanläggning kring kyrkan kommer en betydande förbättring att ske. Genom enskilda och samverkande andra åtgärder kan en successiv standardhöjning också ske. Det är lämpligt att knäredsborna själva, genom förslagsvis samhällsföreningen arbetar för detta med olika medel: egna insatser, uppmuntran, myndighetskontakter etc. En inventering av bristfälliga miljöer bör inledningsvis genomföras. Informationstavla med karta invid vägen föreslås inrättas öster om samhället. I anslutning till infarten föreslås olika åtgärder för att markera samhället bättre. Exempelvis flaggspel, konstverk, planteringsåtgärder, skyltar etc. Kopplingen till Lagan, som syns från vägen, kan gärna poängteras. Åtgärderna bör vara kraftfulla men måste utföras så att trafiksäkerheten inte äventyras. 59
20 Redovisning Överväganden Förslag Knäred som en viktig industriort har också medfört att det finns 8-9 områden identifierade som omfattas av markföroreningar. Utmed Lagan i Knäredsområdet finns flera vattenkraftverk med tillhörande dammar. Ett dammbrott skulle få förödande konsekvenser. Terrängförhållandena utmed Lagan i samhället är också sådana att risk för skred, ras och översvämningar inte kan uteslutas. Se även kartor sid Lokalisering och eventuella åtgärder för sanering behövs för att ta bort sådana hälso- och miljörisker, som förorenad mark innebär. Förutom fysiska åtgärder och en förutseende planering bör beredskapen för ett krisläge beaktas. Heltäckande inventering med förslag till åtgärdsprogram arbetas fram. Inventering av områden som utgör riskområden bör genomföras och förslag till eventuella fysiska åtgärder ges. Frågan bör i sin helhet lyftas in i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. 60
21 MARKANVÄNDNING
22
23 Förslaget till markanvändning, som redovisas på karta, utgör en samlad bild av de fysiska åtgärder, som föreslås i detta förslag till fördjupad översiktsplan för Knäreds samhälle. Förslaget grundar sig på och utgör en mer detaljerad utveckling av den tätortsredovisning, som finns i kommunens översiktsplan, Framtidsplan Som komplement till mark-användningsredovisningen finns idéförslag till utformning av några nya och strategiskt viktiga platser i samhället: ny torgplats vid hotell Freden, samt park- och aktivitetsyta vid kyrkan. Bostäder Inom befintliga planlagda områden finns idag (2006) cirka 15 obebyggda tomter för enbostadshus samt cirka 5 st lediga lägenheter. För att komplettera detta och kunna erbjuda alternativa och framförallt attraktiva bostäder föreslås tre nya områden utredas närmare för bostäder. Det gäller Björkered i öster där naturnärhet och vackra vyer kan tillskapas men ändock med anknytning till befintliga villaområde. Det andra området är höjderna i västra delen av Knäred, bakom sjukhemmet. Här kan spännande tomter med fin utsikt över samhället tillskapas. Båda dessa områden lämpar sig bäst för småhusutbyggnad, antingen i form av friliggande hus eller som grupphus i tätare form. Detta innebär att kanske st bostäder kan tillskapas. Det tredje området är i anslutning till kyrkan öster om Prästgårdsvägen där ett 20-tal lägenheter med hög kvarboendestandard kan tillämpas som ett komplement till närliggande service. Verksamheter Verksamhetsområden finns idag i samhällets alla delar. Några nya större etableringar av traditionella industrier är knappast troligt för framtiden. Utvecklingen gå mer mot mindre avknoppningar från befintliga verksamheter eller etablering av fåmansföretag. Alternativa möjligheter finns då för detta i eller i anslutning till befintliga verksamhetsområden. I vissa lägen, t.ex. Dyreborg, föreslås att området utformas så att en kombination av verksamheter och boende kan bli möjligt. Befintligt verksamhetsområde utmed järnvägen och v 117, i sydost, kan utvidgas österut. Gällande detaljplan finns för del av denna utvidgning. Även inom övriga verksamhetsområden, i norr och vid Lagan, finns enstaka ytor lediga för etablering eller expansion. Den största utvecklingspotentialen för verksamheter finns i samhällets