Socialnämndens arbetsutskott

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott Utvärdering av Bolotsverksamheten. (SN ) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Socialnämnden beslutar att: - bolotsverksamheten blir en del av den ordinarie verksamheten. - uppdra åt förvaltningen att se över form och mål för uppföljning. Ärendebeskrivning I april 2015 genomförde Vuxenenheten en inventering av befintliga träningslägenheter (tidigare så kallade sociala kontrakt). Inventeringen omfattade endast boenden enligt socialtjänstlagen (SoL), inte boenden enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av inventeringen framgick att Vuxenenheten vid tidpunkten ansvarade för 55 träningslägenheter. De flesta lägenheter var bostadsrätter inköpta av samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF). Utifrån vad som framkom genom inventeringen såg man att det fanns otydligheter och behov av verksamhetsutveckling på flera områden vad gäller arbetet med träningslägenheter. En ny utförarverksamhet med bolotsar startades upp i september 2016 för att tillgodoses behovet och insatsen började beviljas i november Enligt den verksamhetsplan/projektplan som upprättades av dåvarande verksamhetschef för Vuxenenheten är syftet med Bolotsverksamheten att stärka vård- och boendekedjan, i första hand för målgruppen vuxna hemlösa missbrukare och personer med psykiskt funktionsnedsättning samt personer med samsjuklighet. I andra hand ska verksamheten vända sig till målgruppen barnfamiljer, unga vuxna och äldre i hemlöshet. Bolotsarna ska arbeta med stöduppdrag men även arbeta uppsökande och vräkningsförebyggande. Förväntad effekt av verksamheten är en bättre livskvalitet för flera kommuninvånare genom hjälp med att inte förlora sin bostad på grund av skulder och/eller störningar (vräkningsförebyggande), att flera kommuninvånare får kontakt med socialförvaltningen och kan få stöd utifrån behov (uppsökande arbete) samt att personer som får bistånd i form av träningslägenhet får stöd i att klara av ett eget boende samt får stöd med att hitta eget självständigt boende (bolots). Utvärdering av verksamheten har utförts av strateg under januari mars 2018 och resultatet av denna redovisas i bifogad rapport. Yrkanden Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 145

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott Torbjörn Einarsson (C) yrkar att arbetsutskottet föreslår att: Socialnämnden beslutar att: - bolotsverksamheten blir en del av den ordinarie verksamheten. - uppdra åt förvaltningen att se över form och mål för uppföljning. Beslutsgång Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse - Utvärdering av Bolotsverksamheten 2. Verksamhetsplan_projektplan Bolots 2016 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2146

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR SN SUSSI THAYSEN SID 1/2 SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utvärdering av Bolotsverksamheten. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bolotsverksamheten blir en del av den ordinarie verksamheten. Ärendet i korthet I april 2015 genomförde Vuxenenheten en inventering av befintliga träningslägenheter (tidigare så kallade sociala kontrakt). Inventeringen omfattade endast boenden enligt socialtjänstlagen (SoL), inte boenden enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av inventeringen framgick att Vuxenenheten vid tidpunkten ansvarade för 55 träningslägenheter. De flesta lägenheter var bostadsrätter inköpta av samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF). Utifrån vad som framkom genom inventeringen såg man att det fanns otydligheter och behov av verksamhetsutveckling på flera områden vad gäller arbetet med träningslägenheter. En ny utförarverksamhet med bolotsar startades upp i september 2016 för att tillgodoses behovet och insatsen började beviljas i november Enligt den verksamhetsplan/projektplan som upprättades av dåvarande verksamhetschef för Vuxenenheten är syftet med Bolotsverksamheten att stärka vårdoch boendekedjan, i första hand för målgruppen vuxna hemlösa missbrukare och personer med psykiskt funktionsnedsättning samt personer med samsjuklighet. I andra hand ska verksamheten vända sig till målgruppen barnfamiljer, unga vuxna och äldre i hemlöshet. Bolotsarna ska arbeta med stöduppdrag men även arbeta uppsökande och vräkningsförebyggande. Förväntad effekt av verksamheten är en bättre livskvalitet för flera kommuninvånare genom hjälp med att inte förlora sin bostad på grund av skulder och/eller störningar (vräkningsförebyggande), att flera kommuninvånare får kontakt med socialförvaltningen och kan få stöd utifrån behov (uppsökande arbete) samt att personer som får bistånd i form av träningslägenhet får stöd i att klara av ett eget boende samt får stöd med att hitta eget självständigt boende (bolots). Utvärdering av verksamheten har utförts av strateg under januari mars 2018 och resultatet av denna redovisas i bifogad rapport. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, 1 TR VALLENTUNA TFN FAX SF@VALLENTUNA.SE 147

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Utvärdering av Bolotsverksamheten 2. Rapport Utvärdering av Bolotsverksamheten Verksamhetsplan_projektplan Bolots 2016 David Gyllenstråle Fanny Rosling - Tf. Socialchef Ska expedieras till Akten 148

5 SID 1/10 Verksamhetsplan/Projektplan för uppsökande-, vräkningsförebyggande och bolotsverksamhet Bakgrund I april 2015 har en inventering av befintliga träningslägenheter (tidigare kallade sociala kontrakt) genomförts av Vuxenenheten. Även gamla integrations lägenheter (s.k Herta-kontrakt) ingick i inventeringen. Här redovisas dock endast resultat av inventeringen av träningslägenheter. Inventeringen omfattade endast boenden enligt SoL, inte LSS. Av inventeringen framgick att Vuxenenheten har ansvar för 55 träningslägenheter. Ytterligare 6 personer var beviljade träningslägenheter och väntade på verkställighet. De flesta lägenheter är bostadsrätter inköpta av Samhällsbyggnadsförvaltningen, SBF. Det finns endast 2 hyresrätter bland träningslägenheter. Genomsnittligt antal år i boende är 5 år. De flesta hyreskontrakt är skrivna på en månad med automatisk förlängning och uppsägningstid på två veckor. Uthyrningsförhållanden ser ut som sådant att SBF hyr ut lägenheter i första hand till Socialförvaltningen (SF) och SF i sin tur hyr ut i andra hand till personer som beviljades bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av träningslägenhet. 42 av 55 hyresgäster i träningslägenheter är självförsörjande. (Se bilaga 1, sammanställning av inventeringen). Uthyrning av dessa lägenheter är direkt kopplad till biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och det är här det visar sig en viss otydlighet i kommunikationen till klienter/hyresgäster. För träningslägenhets innehavare krav på årsinkomst från SBF är högt vilket gör att i de allra flesta fall godkänns dem inte som första hands hyresgäster trots egen stabil inkomst. Detta, tillsammans med andra faktorer så som situationen på bostadsmarknaden i Stockholms län, bidrar till att det inte blir något utflöde från lägenhetsbeståndet. Det finns en del otydligheter kring vem ansvarar för vilken del i processen, alltså ansvarsfördelning mellan SBF och SF. Boendehandläggare på Vuxenenheten ansvarar ensam för utredning samt hantering av boenden (inklusive hyresrättsliga frågor) efter att SBF förmedlat lägenhet till SF. SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