nordöstra del, Dyreborg. Visserligen kan detta område idag endast nås via vägsystemet genom Knäreds centrala delar och förbi skolan. Vid behov föreslås dock en anslutning till v 117 byggas ut. Den skulle på ett bra sätt reducera olägenheterna med tung trafik förbi skolområdet. Det finns således relativt goda möjligheter att utveckla den traditionella industrisidan i Knäred. För att få en mer allsidig och långsiktigt hållbar utveckling av näringslivet bör tjänstesektorn utvecklas. Det kan understödjas t. ex. genom flexibel användning i detaljplaner för lämpliga områden. Nytänkande när det gäller möjliga arbetsuppgifter, främst inom turism och till denna näraliggande service är en potential Utveckling av naturturismen med utnyttjande av befintliga resurser men även etablerande av nya anläggningar har en sådan potential. Vidare kan planerad utbyggnad av vindkraften i dessa delar av kommunen ge möjligheter till en ny serviceorganisation för tillsyn och underhåll av vindkraftverken. Fritid och rekreation, grönstruktur Natur och kultur både inom tätorten och i dess omgivningar ger stora möjligheter till ett aktivt friluftsliv och rekreation. Att koppla detta till möjligheterna att försörja sig inom detta område är en tillgång, som måste utnyttjas. 63
24 För att ytterligare utveckla detta område bör man satsa på ett antal åtgärder i samhället. Exempel på detta är natur- och kulturparken vid kyrkan med koppling till g:a kyrkoruinen m.m. Flammabadets fritidsområde är väl frekventerat och en översyn för att utveckla det vidare kan gärna göras. Grönstråken inom samhället bör kopplas samman på ett bättre sätt. Framförallt är Krokån en barriär mellan de olika samhällsdelarna och för att nå fritidsområden. Mellan Björkeredsområdet och skolområdet bör en broförbindelse ordnas. Naturområdena kring Krokån kan sannolikt utvecklas, inte minst turistiskt, med ökade möjligheter till fiske m.m. Vägar Följande åtgärder föreslås vad gäller förändringar i Knäreds vägsystem: Stationsvägen ses över avseende bredd, trottoarer m.m. för att skapa ett mer estetiskt tilltalande gaturum. Detta bör kompletteras med åtgärder på kringliggande fastigheter med uppfräschning, nya verksamheter och planteringar etc. Korsningarna vid hotell Freden ändras bl.a. så att Stationsvägen kopplas direkt mot Prästgårdsvägen samt så att en torgbildning kan skapas framför hotellet. Översyn av trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder på Sjöaredsvägen förbi skolan. Utbyggnad av tillfart över Lagan från v 117 till Dyreborg. Gång- och cykelvägar Ett övergripande gång- och cykelnät (gc-nät) saknas i Knäred. Följande åtgärder föreslås för att förbättra detta: Gc-nätet från infarten i söder längs Stationsvägen till Freden förbättras i samband med en översyn av Stationsvägen. Sjöaredsvägen bör göras gc-vänlig från Freden åtminstone till Flammabadet. Gc-förbindelse mellan Björkered och skolsidan av Krokån bör anordnas. Teknisk försörjning Några särskilda markåtgärder för teknisk försörjning bedöms inte behövas. 64
25 Kommersiell och allmän service Den kommersiella servicen var tidigare till stor del belägen utmed gamla väg 117 genom samhället, från området vid hotell Freden och ner mot stationen. Efter att genomfartstrafiken fick ny sträckning söder om samhället har flertalet butiker och andra kommersiella lokaler utmed Stationsvägen försvunnit. Det kommersiella centrat finns nu koncentrerat till området kring hotell Freden. Genom att här skapa ett centralt torg kan en förstärkning av detta centrum ske och förhoppningsvis nya verksamheter komma till i området. Den allmänna servicen i samhället är till största delen koncentrerad kring de öppna ytorna vid kyrkan. Vårdcentral/sjukhem med apotek m.m. finns i väster. Skolan ligger i sydöst och kyrkan är belägen ungefär mitt i. Tanken att rusta upp det öppna området och skapa förbindelser, intressanta parkrum och spännande mötesplatser i detta område samt bostadsutbyggnad skapar förutsättningar för att hålla kvar denna service och ge möjligheter till en utveckling och komplettering av dessa i området. Kulturmiljöer En heltäckande inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljöer för Knäreds samhälle saknas och bör utföras. Värdefulla kulturmiljöer skall bevaras och sköts. Vid detaljplanering uppmärksammas bevarandevärdena med skydds- och varsamhetsbestämmelser. 65