6 SID 2/10 Det finns stort behov av klargörande och ansvarsfördelning mellan förvaltningarna och att strukturera upp hela boendekedjan. Ett förslag är att SF behöver en boendesamordnare som har ansvar för träningslägenheter som förmedlas av SF (inkommande lägenheter, övertagande av kontrakt, hyresdebitering till hyresgäster, förvaring av nycklar etc). Även riktlinjer kring hantering av träningslägenheter är nödvändiga. De skulle utgöra ett stöddokument för boendehandläggare, boendelotsar samt SBF i det dagliga arbetet. Ekonomisk inventering av alla boenden i maj 2016 visade att SF inte har några bra rutiner på att kontrollera och följa upp huruvida hyresgäster betalar in sin hyra i tid. Sf debiteras hyreskostnader av SBF internt och sedan måste ta in hyror som intäkter från hyresgäster. I maj 2016 uppgick hyresgästernas skuld till SF till ca kronor sedan flera år tillbaka. Det är en viktig del som måste prioriteras att strukturera upp. En annan och mycket viktig del som kom fram under inventeringen är att det i dagsläget saknas utförare som riktar sig mot placeringar i våra träningslägenheter. I de flesta ärenden saknas individuell plan med eget boende som målsättning. De flesta hyresgäster vet inte att det är en insats de har beviljats genom socialtjänsten utan tror att de hyr lägenheten i första hand tillsvidare utan krav och villkor. Det saknas i dag även vräkningsförebyggande insatser samt uppsökande arbete i kommunen för målgruppen vuxna med missbruk, psykiatri och personer med komplexa vårdbehov. Under sommaren 2015 testade Vuxenenheten i samråd med boendestödsgruppen jobba vräkningsförebyggande i två ärenden. Det gav bra resultat. Arbetet måste dock formaliseras, mål och målgrupp beskrivas, resursåtgång beräknas mm. Sammanfattningsvis kan man konstatera att i dagsläget har Vuxenenheten hand om totalt 55 träningslägenheter. Det finns mycket litet utflöde ur dessa. Det finns ingen tydlighet kring beslut samt målsättning. Praktiskt stöd som ska inrikta sig på att den enskilde ska få eget boende finns inte i dagsläget. Hyresrättsliga frågor ligger på SF, Vuxenenheten. Det finns inga kommunala riktlinjer gällande arbete med träningslägenheter som skulle utgöra ett styr- och stöddokument för bl a boendehandläggare på Vuxenenheten i fråga om vem har rätt till den typen av boende, vad det syftar till, vilka krav får man ställa, definierad ansvarsfördelning mellan SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

7 SID 3/10 förvaltningarna mm. Utifrån ovanstående föreslås en verksamhetsutveckling på flera punkter gällande arbete med träningslägenheter. Verksamhetsutveckling Syftet med att starta upp verksamheten är att stärka vård- och boendekedjan för i första hand målgruppen vuxna hemlösa missbrukare och personer med psykiskt funktionsnedsättning samt personer med samsjuklighet. I andra hand vänder sig verksamheten till målgruppen barnfamiljer, unga vuxna och äldre i hemlöshet. Viktift att göra skillnad på hemlöshet och bostadslöshet (se Socialstyrelsens definitioner i bilaga 2, s. 2). Förväntad effekt av verksamheten ska innebära bl a bättre livskvalitet för flera kommuninvånare genom att få hjälp att inte förlora sin bostad på grund av skulder och/eller störningar (vräkningsförebyggande), att flera kommuninvånare får kontakt med Socialförvaltningen och kan få stöd utifrån behov (uppsökande arbete) samt personer som får bistånd i form av träningslägenhet får stöd i att klara av eget bostad samt få eget självständigt boende (boendelots). Boendekedjan För att kunna arbeta med dessa målgrupper på hemmaplan är Vuxenenheten beroende av en fungerande boendekedja. I dagsläget har kommunen ett flertal stödinsatser i egen regi samt möjlighet att avropa insatser från externa leverantörer inom ramavtal. Det fungerar dock bara om den enskilde har någonstans att bo och att boendet är stabilt och drogfritt. I de flesta fall behöver dessa personer även praktiskt stöd i vardagen samt sysselsättning för att åstadkomma en önskad förändring. Förslaget är att utveckla en redan befintlig verksamhet med träningslägenheter. Huvudidé är att man ska utreda boendesituation mycket noggrant från början, vid bifall göra upp tydliga individuella planer med eget boende och självförsörjning som mål. För att det ska kunna genomföras är vi i behov av återvinning av befintliga och inflöde av nya lägenheter från SBF. Lägenheter ska i första hand ligga i Vallentuna kommun vilket underlättar samarbete med Prima vuxenpsykiatri, beroendemottagning samt verksamheter i egen regi. För översikt av handläggningsprocess se bilaga 3, flödesschema boendekedja. SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