26 66
27 GENOMFÖRANDE
28
29 Fysiska åtgärder Åtgärd Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Nytt bostadsområde Björkered Kommunen äger en begränsad del av marken varför kompetterand markinköp måste ske. Va-ledningar och infrastruktur är utbyggt inom detaljplanerat området. Vid utbyggnad utöver planlagt område beaktas kapacitet vid befintligt reningsverk samt eventuell avloppspumpstation. Genom den nära anslutningen till den nuvarande bebyggelsen blir påverkan på naturen av ringa omfattning. Eftersom höga naturvärden redo visas bör särskild omsorg ägnas utformningen Eftersom det finns 15 tomter kvar i Knäred prioriteras detta på medellång sikt. Dock är detta det bostadsområde som enklast kan öppnas bland de nya. Nytt bostadsområde bakom sjukhemmet Kommunen äger inget av marken så denna måste inköpas. Angående vafrågor, se kommentarer under Björ kered. Ifrågavarande mark är i huvudsak ängs- och betesmark och större målkonflikter saknas. Knäreds attrak tivitet som bostadsort kan stärkas. Eftersom det finns 15 tomter kvar i Knäred prioriteras detta på längre sikt. Omlastningsplats bil/järnväg Ett företag äger två stickspår vid gamla Oljeberget i Uddared som genom ett samarbete skulle kunna vara en omlastningsplast. Området vid stationen är för litet både för persontrafik och godsomlastning. En omlastningsplats skulle få posi tiva miljöeffekter ur ett större pers pektiv. I huvudsak måste marknadens aktörer delta i uppbyggnaden. Intresset från dessa har inte visat sig att tiden är mogen än. Kommunen har i sin långsiktiga planering en handlingsberedskap. Persontrafik på Halmstad-Hässleholms banan Tillsammans med länstrafikbolaget och andra kommuner skall frågan utredas och en finanseringsslösning utformas. Teknisk kan hållplats med perrong byggas vid järnvägs stationen. Tågförbindelse med de kraftigt ökade resmöjligheterna gör Knäred attraktivare som boende och verksamhetsort. Järnvägsförbindelsen ger även miljömässiga fördelar ge nom minskat biltrafik. Åtgärden är viktig men trafiken kan föst påbörjas år 2012 när Hallands åstunneln är klar och banan kan avlastas en del av dagens godstrafik. 69
30 Fysiska åtgärder Åtgärd Kompletterande bostadsområde öster om Prästgårdsvägen Torgplats vid Freden Aktivitets- och kulturpark i anslutning till kyrkan Uppskyltning och iordningställande av vandringsstigar m.m. Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Kommunen är markägare och bör initiera att en utbyggnad kommer till stånd. Se även ovan under Björkered. En samverkan med Vägverket om omläggning om trafiken och fr i görande av ytor beslutas och tid planeras. Inköp av privat mark ger ökade möjligheter till bra lösningar. Samordning med kollektivtrafik kan skapa ett mer frekventerat centrum. Kommunen söker ett samarbete med olika aktörer som exempelvis La holmshem för att genomföra satsningen Detta projekt bör göras som ett samarbetsprojekt mellan kommunen och föreningslivet i Knäred. Lokal kompetens är viktig i att hitta det optimala utförandet. Olika former av utvecklingsstöd bör granskas för åtgärderna Attraktiva och anpassade bostäder främst kanske för äldre personer ger underlag för utökad service i centrum och en livligare stadsmiljö. En naturlig samlingsplats i centrum skapar en positiv anda i samhället. En plats både för arrangemang och rekreation höjer engagemang och trivsel. Återkommande lokal kulturarrangemang på denna skulle dessutom ge samhället en identitet. Åtgärder gör de naturvärden som finns efter Lagan och Krokån tillgängliga för såväl invånare som besökande. Åtgärderna avser även att stärka och utveckla besök snäringen. Bör prioritera högt eftersom behovet av s.k. livslångt kvarboende är stort. Likaså ger en utbyggnad möjligheter till integration av boende med särskilda behov. Åtgärden har en hög prioritet genom att ett samhälle behöver ett centrum och en samlingsplats. Ett förslag bör utarbetas omgående för att detta skall kunna prioriteras i Vägverkets och kommunens ekonomiska planering Hög prioritet genom att ett aktivietets- och rekreationsområde behövs. Vida re måste området snyggas upp inte minst ur estetisk synvinkel. Åtgärderna bör prioriteras för omgående utförande för att utveckla besöksnäringen i Knäred. 70