8 SID 4/10 Boendelots För att kunna arbeta med målgrupper utifrån boendekedjan krävs att det finns anpassade stödinsatser i boendet, boendelotsar (dvs de som lotsar vidare till ett självständigt boende). Stödinsatser ska alltid ingå vid placeringar i träningslägenheter. Behövs inget stöd behövs ingen insats. Stödinsatsens innehåll och omfattning anpassas dock efter individuella behov och förutsättningar. Boendelotsar är handläggares förlängda arm ute på fältet och ska snabbt kunna återkoppla om planeringen inte följs av den enskilde eller behöver revideras. Boendelotsar utgör både stöd- och kontrollfunktion. Förslaget är att lägga den nya verksamheten hos kommunens Socialpsykiatri boendestödsgrupp. Det finns flera fördelar med det i dag finns en fungerande strukturerad verksamhet inom boendestödet, samverkan med Vuxenenheten fungerar bra samt boendelots uppgifter till en viss del påminner om boendestödets och de kan snabbt starta upp boendelotsverksamheten. Vräkningsförebyggande samt uppsökande arbete Även vräkningsförebyggande arbete samt uppsökeri behöver utvecklas i kommunen. Det handlar i första hand om de personer som har egen bostad men har återkommande hyres- och el skulder, klagomål från hyresvärdar/bostadsrättsföreningar och pga missbruk eller psykiska funktionshinder inte klarar av att komma till rätta med sina problem. Det kan handla om behov av att förmedla kontakt med sjukvården, ansöka om god man eller anmäla om förvaltare, komma in med stödjande insatser för att klara sig i eget boende. Det är tidskrävande uppgifter som handläggare på Vuxenenheten inte kan utföra. Syfte och mål med verksamhetsutveckling Den enskilde kommer vidare till ett eget varaktigt och värdigt boende. Tanken bakom verksamhetsutvecklingen är empowerment, eller hjälp till självhjälp. Det går ut på att stärka och mobilisera socialt utsatta individers och gruppers egna resurser för att förändra sin livssituation. Arbetet utgår från ett socialpedagogiskt perspektiv och är i huvudsak inriktad på social förändring, läroprocesser och delaktighet. SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

9 SID 5/10 Det övergripande målet med verksamheten Boendelots är att den enskilde kommer vidare till ett eget boende, att antal vräkningar i kommunen minskar samt att med aktivt uppsökande verksamhet kan flera kommuninvånare få stöd för bl a missbruk, psykisk funktionsnedsättning och hemlöshet. Målgrupp Målgruppen för verksamheten är vuxna över 18 år som har allvarliga sociala problem. Det kan vara personer som levt i hemlöshet eller personer står långt från arbetsmarknaden på grund av missbruk eller psykisk problematik. Det kan vara barnfamiljer eller äldre personer som saknar eget socialt nätverk och riskerar förlora sitt boende på grund av att det inte längre klarar sig på egen hand. Unga vuxna i hemlöshet med diffusa svårigheter är en växande grupp. Arbetssätt För att bli godkänd som förstahandshyresgäst behöver klienterna uppvisa goda boendereferenser, dvs att hyran betalas i tid och att inga störningar eller klagomål förekommit under boendetiden i träningslägenhet. Ett träningsboende pågår 1-3 år och vid en förfrågan om övertagande gör SBF en kreditupplysning samt tar in referenser gällande hyresinbetalning och skötsel av lägenhet. Även för dem som söker lägenhet via bostadskö eller andrahandsboende är det viktigt att kunna uppvisa goda boendereferenser och inga hyresskulder. Boendelotsar ska använda en checklista (bilaga 4) vid månatliga uppföljningar, där det bl a ska framgå vad som behöver kontrolleras (t ex begära in kvitto på inbetald hyra och hemförsäkring). Tidiga insatser från SF ska sättas in när hyran inte betalas eller när det inkommer klagomål om störningar från hyresvärd. Boendelots ska då utan dröjsmål informera boendehandläggare och vid behov påkalla uppföljningsmöte tillsammans med boendehandläggare och klient i syfte att göra upp planering om avbetalning samt vid behov revidera uppdraget. Om klient inte följer sin planering skall Vuxenenhetens rutiner för hantering av träningslägenheter följas. För att ytterligare öka möjligheten för klienterna att komma vidare i boendekedjan ska en obligatorisk boendekurs utformas för alla placerade i SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

10 SID 6/10 träningslägenheter. För att öka möjligheten för de enskilda att komma vidare till ett eget självständigt boende ska alla som står i kö till en träningslägenhet eller har nyligen flyttat in delta i verksamhetens obligatoriska boendekurs. Kursen syftar till att ge klienterna verktyg att lyckas med eget boende. Volym Verksamheten förfogar för närvarande över 60 lägenheter och antalet successivt ökar. Beräknat antal ärenden per boendelots med normal belastning ska ligga på ca 40 då antal besök per månad varierar hos olika klienter. Det ska även finnas utrymmer för snabba insatser i form av vräkningsförebyggande och uppsökande uppdrag. Lagar och styrdokument Biståndsbeslut om träningslägenhet fattas enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen, SoL. Lagar som direkt styr verksamheten är Socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL) och hyreslagen (Jordabalken, JB). De riktlinjer som följs i arbetet är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Vallentuna socialnämndens riktlinjer för arbete med missbruksvård. Vi arbetar även utifrån Barnkonventionen och följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten är i stort behov av egna riktlinjer för arbete med träningslägenheter. Budget Från och med 1 september och till och med 31 december 2016 används PRIO medel (xxx kronor) för uppstart av verksamheten. För är 2017 ska verksamheten vara anslagsfinansierad under ett år i projektform. Ett års budget är på xxx kronor och tillfaller utföraravdelningen. Myndighetsavdelningen har inga ökade kostnader i samband med verksamhetsutvecklingen. För detaljerad budgetkalkyl se bilaga XX? SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

11 SID 7/10 Utveckling på sikt Boendekursen riktas till brukare som står i kö till försöks- eller träningslägenhet. Målsättningen med boendekursen är att vägleda klienterna som under kursen får verktyg för att kunna lyckas med sitt boende som på sikt kan leda till ett eget hyreskontrakt. Kursen består av fyra kurstillfällen, två timmar per gång. Kursen sker i studiecirkelform. Kursen ska innehålla bl a följande delmoment: Vad betyder att bo i en träningslägenhet, insats enligt SoL 4:1 Boendelots uppdrag Regler för boende, genomgång av boendepärm (betala räkningar, inga störningar, skötsel av lägenhet mm) Bostadsbristen, kötiderna på Bostadsförmedlingen, hur söker jag bostad Förväntningar och egna mål, ansvar och skyldigheter Budget- och skuldrådgivare informerar om regler för skuldsanering och vardagsekonomi Utvärdering av boendekursen samt utdelning av kursintyg Resursanvändning Administratör på Vuxenenheten ska hantera hyresadministration för träningslägenheter (både avi utskick och kontroll av hyresinbetalningar) i boendemodulen i Treserva samt ekonomisystemet Visma Control och Visma Collector. Ett nära samarbete mellan Vuxenenhetens administratör, boendehandläggare, budget- och skuldrådgivare samt boendelotsar är en förutsättning för att snabbt fånga in de som inte betalar hyra i tid och sätta in tidiga insatser. Hyresskulder till Vuxenenheten kommer innebära uppsägning av träningslägenhet samt ändring av biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL. Boendelotsar som arbetar med målgruppen ska ha lägst utbildning som mentalskötare eller behandlare, de ska ha särskilt kunskap i beroende och missbruk, ha genomgått utbildning i MI samtalsteknik. Meriterande är om de har utbildning i återfallsprevention (ÅP). SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