31 Fysiska åtgärder Åtgärd Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Åtgärder på v 117 vid infarten till Knäred Infoskylt vid v 117 öster om samhället Åtgärder beträffande vattentäkt Åtgärder beträffande avloppsrening Kommunens servicenämnd bör ta fram och ekonomiskt prioritera ett åtgärdsförslag. Eventuellt kan förenings liv och näringsliv engageras i projektet. Samråd med Vägverket erfordras. Ett tillstånd söks hos Vägverket för att utföra en parkeringsficka med informationsskylt. Kommunen måste svara för kostnaderna om ca 200 kkr Teknik- och servicekontoret utreder möjligheterna att etablera en reservvattentäkt. Befintlig vattentäkt har överkapacitet, men täkten är sårbar med hänsyn till närliggande väg 117 och järnväg. Reningsverket utnyttjas idag fullt ut. Teknik- och servicekontoret utreder möjligheterna att öka kapaciteten. En uppsnyggning av infarten ger en positiv bild av samhället inte minst ur besöksnäringens utgångspunkt En skyltning är positiv både för besöknäringen och nyttotrafiken som skall besöka olika verksamheter i samhället. En tryggad vattenförsörjning i Knäred. Möjliggör bostads- och industrietablering i Knäred. Denna åtgärd bör prioriteras i servicenämndens planering. Detta är en relativt enkel och efterlängtad åtgärd som bör prioriteras i servicenämndens planering. Utredning påbörjas Kostnaderna för etablering av reservvattentäkt beräknas i utredningen. Utredning påbörjas Kostnader för utbyggnad av reningsverket beräknas i utredningen. Utveckling av Dyreborgs verksamhetsområde. Detaljplan upprättas med plan bestämmelser som medger flexi bilitet. Beredskap för olika slag av etab leringsönskemål. Genomförs när behov finns. 71
32 Fysiska åtgärder Åtgärd Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Utveckling av Flammabadets fritidsområde. Utredning av behov och potential genomförs liksom behov av handikappanpassning och skydd mot översvämningar. Områdets attraktionskraft förstärks. Kultur- och fritidsnämnden bör göra en sådan utredning med hög prioritet Upprustning av Stationsvägen, ändringar av korsningar vid Freden samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Sjöaredsvägen Förslag till åtgärder utarbetas. Diskus sioner med Vägverket om finansiering m.m. Ger samhället en mer positiv gestaltning. Höjer trafiksäkerhets nivån, speciellt för oskyddade trafikanter. Inplaneras i kommunens arbete med tätortsmiljoner. Prioriteras i samtal med Vägverket. Gc- förbindelse över Krokån Förslag arbetas fram. Skapar närmare och säkrare förbindelse mellan Björkered och skolområde. Förbättrar kontakten mellan samhällwt och naturområdena i Krokåns dalgång. Inplaneras i kommunens arbete med tätortsmiljoner. Vägförbindelse från v 117 över Lagan till Dyreborg. Förslag arbetas fram. Reducerar tung trafik samt passage av farligt gods genom samhällets centrala delar. Kostsam lösning. Möjlighet på längre sikt. 72