12 SID 8/10 Uppföljning av projektets mål, mätmetod samt förväntade effekter Mål Effekt Mätmetod Datum utvärdering Den enskilde kommer vidare till ett eget självständigt Att minst 50 % av boende i träningslägenh eter kommer Mäts genom statistik i inmatningsfil Varje år i december. Långsiktigt kan man se boende vidare till annat resultat först självständigt om 3 år, dvs år 2020 boende Antal vräkningar i kommunen minskar Med aktivt uppsökande verksamhet kan flera kommuninvånare få stöd för bl a missbruk, psykisk funktionsnedsättni ng och hemlöshet Färre kommuninvåna re i hemlöshet alternativt på tillfälliga boenden Fler personer får tidiga insatser, alternativt får stödinsatser efter aktiv uppsökeri Finns inte statistik att jämföra med sedan tidigare vad gäller vräkningar. Börja föra statistik över vräknignsförebygg ande Manuell statistikföring av uppsökeriärenden, mål med uppdraget och utfall En gång per år sammanställn ing av statistik i slutet av december En gång per år i december Starta upp en obligatorisk Boendekurs för alla som flyttar in i kommunens träningslägenheter 100 % av alla nyinflyttade personer (gäller från och med januari 2017) har gått Boendekursen Mäts genom att jämföra antal nyinflyttade under perioden med antal som har gått kursen. Uppgifter tas delvis från Treserva (antal inflyttade) och delvis förs manuellt Mätperioden till och med och vidare en gång per år i december SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

13 SID 9/10 Befintliga träningslägenheter återanvänds i större utsträckning för att minimera nya investeringar i form av inköp av nya bostadsrätter Minst 50 % av alla träningslägenh eter återanvänds Information tas från inmatningsfil där man för statistik över alla befintliga träningslägenheter SF hyr av SBF samt om de återanvänds eller tas över av den enskilde Målet är möjligt att utvärdera långsiktigt först efter 3 år, dvs år Kortsiktig uppföljning görs varje år i december Minska antal icke verkställda beslut gällande träningslägenheter med 50 % Färre placeringar på tillfälliga boenden för personer som har beviljats träningslägenh et och där beslut inte kan verkställas inom rimligt tid pga brist på lägenheter Genom ökad återanvändning av lägenheter (kopplas ihop med föregående mål/effekt) Varje år i december, jämför antal rapporterade icke verkställda beslut SoL med antal placeringar på tillfälliga boende för den målgruppen. Jämförelse kan göras med föregående år. Förstahands kontrakt tas över av hyresgästen och skrivs direkt med SBF. Detta ska dock tillämpas restriktivt för att inte öka inköp av nya bostadsrätter. Ökad självständighet för den enskilde genom att få eget hyreskontrakt Personer som efter 3 år i träningslägenhet kan uppvisa att de har gjort allt som ligger inom deras ansvar för att skaffa eget boende men ändå inte lyckats ska kunna ta över hyreskontrakt i Kortsiktig uppföljning görs varje år i december. Långsiktigt resultat kan mätas tidigast om 3 år, dvs år SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

14 SID 10/10 Upprätta riktlinjer gällande arbete med träningslägenheter i Vallentuna kommun Varje boendelots har ca egna ärenden plus enstaka uppsökeri och vräkningsförebygg ande ärenden Genom att skriva riktlinjer för arbete med träningslägenh eter förtydligas regelverket kring insatsen samt ansvarsfördelni ng mellan beställare, utförare på SF och med SBF Effektiv resursutnyttjan de i förhållande till budget första hand direkt med SBF. Detta ska vara oberoende av fortsatt behov av övriga stödinsatser från SF. Mätningen görs genom att föra statistik på övertagande av kontrakt med SBF från och med verksamhetens start HT 2016 Riktlinjer finns Vi har full beläggning på verksamheten, dvs det finns tillräckligt många uppdrag för två boendelotsar på heltid Riktlinjerna är tagna av SN senast i december 2017 Följs upp varje år vid T1, T2 och VB av utförare SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN: FAX:

15 DIARIENUMMER SN SUSSI THAYSEN, STRATEG MARS 2018 R A PPORT AVDELNINGEN FÖR KVALITET OCH UTVECKLING Utvärdering av Bolotsverksamheten

16 Innehåll 1. Bakgrund Verksamhetsutveckling Finansiering Verksamheten Bolots Vräkningsförebyggande uppdrag Uppsökeriuppdrag Synpunkter från myndighet Synpunkter från utförare Projektmål Självständigt boende Antal vräkningar minskar En aktivt uppsökande verksamhet Obligatorisk boendekurs Ökad återanvändning av träningslägenheter Minska antal icke verkställda beslut Övertagning av förstahandskontrakt Upprätta riktlinjer för träningslägenheter Ärendemängd boendelots Resultat Förbättringsområden Sammanfattning Förslag till beslut

17 1. Bakgrund I april 2015 genomförde Vuxenenheten en inventering av befintliga träningslägenheter (tidigare så kallade sociala kontrakt). Inventeringen omfattade endast boenden enligt socialtjänstlagen (SoL), inte boenden enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av inventeringen framgick att Vuxenenheten, vid tidpunkten, ansvarade för 55 träningslägenheter. De flesta lägenheter var bostadsrätter inköpta av samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF). Uthyrningsförhållandena såg ut så att SBF hyr ut lägenheter i första hand till socialförvaltningen (SF) och SF hyr i sin tur ut i andra hand till de individer som har beviljats bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av träningslägenhet. De flesta hyreskontrakt var skrivna på en månad med automatisk förlängning och uppsägningstid på två veckor. Det fanns mycket litet utflöde ur dessa lägenheter. Inventeringen visade att genomsnittligt antal år i dessa bostäder var fem år. En bidragande faktor till det såg man var att kravet på årsinkomst från SBF är hög, vilket gör att hyresgästerna i träningslägenheterna i de allra flesta fall inte godkänns som förstahandshyresgäster trots egen stabil inkomst. Även andra faktorer, såsom bostadsmarknaden i Stockholms län, bidrar till att det inte blir något utflöde. Genom inventeringen framkom också att det fanns en del otydligheter kring vilken förvaltning som ansvarar för vilken del i processen. Exempelvis lades hyresrättsliga frågor över på Vuxenenheten efter att SBF förmedlat lägenhet till SF. Det fanns således ett stort behov av klargörande gällande ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna samt av att strukturera upp hela boendekedjan. Ett annat utvecklingsområde som blev tydligt var att det saknas kommunala riktlinjer för arbetet med träningslägenheter. Riktlinjer skulle utgöra ett styr- och stöddokument för bland annat handläggarna på Vuxenenheten i fråga om vilka målgrupper som har rätt till träningslägenhet, vad boendet ska syfta till, vilka krav som får ställas samt en definierad ansvarsfördelning mellan förvaltningarna m.m. I maj 2016 gjordes en ekonomisk inventering av alla boenden som visade att SF inte har några bra rutiner för att kontrollera och följa upp huruvida hyresgäster betalar in sin hyra i tid. SF debiteras hyreskostnader av SBF internt och måste därför ta in hyror som intäkter från hyresgäster. I maj 2016 uppgick hyresgästernas skulder till SF till cirka kronor sedan flera år tillbaka. Genom de inventeringar som gjordes kring träningslägenheterna blev det tydligt att det fanns behov av en utförarverksamhet som riktar sig till de som har beviljats bistånd i form av träningslägenhet. Något praktiskt stöd som inriktar sig på att den enskilde ska hitta ett eget boende fanns inte. Det fanns heller ingen tydlighet kring biståndsbeslutet samt vad målet med insatsen var. I de flesta ärenden saknades en individuell plan med eget boende som mål. Uthyrning av träningslägenhet är direkt kopplat till biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 SoL. De flesta av hyresgästerna visste dock inte att det så kallade sociala kontraktet/träningslägenheten var en insats som de hade beviljats genom socialtjänsten. Många trodde att de hyrde lägenheten i första 3 161

18 hand och tillsvidare utan krav och villkor. Det visade sig således att det hade funnits en viss otydlighet i kommunikationen om detta till klienterna/hyresgästerna. Även vräkningsförebyggande insatser samt uppsökande arbete för målgrupperna vuxna med missbruk, psykisk ohälsa och personer med komplexa vårdbehov saknades i kommunen. Under sommaren 2015 testade därför Vuxenenheten i samråd med boendestödsgruppen att jobba vräkningsförebyggande i två ärenden. Det gav bra resultat. Arbetet behövde dock formaliseras, mål och målgrupp behövde beskrivas och resursåtgång beräknas m.m. 2. Verksamhetsutveckling Utifrån vad som framkom genom inventeringarna såg man att det fanns behov av verksamhetsutveckling på flera områden vad gäller arbetet med träningslägenheter. En ny utförarverksamhet med bolotsar startades upp i september 2016 och insatsen kunde börja beviljas i november Även arbete för att förbättra samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen och arbete med att skapa riktlinjer påbörjades. 2.1 Finansiering Året 2016 finansierades Bolotsverksamheten helt med stimulansmedel om kr från överenskommelsen psykisk hälsa. År 2017 fick verksamheten en budget på 1,2 miljoner kr och stimulansmedel om kr från överenskommelsen psykisk hälsa avräknades. För att upprätthålla driften 2018 har verksamheten fått kr av de stimulansmedel om kr som i år har rekvirerats från överenskommelsen psykisk hälsa. Resterande kr finansierar boendestödsverksamheten. 3. Verksamheten Enligt verksamhetsplanen är syftet med Bolotsverksamheten att stärka vård- och boendekedjan, i första hand för målgruppen vuxna hemlösa missbrukare och personer med psykiskt funktionsnedsättning samt personer med samsjuklighet. I andra hand ska verksamheten vända sig till målgruppen barnfamiljer, unga vuxna och äldre i hemlöshet. Bolotsarna ska arbeta med stöduppdrag men även arbeta uppsökande och vräkningsförebyggande. Förväntad effekt av verksamheten är en bättre livskvalitet för flera kommuninvånare genom hjälp med att inte förlora sin bostad på grund av skulder och/eller störningar (vräkningsförebyggande), att flera kommuninvånare får kontakt med socialförvaltningen och kan få stöd utifrån behov (uppsökande arbete) samt att personer som får bistånd i form av träningslägenhet får stöd i att klara av ett eget boende samt får stöd med att hitta ett eget självständigt boende (bolots). När det gäller bolotsinsats skrivs både biståndsbeslut och uppdrag men när det gäller vräkningsförebyggande och uppsökande arbete skrivs endast uppdrag till bolotsarna. Uppdrag skickas via mail i Treserva

19 Skillnaden mellan insatsen bolots och insatsen boendestöd är att bolots är en tvingande insats för individer som beviljas träningslägenhet. Ett villkor för att beviljas träningslägenhet är att individen även tar emot bolotsinsats. Träningslägenhet med bolots är ett paket. Boendestöd å andra sidan är frivilligt. Bolotsarna har en kontrollerande funktion, de kontrollerar att individen betalar hyran, att den har tecknat hemförsäkring och att individen står i bostadsförmedlingar. Bolotsarna jobbar på att skapa ruljangs i boendekedjan. Bolotsinsatsen har fokus på lägenheterna medan boendestöd har fokus på att få kundernas vardag att fungera och stöttar dem med olika göromål. Ungefär hälften av bolotskunderna har även boendestödsinsats. 3.1 Bolots I Bolotsverksamheten är det två bolotsar som arbetar på heltid och en vikarie från boendestödsverksamheten som arbetar som bolots på 40 procent. Bolotsarna är utbildade i lågaffektivt bemötande, Motiverande samtal (MI) och Ett självständigt liv (ESL). Bolotsinsatsen går att bevilja för alla vuxenenhetens målgrupper och används för alla personer som bor i träningslägenheter eller tillfälliga boenden för att de ska komma vidare till eget boende. Bolotsinsatsen kan även beviljas när det gäller våldsutsatta individer som har placerats i skyddat boende. Enligt verksamhetsplanen var målet att varje bolots skulle ha individer plus enstaka uppsökeri och vräkningsförebyggande ärenden. Under 2017 beviljades 57 individuella insatser och i mars 2018 hade verksamheten 61 kunder med bolotsinsats. Utöver bolotsinsatserna hos dessa kunder arbetar bolotsarna även med uppsökande och vräkningsförebyggande uppdrag. Från början sattes bolots in en gång i veckan för alla individer med träningslägenhet och därför kunde bolotsarna inte ha lika många kunder som det var tänkt. Nu har man ändrat på detta eftersom behovet inte finns hos de kunder där allt fungerar bra. Bolotsarna har som rutin att göra en titt in någon gång i veckan och en uppföljning var tredje månad. Efter tre månader kan frekvensen på besöken ändras till en gång i månaden om allting fungerar. Bolotsarna ser till att kunderna står i bostadsförmedlingar och informerar dem om hur man söker bostäder, hur man betalar hyra och andra räkningar och ser till att individen har tecknat hemförsäkring. Bolotsarna kan lära ut allt som ska göras i en förening, exempelvis hur man använder tvättstuga. Bolotsarna lär ut hur man gör men gör inte åt individen. Bolots kan också sättas in för personer som har behov av stöd att komma till möten. De kunder som sköter sitt boende och där allt fungerar bra ska söka bostad aktivt och bolotsarna checkar av att kunderna verkligen gör det. Om individen inte har behov av att bo i Vallentuna på grund av nätverk eller annat skäl så breddas sökandet till hela landet. De individer som är självförsörjande har inte behov av träningslägenhet och i dessa fall kravställs att individen måste hitta någon annanstans att bo. Om kunden 5 163