33 Administrativa åtgärder Åtgärd Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Marknadsföringsåtgärder i samverkan mellan offentliga och enskilda in tressen. Kommunen, bostadsföretag, sam hällsförening, större företag och övriga organisationer genomför en gemensam marknadsföringsinsats. Insatsen kan förutom att ge en positiv bild av samhället som bostads- och verksamhetsort, även ge en vikänsla och utveklingsoptimism hos de deltagande parterna. Åtgärder har hög prioritet och bör genomföras inom det närmaste året. Kunskapsutbyte mellan framförallt Knäreds företag för att förbättra vi känslan i samhället. Samhällsföreningen organiserar med bistånd från kommunen en ett nät verk mellan företag som fungerar som en företagarförening lokalt. Förutom att stärka sammanhållningen mellan företagen kan det ge rent marknadsmässiga och kommersiella framgångar. Även miljömässiga fördelar kan uppstå genom att att minska transporterna genom ett samarbete i närområdet Detta lokala arbete bör vad avser kommunal uppmuntran prioriteras omgående. Låta föreningslivet delta i skötsel och underhåll av allmänplatsmark o.d. Avtal upprättas mellan förenings livet i Knäred och kommunens servicenämnd. Ev måste en upphandling vidtas. Kvalitén på åtgärderna ökar genom ökat lokalt engagemang. Kostnaderna kan bli mindre genom närheten till utförare. Föreningslivet får en inkomstkälla till sin verksamhet. Det lokala engagemanget och ansvarstagandet kan öka hos medborgarna Detta arbete bör inledas omgående och ses som en del i kommunens strävanden att göra inlandsboendet mer attraktivt. 73
34 Administrativa åtgärder Åtgärd Inventering av kulturmiljöer och värdefulla byggnader Förslag till genomförande Konsekvensbeskrivning Prioritering Länsmuseet inventerar byggnadsbeståndet i samverkan med kommunen. Utvärdering av inventeringsresultatet görs. Skapar underlag för rätt bedömning i upprustnings-, planerings- och bygglovsammanhang. Bör utföras i samband med kommunövergripande inventering
35 KNÄREDS CENTRUM IDÉSKISS JUNI 2007 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 75
36 BOSTÄDER OCH PARK VID KNÄREDS KYRKA IDÉSKISS JUNI 2007 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 76
37 77
Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun
Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merFörstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs merPrata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Läs merORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merEkeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merSimrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn
Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs mer4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Läs merHällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merFörstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Projektbeställare Projektledare David Lanthén Amanda Docherty Datum 2016-06-01 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0215 Innehållsförteckning
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merRamlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Läs merPLANPROGRAM Detaljplan för del av Kungbäck 1:59 m fl, Strömstads kommun
PLANPROGRAM Detaljplan för del av Kungbäck 1:59 m fl, Strömstads kommun BAKGRUND Fastigheten Kungbäck 1:59 har våren 2003 fått en ny ägare, Kungback AB. Ägaren önskar utveckla fastigheten med utgångspunkt
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merUndersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)
Simrishamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och eploateringsenheten 2018-11-08 Miljöundersökning Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB) Enligt Plan- och bygglagen
Läs merORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merKNÄRED. Fördjupad översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008 Samhällsbyggnadskontoret Laholm juni 2007
KNÄRED Fördjupad översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008 Samhällsbyggnadskontoret Laholm juni 2007 Innehållsförteckning Innehåll INLEDNING 7 SAMMANFATTNING 11 MILJÖBEDÖMNING/MKB 15 FÖRUTSÄTTNINGAR
Läs mer2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102
1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Läs merPreliminär Version Lokal Utvecklingsplan Knäred
Preliminär Version 2010-03-25 Lokal Utvecklingsplan Knäred 2010-2020 Innehållsförteckning Introduktion Projektmål Tidshorisont Medborgarprocess Beskrivning Geografi Historia Folkliv och kultur Landskapsbild,
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Läs merVi tror på hela Laholm - alla behövs!
Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal
Läs merYttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Läs merMoje 5:102 (Dooriaparkeringen)
1 (6) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Moje 5:102 (Dooriaparkeringen) Gagnefs kommun Plan- och genomförandebeskrivning Planprocessen enkelt/normalt planförfarande Samrådsskede Granskningsskede
Läs merAnvändning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merDetaljplan för Del av Lagaholm 4:1 m.fl. ( Rökeri och laxbutik/restaurang) Laholms centralort Laholms kommun
Detaljplan för Del av Lagaholm 4:1 m.fl. ( Rökeri och laxbutik/restaurang) Laholms centralort Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2 PLANDATA 2 Lägesbestämning
Läs merANTAGANDEHANDLING 03-06-16
Detaljplan för del av Ving 10:48 m fl Skolan Upprättad den 23 april 2003 ANTAGANDEHANDLING 03-06-16 ANTAGANDEHANDLING 2003-04-23 2 Detaljplan för del av VING 10:48 m fl Skolan PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
Läs merUndersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning
Simrishamns kommun Plan- och exploateringsenheten 2019-01-17 Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i Miljöbedömningsförordningen
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merForshaga - en attraktiv kommun
Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En
Läs merDETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Läs merDetaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun
Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning
Läs merKonsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Datum Diarienumme Sida 2004-03-23 478/03 (FII 4761) 1/5 Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planområdet är i gällande
Läs merI VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Susanne Edén Tel dir 08-54170987 Dnr 2013:KS087 susanne.eden@vaxholm.se Plan-pm Beslutsförslag Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen (KS) att
Läs merSamrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merUtställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Läs merBehovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Läs merEn Workshop om Framtiden i Gråbo
En Workshop om Framtiden i Gråbo Onsdag 26 april kl 13.30 Bygdegården Gråbo Program En Workshop? Framtiden i Gråbo? Staden före 1900 - talet Skolan Kyrkan Västgötabanan 1915-1965? efter 1970 Skogsmark
Läs merUTLÅTANDE. Synpunkter på Översiktsplanen har lämnats från tio instanser. Kommunala. Övriga
UTLÅTANDE Synpunkter på Översiktsplanen har lämnats från tio instanser Sid. Regionala 1. Länsstyrelsen 2 2. Vägverket 7 3. Banverket 10 Kommunala Övriga 4. Karlstads kommun 12 5. Sunne kommun 15 6. Kils
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN
2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merDetaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29
Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo
Läs merDetaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta
Läs merPROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län
PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merTRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning
TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merFAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merKnivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Läs merPLANBESKRIVNING , korr DP 00/02 BESLUT OM DETALJPLANEN. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden
1262-DP 00/02 BESLUT OM DETALJPLANEN Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2000-09-26 119 Betygar: Ingvar Jälén Laga kraft 2000-10-25 Detaljplan för DEL AV LOMMA 33:11 M.M. FISKBODEN Lomma, Lomma kommun
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Läs mer2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen
LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:
Läs merSamhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING
Samhällsbyggnadskontoret PROGRAMHANDLING P 2010-01159-21 Program för Väghyveln 10 i Södertälje Upprättad 2011-08-11 SAMRÅDSHANDLING Program för Väghyveln 10 Programmets syfte och huvuddrag Programmet syftar
Läs merPlanens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.
UNDERSÖKNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar och enligt Miljöbedömningsförordning (2017:996)
Läs merFramtid Simlångsdalen
Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och
Läs merGång- och cykelstråk längs Kramforsån
Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merPlanprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun
Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden
Läs merRekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
Läs merNäringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Läs merAvsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328
Ärende 13 RS 2017-03-01 13 Avsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328 Ärendet I den halländska tillväxtstrategin prioriteras utvecklade former för samverkan och samplanering mellan kollektivtrafik, infrastruktur,
Läs merFörstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3
Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merYttrande om översiktsplan Flens kommun
Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merNärlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Läs merDetaljplan för Järven 1 och 2 m fl, Sveg
Dollarstore Vattenskuret Vy mot Parkgatan från Sandvägen Detaljplan för Järven 1 och 2 m fl, Sveg HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN Upprättad 2011-10-17 Samråd 2011-10-17 Utställning 2011-12-08 Antagande
Läs merVårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Läs merMedborgarförslag om ändring av den fördjupade översiktsplanen
Kommunfullmäktige 2010 03 29 60 136 2010 08 30 116 275 Kommunstyrelsen 2010 08 16 144 340 Plan och tillväxtutskottet 2010 06 14 54 103 marskf35 Dnr 10.145 008 Medborgarförslag om ändring av den fördjupade
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merVarvet 1, 4, 5, och Östantill 1:3 (Strömsholmen) samt del av Saltängen 1:1 (gamla Tullhuset) inom Gamla staden och Saltängen i Norrköping
1(7) SPN-391/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna Varvet 1, 4, 5, och Östantill 1:3 (Strömsholmen) samt del av Saltängen 1:1 (gamla Tullhuset) inom Gamla staden och Saltängen
Läs merREVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs mer15. Vallentuna/Lindholmen
15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska
Läs merBakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart
Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för
Läs mer