20 inte lyckas få tag på egen bostad kan myndighet anmäla till SBF om prövning ifall kunden kan få ta över förstahandskontraktet. För personer som har betalningsanmärkningar och skulder blir bolotsarnas arbete mer långsiktigt. Bolotsarna hjälper dessa individer att komma till budget- och skuldrådgivare. Utifrån att individen har träningslägenhet kan myndighet kravställa att individen tar hjälp av budget- och skuldrådgivning och att individen ansöker om skuldsanering samt jobbar på att få stabilitet under de närmaste fem åren. När en handläggare ska åka till möte med kund utanför kontoret t.ex. på hembesök eller till beroendeakuten i Stockholm (BAS) kan handläggaren ta hjälp av bolots för att vara två utifrån ett säkerhetsperspektiv och för att få flera perspektiv på ärendet. Handläggarna kan också ta hjälp av bolots på hembesök vid omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller om en individ ska till behandlingshem och behöver hjälp att ta sig dit. Bolots kan också användas som punktinsats till läkarbesök i form av igångsättning. Omfattningen av bolotsinsats är i dagsläget max en gång i veckan men Vuxenenheten har sett att det finns behov av att utöka detta och att det bör göras individuella bedömningar om omfattningen. Miniminivå för bolots när någon är självgående är att kontroll genomförs av bolots minst en gång i månaden. 3.2 Vräkningsförebyggande uppdrag Utöver bolotsinsatsen kan bolotsarna få i uppdrag att arbeta vräkningsförebyggande. Syftet är då att bolotsarna ska kunna rycka ut snabbt till individer med eget boende som riskerar att avhysas eller som kommer att sägas upp från sitt boende. När meddelande om risk för avhysning eller meddelande om uppsägning inkommer till socialtjänsten är rutinen att socialsekreterare försöker få tag på individen per telefon för att undersöka situationen samt att informera den enskilde om vad socialtjänsten kan erbjuda för hjälp. Om handläggaren inte lyckas få tag på individen, vilket är vanligt, kan handläggaren boka bolots. Ett uppdrag med vräkningsförebyggande syfte skickas då som beställning till Bolotsverksamheten. Bolotsarna åker hem till individen och om bolotsarna får tag på vederbörande förklarar de varför de söker upp den enskilde och tittar på hur det ser ut kring bostaden. Bolotsarna kan förmedla en mötestid med handläggare och bolots kan också följa med på mötet som stöd. Bolotsarna kan även hämta den enskilde till mötet. Vid behov kan handläggaren åka till bostaden för att hålla mötet. Målet är att erbjuda den enskilde en mötestid och det kan vara mindre skrämmande för individerna med bolotsar. Ofta är det kort om tid innan en vräkning verkställs. Om individen inte är hemma tittar bolotsarna på hur det ser ut omkring bostaden, exempelvis om bostaden ser övergiven ut, och lägger en lapp i brevlådan. Bolotsarna återkommer därefter till bostaden flera gånger

21 I maj och juni efter föreningarnas styrelsemöten brukar det inkomma många ärenden till socialförvaltningen och under storhelger kan det vara mycket klagomål. 3.3 Uppsökeriuppdrag Bolotsarna kan arbeta uppsökande när det kommer in orosanmälningar om en person, det kan gälla både missbruk eller socialpsykiatri. Vid omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) kan handläggare ta hjälp av bolots vid hembesök. Bolotsarna fungerar på så sätt som ett operativt stöd för handläggarna. Vid uppsök hos nya individer vet verksamheten många gånger om det finns en misstanke om aktivt missbruk innan det åker ut till den enskilde. Detta baserat på informationen som de får via myndighetsuppdraget. Om bolotsarna kommer hem till någon som är påverkad erbjuder de att köra in individen till beroendeakuten på S:t Görans sjukhus. Bolotsarna är alltid två vid nya uppdrag, både vid bolotsinsats och vid uppsöksuppdrag. Båda bolotsarna har larm och verksamheten har upprättat en handlingsplan kring hur de ska agera om det exempelvis finns djur i bostaden. Det finns också en säkerhetsrutin kring bilen, hur de parkerar den. Innan ett besök bestämmer bolotsarna vem som ska vara aktiv och passiv i uppdraget. Det finns således ett säkerhetstänk i verksamheten. 4. Synpunkter från myndighet Bolotsverksamheten är uppskattad av handläggarna på Vuxenenheten. Känslan av att ha gjort allt de kan för att hjälpa individer är givande. Insatsen sparar också handläggarna tid eftersom de själva slipper ringa om påminnelser. Bolotsarna är också ett stöd för handläggarna på så sätt att de utgör en säkerhetsaspekt och bidrar med två ögon till på ett ärende. En annan positiv effekt av Bolotsverksamheten är att Vuxenenheten har fått information från samhällsbyggnadsförvaltningen att antalet klagomål och skadegörelse i träningslägenheterna har minskat sedan verksamheten startade. Ett utvecklingsområde som verksamhetschefen för Vuxenenheten ser är att det finns ett behov av att strukturera upp bostadssökandet med individerna. Myndighet behöver tydliggöra för verksamheten vad de avser med bostadssökeri. 5. Synpunkter från utförare Sedan verksamheten startade är det obligatoriskt att ta emot bolots om man bor i träningslägenhet. I början var det kämpigt för de som hade bott länge i träningslägenhet att helt plötsligt behöva ta emot bolots. Efter en informationsträff som bolotsarna hade med hyresgästerna så var responsen dock mer positiv. Dessa kunder är dock inte jätteglada över att ha någon som kommer och kontrollerar dem 7 165

22 en gång i månaden. Uppsökeri- och vräkningskunderna är dock ofta jättetacksamma när bolotsarna kommer. En svårighet som verksamheten ser är att det är svårt för individer med ekonomiskt bistånd att få ta över förstahandskontraktet. Det enda kommunala bostadsbolag som finns i Vallentuna, Össeby Hus, säger nej. Detta trots att det kan handla om personer som har arbete och enbart är i behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, och som varken har betalningsanmärkningar eller skulder. Personer med missbruk är också svårt eftersom behandling inte är tvingande. Bolotsarna kan inte kontrollera om personer är i aktivt missbruk och ska inte kliva in hos någon som är påverkad. Det är svårt att arbeta lotsande med någon som är i ett aktivt missbruk. Enhetschefen för Bolotsverksamheten berättar att handläggarna på myndighet har blivit jättebra på att ge information till bolotsarna om nya ärenden, exempelvis om det finns djur i hemmet, om det finns kännedom/misstanke om missbruk, om det förekommer våld i nära relationer eller om det är något barn som bor i hemmet. Utföraren kan också be handläggare att modifiera uppdrag om verksamheten behöver förtydligande. Samarbete med myndighet fungerar jättebra och man hade en workshop ihop hösten 2016 då alla var med, handläggare, bolotsar, verksamhetschef och enhetschef. Under workshopen arbetade man bland annat fram hur uppsöksuppdrag ska skickas, hur sekretessuppgifter ska hanteras och man kom även överens om andra praktiska saker. Ett möte hölls också med SBF då man kom överens om att bolots kan vara med när servicetekniker från SBF ska gå in i träningslägenheter, vilket är en trygghet både för kunderna och för SBF. Den feed back som verksamheten har fått från handläggarna är att de tycker att det är positivt att det finns en utförare med kompetens om målgrupperna som kan avlasta dem. Vad gäller kunskap om missbruk så har bolotsarna gått Beroendedagen, vilket är en heldag med föreläsningar av experter inom området. Öppenvården har också hållit utbildning för bolotsarna, boendestödet och Alléns stödboende under två dagar hösten Bolotsarna har även gått utbildning i hot och våld. Bolotsverksamheten gör att individer kan få kontakt och stöd från socialförvaltningen snabbt. Personer som far illa och som har ett behov av stöd fångas upp snabbt och lotsas till utredning och insatser. Det har funnits situationer då bolots på grund av sin snabba insats förhindrat dödsfall. Bolotsarna får iväg individer till läkare. Det finns således stora hälsovinster med verksamheten. Andra positiva effekter av verksamheten är att samarbetet med SBF och bostadsrättsföreningar har förbättrats. Det inkommer mindre klagomål därför att det finns en kontroll kring hyresgästerna. Detta säkerställer att klienterna får behålla lägenheterna och att bostadsrättsföreningar inte säger upp kommunens förstahandskontrakt

23 Ett problemområde som enhetschefen ser är dokumentationen som har missats ibland, vilket påverkar statistiken. Då både myndighet och utförare för statistik så har man dock kunnat få rätsida på uppgifterna i efterhand. 6. Projektmål Nedan beskrivs mål och förväntade effekter med projektet samt den tänkta mätmetoden och datum för utvärdering enligt Verksamhetsplan/Projektplan för uppsökande-, vräkningsförebyggande och bolotsverksamhet. Planen upprättades i juni 2016 av tidigare verksamhetschef på Vuxenenheten. Under varje mål beskrivs det faktiska resultatet i den mån detta har kunnat utvärderas. Utvärderingen har genomförts av strateg under januari mars Självständigt boende Mål: Den enskilde kommer vidare till ett eget självständigt boende. Effekt: Att minst 50 % av de boende i träningslägenheter kommer vidare till annat självständigt boende. Mätmetod: Statistik i inmatningsfil. Datum för utvärdering: Varje år i december. Långsiktigt kan man se resultat först om 3 år, dvs. år Under 2017 var det en individ som flyttade till eget boende. Med eget boende avses i detta sammanhang en bostad på den reguljära bostadsmarknaden, där behov av träningslägenhet upphört. Det är svårt att få fram statistik som är tillförlitlig då det inte finns registrerat i verksamhetssystemet Treserva. Vuxenenheten har därför endast kunnat utgå från avslutade ärenden och den personkännedom som finns inom verksamheten. Enligt Vuxenenhetens verksamhetschef behöver de avslutsorsaker som finns i verksamhetssystemet för ärendetypen Träningslägenhet utvecklas om tillförlitlig statistik ska kunna tas fram. Att se om det har blivit någon ruljangs i boendekedjan, på så vis att individer flyttar från träningslägenhet till eget boende, på grund av Bolotsverksamheten går inte att se ännu. Det har gått för kort tid sedan verksamheten startade. Det tog också tid för Vuxenenheten att få in en bolotsinsats i varje träningslägenhet. Många av individerna som har bolotsinsats har även andra insatser. En annan faktor som påverkar möjligheten att få ruljangs är att det inte finns många lediga lägenheter att tillgå i Vallentuna. Bostadsmarknaden är svår i Stockholm överlag

24 6.2 Antal vräkningar minskar Mål: Antal vräkningar i kommunen minskar. Effekt: Färre kommuninvånare i hemlöshet alternativt på tillfälliga boenden. Mätmetod: Sammanställning av statistik. Datum för utvärdering: Varje år i december. Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten var det åtta ansökningar om avhysning som kom in och tre faktiska avhysningar som genomfördes i Vallentuna år Under 2017 var det sex ansökningar om avhysning som kom in och tre faktiska avhysningar som genomfördes. Enligt statistik från 2016 och 2017 var det noll antal barn som berördes av vräkningarna i Vallentuna. Under 2017 inkom femton underrättelser om hot om vräkning till socialförvaltningen och uppsökande verksamhet användes i åtta av dessa fall. 6.3 En aktivt uppsökande verksamhet Mål: Med en aktivt uppsökande verksamhet kan flera kommuninvånare få stöd för bland annat missbruk, psykisk funktionsnedsättning och hemlöshet. Effekt: Fler personer får tidiga insatser, alternativt får stödinsatser efter aktivt uppsökeri. Mätmetod: Manuell statistikföring av uppsökeriärenden, mål med uppdraget och utfall. Datum för utvärdering: Varje år i december. Under 2017 utförde bolotsarna uppsökande verksamhet vid 54 tillfällen. Av dessa var 46 uppsök utifrån missbruk, psykisk ohälsa, hemlöshet samt stöd till handläggarna och åtta var uppsök i vräkningsförebyggande syfte utifrån underrättelse. Uppsökande uppdrag är uppdrag som bolotsarna utför utöver de beslutade bolotsinsatserna. Inom myndighetsavdelningens Vuxenenhet är det två handläggare som arbetar med missbruk och två som arbetar med socialpsykiatri. Den uppsökande verksamheten fungerar som ett stöd för handläggarna på Vuxenenheten. Det kan handla om att köra individer till placeringar på hem för vård eller boende (HVB), akuta uttryckningar som att stötta en person till sjukhus såsom beroendeakuten eller att åka hem till en kund som inte har tagit emot insats på ett tag. Att ha Bolotsverksamheten som stöd för handläggarna är värdefullt. Eftersom dubbelbemanning krävs utifrån ett säkerhetsperspektiv är det tids- och resurskrävande att köra personer

25 Effekten av bolotsarnas uppsökande och vräkningsförebyggande arbete vid hot om avhysning är att socialförvaltningen i ett tidigare skede kan få kontakt med individer. Detta medför att socialförvaltningen kan agera snabbt och eventuellt sätta in tidiga stödinsatser och/eller bevilja bistånd för att förhindra bostadslöshet/hemlöshet. När ett uppdrag om uppsök eller vräkningsförebyggande har inkommit så har bolotsarna åkt ut på uppdraget inom 48 timmar för alla ärenden. Om uppdraget är akut kan bolotsarna skjuta upp insatser hos bolotskunder. Av de uppdrag som kommer från myndighet utöver bolotsinsatserna så är majoriteten uppsök och vissa är vräkningsförbyggande. Alla uppdrag som kräver två bolotsar blir statistik utöver bolotsinsatserna. 6.4 Obligatorisk boendekurs Mål: Starta upp en obligatorisk boendekurs för alla som flyttar in i kommunens träningslägenheter. Effekt: 100 % av alla nyinflyttade personer (gäller från och med januari 2017) har gått boendekursen. Mätmetod: Mäts genom att jämföra antal nyinflyttade under perioden med antal som har gått kursen. Uppgifter tas delvis från Treserva (antal inflyttade) och förs delvis manuellt. Datum för utvärdering: Varje år i december. En boendekurs hölls under 2017 och två stycken har hållits hittills under 2018 men verksamheten har inte kommit igång med regelbundna kurser. Kursen hålls för ungefär sex personer samtidigt. Alla som beviljas träningslägenhet ska gå startkursen vid ett tillfälle. Det är bolotsarna som håller i kursen. Hyresgästen får en mapp med information. 6.5 Ökad återanvändning av träningslägenheter Mål: Befintliga träningslägenheter återanvänds i större utsträckning för att minimera nya investeringar i form av inköp av nya bostadsrätter. Effekt: Minst 50 % av alla träningslägenheter återanvänds. Mätmetod: Information tas från inmatningsfil där man för statistik över alla befintliga träningslägenheter som SF hyr av SBF samt om de återanvänds eller tas över av den enskilde. Datum för utvärdering: Målet är möjligt att utvärdera långsiktigt först efter 3 år, dvs. år Kortsiktig uppföljning görs varje år i december. Det har gått för kort tid sedan Bolotsverksamheten startade för att kunna utvärdera detta mål. Det finns heller ingen statistik som kan styrka hur lägenheter återanvänds

26 eller vilket år de återanvänds. En lägenhet kan exempelvis bli ledig under 2016 och återanvändas (faktisk inflyttning) under Om Vuxenenheten ska kunna föra denna statistik behöver den, enligt Vuxenenhetens verksamhetschef, samordnas mellan SF och SBF utifrån en tydlig definition för vad som ska räknas som en återanvänd lägenhet. Det Vuxenenheten faktiskt vet är att det under 2017 var tre individer som kunde flytta in i lägenheter som socialförvaltningen återanvände. Detta vet man utifrån personkännedom i ärenden. Det handlar även om omflyttning av individer, dvs. att en individ bor i en träningslägenhet som inte motsvarar behovet t.ex. på grund av funktionsnedsättning, och att Vuxenenheten då genomfört en omflyttning. 6.6 Minska antal icke verkställda beslut Mål: Minska antal icke verkställda beslut gällande träningslägenheter med 50 %. Effekt: Färre placeringar på tillfälliga boenden för personer som har beviljats träningslägenhet och där beslut inte kan verkställas inom rimlig tid pga brist på lägenheter. Mätmetod: Genom ökad återanvändning av lägenheter (kopplas ihop med föregående mål/effekt) Datum för utvärdering: Varje år i december. Under 2016 hade Vuxenenheten ett icke verkställt beslut som redovisades till IVO. IVO begärde yttrande men socialförvaltningen fick inte något vite. Under 2017 uppkom inte några icke verkställda beslut. Alla beslut kunde verkställas. Detta är kopplat till att samverkan med SBF har förbättrats. Socialförvaltningen har kunnat få tillgång till fler träningslägenheter. I och med bolotsarnas arbete och stabiliteten som det bidragit till har SBF:s förtroende för SF ökat, vilket har förbättrat samverkan. 6.7 Övertagning av förstahandskontrakt Mål: Förstahandskontrakt tas över av hyresgästen och skrivs direkt med SBF. Detta ska dock tillämpas restriktivt för att inte öka inköp av nya bostadsrätter. Effekt: Ökad självständighet för den enskilde genom att få eget hyreskontrakt. Mätmetod: Manuell statistik. Personer som efter 3 år i träningslägenhet kan uppvisa att de har gjort allt inom deras ansvar för att skaffa eget boende, men ändå inte lyckats, ska kunna ta över förstahandskontraktet. Datum för utvärdering: Långsiktigt resultat kan mätas tidigast om 3 år, dvs. år Kortsiktig uppföljning görs varje år i december. Under 2016 var det ingen individ som tog över förstahandskontrakt. Under 2017 var det tre individer